Sjuksköterskans bemötande av patienter med demenssjukdom
En litteraturstudie
Nurses approach to patient with dementia A literature study
Sara Backman Julia Sporre Dufva
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Jörgen Jansson och Carina Glawing Examinerande lärare: Anna Willman
2019-11-26
Sammanfattning
Titel: Sjuksköterskans bemötande av patienter med demenssjukdom Engelsk titel: Nurses approach to patients with dementia
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad 15 hp, grundnivå Författare: Sara Backman och Julia Sporre Dufva
Handledare: Jörgen Jansson och Carina Glawing
Sidor: 20
Nyckelord: Demens, sjuksköterskans bemötande, konsekvenser
Introduktion: Demenssjukdom kan leda till stora beteendemässiga förändringar hos en person som i sin tur kan leda till utmanande beteenden såsom agitation och oro, detta gör att sjuksköterskor upplever det svårare att vårda patienter med demenssjukdom än patienter utan demenssjukdom. Det är viktigt att se vad svårigheterna kan bero på för att se lösningar och kunna ge personer med demenssjukdom bättre vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskans bemöter patienter med demenssjukdom. Metod:
Litteraturstudien utfördes enligt Polit & Becks (2017) niostegsmodell. Elva artiklar framkom efter systematisk sökning i databaserna CINAHL, PsycINFO samt PubMed. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats enligt Polit & Beck (2017). Huvudresultat: I artiklarna i litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskans bemötande främst handlar om Individanpassat bemötande vilket också är resultatets huvudkategori. Resultatet består också av underkategorierna; Bemötande med respekt och tålamod och Anpassad kommunikation.
Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att ett framgångsrik bemötande av personer med demenssjukdom består av en kombination av flera delar. Att alltid bemöta patienten med respekt och anpassad kommunikation ger färre problem med oönskade beteenden.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 4
Demens ... 4
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och dess konsekvenser ... 4
Sjuksköterskans professionella ansvar och bemötande ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 6
Inklusionskriterier ... 7
Exklusionskriterier ... 7
Artikelsökning ... 7
Urval ... 10
Databearbetning... 10
Forskningsetiskt ställningstagande ... 11
Resultat ... 11
Diskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 15
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Slutsats ... 16
Referenslista ... 17 Bilaga 1
4
Bakgrund
Demens
World Health Organization, WHO (2019) förklarar demens som ett syndrom och ett samlingsbegrepp för en typ av sjukdomar som drabbar hjärnan och har stor påverkan på den kognitiva förmågan. Demens drabbar främst äldre, över 65, emellertid har demens inte något med normalt åldrande att göra (WHO 2019). Demenssjukdomen är kronisk och ofta progredierande, hur sjukdomen utvecklas är individuellt relaterat till person samt typ av demenssjukdom (WHO 2019). Enligt Socialstyrelsens (2017) nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom att den kognitiva nedsättningen måste ha försämrats och att det dagliga livet eller arbetslivet måste vara påverkat för personen för att en utredning ska genomföras. Det finns många typer av demenssjukdom, i många fall kan även en kombination av flera finnas. Alzheimers sjukdom står för cirka 60–70% av fallen världen över och är därför den vanligaste demenssjukdomen (WHO 2017). Vid Alzheimers sjukdom kommer symtomen ofta smygande för att sedan öka stadigt och visar sig i ökad minnesproblematik samt svårigheter att orientera sig i tid och rum (Socialstyrelsen 2017). Vaskulär demens är den näst vanligaste formen och beror på skador på hjärnan orsakade av syrebrist på grund av till exempel en stroke.
Vaskulär demens kan debutera snabbt och komma i vågor (Socialstyrelsen 2017). Hur vaskulär demens yttrar sig beror på var i hjärnan skadan sitter men vanliga symtom är apati, depression och agitation (Staekenborg m.fl. 2010). Frontallobsdemens utmärker sig genom att skadan sitter i främre delen av hjärnan och kan visa sig genom stora personlighetsförändringar då omdömesförmågan blir påverkad. Personen kan ofta bli verbalt utåtagerande medan minnesfunktionen fortfarande kan vara intakt (Socialstyrelsen 2017). För att ställa diagnos krävs alltså en utvärdering av personens kognitiva förmågor tillsammans med prover av exempelvis likvor och röntgen av hjärnan för att se eventuella förändringar i till exempel vit hjärnsubstans eller om områden drabbats av hypoxi och nekros (Socialstyrelsen 2017).Oavsett vilken diagnosen är finns tre stadier, från mild till måttlig till svår demens där graden av svårigheter att klara sin vardag mäts. I det första, milda stadiet räknas mindre förändringar såsom svårigheter att orientera sig i tid och rum och lättare minnessvårigheter (WHO 2019). I det andra stadiet försvåras symtomen samt att svårigheter kring kommunikation och personlig vård ökar och även beteendemässiga förändringar kan observeras. I det sista stadiet, svår demens, ökar de fysiska svårigheter samt att större beteendeförändringar, såsom aggressivitet tillkommer (WHO 2019). Språksvårigheter, att tolka, förstå och göra sig förstådd, förekommer i de flesta fall av sjukdomen och blir extra framträdande framförallt i det senare skedet, svår demens (Savundranayagam & Orange 2014).
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens och dess konsekvenser
Signifikant för demenssjukdomar är att de ofta ger uttryck i olika beteendeförändringar eller psykiska besvär som aggressivitet, oro, apati, vandringsbeteende, hämningslöshet och hallucinationer (Brodaty m.fl. 2015). Detta är symtom som drabbar cirka 90% av alla med demensdiagnos, särskilt hos de med vaskulär demens eller Alzheimers sjukdom och förekomsten ökar eller uppstår i de senare stadierna av demensen (The IPA Complete Guides to BPSD 2012). Organisationen International Psychogeriatric Association, IPA, har tagit fram begreppet BPSD – Behavioral and Psychological Symtoms of Dementia eller Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens för att samla kunskap, erfarenheter och rekommendationer om och för att lyfta och möta dessa symtom (IPA 2012). En konsekvens av beteendemässiga symtom hos dementa är att personalens arbetsbelastning ofta upplevs öka när exempelvis aggressivitet förekommer, vilket kan leda till ökad stress hos personalen som i sin tur leder till både psykiska samt fysiska nedsättningar hos dem (Dietrich m.fl. 2014). Detta kan leda till att
5 vården personalen ger till patienter med demenssjukdom blir mindre kvalitativ (Hessler m.fl.
2018), bland annat genom att personalen tar genvägar och förenklar vården, skriker på patienten och reagerar negativt mot patienten (Hazelof m.fl. 2016). Konsekvens av en stressad sjuksköterska leder till fler felmedicineringar (Hessler m.fl. 2018).
Sjuksköterskans professionella ansvar och bemötande
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] har framställt en kompetensbeskrivning som kan ses som riktlinjer för alla svenska sjuksköterskor. Denna kompetensbeskrivning skildrar sex kärnkompetenser indelat i olika rubriker med tillhörande kunskapsrekommendationer (SSF 2017). Kärnkompetenserna innefattar pedagogik och ledarskap, personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och att leda och planera omvårdnadsarbetet för övrig omvårdnadspersonal, till exempel undersköterskor (SSF 2017). International Council of Nursing [ICN] (ICN:S Etiska kod för sjuksköterskor 2014) har tagit fram en etisk kod som bör gälla för alla inom sjuksköterskeprofessionen. ICN:s etiska kod har översatts och applicerats på den svenska sjukvården. Den etiska koden beskriver bland annat sjuksköterskans ansvar för att patienten ska få korrekt information om sin vård och behandling på ett anpassat och lämpligt sätt för den enskilde patienten samt att alla patienter ska få en rättvis vård, utifrån sina enskilda behov (ICN:S Etiska kod för sjuksköterskor 2014). I Sverige är det genom Hälso- och Sjukvårdslag [HSL] (SFS 2017:30) lagstadgat att alla människor har rätt till en jämlik vård. Patientlag (SFS 2014:821) uttrycker vikten av att informationen som ges anpassas till mottagarens ålder, erfarenhet, språkliga bakgrund, mognad och andra individuella förutsättningar och också att patientens integritet och självbestämmande ska respekteras.
Forskning visar att sjuksköterskan ofta känner sig otillräcklig gällande att ge en god, patientsäker vård till de med en demenssjukdom som befinner sig i somatisk sjukvård (Digby m.fl. 2018). En anledning till detta kan vara de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uttryckas vid demens (Dietrich m.fl. 2014). Hazelhof m.fl. (2016) bekräftar att sjuksköterskors fysiska och mentala hälsa blir negativt påverkad av stressen det innebär att vårda en patient med demenssjukdom. HSL (SFS 2017:30) säger att av kraven på vården är att den ska främja kontakten mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Samspelet mellan sjukvårdspersonalen och patienten är en viktig del av vården. Definitionen av bemötande är komplex och har en inverkan på allt som sker i relationen mellan vårdpersonal och patient (Socialstyrelsen 2015). Socialstyrelsen (2018) uttrycker att ett korrekt bemötande från omvårdnadspersonal leder till en bättre upplevelse av vården hos patienten.
Problemformulering
Demenssjukdomar kan leda till stora beteendemässiga förändringar hos en person. Dessa beteendemässiga förändringar kan bestå av utmanande beteenden så som agitation och oro.
Sjuksköterskor upplever, på grund av de utmanande beteendena, det svårare att vårda patienter med demenssjukdom än patienter utan demenssjukdom. För att ge sjuksköterskor en möjlighet att ge patienter med demenssjukdom en bättre vård är det viktigt att först ta reda på hur sjuksköterskors bemötande av personer med demenssjukdom ser ut.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan bemöter patienter med demenssjukdom.
6
Metod
En litteraturstudie består av att systematiskt samla in data och analysera denna. När detta är gjort gäller det att sammanställa och kritiskt utvärdera den data som införskaffats. Under litteratursökningen hämtas data från vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklar hämtas från olika relevanta databaser. Att söka från olika databaser bidrar till ett mer trovärdigt resultat (Backman 2016).
I litteraturstudien följs Polit och Becks (2017) nio steg i processarbetet. Dessa steg förklaras nedan i figur 1.
Figur 1. Polit och Becks (2017) nio steg i processarbetet. Fritt översatt.
1. Formulering av syfte utifrån problemområde
2. Val av sökstrategi
(sökord och databas) 3. Sökning efter artiklar i databaser
4. Granskning av titel och abstrakt
5. Genomgång av hela artiklarna med fokus på metod och
resultat.
6. Identifiera data relevant för studiens
syfte
7. Kritisk granskning av artiklarna
8. Analysera och kategorisera artiklarnas resultat
9. Sammanställning av resultat
7
Inklusionskriterier
I studien har artiklar publicerade mellan åren 2014–2019 valts för att få fram aktuell forskning.
I studien har kvalitativa samt kvantitativa vetenskapligt granskade artiklar från hela värden inkluderats för att få en samlad bild. I studien har artiklar som är skrivna på eller översatta till det engelska språket valts. I studien har alla sjuksköterskor som vårdar patienter med en diagnostiserad demenssjukdom på sjukhus eller vårdbonde inkluderats. Alla patienter oavsett ålder, kön samt typ av demenssjukdom är inkluderade i denna studie.
Exklusionskriterier
I denna studie har sjuksköterskor som har specialistutbildning inom demenssjukvårdvård har exkluderats. Sjuksköterskor som vårdar patienter som är under pågående demensutredning eller befinner sig på en minnesklinik har exkluderats. Litteraturvetenskapliga artiklar, fallstudier samt review-artiklar har exkluderats då dessa ej är ursprungskälla.
Artikelsökning
I steg ett (se figur 1) formulerades en problemställning och utifrån denna växte ett syfte med studien fram. Syftet ligger till grund för steg två. I steg två identifierades sökord samt relevanta databaser valdes. Här identifierades även inklusionskriterier och exklusionskriterier.
Databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO har använts i denna litteraturstudie (steg tre, se figur ett) för att få fram relevanta artiklar. De olika databaserna valdes då de har olika inriktningar. Databasen CINAHL fokuserar på omvårdnadsforskning, PubMed fokuserar på forskning som berör medicin och hälsa. PsycINFO täcker områdena omvårdnad och psykologi.
För att bredda sökningarna i databassökningen användes ”OR”, för att kombinera sökningar användes ”AND”. De sökord som användes i CINAHL som Major Headings (MH) var Behavior, Dementia, Communication, Nurse attitude samt Patient safety. Fritextsökning gjordes med sökorden Dementia care, Patient harm samt Concequences. I PsycINFO gjordes först en sökning för att efterlikna den sökning som gjorts i CINAHL med något modifierade termer för att passa PsycINFO, detta gav ej ett tillfredsställande resultat. Exempel på dessa sökningar så låg stort fokus på läkemedel. På grund av detta fick nya sökord tas fram. Sökordet som används i PsycINFO som Thesaurus var Dementia, Caring behaviour, Nurses samt Attitudes. Sökorden Behavior samt ”Dementia care” söktes som fritext. I PubMed gjordes sökningar som efterliknade de sökningar i tidigare databaser men dessa gav få resultat.
Sökorden i PubMed som Medical Subject Headings (MeSH) var Nurses samt Dementia.
Fritextsökning gjordes med sökordet Communication. I CINAHL samt PsycINFO gjordes sökningar av sökorden Dementia, Behaviour, Nurses och Attitudes med explode-funktion (+), detta för att få med termer som är relaterat till dessa sökord samt för att bredda sökningen. I CINAHL samt PsycINFOs databaser gjordes alla sökningarna från början med begränsningarna; artiklar skrivna mellan åren 2014–2019, Peer Reviwed samt skrivna eller översatta på det engelska språket. I PubMed gjordes begränsningarna; skrivna senaste fem åren, skrivna eller översatta till det engelska språket.
Major Headings, Thesaurus samt Medical Subject Headings är termer som databaserna tagits fram för att sätta artiklar som berör samma ämnen i samma kategori oavsett hur artiklarna är formulerade (Polit & Beck 2017).
8 Tabell 1 – med sökningar, träffar samt urval i CINAHL 190918
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH)
Dementia+
15 621
S2 (MH)
Behavior+
164 905
S3 (MH)Nurse
attitudes
6 628
S4 (MH) Patient
safety
16 509
S5 Consequences 28 776
S6 Dementia care 7 692
S7 Patient harm 5 749
S8 S1 OR S6 18 742
S9 S2 OR S3 167 021
S10 S4 OR S5 OR S7
49 719
S11 S8 AND S9
AND S10
113 24 5 5
MH= Major headings + = Explode
9 Tabell 2 – med sökningar, träffar samt urval i PsycINFO 190922
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (Thesaurus)
Dementia+
17 259
S2 (Thesaurus)
Nurses+
6 274
S3 (Thesaurus)
Attitudes+
57 543
S4 Behavior 254 255
S5 ”Dementia
care”
803
S6 S1 OR S5 17 430
S7 S3 OR S4 287 688
S8 S2 AND S6
AND S7
34 11 4 4
+ = Explode
Tabell tre – med sökningar, träffar samt urval i PubMed 190927
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MeSH) Nurses 11 414
S2 (MeSH)
Dementia
32 865
S3 Communication 139 680
S4 S1 AND S2
AND S3
17 (3) 6 2 2
MeSH= Medical subject headings ()= Externa dubletter
10
Urval Urval 1
Första sökningen (steg fyra, se figur 1) gav 113 artiklar från CINAHL, 34 artiklar från PsycINFO samt 17 artiklar från PubMed. Artiklarnas titel och abstrakt lästes för att skapa en uppfattning om överstämmande samt relevans gentemot syftet av litteraturstudien. I urval 1 valdes 24 artiklar ut från CINAHL och 11 artiklar valdes ut från PsycINFO samt sex artiklar valdes ut från PubMed. Totalt valdes 37 artiklar ut.
Urval 2
Samtliga artiklar från urval ett genomlästes med fokus på metod och resultat (steg fem och sex, se figur 1). Litteraturstudiens författare läste samtliga artiklar enskilt, sedan diskuterades dessa gemensamt. I urval två gjordes en bedömning om artiklarnas resultat och metod var relevant för denna litteraturstudiens syfte. Artiklar som valdes bort handlade om patienter som vårdades i hemmet samt de artiklar där vårdgivaren ej var sjuksköterska. Artiklar valdes också bort utifrån att de som metod använt sig av fallstudier eller var review-artiklar. Från CINAHL valdes fem artiklar, från PsycINFO valdes fyra artiklar, samt från PubMed valdes två artiklar ut. Totalt valdes 11 artiklar ut.
Urval 3
Samtliga artiklar kvalitétgranskades (steg sju, se figur 1). Kvalitativa artiklar granskades med stöd av mallen ”Guide to an Overall Critique of a qualitativ research report” från Polit & Beck (2017) och den kvantitativa artikeln granskades med stöd av ”Guide to an Overall Critique of a quantitative research report” från Polit och Beck (2017). Samtliga 11 artiklar har av litteraturstudiens författare bedömts hålla en god nivå för att inkluderas i resultatet. Två av dessa 11 artiklar bedöms ha en lägre kvalitet då en av artiklar har ej genomgått en granskning av en etisk kommitté men de redovisar tydligt sina etiska ställningstaganden. Den andra av dessa artiklar har ej granskat av en etisk kommitté och redovisar inte heller sina etiska överväganden men bedöms utifrån Polit och Becks (2017) modell ändå kunna inkluderas i resultatet.
Databearbetning
Databearbetningen i denna litteraturstudie genomfördes med utgångsläge i analyssteg från en allmän litteraturöversikt (Friberg 2017).
Artiklarna skrevs ut i pappersformat och kodades för att underlätta bearbetning. Författarna läste artiklarna från urval tre (steg åtta, se figur 1) enskilt vid upprepade tillfällen för att identifiera relevant innehåll som författarna sedan diskuterade tillsammans för att minska risken för eventuella feltolkningar. Författarna letade efter meningar, citat och stycken i samtliga artiklar som kunde besvara på litteraturstudiens syfte. För att få struktur samlades alla relevanta fynd i ett dokument som skrevs ut och klipptes isär. Likheter och skillnader i de urklippta styckena identifierades och sorterades in i två högar som blev till underkategorierna. Detta resulterade i underkategorierna: Bemötande med respekt och tålamod samt Anpassad kommunikation. Den gemensamma nämnaren för dessa två underkategorier var Individanpassat bemötande som blev resultatets huvudkategori. Figur 2 visar hur kategoriseringen gått till.
Exempel på kategorisering
11 Kod Artikel Stycke Mening Underkategori Huvudkategori
C4 Managing Challenging Behaviors of Dementia in Veterans - Identifying and Changing Activators and Consequence
Change the Approach.
Staff were encouraged to change their nonverbal communication approach by making eye contact, smiling, sitting at the same level, and using a respectful tone of voice when talking to Mr. Jones. A change in staff’s verbal communication approach was also identified, suggesting they let Mr. Jones know they understand what he says.
Personalen ändrar sitt bemötande genom att skapa ögonkontakt, le, sitta på samma nivå samt att använda en respektfull röst.
Bemötande med respekt och tålamod
Individanpassat bemötande
C4 Managing Challenging Behaviors of Dementia in Veterans - Identifying and Changing Activators and Consequences
For example, aggressive behavior often occurred in the context of perceived invasion of space, being corrected, or being denied a choice.
Excess vocalization tended to occur when residents were sitting alone or moved by staff. Problematic wandering occurred when residents wanted to go home, find their bedroom, or were already wandering.
Till exempel så förekom aggressivt beteende ofta när de upplevde kränkt integritet, bli rättade samt fråntogs ett val.
Bemötande med respekt och tålamod
Individanpassat bemötande
Figur 2. C4 = kodning av artikel.
Forskningsetiskt ställningstagande
I denna litteraturstudie har allt resultat redovisats noggrant utan personliga förväntningar eller värderingar. Litteraturstudiens författare har förhållit sig neutrala i bearbetning av resultatet och inte låtits sig influeras av personliga åsikter. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är detta av vikt i en litteraturstudie. I Sverige finns en lagstadgad forskningsetik (SFS 2003:460). Lagen innefattar vikten av att deltagare i forskningen ger sitt samtycke samt att hänsyn visats till deltagarnas integritet. Detta har litteraturstudiens författare tagit hänsyn till i granskningen av de artiklar som inkluderats i resultatet. Författarna till denna litteraturstudie har valt att enbart använda sig av peer-reviwed artiklar. För att undvika att artiklarna feltolkas av författarna till denna litteraturstudie har lexikon använts vid behov vid översättning.
Resultat
Litteraturstudiens syfte var att beskriva och sammanställa sjuksköterskans bemötande av patienter med demenssjukdom och eventuella konsekvenser av bemötandet. Resultatet baserades på 11 artiklar, 10 kvalitativa och en kvantitativ. Dessa finns presenterade i resultatmatrisen (se bilaga 1). Av de inkluderade artiklarna i denna litteraturstudie var fyra från Sverige, två från Norge samt två från Storbritannien. Tyskland, USA och Kanada hade en artikel vardera. Åtta antal artiklar kom från olika typer av särskilt boende medan fyra artiklar
12 kom från sjukhus. Huvudkategorin Individanpassat bemötande framkom tydligt med underkategorierna Bemötande med respekt och tålamod samt Anpassad kommunikation.
Individanpassat bemötande
Krupić m.fl. (2018), Höbler m.fl. (2018), Holle m.fl. (2015), Lillekroken m.fl. (2015), Featherstone m.fl. (2019) delar alla meningen att all demensvård förbättras om sjuksköterskan har kunskap om sin patient. De har då möjlighet att anpassa sitt bemötande för att undvika eventuella utmanande beteende hos patienter med demenssjukdom. Höbler m.fl. (2018) uttrycker att för att ge ett gott bemötande gäller det att inte ta förgivet som personal att patienten minns personalen och därför vara beredd att presentera sig om patienten verkar osäker på vem personalen är. Vidare uttrycker Höbler m.fl. (2018) att alla aktiviteter som patienten ska genomgå, till exempel undersökningar, bör genomföras på tider som bäst passar patientens rutiner för att inte skapa oro. Söderman och Rosendahl (2016) menar att personalen måste anpassa sitt språk när demenssjukdomen fortlöper för att kunna säkerställa att patienten förstår.
Som exempel nämner de i samma studie att personalen får tala tydligt och långsamt med ett enkelt språk och att detta blir allt viktigare i de senare stadierna av demenssjukdomen. Detta bekräftas av Lillekroken m.fl. (2015) och av Höbler m.fl. (2018).
Bemötande med respekt och tålamod
I Curyto m.fl. (2017) beskrivs först hur kommunikation mellan en patient med demenssjukdom och personal utfördes genom diskussion där personalen försöker övertala patienten att dennes oro är obefogad, vidare beskrivs hur personalen försöker argumentera med och verklighetsförankra patienten. Detta ledde till ett agiterat beteende som eskalerade hos patienten och utlöste ett svårhanterligt oönskat beteende. När personalen i ett senare skede istället ändrade sitt bemötande till ömsesidig konversation och mötte personen med demenssjukdom i dennes upplevda verklighet så ledde detta till ett mer balanserat beteende med frånvaro av agitation (Curyto m.fl. 2017). Holle m.fl. (2015) bekräftar att genom att undvika onödig diskussion från sjuksköterskans så genereras ett mer balanserat beteende hos patienter med demenssjukdom.
Att bemöta patienten med ögonkontakt, leenden, en respektfull röst samt att sätta sig ner om patienten sitter ner, leder enligt Curyto m.fl. (2017) till ett minskat aggressivt beteende.
Söderman och Rosendahl (2016) menar att det är viktigt att tänka på vilka signaler sjuksköterskan skickar och att inte visa stress då personer med demenssjukdom är känsliga för dessa signaler. Detta bekräftas också av Strandroos och Antelius (2017) som även de uttrycker att det är av vikt att inte personalen visar stress utan att de i mötet med den demenssjuka personen är lugna, tålmodiga, vänliga samt har ett glatt bemötande. Vidare uttrycker Höbler m.fl. (2018) att vid interaktioner med personer med demens gäller det att möta dem i deras värld, där de befinner sig här och nu. De nämner också att det är viktigt att respektera personer med demenssjukdoms integritet och inte störa deras rutiner om det går att undvika och att ha rätt timing. Ett exempel på detta ger även Fatania m.fl. (2018) som beskriver oron som skapas hos en patient som blir ombedd att gå i sängs tidigare än denne var van vid sedan innan. Ett aggressivt bemötande kunde enligt Curyto m.fl. (2017) uppstå när den dementa personens integritet blev kränkt. De nämner också att en ökad oönskad vokalisering uppstod när personalen inte respekterade patientens integritet. Egede-Nissen m.fl. (2017) menar att sjuksköterskan måste acceptera patienter med demenssjukdoms uttryckssätt och visa tålamod, om detta inte görs kan situationen mellan patienten och sjuksköterskan bli komplicerad.
Söderman och Rosendahl (2016) menar även de att tala lugnt, långsamt samt ge utrymme för den demente att komma med svar är viktigt. Även Fatania m.fl. (2018) uttrycker att ett respektfullt bemötande är viktigt. De förklarar detta med ett exempel på hur ett respektfullt bemötande kan ske där det hela tiden är viktigt att berätta vad och varför något sker istället för att bara utföra ett moment utan att ha den demenssjukas godkännande. Featherstone m.fl. (2019)
13 menar att personal ofta påbörjar omvårdnad såsom intimhygien utan att invänta svar eller godkännande hos patienten och hur detta kan vara en bidragande orsak till ökad oro och agitation hos patienten.
Anpassad kommunikation
I flera av artiklarna (Söderman & Rosendahl 2016; Egede-Nissen m.fl. 2017; Strandroos &
Antelius 2017; Höbler m.fl. 2018) beskrivs hur ett gemensamt språk förbättrar samt förstärker kommunikationen mellan människor samt underlättar för ett gott bemötande. När sjuksköterskor och patienter inte talar ett gemensamt språk kan detta leda till frustration samt ångest hos patienterna, sjuksköterskan kan då tolka denna ångest fel och felmedicinering av ångestdämpande läkemedel ökar (Söderman & Rosendahl 2016). Vidare uttrycker Standroos och Antelius (2017) att i frånvaron av ett gemensamt språk blir det utmanande att finna en gemensam grund för att bygga vidare på relationen mellan sjuksköterskan och en person med demenssjukdom. Sjuksköterskor ser hur deras begränsade kommunikation leder till frustration och oro hos patienter med demenssjukdom (Egede-Nissen m.fl. 2017). Enligt Strandroos och Antelius (2017) kan frånvaron av ett gemensamt språk resultera i att personer med demenssjukdom blir mer ensamma och isolerade. Utöver att patienterna blir passiva samt tysta när det gemensamma språket inte finns så kan även bristen på stimulans leda till sjukdomsprogression (Söderman & Rosendahl 2016). Ett gemensamt språk har positiva effekter hos patienter med demenssjukdom som blir mer aktiva och uppvisar färre oönskade beteenden (Söderman & Rosendahl 2016).Krupić m.fl. (2018) uttrycker vikten av att anpassa sitt språk och beskriver hur vissa sjuksköterskor förenklar språket medan andra sjuksköterskor talar med dessa patienter som om de inte förstod något alls. Lillekroken m.fl. (2015) ger exempel på att det är av vikt att som personal tala lugnt och försiktigt. Detta medförde en positiv upplevelse för patienten så att denne via bra bemötande kände en trygghet.En viktig del av bemötandet, när förmågan att inte ta emot verbala instruktioner finns, kan vara att placera föremål i direkt anslutning till personer med demenssjukdom. Detta för att patienten med demenssjukdom ska förstå att det ska använda dessa, till exempel sätta en gaffel i handen på en person som ska äta eller lägga fram tandborsten på handfatet för att ge den en känsla av förståelse och ett sammanhang (Strandroos & Antelius 2017; Krupić m.fl. 2016; Höbler m.fl. 2018). Höbler m.fl.
(2018) menar att när språkbarriärer uppstår krävs en icke-verbal kommunikation så som kroppsspråk och ansiktsuttryck, detta bekräftas av Egede-Nissen m.fl. (2017) och Krupić m.fl.
(2018). Egede-Nissen m.fl. (2017) menar också att kroppsspråk och ansiktsuttryck kan bidra till att förvirra patienten om det inte används på ett korrekt sätt, den icke-verbala kommunikationen är därför inte alltid ett sätt att förhindra agitation hos patienter. I Lillekroken m.fl. (2015) ges exempel på att det är av vikt att personal ska finnas närvarande för patienter med demenssjukdom och att ge fysisk kontakt vid behov. Detta har visats leda till en positiv upplevelse hos patienten. Ett tydligt kroppsspråk ger ett tryggt och lugnande bemötande (Lillekroken m.fl. 2015). Strandroos och Antelius (2017) menar även de att när sjuksköterskan är tydlig i sitt kroppsspråk kan osäkerhet och oro minskas hos patienten. Vidare uttrycker de att när personalen är i en konversation mellan varandra kan de med hjälp av kroppsspråk involvera den närvarande demenssjuka personen för att ge denne en känsla av samvaro och lugn (Strandroos och Antelius 2017).
Enligt Holle m.fl. (2015), Curyto m.fl. (2017), Featherstone m.fl. (2019), Krupić m.fl. (2018) och Höbler m.fl. (2018) menar flera av de deltagande sjuksköterskorna att de helt eller delvis saknar tillräcklig utbildning för att på ett lämpligt sätt kunna bemöta patienter med demenssjukdom. Många sjuksköterskor önskade sig mer utbildning inom demenssjukdomar och hur det kan bemötas inom deras område, exempelvis i sjukhusmiljö eller i samband med andra undersökningar.
14
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans bemötande av patienter med demenssjukdom. Resultatet i denna litteraturstudie visar att bemötande ofta beskrivs som kommunikation och respekt för personer med demenssjukdoms integritet.
Resultatdiskussion
Det faktum att om sjuksköterskan känner eller känner väl till personen med demenssjukdom är, enligt denna litteraturstudies resultat, en faktor som leder till ett betydligt bättre bemötande. För att kunna ge en individanpassad personcentrerad vård så är det bra att känna sin patient Socialstyrelsen (2017). Detta bekräftas av Clifford och Doody (2018) där sjuksköterskor som vidareutbildats inom demenssjukdomar beskriver att kunskap om den demenssjuke leder till att sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal har lättare att bemöta personen med demens på ett positivt sätt. Att känna sin patient behöver inte, enligt Clifford och Doody (2018), innebära att känna patienten sedan tidigare utan att tillräcklig information ges från tidigare vårdgivare för att sjuksköterskan ska veta hur patienten bemöts på ett optimalt sätt. Detta blir mer viktigt när en demenssjukdom förekommer och patienten inte själv kan redogöra för sitt tillstånd (Cliford & Doody 2018). SSF (2013) bekräftar att en god kommunikation mellan enheter och personal leder till en säkrare och bättre vård för alla patienter.
Enligt denna litteraturstudies resultat är det av stor vikt att ta sig tid att lyssna och att alltid respektera patientens integritet. Att respektera en persons integritet och rätt till självbestämmande beskrivs av SSF (2017) som grundläggande för ett bra bemötande. Resultatet visar att ta sig tid för personer med demenssjukdom kan relateras till både respekt och sjuksköterskans anpassade kommunikation och poängterar vikten av att ge personen med demenssjukdom utrymme för att svara i sin egen takt. ICN:s etiska kod (2014) säger att sjuksköterskan ska ge patienten korrekt information om sin vård och behandling på ett anpassat och lämpligt sätt för den enskilde patienten. Även Patientlag (SFS 2014:821) trycker på vikten av att information ska anpassas efter individens individuella förutsättningar. Resultatet visar att brist på tålamod eller kränkande av personens integritet hos kan leda till komplikationer så som ökade oönskade beteenden eller svårigheter att bryta dessa oönskade beteenden. Detta kan kopplas till Hazelhof m.fl. (2016) som menar på att sjuksköterskors fysiska och mentala hälsa blir negativt påverkad av stressen det innebär att vårda en patient med demenssjukdom. En ökad oro och agitation kan skapas när patientens godkännande inte inväntas.
Fossum (2013) säger att bemötande vid patientmötet främst handlar om kommunikation och kroppsspråk men också om värden som till exempel artighet och vårdpersonalens människosyn.
Det bekräftas i denna studies resultat som bland annat beskrev bemötande genom anpassad kommunikation. Mycket av hur bemötande utförs i denna studies resultat sker via kommunikation. När kommunikation beskrevs gjordes det ofta i termer av kroppsspråk eller enkel, anpassad kommunikation där dessa ibland beskrevs gemensamt och ibland var för sig. I resultatet i denna studie beskrivs bemötande och kommunikationen med flera exempel på god och mindre god kommunikation och vilka konsekvenser det kan leda till. Delfino m.fl. (2019) bekräftar att kommunikation och hur kommunikationen sker är mycket viktigt i mötet med personer med demenssjukdom och hur utfallet av dessa möten blir. Även Massimo (2018) beskriver hur viktig personalens bemötande kan vara för att den demenssjukes eventuella oönskade beteenden kan öka eller minskas.
I denna studies resultat beskrivs att god kommunikation, eller gott bemötande, leder till positiva konsekvenser på den demenssjukes beteende och i förlängning har positiv inverkan för den demenssjuke personen. Litteraturstudiens resultat visar att gott bemötande från sjuksköterskan kan leda till att personen med demenssjukdom antingen kan få ett redan pågående oönskat
15 beteende minskat eller att det inte uppstår över huvud taget. Exempel på god kommunikation är att tala långsamt, tydligt och att använda enkla ord. Vidare i resultatet ges exempel på där ömsesidig konversation mellan sjuksköterska och person med demenssjukdom ses som något positivt och kan få personen med demenssjukdom att känna sig mindre orolig. Att använda sig av en lugn och vänlig ton framkommer också i studiens resultat som något positivt.
Mindre god kommunikation, som innebär ett sämre bemötande, ses i denna studies resultat, som kommunikation som skapar eller leder till ett ökat oönskat beteende hos personen med demenssjukdom. Exempel på detta återfinns i resultatet när sjuksköterskan inte anpassar sin kommunikation och hur det leder till frustration och senare oro och aggression hos personen med demenssjukdom eftersom denne inte förstår. Detta bekräftas även av Krishnamoorthy och Anderson (2011) som tar upp att bristande kommunikation, som till exempel en bristande språklig förståelse eller förmåga att anpassa sitt språk leder till ökad oro och agitation.
Ytterligare ett av litteraturstudiens resultat som påvisar negativa konsekvenser av en mindre god kommunikation är frånvaron av ett gemensamt talat språk. Konsekvenserna vid ett icke- gemensamt språk är, enligt studiens resultat, omfattande och långtgående, bland annat genom att personen med demenssjukdom i den isolering bristen på språk innebär i snabbare takt insjuknar i sin demenssjukdom.
Ett intressant resultat som inte svarar direkt på denna studies syfte men ändå tydligt framkom i resultatet är att det ges förslag på lösning som utökad utbildning inom demenssjukdom, antingen som en intern utbildning, en vidareutbildning eller att grundutbildningen utökas. I alla studier där sjuksköterskan själv fått ge förslag på förbättring har detta nämnts. Clifford och Doody (2018) beskriver att sjuksköterskor som läst vidare om demenssjukdomar anser att deras vidareutbildning bidrar till att både demenssjuka patienter och personalen som vårdar dessa mår bättre av kunskapen sjuksköterskorna kan förmedla och att de lättare kan ta sig an beteenden som tidigare lett till oönskade situationer. Litteraturstudiens resultat bekräftar att när sjuksköterskor inte är medvetna om hur de använder sitt kroppsspråk så kan det leda till oönskade beteenden, som till exempel oro, hos en person med demenssjukdom, detta menar Clifford och Doody (2018) kan undvikas med rätt utbildning. Även Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2008) bekräftar att sjuksköterskor generellt önskar en utökad utbildning inom demensvård. Pfeifer (2018) menar att en utökad utbildning om demenssjukdomar hos sjuksköterskor ger ett bättre bemötande av personer med demenssjukdom.
Metoddiskussion
Denna studie har noga använt och följt Polit och Beck´s (2017) nio steg (se figur 1) dessa medför ett metodiskt arbetssätt som stärker litteraturstudiens validitet samt reliabilitet.
De databaser som valdes ut är relevanta för syftet och resultatet av mängden artiklar var förväntat. Då fokus låg på omvårdnad och bemötande gav CINAHL och PsycINFO ett bättre resultat än den mer medicinskt inriktade databasen PubMed. Sökorden som valts ut bedöms som relevanta för respektive databas och gav resultat som svarade på studiens syfte. Majoriteten av sökorden var kontrollerade termer som Major Headings, MeSH samt Thesaurus. Författarna anser generellt att sökorden är relevanta, med vissa undantag. När ordet bemötande översattes till engelska gav det ordet Treatment. Sökordet Treatment togs bort från sökningarna i båda databaserna då denna gav fel betydelse i sökresultaten. Senare framkom det i resultatsammanställningen författarna emellan att sökordet approach hade varit relevant att inkludera med de övriga sökorden då detta är en synonym till treatment. Genom att inte ta med approach som sökord kan detta ha bidragit till att artiklar relevanta för denna studie ej framkommit. I PubMed användes få sökord, detta efter fler kombinationer gjorts utan tillfredsställande resultat.
16 Litteraturstudiens syfte var brett men utifrån de inklusions- och exklusionskriterier som tillämpats smalnades sökresultaten av. Sökning i databaser gjordes med en begränsning på de senaste fem åren, detta för att ge ett så aktuellt och relevant resultat som möjligt. Sju av de 11 artiklar som inkluderades i litteraturstudien är gjorda de senaste två åren och anses av författarna vara relevanta för vår tid. Mycket forskning inom området verkar dock vara gjord längre tillbaka och är allmänt vedertagen, kanske hade resultatet kunnat öka i relevans om tidsspannet utvidgats men då hade aktualiteten fått stå tillbaka. Många artiklar valdes bort i urval ett och två då de visade sig handla om patienter vårdade i hemmet och av anhöriga, dessa kom med bland träffarna trots att sökordet nurses inkluderats och sökts som Major Subject i sökningarna i PsycInfo och PubMed.
Endast en studie med kvantitativ metod valdes till resultatet men denna artikel ansågs styrka och ge tyngd till de övriga kvalitativa studiernas resultat och därför valde författarna att inkludera denna i litteraturstudien. Enligt Polit och Beck (2017) ger ett resultat av artiklar som är av både kvantitativ samt kvalitativ metod en högre trovärdighet.
Artiklarna som ingick i litteraturstudien är endast från Nordamerika och Europa. De från Europa kom till större del från Norden. Författarna är medvetna om att dessa artiklar som är representerade från Europa står för en övervägande del av litteraturstudiens resultat. Det bristande geografiska resultatet gör att studiens resultat är svårt att applicera på fler delar av världen än Europa och Nordamerika men att applicerbarheten stärks i framförallt i nordiska länderna.
Författarna är medvetna om att två av artiklarna har samma huvudförfattare detta bedöms dock ej ha någon påverkan på resultatet.
Att denna litteraturstudie sammanställts av två författare ses som en styrka då alla resultat bearbetats både enskilt samt gemensamt i både inläsning och diskussion omkring fynden som lett fram till det slutgiltiga resultatet. Genom att författarna diskuterade sinsemellan minskar risken för eventuella feltolkningar av de valda artiklarna.
Klinisk betydelse
Denna litteraturstudie visar på att bemötande består av många olika delar. I mötet med personer med demenssjukdom behöver sjuksköterskan vara medveten om vikten av att kombinera och anpassa sin kommunikation efter den demenssjukes behov.
Förslag till fortsatt forskning
För att få en ökad kunskap inom sjuksköterskors bemötande av patienter med demenssjukdom kan vidare forskning göras med fokus på hur sjuksköterskor utbildas i bemötande av personer med demens. Ett annat förslag på vidare forskning är att undersöka skillnader på sjuksköterskans bemötande beroende på om personen med demenssjukdom befinner sig på sjukhus eller särskilt boende.
Slutsats
Resultatet i denna litteraturstudie visar på att ett framgångsrik bemötande av personer med demenssjukdom består av en kombination av flera delar. Att alltid försöka individanpassa och bemöta patienten med respekt samt att använda sig av en kommunikation som är anpassad för individen med demenssjukdom ger en minskning av oönskade beteenden.
17
Referenslista
⃰ = Artiklar som använts i resultatet
Alvira, M.C., Risco, E., Cabrera, E., Farré, M., Hallberg, I.R., Bleijlevens, M.H.C., Meyer, G., Koskenniemi, J., Soto, M. & Zabalegui, A. (2014). The association between positive–
negative reactions of informal caregivers of people with dementia and health outcomes in eight European countries: a cross‐sectional study. Journal of Advanced Nursing 71:6, ss 1417–1434. doi:10.1111/jan.12528
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Brodaty, H., Connors, M. H., Xu, J., Woodward, M., Ames, D.; PRIME study group.
(2015). The course of neuropsychiatric symptoms in dementia: A 3-year longitudinal study. Journal of the American Medical Directors Association, 16, ss 380–
Clifford, C. & Doody, O. (2018). Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities. J Psychiatroc Mental Healt Nurse 25:, ss 26-36 DOI: 10.1111/jpm.12436
⃰ Curyto, K.J., McCurry, S.M., Luci, K., Karlin, B.E., Teri, L. & Karel, M.J. (2017). Managing Challenging Behaviors of Dementia in Veterans - Identifying and Changing Activators and Consequences Using STAR-VA. Journal of Gerontological Nursing 43:2, ss 33- 43. DOI: 10.3928/00989134-20160930-01
Delfino, L. L., Komatsu, R. S., Komatsu, C., Neri, A. L. & Cachioni, M. (2019). ‘Dementia management strategies associated with neuropsychiatric symptoms of elderly people with Alzheimer’s disease’. Dementia, 18:7–8, ss. 2747–2759. DOI:
10.1177/1471301218759233.
Dietrich, U., Rößler, M., Bellmann, M., Scharfe, J. & Kirch, W. (2014). Work load and health impairments of inpatient nursing care personnel with particular focus on the care of people with dementia. Journal of Public Health 22:5, ss 395-405.
https://doi.org/10.1007/s10389-014-0632-9
Digby R., Lee S. & Williams A. (2018). The “unworthy” patient with dementia in geriatric
rehabilitation hospitals. Collegian. 25:4, ss 377-383.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1016/j.colegn.2017.10.002
⃰ Egede-Nissen, V., Sellevold, G.S., Jakobsen, R. & Sørlie, V (2017). Ethical and cultural striving: Lived experiences of minority nurses in dementia care. Nursing Ethics 24:6, ss 752–766 DOI: 10.1177/0969733015624489
⃰ Fatania, V., DeBoos, D., Tickle, A. & Connelly, D. (2018). How to inpatient psychiatric nurses make sens of and respond to behviours in dementia. An interpretative phenomenological analysis. Aging & Mental health. 23:9, ss 1156-1163. DOI:
10.1080/13607863.2018.1479835.
⃰ Featherstone, K., Northcott, A. & Bridges, J. (2019). Routines of resistance: An ethnograph of the care of people living with dementia in acute hospital ward and its consequenses.
International Journal of Nursing Studies. 96:, ss 53–60.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.12.009
18 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4 uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I Fossum, B. (red). Kommunikation:
samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. ss. 25–49
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Forsberg, F (red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss.
141–152
Hazelhof, T.J.G.M., Schoonhoven, L., van Gaal, B.G.I., Koopmans, R.T.C.M. & Gerritsen, D.L. (2016). Nursing staff stress from challenging behaviour of residents with dementia: a concept analysis. International Nursing Review 63: ss 507– 516
Hessler, J. B., Schäufele, M., Hendlmeier, I., Junge, M.N., Leonhardt, S., Weber, J. & Bickel, H. (2018). Behavioural and psychological symtoms in general hospital patients with dementia, distress for nursing staff and complications in care; results of the General Hospital Study. Epidemiology and Psychiatric Sciences. 27:3, ss 278- 287. https://doi.org/10.1017/S2045796016001098
Hiyoshi-Taniguchi, K., Becker, C. B., & Kinoshita, A. (2017). What Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia Affect Caregiver Burnout? Clinical Gerontologist. 41:3, ss 249-254, DOI: 10.1080/07317115.2017.1398797
⃰ Holle, D., Krüger. C., Halek, M., Sirsch, E. & Bartolomeyczik, S. (2015). Expriences of Nursing Staff Using Dementia-Specific Case Conferences in Nursing Homes.
American Journal of Alzheimer´s Diseases & Other Dementias. 30:3, ss 228-237. DOI:
10.1177/1533317514552320
⃰ Höbler, F. Argueta-Warden, X., Rodrigues-Monfarte, M., Escrig-Pinal, A., Wittich, W. &
McGitton, S. (2018). Exploring the sensory screening of nurses working in long-term care homes with resident who have dementia: a qualitative study. BMC Geriatrics 18:1, ss 1–14. https://doi.ord/10.1186/s12877-018-0917-x
ICN:S Etiska Kod För Sjuksköterskor. (2014). Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening Tillgänglig på Internet: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Krishnamoorthy, A. & Anderson, D. (2011). Managing challenging behaviour in older adults with dementia. Progress in Neurology and Psychiatry. 15:3, ss 22-26 https://doi.org/10.1002/pnp.199
⃰ Krupic, F., Eisler, T., Sköldenberg, O. & Fatahi, N. (2016). Experience of anaesthesia nurses of preoperative communication in hip fracture patiens with dementia. Scand J Caring SCI 30:, ss 99-107. DOI: 10.1111/scs.12226
⃰ Krupić F., Sadić S., Seffo N., Bišćevic M., Fazlić M., Čustović S. & Samuelsson K. (2018).
Experience of registered nurses in assessing postoperative pain in hip fracture patients with dementia. Medicinski Glasnik 15:1, ss 75-80. DOI: 10.17392/942-18
⃰ Lillekroken, D., Hauge, S.& Slettebø, Å. (2015). “Saluting” perceived sense of coherence in people with dementia by nurses. Journal of Public Mental health 14:3, ss 149-158.
DOI: 10.1108/JPMH-10-2014-0042
19 Massimo, L., Kales, H. C. & Kolanowski, A. (2018). State of the Science: Apathy As a Model for Investigating Behavioral and Psychological Symptoms in Dementia. Journal of American Geriatric Society. 66:1 ss 4-12 DOI: 10.1111/jgs.15343
Pfeifer, P., Vandenhouten, C., Purvis, S. & Zupanc, T. (2018). The Impact of Education on Certified Nursing Assistants' Identification of Strategies to Manage Behaviors Associated With Dementia. Journal for Nurses in Professional Development. 24:1 ss 26-30. http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1097/NND.0000000000000418 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: J. B. Lippincott Company.
Savundranayagam, M. Y., Orange, J. (2014). Matched and mismatched appraisals of the effectiveness of communication strategies by family caregivers of persons with Alzheimer’s disease. International Journal of Language & Communication Disorders, 49:, ss 49–59.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2017:30 Hälso- och Sjukvårdslag SFS 2014:821 Patientlag
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso- och sjukvård. Falun: Socialstyrelsen. från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19620/2015- 1-5.pdf [2019-10-07]
Socialstyrelsen (2017). Nationella Riktlinjer för Vård och Omsorg vid Demenssjukdom.
https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-omsorg-vid- demenssjukdom/1 [2019-09-12]
Socialstyrelsen (2018). Öppna jämförelser 2017 - Vård och omsorg om äldre.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-3-10.pdf [2019-10-08]
Staekenborg S. S., Su T, van Straaten E. C.W., Lane, R., Scheltens, P., Barkhof, F. & van der Flier, W. M. (2010). Behavioural and psychological symptoms in vascular dementia;
differences between small- and large-vessel disease Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry 2010:81, ss 547-551. DOI: 10.1136/jnnp.2009.187500 Statens beredning för medicinsk utvärdering (2008). Dementia - caring, ethics, ethnical and
economical aspects: a systematic review. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU- utvarderar/demenssjukdomar/ [2019-10-29]
⃰ Strandroos, L. & Antelius, E. (2017). Interaction and common ground in dementia:
Communication across linguistic and cultural diversity in a residential dementia care setting. Health 21:5, ss 538–554. https://doi.org/10.1177/1363459316677626
Svensk Sjuksköterskeförening (2013). Teamets kommunikation inom vård och omsorg.
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/teamets-kommunikation-inom- vard-och-omsorg/ [2019-10-29]
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för Sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
20 sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-10-28]
⃰ Söderman M. & Rosendahl. S.P. (2016). Caring for Ethnic Older People Living With Dementia- Experiences of Nursing Staff. J Cross Cult General. 2016:31, ss 311-326 DOI: 10.1007/s10823-016-9293-1
The IPA Complete Guides to BPSD. (2012). The International Psychogeriatric Association.
Tillgänglig på internet:
http://www.bsa.ualberta.ca/sites/default/files/____IPA_BPSD_Specialists_Guide_On line.pdf
World Health Organization (2019). Dementia. https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/dementia [2019-09-11]
Artikelmatris
Författare År/Land/Artikel
Syfte Metod Huvudresultat
Curyto m.fl.
År:2017 Land: USA
Titel: Managing Challenging Behaviors of Dementia in Veterans - Identifying and Changing Activators and Consequences Using STAR-VA
Syftet med denna studie var att beskriva
utmanande beteende på särskilda boenden. Vad personalen använde för interventioner när utmanande beteenden uppstod.
Metod: Kvantitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling:
Bedömningsinstrument
Resultatet visade på vikten av ett respektfullt bemötande samt att rätt kommunikation minskade de utmanande beteenden hos personer med demenssjukdom.
Egede-Nissen m.fl.
År:2017 Land: Norge
Titel: Ethical and cultural striving: Lived experiences of minority nurses in dementia care
Syftet med denna studie var att utforska och undersöka den upplevelsen hos personal av etnisk minoritet på en demensvårdsenhet på ett norskt vårdhem
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Individuella intervjuer
Resultatet visade att verbal och icke- verbal kommunikation kombineras när språksvårigheter finns. Att visa tålamod ger en mindre agitation och oro hos patienter med
demenssjukdom
Fatania m.fl.
År: 2018
Land: Storbritannien
Titel: How do inpatient psychiatric nurses make sense of and respond to behaviours in dementia? An Interpretative
Phenomenological Analysis
Syftet var att svara på frågan; vad
slutenvårdsjukskötersko r inom psykiatrin har för förståelse och hur de bemöter beteendet vid demens
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Resultatet visade på vikten av att respektera patientens integritet och exempel på när bemötandet brister hur det kan få konsekvenser
Featherstone, Northcott & Bridges År: 2019
Land: Storbritannien
Titel: Routines of resistance: An
ethnography of the care of people living with dementia in acute hospital wards and its consequences
Syftet med denna studie var att utforska hur motstånd till vård visar sig på
sjukhusavdelningar och hur de är förstådda, klassificerade och hanterade av personal
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Observationer samt intervjuer.
Resultatet visade att personalen alltid bad om patienten med
demenssjukdoms tillstånd vid
exempelvis intimvård men att de inte alltid respekterade dess integritet genom att vänta på ett svar. Att när patienten sa emot vård var
personalens strategi inte att bemöta detta utan istället berätta för
personen med demenssjukdom att det var nödvändigt
Höbler m.fl.
År: 2018 Land: Kanada
Titel: Exploring the sensory screening experiences of nurses working in long- term care homes with residents who have dementia: a qualitative study
Syftet med denna studie var att identifiera de mest effektiva åtgärderna och strategierna som används av
sjukvårdspersonal för att screena för hörsel och synförlust hos personer med demens
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling: Intervjuer
Resultatet visade att använda ett långsamt samt tydligt språk. Att möta patienten med demenssjukdom på deras nivå samt att respektera deras integritet
Holle m.fl.
År:2015
Land: Tyskland
Titel: Experiences of Nursing Staff Using Dementia-Specific Case Conferences in Nursing Homes
Syftet med denna studie var att utforska
vårdpersonalens upplevelser att ha demensspecifika teamkonferenser i kombination med det innovativa
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvälmlighetsurval Datainsamling:
Semistrukturerade telefonintervjuer, problemformulerade
Resultatet visade att sjuksköterskans egna beteende och bemötande ofta utlöser ett utmanande beteende hos patienter med demenssjukdom
demensorienterade utvärderingar
gruppintervjuer samt
fältobservationsanteckningar Krupić m.fl.
År: 2018 Land: Sverige
Titel: Experience of registered nurses in assessing postoperative pain in hip fracture patients with dementia
Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos patienter med demens med höftfraktur i den postoperativa miljön
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 9
Datainsamling: Frågeformulär
Resultatet visade att använda sig av beröring för att upprätta
kommunikation samt att
individanpassa kommunikationen till patienten med demenssjukdom
Krupic, m.fl.
År: 2016 Land: Sverige
Titel: Experience of anaesthesia nurses of perioperative communication in hip fracture patients with dementia
Syftet med denna studie var att beskriva
erfarenheten av anestesisjuksköterskor av svårigheterna som uppstår i vårdsituationer och hur kommunikation med patienter kan upprätthållas i den preoperativa inställningen av höftfrakturskirurgi
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 4
Datainsamling: Djupgående individualiserade intervjuer med öppna frågor
Resultatet visade vikten av att prata lugnt, tydligt samt med tålamod till patienter med demenssjukdom.
Fysisk beröring kan ha en lugnande effekt hos personer med
demenssjukdom
Lillekroken, Hauge & Slettebø År: 2015
Land: Norge
Syftet med denna studie var att identifiera och presentera faktorer som av sjuksköterskor uppfattades ge patienter
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval
Resultatet visade att genom närvaro, synlighet och fysisk kontakt av sjuksköterskan medför detta ett lugn och en trygghet hos patienter med demenssjukdom
Titel: “Saluting” perceived sense of coherence in people with dementia by nurses
med demenssjukdom en känsla av sammanhang
Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer samt observationer
Strandroos & Antelius År: 2017
Land: Sverige
Titel: Interaction and common ground in dementia: Communication across linguistic and cultural diversity in a residential dementia care setting
Att undersöka kommunikationen mellan boenden och personal som har olika språklig och kulturell bakgrund
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Bortfall: 2
Datainsamling: Observationer samt intervjuer
Resultatet visade vikten av att sjuksköterskan alltid bör tänka på vad kroppsspråket förmedlar.
Resultatet nämner också vikten av att lyssna och ge patienten med
demenssjukdom tid att svara
Söderman & Rosendahl År: 2016
Land: Sverige
Titel: Caring for Ethnic Older People Living with Dementia – Experiences of Nursing Staff
Syftet med denna studie var att förklara och beskriva
läkemedelsupplevelsens erfarenheter av att svara på svensktalande
personer med demens i ett finsktalande
grupphem och ett svensktalande grupphem i Sverige
Metod: Kvalitativ
Urval: Bekvämlighetsurval Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer
Resultatet visade att frånvaro av ett gemensamt språk mellan
sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom kan medföra agitation, passivitet och socialt tillbakadragen patient. Närvaro av ett gemensamt språk kan medföra minskad agitation och ett ökat lugn
