”Har det blivit bättre?”

(1)

”Har det blivit bättre?”

En kvalitativ innehållsanalys av hur islam presenteras i läroböcker för gymnasiet

”Has it gotten better?”

A qualitative content analysis of the portrayal of islam in textbooks for upper secondary school

Linus Sandberg

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Religion Självständigt arbete – 9,0 hp

Handledare: Torkel Lindquist Examinator: Katarina Plank 2019-06-07

Löpnummer

(2)

Abstract

The aim of the following study is to examine the portrayal of Islam in Swedish textbooks for upper secondary education, as well as to compare how the textbooks present Islam with how they present Christianity. The textbooks used in this study have been examined using a qualitative content analysis.

The result of the study suggests that the textbooks’ presentation of Islam has, based on previous research on the same subject, become better, although it is still not completely unproblematic. Even though modern textbooks try – and are relatively successful – to avoid stereotypical and over-generalised portrayals of Islam and Muslims, descriptions and formulations that are highly charged are still present. The study also shows that the textbooks rarely examine Islam through the lens of source criticism. In their respective chapters on Christianity, the textbooks examine Christianity using source criticism. This, however, does not occur in the chapters on Islam.

Keywords: Islam, Muslims, textbooks, portrayal, qualitative content analysis

Sammanfattning

Syftet med följande studie är att undersöka presentationen av islam i svenska läroböcker avsedda för gymnasieutbildning, samt att jämföra hur läroböckerna presenterar islam med hur de presenterar kristendom. Läromedlen som använts i denna studie har undersökts utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet av undersökningen tyder på att läromedlens presentation av islam har, utifrån tidigare forskning av samma ämne, blivit bättre. Trots detta är det fortfarande inte helt oproblematiskt. Även om moderna läroböcker försöker – och gör det relativt bra – att undvika stereotypa och övergeneraliserande framställningar av islam och muslimer förekommer ändå beskrivningar och formuleringar som är ytterst värdeladdade. Undersökningen visar även att läromedlen sällan granskar islam källkritiskt. I sina respektive kapitel om kristendom granskar läroböckerna kristendomen källkritiskt. Detta förekommer emellertid inte i kapitlen om islam.

Nyckelord: islam, muslimer, läroböcker, presentation, kvalitativ innehållsanalys

(3)

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Tidigare forskning ... 2

1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 3

1.3 Metod och material ... 4

2. Undersökning ... 6

2.1 En mosaik. Religionskunskap 1 (2011) ... 6

Islam ... 6

Kristendom ... 8

2.2 Religion 1 för gymnasiet (2018) ... 9

Islam ... 9

Kristendom ... 11

3. Avslutning ... 13

Referenslista ... 15

(4)

(5)

1

1. Inledning

Det torde inte vara någon nyhet att islam och muslimer tenderar att representeras negativt i västerländsk media, och att Sverige inte utgör något undantag: “Muslimer kopplas – antingen som förövare, offer eller genom associationer – ihop med våld, hot och spänningar i samhället”, skriver Mia Lövheim, Tomas Axelson och Marta Axner i boken Sociologiska perspektiv på religion i Sverige om hur islam och muslimer skildras i svenska tidningsartiklar.¹ I förordet till sin bok Islam. Historia , tro, nytolkning skriver Anne Sofie Roald att det svenska majoritetssamhället har en tendens att se den muslimska minoriteten som homogen, och enligt Roald leder detta till att “den enskilde ses som representant för hela gruppen”.² Kopplar man då ihop dessa två observationer, att islam och muslimer i media ofta associeras med våld och konflikt och tendensen av majoritetsbefolkningen att se minoritetsbefolkningen som en enhetlig grupp, blir resultatet en stereotypisk bild av religionen och dess anhängare som är ytterst negativ, då alla muslimer förknippas med våld.

I Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap påvisade Kjell Härenstam att denna stereotypa bild av islam inte var begränsad till tidningsartiklar utan sträckte sig även till läromedel för skolelever.³ I sin undersökning kom Härenstam fram till att flera läroböcker i religionskunskap innehåller ett tendentiöst urval av fakta om islam som skapar en allmänt negativ bild av religionen.

Härenstam anser att det stora problemet med läroböckerna är att de

i så liten grad problematiserar begreppet islam. Bilden av islam är ofta ganska “socialantropologisk”, och förhållanden i Mellanösternländer får ofta och på ett alltför enkelt sätt karakterisera “hela” islam i någon ospecificerad mening av ordet. Islams karaktär av “övernationell” världsreligion, i sin samhälleliga praxis präglad på olika sätt av de olika kulturer där religionen finns, framgår långtifrån alltid med rimlig tydlighet.⁴

Härenstams Skolboks-islam publicerades 1993. Mycket har hänt de senaste 26 år, nämnvärt är att antalet muslimer i Sverige femdubblades mellan åren 1990 och 2010, från cirka 100 000 människor till cirka 500 000 människor.⁵ Denna enorma ökning av Sveriges muslimska befolkning gör det relevant att undersöka hur läroböcker presenterar denna prominenta religion för dagens skolelever.

1 Mia Lövheim, Tomas Axelson & Marta Axner, “Religion och media”, i Sociologiska perspektiv på religion i Sverige, red.

Mia Lövheim & Magdalena Nordin, 1. uppl. (Malmö: Gleerups Utbildning, 2015), s. 147.

2 Anne Sofie Roald, Islam. Historia, tro, nytolkning, 1 uppl. (Stockholm: Natur & Kultur, 2005), s. 10.

3 Kjell Härenstam, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, doktorsavhandling (Göteborg:

Acta Universitatis Gothoburgensis, 1993).

4 Härenstam 1993, s. 271.

5 Houssain Kettani, "Muslim Population in Europe: 1950 – 2020”, International Journal of Environmental Science and Development, vol. 1, nr. 2 (2010), s. 158.

(6)

2 1.1 Tidigare forskning

Efter Härenstams Skolboks-islam har flera andra liknande undersökningar gjorts där presentationen av islam i läroböcker analyserats. I artikeln Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam undersöker Jonas Otterbeck läroböcker i religionskunskap med Härenstam som utgångspunkt,⁶ och Jimmy Emanuelsson undersöker kurslitteratur för religionskunskapskurser på universitetsnivå i sin artikel Islam and the sui-generis discourse: Representations of islam in textbooks used in introductory courses of religious studies in Sweden.⁷ Det har även blivit ett populärt ämne för studentuppsatser.⁸

I sin artikel skriver Otterbeck att han hade föredragit - om han hade haft möjligheten - att inte endast analysera hur islam framställs, utan att även jämföra läroböckernas presentation av islam med hur de presenterar en annan religion. “Om inte, finns risken att något som är ett generellt drag i läromedel presenteras av mig som specifikt för presentationen av islam”, skriver Otterbeck.⁹ Även Härenstam belyser betydelsen av att jämföra bilden av islam med bilden av kristendom. Han citerar en sammanfattning av islam från en lärobok för årskurs 4-6 från 60-talet:

Muhammedanismen (eller islam) grundades på 600-talet av araben Muhammed, som tagit djupa intryck av judendom och kristendom. Dess heliga skrift är Koranen, som lär att allt som sker är förutbestämt. Religionen utbredes genom

“heliga krig”. Stora förut kristna områden t.ex. länderna söder och öster om Medelhavet har erövrats av islam.

Muhammedanerna tror på en enda gud, Alla´h och minst en gång måste han vallfärda till Mecka i Arabien, en av muhammedanismens heliga städer.

Att omvända sig till kristendomen betraktas som förräderi och har ofta straffats med döden. Detsamma gäller kristen mission bland muhammedanerna.¹⁰

6 Jonas Otterbeck, “Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam”, i Didaktikens Forum (Stockholm: HLS Förlag, 2004), s. 56-73.

7 Jimmy Emanuelsson, “Islam and the sui-generis discourse: Representations of islam in textbooks used in introductory courses of religious studies in Sweden”, i Method & Theory in the Study of Religion (New York: Brill, 2014), s. 99-107.

8 Se till exempel Jamil Akkawi, Islam i religionsboken: Framställningen av islam och muslimer i två religionsböcker för gymnasiet, kandidatuppsats (Huddinge: Södertörns högskola, 2010).

9 Otterbeck 2004, s. 56-57.

10 Lennart Sellberg. Kristendomen årskurs 4-6, (Stockholm, 1961. s. 241), se Härenstam 1993, s. 117.

(7)

3 Enligt Härenstam är denna sammanfattning av islam ytterst problematisk då den ger en värdeladdad bild av religionen som är “mycket aggressiv”.¹¹ Härenstam har för avsikt att åskådliggöra detta genom att presentera kristendom med liknande formuleringar:

Kristendomen grundades av juden Jesus, som tagit djupa intryck av de messianska förväntningarna i senjudendomen.

Dess heliga skrift är Bibeln, som bl. a. lär att de orättfärdiga kommer till helvetet.

Den kristna religionen har utbretts med hjälp av korståg och i samband med att europeiska länder koloniserat och förtryckt folk i Afrika och Asien.

Den kristne bör gå i kyrkan varje söndag.

Förföljelser mot oliktänkande har ofta förekommit i den kristna kyrkans historia. I Nordirland är det idag krig mellan medlemmar i olika kristna kyrkor.¹²

I det föreliggande arbetet har Otterbecks rekommendation anammats och i undersökningen kommer lärobokens bild av islam att jämföras med dess bild av kristendom. Detta görs i syftet att undvika att observera islam i “ett vakuum”. Problem som stereotyper och övergeneraliseringar kanske inte är unika för islam utan läroboken kanske ger en dålig bild av flera religioner, i vilket fall det inte skulle handla om en förvrängning av islam utan ett allmänt bristfälligt läromedel.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna studie är att analysera presentationen av islam i två läroböcker avsedda för ämnet religionskunskap på gymnasienivå, samt att jämföra denna bild av islam med respektive läroboks presentation av kristendom. Med denna undersökning är avsikten att se om bilden av islam i läroböcker fortfarande är problematisk som den varit enligt tidigare forskning, eller om den numera förbättrats till att bli mer saklig och allsidig. Denna rapport ämnar vara ett hjälpmedel för religionskunskapslärare genom att ge dem en bättre förståelse för hur islam presenteras i läroböcker, samt att få lärare att begrunda hur de själva förmedlar bilden av islam och muslimer till sina elever. De frågeställningar som denna rapport har för avsikt att besvara för att uppnå detta syfte är följande:

● Förekommer fortfarande en problematisk presentationen av islam i läroböcker i form utav bland annat värdeladdade begrepp och övergeneraliserande formuleringar?

● Skiljer sig läroböckernas presentation av kristendom från deras presentation av islam?

11 Härenstam 1993, s. 117.

12 Härenstam 1993, s. 116.

(8)

4 1.3 Metod och material

Föreliggande undersökning kommer bedrivas med en kvalitativ innehållsanalys. Kristina Boréus och Sebastian Kohl definierar innehållsanalys som “en metod för textanalys där man systematiskt bryter ner och kategoriserar delar av textinnehåll för att besvara bestämda forskningsfrågor”.¹³ Avsikten med en innehållsanalys är att studera olika inslag i en text, exempelvis lämpar sig denna metod till att undersöka förekomsten av särskilda ord och uttryck eller hur ofta omnämnd en speciell företeelse är i texten.¹⁴ För att förstå vad som innefattar en kvalitativ metod måste först en skiljelinje dras mellan kvalitativ och kvantitativ, samt att redogöra för vad som karaktäriserar respektive analysmetod. En kvantitativ metod definierar Boréus och Kohl som “en metod för att räkna eller mäta något i texter därför att det förutsätts att antal, eller det faktum att något förekommer i större eller mindre utsträckning i texter, indikerar något utanför texterna”.¹⁵ En kvalitativ metod beskrivs följaktligen också som kvantifierande men med fokus på komplexare tolkningar av texter. Boréus och Kohl liknar skillnaden mellan de två typerna av textanalys följaktligen: I en kvantitativ textanalys, där fokuset ligger på räknande och mätande, skulle ett datorprogram kunna koda texterna. I en kvalitativ textanalys däremot, där fokuset istället ligger på tolkande, måste en människa analysera texterna för att kunna komma fram till mer komplexa tolkningar.¹⁶

En kvalitativ innehållsanalys kommer att tillämpas i denna studie såsom begreppet beskrivits ovan.

Undersökningen kommer att analysera hur olika läroböcker presenterar islam, mer konkret huruvida texterna använder värdeladdade begrepp och hur urvalet av fakta skapar bilden av religionen. Denna undersökning är även komparativ, då den inte enbart kommer studera läroböckernas bild av islam utan också hur samma läroböcker presenterar kristendom, för att kunna jämföra texternas presentation av de två religionerna. Syftet med detta tillvägagångssätt är att kunna skönja huruvida de två texterna skildrar respektive religion annorlunda, samt att förhindra att denna undersökning presenterar något i läroböckerna som specifikt för hur de presenterar islam, när denna företeelse i själva verket även är förekommande i presentationen av en annan religion.

Källmaterialet för denna undersökning består av två läroböcker avsedda för gymnasieämnet religionskunskap: En mosaik. Religionskunskap 1,¹⁷ samt Religion 1 för gymnasiet.¹⁸ Den förstnämnda läroboken är utgiven av Sanoma Utbildning medan den andra är utgiven av Natur & Kultur. Valet av

13 Kristina Boréus & Sebastian Kohl, “Innehållsanalys”, i Göran Bergström & Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 4 uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2018), s. 50.

14 Boréus & Kohl 2018, s. 51.

15 Boréus & Kohl 2018, s. 50.

16 Boréus & Kohl 2018, s. 50-51.

17 Olov Jansson & Linda Karlsson, En mosaik. Religionskunskap 1, 2 uppl. (Stockholm: Sanoma Utbildning, 2011).

18 Katarina Lycken, Lennart Göth & Veronica Wirström, Religion 1 för gymnasiet, 2 uppl. (Stockholm: Natur & Kultur, 2018).

(9)

5 material har avgränsats till läromedel i religionskunskap avsedda för gymnasienivå publicerade relativt nyligen. Syftet att begränsa källmaterialet till nyutgivna läromedel är för att kunna jämföra detta arbete med tidigare undersökningar, i synnerhet Härenstams Skolboks-islam. Att avgränsa materialet till endast två läroböcker är en nödvändighet för att arbetet inte ska bli för mycket för denna uppsats, men det måste nämnas att kunna undersöka fler läroböcker hade varit önskvärt för att få en mer omfattande bild av hur islam presenteras i moderna läromedel. Ett förslag till framtida forskning inom detta ämne är att undersöka ett större urval av läromedel än denna undersökning för att se huruvida föreliggande studies resultat förändras.

(10)

6

2. Undersökning

2.1 En mosaik. Religionskunskap 1 (2011)

En mosaik. Religionskunskap 1 är skriven av Olov Jansson och Linda Karlsson och publicerades för första gången 2009 av Sanoma Utbildning. 2011 utkom emellertid en andra upplaga av läroboken, vilket är utgåvan som denna undersökning kommer utgå ifrån då det är den senast reviderade upplagan. Boken är strukturerad så att alla kapitel som presenterar världsreligionerna har samma rubriker, vilket gör att de behandlar ämnen av samma slag förhindrar att vissa aspekter av en specifik religion lyfts fram eller tonas ned mer eller mindre i förhållande till de andra religionerna.

Islam

Kapitlet om islam inleds med att presentera grundtankarna inom religionen och vad det innebär att vara muslim. Boken beskriver en muslim som man skulle kunna förvänta sig: “Muslim är den som tror och lever efter budskapet i trosbekännelsen”. Boken påpekar emellertid även att en person “som följer muslimska seder och firar muslimska högtider kan kallas muslim”, även om personen i fråga inte nödvändigtvis är religiöst troende - precis som hur en svensk som firar jul och påsk men inte tror på Gud kan kallas för kristen. Efter detta följer statistik över den muslimska populationen, där det nämns hur många muslimer det finns i världen, Europa och Sverige. Här gör texten en viktig poäng och belyser att även om islam och muslimer oftast associeras med arabvärlden är endast 10-15% av alla muslimer araber, vilket bidrar till att ge en nyanserad bild av den muslimska populationen.¹⁹

Sedan följer ett avsnitt om profeten Muhammed och islams tidiga historia. Boken beskriver hur den arabiska halvön såg ut under Muhammeds tid innan islams uppkomst och hur han sedermera blev en religiös ledare som lyckades ena hela den arabiska halvön med dess olika stammar och trosuppfattningar under islam. Författarna poängterar att Khadija, Muhammeds hustru, blev hans första anhängare då hon var den första som trodde på hans uppenbarelserna, till och med när Muhammed själv var osäker på sitt nya gudomliga uppdrag. Bilden av att den första anhängaren till Muhammed – den första muslimen – var en kvinna kontrasterar mot tidigare läroböckers skildringar av kvinnans ställning inom islam, där kvinnor överhuvudtaget inte nämns i texten,²⁰ eller att islam ses som en entydigt kvinnoförtryckande religion.²¹

19 Jansson & Karlsson 2011, s. 105-106.

20 Otterbeck 2004, s. 60.

21 Härenstam 1993, s. 139.

(11)

7 Jansson och Karlsson beskriver spridningen av islam följaktligen: “Genom erövringar, handel och mission spreds islam vidare åt öster, väster och norr”.²² Härenstam kritiserar läroböckers användande av begreppet

“erövring” då det tidigare använts för att skapa en bild av muslimer som fanatiker och spridandet av islam som enbart en våldsam krigskampanj.²³ Författarnas formulering kan därför ses som problematisk genom användandet av det värdeladdade begreppet “erövringar”, som tidigare använts i läromedel för att skapa en aggressiv bild av islam. Emellertid är det viktigt att belysa att “erövringar” inte är det enda begrepp som används när författarna talar om islams spridning. Texten nämner även “handel” och “mission” som bidragande faktorer till att islam spreds. Dessa två begrepp kan sägas vara mer neutralt klingande än

“erövringar” vilket bidrar till att skapa en mångfacetterad bild av islam som inte är entydigt negativ.

Under rubriken “Inriktningar” beskriver författarna kort sunni- och shiaislam, med fokus på bakgrunden till splittringen mellan de två inriktningarna samt vad som särpräglar dem. Värt att nämna är att de två inriktningarna ges ungefär lika mycket utrymme i texten. Sunniislam, som är den inriktning majoriteten av muslimer tillhör, ges alltså inte mer fokus och framställs inte som normerande för alla muslimer.²⁴

När Jansson och Karlsson presenterar sharia lyser emellertid författarnas tidigare generellt nyanserade beskrivningar med sin frånvaro. Författarna skriver att “Både utanför och inom islam förknippas sharialagar ibland med grymhet och föråldrade straff som exempelvis stening vid otrohet eller stympning vid stöld och i bland annat Iran, Saudiarabien och Sudan tillämpas sådana straff”.²⁵ Det problematiska med författarnas formulering är att de inte kommenterar på denna uppfattning av sharia som “grym”.

Texten presenterar endast uppfattningen, ger några exempel som troligtvis ska uppfattas som just

“grymma” och “föråldrade”, och går sedan vidare till nästa ämne. Ska läsaren då tolka det som att sharialagar faktiskt bör förknippas med “grymhet” och “föråldrade straff” eftersom texten inte utvecklar eller problematiserar detta påstående? ”Grymt” är ett relativt begrepp och även om att bestraffa en rånare med stympning kan ses som grymt av en person kan det likväl anses vara rättrådigt av en annan person.

Sharia är inte heller allomfattande och begränsas inte till hududstraff, vilket stening vid otrohet och stympning vid stöld är exempel på. Detta belyses tydligt av att begreppet hudud inte ens nämns i artikeln om sharialag i uppslagsverket ”Encyclopedia of Religion”.²⁶

Efter detta textavsnitt återvänder emellertid Jansson och Karlsson till att använda mer nyanserade beskrivningar i sin presentation av kvinnans ställning inom sharia. Författarna beskriver hur sharia

22 Jansson & Karlsson 2011, s. 108.

23 Härenstam 1993, s. 106.

26 Ann Elizabeth Mayer, ”Islamic Law: Sharīʿah”, i Encyclopedia of Religion 7:2 (2005), s. 4691-4705.

(12)

8 berörande familjerätt ibland tolkats som missgynnande för kvinnan i förhållande till mannen, men kontrasterar också detta med påpekandet att

många muslimer i dag ser de kvinnofientliga tolkningarna som resultatet av århundraden av patriarkalt präglade samhällen. I stället vill de framhålla att Muhammed ville upprätta kvinnorna och påpekar att han lika gärna kan tolkas som en förkämpe för feminism.²⁷

Det avslutande temat i kapitlet är “Livets skeenden” där muslimska seder och riter kopplade till såväl en människas födelse som en människas bortgång skildras. Bland annat beskriver författarna äktenskapet inom islam. Det nämns att polygami, månggifte, kan utifrån Koranen tolkas som att vara tillåtet, men att det samtidigt kan skönjas en motsatt tolkning i skriften, vilket åskådliggörs i att giftermålslagar varierar mellan olika muslimska länder. Författarna belyser också att Koranens ställningstagande till äktenskap och skilsmässa inte är entydigt. Det “har tolkats både patriarkaliskt, till männens fördel och mer feministiskt där omsorgen om kvinnan framhålls”, skriver Jansson och Karlsson.²⁸

Kristendom

Kapitlet om kristendom inleds, i likhet med islamkapitlet, med att presentera det centrala inom religionen, såsom tron på Gud och hans son Jesus Kristus. Även här påpekas det att en människa som inte är uttryckligt troende kan ändå kallas kristen om den lever i ett land med en kristen kultur.²⁹

Textavsnittet med rubriken “Vem var Jesus?” kan jämföras med islamkapitlets “Vem var Muhammed?”.

De två texterna skiljer sig emellertid nämnvärt åt. I kristendomskapitlet inleds detta avsnitt med en historisk-kritisk syn på Jesus och dennes liv. Författarna påpekar att de flesta forskare anser att en historisk person vid namn Jesus faktiskt har existerat, men att det rör sig om knapphändiga källor vilket inte ger en utförlig bild av Jesus liv. Författarna skriver också att det Nya testamentet “inte är en historiebok, utan texter skrivna av kristna för att övertyga läsarna om att Jesus var den utlovade Messias”.³⁰ Denna kritiska förhållning är frånvarande i texten om islam. Källor om Muhammeds uppväxt beskrivs i likhet med källor om Jesus som “knapphändiga”,³¹ men författarna säger ingenting om Koranens historicitet. Texten beskriver endast Koranen utifrån den troendes perspektiv, exempelvis att “Enligt muslimsk tro” är

(13)

9 Koranen en helig skrift, eller att “Muslimer ser” skriften som vägledande.³² Otterbeck upptäckte samma fenomen sin undersökning: att läroböckerna förhåller sig kritiskt till kristendomens historiografi men gör inte detsamma när det kommer till islam.³³

I kapitlet om islam tillägnades en och en halv sida till skiljande inriktningar inom religionen, där sunni- och shiaislam kortfattat beskrevs.³⁴ I kapitlet om kristendom är detta textavsnitt avsevärt mer omfattande, författarna nämner inte endast de tre största inriktningarna inom religionen: katolicism, protestantism och ortodox kristendom, utan beskriver även kort betydande kristna inriktningar för Sverige, såsom Svenska kyrkan och frikyrkliga rörelser. Det är nämnvärt att detta avsnitt inte består av en och en halv sida utan istället sex sidor.³⁵

Generellt förhåller sig kristendomskapitlet lika sakligt som islamkapitlet, men när det kommer till allsidighet är författarnas presentation av den kristna religionen avsevärt mer omfattande. Texten innehåller fler perspektiv med utförligare beskrivningar, vilket är en konsekvens av att kapitlet om kristendom är sex sidor längre än kapitlet om islam och kan således innefatta mer information. Författarna förhåller sig också allmänt mer källkritiskt till kristendomen än islam.³⁶

2.2 Religion 1 för gymnasiet (2018)

Religion 1 för gymnasiet är skriven av Katarina Lycken, Lennart Göth och Veronica Wirström och är utgiven av Natur & Kultur. Den första upplagan utkom 2012 medan den andra upplagan, som är den som kommer undersökas här, utkom 2018, vilket gör att den ger en ytterst aktuell bild av islam i läromedel.

Religion 1 för gymnasiet använder inte samma rubriker för kapitlen om världsreligioner som i En mosaik.

Religionskunskap 1, men det framgår ändå tydligt att alla kapitel behandlar liknande ämnen, såsom viktiga texter, olika inriktningar och hur livet ser ut för religionsutövare.

Islam

Till skillnad från Jansson och Karlsson som använder en hel sida, tillägnar Lycken, Göth och Wirström endast ett kort textavsnitt till att beskriva sharia. Författarna beskriver sharia som en gudomlig lag som bygger på Koranen och sunna, men att den inte på något sätt är entydig. Vad som innefattar sharia kan se

33 Otterbeck 2004, s. 66.

36 Jansson & Karlsson 2011.

(14)

10 väldigt olika ut beroende på hur texten tolkas. Eftersom Lyckens, Göths och Wirströms text är så kort behandlar den inte ämnen som Jansson och Karlsson hade utrymme att utforska, såsom strafflagar och äktenskapslagar. Texten i Religion 1 för gymnasiet är betydligt mer översiktlig och vag i sin presentation.

Detta måste inte nödvändigtvis ses i ett negativt ljus. Lyckens, Göths och Wirströms text är visserligen mindre omfattande, men till skillnad från Jansson och Karlsson blir presentationen aldrig problematisk eller värdeladdad (som i fallet med strafflagar inom sharia i En mosaik. Religionskunskap 1).³⁷

Under rubriken “Efterföljelse och nytolkning” beskriver författarna hur Koranen och den muslimska traditionen kan tolkas på flera olika sätt. Texten presenterar två exempel: Det första är diskussionen kring slöjbärande. Lycken, Göth och Wirström skriver att såväl män som kvinnor ska enligt Koranen vara anständiga. Vad som innefattar anständighet råder det emellertid ingen konsensus om. Författarna presenterar flera tolkningar och ställningstagande till bärandet av slöja, bland annat ger texten exempel på hur vissa muslimska kvinnor resonerar för deras bärande av eller motsättning till slöja. Vissa bär slöja för att det symboliserar deras muslimska tillhörighet och således deras individuella identitet, medan andra avstår från att bära slöja då de inte anser det vara väsentligt för deras tro, samt att de inte vill bära ett klädesplagg som är starkt förknippat med kvinnoförtryck.³⁸ “Samma handling kan alltså innebära olika saker, och olika handlingar kan i grunden uttrycka samma sak”, skriver författarna.³⁹

Det andra exemplet som ges i avsnittet om tolkning är jihad. Författarna skriver att det finns två typer av jihad: den stora jihad, en kamp mot människans inre brister vars innebörd inte är omdiskuterad utan klart tydlig, och den lilla jihad, som är en kamp för islam emot världens orättvisor, vars innebörd i hög grad är omdiskuterad. Författarna beskriver hur flera tolkningar av den lilla jihads innebörd existerar, bland annat att det är berättigat att ta till vapen för att försvara religionen om en fredlig lösning visar sig vara en omöjlighet. Texten nämner också att vissa extremistiska grupper anser att det alltid är jihad om man krigar mot icke-muslimer, men författarna påpekar också att de flesta muslimer inte delar denna tolkning av jihad.⁴⁰

Lycken, Göth och Wirström presenterar de olika inriktningarna inom islam i likhet med Jansson och Karlsson. De beskriver sunniislam och shiaislam och gör det med relativt lika mycket text. Det som skiljer

37 Lycken, Göth & Wirström 2018, s. 184.

38 Lycken, Göth & Wirström 2018, s. 185-187.

(15)

11 de två läroböckerna åt här är att Religion 1 för gymnasiet även tar upp sufism, som beskrivs som en inriktning inom såväl sunni- som shiaislam där mystiken betonas.⁴¹

Det avslutande temat i Religion 1 för gymnasiet behandlar, i likhet med Janssons och Karlssons lärobok, livets olika skeenden. Författarna beskriver födelse, att bilda familj och bortgång inom den muslimska traditionen. Under rubriken “Födelse” beskrivs omskärelse inom islam. Författarna skriver att Koranen aldrig nämner omskärelse för varken män eller kvinnor, utan att denna företeelse istället stöder sig på hadithlitteraturen. Manlig omskärelse påbjuds i vissa hadither och det är vanligt förekommande inom den muslimska traditionen. Kvinnlig omskärelse förekommer också i vissa områden i världen, men detta stöds endast i en hadith som i sig själv är omtvistad, och författarna konstaterar att de flesta muslimer inte ser kvinnlig omskärelse som ett giltigt påbud inom islam.⁴²

Kristendom

Precis som i Janssons och Karlssons bok råder det skillnad mellan hur Lycken, Göth och Wirström förhåller sig till de två religionerna källkritiskt. I kapitlet om kristendom tillägnas ett textavsnitt med rubriken “Texterna som historiska dokument” där det Nya testamentet beskrivs utifrån ett historiskt- kritiskt perspektiv.⁴³ Detta saknas i kapitlet om islam. Koranen beskrivs endast utifrån hur de troende ser på texten utan att på något sätt förhålla sig kritiskt till skriften som historiskt dokument.

De två läroböckerna liknar även varandra i deras presenterande av religiösa inriktningar. Som det tidigare nämnts tillägnar En mosaik. Religionskunskap 1 en och en halv sida till inriktningar inom islam, medan kristendom tillägnas fler med sex sidor. Religion 1 för gymnasiet spenderar cirka fyra sidor till att beskriva inriktningar inom islam och tillägnar även ett avsnitt till sufismen, vilket saknas i Janssons och Karlssons lärobok. Lycken, Göth och Wirström spenderar dock också fler sidor på kristendomens olika inriktningar med cirka tio sidor.⁴⁴ Detta skulle kunna ses som problematiskt av författarna att ge större utrymme åt kristendomen om det inte vore för att Skolverket uttryckligen ger kristendom ett större fokus i läroplanen, på grund av dess roll som svenskt kulturarv.⁴⁵ Att läromedel kan ge kristendom ett större fokus betyder dock inte att dess presentation av islam – även om den kan vara något mindre omfattande – inte får vara mindre saklig. Längden tycks emellertid vara det enda som skiljer respektive kapitels textavsnitt om

45 Ämne - Religionskunskap, Skolverket, 2018, www.skolverket.se [hämtad 2019-05-23].

(16)

12 inriktningar åt. Även om beskrivningen av kristendomens inriktningar är mer omfattande tycks inte författarnas presentation av islams inriktningar vara mindre saklig.

Det kan konstateras att bilden av kristendom i Religion 1 för gymnasiet i förhållande till islam på många sätt speglar densamma som i En mosaik. Religionskunskap 1. I båda läroböckerna är kapitlet om kristendom avsevärt mer omfattande än respektives kapitel om islam, författarna presenterar kritiska perspektiv på kristendom och mer text används för att utförligt beskriva aspekter av religionen.

(17)

13

3. Avslutning

“Har det blivit bättre?”, låt oss upprepa undersökningens forskningsfrågor för att försöka besvara frågeställningen i rapportens titel: ”Förekommer fortfarande en problematisk presentationen av islam i läroböcker i form utav bland annat värdeladdade begrepp och övergeneraliserande formuleringar?”, samt

”Skiljer sig läroböckernas presentation av kristendom från deras presentation av islam?”. Svaret till den första forskningsfrågan är att det till viss del fortfarande förekommer problematiska presentationer av islam och dess olika företeelser, detta tydliggörs av författarna Janssons och Karlssons skildring av sharia i boken En mosaik. Religionskunskap 1. Men denna problematiska beskrivning utgör endast en liten del av den stora bilden av islam i läromedlen. Utifrån tidigare forskning inom detta ämne kan det konstateras att de läroböcker som undersökts i denna rapport tyder på att presentationen av islam blivit mer saklig och allsidig. Islam framställs inte längre i ett tydligt negativt ljus och kvarvarande stereotyper är svårare att skönja i texterna. Läroböckerna tillägnar också fler sidor till att presentera islam, vilket bidrar till en mer ingående och omfattande bild av religionen. Detta åskådliggörs av citatet från inledningen i denna rapport, där Härenstam citerar en hel läroboks presentation av islam i fem meningar – vilket är en markant skillnad från de ovan undersökta läroböckerna vars kapitel om islam överskrider tjugo sidor.

Svaret till den andra forskningsfrågan är att presentationen av islam och kristendom skiljer sig mycket mindre åt än vad den tidigare gjort, i och med att läroböckernas presentation av islam blivit bättre. Bilden av kristendom och islam är numera mer likvärdig i dess saklighet och allsidighet, och äldre läroböckers tydliga fokus på kristendom och åsidosättande av islam är borta. Denna tydliga förbättring betyder emellertid inte att ingenting kan förbättras. Som jämförandet med kapitlen om kristendom visade är presentationen av islam visserligen omfattande, men inte lika omfattande som respektive läroboks presentation av kristendom. Kristendom tillägnas fler sidor med mer ingående beskrivningar av religiösa företeelser, i synnerhet inriktningar inom religionen. Som det tidigare påpekats är detta i sig självt inte ett fel på läroboksförfattarnas sida, då Skolverket lägger större vikt vid kristendomen i läroplanen.⁴⁶ Det problematiska här är att läroböckerna, i sin mer omfattande presentation av kristendom, också framhäver källkritik, vilket nyanserar läroböckernas bild av religionen och uppmanar elever att tänka kritiskt – och detta lyser med sin frånvaro i kapitlen om islam. Koranen som historisk källa ifrågasätts aldrig och författarna nämner på sin höjd att källor om profeten Muhammeds liv är “knapphändiga”.⁴⁷

Läroböckernas frånvarande av ett källkritiskt förhållningssätt till islam åsidosätter Skolverkets krav på att ämnet religionskunskap ska behandla “Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten”, samt att eleverna ska utveckla sin “Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv” (Egen kursivering).⁴⁸ Även om författarna försöker undvika att skapa en problematisk bild av islam genom att avhålla sig från ett kritiskt perspektiv

46 Ämne - Religionskunskap, Skolverket, 2018.

48 Ämne - Religionskunskap, Skolverket, 2018.

(18)

14 av religionen är det mer problematiskt att förbise den källkritiska aspekten. Om läroböckernas presentation av islam ska vara jämngod med deras presentation av kristendom måste författarna även kunna granska islam källkritiskt.

(19)

15

Referenslista

Källmaterial

Jansson, Olov & Karlsson, Linda, En mosaik. Religionskunskap 1, 2 uppl. (Stockholm: Sanoma Utbildning, 2011).

Lycken, Katarina, Göth, Lennart & Wirström, Veronica, Religion 1 för gymnasiet, 2 uppl. (Stockholm:

Natur & Kultur, 2018).

Sekundärlitteratur

Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian, “Innehållsanalys”, i Göran Bergström & Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt - Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 4 uppl. (Lund:

Studentlitteratur, 2018), s. 49-89.

Emanuelsson, Jimmy, “Islam and the sui-generis discourse: Representations of islam in textbooks used in introductory courses of religious studies in Sweden”, i Method & Theory in the Study of Religion 26:1 (New York: Brill, 2014), s. 99-107.

Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, doktorsavhandling (Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1993).

Kettani, Houssain, "Muslim Population in Europe: 1950 – 2020”, i International Journal of Environmental Science and Development 1:2 (2010), s. 154-164.

Lövheim, Mia, Axelson, Tomas & Axner, Marta, “Religion och media”, i Sociologiska perspektiv på religion i Sverige, red. Mia Lövheim & Magdalena Nordin, 1. uppl. (Malmö: Gleerups Utbildning, 2015), s. 143-160.

Mayer, Ann Elizabeth, ”Islamic Law: Sharīʿah”, i Encyclopedia of Religion 7:2 (2005), s. 4691-4705.

(20)

16 Otterbeck, Jonas, “Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam”, i Didaktikens Forum 1:1 (Stockholm: HLS Förlag, 2004), s. 56-73.

Roald, Anne Sofie, Islam. Historia, tro, nytolkning, 1 uppl. (Stockholm: Natur & Kultur, 2005).

Elektroniska källor

Ämne - Religionskunskap, Skolverket, 2018, www.skolverket.se [hämtad 2019-05-23].