Världens bästa bolag

(1)

f

'

Världens bästa bolag

Systembolagets

årsredovisning

1998

(2)

INNEHALL

2

Världens bästa systembolag

4

Våra varor

6

Snart 400 butiker

8

Systembolaget och miljön

10

Våra medarbetare

12

Omtänksam Information

l5

Dotterbolaget Lagena F6rvaltnlnpberättelse

m

Res11

Il

\bltr~kning

Ballllllirilming

Finansieringsanalys

Bokslutskommer~lolrer och noter

RevisioLHbcrättelse

Tio år l korthet

Organlutlon

Styrelse och Direktion

191 O sttftades den fiirsta moderna aktiebolagslagen i Sverige.

Lagen ger agama, som inte alltid är de personer som driver .foretaget, rätt till insyn i verhamheten. Systembolaget äg.r av staten, det vill säga

svenska folket Den Mr årsredovisningen är skriven

for

att du ska fd insyn i hur ditt firetag skb"fs.

HlNUDKONTOR Postadress: 103 84 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 14 Telefon: 08-789 35 00 • Fax: 08-789 35 02

Hemsida: www.systembolaget.se • E-post: info@systembolaget.se

Fof1Diivning: 'Thord Strtlmsäter / Pt:odukti~: Systembolaget

}~ F.,u;, ~~bilder: Per G. Noren (sidorna 2, 7. 1~ 11), ..

,) Marg..reta HAkansson (omslag. omslagtts insidor. sitlornrJ 4-5, 9, 14-17 :'{, 46-47), Claes Löfgren (sidan 13) och Ceålia Holmquist !'.sulan 6) -.. ,

f,. . -~ -

·1:1 Foto, smA bilder: Birger Larsson, Cecilia Holmquist, Tony Sandin,

• Björn BöJjeson och Claes Ulfgren. ,:-:. , . Tryck: Trosa Tryckeri 1999

(3)

l+Afästan varannan flaska roavin som Systembolaget sålde 1998

parfrån Spanien.

(4)

2 Världens bästa systembolag

På tröskeln till ett nytt årtusende

1990-talet har varit ett dramatiskt årtionde för Systembolaget. Det började med stor ovisshet om framtiden, då de svenska alkoholmonopolen ifrågasattes under EV-förhandlingarna. 1993 kom överenskommelsen, där EU accepterade detaljhandelsmonopolet, mot att Sverige gick med på att avskaffa övriga monopol på alkohol- området

Försäljningen av vin fortsatte att öka, och blev 2,0 procent större än året innan. Försälj- ningen av cider ökade med 13,9 procent, medan de så kallade blanddryckerna (alkoläsk med mera) minskade med 59,2 procent. Om man slår ihop varugrupperna cider och blanddrycker, vilket kan vara motiverat då de innehåller likar- tade produkter, minskade hela gruppen med 7,6 procent Det kan möjligen vara en effekt av den 1995 trädde den nya al-

kohollagen i kraft. Den innebar bland annat att antalet importörer och tillver- kare mångdubblades. Det gav Systembolaget nya kostnader, samtidigt. som våra intäkter minskade till följd av kraftigt ökad smuggling och annan illegal spritförsäljning. Vårt resultat försämrades. Den svenska lagstiftningen ut- manades också genom ett mål som gick till EG-domstolen. Många spekulerade i den svenska modellens död.

-~--- kritik som har riktats,

Det är ingen överdrift att säga, att EG-domstolens dom den 23 oktober

1997 innebar något av en

vändpunkt. Den slog fast att det svenska detaljhandelsmonopolet är förenligt med EG-rätten.

Domstolen fäste vikt vid att Systembolaget finns till för att skydda folkhälsan, och riktade ingen anmärkning mot vårt sätt att köpa in och till- handahålla alkoholdrycker.

Efter all ovisshet och dramatik har 1998 varit ett år av konsolidering. Systembolagets styrelse har antagit en strategi för det nya årtusen- det, med EG-domstolens stöd i ryggen. Vår för- säljning har stabiliserats. Det ekonomiska resultatet fortsätter att förbättras. Vi har satt igång ett brett förändringsarbete, som syftar till att ytterligare stärka förtroendet för den svenska model- len att sälja alkoholdrycker. Alkoholbranschens organisationer har, tillsammans med staten och dess myndigheter, tagit första steget i en flerårig aktion mot den olagliga alkoholhanteringen.

Försäljningen 1998

Systembolagets försäljning 1998 var något stör- re än året innan, både i volym och värde. Sam- tidigt innebar den en fortsatt övergång från star- kare alkoholdrycker till svagare.

Spritförsäljningen fortsatte att minska. Sam- tidigt var minskningstakten avtagande, vilket kan tyda på att insatserna mot svartspriten bör- jar

rn

viss effekt. Under 1997 minskade spritför- säljningen med 9,3 procent, jämfört med året innan. Första halvåret 1998 var minskningen 6,5 procent, andra halvåret var minskningen endast 2,2 procent. För hela året blev nedgången 4,2 procent jämfört med 1997.

bland annat i massmedier- na, mot att vissa av dessa produkter har utformats och marknadsforts som läskedrycker för ungdom.

. Försäljningen av stark- ' öl ökade för andra året i

rad, och de svenska bryg- gerierna ökade samtidigt ' sin andel. Under 1997 och 1998 har detaljhandeln med starköl ökat med tillsammans 11,9 procent, vii ket med all sannolikhet är en följd av den skattesänk- ning som trädde i kraft den l januari 1997.

Systembolagets stark- ölsförsäljning 1998 var den största någonsin.

Svartsprit och gränshandel

Smuggling, hembränning och gränshandel fort- sätter att vara ett hot mot svensk alkoholpolitik.

Försäljningsutvecklingen och tillgängliga under- sökningar ger dock inget stöd får tanken att den svenska politiken skulle vara helt under- grävd av dessa fenomen. Åtgärder mot svartspriten är angelägna, men företeelsen kan inte tas till intäkt för en panikartad nedrustning av alkoholskatter eller andra restriktioner.

Självfallet är det viktigt att den samlade aktion mot olaglig alkoholhantering, som nu har inletts,

fru-

fortsatt stöd, så att den kan bedrivas med kraft under flera år framöver. Det norska exemplet visar, att det är möjligt att minska denna brottslighet, och att en sådan satsning också är lönsam både för branschen och staten.

Utvecklingsarbete

Vi har startat ett antal utvecklingsprojekt för att göra Systembolaget ännu bättre rustat for 2000- talet.

• Effiktivisen'ng.

Vårt effektivitetsprojekt omfattar både butikerna och huvudkontoret. Nya metoder i butiksarbetet genomfördes under 1998 i ett 80-tal butiker, övriga kommer successivt in i projektet. Genomgången av huvudkontoret fullföljs under första halvåret 1999. Pro- jektet har påverkat resultatet under 1998 gynn-

samt

• Samordnad logistik.

Stora möjligheter finns att genom samordning av lagerhållning och transporter sänka kostnaderna både för system- butikerna och för våra leverantörer. Vi hoppas

(5)

att under 1999 komma till beslut om överens- kommelser och investeringar i detta syfte.

• Butihprofiler.

Vi har startat en översyn av butikernas utseende och service, i syfte att an- passa olika butikstyper till olika slag av kund- önskemål. Avsikten är också att ge kunderna tydliga signaler om vad de kan vänta sig av olika butiker, och därigenom bli mer effektiva.

• Internet/intranet.

Vår hemsida ger redan kunderna mycket information om våra varor, butikernas lagerhållning, öppettider etcetera.

Nu syftar arbetet till att ge kunderna möjlighet att beställa varor - och eventuellt också betala dem - genom Internet, for att därigenom effek- tivisera både kundemas och vår tillvaro. Helt naturligt i ett foretag med över 400 arbets p lat- _§er spelar intranet också en allt större roll i vår

,tema kommunikation.

• Partihandeln.

Efter avmonopoliseringen av partihandeln har Systembolaget som väntat tap- pat en stor del av forsäljningen till restauranger.

Samtidigt möter vi både hos kunder och

: "~'ferantörer ett stort intresse får att System-

" ·v olaget ska finnas kvar som aktör på restau-

rangmarknaden. Vår partihandel formeras nu som en egen resultatenhet - Systembolaget RestaurangPartner - med målet att vara ett to- talekonomiskt fårdelaktigt alternativ får restau- rangerna och en uppskattad kanal får våra leve- rantörer.

• Prissiittningen.

Efter ingående analys har vi utarbetat en ny prissättningsmodell, som ska vara bättre anpassad till våra hanteringskostna- der for olika varor, och därmed upplevas som rättvis, samtidigt som den är enkel och lätt att redovisa får både leverantörer, kunder och till- synsmyndigheter. Målet for vår prissättning är att priserna for alkoholdrycker exklusive skatt ska vara de lägsta i Norden, samtidigt som de

· ~r tillräckliga resurser for fortsatt utveckling av Mlaget.

• Yrkeskunnande.

Vi vet genom många under- sökningar att vår kunniga personal är en av de sidor hos Systembolaget som kunderna upp- /-1r,attar mest. Under våren 1999 görs en översyn

1 --~ l vår personalutbildning. De svenska inneha- varna av de internationella examina i vinkun- skap "Higher certificate" och "Diploma" finns redan i stor utsträckning inom Systembolaget.

Där satsar vi ytterligare for att befästa fortroendet for vår inköpsverksamhet och kundservice.

• Leverantiirsrelationer.

Vi utvecklar kontak- terna med våra leverantörer i former som beva- rar fortroendet for Systembolagets opartiskhet.

Ett forsta steg togs i oktober 1998 då leverantö- rerna inbjöds att delta i en varumässa for Systembolagets butikschefer. Den blev en fram- gång, och kommer att foljas av både liknande arrangemang och andra kontaktmöjligheter.

• Mtfföarbete.

Som alla företag, och i synner- het som statligt ägt, har Systembolaget ett ansvar får miljön. Det ska genomsyra allt vårt arbete, och miljöeffekterna beaktas i alla nya projekt. Vi arbetar bland annat med kvalitetssäkring

och certifiering av inomhusmiljön i våra fastig-

heter. Tyvärr måste vi under 1999 notera ett steg tillbaka, då våra leverantörer inte vill fort- sätta med retursystemet for vin- och spritglas.

Önskvärt vore att ett gemensamt nordiskt eller europeiskt retursystem kunde komma till stånd.

Troligen fordras dock politiska beslut for detta.

God sammanhållning

Infår det nya millenniet kan vi summera läget får Systembolaget:

Vi står stärkta efter EU-fårhandlingar och EG-domstolens prövning. Ekonomin har for- bättrats, och ytterligare effektivisering pågår.

Mer kraftfulla insatser mot illegal alkoholhantering har satts igång. Ett intensivt fornyelsearbe- te bedrivs inom bolaget. Samarbetet med personalens organisationer är gott och sammanhåll- ningen inom vårt företag är god. Det framgick inte minst när cirka 90 procent av våra anställda satsade en lördagkväll i november på våra fem samtidiga personalträffar.

Forutsättningarna är således goda får att nå målet i vår strategiska plan:

Systembola get ska un- der nästa årtusende vara världens b ästa de taij'han- delskedja .for alkoholdrycker, når det gäller socialt ansvar, service, sortiment och dftktivt'tet.

JANUARI

1 ---,

2 Vin&Spn! avvecklar retursystemet for vin- 3 och spn"(jlaskor. System- 4 bolagets kunder kan dock 5 liimna hl/baka dessa och fii pant fiir dem 1171 och 6 med.fobruan-1999.

7 B 9 10 11 12 ---,

Systembolaget 13 introducerar en talsvars- 14 tjänst: 0771-75 75 00 15

16 17 1B 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ---,

2B Säljstoppet på cider i 50 el-flaskor hävs.

29 30 31

FEBRUARI

2 3 4 5 6 7 B

9 Fyra systemhutiRer i 10 Stockholm visar 1-15 11 fobroad konst i skylt- 12 ^fonstreninom romen

for

Kulturhtroudstads- 13 _året.

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

(6)

Våra varor

4

F6rsäljningen Okade

I böljan av året fanns det totalt 2 586 märken i Systembolagets sortiment. Under året lanserades 871 nya märken.

Den totala forsäljningen i liter ökade med 1,0 procent järnfort med året innan. Det är vin, starköl och cider som står för ökningen medan försäljningen av sprit, starkvin och blanddrycker minskade.

Försäljningen av sprit minskar fortfarande men inte lika mycket som tidigare. Den till och med ökade i december, vilket beror på att forsäljningsnedgången av okryddat brännvin har stannat upp något samtidigt som flera whiskysorter och cognac har en uppåt- gående trend. Det har ock- så mörk rom, medan ut- vecklingen är nedåtgående for gin och punsch.

F'orsäljningen av starkvin minskar, men det verkar som om nedgången är på

Svenskt starköl ökar

skattesänkningen för starköl som trädde i

kraft

i januari 1997 medforde en markant ökning av

forsäljningen, som fortsatte också 1998. Det är främst svenskt starköl som står for ökningen och "Blågul", som Pripps lanserade under hös- ten, har med ett lågt pris snabbt blivit det mär- ke som säljer mest. Systembolaget sålde under 1998 mer starköl än någonsin tidigare.

Försäljningen av cider ökade med 13,9 procent medan forsäljningen av blanddrycker, alkaläsk med mera, minskade med nästan 60 procent. Det är den svenska cidern som står for de stora volymer- na och forsäljningsökning en. Om cider och blanddrycker slås ihop till en grupp, minskade forsälj- niogen av hela gruppen med 7,6 procent.

väg att plana ut. Vermouth Systembolagets laboratorium giir den mochinskardi

~örs .~ k~ningch,

sherry kemiska kvalitetskontrollen av produkterna.

ma erra o ar, o

Konsumentundersökning Sifo genomförde under hösten på uppdrag av Systembolaget en under- sökning om svenska fol- portvin ligger på en jämn och

stabil

nivå.

Fler och fler väljer rött

Under året har försäljningen av vin ökat med 2,5 procent. Främst genom att röda viner fort- sätter att öka i popularitet, under 1998 med 7,4 procent. Vitt vin har däremot gått ned med 2,2 procent, framför allt beroende på en minskad forsäljning av halvtorra och söta viner. Vitt, torrt vin uppvisar dock en liten ökning.

Mousserande viner ligger totalt kvar på un-

gefär samma nivå som tidigare, medan försälj-

ningen av champagne har ökat med 12 procent.

Spanien dominerar

Spanien är fortfarande det volymmässigt största vinlandet och ökade till och med sin marknads- andel under 1998 med drygt tolv procent till 30,8 procent. Marknadsandelarna ökade också för Argentina, Portugal Frankrike och Syd- afrika, medan de minskade for länder som Australien, USA och Chile.

Spanien ökar framior allt när det gäller rött vin och svarar nu för nästan hälften av försälj- ningen. Tvåa är Italien med 14 procent och trea Frankrike med 13 procent av marknaden.

Drygt tio procent av det röda vin som såldes under året var förpackat i tetrabrik och nästan sju procent i bag-in-box.

Tyskland är fortfarande det största vitvins- landet trots att forsäljningen har minskat med fYra procent. Nu har Tyskland 22,5 procent av marknaden, Italien 16 och Frankrike 15 procent.

Av det vita vin som såldes under året var tretton procent forpackat i tetrabrik och närma- re sex procent i bag-in-box.

kets alkoholvanor. En liknande undersökning gjordes 1996. Precis som då är vitt vin den·alko- holdryck som dricks oftast. Drygt 80 procent dricker vitt vin minst någon gång per är. De som dricker vitt vin oftast är kvinnor med hög inkomst i storstäder.

Rött vin är nu mer populärt än 1996, vilket också avspeglar sig i forsäljningssiffioma. Då var det drygt 70 procent som drack rött vin minst någon gång per år. Nu gör 79 procent det. Rött vin dricker både män och kvinnor, men de som dricker oftast är fortfarande stor- stadsbor med hög inkomst.

Ljust starköl dricks lika ofta som rött vin, framför allt av yngre och medelålders män. Det är också främst män som dricker sprit, men vil- ken sort de dricker varierar beroende på inkomst och bostadsort. Yngre män på landsbyg- den väljer vodka medan cognac och grappa dricks av höginkomsttagare i storstäder.

Whisky, som i 1996 års mätning var en dryck for män med hög inkomst i storstäder, dricks nu lika mycket i landsorten.

Ackrediterat laboratorium

Systembolagets laboratorium, som är ackrediterat av Swedac, har en avancerad utrustning och använder sig av analysmetoder som är godkän- da av EU. 1998 utforde laboratoriet närmare 20 000 analyser.

(7)

Norrland• Guld Export återfinns också 1998 i täten för da meet eållla eneklitia ölartiklarna.

MARS

2 ----,

3 Vt" skyltar med "Gtiina

&las"

4 5 6 7 8 9 ---,

Effiktivttetspr'!fekt i 25 10 _buti1u:r;fem i vat:fe region, 11 och på huvudkontoret.

12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

28 Levemntb'rstri!lfpå Seandie Crown Hotel 29 i Stockholm.

30 ----' 31

APRIL

~

¹ Systembolaget m/eder ett flrsok med årsarbetstid 3 t 40 butiker.

:

4

s

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

OAS, Oberoende Alkoholsamarbete t, inleder kampanj mot den t1legala alkoholen.

(8)

6

Snart 400 butiker

Nyetablering i Rimbo och Gnosjö

Systembolaget hade vid årets slut 397 butiker på 298 orter och butik i 273 av landets 288 kom- muner. Bolaget öppnade två nya butiker under

1998: i Rimbo, Norrtälje kommun, och i Gnosjö. Under sommaren fanns också en tillfål- lig butik i Grebbestad i Tanums kommun.

Beslut fmns om ytterligare 13 butiksetable- ringar och under 1999 be-

räknas butiker öppnas i kommunerna Mullsjö, Ös- tra Göinge, Nordanstig, Bjurholm, Lekeberg, Skinnskatteberg, Heby, Gagnef och Robertfors.

Uten ökning av svinnet

Svinnet är lågt i Systembolagets butiker järnfort med annan handel. 1998 uppgick det till 0,35 promille av omsättningen, en ökning med 0,02 promilleenheter. Ökningen beror på att antalet självbetjäningsbutiker blivit fler. Svinnet i dessa var 1,08 promille, medan det i butiker med för- säljning över disk var 0,12 promille.

Projekt för effektivitet Projektet som ska effektivi- sera verksamheten i Systembolaget, och som startade 1997, utökades 1998 till att omfatta ytterligare butiker samt avdel- ningar på huvudkontoret Produktiviteten i de 30 b tiker som arbetat längst med projektet har ökat med 6,6 procent, järnfort ,, med 2,2 procent för alla

butiker.

Lageromsättnings- hastigheten har också ökat, 20 procent mot 12 procent för alla butiker.

Under hösten utökades projektet med 48 butiker.

Fem butiker fick nya lokaler (varav två övergick till självbe1jäning) och 14 butiker med äldre inred- ning byggdes om så att deras standard blev järnfårbar med en ny butiks. Fem butiker byggdes om till själv- be1jäningsbutiker, vilket innebar att det fanns totalt 39 sådana vid årsskiftet 1998/99. En butik, Karla- vägen 53 i Stockholm, lades ned vid årsskiftet 1998/99.

Ökad produktivitet

Nya hiälpmedel Pakuumlyflen iir ett bra hjålpmedel vtil

kartonghanten'ngen

i

bu!t'kema.

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön i butikerna fortsatte under året. Ar- betet syftar bland annat till att förebygga belast- ningsskador hos personalen. För att underlätta kartonghanteringen slutfårdes installering av va- kuu.mlyft i butikerna.

Arbetsmängden i butikerna minskade mätt i arbetsenheter med 2,2 procent. Samtidigt minskade personalanvändningen med 4,3 procent. Det innebar att produktiviteten, mätt i arbetsenheter per dagsverke, ökade med 2,2 procent.

Butikernas lagerhållning har också blivit mer effektiv. Lageromsättningshastigheten har ökat från 21.6 till24,2 gånger per år.

Service i glesbygden

Systembolaget

vill

ge service också till dem som bor i glesbygd och har därfår avtal med andra butiker om att de ska fungera som utlämnings- ställen får Systembolaget.

Utlämningsställena finns på 586 orter och där

kan

kunderna utan extra kostnad beställa varor, vid besök eller per telefon, för senare av- hämtning. Dessutom kan varor beställas via 56 busslinjer och 53 lantbrevbärarlinjer.

Systembolaget skickade 1998 via utläm- ningsverksamheten 1 487 000 forsändelser till ett värde av 430,2 miljoner kronor. Det motsva- rar 2,3 procent av Systembolagets totala detalj- handel.

Alla butiker har dessutom en eller flera lyft- vagnar. Hjälpmedlen kompletteras med utbildning om arbetsmiljön, både praktisk och teore- tisk, främst avseende lyftteknik.

Under året slutfördes en tredje etapp av den psykosociala undersökningen av arbetsmiljön.

Undersökningen lyfter fram personalens inställ- ning till arbetsinnehåll, samarbete, arbetsled- ning, trivsel på arbetsplatsen med mera. Den följs av insatser i vissa butiker for att utveckla och förbättra den psykosociala arbetsmiljön.

(9)

MAJ

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10

~ '

~, '·.

'

^-^~

· .~

. · ~·

.-~"

87 troyänare pa

m~daljftst i Stockholms Stad.rhus.

ll T

12

13 Generaldireltiir Ann-Mani!

14 Begler på Brottsfiirebyg- 15 gande n!det utses tt11 ny vice

1m!forande i Systembolagets styrelse.

16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ---,

26 Systembolaget iippnar butil i Rim bo. Butillen flir både 27 värme och ly/a ftdn berget.

28 29 30 31

JUNI

2 3 4

6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Systembolaget är vin- leverantlir vtd Restau- rangernas dag i StocMolm.

"Lå'tt, svalt & frisJ:t•

sommartema i vdra skylrfonstu.

Systembolaget äppnar en sommarbutt'k i Grebbestad

7

(10)

8

Systembolaget och miljön

Miljöprogram

Systembolaget känner ansvar får en god miljö och antog redan 1995 ett miljöprogram som bygger på kretsloppstänkande. Principen for fo- retagets miljöarbete är att alla beslut ska gran- skas med tanke på hur de påverkar miljön.

Dessa rutiner har vidareutvecklats under 1998.

Datoriserad övervakning Systembolaget har sedan början av 1980-talet arbetat med att spara energi. I dag kontrolleras energiforbruk- ningen i drygt 130 egna fastigheter med hjälp av ett datoriserat styr- och över- vakningssystem. Datorn som finns på huvudkontoret i Stockholm reglerar bland annat temperaturen i fastigheterna och slår larm om kyl-eller värmesyste- met i någon fastighet inte skulle fungera. Styr- och övervakningssystemet är enligt fackfolk ett av de större och mest utvecklade i Europa.

Ett 10-tal butiker som hyr sina lokaler fick under 1998 ett datoriserat styr- och övervakningssystem

installerat. Systembolaget äger tekniken i dessa butiker.

I början av 1980-talet låg fårbrukningen av energi på cirka 300 kilowattimmar per kvadrat- meter och år. I dag är den nere i cirka 90 kilowattimmar, vilket innebär en minskning med 70 procent. Systembolaget har med sparprogram- met sänkt sina energikostnader med nästan 20 miljoner kronor per år. Under 1998 forsågs ytterligare 30 butiker med energisnål belysning.

Miljövänlig kyla ...

Systembolaget bygger om sina kylanläggningar får att inte längre behöva använda ozonförstö- rande freoner. En övergång pågår också till fjärr- kyla, bergkyla och andra mer miljöanpassade system. FJärrkyla, bergkyla och annan freonfri kyla finns nu installerad i fler än tio fastigheter.

Bergkyla innebär att kylan i marken utnytt- jas får att

a

svalare luft i butiken under varma

dagar. Luften kyls med hjälp av ett vattenburet och helt freonfritt system, som dessutom sparar både energi och pengar.

•. och unikt system för värme och kyla I två butiker, Ronneby i Blekinge och nyöppna- de Rimbo i Uppland, har Systembolaget under 1998 gått ännu längre. Här far bergvattnet inte bara kyla butikerna på sommaren utan också

värma dem på vintern.

Systemet är mycket miljö- vänligt, energisnålt och unikt.

Systembolaget tar vid val av bygg-och inred- ningsmaterial hänsyn till de olika materialens påver- kan på miljön. Det gäller även vid installationer av el, vatten, avlopp och ven- tilation. Under året har ytterligare miljöanpassning gjorts av Systembolagets anvisningar for projekte- ringsarbeten.

Systembolagets käll- sortering har utvecklats så att alla systembutiker bland annat har lokala avtal om återvinning av de engångsglas som kunderna lämnar i butiken. Ett viktigt samarbete även i framtiden då det inte läng- re finns returflaskor får vin och sprit.

Sedan Systembolaget, inte bara av miljöskäl utan också av ekonomiska skäl, började ta betalt får plastkassen har forbrukningen minskat från

103 till 60 miljoner kassar per år. En del av in- täkterna går till kampanjen Håll Sverige Rent.

Miljöarbetet fortsätter

Under 1998 vidareutvecklades det egna miljö- ledningssystemet får eventuell miljöcertifiering av delar av verksamheten.

Under året samordnades också transporter av bärkassar, trycksaker, skyltningsmaterial od andra fornödenheter till butikerna med varu- leveranserna

Mer information om Systembolagets miljö- arbete finns i broschyren ovan och på Internet:

www.systembolaget.se

(11)

JULI

l 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11 12

13

14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

AUGUSTI

l 2 3 4 5 6 7 8 9 lO 11

Systembolaget på Karla- viigen JOO A i Stockholm (Garnisonen) öppnar ifter ombyggnad. Nu med sjiilv- bet;ä'ning.

12 --' 13 14 15 16 17 18

20 11 22 23 24 25 26

27 Lansen'ngsdagfiir

28 1997 tirs primörer

29 ^{från B}^ordeaux.

30 31

(12)

10 . Våra medarbetare

Mest kvinnor

Den 31 december 1998 var cirka 4 350 perso- ner anställda i Systembolaget. Ungefår 4 050 av dem arbetar i bolagets butiker. Övriga är an- ställda vid huvudkontoret, regionkontoren och företagets kursgård Skarpö utanför Vaxholm i Stockholms skärgård. Totalt 71 procent av per- sonalen är kvinnor. De utgör 82 procent av de deltidsanställda i företaget och 46 procent av de heltidsanställda. (Se tabell på sidan 43.)

Personalomsättningen var under året 12,0 procent, vilket är en ökning med en procent- enhetjämfört med 1991

Utbildningsplan

Systembolagets utbild- ningsplan omfattar ett 20- tal centralt och regionalt arrangerade kurser. Det är allt från grundkurser för försäljare till riktade kurser för viss personal, till exem- pel kurser i data, logistik, personaladministration och konflikthantering.

Under 1998 fick

l

868 medarbetare sammanlagt

Två medarbetare (bilden nedan) klarade också "Diploma" som är det högsta och avslu- tande steget

i

institutets utbildningar. Den ut-

bildningen är mycket omfattande, såväl teore- tiskt som praktiskt, med bland annat flera före- läsningar och provningar i London.

Utbildningsresor

Systembolaget arrangerar årligen egna utbild- ningsresor. Det ger cirka 100 medarbetare möj- lighet att lära sig mer om varorna. 1998 gick resorna till Ungern, Skottland, Italien och

Frankrike.

strategisk plan i tre steg

För fårsta gången ordnades en buhhchifiktmferens för alla butikschefer samtidigt. Till konferensens första dag var alla företag som levererar drycker inbjudna till det som blev Systembolagets egen varumässa. De övriga två ' dagarna ägnades i stor ut- sträckning åt information och diskussioner om den strategiska plan som styrel- sen antagit.

7 909 utbildningsdagar.

Dessa förlades i huvudsak till företagets kursgård. Där genomfårdes under året 108 kurser och

ett

10-tal

En"k Ifjor! och Thomas Östlund har Idarat högsta steget i en dryckesutbz7dning.

Efter konferensen anord- nades särskilda butthtr4/for runt om i landet. Butiksche- ferna gick igenom den strate- konferenser.

Butikspersonalens behov av utbildning in- venteras vatje

år

och ligger till grund får näst- kommande års planering och kursutläggning på Skarpö. Ungefår hälften av kurserna består av varoutbildning som sammantaget täcker in hela sortimentet av vin, öl, cider, sprit och lättdryck- er. Kombinationen mat och dryck fru- stort ut- rymme i flera av dessa utbildningar.

Utbildning i butik

Butikspersonalen

far

kontinuerlig vidareutbild- ning i butiken, bland annat genom centralt framställda utbildningspaket med varierande ämnen. Under året levererades tio paket av vilka fem handlade om våra varor från olika länder och distrikt Paketen innefattade provningar, vid ett tillfålle tillsammans med vegetarisk mat som samtidigt var ett tema i butikernas skyltfönster.

De andra utbildningspaketen behandlade ämnen som miljöarbetet i Systembolaget, ut- vecklingssamtal och företagets nya strategiska plan. Personalen i butikerna har också möjlighet att fortlöpande prova nyinkornna artiklar i sorti- mentet och att delta i studiecirklar.

Migher Certificate och Diploma

Ytterligare 25 medarbetare klarade under året

"Higher Certificate", en självstudiekurs

i

varu- kunskap på engelska från det oberoende utbild- ningsinstitutet Wine

&

Spirit Education Trust

i

London. Totalt har nu 130 medarbetare läst in materialet och

erhållit Higher Certificate.

giska planen med sina medarbetare, med stöd och l:yälp av material från butikschefSkonferen- sen och

ett

centralt producerat utbildningspaket

Via butiksträffarna samlades frågor in för diskussion vid de

personaltr4for som anordna-

des på fem platser samtidigt, lördagen den 21 november. Representanter

från

styrelsen, fåre- tagsledningen och regionorganisationen deltog vid personalträffarna, som lockade hela 3 840 systemare - nästan 90 procent av alla anställda.

Jämställdhetsarbete

En handlingsplan får hantering av sexuella tra- kasserier och andra former av kränkande särbe handling fastställdes under året. Alla anställda fick

ett

brev och en folder om handlingsplanen.

Inom ramen för jämställdhetsarbetet har

ett

projekt initierats för att undersöka om en mo- dell får arbetsvärdering kan anpassas till bola- gets verksamhet. Projektet har bland annat som mäl att hitta ett hjälpmedel som kan användas för att se om osakliga löneskillnader fårekom- mer på grund av kön.

Personaldatorer

Alla anställda fick i november erbjudande att hyra en dator att ha hemma i bostaden. Nästan

l

700 medarbetare accepterade erbjudandet.

Med datorn följer

ett

utbildningsmaterial som

kan leda fram till att den anställde kan genom-

föra test får att fa det "datakörkort" som kallas

ECDL-kortet (European Computer Driving

License). Datorena levererades i januari 1999.

(13)

SEPTEMBER

1 2 3 4 5 6 7 8 ---., 'J 1(1 11 12 13

!-4 L"i

l

16 l

Systembolaget finns 17 på plats v1d lnter:food- 18 mässan i Giiteborg.

19 Fiirre livsmedelhandlaren 20

21 22 23

Harry Franz/n doms av Landskrona tingsrätt trll 60 dagsbo/er om 30 kronor for att ha sålt vin i sin butik.

24 ---.

25 Falun filr golvbetjäning och provar viigledning

26 27

med .forgskyltar tJ7l varorna i butiken.

28 29 30

OKTOBER

2 3 4 5 6 ---,

7 Socialminister Margot Wa/lstriim avgår. Till ny

81

socialminister och •alkohol- 9 minister• utses Anders 10 Sundström.

11 Systembolagets styrelse 12 beslutar att restaurang- 13 forsågningen ska orgam~

14 seras som en egen resultat- enhet inom marknads- avdelningen.

15 16 17 l R tV '211

::n

11 13 l-l 2.5

261Levemnto"rsmässa och 27 butrhkonferens i Nacka 28 Strand, Stockholm.

29 Socialminister Anders 30 SundsfrOm avgdr.

31

(14)

12

Omtänksam information

God dryckeskultur

Systembolagets konsumentupplysning ger allsi- dig information om varorna och verkar för en god dryckesskultur, bland annat genom att informera om mat och dryck. Systembolaget in- formerar också om de negativa effekter ett fel- aktigt bruk av alkohol kan medfåra, till exempel i unga år och om man

dricker i samband med bil- körning eller graviditet.

Många kanaler

Personalen är den viktigaste kanalen för information om sortimentet och kombinationen mat och dryck. En väl utbyggd varoutbildning i form av provningar, utbildningspaket, centrala kurser och studieresor är medel får att säkerställa detta

Prislistan presenterar hela Systembolagets ordina- rie sortiment. Här finns ock- så allmän information om alla butiker. Prislistan utkom med sex nummer, liksom

beställningsprislistan som innehåller varor som finns i leverantörernas lager. Dessa varor har varken provats eller köpts in av Systembolaget.

Varunytt utkom i bötjan av vatje månad och presenterade alla nyheter i sortimentet.

Under året vidareutvecklades också de data- system i butikerna som kan producera en enkla- re prislista med bara butikens aktuella sortiment.

Butiken kan också ta fram material for att till exempel informera om varorna i montrarna.

Systemet kallas "lokala trycksaker" och kommer att vidareutvecklas under 1999.

glögg, maltwhisky och vinländerna Ungern, Argentina, Sydafrika och Portugal.

Uppdraget distribueras via butikerna, men finns också får prenumeration, tillsammans med prislistan, Varunytt, beställningsprislistan och Systembolagets andra trycksaker.

I januari-februari skyltade butikerna med fyra mindre vinländer på

fram-

marsch. Under mars-april var temat "Gröna kalas", vegetarisk mat och dryck, och i maj-juni handlade det om bålar och buffeer.

Under högsommaren var temat desserter och vad som passar att dricka till dem och i september-oktober

A"

"Guld i gröna skogen". Den

V

skyltningen handlade om · mat från skogens skafferi och lämpliga drycker.

Julkonstnärerna var denna gång två, kocken Melker Andersson och fotografen Björn Lindberg. Tillsam- mans skapade de en julskylt- ning med det svenska jul- bordet sett på ett nytt sätt.

Lyckad hemsida

Hemsidan på Internet, www.systembolaget.se, utvecklas successivt. Här kan man söka i sortimentet och bland annat se vad butikerna lokalt lagerhåller och vilka öppettider som gäller. På hemsidan finns också information om System- bolaget och om alkoholens hälsorisker.

Hemsidan har blivit en succe med i genom-

- ··----

snitt 45 000-50 000 besö- kare per dag. Besöken ökar mot slutet av veckan och

&

är som flest under torsdag~

kvällar. Vid toppnotering- arna har antalet besökare varit 75 000.

Systembolagets kund-

··-

...

tiänst finns på huvudkon-_~ ,: ,,

toret i Stockholm och han- ^H ^OLioCIDD.

terade under 1998 ett

~

ökande antal telefonsamtal, i Egen varumässa

brev, e-post ochfaxfrån ~ Systembolaget arrangerade

kunder och butiker. Kund-

l

':;:·,o::-....:.6~ 1998 får fårsta gången en

11 ='·~·.

tjänst svarar på alla typer ~ =::~~ egen varumässa. Det sked-

av frågor om drycker och ~ =:=~~- de i samband med en bu-

om kombinationen mat ~ ,..,. __ 0_._o..._v_ tikschefskonferens i Stock-

~: ;a ~::ra, ~

ⁿ

holmB;~sc~:::r~~·fick

med mera. !Qh;Jiz~·;;;;;;;;,;;;;;;;;;;;::::;;;:;;;-;;;;;;;;;;;:;;;;;,::;-;;:;;;;;;:;;;;;;;;;;;:;;;;;;;;r•j stifta bekantskap med 101

Dygnet runt

1998 introducerades också en talsvarsgänst. På telefonnumret 0771-75 75 00 finns dygnet runt information om butikerna, deras öppettider, adresser och telefonnummer.

Systembolagets kundtidning Uppdraget kom ut med fyra utgåvor, både som trycksak och på kassett för synskadade. Artiklarna handlade bland annat om vad man dricker till efterrätt, vegetarisk mat och vilt. Men också om ekfat,

leverantörer och deras sortiment Vid en leverantörsträff i mars deltog drygt 100 leverantörer.

Information till restauranger

Systembolaget var vinleverantör till Restaurang- ernas Dag i Stockholm. Ett ärligt evenemang i Kungsträdgården under tre dagar i juni. System- bolaget hade också ett eget tält där besökarna mot betalning kunde prova två desserter till tre söta viner.

(15)

NOVEMBER

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ...,

13 Lars Engqvirt utses tt/l socialminister.

14 15 16

17 Umed .fdr yä"lvbetjäning når butt"htJ från Krono- 18 parken tippnar i Ersboda.

19 --' 20 21 ---, 22 23

Systembolaget arrangerar

penonalu~rpå;c~

platser i latzdet.

24

25 ~

26 Karlskrona for ifälv- begä'ning när butiken 27 i Amiralen öppnar efter 28 ombyggnad.

29 30

DECEMBER

2 ---,

3 Systembolaget oppnar en 4

1

^buh'kⁱ^Gnoyö:

5 Butiken i Slläggetorp, Link.O'pning, öppnar igen.

6 Nu med ifälvbegä'ning.

7 8 ---, 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Täby utanfor StocMolm och Ö mskOldsvik for självbetjil'n1'ng.

Systembolaget stänger butiknz pd Karlavägen 53 30 i StocMo!m.

31 ...;

13

(16)

14

Temat i Systembolagets monter på fackmäs-

san Interfood i Göteborg handlade om konsten att skapa smakharmoni mellan mat och dryck.

Besökarna fick prova tre olika drycker till räkor med olika såser komponerade av skickliga kockar. Montern besöktes av 7 000 personer.

Restaurangenheten har under året också arrangerat kurser, tema- och nyhetsprovningar

för vinkypare och restauratörer. Dessutom pro-

ducerat fyra nummer av tidningen Restaurang- bulletinen som alla restauranger far.

Systembolagets försäljning till restauranger kommer nu att fa en ny organisation, efter be-

slut i

bolagsstyrelsen. En särskild resultatenhet är under uppbyggnad.

Samarbete mot svartsprit

Systembolaget har aktivt deltagit i aktionen mot svartsprit Bakom aktionen står OAS, Obero- ende Alkoholsamarbetet, som består av företrä-

dare för Regeringskansliet, berörda myndigheter och alkoholbranschen. Kampanjen innefattade bland annat annonser, TV-reklam och regionala

länskonferenser över hela landet.

Systembolaget arbetar tillsammans med Folkhälsoinstitutet och Hem och Skola för att stödja föräldrar i frågor som rör barnen och de- ras förhållande till alkohol. Utbildningmaterialet

"Superföräldrarna", som kan beställas av högsta- dieskolorna, kom under året ut i en ny upplaga.

Samarbetet med Sveriges Riksidrottsförbund fortsatte under temat "Nej tack, jag idrottar".

Viktig åldersgräns

Det är viktigt att skjuta upp ungdomars alko- holdebut. Därför är efterlevnaden av åldersgrän- sen en av Systembolagets centrala uppgifter.

Kampanjen "Leg 25" startades 1991 och på-

går fortfarande. Syftet är att

fa alla kunder som

är yngre än 25 år att självmant visa legitimation

när de gör sina inköp. Uppmaningen sker

via,

reklamfilmer på bio, affischer i butikerna och broschyrer. Under 1998lanserades

två

nya "Leg 25-filmer". Filmerna kompletterades som tidiga- re med affischer i butikerna.

I informationen mot langning till ungdomar ingick bland annat nya TV-filmer med Felix

Hemgren i rollen som polisen "Papi Raul".

Under 1998 fortsatte informationen om

kvinnor och alkohol. Denna gång riktade sig in-

formationen till bliv ande foräldrar som fick in- formationen via barnmorskor, mödravårdscen- traler och ungdomsmottagningar. Informatio- nen spreds också via annonser och broschyrer.

Systembolaget gav under året ut en broschyr

om friretaget och miljön. Den distribuerades

bland annat via butikerna.

Systembolaget annonserade också om sin

verksamhet i organisationstidningar och med- verkade vid ett antal mässor med information om foretaget.

(17)

Bästa året hittills

Lagena Distribution AB, Systembolagets dotter- l.i:-bolag, "ska vara bästa val vad gäller distribution

\iv~V främst alkoholhaltiga drycker i Norden". Med den aillirsiden som riktmärke har Lagena genom- fort sitt fjärde verksamhetsår. Ett år som resul- tatmässigt är det bästa hittills både vad gäller ,r- ekonomi och kvalitet.

Lagena hanterade under året cirka 25 procent av Systembolagets vin-och spritvolym på uppdrag av ett 75-tal uppdragsgivare. Leveran- ser har även skett till restauranger och grossist- lager.

Ännu bättre service

Projektet "L 2000" i kombination med andra ra- tionaliseringar har successivt inneburit en fin- putsning av arbetet och en insikt om vad som måste fårbättras. L 2000 står får Lagena år 2000 och är ett projekt där hela hanteringen av varor ses över for att företaget ska kunna erbjuda sina kunder ännu bättre service.

Projektet ska också göra medarbetarna i Lagena mer medvetna om servicearbetet och innebörden av affårsiden. De redan genomförda forändringarna har bidragit tiU det forbättrade totalresultatet.

Ökad volym

Lagena har främst inriktat sig på att behålla de kunder foretaget har och att

a

tillbaka betydel- sefulla kunder som har lämnat företaget Detta har delvis lyckats och gjort att den totala hante- ringsvolymen ökat. Det är glädjande och visar att Lagena är på rätt väg.

Goda insatser från företagets logistiker har påverkat lageromsättningen positivt och frigjort lagerytor som kunnat hyras ut

till

andra aktörer inom dryckesindustrin.

Nya tjänster som distribution av Systembo- lagets trycksaker, bärkassar med mera har kom- mit både Lagena och Systembolaget

till

godo.

Lagena studerar nu möjligheten att bygga ett automatiserat höglager i anslutning till fas- tigheten ijordbro. Detta för att slippa hyra la- gerlokaler på annat håll, men också för att för- enkla lagerhanteringen.

Millenniumskiftet ställer nya krav på Lage- oas !T-system. Arbete pågår for att säkra befint- liga system, men planer finns också att in på 2000-talet forbättra systemen för order-och la- gerstyrning. Lagena vill kunna erbjuda sina kunder en ännu snabbare och säkrare bild av samt- liga lagertransaktioner. Det bör ge låga lagemi- våer, hög leveranssäkerhet och ännu bättre totalekonomi.

Dotterbolaget Lagena

15

(18)

(19)

Systembolaget sålde 1998 mer

starköl ån någonsin tidigare.

(20)

18 Styrelsen och verkstål/ande direktören fiir Systembolaget AB.

org nr SS6059-9473,filr hänned (J7)ge drsredO'ZJisning och koncernred()'l)isning för r_ällensllapsåret 1 januan'- 31 december 1998.

Allmint om verkumh.ten ·

1998 har \'lltlt ett år av konsolidenng och vtdareutveck.- hng i motsats ull 1997 .eom var ett turbulent är fi>r Systembolaget, dA den &t<n 6:igan var EG-domstolellll provning av detal)bandel~monopolets forenltghet med Ht.f.-råtttin Domstolene avgorande den 23 oktober 1997 mnebar dels~ belaaftelse på att det svenska detalJhan- delsmonopolet år fOrenligt med Ett-rlltten, dels ett god- kallnande av bolagets verksamhet på mAn~ VlktJga om- . råden. t. ex nat det gilller produkturvjl). och 501 tuneote-

pobok. Vår hemsida pA Internet har undec 1998 utvecklats till. ett allt VIktigare forum for kontakt med och~

formatiOn tiD vira kundef". NyaJonner fbr kontaktema med vita .levnantörer har pro-.ata med gott resultat.

St.yrelsen har fastbtållt en strategi fOr 2000-t:alet li()ll1 pi bred &ont har fott5 ut i fbn:Uget.

· Vårt helågda dottei:OO!ag Lagena DtstributJ.on AB har befiist sin ställning som en av de ledande al..törema nilr det gåller distnbution a" alkoholdrycker. Lagena har dest.utom fOrbattrat sm lluaamhet krafugt.

A\rbctet med rationalisering och andra åtgärder fdr aånkrung a'i koatnaderna har lOrtsatt j 61.-ad takt mom . sMI. modetbolaget &Om dotterbolaget Lagena Det på- g.\ende eff'ektivitetsprojektet inom moderbolaget har under 1998 omblttat ca 80 butiker och

stora

delar a'' huvudkontoret. Lagenas projekt 1...2000 berör hela verlt- samheten.

F6n1Qnlns och resultatutYeckHng

Den volymöknmg av starkölsR>rsflljmngen som skedde 1997 har fortutt under 1998, men i lqsammare takt R.rså!Jrungen uppglCk till112,6 (110,3) milJ liter, vilket lir den &törsta fbr&li.Jillll&svolymen nAgonsin.

Vrnförsm.J-

nmgen har dbt till105,7 (103,6)

mdJ

hter, medan sprit-

~en rwnskat till 23 .. ~ (24,3) milJ liter. Ctderilir- aäl.)IUngen har ökat till9,6 (8,5) mJ!J !ner, medan blanddryckerna (alkolask m m) minekat tiH 1,4 (3,5) milj liter.

Totalt ökade Systembolagets lbrsåljning till253,1 (250,7) milj hter.

Forsälpungen 1 kronor fOr moderl>olagt:t ökade, som en fO!jd av volymuppgången. ttll15 352,5 (15 319,6) mkr exklusrve. moms, eller med 0,2 procent. Bruttoresultatet uppgick till l 930,0 (l 940,7) mkr, en minsknmg med 0,5 procent, vilket 1 huvud&ak beror på den pågående förskjutningest av fOmtl.JlUll&en fiin varor med högt

~olymvårde (apnt) till varor med lågt volymvärde (öl).

But.lbrorebe.ns kOlålader uppgick tiR 1 783,1 (l 863,9) mkr I 1997 ars koatnader mgir dA ca 90 mkr JOrn hll.n- fbr stg ttll åndrade fbmknngstekruska grunder VJd be-

räkningen

Il\' avsattmngen till pensioner och tl998

m

resultat en '-"&attrung ilir avtakpenaioner med ca 18 m.lr ~tnaderna, .edl.USI\'e dellllt poeter, minskade med 0,5 procent mellan 1997 och 1998

Rmlltat.et t(M ~aJtrungen ökade ulll16,3 (156,6) mkr. Ökningen lx.ror pi reali.aationsvinster vid få&tJgh.ets$Tllllljningar.

Rdrelieresultatet for moderbolaget okade till 341,7.

(233,5) .mkJ elle1 med 46 procent. Reeultatet di:er bok.- sluts<hspoattroner och skatt fur konceUleil uppgir till 25·1.4 (17·1.3) nU.:r och tOr modemolaget ttll209,7 (138,1) mkr.

Fi>r dotterbolaget Lagena D!Stubuuon AB har for- sälJmogen 1 volym vant Ofurändrad mellan 1997 och . 1998 Forsaljniogen 1 kronor II11Dikade till142.3 (144,2)

mkr Rörelseresultatet uppgiCk till 5,2 (0;7) mkr beroende på effekttvtaering och kostnadsmmskrung

·~

Under 1998 uppgicl konCernens m~enngar .l maten- dia anläggrung&tlllg.Ingar ttll138,8 (162,0) mkr och 1 fi- : nansiella anliggnlDgst1llgån till 8,5 (0,6} m.lr Ök-

nmgen :r;r Iinansteila anlåggllUlgttlllgängar beror pi att en alttrepost erh41hta som delbk:vui vid en fusnghetafor- saljning_

Persottel

En redogQm!ee·ilir J*rwnalutvec,khngen samtiOner och

t't'Såttmngal IMmas 1 not 3

s.,...,.

^arbete

Systembolageu styrelse består av 11 ordmane leda- moter och 5 suppleanter a.amt tvi ordmanc pet60llal- reptesentanter med tvl suppleanter Stytelsens sam~

mamfittnmg under 1998 framgh av stdan 46 8tvre1sen hat under 1998 haft fem eammantråden, varav

C:tt

internatsammantrlde för behandhng av mera långsiktiga frlgur. Kvartalavis genomfors uppiliWtmgar av slvål den ekonomiska uhrerldmgen som av ett antal andra nycl..eltal för verksamheten. Under Aret lw-styrelsen ocbl antag1t en ny strategtsk plan tör 2000-talet.

Sy.tembolagets verksamhet pil ohka omnideri styrs utö- ver detta genom ett ant:ll pobcydokument som

m'ltStiills

av styrd.sen. Dessa dokument revtderas med ohka mter- valler Undef" 1998 bar en reviderad sortunerrtspolicy famtkl.l.ts. Bland övnga Digor aom behandlats .., styrelsen under 1998 kan nämnas principbeslut om en ny . modell för pnssittrung, ny organisatlon a11 Syetembo- lagets fOmljmng till restauranger somt triköp av ca 1 700 persondatorer mr uthyrning tJ.l1 medarbetarna fl:ir hemmabruk.

FarvantnJns• avseende den lr•mtlda

~kllnaen

För koncernen fdrutlieS en i huvudt.ak ofördndrad fl:irsålj- .rungsvolym under 1999. Med l~a skatte-och prishöj- ningar och en lig mflatt.on berilk.naa rörelseresultat fl:ir 1999 j stort eett motsvara 1998 m re~oultat. Det bör dock. framhAllas att sAv1ll moderbolaget som Lagena Distributron lir mycket klnshga !Or ft>1 ändnngar av tör- s!lljrungsvolymen. Omfattrungen a\' reall.sati.onsvuu.ter vid tOrr.äljning av fastigheter beräknas minska 1999 järn- fOrt med 1998, vilket ti'Oiigen leder till ett IlAgot lllgre to- t3lresultat 1999.

Arbetet med effi:ktivtaering och kostn.adabesparing- ar kommer att furtt.ätta under 1999. Moderbolagets

effelttm~prqjekt kommer att slutR>ras fl1r huvudkontoret. Ytterligare drygt 150 butiker kommer att mvolve- ras 1 proJektet. Resultateffelr.tema av detta arbete kommer att markas under ir 1999 men framtUr allt år 2000.

Anvindn.tngm av lntef"net 50111 ett hji1pmedel fbr båttre kundkontakt kommer att vidareutvecklas under 1999.

En omfattande genomgång av S}'l>tembuhkcmas utfonn- ning och .erviceutbud kommer också att genomfOras under Aret Lagenas L2000-projekt kommer att p4gå . hela Aret .AJbetet med m~ av koncernens

datasystern kommer att sludlsru. V!S18 inlbpta stan- dardsystem har uppgraderats under 1998, fur nl(p'a system benknas detta ~ara klart till halvårssicilet 1999 Thsterna av egentillverkade, verJ..umhetskritiW system har ¹huvudaak. slut0rts och darav lbranledda ltglnler

~ Thater mot leverantorer m fl

Nk

Ndr det galler ·den tekniska tnfra&truk1uren iu en kartiåggrung go- JlO!lOO.rd och tester har gjorts för VJk.tigare l.:omponenter Erforderliga itgUder Wll 1 huvud&ak vara genomfOrda till halvinskiftet 1999

F6rales till vlnstcllspMitlon

Koncernens frta vmstmedel uppgår 1:111 248 618 726 kr lngerr avUttnlng till bundna ~ f!sreblas.

Moderbolagets fria egn~ kapital utgörs av.

• Dispo&momfond · 33 695 148 kt

• Övnga frt& resen;er 5 213 961 kr

•

A~ "inst 202 Z09 617 kr

248 618 726 kr styreJaen och verkståltande c:brektören fareslAt .fbljande VUlStdu.posrtwn.

• 1 diSJ>OSttionsfonden behAiles

• ull dr.apositionstOnden. a'isått&

• till ~-ggnadsfonden anåtta

• ull statsverket in! e~~ er eras

33 695148 kr 24 993 888 kr 67 729 690 kr . 122 200 000 kr

6 ' ,

~~

(21)

RESULTATRÅKNING, MKR

KONCERNEN MODERBOLAGET

Not 1998 1997 1998 1997

Nettoomsattmag .l 15 494,8 15464,0 15 352,5 15 319,6

Kostnad for silda varor 2 _{-l~ ~~5.5} ·l.H2t\.2 -1a :i22.s ~la 31:1!.2

Bruttoresultat 1959,3 1%5,8 1930,0 1940,7

F'öm.IJ!Ung$kostnader · 3,4 -1 643,5 -1659,8 -1 6:\6,6 -1652,3

Adrnm!StrallOn.~tnader 3,4 -154,3 -130,3 ·146,5 -122,5

F<rlnruing av penstonsskuld tdl foljd av änruade foml:tings-

telmrr.ka grunder ...S9,5 -89,1

Fastlghetsforvaltrung 5 168;3 147,9 176,3 ^{. 156,6}

Resultat

mm

andelar ^I

mtresseforetag 6

ru

^__Q;2 1M ^___!U

Rönlserenltat 342,6 234,3 341,7 233,5

R.esuln.t fn\n

6n.wsiella Jnvesfelin&;u' Resultat

mm

ovnga vlitdepllpper

och fut drmgaz som lir

~tillgångar ⁷ -2,9 0,3 ·2,9 0,3

Ömga uinteJntäkter i1.l ^38,4 21.2. ^25,2

m

^37,9 21.1 25.0

Råntek<JMnadel:

s

:&l :2M ::22.2 :lQJ

R.-.ltate&er

finamiella (MMt.el' 350,9 239,1 349,7 238,2

Bokslutsdtspo6ttioner 9

-- ^{- -}

^...M.l ^..:::12Jl

lteaultat före lkatt 350,9 239,1 291,6 196,2

Slatt på årets resultat lO ~ ~ ....:al.2. ~

Arets

r:ew1t.1lt 254,4 174,3 209,7 138,1

(22)

BALANSRÅKNING, MKR

KONCERNEN MODERBOLAGET Not 199S..12.J1 1997~12...31 1998~12-31 1997-~31

TILLGANGAR Anlilgninptillpopr

Mmem/14 anlaggnmgrtJUghgm

1\l;uk och markan!~ 11 112,5 115.5 112,5 115,5

Byggnader ¹² 764,7 787,4 764,7 7~7,4

Invcnt,mcr och 1nstallattoner 13 267,8 274,0 258,1 263.0

Byggnader under \lppf6mnde

w

^!U ^l!ll ^.!!..5.

Summa mateuella.anl.iggnmglltill&ång.u 1155,1 1111,4 1145,4 1166,4

Fma17.MUa nl.lg,tmtgsltOgbgar

Andelar l dotterfuretag 14 15,0 15,0

Andelar 1 mtrn.sei'6relag 5,7 0,0

t .

Andra langbtlga våldepappersmnehav 15 4,4 0,0 4.4 0,0

Andra långfru.nga ford1 ingat 16 2.Q.Jl lM 2!2&

lM

Summa finanaleila ~tngaJ .2:1:1 2i.3.

aM

~

Summa anlaggntngstJll~ 1179,5 1201,7 1184,8 1200.0

Omsittninptillgiupr

Varulager 577,9 679,5 571,1 678,7

KorifitJtlga f()f'drmglll'

Kundfurdnngar 68,1 65,8 47,9 45,7

Fordnngar hos dotterfureblg 4,4

Ovuga fordung.u 11 465,7 249,7 465,7 249,6

Forutbetalda kostnader och

upplupna mtllkrer 18

m w m m

Summa k.mtfiisttga fordnngar 561,3 399,6 536,4 379,0

Ka&Sa och bank _~ilOO.l ~ ^lJ!.2QJ!

Summa om&åttrungstillgingal 2 408,6 2079,2 2 382,8 2 057,7

SUMMA ·nLLGANGAR 3 588,1 3 280,9 3 567,6 3 257,7

f)

20

(23)

BALANSRÅKNING. MKR

KONCERNEN MODERBOLAGET

Not 1998-12~31 1997-12-31 1998-1.2-.31 1997-12-31 ECET KAPITAL OCH SKULDER

Ecet

^kapital ¹⁹

Btmliet tgd ltlljJrtal A.ktlekaprtal

(360 000 aktler

a

1

ooo

kr) 360,0 360,0 360,0 360,0

Bundna re!lei"Ver.

.w.z

^.ill..l Z2.Jt 12.11

Summa bundet. eget kap1tal 930,7 891,1 432,0 432,0

Fritt rget kaprtal

Fria JUetver ·5,8 -25,5 38,9 15,8

Alets ~n<>t

lli.:l

^lZU. ^W.I

.uu

Swnma futt eget kapttal liM lli.Z

m6

l.5..l.2.

Summa eget kapital 1179.3 1039,8 680,6 585,9

O.ludmd __,.

~kattade överav&knvrungar

gållande byggnad« 212,9 205,l

Obeekattade ~

PerJOOtsermg~>fonder 20 324,6 246,0

SL:atteugämnmgue&en~ K 54,5 81.7

Övera,•sknvrungar fastigheter 12.!! .l.Z&

Summa obeskattade reserver 395,1 344,7

.A.Illttninpr

AvMiUillllg f'6r pens1oner

21

628,0 597,4 625.3 595,5

Avsättning RSr latent skatteskuld .J..1.1.J. ~

Summ.1 avsåttnmgar 739,1 693,9 625.3 595,5

Llogfrisdp lkulder 22

Skulder oU kreditinstitut 6,1 6,2 6,1 6,2

Övnga slullief

u

^.LZ ^!A ^.1.1

Summa långfiHrtlga t.kulder 7,7 7,9 7,7 7/)

Kortfristiga llblder

Leverantörsskulder 1449,0 1363,7 1434,4 1348.8

Skuld till dotterföretag 5,1

Skatteskukl 28,7 5,1 28,6 5,1

Ovnga &kuldel 48,6 31,5 46,6 29,7

Upplupna kostnader och

forutbetalda mtäkter

..t.ru

^.lli.Q

.u.u

^lli.2

Summa kortfi'MtJga skulder 1662,0 l 539.3 1646,0 l 518,5

l

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 588,1 3.280,9 3567,6 3 257,7

Stl1lda sikerbet« oc:h aJIS'IiartiRHhindelser 8tllllda såkerheter fOr skuld till In edttmmtut

F!IS1lghet&mteckrungar 12,0 12,0 12,0 12,0

Amvatsfurbmdelser

For dotterforet.lg 1.2 2.5

För personallån 10,3 9,9 10,3 9,9

Omga 10,0 20.2

10.0

20,2

21

(24)

FINANSIERINGSANALYS, MKR

KONCERNEN MODERBOLAGET

1998 ' 1997 1998 1997

TILLF6RDA MEDEL

Re$ultat efter finansiella poster 350,9 239.1. 349,1 238.2

Av~ och ned.<Jm~rungar ao~ belastat resultatet 13l,4 128,1 126,9 124,0

Resultat på sålda anl~~ggntngatillgångar .fJ2,1 -29,1 ..68.3 -29,0

Skatt =26.5 ~ ::ll2 ~

Frän Aretsverksamhet mteint t!lifbrda medel 323,1 273,3 326,4 275,1

FomilJIUll& av anlåggningl;tillgängar 102.$ 46,1 l01,9 45,4

MmWullg .v IAngfnstiga fötdnnp 3,2 3.2

Okrung av avstitningar _~ l22.2. 42-a .115.1

Summa tillfdrda medel 470,6 445,5 458,1 438,8

ANVANDA MEDEL

lnve~.tenngar 1 materiella ;mlaggninglinllgtngar 138,8 162,0 135,4. 159,7 Inve~~termgar 1 Jinanatella anlaggrungstdl.gAngar 8,5 G.6 ^8,5 ^0,6

Ökrung av llngfru.t:Jga fordungar 1,4 1,4

Mmaknmg av l4ng6utiga alntider 0.2

u

^0,2 ^0,1

Inieverans liD 2.11.2 liD 2M

Summa anvanda medel :263..2 ':lW: ~ ~

'F&inciring av r6reliekapital 206,7 192,8 197,6 188,4

SPECIFIKATION AV RÖRELSEKAPITALFORANDRING

Öknmg (+) /nunsknmg

H

av "arulager -10t6 -40,9 -101,6 -41.0

Ökning(+) /ll1Ill$knmg (-) av kortfrist:Jga fordnngar 161,7 214,1 157.4 211,5 Ökrung (-) /mmsltrung (+)av kortfustlga &kulder -122,7 87,0 -127,5 85,2 Ökning(+) /tn1Il6kning (-}av lassa och bank W.3. ::61..4 26U -:Jll:J.

Fllrilndring av r&ebekapital 206,7 192,8 197,6 188,4

22