• No results found

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ

Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik

2019

Tillämpningar av digitalisering på last mile logistics En multifallstudie

Kristian Georges & Nahom Solomon

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Industriell ekonomi

Industriell ekonomi - Industrial Management and Logistics

Handledare: Abid Muhammad Examinator: Inga-lill Carlsson

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.3 syfte och frågeställningar ... 6

2 Metoder ... 7

2.1 Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder ... 7

2.2 Kvalitativ metod ... 7

2.2.1 Val av forskningsmetod ... 8

2.3 Angreppsätt ... 8

2.3.1 Deduktion ... 8

2.3.2 Induktion ... 9

2.3.3 Abduktion ... 9

2.3.4 Val av forskningsansats ... 9

2.4 Fallstudie ... 9

2.4.1 Multiple-case study ... 10

Val av fallstudie ... 10

2.5 Vetenskapligt synsätt ... 11

2.5.1 Deskriptiv ... 11

2.5.2 Explorativ ... 12

2.5.3 Förklarande ... 12

2.6 Datainsamlingsmetod ... 12

2.6.1 Intervjuer ... 12

Ostrukturerade intervjuer ... 13

Strukturerade intervjuer ... 13

Val av intervjumetod ... 13

2.8 Litteraturstudie ... 13

2.9 Metodkritik ... 14

2.9.1 Reliabilitet ... 14

2.9.2 Validitet ... 15

2.9.3 Studiens validitet ... 15

3 Teoretisk referensram ... 15

3.1 Logisik ... 15

3.1.1 Last mile ... 16

3.1.2 Trade-offs ... 18

3.1.3 Transportens miljöpåverkan ... 18

3.1.4 Ledtid ... 19

(3)

3.1.5 Just-in-Time (JIT) ... 20

3.1.6 RFID ... 22

3.1.7 Kapitalbindning och lagerhållningskostnad ... 23

3.1.8 Produktivitet och fyllnadsgrad ... 24

3.1.9 Olika typer av uthämtningsmöjligheter ... 24

Hemleverans till dörren ... 24

Hemleverans till postlåda eller brevinkast ... 26

Leverans via ett bemannat paketombud ... 26

Leverans till paketautomat ... 27

3.2 Digitalisering ... 29

3.2.1 E-handel ... 30

3.3 Kundtillfredsställelse ... 31

4. Resultat ... 32

Företag A ... 32

Företag C ... 34

Företag D ... 35

Företag E ... 35

5.Analys och diskussion ... 38

6. Slutsats ... 41

Referenser ... 44

Bilagor ... 50

(4)

1

Abstract

Over two decades, digitalization has grown considerably and gained momentum around the world. The majority of the world's population uses digital services such as Internet,

smartphones and computers. The growth has changed the market, which has led to increased delivery of packages to customers or to wholesalers. Last mile Logistics has had a major impact in digitalization as the purpose is how efficiently packages are delivered to the customer.

The purpose of this study was to understand the applications of digitalization on last mile logistics through e-commerce in different industries.

For the purpose of the study, data collection of scientific articles and interviews was

accomplished. The study consists of five interviews with five different case companies that works with digitalization focusing on the last mile logistics.

These interviews highlighted how dependent companies are currently out of digitization in last mile logistics, it was also emphasized how large investments companies make regarding jobs with constant improvements in order to meet customers' needs.

In the study's conclusions, it was possible to understand how different businesses implement digitization in different ways, and how these different companies apply digitization on their last mile logistics through e-commerce.

(5)

2

Sammanfattning

Över två decennium har digitaliseringen vuxit avsevärt och tagit fart runt om i världen.

Majoriteten av världens befolkning använder digitala tjänster såsom internet, smartphones och datorer. Tillväxten har förändrat marknaden vilket har lett till ökad leverans av paket till grossister eller till kunder. Sista milen logistiken har haft en stor betydelse inom

digitaliseringen då syftet är hur effektivt paket levereras till slutkund.

Syftet med denna studie är att förstå tillämpningarna av industriell digitaliseringen på ”last- mile” logistik vid e-handel.

För att besvara studiens syfte har datainsamling av vetenskapliga artiklar samt intervjuer genomförts. studien består av fem intervjuer med fem olika fallföretag som arbetar med digitalisering med fokus vid sista milen logistiken.

Dessa intervjuer framhävde hur beroende företag i dagsläget är utav digitalisering i last mile logistics, det framhävdes även hur stora satsningar företag gör gällande arbeten med ständiga förbättringar i syfte att uppfylla kunders behov.

I studiens slutsats går det att begripa hur olika verksamheter implementerar digitalisering på olika sätt, samt hur dessa olika företag tillämpar digitaliseringen på deras ”last-mile” logistik genom e-handel.

(6)

3

Förord

Vi författare skulle vilja ta ett ögonblick och tacka samtliga företag för deras medverkan i denna studien. Med hjälp från företagen som medverkat i denna studien så har vi erhållit en verklighetsbild av hur det ser ut vid den industriella sista milen logistiken. Vi tackar så

hemskt mycket för att dem varit samarbetsvilliga. Vi skulle även vilja tacka handledaren Abid Muhammad för all handledning som han givit oss under studiens gång samt ett stort tack till examinatorn Inga-lill Carlsson som hjälpt oss med handledningar vid denna undersökning.

2019-05-31

Kristian Georges & Nahom Solomon

(7)

4

1 Inledning

I detta kapitel presenteras en bakgrundsbeskrivning kring ämnet samt studiens syfte och frågeställningar.

1.1 Bakgrund

Under hela människans civiliserade tid har man handlat med varor. Där byten sker mellan individer till dagens handel som sker i många olika kanaler på en och samma gång, detta kan även kallas för multikanalförsäljning (Pantano & Viassone 2015). Under de senaste åren har e-handeln ökat drastiskt (Schmidt Thurow u.å.), till följd av e-handelns ökning så har

distributionen ökat vilket har skapat en del problem vid ”last-mile” logistics (Punakivi et al., 2001).

I slutet av 1990-talet förekom ett genombrott i den globala marknaden då internet

introducerades. Med det kom även de första nätbutikerna som skapade ett nytt sätt att handla varor på (Rotem-Mindali & Weltevreden 2013).

Produkter köps för det mesta på nätet nuförtiden istället för i den fysiska handeln, vilket har gjort att sättet att leverera varor har förändrats. Kunden får paketet levererat istället för att åka till butiken (Grando & Gosso 2006). Enligt Chen (2015) behöver inte kunden åka till butiken utan internetthandeln finns tillgängligt för kunden dygnet runt. På Internet idag presenteras varorna på många fler olika sätt än vad de gör i de fysiska butikerna. Där man kan köpa på flera olika ställen genom en metod som kallas multikanalförsäljning, exempel på det kan vara mobil och sociala medier (Pantano & Viassone 2015).

Anledningen till att E-handeln har ökat mycket som det har gjort är för de tekniska framstegen som även ständigt förbättras (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). Dessa framsteg har gjort att distributionen vid ”last-mile” har stött på en del problem som även kostar pengar eftersom att det är den dyraste distributionsleden i försörjningskedjan

(Punakivi, Yrjölä & Holmström, 2001). Ett problem som händer ofta vid ”last-mile” delivery är ”not-at-home-problems”. Det är då när leverantören levererar varan till hemmet och

kunden inte är hemma vilket skapar en del extra kostnader då leverantören måste tillbaka med varan (Punakivi, Yrjölä & Holmström 2001). Denna process har med åren utvecklats då digitalisering implementerats i allt fler verksamheter när det kommer till leverans (Choo, C.

2016). Kundkommunikation har utvecklats enormt och en god kommunikation finns nu oftare

(8)

5

mellan leverantörer och kunder. Detta har underlättat mycket för både företag och kunder när det kommer till ”last-mile” delivery. Flertal samband är sammanhängande i denna kedjan då både kundtillfredsställelsen kan skadas och även leverantörer får högre kostnader (ibid).

Om man någon gång spårade sändningen av paketet som är beställd och insåg att ”out of delivery” status var mycket längre än man beräknat. Så är det för att vid vissa områden är det långa sträckor mellan leveransplatserna, och det är endast ett eller två paket som ska levereras till varje destination. Detta kostar mer för att det är färre paket som levereras (e-commerce Nation. (2018). Under transporten kan det även uppstå trafikföreningar som kostar mer och ineffektiviteten av biltransport vid sista milen har förvärrats på grund av den höga efterfrågan.

I följd av detta ökas antalet paket som ska levereras ut till kunderna. (e-commerce Nation.

(2018). I dagens industrier har det blivit näst intill omöjligt att ha en flödande process utan någon form utav digitalisering (Meller R.D., Ballot E, 2010). Att kunna lagerföra, spåra och tydliggöra i logistiklinjen är viktiga faktorer som kräver noggrannhet (ibid). En logisk linje är bestående utav flera delar, alla delar är även väldigt beroende utav varandra (Meller R.D., Montreuil B, 2012). Utvecklingen inom alla element i logistikkedjor har sedan 1950-talet haft en stor digital utvecklingskurva som inneburit att industrier och verksamheter som kretsar kring detta har behövt uppdatera sina verksamheter. Det har lett till att dem behövt

implementera mer digitalisering i form av exempelvis E-handel (Meller R.D, Montreuil B, 2012). Teorier tyder på att det blir mer strukturerat, korrekt och smidigare när en digital standardisering implementeras i en verksamhet (Stefansson, G, 2006). I denna studien ska flertal undersökningar genomföras på bland annat transportföretag för att ta reda på om teorin stämmer eller om den verkliga marknaden fungerar bättre utan det.

Enligt (Meireles & Sanches, 2009) sker utbyten mellan individer och dagens e-handel, som även kallas för tradeoffs. Det handlar om att man sänker eller förlorar en kvalité, kvantitet eller en egenskap hos ett element i utbyte mot en vinst i andra aspekter. Tradeoff är alltså när en enhet ökar och en annan måste minska. Tradeoffs har inom ”last-mile” logistics

exempelvis lett till att det sker bättre leveranser (förbättrade transportmedel), reducerade kostnader och bättre service med mera (ibid).

(9)

6

1.3 syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att förstå tillämpningarna av digitaliseringen på ”last-mile” logistiken vid e-handel inom olika industrier.

Frågeställningar

1. Vika är de vanligaste utbyten (tradeoffs) inom leveranstjänster av ”last-mile logistics”?

2. Vad faktorerna som påverkar samband mellan ”last-mile” logistik och kundernas tillfredsställelse i digitaliserings sammanhang?

(10)

7

2 Metoder

Följande kapitel redogör tillvägagångsätt och metodval.

2.1 Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder

Den kvalitativa forskningsansatsen definieras som ett sätt att handla för att samla in och undersöka information som baseras på kvalitén och inte kvantitet enligt Murray och Hughes (2008). Enligt Biggam (2015) möjliggör den kvalitativa forskningsansatsen en insamling och analys av information och kan svara på varför frågor.

För att uppnå studiens syfte samt frågeställning kommer vi att använda oss av kvalitativa metoder.

I studien användes en kvalitativ insamlingsmetod av data, intresset har varit att studera olika företag för att skapa en djupgående kunskap kring företagen och definiera dess problem.

Studien är avsedd till att analysera hur företag har hanterat ökningen av e-handel och hur de har påverkat arbetet med ”last-mile logistics”. En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom att den klargör en ökad och fördjupad förståelse av fenomen och värderingar (Bryman & Bell, 2015). För att få den ökade förståelsen har vi valt att intervjua ett fåtal företag som arbetar med e-handel och ”last-mile logistics”. Syftet med intervjuerna är att det ska tillföra en ökad och fördjupad kunskap kring deras arbetssätt vid ”last-mile logistics”.

Forskningen kommer att bestå av både primära samt sekundära källor. Vi kommer att utgå från de planerade intervjuerna som kommer att vara semi-strukturerade. Observationer kommer att stå till grund för denna forskning, det vill säga att de primära tillsammans med de sekundära källorna kommer att baseras på samlad information från vetenskaplig litteratur samt vetenskapliga källor. Den samlade informationen kommer användas i syfte till att styrka forskningens resultat från de semi-strukturerade intervjuerna och observationerna kommer att stärka trovärdigheten, det kommer öka reliabiliteten och validiteten i forskningen.

2.2 Kvalitativ metod

Enligt Justesen, Mik-Meyer (2011) och Creswell (2014) handlar kvalitativt arbete om att få tillgång till direkt information på plats och sedan ska den informationen utredas. Kvalitativa

(11)

8

forskningsmetoder kan innefatta intervjuer, deltagande, observationer, fokusgrupper och dokumentstudier (Justesen & Mik-Meyer, 2011), (Creswell, 2014) och (Bryman, 1997).

Enligt Yin (2013) kan den kvalitativa forskningen leda till djupstudier inom ett brett urval av ämnen och med detta menar man att andra forskningsmetoder utvecklas i riktning mot att begränsa forskningen. Vid tillfällen då det krävs en uppfattning för omständigheter, sammanhang och inblandade parters synpunkter är den kvalitativa metoden mest lämplig (Yin, 2013). Om en kvalitativ studie ska anses vara tillförlitlig och trovärdig krävs det att forskningen är transparent. Med det menar man att studien ska vara tydligt skriven och ska vara tillgänglig offentligt, det gör att andra kan genomföra arbetet vilket stödjer slutsatserna (Yin, 2013). En kvalitativ forskningsmetod skall ge en flerdimensionell redogörelse kring forskningsområdet som inte omfattar noggranna mätbara variabler (Solhberg 2013).

2.2.1 Val av forskningsmetod

Under studien har författarna använt sig av den kvalitativa datainsamlingsmetoden, eftersom företag skiljer sig åt och befinner sig i olika situationer vilket gör att den kvalitativa insamlade data i form av intervjuer och observationer är väldigt betydande. Denna metod används för att få en ökad förståelse för hur företaget arbetar och vilka enastående synpunkter som bör beaktas.

2.3 Angreppsätt

Induktion, abduktion och deduktion klargör för verkligheten hur tankesätt kan samspela med teorier. Dessa är förklaringsmodeller som används för att tydliggöra en världsbild och sammanställa samhällets syn kring verkligheten och teorier (Patel & Davidson, 2011)

2.3.1 Deduktion

En deduktiv vision speglar den samhällsvetenskapliga synvinkeln där verkligheten reflekterar teori och praktik för att se hur de samspelar med varandra. Kunskapen som existerar kring specifika områden skapar hypoteser för forskare, dessa hypoteser formas efter tillhörande teorier som därefter ger forskaren att undergå empiriska granskningar (Bryman & Bell, 2013) Att utföra en deduktion innebär att ämna slutsatser kring separata händelser som skapas från allmänna principer, därefter grunda antaganden om verkligheten med hjälp utav teori (Olsson

& Sörensen, 2011)

(12)

9 2.3.2 Induktion

Utomstående faktorer klargör verkligheten för forskare vilket gör att dem kan sammanställa dessa framtagande tillsammans med generella principer för att forma en teori (Olsson &

Sörensen, 2011). Resultaten som framtagits tillsammans med konsekvenser som medföljt ska förmedlas med ett resultat som sedan ska återkoppla den teori som väglett studien.

2.3.3 Abduktion

Syftet med en abduktion är att en forskare ska kunna vidröra teori och empiri i avsikt att skapa en inblick. Genom att använda en abduktiv undersökningsmetod framhävs möjligheter att använda sig av en sorts blandning av både en induktiv och deduktiv metod (Patel &

Davidson, 2011). Till en början har en abduktiv metod likheter med en induktiv, längre fram planar en abduktiv metod över mot hållet av en deduktiv då teori jämförs med empiri (ibid.).

2.3.4 Val av forskningsansats

Denna studie kommer utan förlagda meningar eller förväntningar byggas på en insamlad empiri om företags processer kring dess nuläge. Studien kommer därför spegla en induktiv undersökningsmetod. Med hjälp av information som överlämnas utav företagen genom intervjufrågor som ställs till dem kommer relevant teori tillämpas i syfte av informationen kring tidigare forskning samt teori om området, detta motsvarar en deduktiv metod.

Författarna kommer därför att blanda en induktiv och deduktiv undersökningsmetod i syfte av att skapa en bredare förståelse.

För att summera forskningsansatsen för studien kommer en abduktiv undersökningsmetod tillämpas i studien då forskningsfrågorna besvarar vad och varför denna undersökning utförs.

Under studiens gång kommer skribenterna att pendla mellan en induktiv och deduktiv metod.

2.4 Fallstudie

Om ett genomförande av en vetenskaplig studie ska genomföras kan flera forskningsstrategier tillämpas, exempel på tillvägagångssätt är hypotesprövningar, fallstudier eller teoribildningar (Ejvegård, 2009). Med hjälp av forskningsstrategier kan forskningen eller studiens

tillvägagångssätt beskrivas (ibid).

Flertalet forskningsstrategier kan väljas vid genomförande av vetenskapliga studier förslagsvis teoribildning, hypotesprövning och fallstudie (Ejvegård, 2009). Denna typ av strategi beskriver hur studien har slutförts. En fallstudie brukar användas när syftet är att

(13)

10

genomföra en noggrann forskning på ett färre antal verksamheter. Granskningar brukar ske i specifika områden eller ur flera synvinklar. En fallstudie ska ge en god bild av verkligheten, de kan rikta in sig inom två olika enheter eller kombinera dessa. Hårda element såsom produktionsstrategier eller mjuka element såsom organisationsbeteenden (Voss et al., 2002).

Fallstudier kan även användas i olika fall inom organisationen för att kunna studera olika problem eller analysera ett specifikt problem. Fallföretag ska baseras på resursen av data som krävs för att kunna besvara på frågeställningarna.

2.4.1 Multiple-case study

Multiple-case study är en forskningsmetodik där flera handlingar avgränsas, fall granskas med hjälp av flera datainsamlingsmetoder. Denna undersökningsmetod är mer kraftfull än single- fall study eftersom att det ger mer betydande redogörelser och förklaringar av fenomenet eller frågan (Albert J, Gabrielle Durepos & Elden Wiebe, 2010).

Avsikten med multiple-case study är att kunna få en tydlig förståelse kring ämnet samt för att få ett tydligare resultat (Albert J, Gabrielle Durepos & Elden Wiebe, 2010).Under

undersökningen har författarna intervjuat fem olika företag där företagen arbetar inom bryggeri, transport och produktion. Under intervjuerna har det skett vissa otydligheter från somliga respondenter. På grund av att vissa intervjuer skedde via mail, vilket gjorde att vi inte fick möjlighet att ställa följdfrågor. Att sitta med respondenten var betydligt bättre för

författarna då man fick tydliga svar samt att följdfrågorna besvarades. Författarna anser att resultatet som presenteras och slutsatserna som dras kan vara svårt att bedöma då det skiljer sig mellan respondenternas beteende och arbetslivserfarenhet. Dock kan denna studie utgöra en bra grund för andra verksamheter med liknande avsikter.

Val av fallstudie

Författarna har använt sig av multiple-case study, eftersom att det ger en mer betydande redogörelse och förklaring kring frågorna och en bättre uppfattning om hur allt fungerar.

Författarna använde sig av denna metod då det ger en ökad förståelse kring hur företag har arbetat kring ”last-mile logistics”.

• Företag A arbetar i mejeri och kostillskottsbranschen och har för närvarande dagligt arbete med last-mile logistics då dem arbetar med leveranser till deras kunder.

(14)

11

• Företag B är ett transportbolag som arbetar med paket och post leveranser i Sverige.

Verksamheten arbetar ständigt med last-mile logistics i deras processer gällande distribution av gods.

• Företag C arbetar som post och paket leverantörer i Sverige. Verksamheter arbetar med både interna och externa leveranser av post och paket. Företaget arbetar i dagsläget med leveranser av paket till små och stora kunder, verksamheten arbetar under dessa processer med last-mile logistics.

• Företag D är en post och paket verksamhet som arbetar med leverans, hantering och lagerhållning av post och paket. Verksamheten arbetar med interna och externa kunder där dem är som en mellanhand för privatpersoner, företag och andra typer av aktörer som vill leverera post och paket.

• Företag E är en industri som arbetar med produktion av läsk. Verksamheten producerar och distribuerar deras produkter själva, företaget arbetar med flera processer där bland annat last-mile logistics verksammas.

2.5 Vetenskapligt synsätt

Det existerar olika kunskapssyner för det vetenskapliga förhållandesättet vid genomförandet av vetenskaplig fallstudie (Rosenqvist & Andrén, 2006). Förklaringen av angreppssätt

grundas på de ståndpunkter som väljs för att undersökas. Tolkningen för vetenskap, människa och omvärlden varierar hela tiden samt vad som bedöms att vara den rätta kunskapen. Det finns 3 olika synsätt som Yin (2012) fastställer, explorativ, deskriptiv samt förklarande.

2.5.1 Deskriptiv

Det mest förekommande fallstudiet är den deskriptiva formen av fallstudie som syftar på att framställa ett verkligt fenomen (Yin, 2012). Den deskriptiva kan utföras av människor utan någon speciell kompetens eftersom att den inte kräver stor mängd av analytisk aktivitet.

Nackdelen med en deskriptiv design är att de enbart refererar till ett fenomen i skriftlig form och prioriteras inte bland problem. Deskriptiv forskning avser det kvalitativa att forskaren håller sig nära källan och framställer den. Den typen av forskning får stå för en del kritik då den inte framställer stor mängd detaljer (Bryman & Bell, 2015). Återgivningarna av

omvärlden där studien äger rum kommer att omfatta minimalt med tolkningar, men denna typ av forskning är bra som underlag för att sedan kunna tolka.

(15)

12 2.5.2 Explorativ

Denna typ av fallstudie skiljer sig lite från den deskriptiva, den innebär att fältarbete och insamling av data äger rum innan frågeställningar och metodiken för studiens format (Yin, 2012). Syftet med denna typ av forskning är att finna en relevant teori och sedan observera ett socialt fenomen i sin naturliga form. Dock ska forskaren vara avsiktlig medveten om att när forskningsfrågorna och metodiken fastställs kan studien frångå formen fallstudie.

2.5.3 Förklarande

Den förklarande delen av synsätt avser orsak och verkan, hur och varför olika fenomen uppstår samt kvantitativ analys av olika faktorer (Yin, 2012). Den förklarar förbindelsen mellan beroende och oberoende variabler. Den oberoende variabeln skall klargöra fenomenet som studeras. Forskarna väljer oftast den experimentella formen eftersom kvantitativa

jämförelser sker mellan experiment- och kontrollgrupper (Bryman & Bell, 2013). Meningen med denna typ av forskning är att den ska förklara källan av det som studeras via exempelvis teorier. Denna studie upprättas med hjälp av de definierade perspektivet för denna studie, detta eftersom att författarna överser och tar hänsyn problemets orsak och verkan.

2.6 Datainsamlingsmetod

Det finns olika sätt att samla information till en studie. Hur man går tillväga kring

datainsamlingen är allvarlig eftersom relevant data skall samlas. Vilket gör att informationen blir trovärdigt och tillförlitlig. De olika metoderna som finns vid insamling av data är

strukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer.

2.6.1 Intervjuer

Enligt Olsson och Sörensen (2011) är syftet med intervjuer att framhäva kunskap kring respondentens värld. Om man ska arbeta med intervjuerna krävs det att syftet och att problemområdet är väl definierat innan intervjuerna påbörjas (Olsson och Sörensen, 2011).

Det finns tre viktiga aspekter att ha i åtanke vid en intervju:

1) skapa ett samarbetsvilligt klimat, 2) minimera uppkomsten av påverkande faktorer, 3) skapa giltighet genom att respondenten svarar på ställda frågor (Olsson och Sörensen, 2011).

(16)

13 Ostrukturerade intervjuer

Intervjuer struktureras på olika sätt och det finns likheter och skillnader mellan

intervjumetoderna (Bryman, 1997). Ostrukturerade intervjuer avser till att forskaren låter respondenten svara fritt och låter samtalet flyta på och ser till att det finns möjligheter för egna reflektioner (Bryman, 1997). Det är viktigt att respondenten får tala fritt och tillåta respondenten att tala utanför ämnet och på detta sätt se vad respondenten anser vara viktigt att prata om.

Strukturerade intervjuer

Dessa typer av intervjuer har redan färdigställda frågeställningar som används när forskaren ska intervjua, intervjun ska alltså täcka ett visst tema (Bryman, 1997). Det som karakteriserar en strukturerad intervju är att frågorna redan är formulerade på ett sätt där respondenten tolkar frågorna på samma sätt (Olsson och Sörensen, 2011).

Val av intervjumetod

Denna studie kommer att omfatta strukturerade intervjuer eftersom att bestämda

frågeställningar kommer att användas. Under intervjuerna har respondenterna fått tala fritt kring aktuell fråga vilket lämnade utrymme för egna reflektioner.

Tabell 1

Företag Typ av

verksamhet

Befattning Antal besök Via mejl

Företag A Mejeri grossist VD 0 1

Företag B Post/paketoperatör Arbetsledare för godshantering

1 0

Företag C Post/paketoperatör Gruppchef 2 0

Företag D Post/paketoperatör Transportledare 1 1

Företag E Bryggeri Produktionsledare 1 0

2.8 Litteraturstudie

Litteraturstudie är enligt Ejvegård (2009) en bra metod att använda för kunskapsinsamling, samlingen av information får du genom böcker, vetenskapliga artiklar och internet. Det finns

(17)

14

både primära och sekundära källor som enligt Galvan (2013) är dessa olika typer av kunskap.

Primärkällor är sådana som räknas som original rapporter, med detta menar man att man är först med att publicera ut det (Galvan, 2013), exempel på sådana primärkällor kan vara intervjuer och observationer (Galvan, 2013). Enligt Hartman (2004) används primärkällor för att begripa forskningens tillvägagångssätt samt för att kunna förstå forskningens nackdelar kring den strukturella uppbyggnaden.

Läsaren behöver granska forskningen fastän de primärkällorna har använts då risker finns för så kallade subjektiva bedömningar. Det kan lätt ske en generalisering av forskaren då

forskningen enbart är fokuserad på en liten grupp människor (Galvan, 2013).

Den andra typen av källor det vill säga sekundärkällor utmärks av tidigare forskning och information i form av böcker, tidningar och tv (Galvan, 201, 3). Man bör vara kritisk när det kommer till insamling av sekundärkällor, då de redan är tolkat forskning, vilket kan leda till subjektivitet (Ejvegård, 2009 & Hartman, 2004).

I denna studie kommer både primär och sekundära källor användas i form av vetenskapliga artiklar, böcker och internet. De vetenskapliga artiklarna som används i denna studie har inhämtats via Hig databas och Google Schoolar. Sökord som används under forskningen är, E-commerce, Last mile logistics, Last mile delivery, logistics och transport. Dessa sökord har framtagits och utformats efter skribenternas val av verksamheter.

2.9 Metodkritik

2.9.1 Reliabilitet

Hur tillförlitligt resultatet i en studie är handlar om reliabilitet (Mälardalens Högskola, 2012).

Genom att säkerhetsställa att inga tillfälliga fel stör resultatet och upprepa försöken kan man genom detta säkerhetsställa det. Enligt Mälardalens Högskola (2012) kan man genom en ordentlig och noggrann beskrivning av studiens genomförande visa reliabiliteten. Egna tolkningar och funderingar av texter är en studie med kvalitativ inriktning som är en stor grund till arbetet som handlar om reliabilitet, då man på ett pålitligt och förståeligt sätt beskriver hur data till studien har samlats in och bearbetats (Mälardalens Högskola, 2012).

(18)

15

Validitet definieras enligt Mälardalens Högskola (2014) som relevans för insamlade data eller förmågan att mäta det som avses genom mätinstrumentet.

2.9.2 Validitet

Validitet är snarare ett mål än en produkt av en studie enligt Maxwell (2005). Mälardalens Högskola (2014) menar då att det alltid är viktigt för de framtida läsarna att hålla utredningen transparent för att skapa validitet i en studie. Vilka övervägande som har gjorts och varför de har gjorts ska vara tydligt, men även hur data har samlats in och hur delarna av studien har utförts. Enligt Maxwell (2005) är validitet något som är relativt, det växlar mellan de omständigheterna som under arbetets gång råder och utifrån meningen som finns med att genomföra studien. Alltså från fall till fall måste det bedömas. Reliabiliteten beskriver hur vi mäter och tillsammans med det skapas validiteten, det vi avser att mäta, studiens pålitlighet (Mälardalens Högskola, 2014).

2.9.3 Studiens validitet

För att kunna hålla en bra validitet i vår studie det vill säga, hålla tråden mellan det teoretiska och det operationella så kommer denna studie endast att undersöka det studien avser att mäta och i sin tur försöka undvika systematiska fel. Studien kommer att hålla sig inom ramarna för e-handel och lastmile logistics.

2.10 Etik i forskning (kolla bb, kolla andra dokument

3 Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras teorier arbetet bygger på med relevans för studien.

3.1 Logisik

Termen logistik innefattar ”organisation av tranporter eller varudistribution och dylikt för företag”, det inkluderar allt som kretsar kring försörjningskedjan inom organisationen (Rosell, 2001). Logistiken hänsyftar till ”processen att planera, granska och fullfölja ett effektivt flöde och lagring av varor och tjänster som är relaterade till information från absoluta starten i råvarukedjan till konsumtionen (Nyberg 1998).

(19)

16

Nuförtiden kretsar logistiken i dagens samhälle kring kostnads- och tidseffektiva lösningar för företag vid förflyttningar av varor. Logistik innehåller olika aktiviteter som kan vara

transport, packning, lagerhållning med mera, men även administration och informationsflödet i företagen (Islam, Meier, Aditjandra, Zunder & Pace 2015).

Det finns olika typer av synsätt kring logistik men ett av det är likvärdig med hela

försörjningskedjan och omfattar allt som materialflöden kan göra. Här förväntas leverantören, distributören och kunden vara med i bilden (Lumsden 2012). Detta gör begreppet till ett väldigt brett koncept där hela kedjan kan ses som ett alternativ av logistiken.

Ett sätt att förhålla sig till konceptet logistik är att definiera begreppet ”de sju R:en” som består av rätt vara, rätt kvantitet, rätt skick, rätt plats, rätt tidpunkt, rätt kund och rätt kostnad (Storhagen 2011). Begreppet handlar om att hantera transporten av gods inom den bestämda distributionen, att kunna leverera till kunden på det bästa och mest effektiva sätt.

I andra sammanhang kan logistiken ses som ett kort och gott sätt av hantering och förflyttning av gods från en plats till den planerade destinationen (Lumsden, 2012). Detta kan vara

transporter mellan företag och kund, företag och företag och även transporter mellan kund till kund. Logistiken kan alltså ses som en förflyttning av varor från en plats till en annan.

3.1.1 Last mile

Sista delen i transportkedjan kallas för last mile och används flitigt i transportbranschen (Punakivi, Yrjölä, Holmström 2001; Grando & Gosso 2006). Begreppet last mile beskrivs som den sista delen i distributionskedjan, där paket levereras till slutkunden. Detta kan definieras som transporten som äger rum från sorteringsavdelningen till utlämningsområdet eller rättfram till slutkunden (Punakivi, Yrjölä, Holmström 2001; Grando & Gosso 2006).

Logistikprocessen innehåller flertal aktiviteter såsom transportmedhjälp utav tåg, fartyg eller lastbilar där alternativen för att lasta samt transportera stora volymer last finns som i sin tur leder till lägre styckpriser. Det är svårt att fokusera på fyllnadsmängden och antal paket under last mile transporten eftersom att de har olika slutdestinationer i flera geografiska områden vilket gör att de får ett högre styckpris (Boyer, Prud'homme och Chung, 2009). (Boyer, Prud'homme och Chung, 2009) framhäver detsamma med att kostnaden per styck minskas om det är en ökad kapacitet av paket under last mile, se figur 1. Enligt Punakivi, Yrjölä och

(20)

17

Holmström (2001) är last mile det mest komplicerade och dyraste området inom logistikkedjan.

Figur 1 Kostnaden avtar med ökande volym under the last mile. (Boyer, Prud'homme och Chung 2009)

Enligt Park och Regan (2004) finns ett problem kring last mile som är ”not-at-home

problems”. Detta är då när godset som ska levereras och kunden inte är hemma och kan inte ta emot paketet. Ett test genomfördes i Helsingborg kring detta för att öka effektiviteten och minska kostnaderna vid hemleveransen och ”not-at-home problems”. Testet utfördes genom att paket blev levererade till en box istället för till slutkunden som måste vara hemma. Detta gav ett resultat och ledde till en kostnadsbesparing upp till 60% (Punakivi, Yrjölä &

Holmström 2001).

Last mile Logistics i försörjningskedjan är det minst effektiva steget och orsakar upp till 28%

av den totala distributionskostnaden. Under det senaste decenniet har e-handeln vuxit snabbt, och ett antal konsumenter använder business-to-customer (B2C) för att köpa varor på nätet och få det levererat hem. Tillväxten e-handeln har drastiskt ökat och den totala volymen över hela världen är runt 31miljard paket per år. Detta har orsakat problem inom den sista delen av distributionskedjan som kallas för ”last mile”. Termen ” last mile” som även är ett begrepp inom telekommunikation, har accepterats av logistikbranschen för att beskriva den sista delen i distributionen, vilket är från leverantör till kund (Anumba, Ruikar 2002). Enligt Esper et al., (2003) är the last mile den sista sträckan i distributionsprocessen inom e-handel och den mest utmanande delen av försörjningskedjan.

(21)

18 3.1.2 Trade-offs

Enligt Monteiro, Vianna & Filho (2013) innebär tradeoff att ett utbyte sker mellan två företag. Det handlar om att upprätta en optimal struktur för att öka värde samt reducera den totala logistikkostnaden. Vidare nämner Monteiro, Vianna & Filho (2013) att tradeoffs kan öka företagets lönsamhet genom att ”

Reducera kostnader: att förbättra din vinst kan resultera i att kostnaderna sänks för dig och för din konsument.

Bättre leverans: när du forskning och förbättra transport metoder, leverans av din produkt till slutanvändaren kommer att förbättras.

Förbättrad produkt överensstämmelse/tillförlitlighet: förbättringar av din produkt baserat på forskning, designförbättring och efterlevnad av standarder ger bättre tillförlitlighet och prestanda.

Bättre service: när du utforskar metoder för att bättre betjäna dina kunder, övergripande allmänhetens uppfattning om din produkt kommer att förbättras.

Bättre teknik: när du lägger till teknik till utvecklingen av din produkt, förbättrar du tekniken för själva produkten.

Bättre tillgänglighet: när du ökar dina leverans metoder, hylla strumpa, försäljning och produktdistribution, dina kunder fördelar eftersom din produkt är där när han behöver det, där han behöver det.

3.1.3 Transportens miljöpåverkan

De transportdrivmedel som förbrukas är beroende av fossila bränslen och förbränner dessa bränslen, som står för att en stor del av att växthuseffekten påverkas (Naturvårdsverket, 2017). Dessa olika typer av transporter är alltså ett stort problem, det har lett till att förbättringar måste ske. Dock räcker inte det med förbättrade tekniker och bättre

energieffektivisering utan det krävs bättre samhällsplanering för att minsta på körsträckorna (Naturvårdsverket, 2017). Det finns 16 olika miljömål i Sverige där tanken är att den ska ge en vägledning kring miljöarbetet som utförs i samhället (Naturvårdsverket, 2016). Varje år följs målen oavbrutet för att få en förståelse för de handlingar som genomförs leder till en förbättring av miljön (Naturvårdsverket, 2016).

Biltransporterna måste minskas om miljömålen ska uppnås eftersom trafiken tar mycket naturresurser i anspråk (Miljömål, 2016). Enligt miljömål (2016) ökade antalet biltransporter

(22)

19

under år 2015, varje person körde ca 663 mil med bil varje år vilket var en ökning med 8 mil från året innan. Transporterna som sker dagligen är en stor del av livscykeln och är en stor och viktig faktor för att handeln ska kunna ske.

En stor betydelse är den internationella handeln som skapar tillväxt och välstånd som även har en stor betydelse kring det samhällsekonomiska perspektivet (HUI Research 2014).

Transporter har alltså både negativa och positiva effekter på de olika utsträckningarna av hållbarhet (HUI Research 2014). E-handeln har drastiskt ökat genom åren vilket har bidragit till att handeln har ökat eftersom mottagarna ständigt har kontakt med handeln genom sociala medier. Om handeln ska fortsätta öka och möta kundernas behov utan att påverkan av miljön ska öka, krävs det strikta lösningar (HUI Research 2014). HUI Research (2014) anser att transporten som påverkar miljön mest är transporten mellan butiken och mottagarens hem som även kallas sista milen.

3.1.4 Ledtid

Det finns olika sätt att definiera begreppet ledtid som är ett tidsbegrepp beroende på vilket sammanhang man sätter det inom. Det finns dock en allmän definition om ledtid (Olhager, 2000).

”Med ledtid avses den tid som förlöper från det att behovet av en aktivitet eller grupp av aktiviteter uppstår till dess man har vetskap om att aktiviteten eller aktiviteterna har utförts”

(Olhager, 2000, s20).

Det finns en liknande beskrivning där ledtiden som är tiden från orderläggning till mottagande av leverans (Oskarsson et al. 2013). Om man väljer att fördjupa sig i processer och vara mer noggrann kan man därifrån se att det finns flera mindre order och leveransprocesser, och utifrån det finns det även flera ledtider (Oskarsson et al., 2013). Flera olika fall av ledtider tas upp av Olhager (2000):

3.1.4.1 Leveransledtid

Syftar till tiden från att en beställning har gått igenom tills leverans av ordern. Ledtiden uppstår mellan tillverkaren och kunden vid beställning och leverans av order, men ledtid finns även mellan leverantör och tillverkaren vid beställning och leverans av material och

beståndsdelar (Olhager ,2000).

(23)

20 3.1.4.2 Ledtidsanalys

Handlar om ett strukturerat sätt att analysera informations eller materialflöde för att minska den totala tiden. Den totala tiden kan delas in i två olika typer av tid i flödet och det är aktiv tid och passiv tid. Den aktiva avser den tid då en aktivitet utförs, kan exempel vara montering, transport med mera, den resterande tiden där det inte sker någonting är den passiva tiden. Det bästa sättet att flödets totala tid är att angripa den passiva tiden, den totala tiden brukar bestå 99 % av passiv tid. För att arbeta med förbättringar kring den totala tiden, kan man analysera ledtiden i flödet genom ett diagram som kallas ledtidsanalysdiagram (Oskarsson et al., 2013) Det finns sju steg av åtgärder för att reducera på tiden enligt Oskarsson et al.(2013):

1. Eliminera - aktiviteter som inte framkommer med något värde ska elimineras 2. Förenkla – förenkla aktiviteter, mindre komplexa

3. Integrera – sammanfoga aktiviteter som genomförs för sig själv.

4. Parallellisera – aktiviteter som är oberoende ska vara parallella och inte sekventiella.

5. Synkronisera – flödet styr på ett sätt så att aktiviteter alltid kan påbörjas direkt efter att en har avslutats, försöka ta bort den passiva tiden.

6. Förbereda – allt material som ska användas ska i förväg ha tagits fram så att flödet inte behöver bromsas.

7. Kommunicera – effektivisera kommunikationen genom snabbare och säkrare information.

Att göra en analys är en mycket viktig del för att hitta alla former av slösaktigheten i flödet enligt Hines et al, (1998). Överlappning av operationer och orderklyvning är enligt Olhager (2000) två olika metoder för att minska på ledtiderna. Överlappning av operationer går ut på en delkvantitet av partimängden transporteras vidare till nästa station utan att vänta på att hela arbetet ska bli färdigt. Överlappning leder till en kortare genomloppstid, finns dock en negativ aspekt med överlappningen vilket är att flera transporter krävs. Det leder till att beläggningen på transportmedlen ökar. Med orderklyvning menar man att order delas upp i delstationer som bearbetas i mer än en resurs samtidigt. Genomloppstiden minskas genom att den totala

operationen fördelas på likartade resurser.

3.1.5 Just-in-Time (JIT)

Under 1970-talet i Japan introducerades ett nytt angreppssätt av tillverkningsprocessen som enligt Hindle (2003) innebar Just-in-time (JIT). Överkapaciteten inom stålindustrin som fanns

(24)

21

under 1950-talet gav möjligheten för den japanska skeppsbyggarna att kunna begära leveranser när det passade dom och på så sätt hävdade man att denna ide redan hade utvecklats då de japanska skeppsbyggarna utnyttjade detta (Hindle, 2003).

Detta ska ha lett till att vissa byggare har fått en minskning av lagret som motsvarar trettio dagars resurser till tre dagar. Det fanns företag både utanför och i Japan som kopierade JIT- systemet och det spreds även runt. Företag som Hewlett-Packard lyckades trots

kulturskillnaderna införa systemet som gjorde att tvivlen som befann sig i USA klingade av (Hindle, 2003). Där inventarier fanns i lager för de tänkbara behoven kallades systemet enligt Hindle (2003) för Just-in-Case system. Förutsättningen med JIT är att först förse processerna med dem delar som behövs då processen behöver dem. När varje steg i produktionsprocessen inte längre behöver ha ett behov av buffertlager görs stora besparingar som är avsikten med det hela. Då produkter produceras när de behövs istället för att de produceras och lagras har Hannam (1993) beskrivit denna JIT del som ”the pull-production aspect”. Inom JIT-processes finns det lilla lagret lagras inte i förråd utan vid slutet av varje utvecklingsområde.

Produktionen av ytterligare delar är styrd på så sätt att operatören avlägsnar en del från lagret på nästa process i kedjan. De delar som procesessen behöver längre fram i kedjan gör så att överproduktionen undviks då JIT endast efterfrågar de delar som processen behöver. Att vända på den tankeprocess som oftast inträffar och som anses vara normal beskriver implementeringen av detta arbetssätt enligt Imai (1986) genom att det som styr hur mycket som tillverkas är nästa process och inte tvärtom.

Hanteringen av de oanvända och ackumulerade inventarierna beskrivs enligt Hindle (2003) som både krävande, tidsmässigt, kraft och inte bara att det är dyra att förvara.

Han anser att även om detta kan vara de tydligaste fördelarna med JIT menar han att andra fördelar även förekommer då personalen får möjligheten att kontrollera sitt eget behov av material som gör den mer direkt involverad. Men även att det på samma monteringsband kan tillverka olika modeller samtidigt. Innan kunde monteringslinjer endast hantera en modell åt gången som gjorde att detta inte var något som inte var möjligt innan JIT. JIT-systemet utvecklades enligt Imai (1991) av Taiichi Ohno på Toyta, utifrån behovet av ett system att även om det handlade om en liten skala skulle de kunna tillverka ett flertal bilmodeller. Att vid denna tidpunkt kunna massproducera en sorts bil som skedde i västvärlden gjorde att detta gick i motsatt riktning. Det fanns olika slöserier som kunde finnas i produktionsprocessen som gjorde att Ohno strävade efter att eliminera dem eftersom enligt honom var det mest

(25)

22

centrala slöserier överproduktionen. Detta ledde till att andra spill orsakades och blev ett fokus till vad som låg i grund för utvecklingen av det nya produktionssystemet. JIT

utvecklades enligt Hannam (1993) från Toyotas kanban system som enligt Imai (1991) kan användas som ett kommunikationsredskap i detta system då ordet kan förstås som

kontrollkort. Kanban användes från början som ett dokument eller återbeställningskort för att göra det möjligt att kunna skicka de beställda delarna till varje process mellan olika

avdelningar. Men genom tiden har kanban blivit en låda som har ett kanban kort där det står detaljer över delarna som ska tillverkas. För att delar ska kunna produceras behövs en

beställning skickas genom kanban till den funktion över de råvaror som behövs. Detta innebär att vid en beställning rör sig kanbanen i produktionskedjan bakåt varje gång monteringen kräver en färdig produkt och då delarna fylls på rör den sig framåt (Imai, 1991).

3.1.6 RFID

Radio frequency identification eller så kallad RFID är ett system som har en historia som spårar tillbaka hela vägen tillbaka till år 1935 där de första RFId systemen upptäcktes (Nativi, J. J., & Lee, S. (2012). Tyskarna, Japanerna, amerikanerna och Britterna använde alla under 1930-talet radiofrekvenser delvis för att kunna hålla koll på flygande objekt som passerade områden i luften men även kunna varna om fiendens flyg var ankommande över området (ibid). Problem som fanns på den tiden var att det var svårt att identifiera vilka flygplan som tillhörde fiender och vilka flygplan det var som var ländernas egna som var påväg tillbaka (Nativi, J. J., & Lee, S. (2012).

Tyskarna upptäckte att om dom rullade sina plan sidoleds när de återvände till deras baser skulle radiofrekvensen visa för radiotornet att det var deras egna. På så sätt utvecklades ett väldigt enkelt RFID system (ibid). Med åren har systemet utvecklats och blivit mer avancerat, i grund och botten har grundsyftet med RFID inte förändrats. RFID är ett system som

förmedlar information på avstånd från en transponder Sari, K. (2010).

RFID har under senare år utvecklats och blivit ett system som används med olika avancerade digitala redskap vars syfte är att kunna samla informationen som tas emot från avsändare Curtin, J., Kaufman, R., & Riggins, F. (2007). Olika företag använder olika typer av RFID system eftersom att verksamheterna är uppbyggda på olika arbetssätt. De vanligaste verksamheterna som använder sig utav RFID är butiker, bibliotek, passkontroller, lagerverksamheter osv (ibid).

(26)

23

Lagerverksamheter använder ofta något typ av RFID system (Curtin, J., Kaufman, R., &

Riggins, F. (2007). Enligt Sari, K (2010) är huvudsyftet med dessa RFID systemen är positionering i form av att hålla koll på verksamheten. Sari, K (2010) beskriver hur positionering innehåller allt från att hålla koll på produktion till medvetenheten av antal artiklar i lagret. Med hjälp utav ett RFID system kan en process gå till på så sätt att 100 artiklar kan lagerföras i en hylla manuellt av en arbetare. (ibid) Arbetaren kan skanna

artiklarna med hjälp utav en exempelvis en handdator, denna handdator har nu registrerat att 100 artiklar ligger i den hyllan. Om 1 artikel av dem hundra som ligger i hyllan tas skannar arbetaren den artikeln och handdatorn visar nu att 99 artiklar finns kvar i den hyllan. Sari, K (2010) beskriver hur verksamheter även använder RFID för att spåra artiklar i lager

verksamheter.

(figur nr 1, hämtad från WWW.geek.se)

3.1.7 Kapitalbindning och lagerhållningskostnad

En av de avgörande faktorerna för företagets lönsamhet är kapitalbindning, genom att dividera resultatet med det bundna kapitalet beräknas lönsamhet. Det finns då en koppling mellan lönsamhet och företagets kapitalbildning. Vad det kostar att lagerhylla produkter anger lagerhållningskostnaden och det tecknas som en av företaget bestämd räntenivå Olhager (2000). Vikten ökas av att sänka lagernivå när lagerhållningsräntan är hög (Björnland et al.

2003). När man vill veta vad lagret kostar för ett företag räcker det inte med att räkna med kapitalbindningskostnaden. De tre delarna som lagerhållningskostnaden består av är kapitalbindningskostnad, förvaringskostnad och osäkerhetskostnad. Det som bestämmer kapitalbildning kostnaden är avkastningskraven hos företag som är fastbundna till själva kapitalet. Osäkerhetskostanden som finns beror på risken med lagret som är i form av inkurans, svinn och skador medan förvaringskostnaden avgörs av driftskostnader för lagret (Jonsson & Mattson, 2005). Lagerhållningsrätan kan variera för olika företag, från 15% till 40% då lagerhållningskostnaden innehåller en hel del komponenter Lagerhållningsränta som har nära 100% beskrivs i artiklar som ett lågt värde och för att minska storleken på lagret

(27)

24

finns det bara två sätt att kunna göra det där man på det sättet sänker

lagerhållningskostnaderna (Olhager, 2000). Det går till genom att lagret från inflödet fler utflödet ändras. Det krävs mer effektiva materialflöden för att detta ska åstadkommas och därför är viktigt att hitta bakomliggande orsaker som påverkar. Det är viktigt att företaget vid lageroptimering inte missar helheten, vinsten kan dels av ökade tillverkningskostnader ätas upp. Men företaget kan även riskera att fälla till sig kostnader pågrund av sänkt servicegrad (Mattson, 2003).

3.1.8 Produktivitet och fyllnadsgrad

Ett mätetal som används bland distributionsföretagen är fyllnadsgrad. Det är ett begrepp som används i branschen men som enligt teorin inte har en allmän definition. Fyllnadsgraden kan definieras som nyttjande av flakmeter eller som fyllnadsgrad i volym. Den kan även ses som hur stor del av fordonets totala vikt som används (Saxton 2011, s. 11).

Produktivitet är ett annat väl använt mätetal. Den mäts enligt Nationalencyklopedin (2016.d.) som ”produktionens eller förädlingsvärdets storlek under en viss tid i förhållande till

arbetsinsatsens storlek under samma tid”. Ett sätt att mäta produktivitet är att kontrollera antalet producerade enheter per anställd och timme, för att på så vis få fram arbetarens produktivitet. Ett sätt att nå ökad lönsamhet är att lägga fokus på att skapa en ökad produktivitet i logistikprocesser, distribution och i terminaler (Miodrag, Tesch, Mülle &

Clausen 2013).

3.1.9 Olika typer av uthämtningsmöjligheter Hemleverans till dörren

Idag har man möjligheten till att få sin vara hemlevererad till dörren. Dock beror det på vilken postaktör som är anlitad av e-handelsföretaget för att utföra leveransen samt vart i Sverige mottagaren bor. Det erbjuds endast leverans av aktören om mottagaren är hemma för att ta emot leveransen personligen och skriva under på att postpaketet tagits emot. Följden till detta enligt Stanislaw et. al. (2016) leder till ett högt antal misslyckade leveranser som sedan leder till fler försök att leverera dessa varor.

I Tyskland har det gjorts en studie som visar på att ungefär hälften av alla hemleveranser lyckas på första försöket (Morganti et.al, 2014). Vid hemleverans av varor så är det företaget eller postaktören som genomför transporten av den sista milen, detta beskrivs i figur 2.

(28)

25 Figur 2: Sista milen vid en lyckad hemleverans

Beroende på om leveransen lyckas leverera på första försöket så kan miljöpåverkan i form av utsläpp variera. Lyckas man med den första leveransen så behöver bara en transport görs, om man däremot misslyckas så krävs flera transportkörningar. Kostnaderna för misslyckade utkörningar av första hemleverans i Nederländerna kostar postaktörerna ungefär 25 miljoner Euro om året (Essen, 2016). Vid en misslyckad hemkörning av varor så kan postaktören välja att kontakta mottagaren för att boka in ett nytt försök vid ett senare tillfälle. Den sista milen består då av tre transporter för att mottagaren ska få postpaketet jämfört med en transport vid ett lyckat första försök (se figur 3). Ett annat tillvägagångssätt vid en misslyckad hemleverans är att aktören lämnar postpaketet hos ett paketombud. Mottagen får då ta sig själv till ett paketombud för att transportera hem postpaketet. Den sista milen visas i figur 4 där man kan se hur den typen av levernas ser ut, de streckade linjen motsvarar mottagarens

transporter.

Figur 3: En misslyckad sista milen hemleverans som försöker på nytt

(29)

26

Figur 4: Sista milen vid hemleverans som inte lyckats och lämnas tillbaka till paketombudet.

Hemleverans till postlåda eller brevinkast

Hemlevernas till mottagarens postlåda eller brevinkast är en annan typ av leverans av brev.

Mottagaren behöver inte vara hemma vid en sådan typ av leverans. Det som krävs är att postpaketets storlek inte överstiger storleken på postlådan eller brevinkastet. Vid stora

postpaket fungerar alltså inte denna leverans utan måste köras ut eller lämnas på paketombud (Stanislaw, I., Kijewska, K. & Lamke, J. (2016). I vissa flerfamiljshus kan det finnas

fastighetsboxar installerade i trapphuset. Storleken på dessa boxar kan variera beroende på storlek och leverantör. Detsamma som hemleveransen så är denna typ av leverans företaget eller postaktören som sköter transporten av den sista milen. Postaktören har inte koll på om postpaketet kommer att passa i mottagarens brevinkast eller fastighets box eller om den kanske är för stor. Passar paketet så krävs det endast en transport (se figur 2) gör den inte det så måste postpaketet köras till närmsta paketombud. Efter dem stegen så gör mottagaren ytterligare en transport för att hämta sitt postpaket hos paketombudet, detta illustreras i figur 4. Att lyckas leverera på första försöket vid en sådan leveransform är inte säker. I slutändan blir det en påverkan på miljön för att det alltid är någon som inte är hemma. Mängden av postpaket som kan levereras samtidigt är en del men det finns alltid flera påverkningsfaktorer som spelar in. Det kan bero på storleken på postpaketen, hur många de är samt storleken på mottagarens brevinkast, postlåda eller fastighets box (Stanislaw, I., Kijewska, K. & Lamke, J.

(2016).

Leverans via ett bemannat paketombud

Vid leverans av paket i bemannade paketombud så måste mottagaren själv ta sig till närmaste paketombud för att hämta ut sitt postpaket (Stanislaw et.al., 2016). Marknaden av

(30)

27

paketleverans har vuxit enorm så man kan hitta paketombuden i exempelvis mataffärer eller på bensinstationer. Från första klicket som görs av mottagaren via internet köp så har varan levererats från återförsäljarens lager till uthämtningsstället av antingen företaget själv eller en anlitad utomstående postaktör (Stanislaw et.al., 2016). Vid ett sådant uthämtningssätt leder det till mindre antal platser som postpaketen ska lämnas på till skillnad från hemleverans eller vid leverans till mottagarens brevinkast eller postlåda. Det är mottagaren som själva hämtar postpaketet hos paketombudet efter att postaktören lämnat det där. Detta illustreras i figur 5 där mottagarens transporter är de streckade linjerna. Leveransen av postpaket som är möjligt att få levererat genom ett bemannat paketombud beror på storleken på lokalen hos

paketombudet. Av erfarenhet anser författarna att det kan skilja sig från ett rum med hyllor som rymmer många postpaket om det är ett stort paketombud till enbart några hylla vid ett mindre paketombud. En fördel som finns är att man kan hämta sina postpaket från olika företag som man beställt vid olika tidpunkter samtidigt från postombudet. Beroende på postaktör så finns posten kvar i olika antal dagar. DB Schenker postpaket finns till exempel kvar hos paketombudet i 14 dagar (DB Schenker, u.å.a) vilket ger bra möjligheter för

mottagaren att endast genomföra en transport för att hämta flera postpaket som ankommit till paketombudet olika dagar.

Figur 5: sista milen leverans till paketombud

Leverans till paketautomat

En annan typ av leverans är paketautomat, som är uppbyggt som ett förvaringsskåp liknande de som kan förvara väskor. Se figur 6 för en ungefärlig bild av hur en paketautomat kan se ut.

Paketautomaten tar lite plats i butiker eftersom den kan placeras mot en vägg samtidigt som luckorna fylls på med postpaket framifrån (Bring, 2016b). Vid Uthämtning så går

uthämtningsprocessen till så att när postpaketet har levererats in i paketautomaten av den postaktör som äger den så skickas en avisering till mottagaren om att postpaketet finns att

(31)

28

hämta. Mottagaren får en kod i sms:et som knappas in på displayen som finns och då öppnas luckan där postpaketet ligger (Bring, 2015). Mottagaren stänger sedan luckan och leveransen är genomförd. SwipBox är en tillverkare av paketautomaterna som bland annat DHL

använder sig av. Enligt SwipBox så kan mottagaren hämta ut ett postpaket på ungefär 15 sekunder (SwipBox, 2017). Mottagaren slipper då långa väntetider på att personalen vid ett exempelvis bemannat paketombud ska leta upp postpaketet bland många andra (SwipBox, 2017).

Figur 6: bild av en paketautomat

En paketautomat kan man placera ut på många olika ställen, både inomhus och utomhus.

Upphämtningstiden varierar beroende på vilken placering de får. Placeras den utomhus kan den vara tillgänglig för mottagaren dygnet runt. I Polen 2016 utfördes en studie av Stanislaw et.al. där det undersöktes olika anledningar till varför mottagare valde att använda sig av en specifik paketautomat. Första anledningen var priset och den näst vanligast bland användarna var tillgänglighet dygnet runt. Placeras paketautomaten utomhus är det viktigt att både användarna såväl som personalen känner sig säkra vid uthämtningen och påfyllningen.

Placeringen av paketautomat behöver därför då stå på en plats med konstant övervakning (Stanislaw et.al., 2016).

Mottagaren är den som står för den sista milen vid användningen av paketautomater som uthämtning. Mottagaren har olika sätt att transportera sig till uthämtningen, då varierar också miljöpåverkan som den sista milen genererar (Stanislaw et.al., 2016). Den sista milen vid uthämtning via paketautomat beskrivs i figur 7.

(32)

29 Figur 7: Sista milen leverans till paketautomat

Allt skiljer sig mellan varje postatör allt från storleken till antalet luckor på paketautomaten.

Brings paketautomater består av minst 21 luckor att placera postpaket i och de kan enkelt utökas med fler om behovet ökar (Bring, 2016a). SwipBox tillverkar en bas modulen av paketautomaterna som är 2,135 m hög, 1 m bred och 0,625 m djup, och det kan utökas med fler moduler i samma storlek (Swipbox, u.å.). Paketautomatens storlek på luckorna påverkar också vilka slags varor som är möjliga att hämta. Överstiger postpaket den största luckans storlek så kan paketet inte hämtas i en paketautomat. Den Finska postens paketautomater har samma bredd, 36 cm, och djup, 60 cm, på alla luckor. Sedan skiljer sig höjden mellan de olika storlekarna, S, M, L och XL. Minsta luckan har en höjd på 11 cm och den största är 59 cm hög (Posti, u.å.).

Beroende på vilken mängd postpaket som mottagaren kan få levererade samtidigt beror på hur många luckor det finns på paketautomaten. Detsamma gäller hos ett bemannat paketombud där det även med detta uthämtningssätt är en möjlighet att hämta postpaket från flera försändelser med endast en transport till paketombudet. Bring’s paketautomater låter

postpaketen ligga kvar i väntan på uthämtning i 14 dagar (Bring, 2015). Postaktören instabox erbjuder en kortare tid i paketautomaten. I tre dagar finns postpaketet kvar innan det skickas tillbaka till lagret. Mottgaraen måste därefter själv ta kontakt med Instabox för att ordna en ny leverans till en paketautomat (Kristofersson, 2016). Alexis Priftis som är en av grundarna bakom Instabox nämner i en intervju från 2016 att 30 % av mottagarna hämtar sitt postpaket efter en timme och 10 % efter så lite som 20 minuter (Kristofersson, 2016). Företaget hade funnits i ett halvår när denna intervju gjordes därför kan det se något annorlunda ut idag.

3.2 Digitalisering

(33)

30

Förr i tiden när teknologin inte var lika utvecklad var det vanligaste sättet att kommunicera genom att samtala, ansikte mot ansikte. På senare år har digitalisering blivit ett begrepp som inte bara tas upp under samhällsdebatter utan blivit ett fenomen som slagit igenom på stort och blivit en del av vardagen. I dagens samhälle utförs hela 80 procent av arbeten med digitala system eller IT-system (Sandblad et al., 2018) Enligt samma källa använder

resterande 20 procent av arbetsmarknaden någon typ av digital interaktion eller stöd med IT.

(Figur 8, hämtad från www.Digitalisering.se)

Digitalisering beskriver en process som i grunden innefattar att förvandla affärsprocesser till nya och kreativa sätt att arbeta genom med hjälp av digitala teknologier, samt att ta bort gränser mellan den fysiska och digitala världen (Burns & Vaivio, 2001; De Loo et al., 2011).

Verksamheter utvecklar sina arbetssätt olika snabbt. Branscher som utvecklat sin

digitalisering tidigt är exempelvis verksamheter som arbetar med exempelvis bokföring, löneberäkning och lagerhantering (Goretzki et al., 2013) Dessa branscher använder oftast verktyg som exempelvis Visma för bokföring eller RFID för lagerhantering (Goretzki et al., 2013).

3.2.1 E-handel

Med hjälp utav den tekniska utvecklingen har E-handel idag blivit ett av de

vanligaste tillvägagångssätten att handla genom då det utvecklats enormt med hjälp utav internet, smartphones, surfplattor och liknande tekniska hjälpmedel. (Laudon

& Traver, 2016). År 1995 var året som nutidens e-handel kom till då företag som Volvo och AT&AT lanserade de första reklamannonser på internet som framhävde försäljningen rejält (Laudon & Traver, 2016). Termen E-handel är ett begrepp som

(34)

31

uppfattas på ett väldigt trångsynt synsätt då processen förknippas med att köpa och sälja varor genom internet. Dock har E-handel en mycket bredare betydelse.

Enligt Laudon & Traver (2016) beskrivs E-handel som ett internet där det används som ett hjälpmedel när en affär genomförs. E-handel är en process som omfattar en elektronisk kedja där transaktioner mellan en verksamhets interna och externa parter förmedlar information av något slag med hjälp av elektroniska hjälpmedel. I dessa sammanhang definieras icke-finansiella transaktioner som exempelvis kundsupport även som E-handel (Chaffey, 2015). E-handel beskriver alltså inte bara processen att sälja och köpa någonting genom internet utan redogör även dem aktiviteter som förekommer innan samt efter köpen mellan delaktiga aktörer (Chaffey, 2015) Obradovac (2013) beskriver hur det finns brister inom E-handel då servicenivån skiljer sig väldigt mycket jämförelsevis med handel som sker genom fysisk handel.

Enligt Obradovac (2013) spelar många element roll i en affär. Han beskriver hur den sociala faktorn som tillkommer när en affär sker i fysisk form försvinner när E- handel används. Den personliga service som tillkommer under en fysisk handel är en servicenivå som E-handel inte kan erbjuda kunder (Obradovac, 2013)

Graden av personlig serviceupplevelse skiljer sig enligt Obradovac (2013) på bland annat ålder och generation. Enligt Obradovac (2013) har den yngre generationen vuxit upp i en era där fler självbetjäningstjänster varit aktuella i affärer och är därför inte lika beroende av den personliga servicen som den äldre generationen.

Enligt Paterson (2010) att en fysisk handel innefattar fler element än bara en affär, han beskriver en fysisk handel som en typ av mötesplats där individer får utöva själva handeln på egen hand, författaren beskriver det som en fritidssysselsättning.

3.3 Kundtillfredsställelse

Kundtillfredsställelse ökar ju mer konkurrensen är mellan tjänsteföretagen (Grönroos, 2008).

Det stora intresset som finns bland tjänsteföretagen är på grund av att nöjda kunder bör vara lojala och på sin tur så ökas lönsamheten Söderlund (1997). Söderlund uppger även att nöjda kunder leder till att man rekommenderas till de andra företagen.

Kotler (1999) uppger att kundnöjdheten är det som är skillnaden mellan tjänsts presterande samt vad kunden förväntade sig före framställningssättet av tjänsten. Kundens behövlighet blir tillfredsställd genom köp av produkter eller tjänster (Zeithaml & Bitner, 2003; Bergman

(35)

32

& Klefsjö, 2007). Söderlund (2001) beskriver nöjdheten hos kunden som en attityd/tillstånd som ligger individuellt hos en person, det är från person till person hur man upplever en och samma tjänst. Grönroos (2008) tillägger på Söderlunds uppfattning gällande kundnöjdhet, att kundens förhoppningar även inverkas på av företagens marknadskommunikation, försäljning, image, word of mouth samt Public Relations. Modellen som Grönsroos (2008) beskriver handlar om den totala upplevda känslan av kvalitén som styrs av hur kundens erfarenheter är.

Det som hör till beskrivningen marknadskommunikation kan till exempel vara reklam, webbsidor, kampanjer och internetkommunikation. Dessa faktorer påverkar hur stora

förväntningarna kommer att bli hos kunden. Grönroos uppger att företag eller organisationer inte ska lova för mycket i sin marknadskommunikation då risken att inte uppfylla ens egna krav och mål kan uppstå, vilket istället kan resultera som kundmissnöjdsamhet istället.

Försäljning, word of mouth, Public Relations och image är bidragande omständigheter som företag endast sekundärt kan regera över. Sådana omständigheter kopplas till de tidigare erfarenheterna hos kunderna, som i sin tur påverkar kundens förhoppningar.

4. Resultat

I denna del kommer resultatet att presenteras. Fokus kommer främst ligga i tillämpningarna av digitalisering på sista milens logistik genom e-handel i industrier.

Under studiens gång har 5 intervjuer utförts på transportföretag, industriföretag och mejeriföretag. Företagen har självmant valt att vara anonyma vilket har lett till att dessa 5 intervjuer kommer brytas ner till form av fallföretag/respondenter.

Företag A

Fall företag A är ett företag som drivs av två bröder där huvud receptet för verksamheten är hälsa och närproducerat mejeri. Företaget nischar sig i hälsa och näringslivs branschen där dem förklarar under intervjuerna som genomförts att de “Vill bidra med ett närproducerat och hälsosamt matval”. Verksamheter drivs idag utav dessa två bröder tillsammans med deras 40 medarbetare.

(36)

33

Företaget använder sig utav flertal samarbeten för att driva sin verksamhet på bästa sätt, respondenten berättar om exempelvis samarbeten med olika influencers på sociala medier och andra offentliga plattformar.

Under intervjuerna som genomförts beskriver VDN för verksamheten hur deras främsta och viktigaste samarbete är med deras tredjepartslogistik. “Utan samarbetet med Postnord hade våran verksamhet inte snurrat” beskriver respondenten under intervjun. Respondenten beskriver under intervjun hur företaget och postnord har gjort leveransvillkor med varandra om leveranstider och olika leveranssätt.

Med hjälp utav detta samarbete kan ett trade-off ske mellan fallföretag A och deras kunder då företaget kan erbjuda konsumenter olika leveransvillkor i utbyte för deras produkter.

Författarna frågar under intervjun hur verksamheten skulle se ut utan digitalisering.

“Det hade absolut inte fungerat. Vår verksamhet är idag beroende utav digitalsering och skulle inte fungera utan den”

Företaget har idag funnits i åtta år, respondenten förklara hur verksamheten är byggd kring digitalisering. VDN för företaget beskriver även under intervjun hur stor tyngd

digitaliseringen har i deras verksamhet då deras största försäljning sker över digitala tjänster.

“Därför är det viktigt för oss att vi på bästa sätt kan möta kundernas efterfrågan, vi vill erbjuda kunder allt de behöver för att få hem våra produkter på snabbast och bästa sätt”.

Företag B

Företag B är ett företag med paket och postleverans och är i dagsläget ett av nordens största företag inom deras område. Verksamheten har funnits i årtionden och är en väldigt etablerad aktör på marknaden, både internt och extern. Företaget har idag ca 30 000 anställda och under denna studien har en intervju genomförts med arbetsledaren för godshanteringen i Gävleborg.

Under denna intervju beskriver respondenten hur företaget hanterar olika processer i verksamheten, en process som företaget behöver hantera ofta är leveransen som sker under sista milen av leveransen då gods ska levereras till kunden. Denna process beskriver han som väldigt simpel då han beskriver hur dom ständigt försöker utveckla denna process.

“Via vårt tillval FlexChange kan kunden välja olika val för sin leverans, ett av valen är

”Leverera även om jag inte är hemma”. Då kan mottagaren ta på sig ansvaret för att godset

References

Related documents

I en cirkulär marknad där saker återanvänds kommer en del av leveranserna till konsument inte att vara från företag utan från privatpersoner vilket ger upphov till det

Den finske professorn Nylander ansåg att järnvägen också skulle kunna vara till nytta för postgången i de båda länderna eftersom postkommunikationerna under vintern inte

På den sista frågan i kategorin, avseende hur viktigt det är att en förändringsagent kan stimulera till motivation och engagemang, blev svarsutfallet detsamma som i de två

Bättre ekonomi med vässad upphandling!.

Arbete & Näringsliv / För företagare / Upphandling / Aktuella upphandlingar. Våra och de kommunala bolagens

Detta kapitel är inte nödvändigt för att exjobbet skall bli godkänt, utan vänder sig främst till

Genom att aktivt driva miljöfrågor i EU uppnår vi, genom att reglerna blir desamma eller att vi uppnår en gemensam miniminivå i alla medlemsländer, inte bara en bättre miljö i

Det sätt som företaget väljer att interagera med konsumenterna kommer att avgöra deras identitet över sociala medier och det är därför viktigt att skapa ett