USA:s intervention av Irak

(1)

USA:s intervention av Irak

En studie om hur Realismen kan förklara agerandet bakom USA:s intervention av Irak och med vilka medel USA

lyckades legitimera en olaglig intervention

Shqipe Sadiki

Kandidatuppsats: 15 hp

Fristående kurs: Examensarbete – självständigt arbete Termin/år: VT/2021

Handledare: Martin Nilsson

(2)

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Abstract…….………..……..…...4

1. Bakgrund………..…...5

1.1 Syfte………..…...7

1.2 Avgränsningar………...8

1.3 Uppsatsens disposition……….…....8

1.4 Tidigare forskning………...8

2. Teoretiskt perspektiv………..…...12

2.1 Neorealismen………...…...13

2.2 Neorealismens dimensioner………...….16

3. Metod & material………....…...17

4. Resultat………..…...20

4.1 Tabell analys………..…...22

4.2 Tabell………...22

5. Analys………...…...23

6. Diskussion………...26

7. Slutsats….………..…..…...28

8. Referensförteckning………..…..…...29

(3)

(4)

Abstract

As this essay goes we have come to believe that an explanation for the Iraq war cannot be found in either the rhetoric or the claim that it was a legally internationally sanctioned war under international law. This is a theory-testing study where we use a theoretical perspective in political science from the international relations studies;

Realism is examined, we want to see if it can better explain why the United States invaded Iraq. The main problem in the essay is to identify the reasons why the Iraqi invasion became a fact. In the C-thesis, we go through the perspectives content in a detailed way and briefly describe its views. We have collected material both about the Iraqi invasion and about the theory we want to test. Based on our pre- understanding of the theories, we interpret the developments in Iraq and try to explain them. We have come to the conclusion that realism is very much relevant to our subject and argues for it well. In realism it is the state that is the main actor and concepts like anarchy, self-help, survival and balance of power can best explain USA:s actions. This essay focuses on the means it took (the bush-doctrine) to legitimize such an act, but the mainspring of this essay is how we can understand the reasoning USA must have had behind the decision to invade Iraq. We believe that a realistic approach is the best way to explain what led the US to invade Iraq and through this perspective we can across chosen concepts from Realism, categorize different events that might have had played a vital role in this matter that are relevant with our theoretic perspective.

Keywords

Realism, Iraq, USA, Bush-doctrine, Neorealism, Intervention

(5)

1. Bakgrund

Den 11 september, 2001 påstås det att terroristgruppen al-Qaida utförde flera terroristattacker på amerikansk mark som var riktade att skada civila och militära anläggningar. En av attackerna var på de två byggnaderna i centrala New York, världshandelscentren, det fanns cirka 2 996 kausaliteter. Osama bin laden hade tagit det fulla ansvaret för attacken och motiverat sina terroristhandlingar med ett brev som avslöjade det djupa hat mot USA:s regim och deras utrikespolitik. Som svar på terrorattackerna var invasionen av Irak 2003 den första etappen av det irakiska kriget. Invasionen började den 19 mars 2003 och den 20 mars 2003 och varade i drygt en månad, inklusive 26 dagar av stora stridsoperationer, med en kombinerad styrka av trupper från USA, Storbritannien, Australien och Polen som invaderade Irak. George W. Bush som var president i USA vid den tiden initierade en invasion i Irak, president Bush kände behovet av att hålla någon ansvarig för attacken och viktigast av allt bestraffa dem. Mot bakgrund av dessa händelser skapade Bush- doktrinen en annan syn på hur man kan bekämpa en fiende som är icke-statlig och som inte har några gränser. Som ett resultat av detta formulerade Bush-doktrinen och 2002 års nationella säkerhetsstrategi, som svar på 11 september-attackerna, en doktrin som var en

”ny” strategi för att hantera oppositionen mot USA. Inte det traditionella amerikanska

"vägen" genom inneslutning utan genom berättigade "förebyggande krig". ¹ Vid en gemensam presskonferens sa president Bush:

”I have explained to the Prime Minister that my government's policy is to overthrow Saddam Hussein and that all means are permissible.” ²

Den klassiska realismen är den teori som kanske haft allra störst inflytande på det internationella systemet under längst tidsperiod (Baileys, Smith & Owens, 2014; s.114).

Därför vill vi med hjälp av detta teoretiska perspektiv förklara hur USA resonerade när dem intervenerade i Irak och möjligtvis vilka orsakerna var. Realismen anser att i sådana här konflikter är FN:s kapabilitet att representera resolutioner och förhandla fred med stater ytterst viktigt. Enligt Realismen kan man förklara FN:s misslyckande att skapa fredliga resolutioner i Iraks fall som ett argument att; förändringen och samarbetet föll offer för staternas egoistiska natur. Vi argumenterar för att USA som stat, agerade i sin egoistiska natur för sina egna intressen och på grund av sina rädslor intervenerade Irak. Realismen kan förklara ett flertal oklara motiveringar till invasionen av Irak, det råder inga tvivel om USA:s ständiga försök att garantera sin säkerhet gentemot utländska hot, troligen är Irak inte särskiljande i denna aspekten. Med hjälp av realismen kan man försöka begripa hur USA resonerade vid ett sådant här beslut och vad deras grundläggande motiv var till den irakiska interventionen trots det faktum att det var en olaglig aktion.

1 Karlsson, Svante. (2014). Frihetens förlovade imperium - Ideologi och utrikespolitik i det Amerikanska Systemet. Stockholm: Santérus Förlag. s. 695, 699.

2 Rai, Milan. (2003). Krigsplan Irak. Ordfront, Stockholm. s. 60.

(6)

Problematiken med Irak invasionen var att USA inte hade legitima grunder för en intervention, de försökte skapa en policy som gav dem legitimiteten dem behövde för att utföra en intervention i ett annat land som inte var ett direkt hot mot USA. Så det man gjorde i Bush administrationen var att man försökte skapa en nytt sätt att argumentera för en intervention och det egentliga syftet med det var att etablera ett nytt regimskifte i Irak. Den riktiga orsaken till att man ville intervenera Irak var dock inte de ovannämnda, tydligen så fanns det andra viktigare intressen som USA ville uppfylla, efter så lång tid och så mycket forskning anses det att olja var den största orsaken till interventionen.³ Bush-doktrinen inrättades i USA:s utrikespolitik och det gav USA legitimeten att intervenera i Irak. Min motivering av ämnesvalet för mitt examensarbete begrundar sig i problematiken som gäller USA:s försök att etablera ett demokratiskt regimstyre i ett annat land genom intervention.

”No state should forcibly interfere in the constitution or government of another state.”⁴ Kant Immanuels citat är en redogörelse för vad som inte bör ske stater emellan och det finns stöd för detta från FN samt andra internationella fredsorganisationer. USA:s agerande var ett övertramp i internationell rätt och Iraks auktoritet som stat. Även om regimskiftet etablerades skedde det ingen demokratisering och detta beror nog främst på den idén om att även fast en stat kan lyckas med en del av demokratiseringsprocessen betyder inte det att landet kommer att bli en demokrati i slutändan.⁵ Sen kan det också bero på det faktum att staten inte etablerade regimskifte självmant utan av tryck utifrån. Kant Immanuels citat är väldigt relevant i detta fallet då det dessutom var förbjudet enligt internationell lag för en stat att med våld intervenera i en annan stat. FN citat:

”All members shall, in their international relations, refrain from threatening or using force, whether directed against the territorial integrity or political independence of any other State, or otherwise incompatible with the purposes of the United Nations.”⁶

Nu är det numera otvetydigt att drivkraften för den amerikanska militära interventionen var en aktion för USA att få fördelaktigare kontroll över de irakiska oljetillgångarna, att gynnsamt etablera en starkare militär samt att ha politisk närvaro i ett av världens geopolitiskt mest centrala områden.⁷ Interventionen var olaglig enligt internationell rätt men

4 Kant, Immanuel. 1996. Om den eviga freden. PRISMA. s. 52.

5 Amneus, Henrik. 2008. Vägval Irak. Ekerlids, Falun. s. 194-195.

6 FN-stadgan, artikel 2(4). Tillgänglig: http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fn-stadgan/#kapitel1 (Hämtad 2015- 03-04).

7 Gustavsson , Jakob &Tallberg, Jonas (red): Internationella relationer. Studentlitteratur, Lund 2014, s. 93.

(7)

USA:s utrikespolitik var väldigt framgångsrik i frågan och skapade en global acceptans för USA: s invasion av Irak.

1.1 S

YFTE

I och med att Mellanöstern har blivit mittpunkten för USA:s strävan efter global hegemoni har USA:s de-stabiliserande inverkan på regionen fördjupats; på samma sätt har reaktionen från Mellanöstern till USA:s politik viktiga konsekvenser för USA:s hegemoni globalt.

Irakkriget är den centrala händelse som denna utveckling centrerar kring. Av den anledningen kommer denna uppsats således att fokusera på USA och deras invasion i Irak.

Motivet bakom valet av årtalen 1999-2003 är att man vill få en bild av hur politiken har utvecklats innan själva terrorattacken skedde. Sedan fanns det ständiga förhoppningar hos USA om att invadera Irak, samt andra ”stökiga” stater, innan själva terrorattacken inträffade dock fanns det ingen händelse tillräckligt omfattande för USA att kunna genomföra ett sådant beslut. Därav är terror attacken det centrala fenomen som denna uppsats förhåller sig till. Syftet med uppsatsen är att pröva om teorin; realismen kan förklara varför USA agerade i beslutet om att invadera Irak under perioden 1999 – 2003. För att besvara forskningsfrågan måste jag ställa en underordnad fråga:

• I vilken utsträckning kan realismen förklara USA:s beslut i att intervenera i Irak ?

• På vilket sätt gick man tillväga för att legitimera interventionen och vad blev resultatet?

Årtalen är speciellt intressanta för Irak-fallet då detta var en hektisk period som gjorde USA väldigt sårbar för världen samt i sin position som hegemon. Vi valde just 1999 för det var en period då världen pågick en förändringsfas i många delar av Östeuropa och det fanns en global rädsla samt instabilitet för vad som skulle ske. Väldigt mycket i Bush-administrations utrikes politiska attityd förändrades från och med 2001, efter att själva terrorattackerna skedde. Det kan vara intressant att studera om USA:s intervention istället har orsakat en demokratisk tillbakagång i Irak, vilket skulle vara förståeligt eftersom att USA:s egentliga motiv inte var så godhjärtade. Mitt syfte med frågan är varför utfallet blev som det blev och varför Irak aldrig har lyckats bli en demokrati efter detta. Kan det bero på några av mina teoretiska perspektiv eller finns det något annat som kan förklara fenomenet vi vill undersöka?

1.2 A

VGRÄNSNINGAR

Det vi har haft svårt med är att kunna bevisa säkert att dessa orsaker som vi har presenterat är verkligen USA:s riktiga orsaker till att intervenera. Men detta kan vi inte veta säkert då det är bara Bush-administrationen som kan veta säkert vilka orsakerna var, däremot kan man sammanställa fakta och analysera det utifrån olika teoretiska perspektiv för att få fram möjliga orsaker, vilket vi har gjort. Dock är det självklart osäkert och vi kan inte veta säkert, eller fastställa vilka orsakerna var men vi vill undersöka om det finns något samband. Sedan

(8)

vill vi avgränsa oss till hur USA legitimerade interventionen i Irak samt vilka orsakerna var bakom interventionen, vi vill alltså inte undersöka staternas politiska konflikter eller andra aktörers roll i detta fall.

1.3 U

PPSATSENS DISPOSITION

Uppsatsen disposition kommer att vara som sådan: först kommer det finnas en titelsida, sedan en innehållsförteckning som presenterar hur uppsatsens alla delar är placerade, i vilket sidnummer och under vilka rubriker. En inledning som förtydligar bakgrund, ämnesval, problemformulering samt ger en tydlig bild av vad detta examensarbete behandlar.

Fortsättningsvis är det sådant som tidigare forskning, material och metod samt begrepp som kommer att djupgående att förklara vad detta examensarbete undersöker och hur. Det som kommer att vara centralt för detta examensarbete är mitt teoretiska perspektiv som kommer att utförligt förklara varför den är relevant i detta ämne och vad den kan tillföra mitt arbete.

I resultat delen kommer det att presenteras övergripande forskning om det som har presenterats tidigare samt en kortare tabell där de realistiska perspektiven likställs vid USA:s agerande och oro mot Saddam Hussein.

1.4 T

IDIGARE FORSKNING

USA: s utrikespolitik spelade en mycket central roll i ansträngningarna att legitimera USA:

s invasion av Irak, den etablerade en global acceptans som legitimerade USA: s invaderande Irak men med tvivelaktiga motiv. Bush-administrationen trodde att det var deras gud givna plikt att göra "regimförändring" genom aktiv liberal politik, särskilt i stater som definierades som "rouge stater", president Bush stämplade Irak som en av dessa "rouge" stater på grund av olje- intresse och eftersom Iraks president Saddam Hussein var ett hot mot USA: s hegemoni.⁸ Dessutom, medan den liberala hegemoniska berättelsen tenderar att bagatellisera regionala krafter eller presentera dem som ett hot, ignorerar den framväxande makthypen det faktum att säkra regional legitimitet är en viktig förutsättning för deras globala ambitioner. Amitav (2014) hävdar att den liberala hegemonin berättelsen inte bara förutsätter att de framväxande makterna skulle kunna samlas i den amerikanska världsordningen utan att den också betraktar några andra grundvalar för global fred och stabilitet, såsom regionalism, i ett negativt ljus. Enligt Amitav (2014) har många liberala internationalister i allmänhet varit misstroende mot regionala ordningar och USA har varit ganska selektiva eller likgiltiga i sitt stöd för regionalism runt om i världen.

I enlighet med denna liberala hegemoniska berättelse är det teoretiskt förståeligt varför USA vill invadera ett land som Irak för att "med rätta" göra en "regimförändring" i en mycket orolig stat med en diktator som hotar USA: s oljeintressen genom att uppmuntra regionalism i araberna världs- och Mellanösternhegemoni. Bush-administrationen försökte delegitimera

(9)

stater som Libyen, Syrien, Iran, Irak och Kuba, i sina tidiga dagar som ”styrande” och deras mål var att öppna för legitimering och juridisk acceptans för att ta bort dessa ”skurkar”. Före Bush-administrationen hade internationell rätt en annan innebörd och administrationens mål var att beröva reglerna i internationell lag för att legitimera handlingar som den irakiska invasionen. Bush var tvungen att legitimera frasen "förebyggande krig" och göra det till en legitim handling för att skydda USA från "framtida hot". Bush försökte sedan etablera en ny moralisk och politisk ordning som skulle acceptera invasioner som Irak i försök att skydda USA. Tidigt inpå Bush-administrationens tid som ”styrande”, hade de fokuserat på en regimförändring i Irak på grund av många olika skäl, ”Israels säkerhet (jfr Clean Break), regimernas opålitlighet som en allierad (invasionen av Kuwait 1990), USA som en garanti för att säkerställa tillgång till olja (det globala allmännyttan), Saddams regionalism och alla massförstörelsevapen”.⁹

Hettne (2009) förklarar att den ensidiga formen av styrning kan främja imperialismen samtidigt som man bortser från kollektivavtal eftersom nationella intressen prioriteras framför säkerheten för andra nationer.¹⁰ När det gäller Hettnes uttalande om nationella intressen skulle detta förklara varför Bush-administrationen ville genomföra en invasion av Irak, mot bakgrund av deras välkända oljeintressen. Detta förklarar varför Bush- administrationen hade sammanställt en politik "framtid för Iraks olja" före den irakiska invasionen med just den avsikten att få kontroll över den irakiska oljeindustrin och anpassa den till USA: s strategiska försörjningspolitiska intressen. I denna politik sammanställde de

”framtiden för Iraks olja, det fanns två huvudfrågor:” privatisering av Iraks oljeindustri under USA-ledningen och att ändra förhållandet till OPEC”.¹¹ Även om USA skulle ta kontroll över oljeindustrin skulle de fortfarande inte kunna använda den för sin egen fördel på grund av Saddam, därför var alla ansträngningar irrelevanta i slutändan och den enda lösningen på det irakiska problemet var att "bli av av ”med Saddam. För Bush-administrationen var avskaffandet av Saddam Hussein och hans Baath-parti inte bara viktigt utan nödvändigt och för att upprätta genom demokratiskt val, en regim som är positivt inställd på USA: s behov och intressen.¹² Bush-doktrinen spelade en central roll i legitimerandet av interventionen av Irak och var möjligtvis den mest framträdande orsaken till att USA kunde utföra interventionen trots det att aktionen var illegal. Doktrinen och den nationella säkerhetsstrategin från 2002 hade formulerats som svar på attackerna den 11 september.

Denna doktrin var en strategi för att hantera oppositionen mot USA. Det handlade om hot inte den traditionella amerikanska "vägen" genom inneslutning utan genom berättigade

9 Karlsson, Svante. (2014). Frihetens förlovade imperium - Ideologi och utrikespolitik i det Amerikanska Systemet. Stockholm: Santérus Förlag. s. 709.

10 Hettne, Björn (2009) Thinking about development, London: Zed BooksCirincione, J. s. 20.

11 Karlsson, Svante. (2014). Frihetens förlovade imperium - Ideologi och utrikespolitik i det Amerikanska Systemet. Stockholm: Santérus Förlag. s. 712, 714, 728.

(10)

"förebyggande krig" för att skydda USA mot alla hot.¹³ Bush-doktrinen är speciell när det gäller hur den upprättades i motsats till andra politiska doktriner från tidigare presidenter i USA, Bush-doktrinen fastställdes inte i förhållande till en händelse eller en sak men den utvecklades under tiden för olika händelser och saker som USA kämpade med.¹⁴ De olika händelserna och utmaningarna som USA konfronterades med tillfogade successivt nya aspekter till den doktrin som grundade Bush-doktrinen som reflekterar över händelseförloppet i världen vid den tiden av president Bush och hans administration.

Bush-doktrinen hade dominerande politiska idéer som vikten av den fria marknaden och den fria individen, dessutom hade Bush-doktrinen en annan aspekt på den liberala ideologin och dess roll som en meningsfull del av USA: s utrikespolitik som en "regimförändring" av

"rouge states”.¹⁵ Som svar på 9/11 attackerna förändrades allt, USA började hävda sig i en position av övervägande och global hegemoni i förhållande till dess historiska värde. USA hade ett önsketänkande om att krig skulle vara på väntan under USA: s ledning som en global hegemon men rivaliteten inte, för ingen stat vågade utmana den amerikanska militären (Ibid, 2014; s.694). För att avslöja drivkrafterna för invasionen av Irak bör vi först förstå den amerikanska Mellanösternpolitiken och regionernas betydelse för USA: s strategi för att upprätta global hegemoni. Det första steget kan vara att analysera hur USA under president Bush legitimerade en handling som var förbjuden enligt internationell lag och gjorde det till ett "tillfälle att genomföra ett tvångsanvändande av global hegemoni".¹⁶ Om vi analyserar denna handling kan vi konstatera att det var en hel förändring från den traditionella amerikanska utrikespolitiken som före president Bush hade baserats på inneslutningen av hot och som betraktade hegemonin som rotad i samtycke. I själva verket begränsades den traditionella amerikanska utrikespolitiken då, naturligtvis, av internationell lag och institutioner och handlingar som diplomati prioriterades rimligen framför militär styrka.

Dessa begränsningar var faktorer som hindrade USA från att agera utifrån egenintresse och på egen hand, så för USA att etablera global hegemoni skulle de behöva övervinna begränsningar som internationell lag och institutioner. De skulle behöva legitimera sitt styre som den enda legitimerade härskaren i det internationella systemet som de gjorde genom inrättandet av sin kraftfulla militära och utrikespolitik, som verkligen inte var lika med att utmana dem. Till skillnad från de andra före detta presidenterna och deras etablerade

15 Karlsson, Svante. (2014). Frihetens förlovade imperium - Ideologi och utrikespolitik i det Amerikanska Systemet. Stockholm: Santérus Förlag. s. 695

16 Hinnebusch, R. (2007). The American invasion of Iraq: causes and consequences. PERCEPTIONS: Journal of International Affairs. s. 9.

(11)

doktriner ”hade Bush-administrationen länge förespråkat en strategi för hegemoni baserat på användningen av Amerikanernas exceptionella militära kapacitet”.¹⁷

Trots att denna invasion var ett tydligt brott mot internationell lag hindrade det inte USA från att genomföra den. USA kunde faktiskt övervinna de internationella reglerna på grund av dess nu etablerade hegemoni, i förhållande till detta är det mycket svårt att föreställa sig öst som en hegemoni som är stark nog att ta kampen mot USA, eftersom USA ännu är en definierande aktör för att upprätta världsordningen främst på grund av dess mycket avancerade militära makt. Som Hettne beskriver och jämför USA: s militärs omfattning med en ny typ av imperium; USA har militärbaser på alla världsdelar och kommer att fortsätta att upprätta och skydda dem.¹⁸ Hur den framtida världsordningen kommer att struktureras kommer således att bli en lång och ganska långsam process, oavsett riktning men viktigast att notera är hur en stats handlingar kommer att påverka en annan och ännu en annan i en spiralrörelse och med negativa konsekvenser för ”svaga” som lever i årtionden utöver vinsterna av egenintresse för världsmakterna.

Som Cox (1983) konstaterar är ”världsordningarna [trots allt] grundade i sociala relationer”.¹⁹ Så naturligtvis skulle USA behöva skydda och tjäna den enda relation "på goda villkor" de har i en region som de vill kontrollera. Det är därför Bush-administrationen satsade på starka och nära förbindelser med Israel, detta också för att de hade egna intressen som de skulle försöka uppfylla men tydligen hade deras goda relationer till Israel lättat deras närvaro i Mellanöstern. Som vi alla vet alltför väl är det främsta motståndet mot USA:s hegemoni säkert beläget i det muslimska Mellanöstern, av två sammankopplade skäl: USA:s stöd till Israel och deras försök att kontrollera oljeförsörjningen i Mellanöstern genom USA:s utrikespolitik.²⁰ Denna mycket starka etablerade relation USA utvecklade till Israel under Bush-doktrinen gjorde dem ännu mer hotfulla mot arabvärlden i Mellanöstern-regionen och gjorde det mindre sannolikt för diplomatisk interaktion mellan de två regionerna.

De viktigaste punkterna från vårt sammanhang som vi har presenterat är att USA kände sig hotad i sin position som hegemon, deras törst för ökad makt i Iraks olje-industri, maktpolitik och behovet av att upprätthålla världsordningen enligt deras villkor. Saddam Hussein med sina önskningar om att bilda en regional hegemoni i Mellanöstern var ett stort hot för USA som man var bestämd på att neutralisera. Med diplomatins makt och effekt lyckades Bush införa en ny doktrinen som var väldigt särskiljande från tidigare traditionell amerikans utrikespolitik samt sättet man hanterade hot på utvecklades till något som aldrig funnits

17 Hinnebusch, R. (2007). The American invasion of Iraq: causes and consequences. PERCEPTIONS: Journal of International Affairs. s.10.

19 Cox, R. W. (1983). Gramsci, hegemony and international relations: an essay in method. Millennium, 12(2).

s. 173.

20 Hinnebusch, R. (2007). The American invasion of Iraq: causes and consequences. PERCEPTIONS: Journal of International Affairs. s. 10.

(12)

tidigare inom USA:s utrikespolitik. Som tidigare nämnt var Bush-doktrinen ett sätt för USA att legitimera en internationellt illegal handling. Denna nya politik var väldigt realistiskt och byggde mycket på de teoretiskt realistiska grundprinciperna vilket är orsaken till att vi vill i nästa avsnitt analysera djupare in på realismen och USA:s agerande som en statlig aktör i interventionen av Irak. Det som är intressant att se; är hur säkerhetsdilemmat under den här tidsperioden spelar en väldigt stor roll för USA att kunna säkerställa sin egna säkerhet mot hot i omvärlden samt hegemoniska status i världsordningen.

2. Teoretiskt perspektiv

De nästkommande under denna rubrik är begrepp inom realismen som är relevanta för denna forskning och som kommer att användas för att vidare analysera detta ämne mer specifikt.

Hegemoni, i detta dokument kommer termen hegemoni att hänvisa till det oundvikliga ledarskapet och påverkan som USA har på andra stater genom sin egen utveckling.²¹ (Chase- Dunn, 1994; s.364). Om inte USA hade så mycket makt och politiskt inflytande i andra stater hade dem inte heller kunnat agera så som de har gjort.

Maktbalans är ett väldigt centralt begrepp inom realismen och syftar som sagt på den period då det inte råder någon skillnad på maktfördelningen mellan allianser och de uppnår samma nivå av de andra staternas makt. Thomas Hobbes beskriver fred som den tid då den ständiga konflikten inte pågår²² , det vill säga då det råder maktbalans.²³ Dessutom skall inget enskilt land bli dominerad av en allians eller en hegemon.

Självhjälp är enligt neorealismen är en av tre centrala komponenter i staters agerande och är en av våra centrala begrepp som kommer hjälpa oss att i vårt arbete kunna utifrån USA:s tankesätt motivera interventionen. I detta begrepp menar man att säkerheten i det internationella systemet för varenda stat är inte garanterad av någon högre auktoritet(makt) än nationerna själva. Därför måste säkerheten för varje stat realiseras med hjälp av självhjälp, det vill säga att det är upp till varje stat att tillse sitt folk med sin egen säkerhet.

Världsordning är enligt Hettne (2009) svårt att identifiera. Eftersom det är ett paraplybegrepp förklaras det genom att dela upp begrepp i tre olika modeller. De tre dimensionerna är "struktur", "regeringsform" och "form av legitimering". Struktur är det sätt på vilket aktörer i system är relaterade till resurser och maktfördelning. Strukturen är också uppdelad i ytterligare strukturer: multipolära, bipolära, unipolära strukturer. Styrningssätt

21 Chase-Dunn, Christopher, et al. (1994) “Hegemony and social change” Mershon International Studies Review Vol.38, No2. s. 364.

22 Hobbes, T. (1909). Of man, being the first part of leviathan. s. 51.

23 Baylis John, Steve Smith, Patricia Owens(2017), ‘Globalization of World Politics’, 7et ed. s. 101.

(13)

avser det styrningssätt som bestämmer beslutsfattande och politik i världsordningen. Och slutligen "form av legitimering" som är de metoder som används för att världsordningen ska accepteras.²⁴ För att världsordningen skulle accepteras, i detta fallet, interventionen av Irak krävdes det av USA enligt en av dessa tre dimensioner en ”form av legitimering” vilket också Bush skapade genom sin Bush-doktorin.

Realism uppfattas i vårt examensarbete som en bred definition där alla de olika subinriktningarna av teorin realism, till exempel strukturell och historisk realism ingår.

Realism är en kombination av relaterade teorier om internationella relationer som betonar statens roll, nationellt intresse och militär makt i världspolitiken. Klassisk realism är en teori inom internationella relationer som grundades efter andra världskriget-eran som förklarar världspolitiken i egenskap av mänsklig natur. Däremot anser neorealismen som är en ideologisk avvikelse från den klassiska realismen att krig inte är en nödvändighet men en naturlig ”effekt” av världspolitik. Maximerad säkerhet kan framställas som ett hot mot andra nation-stater, genom att försäkra self-interest och att tillämpa makt för att försäkra sig själva så kan man uppfattas som konfliktsökande eller också förberedd inför krig.

2.1 N

EOREALISMEN

Kenneth Waltz som är grundaren för teorin neorealism menar att eftersom att andra stater kan närsomhelst använda våld, måste alla andra stater vara förberedda på det eller hoppas på skydd från sina grannländer.²⁵ Kenneth Waltz introducerar en definition av makt som vi kommer att använda oss av, den handlar om att man likställer makt med Kapabiliteter som sedan kan rankas efter sin omfattning.²⁶ Således är dessa kapabilliteter ohindrat översatta till förmågor som befolkningsstorlek, territoriell storlek, resursanrikning, ekonomisk kapacitet, militär styrka, politisk kapacitet och kompetens. Den andra central komponenten inom realismen är överlevnad och är det främsta målet staten vill ”uppnå”. Makten i sig är ett mål undervägs som egentligen skall betraktas som ett medel för att trygga och säkerställa statens överlevnad. Dock så råder det motsättningar om det är maktsträvan eller strävan efter säkerhet som driver nationer till att säkerställa överlevnaden.

Mindre maktfulla länder har strategin att maximera sin säkerhet, hellre än att öka sin makt för att bli en hegemon i det internationella systemet, däremot har maktfullare ”större” stater en totalt motsatt strategi och för dem är målet att bli en hegemon. Stater som förordar säkerhetsmaximering föredrar status quo maktförhållanden vilket staterna menar leder till avspänning för konkurrensen om makt medan maktmaximerare ser en permanent intensiv konkurrenssituation mellan stater, Dunne & Schmidt, (2001) vissa stater alltid är villiga att

24 Hettne, Björn (2009) Thinking about development, London: Zed BooksCirincione, J. s. 20-21.

25 Waltz, K. (1979). Theory of International Politics (Long Grove, IL. s.102-106.

26 Dunne Schmidt, 2001, se; Baylis John, Steve Smith, Patricia Owens(2017), ‘Globalization of World Politics’, 7et ed. s. 151.

(14)

förbättra sina positioner på den internationella arenan (se Baylis, et al, 2011 ibid.). Den tredje centrala komponenten enligt realismen står begreppet självhjälp för. Det paradoxala med strukturen som skapas i och med staters konstanta behov av att säkerställa sin egna säkerhet, är att när en stat ökar sin militära förmåga eller sin makt på något vis i syfte att höja sin säkerhet antingen med defensiva eller offensiva motiv ger detta en konsekvens av att osäkerheten för de andra staterna ökar vilket får dessa i sin tur att rusta upp för att vara förberedda på nya hotbilder. Enligt Dunne & Schmidt, (2001) föder det i sin tur att första staten måste svara med att öka sin säkerhet ytterligare. Denna osäkerhetsspiral betecknas som ett säkerhetsdilemma.²⁷

Avsaknaden av en central auktoritet, en makt ovanför staten, gör det internationella systemet anarkist. Anarkin innebär att säkerhetsfrågan är den viktigaste frågan och alla statens beslut tas utifrån att säkra den egna överlevnaden. Detta görs genom att expandera, vinna mark på motståndaren och genom att vara störst och mäktigast. I anarkins internationella system uppstår det en maktbalans som består av allianser mellan suveräna stater för att kunna bekämpa hot från andra stater. En balans av makten uppstår när allianserna kan uppnå samma nivå av de andra staters makt då inget enskilt land kan bli dominerad av en allians eller en hegemon. Detta sätt att hantera maktbalansen på är dock inte ett stabilt tillstånd då allianser förändras och allierade kan bli fiender. Interaktioner mellan stater sker så länge staterna upplever att de tjänar på samarbetet sedan kan en stat tjäna på att gå sin egen väg och lämna samarbetet.

Enligt neorealismen är detta något stater gör och relativa fördelar för stater i samarbete med andra stater är viktigare än absoluta fördelar. Osäkerheten av maktbalansen präglas av att staterna inte helt kan lita på varandra utan till sist är utlämnade till sitt eget agerande.

Staternas dilemma är ett belysande exempel på svårigheten om staten skall/ kan lita på sin motpart och vågar samarbeta eller inte. Avsaknaden av tillit och bristen på en global ledning(styrelse) gör att osäkerheten ökar i det internationella systemet. Neorealismen vill inte ge någon bild av hur världsordningen i verkligheten bör se ut utan gör bara anspråk på

hur den i verkligheten fungerar. Anarki anses vara en av orsakerna till krig och den internationella organiseringen av stater enligt neo-realism. John Mersheimer ansåg att kalla kriget var en period av stabilitet och fred på grund av sin tidigare bipolära, strukturella balans av makt, när detta system föll så menade han att de mäktigare rivaliteternas politik som har förblindat de internationella systemet skulle ta över världspolitiken. Den bipolära strukturen av de internationella systemet där mäktiga rivaliteter tävlar mot varandra anses vara en av flera orsaker till krig och konflikter sammanfattar Baylis.²⁸ Ur ett neorealistiskt perspektiv står man fast vid maktkampen, att beslut inte bör tas utifrån andra intressen än de egna eller vad som skulle kunna ses som moraliskt rätt, då en universell moral inte existerar och den egna säkerheten inte får äventyras.²⁹ USA:s intressen var väldigt simpla, tillgång till

(15)

oljeindustrin och implementerandet av en regim som är positivt inställd på USA: s behov och intressen.³⁰

Därav även om den irakiska interventionen var fel rent moraliskt hindrade det inte USA från att utföra den och införa policyer som legitimerade samt försökte ändra medborgarnas uppfattning om vad som är moraliskt rätt. Den klassiska realismen håller staten som huvudaktör i det internationella systemet. Staten är den starkaste aktören och har rätt till sin egen suveränitet. Hettne (2007) hävdar att USA aldrig skulle agera enligt en multipolär struktur, eftersom det inte skulle vara i överensstämmelse med deras säkerhetsintressen eftersom de har en ''realistisk'' strategi och en utrikespolitik som uppmuntrar bilateralism och överger allianser med ett land som Irak.³¹ Hettne (ibid) menar att deras bilaterala strategi skapar svaga regioner eftersom dominerande världsmakter agerar i sitt eget intresse med få hänsyn till periferin. Hur den framtida världsordningen kommer att struktureras kommer således att bli en lång och ganska långsam process, oavsett riktning men viktigast att notera är hur en stats handlingar kommer att påverka en annan och en annan i en spiralrörelse och med negativa konsekvenser för ”Svagare” stater som lever i årtionden bortom vinsterna av egenintresse för världsmakterna. Med detta sagt kan man se att i en värld som styrs av ett multipolärt system ger detta USA möjligheterna att agera som en regional hegemon, som har potential att utvecklas till en global hegemon.

Enligt Mearsheimer (2001) ; s.44) är detta ett system med en sådan maktuppsättning som skapar mest fruktan, eftersom det är ett fall om en ”obalanserad multipolaritet”.³² På den internationella arenan är staten den huvudsakliga aktören, den är suverän och således högst upp i den auktoritära kedjan. Då stater existerar i plural och alla är suveräna och sin egen högsta auktoritet blir det internationella systemet anarkist. Anarki betyder här avsaknad av central auktoritet, alltså en makt ovan staten.³³ I de internationella systemet finns det ingen stat som kan utmana USA även om det på andra håll finns potentiella andra regionala hegemoner på övriga geografiska områden. En regional hegemon blir automatiskt fienden till en annan hegemon i den meningen att den första försöker förhindra uppkomsten av en ny regional hegemon. Exempel som finns att hämta från historien är när USA agerade mot Vilhems Tyskland, Nazisttyskland, Japans imperium och dessutom mot Sovjetunionen.

Dessa åtgärder kan förklaras av det faktum att man (USA) ville motverka uppkomsten av en ny regional hegemoni i en annan region och detta gjorde USA av strategiska skäl.³⁴ Frågan

32 Mearsheimer, John J, (2001). The tragedy of great power politics, New York: W.W. Norton & Company. s.

44.

34 Mearsheimer, John J, (2001). The tragedy of great power politics, New York: W.W. Norton & Company. s.

235.

(16)

som bör ställas då är varför skulle en regional hegemon vara ett hot mot en annan regional hegemon ? Det beror på att i sina försök att bli en global hegemoni, för att försäkra sin egna stats säkerhet, kommer en regional hegemon automatiskt alltid att utmana den andre regionala hegemonen. Detta är då alltså inte fallet för alla stater, exempelvis kan Israel betecknas som en regional hegemon i Mellanöstern, men eftersom det är så att Israel och USA är starka allianser och därför kan Israel inte utgöra något realistiskt hot mot USA.

2.2 N

EOREALISMENS DIMENSIONER

Neorealismen är vårt avgränsande val av vårt teoretiska perspektiv som vi anser svarar vår syftesformulering på de mest relevanta vis då vi vill fokusera på de strukturella faktorerna i ämnet medan klassisk realism belyser de mänskliga faktorerna. Neorealister föreslår att istället för begrepp som strategi, egoism eller motivation; är strukturella begränsningar istället avgörande för beteendet mellan stater inom internationella relationer och de neorealistiska antagandena är mest relevanta för vår studie.

• Samtliga stater interagerar i en anarkisk omgivning. Ingen central auktoritet ska finns ovanför statsnivå. Exempelvis anser USA att dem inte behöver legitimitet genom FN-organet om att inleda ett förebyggande krig, om det är så att FN:s säkerhetsråd misslyckas med att förhandla om resolutioner.

• Systemets struktur bestäms huvudsakligen av aktörernas beteende (det vill säga staten).

• Stater agerar utefter sina egna intressen, vilket skapar i sin tur ett konkurrenssystem som driver dem till hellre föredra självhjälp framför samarbete. Stater agerar helst unilateralt vilket då ger staten störst handlingsfriheter.

• Staterna är rationella aktörer och de väljer strategier som maximerar fördelarna och minimerar förlusterna.

• Anarkins största bekymmer är staternas överlevnad som inte är given utan är något som staten måste kämpa för.

• Stater ser konstant varandra som potentiella fiender. Världen är i ett ständigt konflikt-tillstånd.³⁵

35 Lamy, S. L. (2001). Contemporary Mainstream Approaches Neo-Realism and Neo-Liberalism. s. 186.

(17)

3. Metod och material

I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, mera specifikt en innehålls analys då vi vill analysera USA:s agerande i Irak och sammanställa forskning om detta för att kunna analysera litteraturen. Studiens exceptionella tillvägagångssätt för att kunna utföra en så nyanserad analys som möjligt är användandet av olika litteraturer då det är den mest lämpliga tekniken för att kunna besvara frågan och utföra en intressant studie. Vår valda metod kommer att ge vårt arbete den information som behövs för att vi ska kunna besvara de frågeställningar som finns och det kommer att stärka reliabiliteten i uppsatsens innehåll.

Irak är ett väldigt kulturellt laddat land med mycket historia och konflikter. För uppsatsen är det intressant att undersöka hur demokratiseringsprocessen har utspelat sig i Irak, dessutom att analysera varför det inte har lyckats demokratiseras trots USA:s ansträngningar som har gjorts. I examensarbetet kommer teorin Realism att användas som metod för att besvara frågeställningen.

I examensarbetet använder vi oss av material som finns på nätet, främst, empiri som finns om Irakkriget, medieuppgifter, uttalande från Bush administrationen, samt övriga källor från relevant litteratur och hemsidor. Böcker som "Frihetens Förlovade Imperium - Ideologi och utrikespolitik i det Amerikanska Systemet", Svante Karlsson, 2014 kommer att användas då det framställs mycket av det allmänna samt specifika inom Irak interventionen. Teoretiska perspektiv samt metod kommer att användas från ”The globalization of World Politics”, Dunne Schmidt, 2001 där det finns information om de olika aspekterna av realism och dess förklaringar till USA:s val att intervenera i Irak. I arbetet kommer man att utgå ifrån ett realistiskt perspektiv för att bättre kunna förstå varför USA har agerat som dem har gjort och det kommer att användas som ett teoretiskt perspektiv i denna studie. Mer specifikt kommer vi att utgå ifrån de neorealistiska värderingarna för att förklara forskningsproblemet, teorier från teoretiker som Waltz, (1979), Mearsheimer, (1994) kommer att appliceras på de empiriska materialet för att besvara forskningsfrågan. Böcker som Baylis, et al, (2014) och Hobbes, (1985) kommer att användas för att vidare studera området utifrån studiens teoretiska perspektiv.

Vårt resultat baseras på den information vi har sammanställt från olika databaser, litteratur samt forskning i ämnet. Främst skulle vi argumentera för att vår valda teori driver arbetet framåt och att det är den främsta orsaken till varför resultatet blev som det blev. Realismen besvarar många av mina frågor och gör det möjligt för mig att kunna fastställa mitt resultat.

I arbetet har särskilda troliga motiv till USA:s agerande och utsagor om fakta granskats genom en kritisk undersökning. I stort sett har då detta avgjort vårt litteraturval. Sedan har man analyserat empirin utifrån den valda teorin, realismen och som sedan skall prövas för att det ska finnas reliabilitet för vad som presenterats i arbetets resultat. Ambitionen bakom detta arbete är att pröva om realismen kan förklara kriget och om så är fallet; hur? Vi kan med detta handlingssätt inte falsifiera teorin helt och hållet även om ingen empiri hittats som prövar detta fenomen, så är det inte det samma som att säga att teorin inte stämmer. Därmed för att den skulle kunna ha prövats mot annan empiri vilket skulle kunna leda till ett annat utslag. Dock kan vi i vårt examensarbete bekräfta om teorin stämmer i olika grad. Vårt

(18)

förfarande är som sådant att vi har valt att pröva vår teori på en förhållandevis hög abstraktionsnivå, utifrån de scheman som vi erhåller mot den valda empiri som vi har valt att analysera i arbetet. Genom detta förhållningssätt finner vi vad i empirin som kan bekräftas av vårt valda teoretiska perspektiv och vad i teorin som får mest stöd. Det som görs är att vi undersöker staternas, USA och Iraks beteenden och jämför med det som sägs i offentliga uttalanden för att sedan finna stöd utifrån ett realistiskt perspektiv. Risken med denna metod är då att det kan vara svårt för oss att identifiera vilka som är aktörernas verkliga målsättningar och vad av det som faktiskt sägs är egentligen bara retorik som ska övertyga folket om att det som sägs är sant eller moraliskt rätt. I detta läge är vi medvetna om att det existerar en tolkningsförståelse från vår part där vi utifrån, det övriga språkliga sammanhanget, förstår vad som är rimligt att anta utifrån vårt valda empiriska material.

Analysen av vårt arbete kommer att förhålla sig till strukturell samt statlig nivå. I arbetet kommer det inte att ske någon analys om bakomliggande motiv på individnivå i interventionen av Irak. Därmed kommer det därför inte att ske någon djupare analys specificerat på olika personers roll (som då arbetade inom Bush- administrationen) som dessutom självfallet hade det yttersta ansvaret i att ta beslut om invasionen av Irak. I analysen likställer man därför Bush- administrationen på en sammanlagd nivå med staten: USA. Det vi vill fokusera på i vår forskning är alltså staten som aktör, alltså inte de enskilda politikernas agerande och deras beslutsfattande om Irak skulle interveneras eller inte.

Resonemanget till detta är att vår valda teori som vi avser att undersöka behandlar frågan på ett strukturellt vis och det innebär att teoretikerna argumenterar för staters agerande inte individers. Därmed har vi även använt oss av empiri som behandlar problemet utifrån en strukturell nivå, litteratur som utgår ifrån statens (USA) agerande i sitt beslut att intervenera Irak samt hur man gick tillväga för att få detta gjort. Ambitionen i detta arbete är alltså inte att förklara vilka personliga motiv presidenten Bush och hans regering hade utan utifrån realismen förstå varför USA som stat, agerade som de gjorde i detta fallet, vad deras statliga samt internationella motiv kan ha vart. Dock måste vi belysa de faktorer som drev interventionen framåt och tillslut gjorde det en legitim handling, vilket var främst Bush doktrinen som Bush-administrationen framställde och deras ”realistiskt” politiska approach.

Vi önskar att vi kan med hjälp av vår valda metod, teori samt material kunna förklara utifrån resonlig övertygelse vilka faktorer det var som drev USA till en intervention i Irak.

Materialet i vårt arbete var väldigt viktigt, därför har vi använt oss av endast litteratur skrivet av forskare från olika bakgrunder och med samma händelse uppfattning om vad som skedde i USA under den här tids perioden. Det var viktigt att man sammanställde teorin, samt de empiriska materialet från olika håll men som var skriven från känd litteratur inom Statsvetenskapliga institutioner och bibliotek. Litteratur främst som vi har studerat mycket av under utbildningens gång och som har använts av våra kursansvariga. Det är material som är baserat på grundliga och trovärdiga källhänvisningar samt är skrivna av etablerade forskare inom den Statsvetenskapliga världen.

I vårt urval och avgränsningar har vi valt att fokusera på tre variabler, dess effekter på varandra. I sektionen för avgränsningar har vi behövt fokusera på endast de faktorer som

(19)

drev USA till att intervenera Irak, man var tvungna att begränsa oss till USA, orsaker och den Irakiska interventionen. Inte enskilda personers roll i problemet utan endast USA:s utrikespolitik som berör Irak. Vi fokuserar endast på staternas roll i detta men främst i fokus är USA:s agerande. I detta arbete har vi prövat teorin genom att vi har sammanställt information från olika håll och från olika teoretiska perspektiv inom neorealismen. Vårt fokus för detta arbete inom realismen är mera specifikt neorealismen som Kenneth Waltz har utvecklat och som neorealister hädanefter har fortsatt arbeta på. Specifikt neorealismen som teori valdes för att poängen med uppsatsen är att vi ska förhålla oss till just neorealismens kärnantaganden och om endast de som en ensam teori kan förklara USA:s agerande i Irak. Således för att kunna applicera de teoretiska kärnantaganden på det egna empiriska materialet som vi har samlat in och för att kunna förhoppningsvis kunna sammanställa ett relativt intressant resultat.

Dessa indikatorer enligt realismen som vi har presenterat anser vi är relevanta för att kunna förklara USA:s roll i intervenerandet av Irak. För att kunna ta reda på vad USA:s motiv var till att invadera Irak, har vi valt att fokusera på att operationalisera arbetet på en strukturell nivå. Detta genom att undersöka ifall det finns en förklaring på USA:s agerande utifrån en teori, i vårt fall realismen. Ett sätt att kunna mäta detta skulle kunna vara genom att vi tar vår oberoende variabel Irak intervention och kategoriserar USA:s motiv och sedan använda oss av den beroende variabeln: USA. Vi har valt att mäta dessa tre variabler genom att sammanställa empiri om interventionen av Irak, USA:s politiska dåvarande situation och litteratur inom realismen ifall det finns något samband mellan dem. Vi har använt oss av empiri samt litteratur som finns tillgängligt på olika bibliotek, google scholar och egna böcker. För att skapa vår operationalisering och sammanställa empiri samt litteratur om realismens kärnantaganden. För att sedan utvärdera om realismen som teoretiskt perspektiv kan förklara USA:s agerande i Irak, 2003. Med hjälp av 4 olika begrepp från realismen har vi kunnat analysera USA:s agerande. Självhjälp, anarki, överlevnad och maktbalans är de fyra begreppen som kan förklara varför USA valde att agera i ”krigs självförsvar” genom att intervenera Irak.

Validitet kan beskrivas enligt olika definitioner inom litteraturen som antingen en teoretisk definition som stämmer överens med en operationell indikator, som uteblivande fel i systematiken men också som att det är att mäta det som har förklarats kommer mätas. De tre olika beskrivningar anses stämma överens med varandra och bidra med en formell förklaring för vad validitet är.³⁶ Arbetets validitet baseras dels på legitima referenser som kan vidare påvisa och stödja de argument och påstående som framgår i texten. Som vi tidigare nämnt har vi litteratur från väldigt kända och etablerade forskare inom statsvetenskap som vidare förstärker kvaliteten av validiteten för detta arbete. Dessutom förstärker de även resultatets innehåll om resultatet baseras på en legitim och värdefull forskning. Reliabilitet (tillförlitlighet), är inom beteendevetenskaperna mått på hur starkt eller pålitligt uppmätta värden i t.ex. ett test eller experiment är(ne.se). Vi har flera variabler i vårt

36 Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. s. 58.

(20)

forskningsproblem, Irak är vår oberoende variabeln, demokratisering är en interaktionsvariabel och USA är vår beroende variabel. I vår studie finns det flera olika variabler som det ska mätas reliabiliteten på och utifrån dessa variabler kan vi sammanställa reliabilitetens kvalitet. I boken ”Statistisk verktygslåda – multivariat analys” hävdar Djurfeldt & Barmark (2009) att om man bara har mätt en observerad variabel är det inte möjligt att dela upp dess variation på olika variationskällor, eftersom man har för lite information. Tvärtom om man har flera variabler som är konstruerade att mäta samma underliggande variabel, kan man under vissa antaganden och omständigheter, få ett ungefärligt resultat av den observerade variationen som är en slumpmässig variation, samt hur mycket av den som är systematisk variation. Författarna hävdar som ett exempel att ett instrument som är reliabelt kan helt sakna validitet, om det med stor precision mäter fel saker. Däremot ett instrument som saknar reliabilitet, saknar dessutom validitet därför att den observerade variationen i detta fall är helt slumpmässig.³⁷ Det som vi vill göra är att pröva om teorin enligt våra mätningar är korrekt, om det vi har mätt är ”valid” och

”reliabelt”. Det kan vi göra genom att kategorisera teorins kärnantaganden som förklaringsfaktorer gentemot de empiriska slutsatserna vi har presenterat i tabellen under rubriken ”resultat”. Sedan kan vi avgöra om teorin ”passar in” med de empiriska slutsatserna vi har fastställt och först då kan vi anta att detta arbete inte saknar varken validitet eller reliabilitet. Denna tabell är ett sätt för oss att mäta vårt material vi har använt och slutligen få fram ett resultat för vår forskningsfråga.

4. Resultat

Huvuddragen från mitt empiriska material är den litteratur som har använts i uppsatsen för att noggrant kunna studera vilka de olika faktorerna var till USA:s agerande och jämföra gentemot olika forskare i ämnet. Flera litteraturer har kommit fram till likadana antaganden, det finns flera orsaker som orsakade USA:s intervention, författarna nämner: olja, hegemoni, världsordningen, säkerhetsfråga och andra intressen som olika element. Det som framkommit av detta empiriska material där forskarna är överens, är att olja var i slutändan den främsta och avgörande orsaken(för USA) i frågan om att intervenera Irak. Med detta sagt enligt vårt empiriska material spelade Bush-doktrinen en avgörande roll i att legitimera invasionen av Irak, med hjälp av diplomati och internationellt samarbete kunde USA ändra de moraliska grunderna för en olaglig aktion. Empirin beskriver att det är ett faktum att Saddam var det största hotet mot USA, på grund av hans utrikespolitik och ambitioner att öka Iraks välstånd internationellt. Forskarna antyder att så länge Saddam var vid makten kunde inte USA använda deras olja till sin fördel. De sanktioner som USA ansåg vara nödvändiga för att kunna ”kontrollera” Saddam innebar att de flesta irakiska oljor höll sig utanför marknaden och om Saddam skulle försöka hitta något sätt att övervinna dem. För att sedan komma ur dessa sanktioner ökade även risken för att han skulle kunna försöka använda Iraks olja till sin politiska fördel, eftersom han hade försökt göra det innan, särskilt genom

37 Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Studentlitteratur. s. 284- 285.

(21)

att försöka få tillgång till olja beroende av USA: s politik i den arabisk-israeliska konflikten.

Det som gjorde utvecklingen på oljemarknaden mer oroväckande för Washington var dock det faktum att USA:s hegemoni över Mellanöstern och dess olja hotades av nedbrytningen av Pax-Americana som byggdes efter Gulfkriget 1991. USA:s hegemoni vilade på flera pelare - den "dubbla inneslutningen" av Iran och Irak, fredsprocessen och den saudiska alliansen - men alla dessa blev allt mer skakiga. På detta sättet påverkade Saddams politiska intressen USA och därmed blev oljan de största problemet för USA som sedan var orsaken till att USA inledde en intervention i Irak. Empirin beskriver att USA:s mål är att vara den enda hegemonen i världen för att då kunna vara den enda makthållaren i världen genom total dominans av världspolitiken. Irak var den enda stat som faktiskt vågade utmana USA i denna frågan och tog hegemoniska beslut exempelvis, som Kuwait kriget där Irak agerade som en enda makt i den internationella arenan. Iraks ambitioner för att bli en regional hegemon i Mellanöstern var inte minst sagt väldigt hotfulla mot USA, samt de samtal han förde med andra arabiska stater i konferenser i Arab League om att skapa mellanöstern regionalism och allianser. Det de handlar om i slutändan enligt min empiri är inte det faktum att man inte kan vara flera hegemoner i världen, dock måste det vara en regional allians, för att den andra staten inte ska känna sig hotad av den andra regionala hegemonen. Som exempel har vi tagit Israel innan från ett av vårt empiriska material och de är en regional hegemon i Mellanöstern men inget hot mot USA då dem är starka allianser. Men så är inte fallet för USA och relationen till Irak därför blir Irak snarare ett hot än en tillgång som exempelvis Israel är för USA. Maktbalansen var ett annat problem för USA dem hade mot Irak, om Saddam och hans parti nu skulle lyckas skapa en regional hegemoni av Irak, var det skrämmande för USA och det rubbade uppfattningen om en ”realistisk” maktbalans som tjänar USA:s intressen.

Maktfördelningen spelar så vital roll för USA:s utrikespolitik, att Bush-administrationen enligt forskning var tvungna att förhindra aktörer inklusive internationella organisationer som FN från att försöka påverka hur maktfördelningen mellan stater såg ut i de internationella systemet.

Det finns flera indikatorer som påvisar att orsakerna för USA:s intervention var flera som byggdes på med tiden men det var i slutändan oljan som avgjorde allt annat. Sedan var även timingen för en invasion perfekt just efter 11 september, i mitt empiriska material diskuterar man mycket om varför USA inte agerade tidigare då Iraks framtida planer var ”glasklara”.

Det handlade om att USA var rädd för den respons de skulle få av sitt egna folk och man vågade inte göra det innan 11 september. Därför är just dessa årtalen viktiga för oss och den tid vi förhåller oss mest till är reaktioner från Bush-administrationen efter 11 september vilket var händelsen som förändrade allt. Efter att terror-attackerna hade skett inledde man fort planer för att legitimera en invasion av Irak, man tog chansen i akt och agerade direkt.

Därmed var inte människor lika motvilliga idén om att invadera Irak, eftersom USA beskyllde terror-attackerna på den Irakiska regimen. Med hjälp av etablerandet av Bush- doktrinen blev de ännu lättare för USA att motivera invasionen för då hade man legitimerat handlingen och ändrat moralen för vad som är okej enligt normen. Bush-administrationen hävdade att Saddam hade massförstörelsevapen som ett sätt att vända ”krig mot terror” och Irak. För att det skulle vara möjligt att göra så var Bush tvungen att hävda att Saddam Hussein var kopplad till al-Qaida och aktivt utvecklade massförstörelsevapen som han skulle

(22)

kunna överlämna till terrorister eller använda för deras fördel. Därmed representerades Irak som ett överhängande hot mot USA. Dessa påståenden har inte bara diskrediterats men det finns dessutom starka bevis för att partier i Washington övervägde dramatiserade opålitliga påståenden och visste att Irak inte var något hot mot USA. I vilket fall som helst var hotet aldrig att massförstörelsevapen skulle användas mot USA utan att de kunde begränsa USA:s handlingsfrihet i Mellanöstern eller hota Israel.

4.1 T

ABELL ANALYS

I tabellen finns det fyra olika begrepp som vi anser utifrån ett realistiskt perspektiv förklarar USA:s agerande på de mest relevanta sättet och dessa är; överlevnad, självhjälp, maktbalans och anarki. De faktorer som relateras till begreppet överlevnad i tabellen, som drev USA till att intervenera i Irak var 9/11 attacken, hotet USA kände efter attackerna och deras olja-kris.

Självhjälp innebär att man som stat endast kan räkna med sig själv när det kommer till att säkerställa sin egna stats säkerhet, USA upplevde Irak som ett hot och för att kunna säkra sin egna säkerhet var de tvungna att eliminera Saddam samt Baath-partiet ur kartan.

Maktbalans korrelerar man med olja som en avgörande orsak som skapade problem för USA eftersom det kunde användas till att utöka ens egna militära maktkapacitet. Således skapades automatiskt en hotbild mot USA, då Irak hade en stor del av regionens olja som USA samt många andra stater handlade från. Även Saddams ambitioner att skapa regional hegemoni var ett direkt hot mot USA då de var fiender mot varandra. Anarki är ett fjärde begrepp som förklarar att staters konstanta tävlande mot varandra leder till ett oändligt krig om maximerad säkerhet, det kan förklara USA:s beslut om att skapa Bush-doktrinen som klargjorde USA:s intentioner om ”förebyggandet av krig”, samt ”framtida hot”. Sedan var också Saddams ansträngningar om att skapa regionala allianser ett direkt hot mot USA, då USA endast hade Israel som en godtrogen allians och hade problematiska förhållanden till de övriga staterna i regionen.

4.2 T

ABELL

: 01

Tabell 01: beskriver hur realismens fyra centrala begrepp kan appliceras på Irak-fallet.

Överlevnad Självhjälp Maktbalans Anarki

USA attackeras 9/11, sårbar, och olje-kris

Maximera sin säkerhet, eliminera hot

Olja = ekonomisk makt = utöka militärens kapacitet

”förebyggande av krig; framtida hot”, Irak regionala allianser Irak som regional

hegemon = direkt hot mot USA

(23)

5. Analys

För att förklara vad vårt teoretiska huvudfynd har vart bör man först vara medveten om de empiriska slutsatserna som finns. De centralaste för resultatet av detta arbete i de empiriska materialet är att orsaken för interventionen är numera fastställd, även om det fanns alla möjliga skäl till varför Bush-administrationen fattade beslutet att invadera Irak, är det otvetydigt att det faktiskt var oljekonflikten som var den främsta anledningen till invasionen av Irak.³⁸ Däremot var även händelserna den 11 september som förändrade allt, det underlättade för USA att få legitimitet för att kunna ”med alla medel tillåtna” utföra ett regim byte i Irak och avlägsna Saddam från makten som också var en av orsakerna till invasionen.³⁹ Likt Karlsson argumenterar Hinnebusch (2007) i samma spår och bekräftar Karlssons antagande om att oljan var den främsta orsaken till interventionen dock så finns de fler orsaker som litteraturen argumenterar för. Sådant som rädslan att Saddam och hans parti skulle lyckas skapa en regional hegemoni av Irak, var skrämmande för USA och det rubbade uppfattningen om en ”realistisk” maktbalans som tjänar USA:s intressen. Maktfördelningen är en annan viktig roll i USA:s utrikespolitik, enligt Karlsson (2014) var Bush- administrationen tvungna att förhindra aktörer inklusive internationella organisationer som FN från att försöka påverka hur maktfördelningen mellan stater såg ut.⁴⁰ Enligt realismen var maktbalans (maktfördelning) väldigt viktigt för stater och i detta fallet också en anledning för ett land som USA, som känner sig hotad av en annan potentiell hegemon stat i en annan region att vilja neutralisera hotet, genom exempelvis att intervenera.

Det litteraturen diskuterar är de olika faktorerna som drev USA till att intervenera i Irak, sedan för att förstå detta ur ett realistiskt perspektiv använder vi litteratur från realistiska teoretiker. Där det diskuteras mycket om det anarkiska internationella systemet och hur det påverkar i fall som Irak-fallet. Så alltså är avsaknaden av en central auktoritet, en makt ovanför staten, som gör det internationella systemet anarkist. Enligt realismen innebär anarkin att säkerhetsfrågan är den viktigaste frågan och alla statens beslut tas utifrån att säkra den egna överlevnaden. USA argumenterade för en intervention i Irak på grund av denna anledningen, att man kände ett framtida hot som måste kontamineras och neutraliseras, vilket då kunde göras genom att etablera en ny demokrati främjande regim som tillgodosåg USA:s intressen i mån om olja osv. I och med att man legitimerade interventionen av Irak genom Bush-doktrinen kunde man nu agera i mån om ”förebyggande av krig; framtida hot”. Dessa fyra begrepp är de som hjälpt oss att driva arbetet framåt och sammanställa ett resultat. Det är viktigt att tänka på att dessa begrepp är utifrån ett realistiskt perspektiv och ska förklara varför USA reagerade som de gjorde i en sådan situation som de befann sig i.

39 Blix, H. (2004). Avväpna Irak. Stockholm: MånPocket. s. 63.