• No results found

Hur ser skyddsbehovet ut för kvinnor och flickor i Sverige? Hedersmord

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur ser skyddsbehovet ut för kvinnor och flickor i Sverige? Hedersmord"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sofia Björkman & Lydia Sahlqvist

Hedersmord

Hur ser skyddsbehovet ut för kvinnor och flickor i Sverige?

Honour-related murders

How does the protection need look like for women and girls in Sweden?

Straffrätt C-uppsats

Termin: VT-17

Handledare: Håkan Gustafsson

(2)

2

Sammanfattning

Hedersmord blev i Sverige först uppmärksammat under 1990-talet då två rättsfall, Sara och Fadime, kom att väcka stor debatt i det svenska samhället. Debatten kretsade kring hur och framförallt varför morden begicks. Inom den påstådda hederskulturen som existerar i världen och som infunnit sig i Sverige förekommer en hederskod med en uppsättning regler och samhällsnormer för hur kvinnor och flickor ska leva sina liv. Om en kvinna eller flicka uppför sig bedrövligt utifrån den påstådda hederskulturen eller kränker sin familjs heder ska hon straffas. Hedersmord anses av de närstående som begår brotten som en sista utväg för att återupprätta familjens heder och återigen accepteras av kollektivet inom den påstådda hederskulturen.

Sveriges domstolar har under senare årtionden ställts inför problematiken angående hedersmord då män och pojkar uppsåtligt dödar sina fruar, döttrar, systrar och kvinnliga kusiner för att återupprätta sin familjs heder. Uppsatsens syfte är att undersöka hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut. I Sverige finns det ingen bestämmelse som specifikt reglerar hedersmord utan brottet tillämpas av domstolarna som mord enligt 3 kap. 1

§ Brottsbalken (1962:700) (BrB).

Efter en analys av svensk gällande rätt och rättspraxis på området är vi av uppfattningen att skyddsbehovet för kvinnor och flickor är stort angående både hedersmord och hedersrelaterat våld, där det sistnämnda ofta är en bakomliggande faktor. Domstolarnas bedömningar av hedersmord har skilt sig åt genom årtiondena. Erkännandet av att hedersmotiv föreligger är dock något som domstolarna gjort på senare år. Vi anser att hedersmord borde utgöra en straffskärpningsgrund och att detta borde få genomslag i den svenska strafflagstiftningen, vilket är något som diskuterats men avslagits av riksdagen. Detta skulle enligt oss kunna tydliggöra rättsläget gällande hedersmord då det saknas prejudikat från Högsta domstolen. Vi är också av uppfattningen att arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld måste fortgå då det inte hänt mycket på riksnivå sedan år 2010 utan endast på myndighetsnivå. Detta för att bättre kunna skydda de utsatta kvinnorna och flickorna och uppfylla delar av den internationella rätten.

(3)

3

Abstract

Honour-related murders was first noted in Sweden in the 1990’s when two legal cases, Sara and Fadime, came to raise a major debate in the Swedish society. The debate focused on how and above all why the murders were committed. Within the alleged culture of honour that exists in the world and found in Sweden there is a code of honour with a set of rules and norms for how women and girls should live their lives. If a woman or girl behaves woefully according to the alleged culture of honour or violate her family's honour she shall be punished. Honour-related murders are considered by the relatives who commit the crimes as a last resort for restoring the honour of the family and once again get accepted by the collective within the alleged honour culture.

In recent decades Swedish courts have been faced with the problem regarding honour- related murders when men and boys intentionally kill their wives, daughters, sisters and female cousins to restore the honour of their families. The purpose of the essay is to examine how the courts assessments of honour-related murders look like. In Sweden there is no provision that specifically regulates honour-related murders but the crime is applied by the courts as murder under “3 kap. 1 § Brottsbalken (1962: 700) (BrB)”.

Following an analysis of current law and Swedish jurisprudence in this area we believe that the need for protection for women and girls are important regarding both honour-related murders and honour-related violence, there the latter many times is an underlying factor. The Swedish courts' judgments of honour-related murders have differed from different decades.

The recognition of honorary motives is however something that the courts have done in recent years. We believe that honour killings should constitute stricter penalties and that this should have an impact on Swedish punishment law, which is discussed, but rejected by the parliament. This according to us would be able to clarify the state of law regarding honour- related murders as there is no precedent by the Supreme Court. We are also of the opinion that efforts to combat honour-related murders and honour-related violence must be continued since not much has happened on a government level since year 2010 but only further down the branches of the government. This in order to better protect the vulnerable women and girls and better fulfil parts of international law.

(4)

4

Förkortningslista

BrB - Brottsbalk (1962:700)

BRÅ - Brottsförebyggande rådet

FN - Förenta Nationerna

HD - Högsta domstolen

HovR - Hovrätt

JT - Juridisk Tidskrift

NCK - Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor

Prop. - Proposition

TR - Tingsrätt

(5)

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion ... 7

1.2 Syfte och problemformulering ... 8

1.3 Frågeställningar ... 8

1.4 Avgränsning ... 8

1.5 Metod och teori ... 8

1.6 Forskningsläge ... 9

1.7 Material ... 9

1.8 Disposition ... 10

2 Heder och hedersmord ... 11

2.1 Definition av hedersmord ... 11

2.2 Heder ... 11

2.3 Bakgrund till hedersmord och hederskultur ... 12

2.4 Återupprättelse av förlorad heder ... 13

2.5 Feminism ... 13

2.6 Mannen respektive kvinnans roll ur ett historiskt perspektiv ... 14

2.7 Hederskultur kopplat till rasism, diskriminering och etniskt ursprung ... 15

2.8 Vad finns det för skillnader mellan hedersmord och “vanliga” mord? ... 16

3 Gällande rätt ... 17

3.1 Kriminalisering ... 17

3.2 Den straffrättsliga bedömningen ... 17

3.2.1 Brottsrubricering ... 17

3.2.2 Straffvärdebedömning ... 17

3.2.3 Försvårande och förmildrande omständigheter ... 18

3.3 Medhjälp och anstiftan till brott ... 19

3.4 Bör hedersmotiv påverka straffvärdet? ... 19

3.5 Internationell rätt ... 20

4 Rättsfall ... 21

4.1 Therese (1989) ... 21

4.1.1 Bakgrund ... 21

4.1.2 Domstolarnas bedömning ... 21

4.2 Sara (1996) ... 22

4.2.1 Bakgrund ... 22

4.2.2 Domstolarnas bedömning ... 23

4.3 Fadime (2002) ... 24

4.3.1 Bakgrund ... 24

4.3.2 Domstolarnas bedömning ... 25

4.4 Manidja (2012) ... 25

(6)

6

4.4.1 Bakgrund ... 25

4.4.2 Domstolarnas bedömning ... 26

4.5 Ikram (2013) ... 27

4.5.1 Bakgrund ... 27

4.5.2 Domstolarnas bedömning ... 27

4.6 Reflektion kring rättsfallen ... 28

5 Skyddsbehovet för kvinnor och flickor i Sverige? ... 30

5.1 Debatt om det svenska rättsläget gällande hedersmord... 30

5.2 En debatt kring hedersmord kopplat till den påstådda hederskulturen ... 31

5.3 Statistik angående hedersrelaterat våld och förtryck ... 33

5.4 Arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ... 33

5.5 Polisen ... 35

5.6 Socialstyrelsen ... 35

5.7 Skolverket ... 36

6 Analys ... 37

6.1 Behandlade rättsfall ... 37

6.2 Skyddsbehovet för utsatta kvinnor och flickor i Sverige ... 39

6.3 Tillämpningen av 3 kap. 1 § BrB på hedersmord... 39

6.4 Jämställdhet mellan könen ... 40

6.5 Behovet av särreglering för hedersmord ... 41

7 Slutsatser ... 42

8 Avslutande reflektioner ... 43

Källförteckning ... 44

(7)

7

1 Inledning

1.1 Introduktion

Enligt Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International dödas omkring 5000 kvinnor och flickor varje år i världen av sina närstående i syfte att återupprätta familjens heder. Det kan dock konstateras att det finns ett minst lika stort mörkertal.1 En studie har visat att antalet hedersmord i Europa har stigit markant sedan 1990-talet.2 Inom den påstådda hederskulturen som existerar i världen och som infunnit sig i Sverige förekommer en hederskod med en uppsättning regler och samhällsnormer för hur kvinnor och flickor ska leva sina liv.

Hedersmord anses av de närstående som begår brotten som en sista utväg för att återupprätta familjens heder och återigen accepteras av kollektivet inom den påstådda hederskulturen.3 Uttrycket “påstådda hederskulturen” kommer användas genomgående i denna uppsats då hederskulturen inte kan knytas samman med någon viss samhällsgrupp eller personer med viss kultur eller religion.4

Hedersmord blev i Sverige först uppmärksammat under 1990-talet då två rättsfall, Sara och Fadime, kom att väcka stor debatt i det svenska samhället. Det finns i Sverige ingen bestämmelse som specifikt reglerar hedersmord utan brottet tillämpas av domstolarna som mord enligt 3 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700) (BrB).5 Denna uppsats syftar till att utreda hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut och hur de förhåller sig till hedersbegreppet och den påstådda hederskulturen. Vi har valt att inrikta oss på hedersmord då vi anser att kvinnor och flickor inte ska behöva berövas sina liv p.g.a. att de inte uppfyller kraven för ett specifikt levnadssätt inom en specifik hederskultur. Vidare kommer vi behandla det hedersrelaterade våldet som ofta sker i samband med morden och som många gånger är en bakomliggande faktor. Det finns många gånger en tydlig koppling mellan våldet och morden och därför anser vi det nödvändigt att nämna. Sveriges länsstyrelser beräknade år 2004 att mellan 1500-2000 kvinnor och flickor varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i landet.6

Vi vill i denna uppsats undersöka om 3 kap. 1 § BrB ger ett tillräckligt skydd tillsammans med den svenska strafflagstiftningen för de utsatta kvinnorna och flickorna samt hur arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ser ut idag. Vidare innehåller den internationella rätten en del konventioner, deklarationer och resolutioner som finns till för att skydda utsatta kvinnor och flickor mot bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck.

För att kunna uppfylla syftet med denna uppsats anses det därför nödvändigt att se om Sveriges riksdag och domstolarna tar sitt ansvar i enlighet med innehållet i en del av den internationella rätten.

1 Johansson, Kenneth, Hedersmord - Tusen år av hederskulturer, s. 11.

2 Schlytter, Astrid, Rexvid, Devin, Mäns heder, s. 145.

3 Wikan, Unni, Om heder, s. 16 f.

4 Wikan, Unni, Om heder, s. 1, Amnesty International, Flickor och kvinnor mördas i hederns namn, 2016.

5 Said, Mahmoudi, Om hedersmord, JT nr 1 2002-03, s. 242 ff.

6 Regeringens skrivelse 2007/08:39, s. 13.

(8)

8 1.2 Syfte och problemformulering

Uppsatsens första syfte är att utreda hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut och om användandet av 3 kap. 1 § BrB är tillämpligt på hedersmord. För att ta reda på detta kommer vi undersöka hur domstolarna förhåller sig till hedersbegreppet och den påstådda hederskulturen. Vi kommer utöver detta också undersöka hur den svenska staten och olika myndigheters arbete för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ser ut. Det andra syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor och flickor inom den påstådda hederskulturen får ett tillräcklig skydd genom den svenska strafflagstiftningen. För att få klarhet i detta kommer den svenska strafflagstiftningen undersökas och delar av den svenska rättspraxis som behandlat hedersmord.

1.3 Frågeställningar

De frågeställningar som kommer att behandlas i denna uppsats är:

 Hur ser domstolarnas bedömningar av hedersmord ut?

 Är användandet av 3 kap. 1 § BrB tillämpligt på hedersmord eller krävs en särreglering som specifikt reglerar hedersmord?

 Ger den svenska strafflagstiftningen ett tillräckligt skydd för de utsatta kvinnorna och flickorna?

 Hur ser arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ut?

1.4 Avgränsning

För att kunna utreda hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut samt om de kvinnor och flickor som är utsatta får ett tillräckligt skydd genom den svenska strafflagstiftningen kommer ett antal rättsfall om hedersmord behandlas. De rättsfall som vi valt att ta upp och analysera har alla inträffat i Sverige mellan åren 1989 och 2013. Alla behandlade rättsfall har sin utgångspunkt i hedersproblematiken. Uppsatsens fokus ligger på kvinnor och flickor, dock är vi väl medvetna om att män och pojkar också drabbas. Angående bedömningen av mord utifrån 3 kap. 1 § BrB beaktas endast den straffrättsliga bedömningen medan påföljdsbedömningen utelämnas. Vidare redogörs för framförallt nationell lagstiftning men en del av den internationella rätten förekommer. Angående hur arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ser ut kommer regeringen och endast de myndigheter som vidtagit åtgärder eller kommer att vidta åtgärder för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld beröras. Dessa myndigheter består av Polisen, Socialstyrelsen och Skolverket.

1.5 Metod och teori

I denna uppsats har professor Aleksander Peczeniks rättsdogmatiska metod använts för att utreda hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut. Detta för att klargöra hur 3 kap. 1

§ BrB är uppbyggd. Peczenik var bl.a. professor i allmän rättslära vid Lunds universitet och rättsvetenskaplig författare innan sin död. Peczeniks rättsdogmatiska metod utgår ifrån att bestämmelser och sakskäl ska ha juridisk relevans inom den juridiska argumentationen.

Juridisk relevans anses finnas om sakskälen kan harmoniseras med bestämmelserna. Sakskäl är de satser vars innehåll kan stödja en juridisk slutsats. Det är endast satsernas innehåll som stödet beror på. Sakskäl kan vara empiriska, analytiska, värderande eller normativa. Inom

(9)

9 Peczeniks rättsdogmatiska metod finns det något som kallas för auktoritetsskäl.

Auktoritetsskäl är de satser som kan stödja en juridisk slutsats p.g.a. att en viss auktoritet väger tyngre än enbart satsernas innehåll. Peczenik ställer upp en rättskällelära inom sin rättsdogmatiska metod med en indelning av vilka rättskällor som ska, bör respektive får åberopas inom den juridiska argumentationen. Rättskällorna är alltså uppställda i en viss hierarki. De rättskällor som ska åberopas i den juridiska argumentationen är lagar, andra föreskrifter och fasta sedvanerättsliga regler. Rättskällor som prejudikat och lagars förarbeten bör beaktas i den juridiska argumentationen. I den juridiska argumentationen får rättskällor som doktrin åberopas, d.v.s. forskning, litteratur och artiklar.7 I denna uppsats har vikt lagts vid Peczeniks auktoritetsskäl och rättskällelära.

När det kommer till att klarlägga skyddsbehovet för kvinnor och flickor har vi bl.a.

använt oss av en genusteori inom feminismen som åskådliggör att genus är en social konstruktion och som visar på maktförhållanden i genusrelationer.8 Vi använder oss av denna teori för att se hur maktförhållandena ser ut mellan de utsatta kvinnorna och flickorna samt deras familjer. Inom dessa familjer betraktas männen som överhuvuden.9 Vi vill genom detta försöka få klarhet i huruvida dessa maktförhållanden påverkar domstolarnas bedömningar av hedersmord eller inte. Vidare kommer vi att behandla feministiska ståndpunkter för att på så vis få en tydlighet i huruvida den påstådda hederskulturen kan ha en koppling till feministiska perspektiv. Vi kommer att utgå ifrån allmänna feministiska synsätt när vi undersöker detta.

Med feminism menas de ståndpunkter och värderingar som tillsammans syftar till att skapa lika möjligheter och rättigheter för män och kvinnor. Grundläggande mål inom dessa ideologier är att lyfta fram kvinnor i samhället för att skapa jämställdhet mellan könen.10 Ett separat avsnitt där feminismen utvecklas kommer framgå i denna uppsats.11

1.6 Forskningsläge

Eftersom begreppen heder och hedersmord är förhållandevis nya i Sverige finns det inte mycket skrivet om dem utifrån ett juridiskt perspektiv. Det som finns skrivet består i princip av flera motioner, ett betänkande av justitieutskottet och ett protokoll av riksdagen där det resoneras kring begreppen heder och hedersmord. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, skrev år 2002 en debatt i Juridisk Tidskrift (JT) om hedersmord där han allmänt debatterade kring hedersmord, om lagstiftning och praxis samt om hur problematiken kring hedersmord ska bemötas. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) fick av regeringen år 2007 i uppdrag att följa upp och utvärdera en handlingsplan om arbetet med mäns våld mot kvinnor m.m. Handlingsplanen behandlade hedersrelaterat våld och förtryck i en del. Det finns mer skrivet om heder och hedersmord utanför det juridiska perspektivet. Detta består bl.a. av litteratur och artiklar.

7 Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?, s. 203 ff.

8 Gunnarsson, Åsa, Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap, s. 29 f.

9 Sandebo-Eriksson, Margareta, Dold makt, s. 15 ff, Red. Larsson, Steig, Englund, Cecilia, Debatten om hedersmord - Feminism eller rasism, s. 40.

10 Freedman, Jane, Feminism - en introduktion, s. 8 ff.

11 Se under 2.5 Feminism.

(10)

10 1.7 Material

I denna uppsats kommer material som litteratur och artiklar användas för att klargöra innebörden av begreppen heder och hedersmord. Samma material kommer nyttjas för att reda ut vad som menas med den påstådda hederskulturen. Gällande den svenska strafflagstiftningen tillsammans den straffrättsliga bedömningen av hedersmord kommer lagtext, förarbeten och lagkommentarer brukas. Delar av den internationella rätten som består av bl.a. konventioner, deklarationer och resolutioner förekommer också. Vidare kommer ett antal rättsfall användas för att undersöka hur domstolarna bedömer hedersmord. Fallen sträcker sig från år 1989 till 2013. Anledningen till att vi valt rättsfall från olika årtionden är för att se hur domstolarnas bedömningar av hedersmord förändrats över tid. I vår uppsats har vi valt att använda oss av en P3-dokumentär för att hänvisa till stora delar av ett rättsfall, Fadime-fallet. Anledningen till att vi valt denna typ av källa är p.g.a. att vi inte lyckats få ut det fullständiga fallet. Vi har ansett att P3-dokumentären utgjort en trovärdig källa. Angående hur skyddsbehovet för kvinnor och flickor inom den påstådda hederskulturen ser ut kommer litteratur och artiklar nyttjas. En skrivelse från regeringen och ett protokoll från BRÅ förekommer också för att se hur arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige ser ut. Material från Polisen, Socialstyrelsen och Skolverket kommer även användas för att få en klarhet i hur arbetet ser ut på myndighetsnivå.

1.8 Disposition

I inledningsavsnittet informeras läsaren om hedersmord och användandet av 3 kap. 1 § BrB på denna sorts mord. Läsaren informeras också om kopplingen mellan hedersmord och hedersrelaterat våld samt arbetet för att bekämpa dessa på riks- och myndighetsnivå.

Vidare ges i avsnitt två en beskrivning av begreppen heder och hedersmord. I avsnittet redogörs för bakgrunden till hedersmord och den påstådda hederskulturen samt vad återupprättelse av förlorad heder innebär. Vidare kommer mannens respektive kvinnans roll ur ett historiskt perspektiv beskrivas och tas upp i förhållande till den påstådda hederskulturen. Ett avsnitt om feminism ingår också här. Avsnittet avslutats med de skillnader som finns mellan hedersmord och “vanliga” mord. Under avsnitt tre kommer en framställning av gällande rätt göras inom den svenska strafflagstiftningen och en del av den internationella rätten. Avsnittet innehåller bl.a. en förklaring om när kriminalisering av en handling får ske, hur straffvärdebedömningen går till, hur straffvärdet bestäms, vad som menas med medhjälp och anstiftan till brott samt om hedersmotiv bör påverka straffvärdet. Efter det följer avsnitt fyra med ett antal rättsfall mellan åren 1989 och 2013 för att reda ut hur domstolarnas bedömningar av hedersmord har sett ut och ser ut idag. Avsnittet avslutas med våra reflektioner kring de redogjorda rättsfallen. I avsnitt fem framförs skyddsbehovet för kvinnor och flickor där bl.a. en debatt om det svenska rättsläget angående hedersmord och en debatt kring hedersmord kopplat till den påstådda hederskulturen tas upp. Vidare i avsnittet redovisas för den statistik som finns angående hedersrelaterat våld och förtryck. Gällande det arbete som idag görs för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld i Sverige kommer en skrivelse av regeringen och ett protokoll av BRÅ behandlas. Det arbete som genomförs av myndigheter som Polisen, Socialstyrelsen och Skolverket kommer också att presenteras.

Slutligen följer de avsnitt som behandlar vår analys, våra slutsatser och våra avslutande reflektioner.

(11)

11

2 Heder och hedersmord

Hur kan en förälder döda sitt eget barn? Vad finns det för bakomliggande orsaker till att en nära anhörig väljer att beröva livet av sin fru, dotter, syster, kusin eller annan familjemedlem – i syfte att upprätthålla familjens heder? Nedan ska både begreppen heder och hedersmord, som varje år leder till att flera kvinnor och flickor mister sina liv runt om i världen, redogöras.

2.1 Definition av hedersmord

Definitionen av begreppet hedersmord är inte helt enkelt att fastställa men skulle kunna beskrivas på följande vis.

”Mord på en kvinna, utfört av hennes far, bror, make eller annan manlig släkting, för att hon haft en påstådd eller verklig sexuell relation innan hon ingått äktenskap eller utanför äktenskapet”.12

2.2 Heder

Heder är ett begrepp som idag har skilda innebörder beroende på olika samhällsgrupper och kulturella skillnader runt om i världen. Vilka värderingar som inkluderas i begreppet och hur det väljs att tolkas varierar både ur ett kulturellt och historiskt perspektiv. Heder har länge lyfts upp och hyllats som något med en positiv innebörd. Alla de fruktansvärda mord som under senare år genomförts i hederns namn och fått stor mediauppmärksamhet har dock lett till att värderingarna kring begreppet blivit allt mer negativa. Heder är ett komplicerat begrepp men kan ofta kopplas samman med någonting vackert. Dess konsekvenser har dock inte alla gånger visat sig genom goda gärningar utan ogärningar kan också begås i dess namn. Med ökad migration och det faktum att vi ständigt influeras av andra kulturer runt om i världen har även innebörden av heder förändrats en del. Idag kan begreppet sammanföras med de normer och regler som speglar våra levnadssätt och dessvärre används det alltför ofta i syfte att legitimera våld och mord mot kvinnor.13

Makt och respekt är två centrala begrepp som ofta gör sig uppmärksammade inom den påstådda hederskulturen. Inom denna kultur är det väl känt att mannen är överordnad kvinnan vilket innebär att heder kan sägas vara ett könat begrepp. I alla tider, i de flesta länder och samhällen, har heder och makt ofta kopplats samman med männen.14 Ur ett historiskt perspektiv så har mannen varit ute i strid och haft en beskyddande roll över sitt land och sin familj. Skyldigheten att tjänstgöra för sitt lands försvarsmakt tillfaller exempelvis enbart män i Sverige, likt i många andra länder. Mannens roll i samhället har sedan lång tid tillbaka haft en högre rang än vad kvinnans roll haft. Då mannens roll i samhället idag är betydligt mer framträdande än vad kvinnans är har mannen också enklare att utnyttja både makt och ära. I vissa kulturer anses kvinnor till och med sakna heder helt och hållet. De lyder då istället under mannens heder. Detta innebär att en mans heder i vissa fall fullständigt beror på kvinnan. Om en kvinna väljer att gifta sig med en man som familjen inte utsett eller som på annat vis går

12 Amnesty International, Flickor och kvinnor mördas i hederns namn, 2016.

13 Wikan, Unni, Om heder, s. 1 ff.

14 Wikan, Unni, Om heder, s. 1 ff.

(12)

12 mot familjens normer och uppställda regler anser männen att hedern måste återställas.

Kvinnan anses vara ansiktet utåt i familjen vilket gör att männen tillhörande familjen påverkas av alla hennes handlingar. En kvinnas handlingar kan alltså bokstavligen ta hedern ifrån mannen vilket kan leda till att han anser sig ha rätten att återuppta sin heder. I värsta fall kan konsekvenserna av detta leda till så kallade hedersmord.15

2.3 Bakgrund till hedersmord och hederskultur

Det saknas idag en enhetlig uppfattning om de bakomliggande orsakerna till varför hedersmord och hedersrelaterat våld sker. Många tycks tro att det grundar sig i vissa kulturer och religioner. Faktum är att kvinnans underordnade sociala ställning i samhället tillsammans med trosföreställningar, normer och våra samhällssituationer kan sägas utgöra en grund till det hedersrelaterade våldet.16

Islam är en religion som generellt ofta förknippas med hedersmord och det är också i de muslimska länderna som flest hedersmord begås.17 En anledning till detta kan vara att den påstådda hederskulturen innehåller grundläggande principer som vid en granskning av dessa kan anses överensstämma med islams syn på könsroller, sexualitet och äktenskap. Trots att synen enligt islam innebär att mannen är överordnad kvinnan och att hennes sexualitet bör kontrolleras och styras så finns inget stöd för att hedersmord skulle vara acceptabelt att utläsa ur Koranen. Vidare är det enligt islam inte tillåtet att ta lagen i egna händer då detta skulle leda till ett icke fungerande och kaosartad samhälle. Det innebär exempelvis att en man inte har tillåtelse att bestraffa en kvinna som är misstänkt för eller har begått äktenskapsbrott. Det krävs ett erkännande eller att bevis kan läggas fram. En frågeställning som Unni Wikan, norsk professor i socialantropologi, ställer sig är huruvida det kommer sig att hedersmord förekommer i de muslimska länderna trots att detta inte anses accepterat i Koranen. Hon menar vidare att hederskultur och hedersmord inte beror på religion utan att det snarare har sin grund i tradition, kultur och auktoritet.18

Vad gäller islams kvinnosyn så föreligger det delade meningar och åsikter om hur den bör tolkas. Det finns delar av denna kvinnosyn som en icke-muslim skulle anse vara både föråldrande och oacceptabla. Dessa är normer, synsätt och åsikter som kanske ansågs passande och fungerande i ett samhälle för 1400 år sedan men som idag kan anses som kontroversiella. Denna syn tolkas dock, enligt de allra flesta muslimer, på ett positivt sätt och de menar att kritiker som uttrycker annat baserar detta på fördomar och okunskap. Det finns muslimska fundamentalister som tolkar kvinnosynen och dess åsikter efter ordalydelsen vilket ofta resulterar i tragiska följder för omgivningen. De moderata muslimerna menar att de personer som gör en sådan bokstavlig tolkning har en felaktig och missförstådd syn på islam.

Det är ett ytterligare bevis på att de personer som kallar sig muslimer inte har en korrekt uppfattning av hur dess religion bör tolkas.19

Det kan konstateras att hederskulturen inte begränsas till muslimska samhällen utan återfinns runt om i hela världen. Hedersrelaterade mord på kvinnor och flickor sker bl.a. i

15 Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, s. 20 ff.

16 Amnesty International, Flickor och kvinnor mördas i hederns namn, 2016.

17 Amnesty International, Flickor och kvinnor mördas i hederns namn, 2016.

18 Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, s. 39 ff.

19 Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, s. 39 ff.

(13)

13 länder som Bangladesh, Brasilien, Egypten, Israel, Pakistan, Marocko m.fl. Wikan menar att hedersmord förekommer inom bl.a. religioner som islam, hinduism, buddhism och kristendom. Det är idag väldigt svårt att begränsa hederskulturen till specifika geografiska områden. Däremot kan det konstateras att den tas emot med en större acceptans inom vissa områden. Det kan anses känsligt att peka ut specifika länder där hedersmord förekommer då befolkningen inom varje land kan ha helt olika synsätt och uppfattningar. Det går alltså inte att dra alla över samma kant. Folkgrupper som trots detta brukar uppmärksammas i samband med hedersmord och hedersrelaterat våld är indier, kurder, afghaner, albaner, araber, pakistanier, syrianer, turkar, somalier, romer, bengaler och bosnier. Innebörden av detta är definitivt inte att alla dessa folkgrupper lever efter en hederskultur utan stora skillnader finns och är beroende av bl.a. klasstillhörighet samt geografisk placering.20

2.4 Återupprättelse av förlorad heder

I bl.a. delar av Asien, Mellanöstern samt Öst- och Nordafrika åligger det mannen att vaka över och ta hand om sin familj. ”Kvinnan är hedern och mannen äger den” är ett uttryck inom flera hederskulturer. Med det menas att mannens heder har sin koppling till kvinnans sexualitet vilket gör att hennes beteende behöver övervakas och kontrolleras för att mannens heder ska kunna upprätthållas. De flesta män inom den påstådda hederskulturen trivs inte i sin roll med att kontrollera kvinnorna och menar att det innebär ett oerhört stort ansvar.

Kvinnorna uppskattar å andra sidan inte att bli kontrollerade. Det krävs ett stort mod från kvinnan sida för att våga säga ifrån precis som att det påstås kräva ett stort mod från mannens sida för att kunna frånträda sin roll som förtryckare. Beskyddandet och kontrollerandet från mannens sida är en allmänt accepterad roll som han eftersträvar att upprätthålla för att tillgodose sig ett bra rykte. Om en kvinna på något vis frångår de normer som gäller kan konsekvenserna bli mycket allvarliga och i värsta fall kosta henne livet. Det åligger nämligen de manliga familjemedlemmarna att återupprätta hedern i de fall den går förlorad. Behovet av att rena familjen från den skam som kvinnans handlingar medfört anses inte bara allmänt accepterat utan ställs snarare upp som ett krav. Det finns idag flertalet uppmärksammade mord som alla har gemensamt att motivet varit av hedersrelaterad karaktär.21 En slutsats som kan dras utifrån detta är att en mans respekt är otroligt värdefull. I de fall en man blir förnedrad eller utskämd av en kvinnlig familjemedlem kan konsekvenserna av det leda till att han förlorar sin rätt till respekt från andra män. Inom hederskulturen värderas med andra ord mannens rätt till respekt högre än en kvinnas rätt till livet.22

2.5 Feminism

Den så kallade feminismen har funnits länge och att dess historia sträcker sig många år tillbaka i tiden. Trots detta faktum är det däremot först under det senaste decenniet som ordet feminism gjort sig uppmärksamt inom den politiska världen.23 Feminismen är enligt vissa inget enhetligt begrepp p.g.a. att det finns många skilda feministiska inriktningar. Det kan därför vara svårt att fastställa feminismens innebörd men det skulle kunna sägas utgöra ett

20 Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, s. 27 ff.

21 Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, s. 23 ff.

22 Schlytter, Astrid, Rexvid, Devin, Mäns heder, s. 168.

23 Gemzöe, Lena, Feminism, s. 14.

(14)

14 samlingsbegrepp för de ideologier och organisationer som tillsammans arbetar för kvinnors rättigheter i samhället. Målsättningen är att kvinnor ska ha lika möjligheter och rättigheter som män har oberoende av om detta är i politiska, sociala eller andra sammanhang. Det ska med andra ord alltid vara en jämställdhet mellan män och kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv kan det konstateras att framsteg har skett på området för jämställdhetsfrågor. Det saknas dock ännu idag en fulländad jämställdhet mellan män och kvinnor och det är detta mål som olika sammanslutningar inom feminism ständigt arbetar mot.24

2.6 Mannen respektive kvinnans roll ur ett historiskt perspektiv

Ur ett historiskt perspektiv har kvinnor och mäns rättsliga ställning sett mycket olika ut.

Männen har sedan lång tid tillbaka åtnjutit betydligt större frihet och makt än vad kvinnor haft möjlighet till. Detta har i sin tur inneburit att mannen haft en högre social ställning i samhället och kvinnan har i princip alltid ansetts vara underordnad mannen. Våld som specifikt inriktar sig mot kvinnor har varit ett omfattande problem under lång tid. Det har framförallt rört sig om våld av sexualiserad karaktär utfört av en man som kvinnan haft en nära relation till. Det kan konstateras att våld mot kvinnor, både i form av misshandel och sexuella övergrepp, har ett starkt samband med den maktfördelning som sedan länge och fortfarande råder mellan kvinnor och män.25 Trots att vissa mönster och normer sitter djupt rotade så har förändringar ändå skett någorlunda fort. Mannen med sin roll kan anses vara ett exempel på just en sådan förändring. Mannens roll i samhället ser idag annorlunda ut i Sverige och egenskaper som

“familjens överhuvud” samt “den straffande i familjen om någon gör bort sig” har mildrats en aning. Trots detta är svaghet något som, enligt många, fortfarande hotar manligheten. Vad gäller jämställdheten mellan män och kvinnor har vi kommit en bit på vägen och det är ett arbete som ständigt fortgår. Dessa framsteg ur ett likhetsperspektiv och rättviseperspektiv mellan könen gäller i Sverige och i stora delar övriga västvärlden. Trots att vi kommit olika långt i frågor rörande jämställdhet kan vi se en omfattande skillnad i jämförelse med exempelvis länder som Afghanistan och Somalia. Det är svårt att förstå hur utvecklat och framstående Sverige är när vi ser till att kvinnor i Afghanistan varken får gå i skolan, arbeta eller överhuvudtaget röra sig fritt i samhället.26

I de samhällen där hedersrelaterade tankesätt haft en stor betydelse har mannen ofta kopplats samman med heder och kvinnan med skam. I dessa sammanhang symboliserar hedern vad som är “manlighet”, vilket i sin tur visar på egenskaper som styrka och mod.

Manligheten kan vidare kopplas samman med en roll av auktoritet och överlägsenhet gentemot kvinnor. På mannen har dessutom vilat ett ansvar för att vaka över sin familj, skydda sina närmaste vid eventuella angrepp och försörja familjen. Skam har i dessa samhällen varit en central del som haft en stor inverkan på omgivningen. Oron över att göra något skamligt är ständigt i människors medvetande. Beslut eller handlingar bör därför inte genomföras utan att hänsyn tas från omgivningen ur skamsynpunkt. I ett samhälle där en sådan hederskultur ligger i fokus hör det till mannens absolut största livsuppgift att vaka och kontrollera över kvinnan samt hennes sexualitet. Det innebär vidare att kvinnans viktigaste

24 Freedman, Jane, Feminism - en introduktion, s. 8 ff.

25 Åkerblom, Annika, När kvinnor fick rättigheter, s. 19 ff.

26 Sandebo-Eriksson, Margareta, Dold makt, s. 15 ff.

(15)

15 uppgift ska vara att upprätthålla sin “renhet” och ständigt se till att följa de normer samt kulturella koder som männen ställt upp. Det krävs dock inte mycket för att en kvinna ska anses ha fört skam över sin familj. Falska påståenden om en kvinnas beteende kan i vissa fall vara tillräckligt för att hennes liv ska stå på spel.27

2.7 Hederskultur kopplat till rasism, diskriminering och etniskt ursprung

I enbart Sverige kan vi idag rada upp ett flertal brutala och fruktansvärda mord som har skett i hederns namn. Det är gripande händelser som alla visar på samhällets misslyckande och det faktum att högre krav på åtgärder måste ställas. Enligt Terrafem, som är en ideell organisation vars arbete syftar till kvinnors och flickors rätt att leva ett liv fritt från mäns våld och dominans, måste synen på våldet förändras. Organisationen menar att det idag är den rådande könsmaktsordningen som utgör den grundläggande orsaken till problemet samtidigt som vi stöttar och accepterar etnisk diskriminering i många delar av världen.28

I samband med mordet på Fadime år 2002 ställde samhället höga krav på att förändring behövde ske. Upprördheten var stor och åtgärder samt diverse lösningar lades fram i samma stund som media uppmärksammade de förekommande problemen kring hedersmord.

De insatser och lösningar som lades fram, både på regional och nationell nivå i syfte att skydda de kvinnor och flickor som var i farozonen lades dock ner p.g.a. bristande förståelse ur ett etnicitet- och maktperspektiv.29

Problemen kring hedersmord har existerat sedan lång tid tillbaka och redan under mitten av 1990-talet uppmärksammades det som ett problem där åtgärder ansågs nödvändiga.

Trots detta faktum var det först i samband med mordet på Fadime som Sverige verkligen förstod allvaret kring problematiken. Under senare år borde samhället definitivt kunnat komma längre i frågor kring hedersmord och hedersrelaterat våld men det har trots detta hänt en del sedan mordet på Fadime. Mona Sahlin och Margaretha Winberg är två politiker som genom initiativ varit framträdande på området. Genom bidrag har stödinsatser kunnat tillsättas vid länsstyrelserna i både Stockholm, Malmö och Göteborg. Utbildningar i ämnet har genomförts och tillgångar har funnits för de som velat driva skyddat boende alternativt förebyggande insatser av olika slag. En intressant frågeställning i sammanhanget är dock huruvida dessa åtgärder givit resultat. Har det skett någon förändring i en positiv riktning?

Terrafem för vidare en diskussion kring huruvida den ideologiska debatten möjligtvis har gått i fel riktning samt om det skett någon positiv förändring gällande samhällets bemötande av kvinnor med utländskt ursprung. Om vi ser på detta ur ett ideologiskt perspektiv kan det konstateras att det finns en stark syn av att det våld som utövas av män med utländsk bakgrund skiljer sig från det våld som utövas av svenska män. Denna skiljelinje grundar sig i en uppfattning av att våld av vissa män kan sammanföras till en hederskultur som på så vis ”kulturaliserar” våldet. Detta innebär att män med olika etnisk bakgrund därför delas in i olika kategorier och frågan är vad det kan få för följder. Den första kategorin präglas av de män som har sitt ursprung i andra kulturer och med syfte att upprätthålla sin heder använder våld mot kvinnor. Den andra kategorin utgörs istället av män med ursprung i

27 Güngör, E., Dervish, N., Varför mördar man sin dotter?, s. 22 ff.

28 Englund, Cecilia, Larsson, Stieg, m.fl: Debatten om hedersmord – Feminism eller rasism, s. 94 ff.

29 Englund, Cecilia, Larsson, Stieg, m.fl: Debatten om hedersmord – Feminism eller rasism, s. 94 ff.

(16)

16 samhällen liknande det svenska som tar till våld p.g.a. demokratiska och jämställda traditioner. I den senare kategorin inkluderas också män som p.g.a. psykisk störning eller sociala avvikelser tar till våld mot kvinnor i nära relationer. En uppdelning görs alltså mellan de män som i första fallet använder våld med kulturen som orsak och de män som är våldsamma p.g.a. social bakgrund, en sjukdom eller andra psykiska problem. Problematiken kring denna uppdelning blir att vi glömmer bort det faktum att mäns våld mot kvinnor existerar i alla kulturer. Personer som är aktiva inom den svenska feministrörelsen uttalar sig om att mord och våld som utövas av invandrare troligen har sitt ursprung i en annan kultur, en kultur som skiljer sig från hur det ser ut i Sverige. Det är vanligt förekommande att det bildas ett “vi” mot “dom” tänkande kring problematiken. Ett tankesätt där den svenska jämställdhetsmodellen anses vara mer framgående och upphöjd i jämförelse till den medeltida och föråldrade kulturmodell som dessa invandrare anses utgå ifrån. Bakom denna uppdelning mellan män där våldet har sitt ursprung i mannen själv eller hans överordnade ställning och invandrade män där våldet kan hänföras till en viss kultur finns en underliggande diskriminering. Denna diskriminering speglas av en uppfattning av att den invandrade kulturbäraren är underordnad den etniskt svenska mannen. Detta synsätt kan leda till en ökad rasism och diskriminering vilket bör anses utgöra ett stort problem.30

2.8 Vad finns det för skillnader mellan hedersmord och “vanliga” mord?

Skillnaderna mellan hedersmord och ”vanliga” mord är densamma som skillnaderna mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Det finns flera generella skillnader mellan hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. En första skillnad är att det vid hedersrelaterat våld ofta finns flera gärningsmän som utgör ett kollektiv, exempelvis en familj. När det kommer till våld i nära relationer finns det många gånger endast en gärningsman. En annan skillnad är att hedersrelaterat våld bygger på någon slags lojalitet hos ett kollektiv medan våld i nära relationer ofta fördöms av gärningsmannen eller någon i dennes närståendekrets.

Ytterligare en skillnad finns gällande planeringen av brottet. Hedersrelaterat våld är ofta planerat, ibland i flera år, medan våld i nära relationer ofta sker spontant. Den sista skillnaden som brukar belysas är gärningsmannens så kallade ångerkänslor. Vid hedersrelaterat våld känner ofta gärningsmannen stolthet och får respekt av familjen eller kollektivet medan gärningsmannen vid våld i nära relationer istället visar mer ånger efteråt.31

30 Englund, Cecilia, Larsson, Stieg, m.fl: Debatten om hedersmord – Feminism eller rasism, s. 94 ff.

31 Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld - Handbok, 2006, s. 12.

(17)

17

3 Gällande rätt

Den svenska strafflagstiftningen innehåller ingen specifik bestämmelse som reglerar hedersmord utan brottet tillämpas av domstolarna som mord enligt 3 kap. 1 § BrB. I detta avsnitt redogörs för hur den svenska strafflagstiftningen ser ut och om hedersmotiv bör påverka straffvärdet. Slutligen redogörs för delar av den internationella rätten där kvinnors och flickors rätt till skydd mot bl.a. hedersmord och hedersrelaterat våld belyses.

3.1 Kriminalisering

Det övergripande syftet med den svenska strafflagstiftningen är prevention, d.v.s. att förhindra att skadliga och icke önskvärda gärningar begås i det svenska samhället. Kriminalisering ska ske som en sista utväg för att få bot på en gärning då straff generellt medför något negativt som innebär obehag och lidande för människor. Genom kriminalisering av en gärning vill man påverka människors handlande i önskvärd riktning och detta görs genom bl.a.

avskräckning, moralbildning och vanebildning. Med avskräckning vill man motverka att människor begår en gärning. Risken att straffas för gärningen ska fungera som ett handlingsskäl. Kriminalisering av en gärning anses också ha en moralbildande och vanebildande påverkan på människor. Strafflagstiftningen ska föreskriva vad som är rätt och orätt i samhället och påverka människors normbildning. Vidare har kriminalisering av gärningar en symbolfunktion då den ska ange vad som är socialt förkastligt i samhället.32 För att kriminalisering av en gärning ska få ske måste det finnas ett legitimt behov av att påverka människors handlande och värden eller intressen som är skyddsvärda. Intressen som anses skyddsvärda är t.ex. liv, frihet, hälsa, ära, egendom och handlingsfrihet. Vid bedömningen av om en gärning ska få kriminaliseras bör det särskilt beaktas om värdet eller intresset kan få tillräckligt skydd eller kan tillfredsställas genom andra åtgärder än straffrättsliga.33

3.2 Den straffrättsliga bedömningen

3.2.1 Brottsrubricering

Inom den svenska strafflagstiftningen måste domstolarna först och främst bestämma brottsrubriceringen innan de kan gå vidare till straffvärdebedömningen. Det är alltid brottsrubriceringen mord som gäller för hedersmord. Av 3 kap. 1 § BrB framgår att den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid. Straffskalan för mord har enligt 3 kap. 1 § BrB utvidgats från att omfatta endast tio års fängelse eller livstid till fängelse i lägst tio år och högst arton år eller livstid. Livstids fängelse ska endast utdömas för de mest allvarliga fallen.34 Av 1 kap. 1 § 1 st. BrB framgår att brottet måste ha begåtts uppsåtligen.

32 Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, s. 39 ff.

33 Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, s. 39 ff.

34 Prop. 2008/09:118, s. 42.

(18)

18 3.2.2 Straffvärdebedömning

Vid straffvärdebedömningen är bakgrunden till ett mord av väsentlig betydelse då de subjektiva omständigheterna i varje enskilt fall ska beaktas. Exempelvis kan straffvärdet skilja mellan handlingar som är övervägda till skillnad från impulshandlingar och likartade brott som bedöms olika p.g.a. deras motiv.35

Enligt 29 kap. 1 § 1 st. BrB ska ett straff med beaktande av intresset genom en enhetlig rättstillämpning bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Av 2 st. framgår att vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som denne haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet för en person. Denna bestämmelse hänvisar till vad som är mest väsentligt att ta hänsyn till i bedömningen av gärningens straffvärde. Vid bedömandet av straffvärdet saknar gärningsmannens personlighet, dennes tidigare levnadssätt eller vad som inträffat efter brottet i princip någon betydelse. Om dessa faktorer ska beaktas vid straffmätningen får det ske enligt andra bestämmelser. Det är alltid omständigheterna vid brottet som måste vara avgörande för straffvärdebedömningen. De objektiva omständigheterna vid brottet ska ligga till grund för straffvärdebedömningen. Detta har markerats genom att bestämmelsen anger den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit. Angivelsen ska tolkas i vid mening. Det aktuella brottets rekvisit utgör i vanliga fall utgångspunkten för straffvärdebedömningen. Av det aktuella brottet framgår ofta vilken skada, fara eller kränkning som skett. De objektiva omständigheterna bildar utgångspunkten för straffvärdebedömningen medan de subjektiva omständigheterna närmare preciserar denna bedömning och är av större betydelse. Detta har angivits i bestämmelsen genom att det särskilt ska beaktas vad gärningsmannen insett eller borde ha insett om de objektiva omständigheterna och vilka avsikter eller motiv denne haft vid gärningen. Gärningsmannens handlande och motiv vid brottet är av väsentlig betydelse.36 I de fall där gärningsmannen väl planerat gärningen eller att gärningen begåtts i preventivt syfte bör det utgöra motiv för att kunna påverka straffvärdet i skärpande riktning. Exempelvis att gärningsmannen inte velat dra skam över familjen eller att denne berövat offrets möjligheter att utforma sitt liv fritt och göra självständiga val som att välja umgängeskrets eller partner.37

3.2.3 Försvårande och förmildrande omständigheter

Vid straffvärdebedömningen ska beaktas huruvida det finns försvårande eller förmildrande omständigheter. I 29 kap 2 § BrB finns de vanligaste och de mest betydelsefulla omständigheter som påverkar straffvärdet i skärpande riktning. Exempelvis om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, 2 p. eller om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, 3 p. Bestämmelsen är inte uttömmande utan andra omständigheter kan anses ha lika stor eller större betydelse än de som anges.38 Syftet med bestämmelsen har förändrats för att öka omfattningen vid straffvärdebedömningen mellan

35 Prop. 2013/14:194, s. 28.

36 Prop. 1987/88:120, s. 80 f.

37 Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld - Handbok, 2006, s. 45.

38 Prop. 1987/88:120, s. 81.

(19)

19 försvårande och förmildrande omständigheter. Förändringen har skett för att avspegla att lika allvarliga brott ska bestraffas lika samt att allvarligare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott inom samma brottstyp.39 I 29 kap. 3 § BrB finns förmildrande omständigheter som påverkar straffvärdet i sänkande riktning. Dessa omständigheter blir sannolikt inte aktuella vid hedersmord.40 I 23 kap. 5 § BrB finns dock förmildrande omständigheter som kan bli aktuella vid hedersmord. Bestämmelsen anger om gärningsmannen förmåtts att medverka till brott genom tvång, svek eller missbruk av dennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning. Om så är fallet kan straffet sättas ned utifrån vad som för brottet annars är stadgat.

Ett exempel på när bestämmelsen kan bli tillämplig är när yngre manliga släktingar av äldre manliga släktingar tvingas att utföra brottsliga handlingar mot sina kvinnliga närstående.

Bestämmelsen blir inte tillämplig om gärningsmannen ensamt utfört brottet.41 3.3 Medhjälp och anstiftan till brott

Av 23 kap. 4 § BrB framgår att inte enbart gärningsmannen ska dömas utan också annan som främjat denna med råd eller dåd om ansvar för brottet är föreskrivet enligt BrB. När en person främjat gärningsmannen åsyftas att denne haft inflytande på händelseutvecklingen i brottslig riktning.42 Den som inte är att anses som gärningsman döms för medhjälp eller anstiftan till brott om denne påverkat gärningsmannen till utförandet av brottet. Vid både medhjälp och anstiftan till brott kan påverkan på gärningsmannen vara psykisk eller fysisk. När det kommer till anstiftan av brott måste dock påverkan ha skett med uppsåt.43

3.4 Bör hedersmotiv påverka straffvärdet?

I bl.a. en motion44 framhölls ett förslag till riksdagen om att när en gärningsman haft skam- respektive hedersmotiv vid utförandet av brottet bör det betraktas som en försvårande omständighet. I sådana situationer borde domen alltså vara hårdare och ge ett högre straffvärde.45 Detta förslag behandlades av justitieutskottet i ett betänkande46tillsammans med andra motioner som framförde samma sak.

Justitieutskottet ansåg att en straffskärpning inte var nödvändig då gällande rätt redan givit utrymme för domstolarna att betrakta hedersmotiv vid den straffrättsliga bedömningen.

Vidare konstaterades att familjemedlemmar och släktingar som bidragit till brottet kunde dömas för medhjälp eller anstiftan till brott istället.47 I justitieutskottet var dock 15 ledamöter skiljaktiga och framförde en reservation. Reservationen angav att domstolarna borde erkänna brott som begåtts med hedersmotiv i den svenska strafflagstiftningen. De skiljaktiga ledamöterna ansåg alltså att ett högre straffvärde för brott med skam- eller hedersmotiv skulle

39 Prop. 2009/10:147, s. 27 f.

40 Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld - Handbok, 2006, s. 46.

41 Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld - Handbok, 2006, s. 46 f.

42 Zilla, Josef, Brottsbalken (1962:700) kommentaren till 23 kap. 4 §, Karnov.

43 Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, s. 440 f.

44 Motion 2012/13:So542.

45 Motion 2012/13:So542, s. 5 f.

46 Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU10.

47 Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU10, s. 13 f.

(20)

20 tydliggöra att dessa brott ska bedömas allvarligare än andra.48 Reservationen fick inte gehör i riksdagen utan riksdagen biföll justitieutskottets förslag med röstetalen 173 mot 136.49

3.5 Internationell rätt

FN med dess medlemsstater, däribland Sverige, tar bestämt avstånd från hedersrelaterat våld.

Medlemsstaterna har en skyldighet att bl.a. förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, straffa förövarna och ge de utsatta kvinnorna skydd. En underlåtelse av att göra detta anses vara ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna finns grunden för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Av artikel 1 framgår att alla människor är födda fria och ska behandlas lika inför värde och rättigheter. Enligt artikel 3 har alla människor rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Av artikel 16 framgår att vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning p.g.a. sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Kvinnorna äger också lika rättigheter som männen vid giftermål, under äktenskapet och vid äktenskapets upplösning.

Sverige har förbundit sig att värna om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.50

Grunden för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld finns också i FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor, d.v.s. Kvinnokonventionen.

Kvinnokonvention kräver skydd för kvinnor mot allt slags våld oavsett var det sker, exempelvis på arbetsplatsen eller i hemmet. Vidare anges att våld mot kvinnor utgör allvarliga kränkningar som inskränker eller helt upphäver kvinnors mänskliga rättigheter. Sverige har förbundit sig att värna om Kvinnokonventionen och kan således hållas ansvarig för kränkningar eftersom att konventionen är rättsligt bindande.51

FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs år 1993 är av historisk och praktisk betydelse eftersom den klart definierar och synliggör att mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem. I deklarationen definieras våld mot kvinnor som varje könsrelaterad våldshandling som leder till eller sannolikt kommer att leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnan som hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Detta gäller oavsett om det sker i det offentliga eller inom den privata sfären.52

År 2001 antog FN:s generalförsamling en resolution om avskaffande av brott i hederns namn för att utöka sitt ansvarsområde för att motverka våld mot kvinnor. I resolutionen anges hedersmord som en skadlig praktiker. Resolutionen är den första som särskilt behandlar hedersrelaterat våld. Den fastslår att hedersrelaterat brott mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter.53

48 Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU10, s. 51.

49 Riksdagens protokoll 2012/13:74, Torsdagen den 7 mars.

50 Länsstyrelsen Östergötland, Mänskliga rättigheter, 2017.

51 Länsstyrelsen Östergötland, Kvinnokonventionen, 2017.

52 Länsstyrelsen Östergötland, Kvinnokonventionen, 2017.

53 Länsstyrelsen Östergötland, Kvinnokonventionen, 2017.

(21)

21

4 Rättsfall

I detta avsnitt redogörs ett antal rättsfall som berör hedersmord mellan åren 1989 och 2013.

Rättsfallen beskriver några kvinnors och flickors, med olika ursprung och bakgrund, tragiska öden. Dessa personer har dock alla gemensamt att de blivit ett offer i hederns namn. För varje rättsfall redogörs för dess bakgrund och domstolarnas bedömningar. Avsnittet avslutas med vår reflektion kring fallen.

4.1 Therese (1989)

4.1.1 Bakgrund

Therese emigrerade sommaren år 1987 till Sverige med sina tre barn från Libanon. Hennes make Maurice anslöt sig till familjen två år senare då hon ordnat uppehållstillstånd åt honom.

Efter en tid började en man kallad R allt oftare besöka familjen. Maurice tyckte R betedde sig märkligt och började få misstankar om honom. En kväll bad Therese sin make att skriva under några handlingar som hon uppgav gällde köp av den lägenhet de bodde i, vilket han gjorde.

Efterföljande dag avslöjade Therese att handlingarna var en ansökan om äktenskapsskillnad.

Maurice blev förfärad av hennes besked och började allvarligt misstänka att hon hade en relation med R. Hans misstankar stärktes i samband med att barnen berättade att de bott hos R i två veckor samt att R sovit över hos dem vid några tillfällen. Morgonen efter uppmanande Therese sin make att lämna hemmet. Maurice blev kränkt och hämtade en hammare och skruvmejsel ur en garderob i hallen som han sedan använde för att ta livet av sin hustru.

Therese blev slagen med hammaren i huvudet och på kroppen samt stucken med skruvmejseln i bl.a. ansiktet och på övriga kroppen. Hon avled av sina svåra skador. Detta händelseförlopp skedde den 5 september år 1989 i Karlstad inne i deras sovrum. Deras tre barn befann sig i hemmet vid tidpunkten.54

Maurice uppgav för tingsrätten (TR) att mordet inte var avsiktligt utan att han endast ville hota och skrämma Therese med hjälp av verktygen. Han kunde inte bestämt uppge varför han hämtade verktygen men han ville bevara sin heder. Maurice uppgav också att Therese uttalanden vid händelsen hade nedvärderat och smutskastat honom. Hon hade även sanningslöst polisanmält honom för misshandel mot henne och barnen. Han angav vidare att otrohet var för honom det värsta brottet enligt det kulturella livsmönster han uppfostrats i.

Maurice förnekade uppsåt men erkände gärningen inför TR.55 4.1.2 Domstolarnas bedömning

TR dömde Maurice för mord enligt 3 kap. 1 § BrB till fängelse i tio år samt utvisning i tio år.

Domstolen ansåg att Maurice mördat Therese med uppsåt utifrån de uppgifter han själv angivit om misstanke kring hustruns otrohet samt genom en utredning av fallet. Enligt Maurice egna uppgifter hade Therese bekräftat sin otrohet vid händelsen, vilken utlöste angreppet mot henne. Av den utredning som lades fram i TR kom det fram att de avvärjningsskador som Therese hade tydde på strid innan hennes död. Denna strid hade inte

54 RH 1990:125, s. 1 f.

55 RH 1990:125, s. 1 f.

(22)

22 varit obetydlig då utredningen också visade på oordning och blodstänk i sovrummet.

Domstolen lade denna utredning till grund för att gärningen inte varit kortvarig och att Therese befunnit sig i en underlägsen position samt försökt försvara sig. Vid denna gärning måste hon ha känt svår dödsångest. TR ansåg att Therese mördats med kraftigt övervåld.

Vidare ansågs Maurice inte tagit hänsyn till vilka konsekvenser hans handlingar kunde få för deras tre gemensamma barn som befann sig i hemmet. I TR behandlades även en rättspsykiatrisk undersökning som Maurice tidigare genomgått. Undersökningen uppgav att Maurice handlat i hastigt mod och befunnit sig under inflytande av en själslig abnormitet.

Enligt domstolen kunde dock denna abnormitet inte likställas med en sinnessjukdom och gärningen kunde inte heller anses som mindre grov.56

I hovrätten (HovR) yrkade Maurice att han skulle dömas för dråp enligt 3 kap. 2 § BrB och att fängelsestraffet skulle sättas ned samt att utvisningsbeslutet skulle upphävas.

Hovrätten fastställde TR:s domslut. I HovR framförde Maurice att gärningen återigen inte var planerad och inte så grym som TR ansåg då Therese relativt fort förlorat medvetandet. Vidare åberopade Maurice att han och Therese var från en annan kultur och att hon varit införstådd med de regler som gällde i Libanon. Han menade vidare att hon borde haft förståelse för att en skilsmässoansökan mot bakgrund av detta skulle leda till stor provokation för honom. Detta tillsammans med den rättspsykiatriska undersökningen som gjordes och den situation han befann sig i skulle beaktas av HovR som förmildrande omständigheter. Med den specifika situation som nämns menas att Maurice varit nyanländ till ett annorlunda land med stora kontraster där resten av familjen redan förankrat sig, vilket inneburit att hans position som ledare enligt hans kulturella livsmönster rubbats. Dessa var omständigheter som enligt läkaren hade lett till en akut krisreaktion. Angående utvisningsbeslutet yrkade Maurice på barnens behov av att träffas sin far. HovR fastställde TR:s domslut om att Maurice skulle dömas för mord och inte dråp. Enligt HovR fanns det inte skäl att pröva de förmildrande omständigheterna i 29 kap. 3 § BrB som Maurice åberopat. Det fanns inte heller skäl för ändring av TR:s utvisningsbeslut.57

4.2 Sara (1996)

4.2.1 Bakgrund

Sara, 15 år, misshandlades och ströps till döds efter en utekväll den 15 december år 1996 av sin 16-årige bror, M och sin 17-årige kusin, Y i Umeå. M och Y mördade Sara genom strypning med en livrem som formats som en snara där de båda drog åt. Saras familj var ursprungligen från Irak men familjen var splittrad och hon hade bott i fosterhem i omgångar.

Hon hade under en längre tid känt sig hotad av M och Y samt familjens och släktens manliga ledare i form av bl.a. hennes far och farbror. Av domstolarnas utredningar kom det fram att M och Y uttalat ständiga hot om att de skulle mörda Sara under december månad. Anledningen till detta var att hon levt som en svensk och legat med svenska pojkar. Familjens och släktens ledare samtyckte inte till detta. Hoten hade varit ägnade att framkalla allvarlig fruktan för

56 RH 1990:125, s. 2 f.

57 RH 1990:125, s. 3 f.

(23)

23 säkerhet till person. I domstolarna förnekade både M och Y att de hotat Sara samt att de inte uppsåtligen hade mördat henne.58

4.2.2 Domstolarnas bedömning

TR dömde M och Y för mord enligt 3 kap. 1 § BrB till fängelse i tre år och sex månader respektive fyra år då de inte varit fullt straffmyndiga vid utförandet av brottet. Domstolen fastslog till en början att M och Y efter att ha misshandlat Sara sedan mördat henne med uppsåt då de gemensamt dragit åt livremmen så att hon strypts. TR menade att den omständigheten att de gjort en effektiv strypsnara tydde på uppsåt. Detta händelseförlopp fick tilltro genom M:s och Y:s egna uppgifter sammanställda med uppgifter från protokoll över brottsplatsundersökningen. Utlåtanden från obduktion och rättsmedicinska undersökningar låg också till grund för denna mening. Dessa visade bl.a. att Sara varit vid liv efter misshandeln men avlidit genom kvävningen och att strypsnaran inte kunde ha gjorts med en hand utan att båda pojkarna hade bidragit till brottet. TR ansåg att det var otvetydigt att M och Y mördat Sara p.g.a. av att hon väckt missnöje hos dem då hon levt som svensk och legat med svenska pojkar. De båda pojkarnas missnöje hade visat sig genom ett samtal mellan M och ett vittne. I och med detta samtal hade M också kallat Sara för hora. Domstolen fastslog dock att M och Y mördat Sara i hastigt mod då hoten som de båda pojkarna framställt enligt vittnen inte tydde på att de ville mörda henne så snart tillfället gavs. Domstolen fann det mer sannolikt att Sara mördats genom påverkan av manliga ledare inom hennes familj och släkt då hon bröt mot de kulturella mönster hon förväntades följa. Detta kunde konstateras utifrån att ett vittne berättat om en konversation denne hört mellan M och Saras far. TR menade dock att denna omständighet inte kunde utgöra att M:s och Y:s brott skulle anses som mindre grovt och falla under 3 kap. 2 § BrB som dråp.59

I HovR yrkade M och Y att de skulle dömas för dråp enligt 3 kap. 2 § BrB och att påföljden skulle bestämmas till överlämnande av vård inom socialtjänsten eller nedsättning av fängelsestraffet. HovR fastställde TR:s domslut. Domstolen kunde inte göra någon annan bedömningen än den TR gjort angående att M och Y avsiktligt tagit livet av Sara. HovR ansåg likt TR också att M och Y under en längre tid varit påverkade av äldre manliga släktingar som ansåg sig kränkta av Saras levnadssätt och beteende. Detta var enligt domstolen en stark bidragande orsak till att brottet genomfördes. HovR ansåg att M och Y inte haft uppsåt att mörda Sara förrän livremmen sattes runt hennes hals. Detta enligt en utredning som lagts fram. Domstolen ändrade inte TR:s domslut med hänsyn till hur strypningen gått till, Saras utsatta och skyddslösa situation samt att M och Y varit närstående till henne. Brottet skulle alltså betraktas som mord och inte dråp.60

58 RH 1998:8, s. 1 ff.

59 RH 1998:8, s. 1 ff.

60 RH 1998:8, s. 13 ff.

References

Related documents

Flickorna på institution har på frågan svarat: Alla flickorna anser att hon skall vara kär och kåt, 6 har svarat full, 4 har svarat drogad, 1 har svarat deprimerad, 1 har svarat

de för hufvud och hjärta är att allt som sjunges eller läses skall kunna hänföras till en enda idé, vara i sann mening enhetligt och därigenom väcka ett så starkt in­..

I figur 13 visas skillnaden från de tidigare designerna då valde vi att istället för att ha många olika kolumner kan vi visa endast en kolumn som anger var problemet finns.. Figur

Man har dock sökt ett annat samband, och detta skulle göra strofen om Teoderik till en källa för konsthistorien. Den skulle handla om en skulptur. Statyn flyttades

Uttalandets beklagande och urskuldande tonfall vittnar om att kritik av W A fortfarande kunde förenas med en hög uppfattning om verkets författare. Av intresse är

En bricka kan sitta runt en eller två av tandpetarna eller vara lös i burken.. Finns det någon lös bricka (som inte sitter runt

Utifrån det ovannämnda kan det konstateras att mobbning i arbetslivet inte är särskilt ovanligt och kan medföra mycket negativa konsekvenser för en utsatt arbetstagare i form

Det är punkt (VII) jag finner mest intressant då det där går att omrubricera rollerna. Om det vid en utredning framkommer att det är en familjs överhuvud som beordrat och