Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Strömskolan (F-6)
Läsår 2016/2017
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Grunduppgifter ... 4
Delaktighet ... 4
Utvärdering av föregående års plan ... 4
Årets plan - förebyggande arbete ... 5
Främjande arbete ... 6
Trivselregler ... 9
Rutiner för akuta situationer ... 10
Anmälan till huvudman ... 12
Definitioner och begrepp ... 13
Styrdokument ... 14
Bilagor
Bilaga 1: Bilaga 1 Bilaga 2: Bilaga 2 Bilaga 3: Bilaga 3 Bilaga 4: Bilaga 4 Bilaga 5: Bilaga 5 Bilaga 6: Bilaga 6 Bilaga 7: Bilaga 7 Bilaga 8: Bilaga 8 Bilaga 9: Bilaga 9
Inledning
Till dig som är elev
Vi vill att: Alla ska trivas och känna glädje över att gå på Strömskolan.
Alla ska känna sig trygga i skolan.
Alla ska ta ansvar för sina handlingar, det du gör och det du säger.
Alla elever och personal visar respekt och tar hänsyn till varandra.
Men:
Om du, eller någon kamrat inte känner sig trygg eller inte trivs i skolan.
Om du eller någon kamrat, utsätts för någon kränkande behandling eller trakasse- rier.
Om du eller någon kamrat någon gång blir utsatt för mobbing, våld eller hot.
Då kan du:
Tala med din klassföreståndare eller någon annan vuxen som du känner förtro- ende för.
Berätta hemma för dina föräldrar, som kan ta kontakt med skolan.
Kontakta någon i Trygghetsgruppen eller lägg en lapp i Trygghetsgruppens brev- låda utanför träslöjden.
Berätta för rektor.
Tänk på att berätta om någon som far illa, det är inte att skvallra, det är att hjälpa.
Till dig som förälder
Barn berättar inte alltid om kränkningar som de själva eller andra utsätts för. Dels kan de tro att det är att skvallra eller så är de rädda för repressalier.
Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskrimineras, så kontakta någon personal på skolan eller skolans rektor.
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn behandlar andra illa, kanske till och med mob- bar andra barn. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för diskriminering eller kränkande behandling, råder vi dig som förälder att göra helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Även i dessa fall ska du kontakta ditt barns klassföreståndare eller rektor så att vi kan lösa situ- ationen tillsammans.
Grunduppgifter
Enhet Ansvarig Planen gäller från Planen gäller till
Strömskolan Eva Mårlind Ht 2016 Vt 2017
Vår vision - värdegrund
Skolans uppdragVarje skola är enligt lag skyldig att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hur planen ska vara utformad, framgår av Diskrimineringslagen och Skolla- gen. Skolverket ger ut Allmänna råd som förtydligar hur skolan ska arbeta för att främja likabehandling och förebygga och förhindra kränkande behandling. (Se bilagor 1-3) Den här planen omfattar alla verksamheterna på Strömskolan
Vår absoluta inställning är att inga kränkningar, ingen diskriminering eller förtryck ska finnas inom våra verksamheter. I våra verksamheter aktualiseras ständigt värdegrunden i vardagliga handlingar. Var och en som verkar inom våra verksamheter ska främja akt- ningen för varje människas egenvärde.
Vid Strömskolan vill vi att alla elever ska känna sig trygga och bemötas med respekt.
Strömskolan ska vara en miljö som är fri från diskriminering, trakasserier, mobbning och annan kränkande behandling. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande, ömsesi- dig respekt, ansvar och glädje genomsyrar atmosfären bland elever och personal på vår skola.
För att skapa dessa förutsättningar krävs det att man arbetar förebyggande och aktivt.
Det förebyggande arbetet på Strömskolan har våra ledord som grund. Dessa är glädje, ansvar, trygghet, respekt och hänsyn. Vad dessa ord står för och hur vi förhåller oss till dem diskuterar och utvärderar vi ständigt, bl.a. på arbetslagsträffar, APT och vid elev- råden i klasserna.
Delaktighet
I arbetet med Likabehandlingsplanen är det viktigt att göra den till ett levande doku- ment. Varje år reviderar vi planen och då är det viktigt att all personal, alla elever och vårdnadshavare blir delaktiga i det arbetet.
Eleverna får varje höst- och vårtermin fylla i en trivselenkät (bilaga 6) där de får svara på frågor om tryggehet. Dessa enkätsvar ligger sedan till grund för personalens vidare arbete med att formulera nya mål i likabehandlingsarbetet. Utöver det sker en ständig dialog mellan elever och pedagoger om hur vi ska vara mot varandra.
Vårdnadshavarna blir delaktiga genom de samrådsmöten som genomförs två till tre gånger per läsår. Vid dessa tillfällen deltar två representanter från varje klass. Vid sam- rådsmötena delges föräldrarna resultatet från trivselenkäkterna samt ges möjlighet att diskutera och komma med förslag på Likabehandlingsplanens innehåll samt hur likabe- handlingsarbetet kan utvecklas.
I planen ingår även våra trivselregler där det anges hur vi vill ha det på Strömskolan.
Reglerna tas regelbundet upp till diskussion vid klass- och fritidsråd för att påminna och aktualisera frågan om hur vi kan få en skola där alla kan trivas.
Utvärdering av föregående års plan
Under läsåret 2015/16 arbetade vi för att skapa en ”Vi-känsla” och att ”Alla barn är allas barn”. Vi har under läsåret även arbetat mot att alla använder ett vårdat språk på skolan. Dessutom har vi arbetat med elevernas användande av sociala medier på nätet och ev. nätmobbning.
Vi-känsla och alla barn är allas barn: Vi har under under läsåret fortsatt ha gemen- samma samlingar. Vid dessa samlingar har vi uppmärksammat något gemensamt t.ex.
vår- och höstsamlingar då eleverna har uppträtt årskursvis med sång och musik för varandra. Detta har gjorts som ett led i att stärka gemenskapen mellan eleverna. Vi ser detta som en väl fungerande aktivitet som stärker banden mellan eleverna och det är nå- got som vi tänker fortsätta med.
Under våren har vi även genomfört Strömskolans dag då eleverna genomför olika aktivi- teter, t.ex. samarbetsövningar i grupper som är indelade i åldersblandade grupper över klassgränserna.
Fritidshemmen arbetar aktivt med att stärka banden mellan årskurserna med s.k. tors- dagsaktiviteter, då eleverna får pröva på olika aktiviteter på olika avdelningar, och ge- mesamma aktivteter under lovdagar. Detta arbete ser vi som positivt och är ett arbete som bör utvecklas ännu mer.
Vi ser dock att det finns en del att arbeta vidare med, speciellt i arbetet med att se alla barn som allas barn. Det är viktigt att alla vuxna är konsekventa och tar tag i saker som händer t.ex. på skolgården och att vi verkligen hjälps åt med alla barn. Vi ser även att det ibland finns ett behov av ökad vuxennärvaro på skolgården.
Vårdat språk: Vi ser arbetet med elevernas språkbruk som ständigt pågående. Pedago- gerna fokuserar på att vara goda förebilder i sitt eget språkbruk och är observanta på elevernas eventuella ovårdade språk. Vi har fokuserat på att ge eleverna alternativ till ett ovårdat språk och diskuterat med eleverna om vad man kan säga istället.
Detta är ett område som vi måste jobba vidare med och alla vuxna måste vara tydliga med vilket språkbruk som är accepterat.
Sociala medier: Vi har under läsåret till viss del uppmärksammat elevernas användande av sociala medier. Bl.a. har några klasser lyft frågan till diskussion på föräldrarmöten och vissa klasser har diskuterat med eleverna på lektionstid kring fördelar och nackdelar med användandet av sociala medier. I dessa diskussioner har det ingått bl.a. vad man bör tänka på och vad man kan dela med sig av på nätet.
Vi ser det som viktigt att fortsätta arbetet med användandet av sociala medier då det är en del av elevernas vardag och det är viktigt att de får ett hjälp till ett sunt förhållnings- sätt.
Årets plan - förebyggande arbete
Kartläggning och nulägesanalys
Under höst- och vårterminen har eleverna fyllt i en trivselenkät (bilaga 6) där de svarat på frågor om trivsel och trygghet. Dessa enkätsvar har legat till grund för personalens vi- dare arbete med att formulera mål för likabehandlingsarbetet. Utöver det sker ständiga observationer av hur stämningen är på skolan och om vi kan identifiera några utveckl- ingsområden för att öka elevernas trivsel och trygghet.
Det som framkommer av enkäter och observationer är att de allra flesta eleverna känner sig trygga och att de upplever att de trivs på skolan. Ett fåtal elever uppger att de ibland känner sig otrygga på skolgården, speciellt på baksidan av skolan. Ett antal elever upp- ger även att det kan vara stökigt i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna.
Pedagogerna kan även observera att vissa elever stundtals använder ett ovårdat språk mot varandra.
Med hänsyn till utvärderingen av förra läsårets plan och detta läsårs enkäter och obser- vationer har vi kommit fram till följande fokusområden som gäller för läsåret 2016/17:
Vi-känsla och alla barn är allas barn: Vi vill fortsätta detta arbete bl.a. genom att de gemensamma samlingarna kommer att fortgå då vi ser dem som en mycket bidragande faktor till ökad gemenskap både bland elever och personal. Under läsåret har vi ett ökat antal barn vilket har gjort det nödvändigt att dela upp våra samlingar på två tillfällen.
Detta är något vi behöver utvärdera för att se för- och nackdelar.
Vi fortsätter även med Strömskolans dag för att ytterligare bygga vidare på den vi-känsla
som vi vill ha. Genom att arbeta i smågrupper över klassgränserna skapar vi ett tillfälle där eleverna kan träffas i nya konstellationer, umgås och lära känna andra kompisar än de vanligtvis brukar.
Fritidshemmen fortsätter och förstärker arbetet med torsdagsaktiviteterna, både för att utmana eleverna i deras lärande och utveckling samt för att förstärka känslan av att alla barn är allas barn. Utöver detta gör vi under läsåret en satsning på rastaktiviteter där eleverna ges tillfälle att delta i vuxenledda aktiviteter under skolans raster. Dessa aktivi- teter är frivilliga och öppna för alla. Aktiviteterna görs dels i syfte att stärka vi-känslan, men ses även som ett medel att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet och en möjlighet att erbjuda pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.
Vårdat språk: Vi fortsätter att vara tydliga med vilket språkbruk som är accepterat på skolan och ger eleverna alternativ till ett ovårdat språk. Ett led i detta arbete kan skolans satsning på ett coachande förhållningssätt vara, som i detta sammanhang skulle kunna hjälpa eleverna att hitta redskap och motivation till ett accepterat språkbruk. Ett
coachande förhållningssätt syftar till att hjälpa varandra att hitta konsturktiva lösningar på problem och att vi själva ofta sitter inne på lösningarna.
Sociala medier: Vi fortsätter arbetet och diskussionerna kring ett sunt användande av sociala medier genom att lyfta frågan med eleverna, både i klassrummen och under fri- tidstiden, och med föräldrar på föräldramöten. Bl.a. arbetar elever och pedagoger på Regnbågens fritididshem (åk 4 - 6) kontinuerligt kring frågor som rör medvetenheten om sociala medier och vilken roll de spelar. I detta arbete lyfts både risker och möjlig- heter fram. Även andra fritidsavdelningar och klasser lyfter frågan. Vi ser även det an- svar föräldrarollen medför när det gäller sociala medier och försöker ge stöd och vägled- ning när tillfälle ges.
Trygg skolmiljö: I arbetet med att skapa en skola där alla elever kan känna sig trygga hela tiden och överallt gör vi framförallt två satsningar: rastaktiviteter och en handlings- plan för omklädningsrummen.
Rastaktiviteterna syftar bl.a. till att ge alla elever en möjlighet till aktivitet och gemen- skap under rasterna. Just rasterna kan för vissa elever upplevas som en stund på dagen då man inte riktigt vet vad man ska hitta på samtidigt som många elever på stor yta kan skapa förutsättningar för kränkningar och trakasserier. Genom att skapa en arena för vuxenledd samvaro tror vi att dessa risker ska kunna minimeras.
Handlingsplanen för omklädningsrummen består av två delar: dels vad pedagoger och elever tillsammans kan göra för att förbättra miljön och dels vilka miljömässiga faktorer organisationen kan bidra med. Detta arbete har resulterat i flera åtgärder t.ex. ökad vux- ennärvaro och att eleverna ska försöka ta mer hänsyn till varandra. Skolan har kontaktat Teknik- och serviceförvaltningen för att se om de kan bidra med t.ex. skärmväggar och duschbås. Detta arbete pågår under läsåret.
Främjande arbete
Övergripande mål
Alla som arbetar på skolan ska vara väl förtrogna med och ha god kunskap om vår Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att alla känner väl till våra rutiner och incidentrapporter så att man som personal snabbt kan agera när något händer.
Vi ska förankra planen och göra den till ett levande dokument.Varje år reviderar vi planen och då är det viktigt att all personal och alla elever blir delaktiga i det ar- betet. I planen ingår även våra trivselregler. Reglerna tas regelbundet upp till dis- kussion i klasserna.
Vi ska skapa trygghet och trivsel så att alla känner sig accepterande och respekte- rade. Vid läsårsstart gör vi en kartläggning i form av en enkätundersökning om trygghet och trivsel som eleverna svarar på. Utifrån de svaren tar varje arbetslag fram specifika mål att arbeta mot under året. Målen dokumenteras och följs upp regelbundet. Om målet är uppnått kan nya mål sättas upp. Under vårterminen gör
vi en ny undersökning för att se om eleverna trivs och är trygga eller om arbetsla- get behöver sätta upp nya mål.
Alla, oavsett funktionshinder eller andra former av hinder, ska kunna vara delakt- iga i undervisningen. Vid planering anpassar vi aktiviteter efter alla barns olika förutsättningar. Vi har en tydlig och öppen dialog kring attityder och förhållnings- sätt gentemot barn med funktionshinder.
I våra verksamheter ska värdegrunden ständigt aktualiseras genom att låta all verksamhet genomsyras av värdegrundsarbetet i vardagliga handlingar och undervisning.
Skolan ska uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och synliggöra de elever med annan kul- turell bakgrund.
Vi ska ge alla elever möjlighet att lyckas och främja elevers lika rättigheter oav- sett kön, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Arbetet med ge- nusfrågor är därför ett viktigt arbete.
Vi ska arbeta aktivt med klassråd, elevråd, trygghetsteam och elevhälsa.
Vuxna ska alltid finnas ute bland eleverna på rasterna.
Brevlåda finns där elever kan lägga anonyma lappar om deras iakttagelser.
Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling
Ansvarig personal upprättar åtgärder utifrån utredningen för såväl utsatt person som den/de som utövar kränkningen, både akut och långsiktigt.
Åtgärder på individnivå kan vara:
direkt samtal/tillsägelse
återkommande stödsamtal, uppföljningen sker kontinuerligt tills dess att samtliga inblandade anser att trakasserierna/kränkningarna upphört.
kontakt med vårdnadshavarna
samtal i trygghetsgruppen
kontakt med skolhälsovård
upprätta handlinsplan
samtal i arbetslaget
samtal med rektor
Åtgärder på gruppnivå kan vara:
gruppstärkande samtal/övningar
samtal om värdegrund i grupp
föräldramöte
samtal i arbetslag
Åtgärder på organisationsnivå kan vara:
kontakt med Elevhälsoteamet
kontakt med sociala myndigheter eller andra myndigheter ex. polis Ansvarig personal dokumenterar, följer upp och utvärderar.
Ansvarsfördelning
Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för att förebygga och förhindra diskrimine- ring, trakasserier och annan kränkande behandling på Strömskolan.
Rektor har ansvar för att utredning påbörjas och att åtgärder vidtas om diskrimi- nering, trakasserier och annan kränkande behandling upptäcks.
Rektor har också ansvar för att Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande utvär- deras och revideras i slutet av varje läsår.
Rektor ansvarar för att elever och personal regelbundet utbildas i frågor som handlar om olika former av lika behandling och kränkande behandling samt att ny personal får information om rutiner i arbetet.
Lärare och annan skolpersonal
All personal ska bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
Alla klassföreståndare ansvarar för att Strömskolans årliga Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling, förankras hos elever och vårdnadshavare. Då förklaras även begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning, hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det.
Klimatet i klassen följs upp fortlöpande.
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att följa skolans Likabehandlings- plan/ Plan mot kränkande behandling.
Pedagogerna skall ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.
All personal är skyldig att se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, tra- kasserier eller diskriminering misstänks eller sker.
Pedagogerna skall dokumentera misstänkt, upptäck eller anmäld kränkande be- handling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas.
All personal har ansvar för att förebygga och ingripa vid diskriminering, trakasse- rier och annan kränkande behandling mot elever på skolan och rapportera dessa vidare till skolledning.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan.
Följa trivselreglerna.
Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt.
Trygghetsgrupp
På skolan finns en trygghetsgrupp som har till uppgift att föra likabehandlingsarbetet framåt och stödja övrig personal på skolan i arbetet med likabehandlingsplanen. Medlem- marna i gruppen ska även utreda och åtgärda kränkande behandling, trakasserier och diskriminiering.
Medlemmar i trygghetsgruppen
Kent Nydén tel 0320 217421 Maria Vingård tel 0320 217420 Ove Thorstensson tel 0320 217360 Katarina Larsson tel 0705 081299 Joakim Mattsson tel 0320 217605 Eva Mårlind tel 0320 217353Trivselregler
Kompisar
Vi är artiga och trevliga mot varandra och använder ett vårdat språk.
Vi mobbar ingen på vår skola.
Så här gör vi inomhus
Vi går inomhus.
Vi håller snyggt och rent.
Vi är rädda om skolan och våra saker. Egna saker stannar hemma.
Mobilen används enligt överenskommelse med vuxen.
Så här gör vi utomhus
Vi ber om hjälp av vuxen när bollar hamnar på vägen eller på taket.
Vi åker inte inlines, skateboard eller egen cykel på skolgården.
Vi klättrar bara på klätterställningar eller i skogen.
Vi är rädda om utesaker och ställer dem på rätt plats.
Vi är rädda om skolgårdens växter.
Vi leker inte i ljusbrunnen, vaktmästarnedgången (gamla huset), på brandstegar eller bland cykelställ.
På kompisgungan gungar man max fem barn samtidigt.
På linbanan åker man max två barn åt gången och bara i färdriktningen.
Vi använder fot- och basketbollar endast på bollplan och kingrutor.
Vinter och snö
Vi använder hjälm om vi åker stjärtlapp.
Vi kastar snöboll bara på fotbollsplanen.
Rutiner för akuta situationer
Många händelser i skolan handlar om konflikter och bråk mellan elever som inte faller under begreppet kränkande behandling eller diskriminering. Dessa utreds och åtgärdas omdelbart i samband med med att de sker, genom samtal med berörda barn och vuxna.
Befogade tillsägelser
Tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, ingår som en del av skolans förebyggande arbete. De betraktas inte som kränkningar även om ele- verna kan uppleva det så.
Alla fall av diskriminering och kränkande behandling ska anmälas till rektor och utredas.
Skyldigheten att utreda om någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev an- ser sig ha blivit utsatt för detta. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträf- fade, är utgångspunkten för utredningen kring det som har hänt. Utredningens omfatt- ning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd (Skolverkets allmänna råd 2009).
En utredning skall starta så fort som möjligt efter upptäckt, med hänsyn till alla inblan- dade.
SÅ HÄR GÖR VI PÅ STRÖMSKOLAN OM NÅGOT HÄNDER
Misstanke om någon form av kränkning. Den kan komma från olika håll, t ex elever, EHT, anonym, föräldrar, klasslärare, annan pedagog.
1. Meddela klassföreståndare eller någon i arbetslaget.
2. Klassföreståndare eller annan ansvarig pedagog ev. i samråd med en kollega gör en bedömning om händelsen är en fråga om diskriminering, trakasseri, upprepad kränkning eller akut/annan kränkning.
DISKRIMINERING/ TRAKASSERI/UPPREPAD KRÄNKNING
1. En eller två personer i Trygghetsgruppen samtalar med den som blivit utsatt och den/de som utsätter.
2. Samtalen dokumenteras.(Bilaga 9) Original arkiveras.
3. Vårdnadshavare informeras.
4. Kontakt tas med rektor som gör en anmälan till huvudman. (Bilaga 7) 5. Utredning och åtgärder
AKUT/ ANNAN KRÄNKNING
1. Klassföreståndare/pedagogen utreder vad som hänt. Har enskilda samtal med de inblandade.
2. Samtalen dokumenteras( Bilaga 8)och sätts in i klassens Trygghetspärmen.
3. Föräldrar kontaktas samma dag.
4. Efter bedömning om utredningens omfattning kan kontakt tas med rektor som gör en anmälan till huvudman.(Bilaga 7)
5. Utredning och åtgärder
Tillvägagångssätt när en elev kränker en elev
Personal samtalar med berörda elever.
Först sker samtal med drabbade eleven. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblan- dade?
Samtalen dokumenteras på särskild avsedd dokumentationsblankett.(Se bil. 8)
Ärendet tas upp med berörda vårdnadshavare samma dag.
Kan ev. tas upp i klassen beroende på problemets art.
Bedömning görs om händelsen går vidare till rektor.
Uppföljning sker till dess att samtliga berörda anser att händelsen är utredd och alla inblandande är nöjda med åtgärderna.
Vid behov skrivs en handlingsplan.
Om trakasserierna/kränkningarna inte upphör, trots vidtagna åtgärder, flyttas
ärendet över till Trygghetsgruppen. Teamet informerar rektor som i sin tur gör en anmälan till huvudman.
En eller två personer ur Trygghetsgruppen samtalar med eleven/eleverna som har blivit utsatt och den eller de som utsätter.
Samtalen och åtgärderna dokumenteras (Se bil. 9)
Arbetslag samt föräldrar till de inblandade informeras av
teamet. Teamet informerar rektor som i sin tur delger arbetslagen på arbetslags- möten.
Blanketten läggs i elevmappen efter avslutat ärende.
Ett viktigt inslag i arbetet med att utreda och åtgärda är att tydliga handlingspla- ner upprättas som visar på vad skolan har gjort för de inblandade parterna.
Tillvägagångssätt när personal eller annan vuxen kränker elev
Rektor ansvarar för att utifrån situationen som uppstått skyndsamt utreda händel- sen och vidta åtgärder. Utredningens omfattning och metod ska anpassas till varje enskilt fall.
Utredningen startar så snabbt som möjligt efter att rektor fått informationen.
Rektor samtalar med den utsatta eleven för att kartlägga vad som hänt. Ytterli- gare en vuxen närvarar och står för dokumentationen.
Rektor kallar den vuxne som kränkt till ett samtal. Även här närvarar ytterligare en vuxen som dokumenterar.
Genom dessa samtal kan rektor bilda sig en uppfattning om vad som hänt. Vård- nadshavare skall informeras skyndsamt.
Här gör rektor en bedömning av ärendets omfattning och om han/hon finner att händelsen är av den karaktären att utredningen måste gå vidare, anmäler rektor det till verksamhetschef.
Om händelsen skulle kunna rubriceras som en brottslig handling, skall polisanmä- lan göras. Polisanmälan av vuxen/skolpersonal görs alltid av verksamhetschef el- ler skolchef.
Rektor informerar den vuxne/skolpersonal som kränkt en elev, att han/hon har rätt till en facklig representant som närvarar vid samtalen.
Ansvarsfördelning
Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för att förebygga och förhindra diskrimine- ring, trakasserier och annan kränkande behandling på Strömskolan.
Rektor har ansvar för att utredning påbörjas och att åtgärder vidtas om diskrimi- nering, trakasserier och annan kränkande behandling upptäcks.
Rektor har också ansvar för att Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande utvär- deras och revideras i slutet av varje läsår.
Rektor ansvarar för att elever och personal regelbundet utbildas i frågor som handlar om olika former av lika behandling och kränkande behandling samt att ny personal får information om rutiner i arbetet.
Lärare och annan skolpersonal
All personal ska bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
Alla klassföreståndare ansvarar för att Strömskolans årliga Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling, förankras hos elever och vårdnadshavare. Då förklaras även begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning, hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det.
Klimatet i klassen följs upp fortlöpande.
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att följa skolans Likabehandlings- plan/ Plan mot kränkande behandling.
Pedagogerna skall ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.
All personal är skyldig att se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, tra- kasserier eller diskriminering misstänks eller sker.
Pedagogerna skall dokumentera misstänkt, upptäck eller anmäld kränkande be- handling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas.
All personal har ansvar för att förebygga och ingripa vid diskriminering, trakasse- rier och annan kränkande behandling mot elever på skolan och rapportera dessa vidare till skolledning.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan.
Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt.
Anmälan till huvudman
Enligt skollagen ska varje personal som får reda på att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering anmäla detta till rektor. Denne i sin tur ska meddela Marks kommun. Rektor ska skyndsamt utreda händelsen samt vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Både utredning och uppföljning ska skickas till huvudmannen, Marks kommun. Två gånger per år redovisas anmälningar och utredningar för barn- och utbildningsnämnden.
Definitioner och begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra ele- ver och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än nå- gon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmel- sen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Diskrimineringsgrunderna
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskri- mineringsgrunderna.
1. kön,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet
4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionshinder
6. sexuell läggning 7. ålder
Könsöverskridande identitet eller uttryck - med begreppet menas att någon inte identifie- rar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet - med begreppet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Funktionshinder - med begreppet menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvnings- mässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning - menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträ- dande som kränker en elevs värdighet.
Fysisk (bli utsatt för slag eller knuffar)
Verbal (bli hotad eller kallad för otrevliga uttryck, öknamn, svordomar)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, sms, mms, sociala forum, lappar, fotografier) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
Mobbing
Mobbing är när en person upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar t.ex.
knuffar, kommentarer eller utfrysning av en eller flera personer. Parterna är inte
jämstarka, eftersom den ena parten ständigt hamnar i underläge och känner sig kränkt.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rät- tigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Rasism
Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses som
mindre värda och därmed legitima att förtryckas, utnyttja eller kontrollera.
Styrdokument
Skollagen kapitel 6 (2010:800) Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen (2008:567)
Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) www.skolverket.se/publikationer?id=2798
Handledning på diskrimineringsombudsmannen, www.do.se
Lagrum/begrepp inom diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1
Diskrimineringslagen (2008:567)
Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet:
arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, könsövergripande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.
varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt förebygga och förhindra trakasserier som har samband med ovanstående diskrimineringsgrunder.
Planen skall innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som man avser påbörja eller skall genomföras under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
I § 4 enligt diskrimineringslagen avses diskriminering:
1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan be- handlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet¹ eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion el- ler annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett krite- rium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt miss- gynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörig- het, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet
3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med nå- gon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
1, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
1
1könsöverskridande identitet eller uttryck; att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön)
Bilaga 2
Skollagen
Enligt 6 kapitlet i den nya skollagen, som började tillämpas fr. o m 1 juli 2011, ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet arbetar målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.
Skolan skall:
– Göra allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande be- handling.
– Varje år göra en plan mot kränkande behandling. Den ska innehålla en översikt över de åtgär- der som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogö- relse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
– Leva upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
6 kap 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyl-
dig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får känne-
dom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband
med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Bilaga 3
Vad säger de allmänna råden om skolans likabehandlingsarbete?
I likabehandlingsplanen skall det tydligt framgå att skolledningen tar avstånd från alla former av diskriminering och att skolledningen har ansvaret för arbetet med detta.
Det är viktigt att eleverna görs delaktiga i arbetet med ordningsregler och likabehand- lingsplan vilket skapar ett gott klimat och delaktighet.
Även föräldrarna skall göras delaktiga i arbetet. Samarbete och dialog med föräldrar är viktigt i så väl förebyggande som åtgärdande arbete.
Det är viktigt med att förebyggande arbeta mot diskriminering, försöka upptäcka elever- nas språk, jargonger och attityder mot varandra och visa att det är vi vuxna som sätter gränserna.
Skolan har skyldighet att utreda diskriminering och att skyndsamt meddela vårdnadsha- vare.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet för att följa upp åtgärder och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Den är också en rättssäkerhetsfråga, eftersom den ger berörda barn, och vårdnadshavare insyn. Finns behov skall åtgärdsprogram upprättas.
Det skall också framgå vilka åtgärder skolan använder för att komma till rätta med diskri-
minering av olika slag.
Definition enligt Skolverket 2009 Bilaga 4 Diskriminering
Ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna
Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom sina struk- turer och arbetssätt upplevs som kränkande. Skolan är ett exempel en samhällsinstitution
Diskrimineringsgrunderna enligt lagen är:
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
sexuell läggning
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
ålder
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträ- dande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, MSN m.m.)
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimi- neringsgrunderna.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.
Mobbning
Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, under en längre tid och i ett ojämnbördigt förhållande – detta skiljer mobbning från andra kränkningar.
Sexuella trakasserier
Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism
Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen
att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper anses som mindre
värda och därmed legitima att förtryckas, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/et- niska eller beteendemässiga karakteristika.
Homofobi Avser motvilja mot eller förakt för homo- och bisexualitet och homo- eller bisexu-
ella personer.
Kränkande behandling, anmälningsskyldighet
Bilaga 5
Skollagen 2010:800 6 kap. 10 §Rutin för barn- och utbildningsförvaltningen Anmälningsskyldighet
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.” (Skollagen 6 kap. 10 §)
Även vuxna utan anställning, som t ex praktikanter och rastfaddrar bör anmäla men har ingen lagstadgad skyldighet.
Huvudmannens roll
”För att huvudmannen ska vara informerad och kunna följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall av uppgivna trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att det finns fungerande system för rapportering och kommunikation om detta mellan enheten och huvudmannen.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 28-29)
Avgränsningar
Riktlinjerna omfattar både kränkningar mellan barn/elever eller när ett barn eller en elev upplever sig kränkt av en personal/huvudmannen. Rutiner kring när en personal upplever sig kränkt av en elev finns inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling i verksamheten sker inom ramen för likabehandlingsplanen.
Förfarande Anmälan
1. När förskolechef/rektor fått kännedom om att ett barn/en elev blivit utsatt för kränkande behandling, skall en anmälan till huvudman göras
omgående.
2. Anmälan skickas till bun@mark.se Utredning
1. Enligt delegation från nämnden har rektor/förskolechef ansvar för att omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna utreds.
2. Utredningen ska inledas snarast och genomföras skyndsamt. Utredningen ska fokusera på vad som har hänt, varför det hände och vad som kan göras för att förhindra att det händer igen.
3. Utredningen ska skickas till BUF-kansliet.
Åtgärder
Enligt delegation från nämnden har rektor/förskolechef ansvar för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Åtgärderna ska dokumenteras i den aktuella utredningen.
Uppföljning
1. De beslutade åtgärderna skall följas upp. Om inte vidtagna åtgärder anses tillräckliga, skall ett nytt beslut om åtgärder fattas.
2. Uppföljningsblankett skickas till BUF-kansliet.
Information till Barn- och utbildningsnämnden
Inkomna anmälningar och utredningar redovisas för barn- och utbildningsnämnden.
