Estetisk-filosofiska fakulteten
Jenni Boss
Drama i skolan
Elevers upplevelser och positiva effekter av ämnet
Drama in School
Students’ experiences and positive effects of the subject
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 2012-01-19
Handledare: Adrian Velicu
Förord
Jag valde att genomföra ett projekt till mitt examensarbete eftersom jag trodde att det skulle vara roligt, lärorikt och motiverande. Detta visade sig stämma och jag har lärt mig mycket om vad man måste tänka på vid dramaundervisning. Tidigare har jag inte prövat att undervisa i drama på grund av olika anledningar men nu känns det som att jag kommer att använda det ofta när jag jobbar som lärare. Det var även givande att få veta vad eleverna själva tyckte om övningarna samt varför det är positivt att jobba med drama.
Jag vill tacka läraren Therese Örstrand och klassen för att de ville delta i mitt projekt, för ett väldigt bra samarbete och en rolig tid tillsammans. Jag vill även tacka min handledare Adrian Velicu för tips och respons under min skrivtid.
Abstract
This paper is about students' experiences of different types of drama exercises. The purpose is to describe the positive effects of drama, if the exercises work and the students’ opinions about them.
Possible differences in behavior and experiences between boys and girls will also be discussed.
To examine this I have completed a project including five drama lessons with a class in fifth grade. To collect information I observed the group and had them answer a questionnaire. I also studied relevant literature for my topic and the theories I found are discussed in the paper. First I describe these theories, then how I planned and performed the project, thereafter the results of my observations and the questionnaire. In the discussion I link all the information together and make some conclusions.
The result of my study shows that most of my exercises were successful and a majority of the students had a positive experience of them. Drama can contribute to personal development and people can also learn things by working with it. The differences between girls and boys are that many girls experienced some exercises as embarrassing while the boys didn’t. There were also a larger part of girls who had a positive attitude to drama before my project.
Another reason why I wanted to do this project was to get useful knowledge about how to teach drama in the classroom and I think that I have reached that goal.
Keywords: drama in teaching, students’ experiences, personality development, positive effects
Sammanfattning
Denna uppsats handlar om elevers upplevelser av att jobba med olika typer av dramaövningar.
Syftet är att redogöra för vilka positiva effekter drama kan ha, om de övningar jag valt ut fungerar samt elevernas upplevelser av dem. Eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det gäller beteende och upplevelser kommer också att diskuteras.
För att undersöka detta har jag genomfört ett dramaprojekt som innefattade fem dramalektioner med en klass i årskurs fem. För att få in information har jag observerat dem under lektionerna och efteråt låtit dem svara på en enkät. Jag har även studerat litteratur som är relevant för ämnet och redogör för de teorierna i arbetet. Teorierna från litteraturen beskrivs först, sedan hur jag planerade och genomförde projektet, därefter resultatet av observationerna och enkätundersökningen.
I diskussionen knyter jag sedan samman alla de olika delarna och kommer fram till några slutsatser.
Resultatet av min undersökning visar att de flesta av övningarna fungerade mycket bra och en övervägande del av eleverna upplevde det positivt att jobba med drama på det här sättet.
Drama kan bidra till personlig utveckling och man kan även lära sig saker med hjälp av ämnet. De skillnader som finns mellan killars och tjejers upplevelser av drama och deras beteende är att många tjejer tyckte att någon övning var pinsam att göra vilket killarna inte tyckte. Innan jag startade mitt projekt var det även en större del tjejer som hade en positiv inställning till drama.
Ytterligare en anledning till att jag ville genomföra projektet var för att jag som pedagog skulle få kunskaper om hur det är att undervisa i drama vilket jag känner att jag har fått.
Nyckelord: Dramaundervisning, elevers upplevelser, personlighetsutvecklande, positiva effekter
Innehåll
Förord Abstract
Sammanfattning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 1
1.4 Avgränsning ... 2
2. Litteraturgenomgång ... 2
2.1 Läroplanen om drama ... 2
2.2 Två olika sorters drama ... 2
2.2.1 Dramalek ... 3
2.2.2. Pedagogiskt drama ... 3
2.3. Positiva effekter av drama enligt Ekstrand och Janzon... 4
2.4. Elevers egna åsikter om drama i Chaibs undersökning ... 4
2.4.1. Självförtroende... 4
2.4.2 Frihetskänsla ... 5
2.4.3 Identiteten förstärks... 5
2.4.4 Kommunikativ kompetens ... 5
2.4.5. Empati ... 6
2.5 Byréus teorier om drama för gemenskap och ändring av attityder ... 6
2.6 Drama i undervisning av andra ämnen ... 7
2.6.1 Djupare kunskap och variation... 7
2.6.2. Ett sätt att skapa motivation ... 8
2.6.3. Drama för att väcka intresse ... 8
2.6.4. Drama som inlärningsverktyg ... 9
3. Metod ... 9
3.1 Projekt ... 9
3.1.1. Planering inför projektet ... 9
3.2 Observation ... 12
3.3 Enkätundersökning ... 13
3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ... 13
4. Resultat ... 14
4.1 Genomförande av projektet ... 14
4.2 Enkätundersökningen ... 16
4.2.1 Sammanställning enkätsvar ... 16
4.2.2 Granskning av enkätundersökning ... 19
4.3 Granskning av observationer ... 19
5. Diskussion ... 20
5.1. Skillnader mellan killar och tjejer ... 23
5.2 Slutsatser ... 25
5.3 Fortsatt forskning ... 25
Referenslista ... 26 Bilaga
1
1. Inledning
Jag har aldrig varit intresserad av drama, snarare tvärtom och jag har alltid ogillat att dramatisera. Att prata inför folk har varit något jag försökt undvika och jag är verkligen ingen ”teaterapa”. Dock har jag länge varit intresserad av dans och att stå på scen och dansa har jag tyckt om så det estetiska intresset har alltid funnits där.
Efter att ha studerat drama i min lärarutbildning har jag dock fått upp ögonen för det och vad det kan vara. Förut trodde jag att drama var när man spelade teater med repliker och uppträdde inför en publik men jag vet nu att det också kan se ut på andra vis. Jag fastnade för arbetssättet och tycker att det verkar väldigt användbart i skolans värld. Jag märkte ju själv att alla i vår klass blev mer öppna, glada och sammansvetsade när vi hade drama och det borde ju kunna ha samma effekt på en klass i yngre ålder.
Vi har under utbildningen fått höra att drama är bra för eleverna på grund av olika anledningar och att det ska finnas med i undervisningen enligt läroplanen. Något jag har funderat på då är vad barnen själva tycker om det här arbetssättet, tycker de att det är roligt och ger det dem någonting? När jag valde ämne till examensarbetet kom jag att tänka på detta och bestämde mig för att ha ett projekt där jag testar drama med elever för att se vad de tycker, vad det kan göra för dem och om det arbetssätt jag fått lära mig fungerar lika bra i praktiken som det står i böckerna.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om mitt sätt att arbeta med drama är ett fungerande koncept. Jag vill även ta reda på hur eleverna upplever dramalektionerna och om det känns givande för dem. Vilka positiva effekter drama kan ha på elever kommer också att diskuteras samt eventuella skillnader i upplevelser och beteende mellan flickor och pojkar. Detta projekt ska även ge mig kunskap i att undervisa i drama och vad jag behöver tänka på då jag inte har testat detta tidigare.
1.3 Frågeställningar
De frågor jag har valt att besvara i mitt arbete är:
• Är mitt val av arbetssätt att jobba med drama ett fungerande koncept?
• Hur upplever elever i årskurs fem att jobba med drama på det här sättet?
• Vilka positiva effekter kan drama ha på elever?
• Finns det skillnader i upplevelser och beteende mellan flickor och pojkar?
2
1.4 Avgränsning
Jag valde att genomföra mitt projekt i årskurs fem eftersom det kändes som att de övningar jag hade tänkt använda passar i den åldern. Anledningen till att det blev just denna klass är att jag känner eleverna sedan tidigare vilket jag tror är en fördel då jag kan alla namn och vet lite om hur de fungerar som grupp. Jag har dessutom inte jobbat så mycket med elever i årskurs fem tidigare så jag kände att det vore en erfarenhet att prova det.
2. Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången redogör jag för olika teorier om positiva effekter av att jobba med drama, vad några elever tycker att dramaundervisning har gett dem och några exempel på hur man kan använda ämnet i skolan.
2.1 Läroplanen om drama
I läroplanen står det att:
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet 1
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.2
Enligt läroplanen måste alltså drama vara inslag i undervisningen under grundskolan.
2.2 Två olika sorters drama
Enligt Ekstrand och Janzon som har skrivit boken Grundbok i Drama- och teaterlek finns det två olika sorters drama vilka de kallar dramalek och pedagogiskt drama.3
1Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. 2011, Skolverket s.10
2Skolverket, 2011 s.14
3Ekstrand, Gudrun. Janzon, Ulla-Britt.1995 Grundbok i Drama- och teaterlek Almqvist & Wiksell Förlag AB:
Eskilstuna s.6
3 2.2.1 Dramalek
Syftet med dramalek enligt Ekstrand och Janzon är att:
träna och utveckla barnens rörelse och koordination, deras jag- och kroppsuppfattning, koncentration, sinnen, fantasi, mod att ta egna initiativ, självständighet, förståelse för varandra, kontakt- och samarbete samt mim och improvisation.4
I dramalek är det ingenting som är rätt eller fel, alla kan delta och allt kan hända. Det får bli som det blir och det finns inget planerat resultat. Deltagarna får testa olika alternativ och de får chans att vara kreativa. Dramaleken kan användas som ett hjälpmedel i undervisningen och kan till exempel underlätta vid begreppsbildning, för att träna ordförståelse, antal, mängd och tidsuppfattning. Det fungerar att använda i de flesta inlärningssammanhang, det viktiga är att man planerar vad målet med övningen är och tänker igenom hur man ska göra och varför man gör övningen.5Läraren ger eleverna möjlighet att leka och känna spänning, vilket de flesta är i behov av, genom att använda dramalek.
Lekarna måste anpassas till barnens erfarenhet och kunskap om saker samt deras ålder. Ledaren hjälper deltagarna att komma igång, uppmuntrar alla att delta och avslutar leken när det känns lämpligt.6
2.2.2. Pedagogiskt drama
Enligt Nationalencyklopedin innebär pedagogiskt drama att dramatisk improvisation används som ett hjälpmedel i skolan eller fritidsverksamhet. I Storbritannien har pedagogiskt drama främst utvecklats och syftet med pedagogiskt drama är inte att lära ut skådespelarkunskaper utan att utveckla elevens personlighet genom olika dramaövningar. Andra mål med pedagogiskt drama är att få elever att våga uttrycka sig och tro på sin förmåga, att träna fantasi och inlevelseförmåga. På så vis ska eleven bli mer mogen socialt. Emotionell uttrycksförmåga är också något som tränas i pedagogiskt drama.7
Pedagogiskt drama skiljer sig lite åt från dramalek. I dramalek försöker ledaren förklara för eleverna vad övningarna innebär och varför de gör dem. Pedagogiskt drama ger eleverna möjlighet att uppleva olika typer av situationer och känna hur de fungerar i dem. Ledaren ger deltagarna instruktioner och vägleder dem men lämnar över ledarskapet till deltagarna när de är redo för det. De måste kunna samarbeta och våga för att klara av det, sedan kan de vägleda varandra.
Deltagarna lär sig mycket genom diskussioner och övningarna är mer kraftfulla om man jämför med
4Ekstrand och Janzon 1995 s.8
5Ekstrand och Janzon 1995 s.19
6Ekstrand och Janzon 1995 s.20
7Nationalencyklopedin http://www.ne.se/pedagogiskt-drama (läst 2011-11-30)
4
dramaleken. Ett mål med pedagogiskt drama är att eleverna ska få lära sig mer om sig själva och sin omgivning.8
2.3. Positiva effekter av drama enligt Ekstrand och Janzon
Ekstrand och Janzon hänvisar till några av dramapedagogikens stora namn som Heathcote, Slade, Ward och Way som menar att dramalek har betydelse för barns utveckling. Att jobba med drama tillsammans med barn är för dem ”lustbetonat, stimulerande, aktiverande, frigörande,
hämningslösande, fantasieggande, levandegörande, personlighetsutvecklande, språkutvecklande, samarbetsutvecklande och konkurrensbefriande. ”9
Författarna anser att vare sig det är dramalek eller pedagogiskt drama man jobbar med kan det bidra till att eleverna utvecklas som personer. Genom drama får de möjlighet att lära känna sig själva, vara kreativa, lära och testa sig fram tillsammans med sina kamrater. Eleverna får också förhoppningsvis mer förståelse för hur de beter sig och reagerar i olika situationer och även hur andra gör det. Dramalek har också funktionen att hjälpa till vid olika inlärningsprocesser.10
2.4. Elevers egna åsikter om drama i Chaibs undersökning
Just vad elever själva tycker om att jobba med drama har jag inte hittat så mycket forskning om. Det material som finns verkar vara baserat på observationer men Christina Chaib har gjort en
doktorsavhandling som heter Ungdomsteater och personlig utveckling. I den har hon observerat och intervjuat en amatörteatergrupp med ungdomar om deras egna uppfattningar av vad de lär sig av att jobba med drama. Hon kommer då fram till att de tycker att drama ger dem större självförtroende, frihetskänsla, förstärkt identitet, större kommunikativ kompetens och att deras empati utvecklas.11
2.4.1. Självförtroende
Det som har gjort att många av eleverna i gruppen fått bättre självförtroende är att gruppen känner sig trygga med varandra. Många av eleverna har övervunnit sin blyghet som de hade innan de började med drama och de vågar nu framföra och stå för sina åsikter.12 En elev som Chaib intervjuat säger att han tidigare tyckt att det är mycket jobbigt att prata inför klassen men nu efter att han varit med i teatergruppen en tid inte alls tycker att det är så farligt.En annan säger att hon
8Ekstrand och. Janzon 1995 s.20
9Ekstrand och Janzon 1995 s.5
10Ekstrand och Janzon 1995 s.7
11Chaib, Christina. 1999 Ungdomsteater och personlig utveckling - En pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande(2:a upplagan) Pedagogiska Institutionen Lunds Universitet s.130
12Chaib 1999 s.131
5
blivit trygg i sig själv samtidigt som hon fungerar mycket bättre socialt tack vare dramaarbetet.13 Många berättar också om att de inte är rädda för att göra bort sig i gruppen eftersom att det är ett mer accepterande klimat där än i andra situationer.14 Deltagarna lär sig genom teater att strunta i vad andra tycker och de börjar tro mer på sin egen förmåga. Det gör att de klarar av att både ta och ge kritik utan några problem. Självförtroendet som skapas på teaterlektionerna följer även med till andra situationer och gör att de blir säkra även i andra sociala sammanhang.15
2.4.2 Frihetskänsla
Många av ungdomarna som intervjuats säger sig känna en frihetskänsla när de jobbar i
dramagruppen. Det blir som ett avbrott från den tråkiga vardagen och de får glömma sina egna bekymmer och tankar en stund för att vara någon annan. Drama blir som en avkoppling för dem, något de tycker är roligt och mår bra av.16
2.4.3 Identiteten förstärks
Genom att jobba med drama lär man känna sig själv bättre men man får även bra kontakt med de andra gruppmedlemmarna. I teater måste man ofta samarbeta som när man ska sätta upp en
teaterföreställning till exempel. Alla måste samarbeta för att det ska fungera, man kan inte bara göra sin egen grej utan alla behövs. Varje person är viktig.17 Samarbetet som uppstår för även med sig att de lär sig respektera varandra, lyssna och ta hänsyn till varandra samt att jobba disciplinerat.18
Gruppen jobbar så nära varandra och samarbetar för att få teatern att bli så bra som möjligt vilket gör att det blir en väldigt sammansvetsad grupp där de känner att de kan vara sig själva.19 Sociala relationer är en viktig del för att identiteten ska stärkas och personen utvecklas.Många av deltagarna beter sig annorlunda beroende på vilken social miljö de befinner sig i och hur de förväntas bete sig i olika grupper. På teaterlektionerna känner de sig trygga och vågar vara sig själva.20
2.4.4 Kommunikativ kompetens
De flesta av ungdomarna som deltagit i Chaibs projekt tycker att de har blivit bättre på att
kommunicera. De känner ingen oro inför att prata med nya människor och någon uttrycker det till
13Chaib 1999 s.132
14Chaib 1999 s.134
15Chaib 1999 s.135
16Chaib 1999 s.153
17Chaib, 1999 s.155
18Chaib, 1999 s.169
19Chaib, 1999 s.167
20Chaib, 1999 s.169
6
och med som att hon blivit mer social. När en person blir säker i sin kommunikativa förmåga vågar man ta kontakt med människor och den sociala förmågan främjas på så sätt.21
Drama ger även bättre kvalitet på elevers muntliga framförande eftersom de inom teater lär sig att tala tydligt och får en bättre förmåga att uttrycka sig för att publiken ska förstå.22 I teaterarbetet har ungdomarna dessutom lärt sig att lyssna på varandra23och att argumentera för sina åsikter.24
2.4.5. Empati
När de jobbat med drama har de fått spela många olika roller vilket några tycker har gett dem förståelse och mer respekt för andra människor eftersom de själva varit ”sådana” genom rollen.25 De lär sig om allas lika värde och de börjar känna engagemang för andra människor och vill hjälpa de som behöver.26
De lär sig att läsa av människor genom att se hur de beter sig eftersom de vet hur man beter sig när man är ledsen till exempel.27
Chaib nämner också Reardon som menar att om en person känner sig trygg och omtyckt kan denne lättare känna empati. Vilket hon tycker verkar vara riktigt i det här fallet eftersom gruppen är såpass trygg och trivs så bra med varandra.28
2.5 Byréus teorier om drama för gemenskap och ändring av attityder
I dramaämnet ingår värderingsövningar och forumspel som ofta är användbart när man ska diskutera ämnen som kan vara känsliga på olika sätt.
Byréus tycker att värderingsövningar kan fungera som ett sätt att inleda diskussioner om ämnen och hon menar att när eleverna jobbar med övningarna får de:
21Chaib, 1999 s.173
22Chaib, 1999 s.176
23Chaib, 1999 s.178
24Chaib, 1999 s.179
25Chaib, 1999 s.183
26Chaib, 1999 s.192
27Chaib, 1999 s.184
28Chaib, 1999 s.193
7
• Tänka efter och ta ställning
• Träna sig i att uttrycka sina åsikter
• Motivera sina ståndpunkter
• Träna sig i att lyssna på andra
• Reflektera och bearbeta attityder29
Hon talar om att självförtroendet kan bli större hos eleverna genom att jobba med värderingsövningar om ledaren lyckas skapa en trygg grupp där alla känner att de kan yttra sig och respekterar varandra. Det kan även inverka positivt på gruppen genom att deltagarna lär sig att lyssna och uttrycka sina åsikter samt att de blir mer öppna mot varandra. Värderingsövningar är en bra inkörsport till att jobba med forumspel eftersom de kan väcka intresse för ämnet som ska
behandlas.30I forumspel tar man upp någon typ av problem som till exempel rasism eller mobbning.
Under en kort dramatisering beskrivs problemet så att eleverna kan känna igen sig i situationen.31 Resten av gruppen får sedan hjälpa till för att lösa problemet genom att spelet börjar om från början och när som helst får gruppen säga Stopp! och gå in och byta ut någon roll i spelet och visa hur han eller hon skulle ha gjort istället.32När man jobbar med forumteater är målen enligt Byréus: ”att förvandla åskådaren från passiv varelse till aktiv medskapare – huvudrollsinnehavare, att ge människan möjlighet att träna sig inför verkligheten, förbereda sig för framtiden. Att bryta inre och yttre förtryck.”33
Hon nämner också Boals teori om att forumspel kan bidra till att eleverna får större medkänsla och empati.34
2.6 Drama i undervisning av andra
ämnen2.6.1 Djupare kunskap och variation
Owens och Barber har undersökt rapporter där det står om att dramaundervisning kan ge kvalitativ inlärning vilket innebär en djupare kunskap. De menar att elever lär sig på olika sätt och om eleverna endast får sitta stilla och lyssna på när läraren rabblar en massa fakta tar man bort lusten
29Byréus, Katrin. 2001 Du har huvudrollen i ditt liv – Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring(2:a upplagan) Liber: Stockholm s.37
30Byréus, 2001 s.37
31Byréus, 2001 s.14
32Byréus, 2001 s.15
33Byréus, 2001 s.13
34Byréus, 2001 s.23
8
till att lära. Undervisningen bör alltså vara varierad för att den ska bli framgångsrik.35
Undervisning innebär ofta att eleverna sitter stilla väldigt mycket och Owens och Barber menar att dramaarbete kan vara en metod att använda för att undvika detta.36Andrew P.
Johnson skriver också i sin artikel att drama med fördel kan användas när eleverna börjar bli rastlösa och behöver röra på sig.37Eleverna slipper sitta stilla och får använda fantasin samtidigt som de kan lära sig om något. Det blir som en paus i den vanliga undervisningen vilket kan behövas för att de ska orka sitta ner och koncentrera sig på sitt arbete.
2.6.2. Ett sätt att skapa motivation
Enligt Owens och Barber fungerar det bra att jobba med drama i undervisning och de har sett att det kan skapa motivation till inlärning.38
Chaib skriver om att eleverna som har jobbat med drama har kommit fram till att de lär sig väldigt mycket användbara saker genom dramaarbetet samtidigt som det är roligt. De lär sig för att de tycker att det är roligt och det är något de är intresserade av. En lärare borde tänka på detta och försöka utgå från elevernas intressen för att göra undervisningen roligare och skapa lust att lära.39
2.6.3. Drama för att väcka intresse
Författaren Betty Jane Wagner beskriver i sin bok Drama i undervisningen - En bok om Dorothy Heathcotes pedagogik hur Heathcote jobbar med drama. Dorothy föreläser och har skrivit många böcker om hur man kan använda drama i undervisning på olika sätt.40 Ett arbetssätt som jag fastnade särskilt för var hur hon fick elever intresserade av en bok med hjälp av drama. Hon fick i uppdrag att skapa intresse för boken The Mayor of Casterbridge i en klass på High School. Handlingen utspelar sig på 1800-talet och hon gjorde då i ordning en butik som det kunde se ut på den tiden i en by och handlade varor till den. När hon visade ”butiken” för eleverna gav hon dem uppgiften att göra om den så att allt passar in i en butik på 1800-talet. Sedan börjar de dramatisera genom att hon jobbar i affären och de är kunder som samtalar om sådant som de tror passar in på den tiden. Hon inför även
35Owens, Allan. Barber, Keith. 2006 Dramakompassen – Planering, innehåll och strukturer, utvärdering och reflektion av processdrama Draamatyö: Helsingfors s.8
36Owens och Barber. 2006, s.9
37Johnson, Andrew P.”How to use creative dramatics in the classroom”
http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html (läst 2011-11-11)
38Owens och Barber. 2006, s.8
39Chaib 1999, s.250
40Wagner, Betty Jane. 1993 Drama i undervisningen – En bok om Dorothy Heathcotes pedagogik Daidalos:
Göteborg s.14
9
en händelse ur boken som de får dramatisera.41Det hela blir som dramatisering och lek samtidigt som eleverna får kunskap och intresse för texten. De blir nyfikna på vad som kommer att hända längre fram.
2.6.4. Drama som inlärningsverktyg
Hela detta avsnitt kommer från Andrew P. Johnsons artikel How to use creative dramatics in the classroom.42 Han skriver om en lärare i årskurs två som tycker att drama fungerar väldigt bra som undervisningsmetod. Istället för att använda vanliga metoder som att läsa och skriva eller forska om ett ämne låter han klassen göra egna dramatiseringar i grupp. Han gillar metoden eftersom att eleverna får träna på att jobba i grupp, alla får känna sig framgångsrika och de lär sig något om ämnet.
Drama kan ge eleverna bättre läsförståelse och förståelse av områdena som studeras.
Det stimulerar fantasin och kreativiteten, deras språk utvecklas och de får större ordförråd. Det hjälper dem även att utveckla olika former av intelligens. De lär sig bland annat att säga vad de tänker om saker, organisera, hitta på idéer och samarbeta med andra. Arbetssättet ger också eleverna inflytande över sin undervisning. De får ta beslut, planera och forma innehållet på lektionen.
Författaren diskuterar också agerandets fyra element, alltså vad det är viktigt att tänka på när man agerar. Hur man använder rösten, kroppsspråk, att gå in i rollen, och att kunna samarbeta i en grupp.43
3. Metod
I detta avsnitt beskriver jag min metod och hur jag har gått tillväga för att genomföra min undersökning. Jag redogör även för min planering av projektet.
3.1 Projekt
Jag valde att göra mitt arbete som ett projekt eftersom det kändes roligt, motiverande och mer intressant att testa själv i en klass än att bara undersöka i böcker. Det blir även en erfarenhet för mig som jag kan ha nytta av i mitt jobb som lärare.
3.1.1. Planering inför projektet
När jag började planera mitt projekt tog jag först kontakt med läraren i den klass jag tänkt använda
41Wagner, 1993 s. 238
42Johnson http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html
43Johnson http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html
10
och fick snabbt svaret att de gärna ville delta. Klassen består av tjugosex elever varav tretton killar och tretton tjejer. Sedan började jag planera lektionerna och kom fram till att det skulle bli fem lektioner eftersom det var vad läraren kunde erbjuda under dessa veckor. De tider jag fick innebar att lektionerna skulle bli femtio minuter långa. Jag valde att genomföra lektionerna i halvklass, dels för att alla skulle få plats i lokalen men mest för att drama kan vara jobbigt och svårt för vissa om det är för många åskådare. Vissa av lektionspassen brukade de vara uppdelade killar för sig och tjejer för sig och jag valde att ha det så för att då se om det blev skillnad från när grupperna var blandade.
I mitt projekt bestämde jag att vi inte ska sätta upp någon längre teater utan fokusera på övningar som får dem att våga dramatisera med influenser av lek.
Målet med mina lektioner är att eleverna ska få testa att dramatisera på olika sätt utan höga krav på prestation.
När jag skulle komma på lektionernas innehåll inspirerades jag mycket från boken Undervisa i pedagogiskt drama av Viveka Rasmusson och Bodil Erberth. Där finns de övningar som jag har erfarenhet av från min utbildning på universitetet och det känns som att jag behärskar dem. Därför kändes det bra att ha dem som grund. Jag ändrade dock på en del övningar och kom även på en del egna. Jag använde mig även av Forumspel vid ett tillfälle och utgick då från Byréus bok Du har huvudrollen i ditt liv.
Lektionerna hade ett liknande upplägg varje gång. Vi började alltid med en uppvärmningslek, sedan följde en övning som var lek men ändå innebär den lite dramatisering, efter det en övning med mer dramatisering och till sist en övning som endast innehåller
dramatisering. Svårigheten trappas upp gradvis kan man säga. Efter varje övning pratade vi lite om hur det kändes att utföra den.
Lektion 1
På den första lektionen är de indelade i kill- och tjejgrupp. Då berättar jag för dem varför jag är där och vad vi ska göra på mina lektioner. Jag förklarar för dem att jag gör en undersökning och att de efter lektionerna kommer att få svara på frågor om arbetet i en enkät. De får även veta att deltagandet inte är något tvång och att om någon övning känns jobbig kan de välja att inte delta i den. Jag
diskuterar med dem om deras erfarenheter av drama och vad de tycker om det för att få en
uppfattning om vad de vet sedan innan och deras inställning till arbetet. Lektionen börjar sedan med en uppvärmningslek som heter ”Ja det gör vi!” och innebär att de jobbar i par och en av dem ska komma på saker de ska göra. Till exempel: ”Ska vi hoppa?” ”Ja det gör vi!” måste den andre svara och så utför de handlingen. Sedan följer en övning som heter ”Trollstaven” där jag med en trollstav
11
trollar dem till olika saker eller in i olika miljöer och de ska dramatisera därefter. Efter det blir det charader, alltså dramatisering utan ord, där de själva får komma på vad de vill visa för varandra. Sista uppgiften blir att de får jobba i grupper och komma på en miljö som de befinner sig i. De ska sedan dramatisera för resten av gruppen vart de befinner sig utan att säga någonting. Publiken gissar sedan vilken miljö det var.
Lektion 2
Denna gång är de också indelade i kill- och tjejgrupp och det handlar om känslor som är ett
genomgående tema i övningarna. Först diskuterar vi vad det finns för olika känslor, sedan blir det en lek som innebär att de ska röra sig runt i rummet medan jag säger olika känslor som de ska visa med sitt kroppsspråk. När jag skriker frys ska de stanna i en position som tydligt visar vilken känsla det var. Sedan följer en övning som heter Lerklumpen där de delas in i par, en av dem är konstnär och en är lerklump. Konstnären ska nu forma lerklumpen till en staty som tydligt visar en känsla. När alla är klara går alla konstnärer runt tillsammans och diskuterar statyerna. Efter det blir det en övning som heter Talpinnen. En pinne skickas runt och var och en får säga ”Jag blir ledsen när…”
och det sista får de fylla i själva. Sedan byter vi till ”Jag blir glad när… ”och sedan andra känslor.
Sist får de i uppgift att i grupper komma på en dramatisering där en viss känsla är central. De får förbereda sig och sedan visa upp för resten av gruppen som gissar känslan efteråt.
Lektion 3
Temat för lektionen är improvisation och de är indelade i blandade grupper. Först börjar vi med att leka Följa John med rörelser, efter det fortsätter vi med en övning där jag ropar ut miljöer de ska befinna sig i och sedan ska de gestalta som om de befann sig i den. Efter det gör vi en övning som kallas Tolken som innebär att två frivilliga är föreläsare respektive tolk. Föreläsaren improviserar på fantasispråk och tolken berättar för publiken vad föreläsaren säger. De får föreläsningsämnet av mig som till exempel kan vara pengar, skolan eller godis. Sedan blir det ”öppen teater” som innebär att jag säger en miljö och sedan ska de improvisera fram teater som utspelar sig där. Vem som helst får hoppa in i teatern och man kan gå ur när man vill bara det passar ihop. Efter det delar jag in dem i grupper med ca fyra personer i varje och vi gör en gruppsaga. Vi sitter i ring och varje person säger några ord sedan fortsätter man runt så att det till slut blir en hel saga. De ska sedan återberätta och göra en dramatisering av sagan som de visar för resten av gruppen.
Som vanligt diskuterar vi en hel del emellan om hur övningarna känns och vad improvisation är för något.
12 Lektion 4
Temat är värderingar och de är indelade i kill- och tjejgrupp. Lektionen handlar om att de ska få ta ställning till olika ämnen och uttrycka sina åsikter. Vi börjar med att diskutera om vad värderingar egentligen är innan vi sätter igång med den första övningen som blir Heta stolen med påståenden. Vi sitter i en ring av stolar och jag säger olika påståenden, om de håller med byter de plats. Efter det gör vi en annan värderingsövning som kallas fyra hörn där jag frågar hur de skulle ha betett sig i olika situationer. De får olika svarsalternativ att välja mellan och går till det hörn som motsvarar det alternativ som bäst passar in på dem. Om inget av dem passar går de till det öppna hörnet där de får komma med egna förslag. Situationerna handlar om till exempel mobbning, grupptryck och
självförtroende. Efter denna övning delar jag in dem i grupper med ca tre i varje och de får i uppgift att skapa ett fotografi som visar någon som blir orättvist behandlad på något sätt. Som sista övning jobbar vi med forumspel. Jag spelar upp ett kort spel med hjälp av två elever och sedan diskuterar vi vad som var problemet i dramatiseringen. Vi börjar sedan från början och de får antingen hoppa in i teatern och visa hur de skulle ha gjort eller så får de berätta hur vi ska göra istället för att det ska bli ett bättre slut.
Lektion 5
Denna lektion är det blandade grupper och vi börjar lektionen med charader som uppvärmning i
smågrupper. Sedan delar jag in dem i några ännu mindre grupper med ungefär fem personer i varje och de får i uppgift att hitta på en dramatisering på ungefär 5 minuter. Alla grupperna får en sak av mig som är en bok, en flaska med vatten och ett stearinljus. Denna sak ska finnas med i
dramatiseringen på något sätt. De får förbereda sig i ca tio minuter och sedan har vi uppvisning.
Publiken får ge kritik till skådespelarna genom att säga någonting de tyckte var bra med teatern och något de kunde ha gjort bättre. I slutet av lektionen svarar eleverna på min enkät.
3.2 Observation
Jag valde att använda observation som en metod för att samla information till mitt arbete. Patel och Davidson anser att när man använder sig av observation är det möjligt att se hur gruppen beter sig och vad som sker precis när det sker.44Jag ville studera hur eleverna beter sig och vad som händer med dem när vi jobbar med drama och tyckte därför att den här metoden passade. Jag utförde en ostrukturerad observation vilket innebär att jag studerade allt som hände och hade inte bestämt i
44Patel, Bo. Davidson, Bo. 2003 Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning(3:e upplagan) Studentlitteratur: Lund. s. 88
13
förväg exakt vad jag skulle titta på.45Jag valde den ostrukturerade varianten eftersom jag ville ha möjlighet att få in så mycket information som möjligt och inte vara låst till endast vissa beteenden eller händelser.46
Innan lektionerna berättade jag för eleverna att jag skulle skriva en uppsats om drama och det vi gör under de fem tillfällena. De fick veta att jag inte kommer att skriva om vad någon specifik person har gjort och att inga namn kommer att finnas med. Jag nämnde dock inte att jag skulle skriva om deras beteende och vad jag tänker om det. Enligt Patel och Davidson var jag en okänd observatör eftersom eleverna inte fick veta att jag studerade dem. Jag var även deltagande då jag fanns med i gruppen samtidigt som jag observerade. Det positiva med att jag inte berättade för dem att jag studerade dem var att jag fick se naturligt beteende. Om jag hade berättat att jag skulle skriva om hur de betedde sig på lektionerna finns risken att de hade anpassat sig och inte varit spontana.47
3.3 Enkätundersökning
Min urvalsgrupp var eleverna i klassen som deltog i projektet. Enkäterna bestod mestadels av attityd- och åsiktsfrågor eftersom eleverna fick frågor om hur de upplevt lektionerna och vad de tyckte om dem.48 En del av frågorna var öppna, de fick alltså svara vad de ville med egna ord, och några hade svarsalternativ.49 Anledningen till att jag ofta ställde öppna frågor var att jag ville få elevernas egna tankar och inte leda in dem på ett spår. Det förekom även en del följdfrågor som ”förklara hur” vilket jag ansåg behövdes för att jag skulle få mer utförliga svar.
3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
I min undersökning vill jag ha reda på hur eleverna upplever mina dramalektioner. I enkäten finns frågor som handlar om vad de tyckte om övningarna och hur det kändes vilket jag tycker känns väsentligt för det jag vill ha reda på. I observationerna studerade jag hur de betedde sig och reagerade på de olika övningar vilket hänger ihop med hur de upplever dem. Jag anser därför att jag mäter det jag ska mäta vilket gör att min undersökning uppfyller kraven Trost beskriver för validitet.50
Min enkätundersökning uppfyller till stor del kraven för reliabilitet eftersom det betyder att alla får samma frågor och svarar på dem med likadana förutsättningar. Om en undersökning har
45Patel och Davidson 2003 s. 89
46Patel och Davidson 2003 s. 94
47Patel och Davidson 2003 s. 96
48Trost, Jan 2007. Enkätboken(3:e upplagan) Studentlitteratur: Lund s.71
49Trost, 2007 s.74
50Trost, 2007 s.65
14
hög reliabilitet ska deltagarna även ge samma svar om de får samma frågor vid ett senare tillfälle.51 Alla fick samma enkät, samtidigt och jag använde lätta ord så att de skulle förstå. Om något var oklart kunde de få en förklaring vilket de visste. Om jag genomförde detta projekt på samma sätt och gav dem dessa frågor igen tror jag att de skulle ge likadana svar. Dock är det svårt att säga när det gäller observationerna. Människor kan bete sig olika från gång till gång och resultaten skulle kanske inte bli de samma om jag gjorde observationerna igen. Därför borde denna del av undersökningen ha låg reliabilitet.
För att uppfylla kraven för generaliserbarhet måste resultaten av undersökningen kunna gälla även för andra än de som deltagit.52 I min studie är deltagarna för få för att man ska kunna generalisera. Jag kan bara uttala mig om vad som gäller för eleverna i denna klass och inte om elevers upplevelser av drama i allmänhet. Detsamma gäller observationerna då jag endast observerat hur eleverna i just denna klass beter sig när de jobbar med drama.
4. Resultat
I den här delen redovisar jag resultaten av projektet, enkätundersökningen och mina observationer.
4.1 Genomförande av projektet
Lektion 1
Under dessa lektioner hade jag dem i halvklass och de var uppdelade killar för sig och tjejer för sig eftersom de brukar vara uppdelade så och för att jag skulle kunna se eventuella skillnader mellan grupperna. Killarna var först och lektionen gick som planerat, de utförde alla övningar med glädje och entusiasm utan protester. Den här lektionen gav mig kunskap om vad de kunde sedan innan och hur stort intresset var vilket gjorde att det blev lättare för mig att anpassa de resterande lektionerna.
I tjejgruppen flöt lektionen på bra och alla var entusiastiska och glada. Det blev dock fler frågor och diskussioner och de ville gärna komma med egna idéer på hur vi skulle göra övningen istället. Jag försökte hålla mig till planeringen men vek av från den i slutet då vi lekte en extra lek. Det uppstod en del problem som att någon blev utanför när de delade in sig i grupper och det blev många fler avbrott under övningarna. Det märktes att det fanns grupperingar och vilka som var ledarna. Någon av tjejerna vågade inte vara med på alla övningar.
51Trost, 2007 s.64
52Patel och Davidson, 2003 s.54
15 Lektion 2
Killgruppen var först och många av dem hade svårt att ta känslotemat på allvar. De fjantade sig och ville vara roliga inför varandra hela tiden. Några skötte det dock mycket bra. Alla deltog och de flesta ansträngde sig. Några tyckte också att det var svårt att komma på något att säga vid Talpinnen.
Dramatiseringarna som de skulle komma på själva med en central känsla blev riktigt bra. De flesta av dem var komiska och oseriösa medan någon var helt seriös. Alla grupperna klarade uppgiften att förmedla en viss känsla genom teatern.
Tjejerna tog känslotemat på allvar och var väldigt intresserade. De kom på många känslor och tyckte om att diskutera dem. En tjej vågade inte vara med på alla övningar. Även tjejerna hade svårtatt komma på vad de skulle säga vid Talpinnen. När de skulle komma på dramatiseringar med en central känsla ansträngde de sig mycket. De flesta grupperna arbetade riktigt bra ihop och klarade uppgiften då de visade känslan på ett tydligt sätt.
Lektion 3
Den här gången valde jag att ha lektionen med killar och tjejer blandat eftersom jag ville se om det blev någon skillnad. Eleverna utförde övningarna på ett bra sätt men det märktes att många tyckte att det var svårt att improvisera. Det var många som inte vågade och några tyckte att det var pinsamt och svårt när man fick göra vad man ville. Den här lektionen hade antagligen gått bättre i tjej- och killgrupp. Jag kände även att det var för många övningar och borde istället ha jobbat längre tid med färre av dem för att få dem att våga och förstå bättre.
Lektion 4
Den här lektionen hade killarna svårt för, den hade temat värderingar och de ville gärna skämta bort saker och fjanta sig. Många tog dock övningarna på allvar vilket gjorde att vi kunde få en lyckad lektion ändå. Några hade svårt för att välja åsikt och det märktes här tydligt vilka som var ledare och vilka som följde dem.
Tjejerna var lugnare, de tog övningarna på allvar och vi fick till bra diskussioner. De flesta kunde lätt uttrycka sina åsikter men några hade svårt för att välja i fyrahörnövningen.
Lektion 5
Lektionen flöt på bra men vi stötte på problemet att tjejerna är mer tillbakadragna när killarna är med vilket gjorde att någon tjej inte vågade göra alla övningar. En tjej som tidigare haft problem med att våga var dock mycket mer framåt nu trots att killarna var med. När de skulle hitta på dramatiseringar i grupp var det svårt för någon grupp att komma överens men lyckades till slut ändå. De hade svårt för att säga något bra och något de som uppträtt kunde jobba på men några sa
16 i alla fall vad de tyckte.
Sammanfattning av lektionerna
Alla lektionerna flöt på bra och jag höll mig oftast till planeringen utom några gånger då vi fick ta bort någon övning för att hinna med eller lägga till någon för att fylla ut. Eleverna var entusiastiska, väldigt aktiva och påhittiga vilket gjorde att de skötte övningarna mestadels själva. Jag var med och presenterade övningarna, ledde diskussionerna och vägledde dem vid frågor eller problem. Några stora problem stötte jag inte på förutom att det ibland hade varit roligt med lite större utrymme som vi upptäckte krävdes för vissa av övningarna. Som tur är går drama att anpassa så att det passar även mindre utrymmen och ibland fick jag ändra på övningarna på plats för att de skulle gå att utföra.
4.2 Enkätundersökningen
4.2.1 Sammanställning enkätsvar
26 elever har svarat på enkäten, varav 13 killar och 13 tjejer, vilket var alla som deltog i projektet. Alla frågor och svar visas inte här i diagrammen utan endast de som jag anser är intressanta att se i procent.
Jag har jobbat med drama innan Jenni kom till klassen och hade det med oss:
Ja mycket 4%
Ja lite 65%
Nej inte alls 31%
Innan Jennis dramalektioner tyckte jag att drama var:
Roligt 35%
Sådär 54%
Inte alls kul 11%
17 Efter Jennis dramalektioner tyckte jag att drama var:
Roligt 73%
Sådär 27%
Inte alls kul 0 %
Förändring:
Tycker bättre om drama efteråt 50%
Ingen skillnad 50%
Var det någon gång jobbigt att göra någon av övningarna?
Ja 35%
Nej 65%
18 Hur kändes det att jobba med drama på Jennis lektioner?
81% upplevde det positivt 19% upplevde det sådär
Har du lärt dig någonting under dramalektionerna?
Ja 81%
Nej 19%
Tycker du att du har utvecklats som person under dramalektionerna?
Ja 31%
Nej 69%
19 4.2.2 Granskning av enkätundersökning
Efter att ha granskat svaren på enkätundersökningen kan jag först dra slutsatsen att de flesta eleverna har lite erfarenhet av drama sedan tidigare. De flesta tycker om att jobba med drama och många tycker mer om det nu än innan mitt dramaprojekt. Många av eleverna har skrivit att de inte trodde att det vi har jobbat med var drama eftersom det kändes mer som lekar än teater.
Några stycken av dem tyckte att det någon gång kändes jobbigt att göra någon av övningar. Av killarna var det bara en kille men bland tjejerna var det några stycken. Några tyckte att det var jobbigt för att de inte förstod övningen och några för att det var pinsamt.
Det är en övervägande del som tycker att de har lärt sig något under
dramalektionerna och de svarade då att de har lärt sig saker som vad drama kan vara, hur man kan uttrycka känslor och att se på andra när de visar hur de känner eller vilka de är.
Ungefär en tredjedel av tjejerna och en tredjedel av killarna tycker att de har utvecklats som personer och ger då exempel som att de vågar mer nu när de ska dramatisera och vågar prata inför andra. Någon nämner också att hon nu vågar säga vad hon tänker om saker. Jag förväntade mig inte så många svar på den här frågan efter den kan vara lite svår att förstå när man går i årskurs fem. Men det jag visste var att några skulle förstå den och det var bra att jag tog med den eftersom den gav många användbara svar.
Förutom detta var det många kommentarer om att det var roligt och att de vill jobba mer med drama. Någon tyckte att han hade utvecklats på så vis att han skrattat mer vilket jag tycker är ett bra betyg eftersom skolan ska vara rolig men samtidigt lärorik enligt mig.
4.3 Granskning av observationer
När jag har observerat grupperna la jag märke till lite olika saker. Det märks tydligt vilka som är ledare, vilka som vill imponera på ledarna och vilka som har lite lägre status. Det var ofta ledarna som skulle vara roliga och kom med de idéer som användes när de skulle hitta på egna dramatiseringar till exempel.
Angående vad de tyckte om lektionerna kan jag utifrån observationerna säga att nästan alla tyckte om övningarna och var engagerade. Det märkte jag genom att de jobbade på bra och verkade ha kul när de utförde dem. Det blev mycket skratt men även en del allvar och det märktes att de flesta oftast var väldigt intresserade. Några tyckte inte om vissa övningar av orsaker som att det var pinsamt eller svårt vilket märktes på olika sätt. Några sa helt enkelt att de inte ville delta och några deltog men var inte engagerade och höll väldigt låg profil. Jag
20
observerade också att några elever vågade mer för varje gång
5. Diskussion
På mina lektioner la jag mycket fokus på att låta eleverna skapa fritt men inom vissa ramar. Jag gav dem riktlinjer som att det skulle finnas med en känsla i dramatiseringen och så fick de komma på vad de ville utifrån det. Jag tycker att det är viktigt att ge sådana små instruktioner men ändå låta dem använda fantasin ganska fritt. Mina lektioner hade som syfte att eleverna skulle få pröva olika sorters dramaövningar. Vi har gjort improvisationslekar,
samarbetsövningar, forumspel, värderingsövningar med mera.
Många av de författare som jag har hänvisat till i litteraturgenomgången anser att drama kan vara personlighetsutvecklande på olika plan.53 Genom mina observationer och enkätsvaren har jag fått reda på att det stämmer på många av eleverna. Drama kan få elever att våga tala inför en grupp och det märktes tydligt på ett par tjejer som inte vågade delta i vissa övningar eller prata inför klassen på de första lektionerna. På den sista var de med och
uppträdde i en dramatisering trots att det fanns killar med i gruppen. Speciellt en tjej har vågat mer och mer för varje lektion och den här lektionen hade hon till och med repliker i teatern.
Förut har hon antingen vägrat spela teater eller inte haft någon replik. Det var även några som svarade i enkäten att de efter lektionerna upplever sig våga mer och att det känns lättare att prata inför gruppen. Detta kan också kopplas till bland annat Chaibs teori om att
självförtroendet stärks av drama samt att de vågar uttrycka sina tankar inför andra.54 Jag tror mycket på att självförtroendet kan bli större av dramaarbete efter vad jag sett i detta projekt.
Bara detta borde vara anledning nog till att använda drama mer i skolan. Att våga vara sig själv känns ju som något av det viktigaste i livet att lära sig.
Många av eleverna, särskilt tjejerna tycker att det var jobbigt och pinsamt att göra vissa övningar men samtidigt tyckte några av dem att de vågar mer nu efteråt. Därför borde kontinuerligt dramaarbete kunna göra att de vågar mer för varje gång och till slut inte har några problem med att uttrycka sig- eller prata inför gruppen.
Många författare menar att drama kan träna eleverna i att samarbeta55vilket jag håller med om. Enligt mina observationer fungerar dramaämnet väldigt bra för att träna samarbete. Vi har gjort det dels genom parövningar och dels genom gruppuppgifter. De har fått jobba med både killar och tjejer och med olika personer i klassen.
53Chaib 1999, Ekstrand och Janzon 1995, Byréus 2001
54Chaib 1999 s.131
55Chaib 1999 och Johnson http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html
21
Jag testade att ha blandade grupper vid två tillfällen eftersom den här klassen oftast är uppdelade i killar och tjejer för sig. När jag hade lektionerna med blandade grupper hade jag satt stolar i en ring som vanligt och när de kom in satte sig killarna på ena halvan av ringen och tjejerna på den andra. De blandade sig alltså inte med varandra. Jag frågade varför de hade gjort så och fick då svaren att det kändes bättre så och någon nämnde även tjejbaciller. Jag tänkte på detta och gjorde blandade grupper när de skulle samarbeta, det var dock väldigt viktigt för alla att ingen blev ensam tjej eller ensam kille i någon grupp. Genom att jobba med dramalekar tror jag att man kan få alla att lära sig samarbeta med alla om man jobbar med det kontinuerligt.
Andrew P. Johnson beskriver agerandets fyra element i sin artikel och menar att dessa är viktiga att tänka på när man jobbar med drama.56 Jag håller med om detta och tycker att de kan vara bra att behärska även i skolans andra ämnen. De mest viktiga är enligt mig hur man använder rösten, kroppsspråket och att kunna arbeta i grupp. Att kunna gå in i en roll är givetvis viktigt på dramalektionerna men de andra kan mer kopplas ihop med skolans mål. Att använda rösten är viktigt att kunna i andra situationer i skolan som till exempel vid muntliga presentationer och där kommer även kroppsspråk in. Att arbeta i grupp och samarbeta är något man gör i skolan ofta och är viktigt att träna på inför framtiden och då tränas även sociala färdigheter. Alla dessa element har varit viktiga under mina lektioner och eleverna har fått träna dem på olika sätt.
På alla lektionerna har eleverna fått vara med och uttrycka sina åsikter och tankar speciellt på värderingslektionen och den med känslotema. Någon svarade att hon har lärt sig att säga vad hon tycker om saker vilket stämmer överens med Byréus teori om värderingsövningar. Hon menar att genom sådana övningar får eleverna tänka efter vad de tycker om olika saker och sedan träna på att våga uttrycka åsikterna. Att lyssna på andras åsikter och respektera dem tränas också vilket jag har märkt att eleverna har blivit bättre på för varje gång.57
Eleverna har även fått träna på att uttrycka sina känslor på olika sätt och då mest genom kroppsspråk. Jag kan efter min lektion med känslotema konstatera att drama är ett jättebra sätt för att diskutera detta ämne. Någon svarade också i enkäten att hon har lärt sig att uttrycka känslor på ett annat sätt.
Bland de källor jag hänvisat till i litteraturgenomgången hävdar bland annat
56Johnson http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html
57Byréus 2001, s.37
22
Nationalencyklopedin att drama ger elever möjlighet att träna på att använda sin fantasi.58 De syftar då på pedagogiskt drama men Ekstrand och Janzon menar att även dramalek kan träna fantasin.59 Eleverna har fått använda sin fantasi under varenda en av lektionerna under projektet. Den används vid improvisationslekarna, gruppuppgifterna då de skulle hitta på en dramatisering, när de gjorde charader och vid många andra tillfällen. Fantasi och kreativitet känns som detsamma för mig och att vara kreativ är en stor tillgång att ha med sig i livet. Enligt erfarenhet tappar man mycket fantasi ju äldre man blir vilket är synd eftersom kreativitet ofta är viktigt att ha. Därför tycker jag att elever ska få möjlighet att använda fantasin och uppmuntras till det.
Många av eleverna har flera gånger sagt att de inte alls trodde att det vi har gjort på lektionerna var drama. De trodde att drama bara var när man spelar teater och inte lekar som exempelvis charader. Det här är säkert en vanlig uppfattning som även lärare har och jag tror att det kan vara en anledning till att de inte vågar använda drama så ofta i undervisningen.
Under mitt projekt testade jag inte att använda drama som ett inlärningsverktyg inom något skolämne. Jag valde ändå att ta med det som en del i mitt arbete eftersom en viktig positiv effekt med drama är att man kan ge elever kunskap om ämnen med hjälp av drama. Andrew P. Johnson hävdar till exempel att dramaundervisning kan ge eleverna bättre läsförståelse, språkutveckling och ordförråd. Dessutom menar han att eleverna kan förstå ämnet som studeras bättre om man använder sig av drama.60 Jag har även egna tidigare erfarenheter av dramaundervisning som inlärningsverktyg och har sett att det kan ge en djupare kunskap som eleverna kommer ihåg lättare.
Att väcka intresse med drama på det sätt som Heathcote gjorde tror jag mycket på. Eleverna får på så vis leka sig igenom handlingen och ändå lära sig om den samtidigt. På ett liknande sätt kan en lärare i yngre årskurser klä ut sig, skapa den rätta miljön och dramatisera en saga. Om det är en saga i en skog kan lite grenar och löv tas in eller så målar klassen upp en skog på tavlan. Jag tänker även på hur elever ju längre upp de kommer i årskurserna ska läsa och förväntas förstå olika typer av texter. På det här sättet kan de bearbeta texten tillsammans som en grupp istället för att sitta och kämpa med den ensam varje gång.
Det som författarna sammanfattningsvis hävdar är positivt med drama är att det är personlighetsutvecklande på olika plan, att eleverna får träna på att använda sin fantasi och att det kan vara användbart vid inlärningssituationer.
58Nationalencyklopedin http://www.ne.se/pedagogiskt-drama
59Ekstrand och Janzon 1995, s.8
60Johnson http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html
23
Genom observationer och enkätsvar har jag fått bevis på att drama kan vara personlighetsutvecklande och även att det är ett bra sätt att träna fantasin på. Hur det
fungerar vid inlärningssituationer i andra ämnen kan jag inte uttala mig om när det gäller den här klassen eftersom jag inte testade att lära dem till exempel matematik genom drama på någon av mina lektioner. Inlärningssituationer behöver dock inte handla om att eleverna ska lära sig något skolämne utan jag tycker att värderingsövningarna och forumspel kan höra till den kategorin. Genom dem lär de sig en del om vad som är rätt och fel samt hur de kan göra för att lösa konflikter. När det gäller dessa övningar tycker jag att det är ett fungerande sätt att, som Byréus hävdar, förändra attityder och lösa konflikter.
Elevernas egna åsikter om drama visar att de flesta har en positiv inställning till att jobba med det och vill gärna göra det oftare. Några av eleverna ansåg också att de
utvecklades personligt och att de lärde sig något av lektionerna. Många av elevernas åsikter stämmer alltså väl överens med det litteraturen hävdar.
5.1. Skillnader mellan killar och tjejer
Från början var det dubbelt så många tjejer som killar som tyckte att drama var roligt. Hälften av tjejerna tyckte att det var roligt medan killarna tyckte övervägande negativt om drama. En klart mer positiv inställning hos killarna efteråt kan alltså konstateras. Men även bland tjejerna hade många ändrat uppfattning och tyckte att det var roligare.
När det kommer till frågan om någon övning kändes jobbig märks skillnad mellan dem. Alla utom en kille tyckte inte att det var jobbigt någon gång och han som tyckte det syftade på att det var svårt att få till samarbetet när de fick en gruppuppgift. Bland tjejerna var det hela åtta stycken som tyckte att det var jobbigt. De syftar då på att de tyckte att någon övning var svår att utföra för att de inte riktigt förstod och många tyckte att det ibland var pinsamt.
När vi hade blandade grupper satte sig alla killar på ena sidan av ringen och alla tjejer på den andra, de blandade sig alltså inte med varandra. En tjej sa såhär på den första blandade lektionen: ”Hoppas att det inte handlar om känslor idag som förra gången, det går inte att prata om när killarna är med!” Det pratades också en del om tjej-och killbaciller.
Enligt mina observationer och genom att prata med eleverna om detta fick jag fram att tjejerna tyckte att det var mycket pinsammare när de hade drama i blandad grupp med killarna. Killarna däremot brydde sig inte om detta men det märktes att några av dem vågade mer när inte tjejerna var med. Ett tydligt exempel på det här var när vi gjorde charader på första lektionen och sedan när vi gjorde det på den sista. Första gången var vi i kill- och
24
tjejgrupp och alla var väldigt involverade och gjorde charader inför hela gruppen utan problem bortsett från någon som inte vågade. När de var blandade vägrade de utföra övningen i
helgrupp och blev då uppdelade i två smågrupper men det gick ändå trögt. Ingen kom på något att göra och det var många som inte vågade alls.
Killarna kunde lätt bli röriga när de var i egen grupp, de pratade om annat, hade svårt för att vara tysta och de dramatiseringar de gjorde innehöll ofta någon typ av våld. De ville också skämta hela tiden och vara roliga inför varandra. Speciellt känslotemat och värderingstemat hade de svårt att ta på allvar vilket också var de lektioner förutom den allra första som de hade utan tjejerna.
Detta tror jag berodde dels på miljön, som var deras vanliga klassrum, eftersom det fungerade mycket bättre när vi var i biblioteket. Dels för att det var på eftermiddagen till skillnad från den första gången vi hade killgrupp då det var på förmiddagen.
Tjejerna hade lättare för att dramatisera i egen grupp. De blev mer kreativa och vågade komma med fler idéer. Samarbetet fungerade också mycket bättre för dem när de var utan killarna. Det märktes dock en tydlig skillnad på den andra lektionen när vi hade blandat dem att några tjejer vågade mer då än första gången i blandad grupp. Jag tror att de helt enkelt är ovana vid att jobba med sådant här när killarna är med då de ofta verkar vara uppdelade killar och tjejer för sig. Om vi hade haft ännu fler lektioner i drama hade de säkert kommit över de där pinsamhetskänslorna.
Även tjejerna hade lite svårt för temana känslor och värderingar. De tog dem dock på allvar och gav inga oseriösa svar men ibland tyckte någon att det kändes jobbigt att säga vad de tyckte inför resten av gruppen. Det är inte så konstigt eftersom det är svåra teman att jobba med då de är utelämnande och man tränar på att säga vad man själv tycker.
Man måste komma på något själv utan medhåll från kompisarna och det märktes att en del av dem var rädda för att tycka fel.
Killarna var väldigt sammansvetsade trots att det märktes vilka som höll ihop.
Det hände dock ibland att någon blev sur över vilken grupp de hamnade i men det var sällan.
Tjejerna tyckte att det var ännu viktigare att hamna med rätt personer och försökte ofta övertala mig om att just de skulle få vara i samma. Jag stötte till exempel på en konflikt när två tjejer vägrade att jobba med en viss tjej.
Det finns inte så många större skillnader mellan killarna och tjejerna förutom att tjejerna bryr sig mer om vad killarna tycker om dem. De blir då mer tillbakadragna och rädda för att göra fel. Det var också fler tjejer än killar som tyckte bra om drama innan vi började. En annan skillnad som uppstod någon gång var att tjejerna hade svårare för att
25
jobba med vem som helst. Killarna kunde bli lite sura men sedan gick det ändå bra medan några av tjejerna vägrade att jobba med vissa personer.
5.2 Slutsatser
Efter att ha genomfört mina dramalektioner och fått svar på enkäterna kan jag konstatera att mitt sätt att jobba med drama fungerar mycket bra. De flesta övningarna fungerade utan problem medan några var lite svåra för vissa men alla kunde genomföra dem med lite
vägledning. Att ha ett tema på varje lektion var ett bra sätt eftersom det då blev som en röd tråd och på så vis tycker jag att arbetet kändes mer meningsfullt. Mitt mål med lektionerna var som jag tidigare nämnt att eleverna skulle få pröva olika dramaövningar vilket de har gjort.
En övervägande del av eleverna upplevde att det var roligt att jobba med drama på det här sättet. Det har märkts tydligt genom enkätsvaren där jag har fått svar som att det var jättekul och att det var roligt att testa många olika övningar. Några få upplevde det inte som roligt men helt okej. Några tycker att de lärde sig något av att jobba med drama och att det hjälpte dem utvecklas som personer.
Positiva effekter som drama kan ha på elever är enligt litteraturen och många av eleverna att det är personlighetsutvecklande på olika sätt och att man kan lära sig många olika saker genom att jobba med det.
När det gäller skillnader mellan killar och tjejer kan jag konstatera att tjejerna i större utsträckning tyckte att någon övning var jobbig eller pinsam speciellt när det var killar med i gruppen. I början var det en större del tjejer än killar som hade positiv inställning till drama. Efteråt var det ungefär lika många killar som tjejer som upplevde dramalektionerna som något positivt.
5.3 Fortsatt forskning
Det skulle vara väldigt intressant att fortsätta forska inom detta område. Det man kan göra då är att jobba med drama i en klass under en längre tid och se hur eleverna utvecklas personlighetsmässigt. Eventuellt kan man jämföra med klasser som inte alls jobbar med drama och undersöka om de elever som jobbar mycket med det har bättre självförtroende, har lättare för att tala inför klassen och så vidare.
En annan variant är att ha ett projekt där man använder drama som undervisningsmetod i något av de vanliga ämnena som exempelvis svenska och sedan undersöka hur det fungerar som inlärningsmetod i jämförelse till vanlig undervisning.
26
Referenslista
Tryckta källor
Byréus, Katrin(2001) Du har huvudrollen i ditt liv – Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring(2:a upplagan) Liber: Stockholm
Chaib, Christina(1999) Ungdomsteater och personlig utveckling - En pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande(2:a upplagan) Pedagogiska Institutionen Lunds Universitet
Ekstrand, Gudrun. Janzon, Ulla-Britt.(1995) Grundbok i Drama- och teaterlek Almqvist & Wiksell Förlag AB: Eskilstuna
Owens, Allan. Barber, Keith. (2006) Dramakompassen – Planering, innehåll och strukturer, utvärdering och reflektion av processdrama Draamatyö: Helsingfors
Patel, Runa. Davidson, Bo. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning(3:e upplagan) Studentlitteratur: Lund
Rasmusson, Viveka. Erberth, Bodil(2008) Undervisa i pedagogiskt drama Studentlitteratur: Lund
Trost, Jan(2007) Enkätboken(3:e upplagan) Studentlitteratur: Lund Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet(2011)Skolverket
Wagner, Betty Jane(1993) Drama i undervisningen – En bok om Dorothy Heathcotes pedagogik Daidalos: Göteborg
Elektroniska källor
Johnson, Andrew P.”How to use creative dramatics in the classroom”
http://www.freepatentsonline.com/article/Childhood-Education/21230411.html (läst 2011-11-11)
Nationalencyklopedin http://www.ne.se/pedagogiskt-drama (läst 2011-11-30)
27
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Otryckta källor
Enkät utförd i december 2011 med eleverna som deltog i projektet Enkätmaterial och sammanställningar i författarens ägo
