• No results found

”Vart är vi på väg?”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Vart är vi på väg?”"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Vart är vi på väg?”

En kvalitativ studie av Sverigedemokraternas

vision för public service och dess förhållande till

politik, juridik och teori.

Viktor Strömberg

Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen Statskunskap C (Kandidatuppsats)

Vårterminen 2020 Handledare: Leif Lewin Antal ord: 13 986

(2)

Abstract

The perpetual debate concerning the role of public service broadcasting in Sweden has once again resurfaced. This time as a result of the Sweden Democrat’s request to summon the direc- tors of the public service companies to the Parliament’s Committee on Cultural Affairs and Linus Bylund’s comments about punishing biased and unobjective journalists. The aim of this study is to examine the Sweden Democrat’s vision for public service broadcasting and how it relates to other political parties, administrative law and normative theory. The study examines this by a qualitative analysis of a wide range of documents including parliamentary bills, broad- casting licenses and academic literature containing normative media theories. The analysis shows that the Sweden Democrat’s vision – in summary – is about a public service company needed for fulfilling important functions in terms of democracy and public welfare that the private market is not capable of providing. The company shall have a basic societal mission and a wide cultural mission with grand productions of Swedish drama. The company shall have high trust among the public, be under comprehensive scrutiny and conduct an extensive Nordic cooperation. One of the most interesting findings when comparing the different perspectives is the similarities between Linus Bylund, who is the Sweden Democrats commissioner in the foundation that owns the public service companies, and the normative Sovjet-communist per- spective. It is also apparent that Bylund seems to be constituting a more radical and collectivistic view compared to the party. This raises questions as to whether this is a cruder version of the party’s view or if Bylund is moving Swedish public service broadcasting in a direction of his own.

Keywords: Sweden Democrats, Swedish politics, Populism, Public service broadcasting, PSB, Media

(3)

Abstrakt

Den eviga debatten kring public service roll i svensk demokrati har under vintern blossat upp rejält på nytt i och med Sverigedemokraternas utspel om att kalla in bolagens chefer till Kul- turutskottet och Linus Bylunds uttalanden om att straffa partiska och osakliga journalister.

Denna studie syftar till att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är och hur den förhåller sig till övriga politiska partier, det förvaltningsrättsliga systemet och normativa teorier om medier. Studien undersöker detta genom en kvalitativ textanalys som inledningsvis fokuserar på Sverigedemokraternas vision av public service för att därefter även gå vidare och undersöka public service ur de tre andra perspektiven i syfte att ta reda ta reda på hur Sverige- demokraternas vision förhåller sig till dessa. Analysen ger för handen att den Sverigedemokra- tiska visionen – i komprimerat format – handlar om ett public service-bolag som i grunden behövs för att fylla viktiga funktioner i termer av demokrati och samhällsnytta som marknaden inte kan tillhandahålla. Bolaget ska ha ett grundläggande samhällsuppdrag och ett brett kultur- uppdrag med storslagna svenska dramaproduktioner. Bolaget ska ha ett högt förtroende bland allmänheten, vara underställd omfattande granskning och bedriva ett extensivt nordiskt samar- bete. Till en av de mest intressanta kontrasterna som uppstår kan nämnas hur det hos Sverige- demokraternas ledamot i förvaltningsstiftelsen, Linus Bylund, går att se likheter med det nor- mativa sovjet-kommunistiska perspektivet. Det framgår även att Bylund konsekvent ger uttryck för en mer radikal och kollektivistisk linje jämfört med partiet. Detta är något som väcker stora frågor kring huruvida detta är att anse som en mer oslipad version av partiets syn på public service eller om Bylund driver public service i en egen riktning.

Nyckelord: Sverigedemokraterna, SD, politik, populism, public service, Sveriges Television, SVT, media

(4)

Innehåll

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 8

2.1. Frågeställning och disposition ... 8

2.2. Syfte ... 8

2.3. Relevans ... 9

3. Tidigare forskning och teori ... 10

3.1. Tidigare forskning ... 10

3.2. Teori ... 11

3.3. Bidrag ... 11

4. Design och metod ... 13

4.1. Design ... 13

4.2. Metod ... 13

4.3. Underperspektiv och material ... 15

5. Analys ... 17

5.1. Sverigedemokraterna ... 17

5.1.1. Aktör ... 17

5.1.2. Existensberättigande ... 18

5.1.3. Uppdrag ... 19

5.1.4. Styrning ... 19

5.1.5. Problem ... 20

5.1.6. Reformer ... 22

5.1.7. Sammanfattning ... 22

5.2. Subjektiva ... 24

5.2.3. Socialdemokraterna ... 24

5.2.2. Moderaterna ... 25

5.3. Objektiva ... 27

5.4. Normativa ... 29

5.4.1. Auktoritära ... 29

5.4.2. Libertarianska ... 29

5.4.3. Socialt ansvarsfulla ... 29

5.4.4. Sovjet-kommunistiska ... 29

6. Jämförande diskussion ... 31

(5)

7. Slutsatser ... 35 Referenser ... 37

(6)

1. Inledning

– ”Vart är vi på väg?”

Så lyder den återkommande frågan från programledarna till deltagarna – och i viss mån även kanske till alla tittare hemma i sofforna – i Sveriges Televisions frågesportprogram På spåret.

I programmet handlar frågan om vart det fiktiva tåget, som illustreras med hjälp av snabbt rul- lande videobilder fångande från Sverige och världens järnvägar är på väg. Denna uppsats tar avstamp i samma frågeställning, men ställer den i ett annat sammanhang.

Sveriges Television är, tillsammans med Sveriges Radio och Utbildningsradion, en del av det svenska public service-systemet (Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Public ser- vice är ett mångfacetterat begrepp och kan ha många olika innebörder, både normativa i termer av olika ideologier och deskriptiva som beskrivning av faktiska medieverksamheter (Nat- ionalencyklopedin, u.å. -b). I ett svenskt sammanhang kan man dock generellt säga att public service åsyftar den institution, bestående av de tre ovannämnda public service-företagen, med uppdrag från staten att bedriva sändningar i allmänhetens tjänst (Jönsson, 2004).

Inte allt för sällan framhålls public service som ett oomkullrunkeligt fundament i det svenska demokratiska systemet. När villkoren och riktlinjerna skulle förnyas inför den nya till- ståndsperioden 2020–2025 så betonade man i regeringens proposition den breda politiska enig- het som finns kring behovet av ett starkt och oberoende public service (Prop. 2018/19:136). En liknande bild finns även i akademin där Göteborgs universitet, i ett remissvar till föregående proposition, hänvisar till både svenska och internationella studier som pekar på förtjänsterna med ett starkt public service för demokratin (Nilsson, 2018).

Att det bedrivs debatter och utredningar om behovet av ett public service och formen för detta är emellertid inget nytt. Under 90-talet handlade det bland annat om vad public service begreppet innebär och hur Sveriges Television skulle påverkas av den växande privata medie- marknaden (Asp, 1999; Malmberg, 1995). Vid millennieskiftet var även Europeiska Unionen inne i debatten efter att flera bolag klagat över att public service-systemet bröt mot unionens statsstödsregler – något som kommissionen tillslut dock avfärdade (Tidningarnas Telegram- byrå, 2001; Tjernström, 1998). Ämnet har även under 2000-talet fortsatt att engagera. En åter- kommande fråga var finansieringsformen för public service som stöttes och blöttes fram och tillbaka innan den slutligen avgjordes i november 2018 då riksdagen beslutade att ersätta TV- avgiften med en public service-avgift (Andersson & Olsson, 2004; Tidningarnas Telegrambyrå, 2018). Synen på public service har även skapat splittringar inom fraktioner, och den borgerliga alliansen har vid flera tillfällen haft svårt att enas kring en gemensam linje (Ewenfeldt, 2006;

Hellekant, 2001).

Även om frågan om public service inte är ny så har den dock blossat upp rejält på nytt under det senaste året. Under hösten 2019 beslutade både Moderaternas och Kristdemokrater- nas respektive stämmor att public service uppdrag skulle smalnas av och att dess finansiering skulle minska (Eriksson 2019; Larsson, 2019). Den vid det här laget halvljumma glödbädden tog sen fart på riktigt när Sverigedemokraterna i slutet av februari i år begärde att chefer för

(7)

public service skulle kallas in till riksdagens kulturutskott för att diskutera kravet på opartiskhet och saklighet (Prot. 2019/20:22). Knappt en vecka senare kom nästa utspel då Linus Bylund, som är Sverigedemokraternas ledamot i Förvaltningsstiftelsen för public service- bolagen, intervjuades i tidningen Fokus där han argumenterade för att journalister som inte lever upp till kravet på opartiskhet och saklighet ska kunna straffas med löneavdrag eller avsked (Holmkvist & Backelin, 2020). Bylunds uttalande möttes – inte helt oväntat – av en kritikstorm från både journalister och politiker (se t ex Cwejman 2020; Guillou, 2020; Kristersson 2020).

Båda dessa händelser har lett till att public service, och framförallt Sverigedemokraternas för- hållande till institutionen, återigen kommit upp till debatt på landets mediaplattformar (se t ex Kvartal, 2020; Svenska Dagbladet 2020).

Även om Sverigedemokraternas dåliga förhållande till journalister och public service inte är något nytt – exempelvis så kallade samma Bylund journalister för nationens fiender i ett inlägg på Twitter 2016 – så är inte det parlamentariska och partipolitiska läget det (Bylund, 2016). Sverigedemokraterna har fortsatt att öka i storlek och är i skrivande stund Sveriges största parti i vissa mätningar (Novus, 2020). Dessutom så verkar partiets tid i karantän nu vara över och det förs numera öppet samtal med båda Moderaterna och Kristdemokraterna, och det talas allt mer om det detta konservativa block som ett möjligt regeringsalternativ (Expressen- TV, 2019; Kristersson, 2019; Mellin, 2020). Att Sverigedemokraterna på ett eller annat sätt kan komma att ingå i nästkommande regeringssamarbete måste av allt att döma betraktas som en möjlig realitet – något som inte tidigare varit fallet.

Mot denna bakgrund upprepas nu den inledande frågan – ”Vart är vi på väg?” numera dock inte som en del av familjeunderhållningen i public service veckovisa gemensamma läger- eld På spåret. Det är inte längre SVT:s fiktiva tåg som är i rörelse utan istället hela parlamen- tariska läget och public service som institution. En väldigt viktig fråga att ställa givet den cen- trala roll som public service, vad man än anser om det, faktiska spelar i det svenska demokra- tiska systemet. Man kan fråga sig vart public service är på väg om (eller när) Sverigedemokra- terna tar plats bakom spakarna, vilket också är den fråga som denna uppsats kommer att ta sig an att besvara.

(8)

2. Syfte och frågeställning

2.1. Frågeställning och disposition

Studien har företrädesvis deskriptiva ambitioner och dess huvudsakliga syfte är att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är. Givet Sverigedemokraternas ökade parla- mentariska inflytande kommer studien genom detta även att kunna ge en indikation på hur pub- lic service i realiteten faktiskt kan komma att utvecklas.

Den primära frågeställningen som studien avser besvara är därmed:

- Vad är Sverigedemokraternas vision för public service?

Studien kommer att ta sig an detta genom en tredelad frågeställning vilken undersöker public service ur tre olika perspektiv: ett subjektivt, ett objektivt och ett normativt. Det subjektiva perspektivet undersöker olika politiska aktörers syn på public service (här ingår därav även Sverigedemokraterna), det objektiva perspektivet undersöker public service utifrån det svenska förvaltningsrättsliga systemet och det normativa perspektivet undersöker public service utifrån normativa teorier om medier.

Den primära frågeställningen har därav även följande sekundära frågeställning:

- Hur förhåller sig Sverigedemokraternas vision för public service till (1) andra partiers vision för public service, (2) det svenska förvaltningsrättsliga systemet och (3) normativ teori?

Genomgående är emellertid att Sverigedemokraterna är studiens huvudfokus och att övriga per- spektiv främst undersöks i syfte att kunna kontrasteras mot Sverigedemokraterna. För en över- siktsbild av studiens huvudsakliga disposition se Tabell 2.1.

Tabell 2.1. åskådliggör de olika perspektiv ur vilka public service kommer att undersökas. Detta representerar på ett översiktiligt plan även studiens disposition.

Subjektiva Objektiva Normativa

Sverigedemokraterna

Svenska förvaltningsrättsliga

systemet Massmedieteorier

Politiska partier

2.2. Syfte

Studiens huvudsakliga syfte är att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är. Begreppet vision – vilket används synonymt med syn eller perspektiv – ska här betraktas i en bred bemärkelse som kan fånga en stor mängd olika aspekter hos public service. Sett till dess

(9)

kärna handlar det dock om att ta reda på hur Sverigedemokraterna ser på public service, hur man anser att det bör vara och vilka konkreta politiska förändringar man vill genomdriva.

Studien kan även sägas ha ett mer prognosisterande syfte. Nämligen att, genom att ut- röna Sverigedemokraternas vision för public service, bidra med en hypotes till frågan om vart public service är på väg som institution. Något som får anses vara en allt mer relevant fråga mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling och Sverigedemokraternas ökande in- flytande.

Studiens upplägg, med en jämförelse av olika perspektiv, gör även att den skapar be- skrivningar av andra visioner för public service än endast Sverigedemokraternas. Dessa hör inte till studiens huvudsakliga syfte utan är snarare att betrakta som angenäma bieffekter på så sätt att de är intressanta i sig och kan utgöra en grund för framtida forskning.

2.3. Relevans

När man diskuterar forskningsproblemets relevans kan man göra det utifrån de två begrepp som brukar kallas det utomvetenskapliga och inomvetenskapliga kriteriet (Teorell & Svensson, 2007). Esaiasson med flera kallar dessa för samhälleliga och inomvetenskapligt uppkomna pro- blem men innebörden är i stort densamma (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängne- rud, 2015). Det tidigare av dessa handlar om att forskningen, åtminstone i förlängningen, ska ha betydelse för samhället i stort medans det senare handlar om att forskningen ska vara kumu- lativ och bidra till forskningsfältet. Författaren anser emellertid dock att kriterierna inte är att betrakta heliga regler. Att bedriva forskning som inte uppfyller dessa kriterier – forskning som kan tyckas helt ointressant för omvärlden och alla utom kanske forskaren själv – bör således inte ses som något förbjudet eller ovetenskapligt. Däremot säger dem något om hur relevant forskningen är och därigenom om det inte vore bättre för forskaren själv och samhället i stort om resurserna och mödan spenderats på ett annat ämne eller problem.

Studiens utomvetenskapliga relevans står att finna i att den roll som dess primära studieobjekt har i samhället. Att politiska partier naturligt har en tydlig och relevant koppling till samhället och till statskunskapen är ingen revolutionerande insikt. Här är Sverigedemokra- terna dessutom ett högintressant fall givet partiets växande storlek, då man tredubblat sitt val- resultat över de tre senaste valen, och ökande politiska inflytande, i och med att Moderaterna och Kristdemokraterna öppnat upp för samarbete (Expressen-TV, 2019; Kristersson). Därutö- ver är även public service en central samhällsaktör och dess betydelse för demokratin har beto- nats i både offentliga dokument och remissvar från akademin (Nilsson, 2018; Prop.

2018/19:136). I dessa har man även tryckt på sambandet mellan public service och en livskraftig privat mediemarknad, vilken även den anses viktig givet mediers roll i demokratin (Nord &

Strömbäck, 2012; Peterson, 2010).

Den inomvetenskapliga relevansen står att finna i att studier som undersöker just denna fråga tycks vara frånvarande i forskningen, en utförligare diskussion följer under avsnitt 3.3 Bidrag.

(10)

3. Tidigare forskning och teori

3.1. Tidigare forskning

Trots ämnets och frågeställningens höga utomvetenskapliga relevans och stora betydelse för samhället så står få studier att finna som behandlar just denna fråga. Med det menas inte att det inte finns studier om Sverigedemokraterna eller public service, studieobjekten har trotsallt be- handlats flitigt i både samhällsdebatten och vetenskapen.

Vissa internationella studier har, i likhet med den debatt som pågått i Sverige under 2000-talet, ställt sig frågan kring vilken roll public service ska ha under det andra milleniet. av En av dem som ifrågasatt argumenten för public service är Elizabeth Jacka som menar att de- mokrati som ett generellt försvar för public service är för oprecist och impotent (Jacka, 2003).

En annan studie är den av Richard Collins med kollegor som kom fram till att ett av de starkaste argumenten för public service är marknadsmisslyckanden men att marknaden förändras och håller på att springa ifrån public service (Collins, Hoskins, McFadyen & Finn, 2001).

För forskning på det svenska området kan man rikta blickarna mot den norske forskaren Håkon Larsen som studerat public service i Sverige och Norge (Larsen, 2010; Larsen 2011). I sin studie från 2011 undersökte Larsen hur public service motiverades statliga dokument och kom fram till att båda länder betonar behovet av att säkerställa en inkluderande offentlig sfär, levande demokrati och en nationell kultur. Dock så hade Norge en mer instrumentell syn på public service, till exempel som ett verktyg för att implementera kulturella policys, medan man i Sverige snarare såg public service som ett mål i sig självt. I sin studie från 2010 undersöker Larsen istället hur public service i de båda länderna motiverar sin egen existens. Även i denna studie märktes en skillnad mellan de båda länderna då Sveriges Television tenderade på att fokusera mer på sin hängivenhet till demokrati och humanistiska värden än dess norska mot- svarighet NRK som fokuserade mer på vikten av att upprätthålla det norska språket.

Det finns även en del mindre nationella studier som undersökt ämnena. Vad de flesta som undersöker relationen mellan Sverigedemokraterna och public service verkar ha gemen- samt är dock att dem fokuserar på hur Sverigedemokraterna har framställts i public service och i media (se t ex Adolfsson & Eriksson, 2019; Nordenhem & Laurila, 2015). En del har även undersökt om public service har en framtid i Sverige. Fyhr och Juhlin (2008) kom fram till hur att regeringen ville använda public service för att göra medborgarna demokratiska. Detta skulle kunna likna den instrumentella synen Larsen talar om att Norge har. En annan aktuell studie fann att respondenter i fokusgrupper erkände att det fanns problem med opartiskhet och skalig- het men att man ändå ville ha kvar public service (Virdeborn & Merlenius, 2020).

En studie som, till sitt upplägg och delvis till sin frågeställning, ligger mest i linje med den undersökning som här görs är den från 2005 av Amela Bogucanin som undersöker Sveriges Televisions roll i demokratin genom att analysera den rådande diskursen från tre olika perspek- tiv. Bogucanins slutsatser var att det i samtliga diskurser gavs uttryck för ett behov av ett starkt public service som lever upp till idealets grundtankar om ett public service i demokratisk me- ning. Även om Bogucanins studie har liknande drag i termer av designen så skiljer sig den ändå på en rad punkter. Den del som framförallt överlappar de båda studierna är att public service undersöks utifrån statsmaktens perspektiv, vilket kan jämföras med denna studies objektiva perspektiv. Att studien är skriven år 2005, och att det sedan dess producerats nya

(11)

sändningstillstånd och utredningar, gör emellertid att en ny undersökning av överlappande om- råden får anses behövlig.

3.2. Teori

Studien tillämpar inget övergripande teoretiskt raster utifrån vilket hela undersökningen bed- rivs, detta innebär emellertid inte att teorianknytningen är frånvarande. Esaiasson med flera betonar att man i en god beskrivande studie bör kunna göra något intressant med materialet (Esaiasson, et al., 2015). Den här studiens tydligaste fall av teoretisk tillämpning återfinns i det normativa perspektivet, i vilket Sverigedemokraternas perspektiv på public service kontrasteras mot normativa teorier. Det är i dessa kontraster, mellan Sverigedemokraternas vision för public service och de övriga perspektiven, som det intressanta händer med materialet.

Även om någon entydig definition av begerepet teori inte står att finna så handlar dess kärna om att resultaten ska kunna generaliseras till en högre abstraktionsnivå och bredare dis- kussion kring fenomenet (jmf Esaiasson, et al., 2015; Teorell & Svensson, 2007). Sett till det syftet torde inte studiens rena deskriptiva angreppssätt och frånvaro av ett genomsyrande teo- retiskt perspektiv stå i motsättning till sådana ambitioner

Teorianknytningen finns främst närvarande genom boken Four Theories of the Press som både representerar studiens normativa perspektiv och utgör grunden för de analysfrågor som studien ställer till de olika materialen (Siebert, Peterson & Schramm, 1984). Boken be- handlar olika filosofiska teorier som förklarar varför pressen ser ut som den gör i olika delar av världen De fyra teorier som man presenterar är den auktoritära, den libertarianska, den socialt ansvarsfulla och den sovjet-kommunistiska teorin.

Även om boken anses utgöra en av dem historiskt sett viktigaste teoribildningarna på området så har den samtidigt fått en del kritik för att den saknar empiri och istället har väldigt normativa utgångspunkter samt eftersom den fokuserar på politikens makt över medierna och på så sätt förbiser ekonomins makt (Nord, 2012). Detta bör dock inte vara något problem för dess tillämpning inom ramen för den här studien eftersom det boken har fått kritik för att foku- sera för mycket hör exakt till det syfte den är tänkt att tjäna i den här studien – ett rent normativt perspektiv på statens påverkan på media. Även teorin inte specifik behandlar public service- medier utan medier generellt så bör den även vara tillämpbar på dessa. Medieforskaren Anna Maria Jönsson kopplar till och med public service i Sverige direkt till den socialt ansvarsfulla teorin (Jönsson, 2004). Professorerna Stig Hadenius och Lennart Weibull har gjort en liknande koppling och menat att det är just den socialt ansvarsfulla- och den libertarianska teorin som är dem rådande medieideologierna i västvärlden (Hadenius & Weibull, 1999 refererad i Jönsson, 2004).

3.3. Bidrag

De studier som tidigare har gjorts kring Sverigedemokraterna och public service har främst handlat om hur Sverigedemokraterna framställs i public service och hur public service lever upp till sina krav på opartiskhet och saklighet. Denna studie vänder däremot på det frågeställ- ningen och söker snarare svar på frågan om hur public service framställs av

(12)

Sverigedemokraterna. Genom detta söker studien svar på frågan om vad Sverigedemokraternas vision för public service är. Vart ett sådan angreppsätt passar in som ett bidrag till forsknings- området är inte helt tydligt. Frånvaron av studier som undersöker just detta gör emellertid att man kan argumentera för att det handlar om ett bidrag i form av en systematisk studie av en viktig forskningsfråga som tidigare inte behandlats (jmf med King, Keohane & Verba, 1994, s.

4, pt. 5). Att frågan är viktigt anses falla naturligt givet den centrala roll båda studieobjekten har i det svenska demokratiska systemet.

Flera forskare har dessutom framhållit vikten av det bidrag som även deskriptiva studier gör till forskningsområden och att slutsatserna man kan dra av dessa är intressanta i sig (se Beckman, 2005; Esaiasson, et al., 2015). Detta även om dem vid första anblick kan verka mindre spektakulära än dem mer specifika förklarande studierna. Därutöver så förhåller det sig intuitivt på så sätt att en förklarande studie i viss mån förutsätter en deskriptiv studie, åtminstone så länge studieobjekten är en del av den materiella världen. På detta sätt så kan denna studie, förutom att bidra med insikter som är intressanta i sig själva, även fungera som en grogrund för framtida studier kring Sverigedemokraterna och public service.

Utöver studiens huvudfokus, vilket är Sverigedemokraternas perspektiv, så bidrar även studien med beskrivningar över andra perspektiv på public service, exempelvis utifrån andra partier än Sverigedemokraterna. Även detta är något som skapar möjligheter för framtida stu- dier och teoribildning.

(13)

4. Design och metod

4.1. Design

Studiens generella upplägg och disposition bör numera inte vara helt okänt för läsaren. Detta avsnitt kommer däremot att lägga mer fokus vid uppläggets metodologiska karaktärsdrag.

Studien kan betraktas som en deskriptiv¸ även kallad beskrivande, studie, detta då dess frågeställning söker svar på hur någonting förhåller sig – i det här fallet Sverigedemokraternas vision för public service (Esaiasson, et al., 2015; Teorell & Svensson, 2007). I den mån det går att dra fruktbara skiljelinjer mellan kvantitativ och kvalitativ så är denna studie att betrakta som en kvalitativ sådan då den syftar till att beskriva ett fenomen, och detta utan att kvantifiera materialet (jmf med Teorell & Svensson, 2007). Ska man använda Torell och Svenssons före- dragna tudelning mellan olika studier – intensivt som undersöker få fall på djupet och extensivt som undersöker många fall på ytan – så är denna studie att betrakta som intensiv. Detta eftersom det huvudsakliga fallet som studeras endast är ett till antalet, nämligen Sverigedemokraternas vision för public service.

För att fortsätta i samma spår innebär detta att studien mer specifikt kan ses antingen som en enstaka fallstudie eller en jämförande fallstudie (Ibid). Här handlar den jämförande fallstudien om att man använder sig av fallstudiens metodologi för att förklara uppkomsten av olika fenomen i vissa fall och frånvaron av densamma i andra (se ibid). Den här studien har emellertid inga ambitioner att belägga förklaringar kring varför något förhåller sig på ett visst sätt, även om den kan bidra med sådana hypoteser, vilket gör att studien är att betrakta som en enstaka fallstudie.

För att undersöka fallet använder sig studien av ett tredelat perspektiv, där Sverigede- mokraternas vision analyseras utifrån ett subjektivt, ett objektivt och ett normativt perspektiv.

Detta angreppssätt anses ge upphov till större insikter än vad en kontextlös beskrivning av Sve- rigedemokraternas ståndpunkt i frågan kring public service hade gjort. Delvis eftersom man kan hävda att en beskrivning av ett fenomen först blir intressant när den placeras i ett samman- hang, vilket är något som även betonas i metodlitteraturen (Esaiasson, et al., 2015). Dessutom ger sådana jämförelser, t ex med andra politiska aktörer eller tankeskolor, ökad fruktbarhet och fördjupad förståelse (se t ex Beckman, 2005; Esaiasson, et al., 2015). Angreppsättet skapar även tydliga referenspunkter mot vilka man kan jämföra Sverigedemokraternas vision för public ser- vice. Som Esaiasson med flera framhäver så innebär frånvaron av explicita referenspunkter inte att referenspunkter inte används överhuvudtaget när man försöker förstå ett fenomen utan end- ast att det är författarens outtalade jämförelser som ligger till grund för slutsatser och påståen- den antaganden (Esaiasson, et al., 2015). Eftersom referenspunkter är oundvikliga får det såle- des anses bättre att dessa är transparenta och välgrundade än outtalade och slentrianmässiga.

4.2. Metod

För att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är samt hur public service ska förstås utifrån de tre andra perspektiven så kommer en kvalitativ textanalys att göras av material som anses representera respektive perspektiv. Kvalitativ textanalys kan knappast ses som en specifik och stringent metod på samma sätt som en regressionsanalys eller en

(14)

enkätundersökning utan kan snarare betraktas som ett angreppsätt och det är även så som den här studien kommer att tillämpa metoden.

Den grundläggande idén bakom kvalitativ textanalys handlar om att texten är något mer än summan av delarna och för att ta reda på dessa behöver man läsa texten aktivt och ställa frågor till den (Esaiasson, et al., 2015). Den typen av textanalys som den här studien kommer att genomföra hör till den systematiserande typen, där syftet är att klargöra idéstrukturer genom en systematisk behandling av texten utifrån analytiska begrepp (Ibid).

Det analysredskap som används vid den systematiska behandlingen av texten består av de analysfrågor som kontinuerligt ställs till materialet. Dessa kan således jämföras med det som brukar beskrivas som forskarens glasögon, det vill säga den systematik utifrån vilken man be- handlar en text som gör den till något mer än endast ett referat (Beckman, 2005; Esaiasson, et al., 2015). Denna studies analysfrågor syftar till att operationalisera det analyserade materialets perspektiv på public service genom att lyfta fram olika egenskaper hos public service. Inspirat- ionen till analysfrågorna är hämtad från de kategorier som används i Four Theories of the press för att beskriva de olika normativa teorierna (Siebert, et al., 1984, s. 7).

Analysfråga Innebörd

- Aktör Vad är public service för aktör?

- Existensberättigande Vad är public service existensberättigande?

- Uppdrag Vad är public service uppdrag?

- Styrning Hur styrs public service?

- Reformer Vilka övriga reformer finns det för public service?

Svarskategorierna kommer att vara öppna, vilket innebär att de svar som varje analysfråga kan anta inte kommer att vara definierade på förhand. Detta ställer större krav på forskarens förmåga att fokusera på den uppsatta frågeställningen men anses ändå vara mer fördelaktigt än stängda svarkategorier då detta tenderar att trivialisera egenskaperna (Esaiasson, et al., 2015). Dessutom kan stängda svarskategorier göra att man riskerar att pressa in koncept i de olika fördefinierade kategorierna – på samma sätt som vad som helst kan se ut som en spik om man håller i en hammare.

Det finns inga utförligare mallar eller ytterligare instruktioner för hur den konkreta tolk- ningen av texten ska gå till (Ibid). Vilket kanske inte är så konstigt då det på den här nivån trots allt rör sig om mentala och högst abstrakta processer i forskarens huvud. En av flera viktiga aspekter som Esaiasson med flera betonar är dock de vetenskapliga idealen vilka man menar alltid bör finnas med under tolkningsprocessen (Ibid). Utöver dessa vill författaren även peka på vikten av de källkritiska kriterierna, som finns återgivna i Teorell & Svensson (2007), och att dessa ständigt behöver vara närvarande för bedömningen av hur väl en viss utsaga i ett material representerar ett visst perspektiv. Detta gäller i synnerhet kriteriet centralitet då vad som kommer till uttryck av partiernas kulturpolitiska talespersoner får anses väga tyngre än det

(15)

A

Vetenskapliga ideal

Källkritiska kriterier

som enskilda motionärer ger uttryck för. Utöver detta utgör tendensiösitet ett uppenbart poten- tiellt problem med tanke på att analysen bygger på partiernas egna utsagor, detta går emellertid inte att göra så mycket åt men det är ändå något man bör hålla i huvudet när man betraktar resultatet och försöker dra slutsatser från det.

Sammanfattningsvis kan metoden – i den mån man kan tala om en specifik metod – sägas bestå i en tolkning och systematisering av de olika materialen utifrån analysfrågorna väg- ledda av de ovan nämnda aspekterna, se Figur 4.2.

Figur 4.2. åskådliggör den kvalitativt textanalytiska metoden som används för att utröna varje perspektivs vision av public service. Metoden består av analysfrågorna i kombination med de två aspekterna för tolkning, vilka finns representerade den mittersta delen av figuren.

4.3. Underperspektiv och material

I detta avsnitt kommer de olika perspektiven att konkretiseras genom att det material som är tänkt att representera respektive perspektiv preciseras. Därutöver kommer det även tydliggöras att varje perspektiv har ett antal underperspektiv, till vilka det är som materialet egentligen hänför sig. Det tål att påpekas att termerna för de olika perspektiven – det vill säga det subjek- tiva, objektiva och normativa – inte alltid är perfekt överensstämmande med det fenomen som begreppen i regel åsyftar (jmf med semantiska triangeln i Teorell & Svensson, 2007). Detta beror till del på att det kan vara svårt att särskilja mellan subjektiva, objektiva och normativa utsagor – speciellt i det material som undersöks då dessa ofta innehåller kombinationer av de tre. Poängen är emellertid att materialet, i t ex det objektiva perspektivet, är att anse som en ansats av författaren att finna en representation för ett objektivt perspektiv och att det intres- santa egentligen är vad som studien kan utläsa från materialet, inte vilka specifika termer som används för att beteckna olika perspektiv eller kategorier.

För att kunna utröna visionen för public service i den breda bemärkelsen och ge svar på samtliga analysfrågor kommer en relativt bred uppsättning av material att användas. Detta gör det svårt att redogöra för valet av varje material i detalj. Vad man kan framhålla är dock att

Material Analysfrågor

Vision av public service

(16)

dessa valts med studiens syfte och de källkritiska kriterierna i åtanke samt att författaren avser att föra ytterligare diskussioner kring materialet då det anses behövligt.

Det första perspektivet är det subjektiva perspektivet, där även studiens huvudsakliga studieobjekt, Sverigedemokraterna, ingår. Utöver Sverigedemokraterna har perspektivet ytter- ligare två underperspektiv i form av Socialdemokraterna och Moderaterna. Anledningen till att just dessa två partier har valts är att dem, sett till deras storlek och ideologiska position, anses vara representativa för det svenska politiska landskapet. Logiken är jämförbar med den kring strategiska urval och typiska fall (Esaiasson, et al., 2015; Teorell & Svensson, 2007). Materialet består både av partiernas egna dokument och handlingar från riksdagen, främst i form av mot- ioner och protokoll, samt av intervjuer med partiföreträdare i media.

Det andra perspektivet är det objektiva. Detta innehåller inte några underperspektiv ef- tersom det inte borde finnas distinkt olika förståelser av public service inom det förvaltnings- rättsliga systemet. Materialet som används för att representera det objektiva perspektivet består företrädesvis av lagtext, sändningstillstånd och medelsvillkor för Sveriges Television AB, två stycken – i skrivande stund dagsfärska – betänkanden från både kultur- och konstitutionsutskot- tet samt stiftelseförordnandet för förvaltningsstiftelsen som äger public service-företagen.

Det tredje perspektivet är det normativa perspektivet. Detta består av fyra stycken un- derperspektiv i form av fyra olika medieideologier – den auktoritära, den libertarianska, den socialt ansvarsfulla och den sovjet-kommunistiska. Samtliga teorier är hämtade ur boken Four Theories of the Press (Siebert, et al., 1984) och såldes kommer boken även att utgöra det material ur vilket de olika perspektiven behandlas.

(17)

5. Analys

Denna del av uppsatsen redogör för analysen av de olika materialen som gjorts. Inledningsvis behandlas Sverigedemokraterna och då man utgör studiens huvudfokus sker detta genom en mer omfattande analys och under en separat rubrik. Därefter följer samma analys av de övriga perspektiven och underperspektiven enligt den ordning som sedan tidigare presenterats. Av- slutningsvis genomförs en jämförelse av Sverigedemokraternas perspektiv mot de övriga un- derperspektiven.

5.1. Sverigedemokraterna

5.1.1. Aktör

På frågan kring vad public service är för aktör så går det i Sverigedemokraternas fall att urskilja två huvudsakliga och återkommande förståelser av termen public service som åsyftar olika be- grepp, den ena betecknar public service som system och den andra public service som program- bolag. Därutöver finns det en tredje tolkning som företrädesvis återfinns hos Linus Bylund där public service är anställda av svenska folket och ska fungera som folkets egen radio och tv. Den första förståelsen åsyftar public service som system och institution. Här betraktas public service som en grund i det svenska mediesystemet och i demokratin (Motion 2019/20:1092; Prot.

2019/20:24, s. 23; Prot. 2019/20:106, s. 14).

Den andra förståelsen åsyftar istället public service som företag. Här betraktas public service som ett antal nära sammanslutna bolag som genom avtal har ett uppdrag av staten och därigenom en särställning gentemot andra medieaktörer (Motion 2019/20:58; Motion 2019/20:1092; Motion 2018/19:2966; Motion 2019/20:3151; Prot. 2019/20:24, s. 23). Dessa två förståelser av begreppet public service är inte detsamma som två olika tolkningar av samma fenomen utan snarare två tolkningar av olika, om än samspelande, fenomen. Ett sätt att förstå detta, och ett sätt som även Sverigedemokraterna verkar se det som, är att public service-bola- gen är de aktörer som fått i uppdrag av staten att verka inom public service-systemet.

Den tredje förståelsen av termen public service kan sägas vara en form av hybrid av de tidigare två tidigare då public service här varken ses som ett företag med uppdrag från staten eller ett abstrakt system. Här ses public service mer som en del av statsapparaten och något som folket har ett kollektivt ägaranspråk över. Denna linje har företrädesvis kommit till uttryck ge- nom Linus Bylund i hans aktuella intervju i tidningen Fokus (Holmkvist & Backelin, 2020).

Bylund tycks i samma intervju även göra en jämförelse mellan public service anställda och andra statstjänstemän vilket ger ökat stöd för tolkningen ovan. Även om Linus Bylund endast är en person och att man därför kan ifrågasätta hur representativ han är för partiets linje så får det faktum att han ändå är partiets representant i förvaltningsstiftelsen för public service anses väga tungt i sammanhanget (Ibid).

Men just detta att det är vår, svenskarnas tv och radio är mitt enda skäl för public service. Då måste man anpassa programinnehållet efter det (Bylund citerad i Holmkvist & Backelin, 2020, s. 28).

Vad som kan tolkas som liknande tongångar återfinns även i riksdagsdokument där det talas om att public service är ett ”allmänintresse” (Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:106, s. 14).

(18)

Tolkningens hållbarhet är emellertid beroende av vad man lägger in i begreppet allmänintresse.

Den generella tolkningen av begreppet och den som även Sverigedemokraterna tycks använda är dock att det ska förstås som något som är av intresse för den breda allmänheten (jmf med Interpellation 2010/11:182; Nationalencyklopedin, u.å. -a).

5.1.2. Existensberättigande

På fråga kring public service existensberättigande så finns det en rad argument men det alla har gemensamt är att public service har en viktig funktion att fylla som inte kan tillhandahållas av marknaden, även om det finns olika tolkningar för vilken denna funktion är. Vid sidan av de mer abstrakta formuleringarna finns även här en tydlig och explicit Bylundiansk linje där public service endast finns till för att skapa nationell gemenskap.

I flera riksdagsdokument beskrivs behovet av en medial aktör som fyller vissa funkt- ioner, ibland är det explicit vad den mediala aktören ska göra och ibland så antas det vara un- derförstått (se t ex Motion 2019/20:1092). En av dessa funktioner har att göra med föregående avsnitt då public service existensberättigande verkar motiveras utifrån den fundamentala funkt- ionen i demokratin som den fyller (Prot. 2019/20:24, s. 23; Prot. 2019/20:106, s. 14). Vad denna demokratiska funktion är lämnas emellertid outvecklad. Som mer konkreta utsagor kring public service funktion återkommer även betraktelsen av public service som ett allmänintresse och en medieaktör som bär svensk kultur och finns tillgänglig i hela landet (Motion 2019/20:1092;

Prot. 2019/20:106, s. 14). Det kan tänkas att dessa senare funktioner, t ex tillgänglighet, utgör den demokratiska funktionen som det tidigare erinrades om. Man kan även se en koppling till partiets socialkonservativa ideologiska utgångspunkt (Motion 2019/20:1092).

Utifrån partiets socialkonservativa och nationalistiska utgångspunkt är det av yttersta vikt att det finns en medial aktör som skapar kvalitetsinnehåll på svenska språket, har till uppdrag att spegla hela vårt land och vara tillgängliga för samtliga medborgare oavsett enskilda medborgares fysiska förutsättningar (Motion 2019/20:1092, s. 2).

Ytterligare en tolkning av existensberättigandet handlar om marknadens förmåga. Denna tolk- ning ska emellertid inte heller ses som en fristående separat tolkning utan hänger ihop med dem tidigare, detta då den förklarar varför just public service är den aktör som behöver fylla ovan stadgade funktioner. Detta resonemang går ut på att det finns saker som kommersiella aktörer inte klarar av att tillhandahålla – och sådant som dem inte ska behöva tillhandahålla heller (Motion 2018/19:2966; Motion 2019/20:3151; Zackrisson, 2019). Som exempel på sådant nämns värnandet av svenska språket och kulturen samt produktion av program för äldre och minoriteter.

Jämfört med övriga delar är återigen Bylund väldigt explicit och tydlig i sin syn på varför public service behövs. Bylund menar att den enda anledning till att public service behövs är för att skapa gemenskap och att övriga funktioner som samhällsinformation och nyheter kan tillgodoses av kommersiella aktörer (Holmkvist & Backelin, 2020).

Det finns egentligen bara ett argument för public service, och det är att skapa gemenskap i vårt land, säger han. Det finns ju många som gör nyheter och samhällsprogram lika bra eller bättre än public service.(Bylund citerad i Holmkvist & Backelin, 2020, s. 28).

(19)

5.1.3. Uppdrag

Denna del handlar, tillskillnad från föregående, mer om vad public service konkret ska göra för något och inte så mycket om varför det behövs eller varför just public service ska göra det. I materialet går det att återfinna en mängd uppgifter som public service ska fylla.

Om man ska finna en huvudsaklig linje kan man ta sikte på den senaste motionen, av bland annat, partiets kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson, Public service i en demokrati (Motion 2019/20:1092). Där anses public service uppdrag huvudsakligen bestå av tre delar:

samhällsinformation, krisinformation samt svensk och nordisk kultur. Man betonar även public service uppdrag att vara tillgänglig för, och spegla, hela befolkningen. Denna linje har även kommit till uttryck i anföranden av andra ledamöter (Prot. 2019/20:106, s. 14). Man framhåller även att spegling inte handlar om yttre attribut som kön eller etnicitet utan snarare om åsikter och perspektiv (jmf med Motion 2019/20:58).

Public service har ett viktigt grunduppdrag i att arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation, ha ett brett utbud av svensk och nordisk film och tv-produktion för svenska folket, producerat på svenska i Sverige och vara en aktör som främjar svenska språket och belyser svensk kultur och natur. Utöver det har man även ett särskilt viktigt uppdrag att säkerställa att betydelsefull information når hela befolkningen vid krissituationer (Motion 2019/20:1092, s. 2).

Public service har även en funktion som granskare av den offentliga makten. Denna är dock mindre betonad än de tidigare nämnda uppdragen och i detta sammanhang nämns det att public service är viktig i en sammansättning av övriga medier (Motion 2019/20:1092). Man har även i partidokument betonat den granskande roll som medier generellt har (Sverigedemokraterna, u.å.). Detta verkar tyda på att även om det finns ett granskande uppdrag så är det inget som är unikt för public service.

När det talas om public service uppdrag återkommer även den Bylundianska idén om

”svenskarnas radio och tv” även i andra material, dock återigen mindre tydligt än på det sätt som Bylund har uttryckt det. Här talas det om att public service ska ha en ”direktkoppling till allmänheten” och ”verka i nationens intresse” (Motion 2019/20:3151; Zackrisson, 2019).

För att definiera vad public service uppdrag är kan man även ta fasta på vad det inte är.

Här återkommer samma logik som tidigare kring att public service inte ska göra sådant som redan tillhandahålls av den kommersiella marknaden och att public service på så sätt inte ska konkurrera med privata mediebolag (Motion 2018/19:2966). Man kan däremot ifrågasätta om alla uppdrag som nämnts ovan – exempelvis svensk och nordisk film – inte kan tillhandahållas av den kommersiella marknaden.

5.1.4. Styrning

Styrningen är förmodligen den punkt där Sverigedemokraternas perspektiv ter sig mest ambi- valent, detta då det finns två tillsynes motstridiga tolkningar av hur public service styrs. Det ska däremot sägas att det inte alltid explicit talas om att dessa skulle vara sätt att styra public service.

Trots detta finns det onekligen förslag som styr public service även om det inte är det uttalade eller primära syftet, nedan följer de mest uppenbara exemplen.

Den första tolkningen berör politikens roll i styrningen av public service. Enligt ett per- spektiv så är det tydligt att politiker har en roll i styret av public service, detta genom att man

(20)

utser representanterna i förvaltningsstiftelsen (Motion 2018/19:2966; Olsson, 2018). Samtidigt är man på andra håll tydlig med att politiker inte ska detaljstyra public service (Motion 2019/20:1092). Dessa utsagor behöver dock inte vara motstridiga utan beror snarare på vad man lägger i begreppet politisk styrning. Detta är ett problem som inte bara finns hos Sverigedemo- kraterna – jämför med hur både premissen att politiker utformar sändningstillståndet som styr public service och premissen att public service inte är politiskt styrt brukar anses kunna vara fullt sanna samtidigt. En rimlig tolkning som förenar båda positioner är emellertid att public service är indirekt styrt av politiker. Detta ligger även i linje med en tredje tolkning där man menar att public service styrs just genom sändningstillståndet (Motion 2019/20:3151).

– Det är en myt att politiker inte styr public service. Det gör vi ju – inte jag. Men det är ju regeringen som utser den här förvaltningsstiftelsens styrelse. Det är därifrån som direktiven kommer och inriktningen (Åkesson citerad i Olsson, 2018).

En annan syn som ter sig ambivalent är synen på ekonomisk styrning. En av partiets företrädare, Martin Kinnunen, har motionerat om att public service bör styras genom statsbudgeten likt öv- rig statlig verksamhet (Motion 2018/19:2966). Samtidigt har Aron Emilsson med flera fram- hållit att public service finansiering ska vara anpassad efter verksamhetens kostnader och att politiska intressenter inte ska få kontroll finansieringen (Motion 2019/20:1092). När man ska tolka detta bör man dock ha i åtanke att den sistnämnda motionen är cirka ett år nyare, att den är skriven av den kulturpolitiske talespersonen och att den är en kommittémotion jämfört med den tidigare som är en enskild motion. Trots att det verkar som att Sverigedemokraternas linje är att public service inte ska styras ekonomiskt så är det emellertid intressant att det finns, eller åtminstone har funnits, ledande företrädare i partiet av direkt motsatt uppfattning.

Det är svårt att motivera varför just public service är av så stor vikt att inte även anslagen till Sveriges Tele- vision och Sveriges Radio likt Försvarsmakten beslutas enligt en samlad analys över statens budgetutrymme (Motion 2018/19:2966, s. 1).

Ett tredje perspektiv på styrning är styrning genom granskning. Det tycks råda en enig uppfatt- ning om att granskningsnämndens här har en central uppgift (Motion 2019/20:1092). Det finns även en rad förslag om att den granskande funktionen ska stärkas. Ett handlar om att det ska finnas ett samhällsorgan som kontinuerligt kontrollerar, inte bara opartiskhet och saklighet, utan även faktafel (Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:24, s. 22). Det har även pekats på att rättel- ser ska få utökad exponering och mer programtid (Motion 2019/20:1092). Bylund är den som har gått längst i det här avseendet och betonat personifierade repressaliemöjligheter och känn- bara straff för dem som bryter mot sändningstillståndet (Holmkvist & Backelin, 2020).

Jag vill ju se en mer personaliserad repressaliemöjlighet för Granskningsnämnden. Det finns ju människor som är ansvariga för innehållet för respektive program. Det är ingen som blir av med lönen i två månader eller får sparken. Jag säger inte att vi ska sparka ut varenda journalist som inte gör som jag säger. Men hotet måste finnas där (Bylund citerad i Holmkvist & Backelin, 2020, s. 28).

5.1.5. Problem

Listan över Sverigedemokraternas problem med nuvarande public service kan göras lång. Det huvudsakliga problemet som är frekvent återkommande är dock en bristande opartiskhet och

(21)

saklighet (Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:24, s. 65; Prot. 2019/20:106, s. 14;). I koppling till detta pekar man på att public service har brustit i sitt uppdrag och hållit sig inom samma åsiktskorridor som övriga samhället (Motion 2019/20:58; Motion 2019/20:1092;). Jimmie Åkesson illustrerade detta på ett väldigt tydligt sätt när han kallade P3 för ”regimtrogen media”

(Olsson, 2018). Även om det var en del personliga känslor inblandade i sammanhanget som gjorde antagonismen extra tydligt så säger det ändå något om den syn man har på public service.

– Reaktionen tycker jag talar för sig självt. Här har vi en oppositionspolitiker som kritiserar vad jag betraktar som regimtrogen media och blir hudflängd för det (Åkesson citerad i Olsson, 2018).

Ett annat tydligt problem med viss koppling till det föregående är public service vikande för- troende och bristande tillit (Motion 2019/20:58; Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:24, s. 23).

Det handlar inte bara om förtroende generellt utan man pekar också på att förtroende ser olika ut i olika grupper och minskar olika snabbt i dessa (Motion 2019/20:1092). Vilka grupper som främst verkar åsyftas framkommer i en replik av Angelika Bengtsson där hon explicit ger ut- tryck för att det handlar om ett vikande förtroende bland Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas väljare (Prot. 2019/20:24, s. 24). Den bristande tilliten verkar inte bara vara ett problem i sig utan även ett problem eftersom denna hotar hela public service existens (Prot. 2019/20:24, s. 20).

Det finns även en rad problem kopplade till hur public service är organiserat. Här hand- lar det om att systemet med separata bolag är otidsenligt och ineffektivt samt att verksamheten på webben inte omfattas av sändningstillståndet och granskningsnämnden (Motion 2019/20:58;

Motion 2019/20:1092). Man pekar även på att det är ett problem att granskningsnämndens kon- troller är för icke-omfattande och att man saknar befogenheter (Holmkvist & Backelin, 2020;

Motion 2019/20:3151; Prot. 2019/20:24, s. 21). Kopplat till detta menar man också att det är ett stort problem att allmänheten tror att granskningsnämnden genomför mer omfattande kon- troller än vad dem faktiskt gör och att public service-företagen använder detta för att skydda sig från kritik (Prot. 2019/20:24, s. 22).

Man ser även en rad, inte akuta konkreta problem, men snarare framtida utmaningar som public service står inför. Detta handlar om att den nya finansieringsformen där man inte alls kan välja bort public service ställer ännu högre krav på trovärdighet samt om de krav som digitalisering, globalisering och förändrade medievanor ställer på public service (Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:24, s. 64).

Utöver de problem som nämnts ovan menar man även att sändningstillståndet innehåller krav på könsmässig så väl som etnisk representation och att detta är problematiskt (Motion 2019/20:58; Zackrisson, 2019). Sverigedemokraterna menar att mångfald handlar om en mång- fald av infallsvinklar och perspektiv vilka inte styrs av etnicitet eller kön (Motion 2019/20:1092). Vidare är man skeptisk till förhandsprövningen, som innebär att politiker och regeringen ska godkänna nya tjänster public service vill starta (Motion 2019/20:58). Man är även kritisk till att public service i vissa fall konkurrerar med privata bolag (Motion 2018/19:2966). Detta återkopplar till att public service syfte är att göra saker som privata bolag inte gör (Motion 2019/20:3151).

(22)

5.1.6. Reformer

Vissa förändringar som man vill göra följer naturligt av de problembeskrivningar som ovan gjorts och vissa har till del behandlats ovan när styrning diskuterades. Denna del kommer att försöka ta upp reformer som ännu inte behandlats eller som tål att ytterligare betonas.

Den mest konkreta och återkommande förslaget är att man vill så ihop de olika bolagen till ett (se t ex Holmkvist & Backelin, 2020; Motion 2019/20:1092). Detta hänger ihop med att man ser samordningsvinster och att det är otidsenligt med olika bolag som arbetar med olika format. Man vill även utöka det nordiska samarbetet. Detta för att bidra till en mer nyanserad nyhetsbevakning genom att de olika länderna kan bidra med olika perspektiv och infallsvinklar, som exempel nämns hur man hanterat migrationsfrågor i de olika länderna (Motion 2019/20:1092; Prot. 2019/20:24, s. 22). Det finns även förslag om att bredda granskningen ge- nom att ha ett internordiskt samarbete även på denna front (Motion 2019/20:1092; Prot.

2019/20:106 s. 14). Vissa har till och med gått så långt som att föreslå att man skulle kunna ha ett nordiskt gemensamt public service-bolag (Motion 2019/20:3143).

En annan förändring man vill göra är att stärka den svenska prägeln genom att satsa mer på svenskt material, det talas om ”storslaget svenskt drama” (Motion 2019/20:1092). Här finns det även en ambition om att man ska kunna konkurrera med detta material på den internationella marknaden (Ibid).

Det finns även delar som talar om att krympa public service och sälja ut delar som skulle kunna bedrivas i privat regi (Holmkvist & Backelin, 2020; Motion 2019/20:3151). Dessa ton- gångar återfinns emellertid inte hos kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson men hos leda- moten i förvaltningsstiftelsen Linus Bylund, en intressant kontrast som gör den Sverigedemo- kratiska visionen för public service något oförutsägbar. Utöver vad som ovan sagts vill man även ta bort det man menar handlar om kvotering utifrån yttre attribut som kön, etnicitet och sexuell läggning (Motion 2019/20:58).

5.1.7. Sammanfattning

Som det märks är den Sverigedemokratiska visionen av och för public service rätt så mångfa- cetterad med ett stort antal reformförslag. Men ett försök att sammanfatta den utifrån de viktig- aste och mest frekvent återkommande utsagorna följer nedan.

Public service som aktör handlar både om det system som är en grundläggande del av demokratin och om det företag som verkar inom systemet. Public service existensberättigande ligger i att det fyller en viktig funktion, i termer av demokrati och samhällsnytta, som inte kan tillhandahållas av den privata marknaden. Public service uppdrag består i att tillhandahålla så- dant som kommersiella aktörer inte gör, specifikt att tillgängliggöra samhällsinformation, kris- information och svensk kultur för hela befolkningen. Public service styrs huvudsakligen indi- rekt av politiker genom utnämningar och sändningstillstånd, samt till del av granskningsnämn- den. nuvarande problemen med public service består främst i att man brustit i kravet på opar- tiskhet och saklighet vilket har lett till minskat förtroende och tillit för public service, en bris- tande granskningsfunktion finns här också med i bilden. Därutöver pekar man även på problem med organiseringen och framtida utmaningar. Till de förändringar man vill genomföra hör en sammanslagning av bolagen, stärkt opartiskhet och saklighet genom större granskningsmakt, samt utökat svenskt material och nordiskt samarbete. Det finns även en återkommande och

(23)

tydlig Bylundiansk linje som menar att public service endast finns till för att skapa nationell sammanhållning samt att public service tillhör svenska folket och att påtagliga sanktioner ska kunna tilldelas dem som inte gör det jobb som folket har uppdragit åt dem att utföra.

(24)

5.2. Subjektiva

5.2.3. Socialdemokraterna

Aktören benämns ofta som ett bolag eller ett företag. Däremot handlar det inte om vilket bolag som helst utan om en självständig medieaktör med uppdrag i allmänhetens tjänst som fyller en viktigt demokratisk roll (Motion 2013/14:Kr2; Prot. 2019/20:24, s. 38; Socialdemokraterna, 2017). Det ter sig dock som att det är underförstått att det är det är de nuvarande public service- företagen som ska ha det uppdraget. Ett belägg för denna tolkning är hur man uttryckligen be- skriver att granskningsnämnden ska granska just de namngivna aktiebolagen (se Motion 2013/14:Kr2, s. 6).

Existensberättigandet är svårare att utröna. Det talas ofta om att public service är en ovärderlig del av svenska medielandskapet och att det behövs för demokrati och yttrandefrihet (Motion 2013/14:Kr2; Socialdemokraterna, 2017). Vidare talar man generellt i partiprogram- met om att demokratins ideal ska prägla hela samhället och att vissa sektorer och rättigheter inte lämpar sig för marknadslogiken (Socialdemokraterna, 2013). En tolkning av detta är public service existensberättigande ligger i att det fyller en demokratisk funktion som är en sådan rät- tighet som marknaden inte ska fördela.

Public service uppdrag handlar om att finnas där för konsumenterna och tillgängliggöra ett brett utbud av nyheter, samhällsinformation, kulturprogram, film, dokumentärer och nöjes- program (Prot. 2019/20:24, s. 38; Socialdemokraterna, 2019). Här i ligger ett demokratiskt upp- drag att spegla debatten och genomföra djupgående granskningar av makthavare (Ibid). Det har även talats om vikten av att det finns en journalistisk närvaro och nyhetsförmedling i hela lan- det, vilket public service är ett viktigt statligt verktyg för att tillse (Motion 2013/14:Kr). Det finns även med ett speglingsuppdrag som man däremot menar – tillskillnad från vad Sverige- demokraterna påstår – inte handlar om representativitet och kvotering utan om innehållet i ut- budet (Prot. 2019/20:24, s. 64). Det talas även om folkbildningsambitioner, även om detta har tonats ner och tycks ha varit ett mer centralt tema i tidigare motioner (Motion 2013/14:Kr2;

Prot. 2019/20:24, s. 38).

Man betonar att public service främst ska styras genom sändningstillstånd eller gransk- ningsnämnden, som man menar har till uppgift att bedöma om bolagen uppfyllt sina uppdrag (Redar, 2020; Socialdemokraterna, 2013). Men styrning kan även ske genom sändningstillstån- det som regeringen kan återkalla genom akut intervention eller vars villkor man kan justera (Motion 2013/14:Kr2). En tolkning av detta är att det i normala fall är granskningsnämndens uppgift men att det finns speciella skäl när det är befogat för regeringen att akut intervenera och styra. Slutligen ger man även uttryck för att allmänheten och andra aktörer har en roll i bedöm- ningen av hur verksamheten bedrivs (Ibid).

De problem man ser handlar nästan uteslutande om sådant som de stora förändringarna i medielandskapet och globaliseringen har fört med sig. Man menar att detta utgör ett stort hot och svensk kulturproduktion riskerar att slås ut och gå förlorad eftersom privata aktörer inte kommer att ta ansvar för att uppbära denna (Lawen, 2020; Prot. 2019/20:24 s. 37). Därutöver pekar man även på att det finns en klassaspekt då ekonomiskt starkare grupper kan köpa sig igenom betalväggar och reklam (Prot. 2019/20:24, s. 37). Det finns ett motsägelsefullt förhåll- ningssätt till förhandsprövningen då man säger sig vilja avskaffa den samtidigt som man för- svarar den – detta menar man emellertid beror på att det är en politisk eftergift åt borgerligheten

(25)

(Prot. 2019/20:24, s. 38f; Socialdemokraterna, 2019). Därtill betonar man att public service inte urholkar kommersiella aktörer (Prot. 2019/20:24, s. 37)

Bland de reformer man uttalat sig vilja införa hör avskaffad förhandsprövning, utvidgad kärnverksamhet, stärkt kulturuppdrag och journalistisk bevakning samt att man vill inkorporera delar av public service i totalförsvaret (Prot. 2019/20:24, s. 38f; Socialdemokraterna, 2019).

Det erinras emellertid inte allt för mycket kring dessa, vilket kan ha en naturlig förklaring i att partiet befinner sig i regeringsställning.

5.2.2. Moderaterna

Även här talar man om public service både som ett system och som ett företag. Det tidigare av dessa kommer till uttryck genom att man talar om en författningsskapad verksamhet, demokra- tisk infrastruktur och att det i samma meningsbyggnad görs en åtskillnad mellan de specifika företagen och systemet (Motion 2019/20:60; Motion 2019/20:3048; Prot. 2019/20:24, s. 19).

Det är dock vanligare att men refererar till public service i termer av bolag eller företag. Intres- sant är dessutom att man vid ett tillfälle benämnde det som ett ”statligt bolag” (Prot. 2019/20:24, s. 18).

Även beträffande existensberättigandet finns det två tätt sammankopplade element. Den ena andra handlar om att public service fyller en viktig roll och demokratisk funktion (Prot.

2019/20:24, s. 18). Den andra handlar om att kommersiella aktörer inte kommer verka på vissa områden och inte kan ersätta public service kärnuppgifter (Motion 2019/20:60).

Uppdraget handlar om att public service ska tillgängliggöra information och krisinform- ation för hela befolkningen samt utgöra en demokratisk infrastruktur och offentligt rum för diskussion (Motion 2019/20:60). Därtill nämner man även kultur och egenproduktion på svenska samt nyhetsjournalistik (Ibid). Man vill samtidigt att public service på sikt ska bli sma- lare och att uppdraget ska vara tydligare och mer avgränsat, något som kommit att betonas ännu mer på senare tid (Finnstorp, 2020; Kristersson, 2020; Motion 2019/20:3048). Det finns även enskilda motionärer som vill gå så långt som att halvera finansieringen (Motion 2019/20:3125).

Beträffande styrning gör man en åtskillnad mellan vad det är som ska styras. Man menar att den icke-publicistiska verksamheten ska kunna granskas och utvärderas av riskdagen och Riksrevisionen samt att även bolagens styrelser har en roll här (Motion 2019/20:60; Prot.

2019/20:24, s. 20). Hur man lever upp till kraven på den publicistiska verksamheten ska grans- kas av granskningsnämnden, som man vill ska få ett ökat utredningsansvar och utökade sankt- ionsmöjligheter (Motion 2019/20:3048; Motion 2019/20:60). De uppdrag och spelregler inom vilka public service ska agera styrs dock av politiker genom riksdagen och regeringen (Prot.

2019/20:24, s. 19). Utöver detta vill man även att public service ska vara anslutet till ett medi- eetiskt system styrt och utformat av den privata mediemarknaden (Motion 2019/20:60).

Även Moderaterna ser problem med förtroendet. Man pekar på att detta minskar och att public service är ifrågasatt – dock så framhåller man att förtroendet än så länge är högt (Motion 2019/20:3048; Motion 2019/20:60). Något som inte verkar vara ett akut problem utan snarare en ständigt närvarande latent oro handlar om att public service i vissa former kan utgöra ett hot mot pluralismen och mångfalden (Kristersson, 2020; Motion 2019/20:1459; Prot. 2019/20:24, s. 19). Ett annat återkommande problem som är kopplat till detta är att man vill utöka

(26)

förhandsprövningen, dock vill man flytta prövningen från regeringen till ett annat organ (Mot- ion 2019/20:60).

Till reformer kopplade till finansieringen kan nämnas en ambition om minskat anslag på sikt, en mekanism som förhindrar överskott av inbetalda public service-avgifter och en be- gränsning av inslag innehållandes sponsring (Finnstorp; 2020; Motion 2019/20:60). Som tidi- gare nämnts vill man även utveckla granskningsnämnden och dess sanktionsmöjligheter, låta public service ingå i ett privat medieetiskt system samt utöka förhandsprövning och flytta den till ett annat organ (Motion 2019/20:60). Det erinras en del om ett smalare public service och man vill att det ska sjösättas en utredning med idén om ett tydligare och mer avgränsat uppdrag som utgångspunkt (Motion 2019/20:3048).

(27)

5.3. Objektiva

Aktören utifrån detta perspektiv kan förstås som tre specifika företag som på uppdrag av staten bedriver public service-verksamhet och sändningar i allmänhetens tjänst (Prop. 2018/19:136;

Stiftelseförordnande, 1996). Att verksamheten är organiserad i företagsform innebär emellertid inte att det rör sig om privata företag som staten kontrakterat för utförandet av en viss verksam- het eller dylikt. Trots att man skapat en buffert genom att låta företagen ägas av en stiftelse kommer man inte ifrån att staten har långtgående befogenheter över stiftelsen och äger i prak- tiken dess kapital (Stiftelseförordnande, 1996). Även konstitutionsutskottet framhåller att staten är att anse som den yttersta ägaren (Bet. 2019/20:KrU11, s. 14).

I syfte att främja självständigheten hos företag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen och rege- ringen bestämt, här i landet bedriver sändningar av ljudradio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst, bildar staten denna stiftelse (Stiftelseförordnande, 1996, s. 1).

Public service finansiering motiveras med att public service är en demokratiskt kollektiv nyt- tighet (Bet. 2019/20:KrU11). Det talas även om rollen i samhällets krisberedskap samt vikten av tillgänglighet och hur den är avgörande för att legitimera att alla bidrar till dess finansiering (Prop. 2018/19:136, s. 32). Därutöver har även akademin pekat på public service särskild bety- delse för demokratin (Prop. 2018/19:136, s. 12). Om man betraktar begreppet kollektiv nyttig- het i dess nationalekonomiska bemärkelse – där det är en vara som inte kan tillhandahållas av marknaden på ett adekvat sätt – så skulle public service status som en demokratiskt kollektiv nyttighet även kunna legitimera dess existens (jmf med Mankiw & Taylor, 2014, s. 221ff).

Huvuduppgiften i det rätt så omfattande uppdraget består av att bedriva sändningar i allmänhetens tjänst och slå vakt om programområden som är av betydelse för allmänintresset (Ku2019/02007/MD). Kärnan däri består av att tillhandahålla ett mångsidigt och brett program- utbud som speglar förhållandena i landet och variationen i befolkningen (Bet. 2019/20:KrU11;

Ku2019/02007/MD). Man betonar även det särskilda ansvaret att värna det svenska språket och vara tillgänglig för hela befolkningen (Ku2019/02010/MD; Ku2019/02007/MD). Det erinras även om jämställdhetsperspektiv, mångfald, folkbildning och betydande egenproduktion (Ku2019/02007/MD). Därefter preciseras verksamheten och det framgår att man ska bedriva nyhetsverksamhet, granska makthavare, stimulera till debatt och allsidig upplysning, erbjuda ett mångsidigt kulturutbud med en omfattande dramaproduktion och ett nordiskt utbyte, erbjuda program till barn och unga samt beakta tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och utöka sina sändningar på minoritetsspråk (Ibid). Uppdraget ska dessutom utövas opartiskt och sakligt. Slutligen har även företagen en roll i totalförsvaret och i att förmedla viktig sam- hällsinformation på begäran från myndigheter (Ibid). En sammanfattande tolkning är att public service ska finnas där för hela befolkningen och representera allas behov, intressen och per- spektiv.

Styrningen sker på olika nivåer och av olika organ för olika delar av verksamheten.

Uppdraget och ramarna för verksamheten styrs av regering och riksdag genom sändningstill- ståndet och anslagsvillkoren (Prop. 2018/19:136, s. 18ff). Regeringen kan även begära att till- ståndet ska återkallas om det inte efterlevs i vissa hänseenden (18 kap. 2 § Radio- och tv-lag SFS: 2010:696). Samtidigt är granskningsnämnden det organ som har i uppgift att tillse att

References

Related documents

Barrträden må vara tåliga mot både torka och kyla men när den ökande temperaturen medför både varmare klimat och torrare säsonger står skogen inför flera utmaningar.. Den

Först och främst går det att slå fast att Sverigedemokraternas inställning till Schengensamarbetet är i grunden negativ (vilket kan härledas till den ideologi partiet står på) på

Åklagarmyndigheten delar uppfattningen att straffansvaret för offentlig uppmaning till terrorism ska utvidgas till att även avse uppmaning till rekrytering, utbildning och resa..

Grundtanken med public service var ett system där radio (och senare tv) inte finansierades av kommersiella intressen. I början av 1900-talet fanns det inga omfattande

Med vår vidgade syn på hur egenskaper kan komma till uttryck i ekonomistyrningen, där även agerande är ett sätt, visade det sig att det är de två för kunderna mest betydelsefulla

1. Skriv ett uttryck som anger triangelns omkrets. Betrakta nedanstående figur. a) Skriv och förenkla ett uttryck för figurens omkrets. Betrakta nedanstående figur. a) Skriv

För bibliotekens del innebär detta att tillgängliggöra och aktivt exponera böcker, tidningar och länkar som annars inte skulle hitta sina läsare och som innehålls-

Genomförandet av dessa åtgärder skulle även kunna leda till uppfyllelsen av vår beskrivning av en hållbar mobilitet för Krokslätts Fabriker samt Husvärden