• No results found

Intervjuer med förskollärare om perspektiv och tankar kring högläsning på förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Intervjuer med förskollärare om perspektiv och tankar kring högläsning på förskolan"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för utbildningsvetenskap

Intervjuer med förskollärare om perspektiv

och tankar kring högläsning på förskolan

Mukta Sundin

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp

Pedagogik

Förskollärarprogrammet

Handledare: Peter Gill Examinator: Daniel Pettersson

(2)

Sundin, M. (2020). Intervjuer med förskollärare om perspektiv och tankar kring högläsning på förskolan. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle

Sammanfattning

Förskollärarens högläsning utgör en stor del av förskolans vardag. De flesta barn älskar att sitta med en bok och höra när förskolläraren läser och vill helst läsa samma bok om och om igen. Högläsning är något positivt där barnen kan utveckla sitt språk och lärande. Syftet med den här undersökningen är att få mer kunskap om förskollärarens perspektiv på högläsning i förskolan samt ta reda på deras erfarenheter kring högläsning. Därför har följande

frågeställningar tagits med: I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan? Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling? Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning? Utifrån för- och nackdelar med att använda online och ansikte mot ansikte intervjuer som metod valdes online intervjuer för två förskollärare på grund av covid-19 pandemin och två förskollärare intervjuades på plats på respektive förskola. Datainsamlingsstrategin utgår ifrån djupintervjuer med respondenterna.

Resultatet och analysen bygger på intervjuerna där jag har sammanfattat lärarnas synpunkter och erfarenheter av högläsning. Samtliga förskollärare berättade att högläsning var ett positivt pedagogiskt redskap. Respondenterna beskriver djupgående hur högläsning är ett viktigt hjälpmedel för alla barn som har svårt med det verbala språket. De anser att förskolan ska präglas av högläsning där åhörande barn ska kunna fantisera och stimuleras i sin

språkutveckling, samtidigt som högläsning ska utgöra en rolig upplevelse för barnen.

Nyckelorden: Emergent litteracitet, intervjuteknik, högläsning, förskollärarens arbetssätt, förskollärares tillvägagångssätt, emergent literacy, interview technique, reading aloud, the preschool teacher´s way of working, preschool teacher’s approach

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

2 Högläsning som företeelse ... 2

2.1 Högläsningens historia ... 2

2.2 Förskolans styrdokument om högläsning ... 2

2.3 Fördelar med högläsning... 3

2.3.1 Högläsning som pedagogisk metod ... 3

2.3.2 Språkutveckling ... 4

2.3.3 Emergent litteracitet... 5

2.3.4 Övning i anknytning ... 5

2.4 Empiriska studier ... 6

3 Syfte och frågeställningar ... 8

4 Undersökningsstrategi ... 8

4.1 Val av datainsamlingsstrategi ... 8

4.1.1 Val av urvalsförande och målgrupp ... 9

4.1.2 Utmaningar och framtid för kvalitativa intervjuer ... 10

4.2 Etiska överväganden ... 11

4.3 Förberedelser av intervjuer ... 11

4.3.1 Utformande av intervjuguide ... 11

4.3.2 Intervjuteknik... 12

4.3.3 Utformande av missivbrev... 13

4.3.4 Pilotintervju ... 13

4.3.5 Förfrågan till deltagare ... 14

4.4 Genomförande av intervjuer ... 14

4.5 Bearbetning och analys av intervjuer ... 15

4.6 Validitet och reliabilitet ... 16

5 Resultatavsnitt ... 16

5.1 Syfte med högläsning ... 17

5.1.1 Språkutvecklingens förståelse i både text och bilder ... 17

5.1.2 Barnens intresse och delaktighet i att välja böcker ... 18

5.1.3 Teman på böcker ... 18

5.1.4 När sker högläsning ... 19

5.1.5 Samverkan och anknytning ... 19

5.2 Metoder och strategier ... 20

5.2.1 Högläsning som verktyg i förskolan ... 20

5.2.2 Genomförande av högläsning som pedagogisk metod ... 20

5.2.3 Planering kring högläsning... 21

5.2.4 Metoder vid uppläsning av bok ... 22

5.3 Sammanfattning av resultat ... 22

5.3.1 Syfte med högläsning och hur tillämpas högläsning ... 22

5.3.2 Högläsning och barns språkutveckling ... 23

5.3.3 Övrigt kring högläsning ... 23

6 Diskussion ... 23

(4)

6.1 Resultatdiskussion ... 24

6.2 Metoddiskussion... 26

6.3 Vidare forskning ... 27

7 Slutsats ... 27

8 Referenslista ... 28

9 Bilagor ... 30

Bilaga 1. Missivbrev ... 31

Bilaga 2. Intervjuguiden ... 32

Bilaga 3. Guide för zoomsamtal ... 34

(5)

1

1 Inledning

Redan vid tidig ålder ungefär vid tre års ålder börjar barn bli intresserade av böcker och böckernas budskap enligt Damber (2015). Utifrån böckerna kan barn se sig själva som en del av händelserna i boken men kan även se andra som en del av händelserna och det kan leda till en bättre förståelse av skriftspråk och det är en stor fördel vid meningsskapande (a.a.). En stor del av förskolan präglas av barns lärande och språkutveckling, speciellt högläsning och delad läsning där barn och förskollärare tillsammans samtalar om en boks innehåll. Även fast forskningen säger högläsning är viktigt så är min upplevelse att högläsning inte har någon hög prioritet i förskolan eftersom högläsningen ofta används enbart för att barnen ska ta det lugnt efter att de har kommit in från uteaktiviteter. Min erfarenhet är att förskollärarna inte har något tydligt mål eller syfte med högläsning på det sätt som forskare anser är önskvärt.

Enligt Läroplan för förskolan (Skolverket 2018) är det tydligt att förskollärarens ansvar är att utnyttja varierande metoder för att främja barnens språkutveckling så att de kan bli inspirerade att lära sig mer samt att låta barnen vara med i boksamtal för att kunna uppfylla syftet att göra barnen intresserade av texter och bilder. Förskollärare anser att högläsning är viktigt för barn eftersom att barns språk kan utvecklas med hjälp av högläsning. Alatalo & Westlund (2019) skriver att högläsning har stor betydelse i förskolan. Utifrån Alatalo & Westlund

undersökning (a.a.) finns det flera fördelar med att använda högläsning som ett pedagogiskt redskap. Men det räcker inte att bara läsa högt för barnen utan förskolläraren måste ta sig tid att prata om bokens innehåll.

Utifrån artikeln av Damber (2015) samt utifrån mina egna erfarenheter, borde det vara av intresse att få ta del av vad förskollärarnas perspektiv är kring högläsning som pedagogiskt redskap till språkstimulerande samt vilken mening det är med högläsning och vilka metoder som förskollärarna använder i förskolan när det gäller högläsning för barnen.

(6)

2

2 Högläsning som företeelse

Under den här rubriken finns en beskrivning om högläsningens historia, vad förskolans styrdokument säger om högläsning, fördelar med högläsning och empiriska studier om högläsning.

2.1 Högläsningens historia

Alme (2020) skriver i sin avhandling att högläsning har en stor positiv effekt på barns

språkutveckling, barn utvecklar sitt språk, finner nya ord och nya uppbyggnader av meningar.

Dock har inte högläsning alltid använts i det syftet. Under 1800-talet var det vanligt att man använde högläsning för att lära elever att uttala och betona ord på rätt sätt. Den här metoden blev vanlig i skolor. Läraren läste högt så att eleverna fick höra hur man skulle uttala, betona och läsa med inlevelse. Därefter var det elevernas tur att träna på att läsa högt för de andra eleverna och läraren i klassrummet. Samtidigt som eleverna läste högt blev de också bedömda utifrån hur bra de läste och fick betyg på sin förmåga att läsa. Det här pågick under en tid och kom att ingå i läroplanen enligt (a.a.).

Författaren skriver vidare att med tiden förändrades metoden och under 1900-talet skulle eleverna sitta tysta och läsa för sig själva i klassrummet för att det ansågs vara den bästa metoden för att utveckla sina språkkunskaper. (a.a.) säger att när elever läser tyst och ges tid till att läsa själva kan eleverna få mer djupgående tankar om textens betydelse istället för att fokusera på uttalet som under 1800-talet.

Tiden gick och allt eftersom blev det mer vanligt att eleverna skulle läsa högt för andra elever och lärare för att man skulle lära sig att lyssna till en text. Metoden pågick en längre tid men under 2000-talet avtog den här metoden för läsning. Eleverna tyckte det var jobbigt och stressande att läsa högt dels för att man kanske stammade eller missade att läsa något ord.

Alme (2020) poängterar att när eleverna blev stressade blev de också fokuserade på att läsa rätt och det gjorde att eleverna kände en stor press att de skulle klara läsningen. I dagsläget finns det inga instruktörer som går runt och rättar uttalsfel och betoningar utan nu

koncentrerar man sig mer på textens innehåll.

2.2 Förskolans styrdokument om högläsning

Under rubriken om kommunikation och skapande i läroplan för förskolan (Skolverket 2018) redogörs för ett av förskolans uppdrag som är att’ ’Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö

(7)

3

där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra enheter’’ (s.6). Enligt (Skolverket, 2018) betyder det att barn ska få tid att tillämpa och diskutera sina tankar och idéer i sin vardag i förskolan. I förskolan ska det även finnas tid till att ge barnen möjlighet att öka sina språkkunskaper genom hjälp av texter, berättelser och bilder (a.a).

Skolverket (2018) skriver vidare att när barn samverkar och kommunicerar i vardagen är det i de stunderna som deras språkliga lärande utvecklas bäst, samt att när förskolläraren deltar i dessa stunder tar barnen till sig förskollärarens synsätt, attityder och kunskaper, på så sätt växer barnens språk. Om förskolläraren har ett öppet sinne och gör olika aktiviteter som innehåller språk kommer det att smitta av sig på barnen och deras språkutveckling förbättras.

2.3 Fördelar med högläsning

2.3.1 Högläsning som pedagogisk metod

Hemier (2016) förklarar att med högläsning menas, att det är när en förskollärare eller någon annan vuxen läser högt från en bok för barn där de också tillsammans kan samtala, diskutera, ställa frågor om bokens innehåll. Under boksamtalet kan barn och förskollärare skapa goda relationer gentemot varandra. Detta tar även filosofen Lev Vygotskijs upp i sin teori där han berättar om ett sociokulturellt perspektiv, det betyder att när barn är i ett sammanhang med andra barn och vuxna så sker alltid lärande (Smidt, 2010). Det Vygotskij menar är att när barn samverkar med vuxna förstår barn bättre sin omgivning, till exempel när barn får samtala med vuxna om bokens innehåll. Barnens språkförråd och meningsbyggnad utvecklas när de får samtala om böcker tillsammans med en stödjande vuxen. (Smidt, 2010)

Både Bjar & Liberg (2010) och Svensson (2009) skriver att redan som små möts barn av bilder och texter genom en förälder eller någon annan vuxen. Det är så barn introduceras till bilder och texter och det leder till en bättre uppfattning om skriftspråk, talspråk och bildspråk.

Barn får en bättre förståelse av språket om skriftspråk, talspråk och bildspråk vävs samman skriver Svensson (2009). Detta hävdar också Heimer (2016) som menar att när barn möts av högläsning lär de sig se skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt att barnen lär sig strukturen i en bok, att det finns en början och ett slut.

(8)

4 2.3.2 Språkutveckling

Svensson (2009) samt (Alatalo & Westlund (2019) belyser att med språkutveckling menas att när barn vistas i en miljö med rikt språk, det kan vara på förskolan eller i vardagen, förbättras barns verbala förmåga. Med det menas att barns språkkunskap, ordkunskap och

meningsbyggnader växer. Högläsning är ett bra hjälpmedel för att utveckla barns verbala språk och att då också prata om bokens innehåll.

Det har visat sig vara väldigt positivt för barn att efter högläsning prata om boken skriver Svensson (2009) eftersom att det hjälper barnens språkutveckling, att finna nya ord och meningar. När barn finner nya meningar förstår de språkets makt och de kan själva sedan spinna vidare för att forma en egen upplevelse. Vissa vuxna samtalar inte med barnen om boken och ställer inga frågor till barnen och då lär barnen sig inte så mycket om språket och deras språk utvecklas inte. Bjar & Liberg (2010) hävdar också att när man samtalar med barnen om boken ger det en positiv effekt eftersom barnen får hjälp med att utveckla sitt språk. Barnen får bättre förståelse av omvärlden med hjälp av böcker och att prata kring böckerna som Svensson (2009) också påpekar. När barn får lyssna på böcker får de möta olika stilar av språket och på så sätt utvecklas deras språk och de känner sig mer säkra på språket.

Domenikovic (m.fl. 2006) nämner att bilderböcker och faktaböcker är bra underlag för att samtala med barnen om bilder. När det finns bilder i böckerna blir barnen mer motiverade till att vilja diskutera om bokens innehåll och det leder till att deras språk utvecklas bättre. Man kan se att bilderböcker ger en stor fördel i förskolans vardag eftersom de bidrar till en stor nytta i det pedagogiska arbetet, något som Heimer (2016) påpekar. Även det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskijs teori (Smidt 2010) stämmer väl med detta perspektiv.

Vygotskij skriver om språk och tänkande, att redan som liten har barn det tidiga talet och han använder en term’ ’egocentriska talet’’(a.a.). Det Vygotskij menar med den termen är att barn redan vid låg ålder behöver visa sina känslor med gester för vad de tänker och gör. När barnet inte behöver vokalisera sina tankar har det egocentriska talet internaliserat (Smidt, 2010).

Svensson (2009) belyser att när vuxna läser går det till på olika sätt. Några kan läsa rakt upp och ner i en bok medan andra läser med olika tonfall på sin röst och är mer inlevande i bokens innehåll. De vuxna som är mer inne i boken kan ge stöd till de barn som är yngre och på det sättet koncentrerar barnen sig bättre. När barnen är väl koncentrerade leder det till samtal om bokens innehåll mellan barnen och den som läser. Barnen får också nya erfarenheter från den

(9)

5

som läser om hur den läser samt att den som läser påverkar barnets språk. För föräldrar som vill läsa för sina barn är det viktigt att vara inlevande i böckerna för att få barnens

uppmärksamhet och det ökar också barnens intresse för att lära sig mer om språket. Det är inte bara barnets språk som utvecklas utan också förståelsen av skriftens betydelse.

När vuxna läser för barnen ger de barnen en chans att få en förståelse om skrift när de ser texten i boken. Texten gör att barnet inser skillnaderna mellan att prata och att skriva (Svensson, 2009). Domenikovic (m fl 2006) hävdar att redan som litet barn får barn nya erfarenheter av lässituationer om hur böcker fungerar och genom det får barnen nya kunskaper att text och bild är sammankopplade med varandra. En positiv effekt som (a.a.) betonar är att när en vuxen läser skapas en känslomässig relation till barnen samt att barnen får en förståelse av sina egna känslor.

2.3.3 Emergent litteracitet

Enligt National Encyklopedin, härstammar ordet ’litteracitet” från det engelska begreppet literacy, som handlar om läs- och skrivkunnighet. Begreppet används för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande. Läs- och skrivkunnighet har alla människor någon koppling till och det kan innebära att ett barn vill att en vuxen läser och det kommer att leda till positiva effekter för barnets språkutveckling betonar Domenikovic (m.fl. 2006).

Björklund (2008) tar också upp begreppet litteracitet och beskriver att från början har det handlat om texter och bilder men att efter hand utvecklades begreppet och det blev mer språkligt verbalt. Numera ingår musik och kroppsspråk som litteracitet. Med musik och kroppsspråk kan känslor och stämningar uttryckas. I förskolan kommer barn enligt Björklund (2008) i kontakt med all slags litteracitet - böcker, bokstäver på väggar, kroppsspråk,

musikstunder på golvet och teater.

2.3.4 Övning i anknytning

Heimer (2016) berättar i sin bok att det är bra att som vuxen att läsa boken i förväg för att veta vad boken handlar om, samt att ta reda på om den passar för de barn som man ska läsa för så att barnen förstår språket och innebörden av boken. Vid högläsningen är det då lättare att läsa boken med inlevelse och man kan vara mer förberedd på barnens frågor om bokens innehåll samt förtydliga det som kan vara svårt att förstå för mindre barn. På det viset poängterar Heimer (2016) att det blir lättare att ta till sig barnens intresse och läsningen blir roligare för barnen. Det hävdar också Svensson (2009) som säger att när vuxna ändrar rösten blir

(10)

6

läsningen med barnen mer spännande och man fångar barnens uppmärksamhet. Författaren belyser också att boken ska relatera till barnens erfarenheter samt att bokens innehåll ska inbjuda barnen att kunna samtala och uttrycka sina tankar och känslor, utifrån det får barnen nya erfarenheter.

Domenikovic (m. fl, 2006) poängterar också att det spelar en stor roll vilken bok man väljer eftersom det påverkar barnens tänkande. Det författarna menar är om man väljer en bok med bara text ger det än annorlunda samtal än om man har en bok med både text och bild. Texten i boken kan också ha betydelse, till exempel enkla texter jämfört med mer berättande och fantasifulla texter.

2.4 Empiriska studier

I en studie som Matucci (2016) skriver om redogör forskaren för’’shared storybook reading’’

som förkortas SSR. Detta betyder att barn lyssnar på en bok där det är en berättarröst som läser upp boken och sedan ska barnen tillsammans med förskolläraren samtala om boken.

(a.a.) observerade och spelade in uppläsning och samtal med 41 barn i två olika klassrum, barnen var fyra till fem år gamla. Förskollärarna hade förskolexamen och alla hade engelska som modersmål.

Samtalen mellan förskolläraren och barnen var alltid direkt sammankopplade till

textläsningen. I studien togs upp att när barnen hade delad läsning (SSR) var inte inställningen att barnen skulle sitta tysta när de hör på berättelsen utan att barnen skulle bli nyfikna och ställa frågor, som de själva funderade över, samt att de skulle kunna svara på förskollärarnas frågor samtidigt som de lyssnade på berättelsen. Under samtalen använde förskollärarna ordet

”think” som även var det vanligaste begreppet när man skulle diskutera bilder eller dela berättelseböcker med barnen. Begreppet ”think” användes mest för att utmana barnens tänkande när förskollärarna ställde frågor om händelser i boken som till exempel ”Vad handlar den här historien om?” samt att bekräfta barnens svar (Matucci, 2016).

Det som visade sig i studien var att förskollärarna ofta använde frågor under delad läsning där förskollärarna ber barnen att använda sina kunskaper om texten för att förklara innehållet och identifiera bokens karaktärer. I en observation kunde man se att karaktärens känslotillstånd i berättelsen har stor påverkan och betydelse när en förskollärare samtalar med barnen.

Förskolläraren ställer frågor till barnen om varför hunden är rädd i berättelsen och barnen

(11)

7

svarar att hunden är rädd för katten som är med i boken. Förskolläraren frågar också vad en katt gör när den är vill verka farlig, barnen svarar då att katten kan resa upp håret. I samtalen frågar förskolläraren barnen om karaktärernas kognitiva tillstånd och vad barnen tror om dem.

I observationerna var det inte bara förskollärarna som ställde frågor utan barnen ställde också frågor till förskollärarna om deras tankar om karaktärerna i böckerna (Matucci, 2016).

Utifrån en annan studie om förskollärarens perspektiv kring högläsning har Alatalo &

Westlund (2019) intervjuat fem olika förskollärare i två fokusgrupper. Studien gick ut på att få bättre kunskap om förskollärares tankar om och erfarenheter av högläsning i förskolan. I studien framkom att högläsning ofta används för att hålla ihop barngruppen så att övrig personal kunde ägna sig åt förskolans administrativa sysslor. Forskaren intervjuade förskollärare som hade jobbat länge i yrket men också de som bara hade jobbat i några år.

Forskarna intervjuade förskollärare som jobbade med barn som var mellan tre till fem år.

Materialet visade att det finns nackdelar och fördelar med högläsning (Alatalo & Westlund, 2019).

Två av förskollärarna i Alatalo & Westlund (2019) studie berättade att barnen hade svårt att sitta stilla och lyssna efter barnen har ätit lunch eller frukost eftersom det är då barnen är som tröttast. Andra förskollärare berättade att de använde högläsning som en metod för att varva ned barnen eftersom att de flesta av barnen hade långa dagar i verksamheten. Båda

fokusgrupperna nämnde att högläsning bara brukade äga rum två gånger per vecka för hela gruppen på grund av att grupperna var så stora och för att förskollärarna inte hade tid (Alatalo

& Westlund, 2019). Många barn vill höra samma bok om och om igen. De känner igen bokens handling och det ger dem trygghet. Några förskollärare nämnde att barnens språk utvecklas då de får höra samma ord och handling upprepade gånger.

Damber (2015) har också undersökt hur högläsning kan tillämpas i verksamheten på

förskolan. Undersökningen utgick från 39 förskolor i Sverige. Damber (a.a.) tog in material från observationer mellan förskollärare och barn där utgångspunkten i studien var

koncentrerad på hur länge högläsningarna brukade vara och vem det är som börjar med högläsning och vid vilka tillfällen som högläsning uppstod. Undersökningen visar att en del förskolor hade få böcker tillgängliga för barnen medan andra förskolor hade många böcker som barnen kunde välja bland.

(12)

8

I studien lyfte också Damber (2015) fram att oplanerad högläsning inte förekom så ofta utan det bara inträffade cirka en gång om dagen. Högläsning användes främst efter lunch och att förskollärarna då läste i 10 minuter. Mellan läsningarna hände det att barnen och

förskollärarna diskuterade om bokens innehåll och ord som barnen inte förstod. I det stora hela var högläsning till för att göra barnen lugna och inte inriktat på barnens språkutveckling.

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här undersökningen är att få mer kunskap om förskollärarens uppfattning om högläsning i förskolan samt ta del av förskollärares erfarenheter av högläsning.

Följande frågeställningar kommer att besvaras:

1. I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan?

2. Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling?

3. Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning?

4 Undersökningsstrategi

Under den här rubriken tas upp vilken undersökningsmetod som användes i min kvalitativa undersökning. Här beskrivs det också hur processen har gått till samt presentation av undersökningsgrupp, urval, för- och nackdelar med online intervju respektive personlig intervju. I presentationen beskrivs tillvägagångssättet för att bearbeta och analysera det

insamlade materialet, reliabilitet, validitet samt vilka etiska överväganden som har gjorts inom ramen för undersökningen.

4.1 Val av datainsamlingsstrategi

För att få svar på forskningsfrågorna bedömdes enskilt intervjuförfarande bäst svara mot syftet. Vid enskilda intervjuer är det lättare att fokusera på en förskollärare i taget. Man kan få annorlunda svar om alla deltagare sitter tillsammans under en intervju, deltagarna kan då påverkas av andras svar, åsikter och erfarenheter.

Kvalitativ intervju valdes eftersom det passade bäst in på denna undersökning då syftet med studien främst var att få fram förskollärares erfarenheter och tankar kring högläsning. Sådan

(13)

9

information hade inte kunnat insamlas genom observation eller enkät. Via kvalitativa intervjuer formas det en bredare förståelse och det finns chans till att tänka friare samt det finns även mer tid till att tänka och reflektera för den som intervjuar och för som intervjuas enligt Bryman (2018).

En pilotintervju planerades för att få en kontroll att frågor och teknik fungerar inför de riktiga intervjuerna. Löfdahl (2014) skriver att det är viktigt att göra en provintervju med någon man känner väl för att få nya perspektiv och eventuellt göra ändringar och kompletteringar av frågorna. Datainsamlingen beräknades pågå i cirka två veckor för att hinna boka in och intervjua alla förskollärarna.

På grund av den rådande covid-19 pandemin under 2020 bestämdes att datainsamling skulle ske med hjälp av två intervjutekniker, personlig intervju ansikte mot ansikte och online intervju (videokonferenssamtal med det digitala verktyget Zoom). Deltagarna skulle själva få bestämma hur de ville att intervjun skulle göras.

4.1.1 Val av urvalsförande och målgrupp

Inom ramen för undersökningens begränsade tidsåtgång bedömde jag att fyra intervjupersoner från två olika förskolor i Sverige var ett lämpligt antal för undersökningen. Förskolorna, som de deltagande förskollärarna arbetar på, måste använda högläsning i verksamheten. Två förskolor valdes för att få ett bredare perspektiv på hur förskollärare arbetar och ser på högläsning eftersom förskollärare kan ha olika upplevelser utifrån förutsättningar och

eventuella hinder på respektive förskola, det kan till exempel vara brist på personal eller stora barngrupper. Förskollärarna ska ha olika ålder och ha arbetat olika länge inom yrket eftersom det troligen innebär att de har fått lite olika erfarenheter och syn på högläsning.

De två förskolorna, som valdes, ingår i mitt bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Sverige.

En förskola har fyra avdelningar, fyrtiofem barn och sju förskollärare. Den andra förskolan har sex avdelningar, sjuttiofyra barn och tolv förskollärare. Dessa två förskolor valdes för att jag tidigare haft kontakt med förskollärarna där. Det finns för- och nackdelar med

bekvämlighetsurval, fördelarna är att det kan bli lättare att förstå förskollärarens svar på frågorna och lättare att tolka. Nackdelen kan vara att båda parter tror sig veta vad den andra parten menar med svar och frågor utan att svara eller fråga mer ingående (Bryman, 2018).

(14)

10

På varje förskola valdes två förskollärare. Förskollärarna var mellan 25 och 50 år och arbetade med barn i olika åldersgrupper mellan tre och fem år.

Ytterligare två förskollärare valdes, som reserv, ifall någon deltagare inte skulle kunna vara med eller om intervjumaterialet skulle bli för magert.

4.1.2 Utmaningar och framtid för kvalitativa intervjuer

Bozkurt (2018) belyser i sin studie både för- och nackdelar med att göra personlig intervju ansikte mot ansikte jämfört med online intervju via videokonferenssamtal. Bozkurt (a.a.) skriver att online intervju liknar personlig intervju fast man ser varandra på en skärm och pratar genom en mikrofon men man samlar i båda fallen in deltagarnas åsikter och

erfarenheter. Båda dessa metoder för datainsamling kan fungera bra för att få svar på sina forskningsfrågor och uppnå sitt syfte med intervjuerna. (Bozkurt 2018).

Bozkurt (a.a.) skriver att om intervjuerna inte är för djupa kan man använda online intervju.

Det är bra att man inte behöver förflytta sig om man befinner sig på olika platser och man kan få till en intervju snabbt. Samtidigt kan personlig intervju ansikte mot ansikte göra att man kan få ett mer djupgående samtal och fler detaljer från de som deltar i undersökningen. Det kan vara svårare att fånga in deltagarnas känslor och uttryck vid en online intervju eftersom deltagarna kan tona ned sina uttryck då.

För vissa deltagare kan dock en online intervju kännas mer bekväm eftersom den kan äga rum på en trygg välkänd plats och att man kan hålla en viss distans och inte behöver visa hela sin personlighet. Inledande online intervjuer både enskilt och i grupp kan göra det lättare för vissa deltagare att senare delta i en personlig intervju enligt Bozkurt (2018).

Bozkurt (a.a.) tar upp att unga människor kan ha lättare att hantera tekniken vid en online intervju eftersom de kanske använder online samtal privat i större utsträckning än äldre människor. Antalet online intervjuer ökar och under covid-19 pandemin 2020 har många fler människor både sett online intervjuer och deltagit i online samtal. Till exempel programmet Skype är väldigt populärt bland folk i samhället eftersom det är gratis och enkelt att hantera både via datorn och mobilen. Skype gör att man lätt kan prata med andra människor från alla världsdelar via mobilen eller datorn bara man har uppkoppling till internet.

(15)

11 4.2 Etiska överväganden

De etiska övervägandena är väldigt viktiga att ta med när man gör en undersökning och de ska genomsyra hela studien enligt Löfdahl (2014). De ska vara med från start när

forskningsområdet definieras, syfte och frågeställningar fastställs, under genomförandet och slutligen under resultatdiskussionen. De etiska övervägandena ska alltid finnas med i

bakhuvudet när man gör en undersökning och forskaren ska ha goda kunskaper om dem.

De fyra etiska kraven utgörs av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet betyder att man som student och forskare måste berätta för sina deltagare vad syftet är med undersökningen och hur man tänker lägga upp intervjuer samt att man måste berätta för sina deltagare att de när som helst kan avbryta om de inte längre vill delta i undersökningen. Samtyckeskravet betyder att alla som är med i

undersökningen ska vara med frivilligt. Konfidentialitetskravet betyder att inga utomstående får ta del av deltagarnas uppgifter och att deltagarnas namn ska att vara fingerade. Det är viktigt att ha det i åtanke så att man till exempel man inte avslöjar i undersökningen var deltagarna arbetar. Nyttjandekravet betyder att alla uppgifter som fås in bara ska brukas till undersökningen.

Under den här undersökningen har de fyra etiska kraven varit med i hela processen i enlighet med Bryman (2018) & Vetenskapsrådet (2017).

4.3 Förberedelser av intervjuer 4.3.1 Utformande av intervjuguide

För att finna svar på mina frågeställningar om förskollärarnas uppfattning kring högläsning och nå mitt syfte med studien utformades en intervjuguide att ha som stöd under intervjuerna för att intervjuerna skulle bli mer som ett vanligt samtal med deltagarna (se bilaga 2).

Under planeringen av intervjuprotokollet utvecklades flera följdfrågor och detta förfarande inspirerades av intervjuguider från litteraturen (Bryman, 2018). Flera intervjufrågor kopplades till Vygostskijs teorier om språkutveckling (Smidt, 2010).

För att få en bättre bild av vad högläsning innebär lästes tidigare forskning och det gav inspiration till utformandet av intervjufrågor (Alme, 2020). Frågorna i intervjuguiden

(16)

12

utformades till öppna frågor för att inte styra deltagarna alltför mycket och ge dem utrymme att tala fritt och på så sätt uppnå syftet och få mer djupa svar på frågeställningarna (Agnafors

& Levinsson, 2019).

Intervjuguiden börjar med frågor för att få bakgrundsinformation om förskollärarna, hur länge de har jobbat inom yrket samt vilken utbildning de har. Dessa frågor avser också att värma upp samtalet lite och göra förskolläraren bekväm med intervjusituationen. Bryman (2018) säger att det bästa sättet att göra deltagaren bekväm är att prata lite först för att lära känna deltagaren och få mer bakgrundsinformation.

Efter de inledande bakgrundsfrågorna följer 22 frågor i intervjuguiden (se bilaga 2) inriktade på förskollärarens erfarenheter och tankar kring högläsning samt vilka pedagogiska syften de ansåg högläsning i förskolan kunde uppnå. Sista delen i intervjuguiden har som mål att avsluta intervjun på ett bra sätt. Här ställs frågor om förskolläraren har funderingar utifrån egna läsvanor, om några andra funderingar har dykt upp under intervjun eller övriga frågor.

Intervjuerna uppskattades ta cirka 30 till 45 minuter.

4.3.2 Intervjuteknik

På grund av covid-19 pandemin kommer både personliga intervjuer och online intervjuer att göras. Online intervjuerna kommer att använda det digitala verktyget Zoom. Förskollärarna får själva välja vilken typ av intervju de vill göra.

Online intervjun liknar den personliga intervjun dock utnyttjar deltagarna vid online intervju en dator eller mobil med hörlurar. Deltagarna bör befinna sig i ett ostört rum där det inte finns så mycket ljud i bakgrunden för att intervjuns kvalitet ska bli så bra som möjligt.

Det kan dock uppstå tekniska problem vid online intervjuer, till exempel med

internetuppkoppling. Deltagarna kan också få problem för att de inte är vana att använda det digitala verktyget Zoom. För att underlätta för deltagarna gjordes därför en kort steg för steg guide om hur man använder Zoom (se bilaga 3).

Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av mobiltelefon för att få bästa kvalitet och reliabilitet på insamlat data. Löfdahl (2014) säger att diktafoninspelning är bra att göra vid

(17)

13

intervjutillfället för förbättra kvaliteten i studien. Det blir också lättare för deltagaren och intervjuaren att koncentrera sig på frågorna och intervjun får bättre flyt, inga långa avbrott krävs för att intervjuaren behöver göra anteckningar (a.a.).

Deltagarna kommer att informeras om att intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av intervjuarens mobil. Förskollärarna kommer att få ge sitt samtycke till ljudupptagningen.

4.3.3 Utformande av missivbrev

Ett missivbrev utformades för att skickas ut till de tänkta deltagarna i studien (se bilaga 1). I missivbrevet förklaras studiens syfte, hur undersökningen och intervjuerna kommer att göras och hur insamlat data kommer att hanteras. Alla de fyra etiska kraven tas upp och förklaras.

Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram att man som student måste ha de etiska kraven i åtanke när undersökningen genomförs.

4.3.4 Pilotintervju

Några veckor innan intervjuerna ägde rum genomfördes en pilotstudie tillsammans med en studiekamrat från högskolan. En intervju gjordes med studiekamraten på samma sätt som de planerade intervjuerna. Intervjun var en online intervju och på så sätt kunde både Zoom och intervjuguiden testas. Studiekamraten gav råd om vad som kunde förbättras, allt från

förtydliganden av frågorna till tekniktips.

Studiekamraten tyckte att frågorna var bra, man var tvungen att tänka efter innan man

svarade. Dock upplevdes frågorna som väldigt lika. Intervjuaren fick öva sig att förtydliga och utveckla frågorna under intervjuns gång och fick intressanta svar som ledde till följdfrågor.

Ett misstag under pilotintervjun var att kamraten inte hade satt igång sin kamera under zoomsamtalet och som intervjuare tänkte man inte så mycket på det förrän efteråt. Det hade varit värdefullt att även testa kameran och se hur det gick att hålla ögonkontakt under intervjun.

En del tekniska problem uppstod, kamraten kunde inte klicka på länken som skickades och då fick intervjuaren fundera hur det skulle kunna lösas snabbt. Efter pilotintervjun gjordes en del uppdateringar av intervjuguiden, omformuleringar för att öka tydligheten.

(18)

14 4.3.5 Förfrågan till deltagare

De fyra tänkta deltagarna i studien kontaktades personligen eller via e-post med en förfrågan om de ville delta i studien. Alla fick skriftligen missivbrev, intervjuguide, guide till Zoom och samtyckesblankett. Alla fyra tackade ja. Två förskollärare ville genomföra intervjun via Zoom och två förskollärare valde personlig intervju.

4.4 Genomförande av intervjuer

De två första intervjuerna genomfördes som online intervjuer med hjälp Zoom. Deltagarna satt på en valfri, avskild, lugn och tyst plats. Det är viktigt att deltagarna sitter i ett avskilt rum för att skapa en lugn atmosfär i processen för intervjun samt att det blir lättare att ha ögonkontakt med den man intervjuar (Bryman, 2018).

De två andra intervjuerna genomfördes som personliga intervjuer på respektive deltagares arbetsplats. Intervjuerna genomfördes i ett ostört rum, fritt från andra ljud för att få bästa kvalitet på ljudinspelningen, men också för att kunna hålla ögonkontakt med deltagaren.

Miljön under intervjun är viktig för att uppnå ett bra resultat. Deltagarna blir mer bekväma när de är på hemmaplan och möjliga störningar minskas (Nilholm, 2016).

Intervjuerna pågick i cirka 30 till 45 minuter. En anteckningsbok användes av intervjuaren för ytterligare noteringar i fall deltagarna skulle komma på något mer i slutet av intervjun.

Innan intervjuerna började gjorde intervjuaren en kort presentation av sig själv samt en genomgång av hur intervjun skulle gå till. Deltagarna informerades att det var ok om de inte ville vara med i studien eftersom samtyckesblanketten även gäller muntligt (Löfdahl, 2014).

Deltagarna fick också veta att intervjun skulle spelas in med hjälp av ljudupptagning i

intervjuarens telefon. Deltagarna informerades om de fyra forskningsetiska principerna för att försäkra mig som student om att deltagarna hade förstått sina rättigheter som medverkande i undersökningen. Den här informationen hade deltagarna också fått skriftligt i missivbrevet.

Upplägget för intervjuerna utgick från ett specifikt intervjuprotokoll (se bilaga 2).

(19)

15

För att skapa ett förtroende mellan intervjuaren och deltagarna användes uppvärmningsfrågor och för att skapa en trygg och säker miljö och möjliggöra att deltagarna skulle kunna svara på frågorna på bästa möjliga sätt.

Därefter följde samtalet utifrån de 22 frågorna i intervjuguiden (se bilaga 2). Dessa frågor var inriktade på förskollärarens erfarenheter och tankar kring högläsning samt vilka pedagogiska syften de ansåg högläsning i förskolan kan uppnå. Sista delen i intervjuguiden avsåg att avsluta intervjun på ett bra sätt. Här togs upp om förskolläraren hade funderingar utifrån egna läsvanor, om några andra funderingar hade dykt upp under intervjun eller övriga frågor.

I alla fyra intervjuerna tillkom följdfrågor på de frågor som redan var skrivna, detta gjorde att intervjun blev djupare eftersom förskollärarna fick utveckla sina svar på ett mer ingående sätt.

Tiden för intervjun var planerad till cirka 30 minuter men några intervjuer varade lite längre på grund av att deltagaren behövde ta en paus eller på grund av ljud- och internetproblem.

4.5 Bearbetning och analys av intervjuer

När intervjuerna var genomförda transkriberades ljudinspelningarna som hade spelats in med hjälp av mobiltelefonen för att klargöra vad förskollärarna hade sagt. Bryman (2018) lyfter fram att när man transkriberar ljudinspelningar från ljud till text blir det lättare att höra vad deltagarna sa och man kan lätt gå tillbaka om man har missat något viktigt. Bryman (a.a.) skriver också att det blir lättare att se det i text för att man kan skriva ner det man själv tycker är viktigt för att kunna stämma in med syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna skrevs ned i text med programmet pages på min dator och därefter fingerades deltagarnas namn för att skydda deras identitet. Sedan försökte jag se ett mönster i deltagarnas svar i intervjuerna.

Dalen (2019) beskriver hur en del av en kvalitativ undersökning handlar mycket om att analysera och hitta likheter och olikheter i svaren från deltagarna för att uppnå sitt syfte. Om man utgår från min undersökning analyserades svaren genom att koda likheter i deltagarnas svar i intervjuerna för att uppnå mitt syfte i studien och få svar på mina frågeställningar. När man väl fick se det på papper såg man likheter och olikheter i deras svar om deras

erfarenheter kring högläsning och därefter var det lättare att skapa olika passande

underrubriker. Något som Bryman (2018) tar upp är att när man har skrivit ner hela intervjun

(20)

16

och ser det själv öga mot öga blir det enklare att forma rubriker som passar till intervjuerna som ska vara med under rubriken resultat.

4.6 Validitet och reliabilitet

Eftersom forskningsstrategin var att intervjua enbart förskollärare blir validiteten relativt hög eftersom deltagarna i studien är utbildade förskollärare och har kunskaper om och

erfarenheter av högläsning samt att de även har arbetat i förskolan ett antal år. Validiteten hade förändrats till låg om deltagarna hade varit vem som helst, till exempel städare eftersom de inte har den kunskapen om högläsning och inte har arbetat i förskolan.

Bryman (2018) förklarar att med reliabilitet menas att om man gör en studie flera gånger med fyra eller tio förskollärare får man samma resultat. Det handlar också om hur djupt

förskollärarna svarar, hur noggranna och specifika deras svar är.

Om man utgår från min studie var reliabilitet hög utifrån de fyra förskollärare. De alla hade olika arbetslivserfarenheter, någon hade jobbat i tio år medan en annan har jobbat i två år.

Samtliga förskollärare var mycket intresserade av forskningsfrågan om högläsning och hade intressanta perspektiv om högläsning och hur de gick tillväga vid högläsning. Alla

förskollärare svarade både med långa och korta svar. Även fast de svarade med korta svar kunde svaret innehålla mycket bra information eftersom man säger saker med olika innehåll och djup. Långa svar betyder inte alltid att svaret har mycket mer innehåll och djup än ett kort svar. Alla förskollärare svarade på samtliga intervjufrågor och därför fick studien en hög reliabilitet. Det är viktigt att ha rätt frågor till förskollärarna för att få fram hög validitet och reliabilitet samt nå studiens syfte och få svar på studiens frågeställningar (Bryman, 2018)

5 Resultatavsnitt

Under den här rubriken görs en sammanfattning av resultatet av intervjuerna, vilka skillnader och likheter som finns utifrån förskollärarnas svar i intervjuerna. En kategorisering har gjorts av intervjusvaren. Första kategorin är ”Syfte med högläsning” och handlar om förskollärarnas erfarenheter och tankar om barnens språkutveckling, förståelse av både text och bilder,

(21)

17

barnens intresse och delaktighet i att välja böcker, teman på böcker, när högläsning sker, samverkan och anknytning.

Andra kategorin är ”Metoder och strategier” och handlar om förskollärarens arbetssätt kring högläsning, planering och metoder.

De fyra förskollärarna som är med i undersökningen har fingerats med olika namn i texten som Anna, Carina, Malin och Emma. Anna och Carina jobbar på en avdelning med barn som är mellan två och fyra år. Malin och Emma jobbar på en avdelning där barnen är mellan tre och fem år. En sammanfattning av resultatet av intervjuerna utifrån studiens frågeställningar görs också.

5.1 Syfte med högläsning

I det här området lyfter förskollärarna fram varför de tycker att högläsning passar bra in i verksamheten med barnen. Alla förskollärarna berättar utifrån sina tankar och erfarenheter på varierande sätt.

5.1.1 Språkutvecklingens förståelse i både text och bilder

Samtliga fyra förskollärare sa att högläsning har stor betydelse för barns språkutveckling och menar att en positiv effekt är att barnens ordförråd växer. När barn får läsa eller diskutera med en förskollärare byggs deras språkutveckling och det har barnen användning för i framtiden.

Även fast de små barnen inte har det verbala språket kan de se en bild och sen koppla bilden till ett ord och på det sättet utvecklas de minsta barnens språk. Samtliga förskollärare sa att språkutvecklingen kommer att vara till stor nytta för barnen i livet. Det har betydelse för oss alla eftersom barnen kommer att vara nästa generation i samhället efter oss. Det är det viktigt att som förskollärare vara närvarande för barnen och stimulera barnens språkutveckling genom att samtala om böckernas innehåll för att bygga upp barnens språk.

Ett citat från Anna belyser det här temat och beskriver den positiva effekten av högläsning med hjälp av bild och text:

’’Förra terminen då kunde inte barnen så mycket ord eftersom vi skolade in barnen, men nu när vi har landat kan man ta fram bokläsning för barnen, då börjar de använda ordförråd

(22)

18

som handlar om boken. När barnen ser en katt i boken som en bild så känner de igen det och säger katt på svenska eller engelska’’- Anna

5.1.2 Barnens intresse och delaktighet i att välja böcker

När frågan kom om varför förskollärarna väljer just den boken de läser svarade alla

förskollärare att de utgår från barnens intressen när de väljer böcker och barnen får också vara med att välja böcker. Till exempel observerar förskollärarna barnen för att se vad de tycker om att titta på eller läsa om. När de utgår från barnens intressen tror förskollärarna att barnens nyfikenhet för böcker ökar. Barnen får alltid vara med att välja böcker men förskollärarna väljer först två alternativ och därefter få barnen vara delaktig att bestämma vilken av dessa böcker det blir. Något som förskollärarna säger ganska mycket i intervjuerna är att barns delaktighet ska prägla högläsningen eftersom de upplever att när förskollärarna väljer böcker själva utan att ta hänsyn till barnens intresse blir barnen mer otåliga och vill inte lyssna på boken men om barnen får vara med att välja kan de koncentrera sig bättre. Ett citat från Carina belyser det här temat och beskriver barnens intresse och delaktighet:

’’Barnen får vara delaktiga att välja bok och då väljer dom oftast Pino eftersom att de tycker om honom så då läser vi oftast Pino-böckerna. Dock så är det vi som lånar böcker men det är barnen som väljer vilken bok som de vill läsa för dagen.’’ - Carina

5.1.3 Teman på böcker

De fyra förskollärarna nämnde i intervjuerna att böckerna som väljs ofta utgår från ett syfte eller ett tema, det kan också vara någon känd karaktär men mest är det böcker som innehåller mycket bilder om känslor. Om ett barn är arg kan förskollärarna välja en bok som innehåller känslor så att barnen kan få större förståelse varför har man har en viss känsla och vad kan man göra så att man blir glad igen. När barn får känna igen sig i böckerna som handlar om känslor känner de sig sedda men även att de förstår att de andra barnen i barngruppen också kan känna likadant resonerade de fyra deltagarna. Två citat av Emma och Malin belyser vikten av teman för böcker.

’’Jag tycker det är bra att ha böcker som handlar om känslor där man kan diskutera med barnen om hur man kan göra istället så barnen kan tänka ut själva, hur känns det för honom

(23)

19

när han är ledsen. De äldre barnen använder kompisböcker för att prata om hur man är en bra kompis.’’ – Emma

’’Vi använder böcker till teman, då har jag valt ut böcker som handlar om känslor medan de andra i arbetslaget har andra ämnen som de ska ta ifrån. Just känslor pratar vi mycket om.

På det viset blir det lättare för barnen att förmedla och förklara sina egna känslor’’ – Malin

5.1.4 När sker högläsning

De fyra deltagarna säger i intervjuerna att högläsning ofta sker vid spontana tillfällen och att högläsning mest sker efter lunchen eller efter frukosten eftersom det är då alla förskollärarna ska ta rast så då måste barnen vara lugna och sitta i soffan på avdelningen. Högläsning sker också när några barn sover medan de barn som är vakna sitter med en förskollärare och läser så att de inte stör de sovande barnen. Två citat från Anna och Emma belyser när högläsning sker.

’’Vi ska ha planerat i veckoplanering men oftast händer det vid spontana tillfällen när ett barn kommer fram med en bok och frågar om man kan läsa för dem och det sker oftast på morgonen. Högläsning sker också när vissa barn sover eller om vi förskollärare måste göra något annat så ska barnen sitta still på mattan.’’ - Anna

’’Jag har bara jobbat en halv månad, då har det varit både planerad eller oplanerad men mest planerad högläsning som jag har varit delaktig i. Så har vi skrivit in det på våra scheman så har vi lite läsning efter maten så alla kan ta rast men också så att barnen ska komma ner i varv eftersom de brukar bli så uppjagade efter maten’’ – Emma

5.1.5 Samverkan och anknytning

Högläsning skedde oftast på läsvila när de flesta av barnen sover och då är det en liten grupp av barn som är vaken. Samtliga förskollärare beskriver högläsning som något mysigt där barnen får samverka och anknyta med andra barn och ha en mysig stund. Det visade sig också att förskollärarna tycker att högläsningsstunden är ett tillfälle där barnen skapar band med andra barn, där de kan känna gemenskap med varandra. Barnen lär sig också av varandra, nya ord och meningsbyggnader och även här är det viktigt att fånga barnens intresse.

(24)

20

Citatet nedan från Anna beskriver högläsning inom kategorin samverkan och anknytning,

’’Jag tänker på att det är en mysig stund där barnen får stimulera fantasin och anknyta sig med barngruppen, där de ska kunna få vila samtidigt som de ska stimulera barnens fantasi, försöka släcka ner så de bli mysigt, väljer roliga böcker för att fånga barnen att välja själva’’

- Anna

5.2 Metoder och strategier

5.2.1 Högläsning som verktyg i förskolan

Förskollärarna nämnde att högläsning är ett positivt verktyg i verksamheten för alla barn men speciellt för de barn som har någon form av diagnos eller har ett annat modersmål än svenska.

Eftersom att det finns många utländska barn på en förskola har högläsning stor betydelse där.

Barnen med utländska föräldrar får kanske inte hemma uppleva högläsning på svenska och då kan högläsning på förskolan hjälpa dem att utveckla det svenska språket. Förskollärarens roll är också av stor betydelse för de barn som ännu inte har språket för högläsning kan göra att barnen blir mer intresserade av böcker och att de utvecklar ett rikare språk. Två citat från Carina och Malin belyser kategorin högläsning som verktyg.

’’Fördelarna med den pedagogiska högläsningen så ser jag att barnen får in det svenska språket, vi har många utländska barn som inte har det svenska språket gratis hemifrån, så då tycker jag att det är bra att högläsning finns i förskolan.” - Carina

’’Jag tycker det är bra att högläsning finns i förskolan för att utmana och stimulera barns språkutveckling. Barnen får gemensamma erfarenheter, barnen får med sig många begrepp och ord, sådant som de kanske inte får uppleva hemma annars’’ - Malin’’

5.2.2 Genomförande av högläsning som pedagogisk metod

När frågan kom upp om hur de arbetar med boken när de har högläsning med barnen säger alla fyra förskollärarna ungefär samma sak. De höjer och sänker rösten när de läser för att fånga barnens intresse. Några förskollärare använder rekvisita, framförallt vid lässtunder med de yngre barnen, för att göra det mer spännande. De flesta av deltagarna tar upp att rim och ramsor är ett bra sätt för att sätta igång barnens språkutveckling.

(25)

21

Nedanstående två citat kommer från Carina och Anna och beskriver hur högläsning kan genomföras.

’’Vi har provat lite i vår grupp. Vi har en bok som handlar om en docka. När vi läser boken har vi en docka som rekvisita och dockan får då säga replikerna i boken. Barnen blir då mer engagerade och uppmärksamma.’’ - Anna

’’Jag tänker att vi nyss startade ett tema som vi har valt som heter sagolik resa genom läroplanen, då kommer vi att ha mycket högläsning och att arbeta med sagor och böcker, det ska vara det specifika arbetssättet’’ – Carina

5.2.3 Planering kring högläsning

Deltagarna svarade lite olika när det gäller planering inför högläsning. Tre deltagare sa att de inte alls förberedde sig utan att de bara tar en bok, tittar snabbt på innehållet så att det inte är för mycket text. De hade dock funderat på ta sig tid att titta igenom boken innan högläsningen för att försäkra sig om att boken har lämplig svårighetsgrad. De ville förbättra sig och

förbereda sig mera för de tror att det skulle underlätta att samtala om bokens innehåll och syfte samt göra det enklare att ställa frågor till barnen.

En förskollärare förberedde sig genom att gå igenom boken så att det inte var en för svår text för barnen och förskolläraren ville också att boken skulle innehålla mycket bilder.

Två citat från Malin och Anna angående planering kring högläsning.

’’Jag brukar läsa innan, för att kunna visa barnen bilder då kan jag läsa rakt upp och ner och kan komma ihåg vad de stod i den annars tycker jag det är svårt att klara av” – Anna

’’Vi försöker läsa böckerna innan men de händer att ibland blir det för mycket text eller texten har svårt språk. Jag måste bli bättre att se om det är mycket, men nu blir det svårt när det är bokbussen som gör iordning för man inte är där och ser vad dom plockar i påsen.”

- Malin

(26)

22 5.2.4 Metoder vid uppläsning av bok

Metoderna var olika för samtliga deltagare och vilken taktik de hade under högläsningen.

Antingen samtalade förskolläraren tillsammans med barnen om bokens innehåll och barnen fick avbryta för att ställa frågor om de undrade över något. Eller så användes mycket bilder som stöd för de barn som inte har det verbala språket. Förskollärarna höjde och sänkte rösten när de läste för att fånga barnens uppmärksamhet och göra högläsningen mer spännande.

Nedanstående citat från Anna beskriver metoder vid uppläsning av en bok.

’’Om jag läser i en bok så uttrycker jag mig på olika sätt beroende på vilka barn som deltar i lässtunden. Jag kan också ändra min röst för att locka barnen och barnen undrar varför hon gjorde så. Om jag gör pippiröst så tittar dom och undrar varför hon gör så, då brukar barnen bli mer intresserade. Jag kan inte sitta och läsa och det inte händer något för då förstår inte barnen och det blir tråkigt’’ - Anna

5.3 Sammanfattning av resultat

5.3.1 Syfte med högläsning och hur tillämpas högläsning

Studiens första frågeställning är: ’’I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan?’’

Från intervjuerna framkom att förskollärarna vanligen inte hade något speciellt uttalat syfte med högläsning, utan högläsning användes för att barnen skulle få chans att skapa anknytning med andra barn och vuxna eller att för att barnen skulle ta det lugnt efter att de hade varit ute och lekt.

Samtliga förskollärare berättar att de använder böcker när de har temaarbeten med barnen.

Förskollärarna använder temaböcker för att barnen ska får lära sig fakta till exempel om djur.

Det kan också handla om känslor. När barnen får arbeta med känslor som teman i böckerna förstår de sig själva bättre att de kan koppla sina känslor till böckernas karaktärer. På de äldre barnens avdelning arbetar de mycket med kompisböcker, där det handlar om hur man är en bra kompis. De två förskollärarna från de äldre barnens avdelning berättar att de läser en kompisbok varje dag och diskuterar bokens innehåll med barnen för att sedan fortsätta och göra en aktivitet tillsammans med barnen utifrån bokens tema.

(27)

23 5.3.2 Högläsning och barns språkutveckling

Studiens andra frågeställning är: ”Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling?’’

Förskollärna tog upp att högläsning har en positiv effekt för barnens språkutveckling eftersom barnen då får möta språk och berättelser. Om en förskollärare är engagerad och lägger tid på högläsning med barnen och kontinuerligt utnyttjar andra metoder än bara böcker vid

högläsning kommer barnens språk att utvecklas.

Förskollärarna svarade också att det är viktigt att i samband med högläsning ha samtal med barnen om bokens innehåll, utmana barnen med frågor angående boken, på det viset kan barnens språk utvecklas.

5.3.3 Övrigt kring högläsning

Studiens tredje frågeställning är: ”Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning?’’

Förskollärarna tog upp att majoriteten av barnen på en förskola har utländsk bakgrund och de har därför inte svenska som modersmål. Dessa barn har ofta ingen hemma som kan läsa svenska barnböcker för dem. Därför har högläsning en stor betydelse för de barnen. Barnen får kännedom om vanliga svenska barnböcker och de karaktärer som ingår i dem.

Förskollärarna nämnde också att högläsning kan vara en lugn och mysig stund efter intensiva uteaktiviteter. Men ibland är det svårt att få barnen att varva ned och delta i lässtunden.

6 Diskussion

Med hjälp av studiens frågeställningar har en jämförelse gjorts mellan intervjuutfall i

resultatdiskussion och de teoretiska idéer som presenterades under avsnitten Högläsning som företeelse samt teorin om Emergent litteracitet. En jämförelse görs mellan de olika

perspektiv som framkom vid datainsamling och de teorier som jag har valt att lyfta fram och

(28)

24

referera till i under avsnittet Högläsning som företeelse. Därefter följer en metoddiskussion där metoden tas upp, hur studien gick till väga och vilka reflektioner som uppkom under processen. Studien avslutas med hur man kan gå till väga med vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I studiens resultat framkom att förskolläraren spelar stor roll för barns språkutveckling i förskolan eftersom att det är förskollärarna som kan medverka till att barnen blir intresserade av läsning. Förskollärarna beskriver djupgående att högläsning är ett viktigt hjälpmedel för alla barn som har svårt med det verbala språket och därför ska förskolan genomsyras av högläsning och barn ska få fantisera och stimuleras i sin språkutveckling men samtidig ska lässtunden vara lärande och en rolig upplevelse för barnen.

Björklund (2008) tar upp hur skriftspråk och talspråk går hand i hand, och hur detta gör att olika individer kan samtala med sina medmänniskor. Barn möts av skriftspråk i förskolan och det har stor positiv påverkan på barnen. Det lyfter även Svensson (2009) fram och syftar på att många barn inte möts av högläsning hemma men när det kommer till förskolan erbjuds barnen högläsning och skriftspråk, därför spelar förskolan en viktig roll.

Samtliga fyra förskollärare säger i intervjuerna att många av barnen med mångkulturell bakgrund kanske inte blir erbjuden högläsning i hemmet. Detta poängterar även Damber (2015) i sin studie, som menar att därför får förskolläraren stor betydelse för barnen eftersom det är de som ger barnen den läsningen och på det sättet utvecklar barnen sitt språk (a.a.).

Därför är det viktigt att förskolläraren när tillfälle ges avsätter tid för att erbjuda högläsning för barn i förskolan.

I studien tog förskollärarna upp att med högläsning utvecklas barnens språk och alla fyra deltagare konstaterar att med högläsningen utvecklas barnens språk, de får större ordförråd och fler meningsbyggnader. Det kommer att ge barnen stora fördelar när de ska förbereda sig inför livet där de kommer att mötas av olika människor och varierande samtal. Två av

förskollärarna nämnde att det är viktigt att utmana barnen med teater och boksamtal och att då ställa frågor till barnen. När barnen får tänka till förbättrar de sitt språk och får större

ordförråd. Bjar & Liberg (2010) skriver att när förskollärarna använder svåra ord när de vill

(29)

25

utmana barnen i språket måste de också ha i åtanke att använda ord som barnen känner igen, därför är det bra att som förskollärare veta innan vilka ord som barnen kan och förstår.

Alla förskollärarna betonar att högläsning är något positivt för barnen eftersom det gör att barnens språk förbättras och utvecklas. När barn får höra en berättelse får de en bredare syn på bokstäver och sammanhanget i böckerna samtidigt som barn får en ökad förståelse av bokens syfte. Det kan leda till att barnen bli mer nyfikna på böcker och kanske själva vill läsa en bok. Heimer (2016) tar upp detta i sin studie att om barn får höra någon annan läsa lär de sig bokens start och slut, samt vad bokens handlar om. Barnen lär sig också att lyssna in vilket tonfall förskolläraren använder. Under rubriken om teman för böcker sa alla förskollärare att de tyckte det var viktigt att diskutera med barnen om känslor och om hur de uppfattar känslor.

Förskollärarna ska vara närvarande och lyssna på barnens tankar när de läser böcker för det ger förskollärarna insyn i hur barnen tänker.

Det gäller att som förskollärare släppa in barnen i samtal när man läser och inte bara läsa boken. I intervjuerna i studien nämnde de fyra förskollärarna att när de väljer böcker utgår de från barnens intressen för att göra barnen nyfikna av att ta del av boken men att ibland väljer förskollärarna böcker utifrån teman som avdelningen på förskolan arbetar med i

verksamheten. Dock kan det skapa problem när boken inte utgår från barnens intressen och att barnen inte vill sitta och lyssna och tycker att boken är tråkig enligt Svensson (2009). Två av förskollärarna arbetade på en småbarnsavdelning där de använde mycket bilderböcker istället för texter. När barnen inte förstår en text kan en bild göra det lättare för barnen att förstå och att deras verbala språk kan växa. Med hjälp av bilder kan barnen koppla ord och bilder.

Därför är bilderböcker, med mycket bilder, särskilt viktiga för de små barnen för att underlätta kommunikationen. Alatalo & Westlund (2019) påpekar att för små barn, som inte har det verbala språket, blir det lättare med bilder som de kan se och med bilder ökar förståelsen av en text i en bok (a.a.). Även för de äldsta barnen är bilderböcker bra men då kan böckerna ha mer avancerade bilder eftersom dessa barn har ett rikare språk. Samtliga förskollärare sa att med bilder i böckerna skapas ett samtal utifrån barnens upplevelser. Därför är bilder av stor betydelse eftersom att de fångar barnen uppmärksamhet. Förskollärarna säger att när de diskuterar bilder i böcker med barnen vill de skapa ett givande samtal där barnen får utveckla sitt tänkande.

(30)

26 6.2 Metoddiskussion

Kärnan i intervjuerna var att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter samt att få veta hur de gör i verksamheten praktiskt. För att få fram resultatet utifrån deras erfarenheter passade kvalitativ undersökning in som metod och intervjuteknikerna personlig intervju och online intervju via plattformen Zoom. För att få en ökad förståelse av förskollärarnas tankar och erfarenheter av högläsning var metoden att ställa intervjufrågor (Bryman, 2018)

Jag fokuserade på förskollärarnas uppfattningar med hjälp av kvalitativ intervju eftersom det var det som var det viktigaste att få fram för att svara mot syftet och frågeställningarna.

Meningen med den kvalitativa intervjun var att ha frågor som var öppna där deltagarna kunde få utrymme att svara fritt och att frågorna inte skulle vara begränsade för att få så tydliga svar som möjligt enligt Bryman (2018).

Deltagarna fick intervjufrågorna i förväg för att vara förberedda till intervjun samt att hinna fundera över frågorna. Men jag upplevde att vissa deltagare inte hade läst igenom mina frågor. Ibland kunde intervjun ta lite längre tid eftersom deltagarna ville att jag skulle formulera om frågan så att de förstod men att frågan fortfarande skulle vara öppen och inte begränsad. Om deltagarna hade läst igenom frågorna i förväg hade jag inte behövt känna mig pressad att fundera ut hur jag ska förtydliga frågan.

Deltagarna som intervjuades online var inte vana vid det digitala verktyget Zoom. En deltagare visste inte hur man fick in bilden medan under den under den andra intervjun trasslade internet så att ljudet försvann ibland och jag fick upprepa mig för att kunna höra på svaren.

Det jag också märkte när jag transkriberade mitt material utifrån de inspelade intervjuerna på min mobil var att jag hade två olika program i telefonen så ibland avbröts inspelningen när deltagaren skulle svara så att jag inte hörde vad deltagaren sa.

Jag hade kunnat utveckla frågorna lite bättre för vissa av frågorna förstod inte deltagarna.

Även fast en pilotintervju genomfördes för att inte missa några detaljer och förbättra intervjuerna upptäcktes lite brister när de riktiga intervjuerna gjordes. Trots lite missar fick jag ändå bra svar från deltagarna genom följdfrågorna. Kvalitativ metod visade sig var ett bra sätt för att få en uppfattning om förskollärarnas tankar om högläsning.

(31)

27

Nilholm (2016) skriver att deltagaren som är med i undersökningen ska ha kunskap om studiens syfte och undersökning så att undersökningen får så bra kvalitet som möjligt. I den här studien deltog förskollärare med erfarenhet av högläsning i förskolan och därför kunde jag få bra svar på studiens frågeställningar och syftet med studien kunde nås.

6.3 Vidare forskning

Kärnan i studiens syfte var att få en bättre uppfattning om förskollärarens erfarenheter och tankar kring högläsning i förskolan. Om man skulle gå vidare med denna studie i framtida forskning och utveckla det mer djupgående skulle man kunna observera förskollärarna utifrån olika tillfällen där högläsning sker med förskollärarna tillsammans med barnen. För att ta reda på om de använder dessa metoder och hur de använder metoderna samt vad de samtalar om och även få mer kunskap om hur högläsning präglar förskolans verksamheter samt hur förskollärarna planerar högläsning.

7 Slutsats

I studien visades att samtliga förskollärare tyckte att högläsning var ett positivt redskap för alla barn i förskolan eftersom det utvecklar barnens språk och meningsbyggnader. Det visade sig också att även fast högläsning har en stor positiv inverkan på barnen fanns det brister.

Högläsning i förskolan skedde inte så ofta på grund av personalbrist. Ibland fanns det inget syfte eller mål med högläsningen utan det användes mest för att barnen skulle ta det lugnt efter frukosten eller lunchen så att förskollärarna kunde göra andra uppgifter eller ta sin rast.

Det fanns även brister hos förskollärarna där de inte hade de rätta förutsättningarna för de barn som hade ett annat modersmål än svenska. Det var ibland svårt för dessa barn att förstå boken under högläsningen och förskolläraren visste inte alltid riktigt hur man skulle gå tillväga då.

References

Related documents

This study aims to give a guideline to the reader in the process of decision making by comparing the runtime performance of the MERN (MongoDB, Express, React.js and Node.js) and MEVN

Hög -Sjuksköterskorna behöver vara medveten om de individuella riskfaktorerna som finns hos varje patient för att kunna arbeta med dem preventivt och för att öka

Den agila metodiken är ämnad för att teamen ska vara autonoma vilket även kan ha varit en fördel under pandemin eftersom teamen är autonoma och att de inte behöver synka med

Guided by the following essential question, “how do we explore our connection to this place?” This theme and essential question guided three, one-hour lessons that focused

Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader

Av fil kand Anders Hallengren 67 Den trefaldiga förnekelsen.. Av laborator EgonJosefsson 74 Långtidsutredningen

Där borde vi haft ett nedslag den gången då vi inte fick igenom våran container [syftar på när Ragn-Sells klassade om en fraktion från sorterat till blandat avfall]. I2: Har

After “cost reductions resulting from lowered energy use”, respondents considered “improved working conditions”, “threat of rising energy prices”, “people with real