VLT LUOO

(1)

ÅRSREDOVISNING . VLT AB 1999

VLT ^LUOO

DDIINW • nA lEDlER • IImKEilER

(2)

KORT OM VLT 1999

EKONOMISK INFORMATION 2000

VD HAR ORDET VLT-AKTIEN

MEDIABRANSCHEN

VERKSAMHET, AFFÄRSIDt, MÅL OCH STRATEGI

KONCERNÖVERSIKT TIDNINGAR

ELEKTRONISKA MEDIER

TRYCKERIER

MILJÖARBETET INOM VLT

INNE HALL . BOLAGSSTÄMMA

3 3

4 6 10

13 14 16 19 22

24

Ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 3 maj 2000 kl l 7.00 i VLT-huset, Slottsgatan 2 7, Västerås.

DELTAGANDE

Rätt att deltaga i bolagsstämman har den aktieägare som dels är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs torsdagen den 20 april 2000, dels senast

FLERÅRSÖVERSIKT OCH DATA PER KVARTAL 25

kl 13.00 fredagen den 28 april 2000 till VLT anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman. Anmälan om deltagande i stimman sker per telefon: 021-19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-post:koncern@ vlt.se eller per post under adress VLT AB (publ), Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås. Vid anmälan uppges namn, adress, telefonnummer, personnummer (organisationsnummer) samt registrerat aktieinnehav.

FÖRVALTN INGSBE RÄ TTELSE

REsULTATRÄKNING - -- --- BALANSRÄKNING KASSAFLÖD ESANALYS

REDOVISNING SPRINC l PER NOTER

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION OCH UNDERSKRIFTER

R EVI S lO NSB ERÄ TTE LS E

STYRELSE OCH REVISOR

SUMMARY IN ENGLISH

ADRESSER

26 29

30 32 33 35

41 42 43 44

51

För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerad i eget namn senast den 20 april 2000. Den som förvaltar aktierna hjälper till med omregistreringen.

KALLELS E

Kallelse till bolagsstämman utfärdas genom annonser i koncernens tidningar måndagen den 3 april och tisdagen den 4 april samt i Dagens Nyheter och i Post-och Inrikes Tidningar måndagen den 3 apriL

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning med SEK 3,00 per aktie (2,50 samt därtill en extra utdelning av 2,50). Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås måndagen den 8 maj 2000. Utdelningen beräknas bli utsänd av VPC torsdagen den 11 maj.

ÄRENDEN

Ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

(3)

VLT AB 1999 • KORT OM VLT 1999

KORT OM VLT 1999

• Koncernens totala intäkter uppgick till MSEK 714 (664).

• Resultatet efter finansiella poster blev MSEK 65,1 (65,5).

Resultatet har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till MSEK 6,6 (2,8).

• Kraftig resultatförbättring inom tryckerirörelsen.

• Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 25,8 procent (26,2).

• Vinsten per aktie uppgick till SEK 8,25 (8,11).

• Utdelningen föreslås höjd till SEK 3,00 (2,50).

• Fortsatt god utveckling för privatkonsumtion ger positiva utsikter för år 2000.

3 MAJ

Korumunike avseende perioden januari - mars 2000.

~5 ^AUGUSTI

Delårsrapport avseende första halvåret 2000.

,8 NOVEMBER

korumunike avseende perioden januari- september 2000.

INTERNET

Du hittar alltid aktuell information på http://www.vltab.com

Totala intäkt"r (MSEK)

700 - - - -oj 6 7 5 - - - ----1 6 5 0 - - - - -

625-m _M--~_lO-

W M

600- ^~

575- 550-

1995 1996 1997 1998 1999

Resultat efter finansnetto (MSEK)

60---~

"'

s o - - - -"'-

40-~ 30-

20-

10- - M -

1995 1996 1997 1998 1999

Vinst o.:h utdelning per aktie (SEK)

9- - - - -- -- -

8 - - - -^~co' ^::_co

~

^llti

- - - -

6 - - - - - -

5-

:a:-- .

LJi 4- 3-

1 -

1995 1996 1997 1998 1999

- Vinst per aktie - Utd .. lning per aktie

l l 999 = styrelsens förslag)

*varav 2.50 l en extra utdelning

(4)

VLT AB 999 • VD HAR ORD ET

Tidigare har jag definierat mina huvuduppgifter som att skapa lönsam tillväxt, en adekvat finansiell struktur, möjligheter att korrekt värdera VLT och att stimulera intresset för att handla med v~r aktie.

Dessa huvudområden är lika relevanta idag som för ett år sedan. Vi har på senare tid bland annat genomfört ett inlösenprogram, ökat aktiemark- nadsinformationen och stimulerat aktiehandeln med ett nytt market making avtal. Dessutom kan vi som första svenska aktiemarknadsbolag erbjuda permanent courtagefri handel i vår aktie.

Framöver är den huvudsakliga utmaningen att skapa aktieägarvärden genom organisk och för- värvad tillväxt under god lönsamhet.

Jag kommer i denna text först att behandla min syn på tillväxt, for att sedan diskutera några förVLT viktiga händelser, samt slutligen ge min syn på utsikterna för resten av år 2000.

TILLVÄXT

Koncernens nettoomsättning ökade under 1999 med 7,6 procent till MSEK 705 (655), vilket är en god organisk tillväxttakt under de förut- sättningar vi verkar. Vi arbetar aktivt för att stimulera den organiska tillväxten inom koncernen, exempelvis inom de Internetrelaterade verksamheterna. Här kommer vi att ytterligare öka investeringstakten eftersom vi nu erhållit bekräftelse för att vi är på rätt väg.

•

⁴

Lennart Foss, VD oc.h koncernchef

Ambitionen är att den organiska tillväxten skall kompletteras med synergiskapande förvärv, inom såväl elektroniska medier som inom tid- ningsområdet. Vi har köpt 22 procent i Inter- netbolaget Medical Link 3W, som äger och driver Nordens ledande Internetportal för hälso- och sjukvård.

Det är även med stor spänning som jag nu ser ett komplett Mediehus växa fram i Västerås.

Internetbolaget Leanback finns på översta våningen med drygt 20 medarbetare, och på våningen under dem arbetar radion med l O tjänster. I samma hus och i direkt auo,.u•.uu11;

verkar intressebolaget TV 4 Bergslagen.

detta Mediehus är via en glasbro länkat till vår ordinarie tidningsorganisation här i VLT-huset.

Denna nya miljö är en utmärkt plattform för nytänkande inom medieområdet, där fokus ätl.

på våra kunder och deras totala behov av att kommunicera på sina respektive marknader.

Detta är inte minst viktigt i en framtid där fler och fler foretag sannolikt vill få tillgång till kom- pletta kommunikationslösningar, men med val- möjligheter för sin unika marknadsföringsmix .

(5)

VLT AB 999 • VD HAR ORDET

Vår helägda Intemetrörelse, Leanback Sweden ökade intäkterna med 119 procent. Konsult- verksamheten växer fortsatt starkt och Leanback har medarbetare med spetskompetens inom områden som webbproduktion, elektronisk handel, bannerdistribution och nyhetsförmedling.

Bannerdistributören, Adx, har utvecklats positivt och under 1999 har antalet levererade banners fördubblats. Idag distribuerar Adx i genomsnitt

J 3 600 000 banners per vardagsdygn till ett 60-

tal välkända sajter.

Koncernens Intemetportal, zon.se, fördubb- lade antalet be~ök under 1999 och noterade

J

under november och december ett genomsnitt på 65 000 besök per dygn.

TRYCKE R Il NVESTE RING

VLT Press har haft sitt bästa år hittills, med en rörelsemarginal på cirka l O procent. Samtidigt har det höga kapacitetsutnyttjandet medfört att slitaget på nuvarande maskinpark varit relativt högt under en längre period. Det är nu dags att blicka framåt och investera i ny hög- teknologisk tryckutrustning i Västerås. Konkret innebär detta köp av nya pressar och en ytterligare utbyggnad av packsalen. Investeringen sträcker sig över 4 år och omfattar totalt MSEK

l 295. Vår tryckkapacitet i det närmaste för- dubblas när det vidareutvecklade tryckeriet är i fullt bruk. Därmed kommer vi att vara mycket väl rustade för att fortsätta att öka kundnyttan .: och förbättra de långsiktiga rörelsemarginalerna.

De nu befintliga delarna av tryckerianläggningen är helt avskrivna under år 2001.

RATIONALISERING

Inom Ingress Media har en ny och effektivare organisation skapats. Totalt innebär detta att antalet tjänster minskar med cirka 40 till drygt 100, vilket är nödvändigt för att trygga Ingress långsiktiga överlevnad och framtid. Föränd- ringsprogrammet bygger på nya tekniklösningar för tidningsproduktion, en utvecklad samord- ning av arbetet i de fem tidningshusen och nya arbetsmetoder på redaktionerna.

UTSIKTER FÖR 2000

Att prognosticera utvecklingen för reklaminvesteringarna är svårare än på länge, men med en god utveckling i den privata konsum- tionen är vi positiva inför fortsättningen av år 2000. Sammantaget tror vi på goda möjligheter att skapa värdetillväxt för våra aktieägare under de kommande åren.

Lennart Foss

VD och koncernchef

(6)

VLT AB 999 . VLT-AKTIEN

AKTIEÄGARPROG RAM

Under 1997 inleddes ett program för att öka aktieägarvärdet i VLT, primärt var syftet att förbättra bolagets värdering genom att:

• I bolaget förbättra förutsättningarna för tillväxt och lönsamhet

• Skapa en mer adekvat finansiell balans i bolaget

• Öka aktiemarknadens intresse för VLT

• Förbättra likviditeten i aktien

Sedan 1997 arbetar vi aktivt med dessa frågor, mycket återstår att göra, men en hel del har uträttats:

• Aktieinlösen av l/l O aktie

• Konverteringsförbehåll för A-aktier

• Split 2:1

• Ny hemsida med aktuell aktieinformation, vltab.com

• Utökad information i delårsrapporter

• Fler analytikerträffar

• Erbjudande om courtagefri handel med VLT-aktien via vltab.com!feletrade

• Förbättrat market making avtal med Handelsbanken Markets

FINANSIELLA MÅL

VLT:s övergripande mål ur ett aktiemarknads- perspektiv är att långsiktigt skapa god totalavkastning för aktieägarna. Med totalavkastning menas då summan av årlig genomsnittlig kurs- tillväxt och direktavkastning. För att uppnå totalavkastningsmålet finns ett antal finansiella delmål:

Avkastning på eget kapital- Lönsamheten uttryckt som avkastning på eget kapital har under de senaste åren varit god och utsikterna för de kommande åren bör även de vara ljusa.

Målet for de kommande åren är att befintlig verksamhet årligen skall avkasta i nivå med de redovisade siffrorna för 1998 och 1999. För- värvade bolag liksom fortsatt låg inflation kan under perioder komma att förändra detta.

•

⁶

Soliditet - Idag, 51 procent, vilket i ett något längre perspektiv är för högt, givet verksam- hetsrisken i nuvarande företagsstruktur. I en soliditetsanalys visar det sig att VLT:s lång- siktiga soliditet troligen bör vara mellan 30 och 40 procent, beroende på verksamhetsmix mellan traditionell mediaverksamhet och nya mer riskfyllda projekt.

Organisk tillväxt - Koncernens tyngdpunkt ligger inom traditionella medier med en lång- siktig tillväxt i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är att befintlig verksamhet organiskt skall växa snabbare än BNP över en konjunkturcykel.

Förvärvad tillväxt - En förvärvsstrategi är ett centalt komplement till målen för den orga-

ni~ka tillväxten. Under de senaste åren har inga storleksmässigt betydande förvärv genomförts, men VLT:s ambitionsnivå inom området är hög.

UTD E LN l NG S PO LIT l K

Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en adekvat finansiell struktur och att bolaget; ej behöver ytterligare kapital till investeringar som långsiktigt avkastar mer än aktieägarnas avkastningskrav.

Den översoliditet som nu speglar balans- räkningep kommer att användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna .

(7)

VLT AB • 999 • VLT-AKTI EN

VLT PÅ BÖRSEN

B-aktien är sedan I985 noterad på stockholms- börsens OTC-lista. En börspost består av 100 aktier. Handelsbanken Markets agerar market maker i aktien. I en mer internationell miljö har stockholmsbörsen förändrats, vilket bland annat innebär att listindelningarna nu ses över.

Tillsvidare anser VLT att OTC-listan är rätt lista för den noterade B-aktien, men beredskap finns

J för att byta lista om det upplevs som gynnsamt för ägarna, eller om förändringar i omvärlds- faktorer medför att så blir nödvändigt.

AKTIEKAPITAL

Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3, varav 4 970 560 utgör B-aktier och 910 440 är A-aktier. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A -aktierna l röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,5 procent av kapitalet och 35,3 procent av antalet röster. Sedan sommaren 1998 innehåller bolagsordningen en klausul som möjliggör frivillig omvandling av A-aktier med l röst till noterade B-aktier med 1/10 röst. Under 1999 omvandlandes inga A-aktier till B-aktier.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

År Förändring Totalt Antal aktier (MSEK) (MSEK)

1934 0,4 400

1951 Fondemission 0,2 0,6 600

1967 Fandemission 0,6 1,2 1 200

1977 Fandemission 1,2 2,4 2400

1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200

1984 Split 100:1 7,2 720 000

1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000

1994 Fondemission 8,0 16,0 1 500 000

1994 Split 2:1 16,0 3 200 000

1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769

1998 Iniåsen -1,4 14,7 2 940 500

1998 Fondemission 2,9 ,, 17,6 2 940 500

1998 Split 2:1 17,6 5 881 000

"Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6

KURSUTVECKLING

För helåret 1999 steg B-aktien med SEK 6, till SEK 85, vilket motsvarar en uppgång med 7,6 procent. Under samma period steg börsens OTC-index med 31 procent och SX-General- index med hela 66 procent efter ett rekordår med mycket stark kursutveckling för bland annat Ericsson och Nokia.

VLT:s börsvärde var vid årets utgång MSEK 500. Utdelningen 1999 uppgick till MSEK 29,4 vilket gav aktieägarna en totalavkastning om 13,9 procent. Per den sista februari 2000 var aktie- kursen SEK 92 motsvarande en uppgång med 8,2 procent under årets två första månader.

B-aktien SX-OTC

SEK 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70

JAN MAR MAJ JUL SEP NOV JAN

1999 2000

(8)

VLT AB 999 • VLT-AKTIEN

AKTIEOMSÄ TTNING

Under året omsattes 1,9 miljoner VLT B-aktier, motsvarande en omsättningshastighet om 32 procent. 1998 var omsättningshastigheten endast

12 procent. Omsättningshastigheten på hela Stockholrnsbörsen var 76 procent samtidigt som den mindre likvida OTC-listans omsättnings- hastighet var 50 procent. Likviditeten i VLT:s B-aktie är förbättrad men ej tillfredsställande.

Dålig likviditet är tyvärr ett problem för många mindre bolag på OTC-listan.

AKTIEUTDELNING

Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av resultat och eget kapital. Årets aktieutdelning föreslås till SEK 3,00 per aktie. 1998 gavs en ordinarie utdelning om SEK 2,50 samt en extra utdelning om SEK 2,50, eller totalt SEK 5,00. Årets utdelning innebär att den ordinarie utdelningen höjs med SEK 0,50 motsvarande 20 procent. Den föreslagna aktieutdelningen om SEK 3,00 per aktie motsvarar 36,4 procent av årets vinst per aktie och 6,9 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång.

STÖRRE AKTIEÄGARE Antal A-aktier (1 röst)

Släl<ten Pers 910 440

Allehanda AB (Gefle Dagblad) Länsförsäkringar Bergslagen Livlörsäkringsal<tiebolaget Skandia Fidelity Low-Priced Stock, USA

Fidelity Funds- European Growth, Luxemburg State Street Bank and Trust C o, USA Fidelity lnv. Funds-European, England Boston Safe Deposit and Trust, USA Neril<es Allehanda

Northem Trust Company, England Deutsche Bank AG, England Svalder AB

Södermanlands Nyheter AB Försäkringsaktiebolaget Skandia Nord Fidelity European Values Plc, England övriga

910 440

•

⁸

:(:. ^{\~ ~t:.}

. . . , • .• t · .. •

_ ______

^.._. ^~:.~.

FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV

Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier

Summa Summa

1-500 821 177 371

501 -1 000 170 145194

1 001-2 000 52 80 052

2 001-5 000 33 106 530

5001-10000 20 154 625

10001-20000 12 171 028

20 001 -50 000 9 309 820

50 001 -100 000 14 944 780

100 000- 14 3 791 600

1145 5 881 000

Sammanstallning baSerad p3 offentlig aktiebok och förtedening rwer till VPC amn31da förvaltarregistrerade innehav per 1999-12-30

Antal Totalt Procentuell andel

B-aktier antal Aktier Röster

(1/10 röst) (%) (%)

1 310 952 2 221 392 37,8 74,0

683 000 683 000 11,6 4,9

592 658 592 658 10,1 4,2

487 260 487 260 8,3 3,5

200 000 200 000 3,4 1,4

169 500 169 500 2,9 1.2

150 450 150 450 2,6 1,1

144000 144 000 2,4 1,0

141 200 141 200 2,4 1,0

90 000 90000 1,5 0,6

66 000 66 000 1,1 0,5

54120 54120 0,9 0,4

53 500 53 500 0,9 0,4

50 000 50 000 0,9 0,4

36 320' 36 320 0,6 0,3

34 600 34 600 0,6 0,2

707 000 707 000 12,0 5,0

4 970 560 5 881000 100,0 o/o 100,0 o/o

(9)

VLT AB 1999 . VLT-AKTIEN

AKTIEÄGARE

Det totala antalet aktieägare vid utgången av 1999 uppgick till l 145 vilket är 243 fler än vid utgången av 1998. Fidelity har ökat sitt innehav av VLT aktier med 436 500 till 548 l 00 vilket motsvarar 9,3 procent av kapitalet i VLT.

Samtidigt har Svalder AB minskat sitt innehav från 6,8 till 0,9 procent av kapitalet. Av det totala kapitalet utgörs 37 procent av institutlo- l nellt ägande och andelen av kapitalet som ägs

av utländska investerare var vid slutet av 1999 cirka l 7 procent.

PRESTATIONSNYCKELTAL 1994

Rörelsemarginal, % 8,3

Nettomarginal. % 5,5

Resultat per aktie, SEK 5,61

EK/Aktie, SEK 34,35

Avkastning EK, % 17,5

Avkastning syss kap, % 23,3

Utdelning per aktie, SEK 1,63

Utdelning/resultat, % 29,1

Utdelning/EK,% 4,8

Kassaflöde löpande verksamhet, MSEK 76,9

Kassaflöde per aktie, SEK 13,08

RISKNYCKELTAL 1994

Betavärde (48 m~n) 0,48

Volatilitet, % 48,8

Omsättninghastighet, aktien, % 44

Sol iditet, % 43,7

Skuldsättni ngsg rad, g gr 0,26

; Rä ntetäckn ingsgrad, g g r 7,2

Likvida medellbalansomslutning, % 22,5

VÄRDERINGSNVCKELTAL 1994

Börsvärde 31/12, MSEK 291

Aktiekurs 31/12, SEK 49,52

P/E-tal, ggr 8,9

P/5-tal, ggr 0,48

EBIT-multipel, ggr 4,8

Kurs/EK,% 144

EV/Sales, ggr 0,40

Direktavkastning, % 3,3

• varav SEK 2, 50 i en extra utdelning

ÅTERKÖP AV AKTIER

Sedan l O mars 2000 är det tillåtet med återköp av svenska börsaktier. Förfarandet är relativt okomplicerat och ger samma effekt på bolagets finansiella balans som ett inlösenprogram. I praktiken flyttas överskottskapital från bolaget till aktieägarna via en reduktion av antalet aktier.

Återköp av VLT-aktier är en möjlighet som styrelsen kan komma att använda i framtiden, om förvärv och investeringar ej skapar en adekvat finansiell balans.

1995 1996 1997 1998 1999

6,8 1,0 8.1 8.8 8,3

5,1 0,5 7.4 7,2 6,9

5,44 0,51 8,06 8,11 8,25

38,26 36.73 42,90 40,02 43,26

15,0 1A 20,2 19,6 19,8

20,8 6,6 23,1 26,2 25,8

1,90 1,90 2,17 5,00* 3,00

34,9 372,5 26,9 61,7 36,4

5,0 5,2 5,1 12,5 6,9

74,3 40,2 76,3 84,7 86,7

12,63 6,84 12,98 14.41 14,74

1995 1996 1997 1998 1999

0,62 0,80 0,62 0,41 0,29

23,8 27,3 42,3 43,2 34,1

33 34 32 12 32

48,8 48.4 51.4 49,1 50,9

O, 10 0,07 0,05 0,05 0,04

10,6 6,2 47,6 39,2 54,9

25,0 24,0 29,2 24,8 29,4

1995 1996 1997 1998 1999

256 288 624 465 500

43,53 48,97 106,10 79,00 85,00

8,0 96,8 13,2 9,7 10,3

0,40 0,46 0,98 0,70 0,70

3,8 32.7 9,7 6,2 6,2

114 133 247 197 196

0,26 0,31 0,78 0,54 0,51

4.4 3,9 2,1 6,3 3,5

DEFINITIONER

Rörelsemarginal Rörelseres:ultatiOmsättni~

Nettomarginal Vinst efter "ik.att/Om~ttning

;{esultat per aktie

Vinst efter sk.atrJUtg~end~ antaj aktier fget kap i+ .al p~r aktie

Utgående ~et ka~itai/Utgaende antal aktier Avk.iirtniilg på eg~t kiilpiial NettovinstfGenomsnittlig:!: ~et ka2ital Avkastnin!: p.i sy';;~lsatt ki!!pital Resultat efter finansnetto+ fina n~ la poster/

Genomsnittlig! .s~els.att k..a[!it:al Utdel ning/resulta!

Utdelnin~ettcwinst Kot'5~flåde per otkde Kassaflöde löpande verk:samheV Utgående antal otkti~r Betavarde

statistiskt mått ~ aktiens föl~a.mh~M. uppAt odl nedat gentemot bOrsens generalindelt under en 48-manaders ~eriod.

Volatilitet

statistiskt mått på aktiekursens rörelser

~~åt och nedat under en :Z6o-dagars ~~riad Oms::':t'mingshas-~ighet

TCJ'talt anl:itl omX!ltQ Qlc.tier under c1reV Anta~ utestående akti~r

~olidi~~et utgående eget kapital/

utgående balansom-'>lutnin2 Skuldsättnin~5ograd Räntebärande skulder/Eget lca~ital Räntetåckningsgr;:,d Resultat Mt.er finansnetto

+ fir1ansieolla kortnader/Fincmsi~lii leoonader P/E-tal

Mrsvärdw'Nertovinst PIS-t.al BörsvärdeJförsdljn i ng EBIT-multipel

Enter~rise ValueiRörelseresultat KursiEQ·)• kapital B~r:svärdeAJt9Aende eget kaBital EV/Sales

Enter~rise v.alue/Omsattning Enterrrise Value (EV) BOrsvarde + Netto$kuld N~ttoskuld Rante~ra;11de skulde(

-Finansiella tillg!~ar + Likvid~ medel Dir .::::~tavi~.astning

(10)

VLT AB 999 . MEDIABRANSCHEN

Avsikten med detta textstycke om mediabranschen är att belysa reklam- marknaden i sin helhet, för att därefter uppmärksamma en viktig branschtrend och slutligen ge några förtydliganden från tidnings- och Internetområdena

Att fokus är på tidnings- och Internetindustrin förklaras av VLT:s relativt stora tidningsberoende samt av den snabba utvecklingstakten inom lnternetområdet.

RE KLAM MARKNAD EN

Reklaminvesteringarna i traditionella medier uppvisade under 1999 endast en svag ökning, trots en stark tillväxt i samhällsekonomin i övrigt.

De totala investeringarna uppgick till miljarder SEK 15,8, en ökning om 1,7 procent, vilket är ett lägre utfall än vad som prognosticerades i början av 1999. En förklaring till det relativt svaga utfallet är troligen att andra kommunika- tionsformer vinner mark, som exempel kan nämnas events, sponsring, egna kunddatabaser och kundklubbar.

Inför resten av år 2000 är IRM:s prognos för reklaminvesteringarna i traditionella medier mer optimistisk, en ökning med 3,9 procent väntas. Trots detta förväntas de nya marknads- föringskanalerna fortsätta ta marknadsandelar under år 2000.

•

¹⁰

Prognosen är att dagspressens annonsintäkter ökar med cirka 2,3 procent under år 2000, motsvarande siffra för etermedierna är en ökning med cirka 6,6 procent. Den stora vinnaren i konkurrensen om reklamköparnas investeringar väntas bli Internet, som enligt prognos för år 2000 växer med drygt 80 procent, till MSEK 864. Radions reklamintäkter förväntas samtidigt öka med 8,0 procent till MSEK 585, vilket betyder att radions reklamintäkter blir passerade av investeringarna inom Internet.

TV har utvecklats starkt under 1999 och ökade reklamintäkterna med 7, O procent, till

1

MSEK3 403. l

REKLAMINVESTERINGAR, MSEK

Mediegrupp (IRM) 1999 +1-% 2000 +1-%-

Preliminärt Prognos

storstadspress 4 030 -1,2 4111 2,0

Landsortspress 4144 1,0 4 252 2,6

Kvällspress 670 -10,0 683 1,9

Populärpress 741 4,2 775 4,6

Fackpress 1 372 2,3 1 450 5,7

TV 3 403 7,0 3 618 6,3

Text-TV 87 3,7 94 7,4

Utomhus 725 5,2 762 s, 1

Bio 70 -5;-5 73 4,3

Radio 542 4,7 585 8,0

Internet 472 128,3 864 82,9

IRM s siffror för 1999 är preliminära och siffrorna för 2000 utgör prognoser .

(11)

VLT AB 1999 • MEDIABRANSCHEN

MEDIAINTEGRATION

Mediaintegration, eller skapandet av nya media- konstellationer, är en väntad trend som har bekräftats under det gångna året. Grunden i denna trend är budskapets och kundnyttans centrala roll kring vilken olika medier samverkar.

Således är den traditionella indelningen mellan TY, radio, press med mera endast medel för att - uppnå· målet, att med intressant information

--· skapa intäkter från exempelvis reklam och olika l

former av abonnemang.

Bland de första i Sverige att fullt ut experi- mentera med denna budskapsfokuserade media- syn var K-World. K-World bedriver idag ut- bildningsprogram över digital-TV parallellt med Internet. K-Worlds tänkande är intressant, men de kommersiella framgångarna väntas först under de kommande åren.

Ett annat exempel på samarbete över de traditionella mediagränserna är ett nära förbund mellan Finanstidningen och TV8. Det av Kinne- vik dominerade mediabolaget MTG köpte under 1999 bland annat Ratos aktier i TV8.

Sedan dess har MTG integrerat Finanstidningen med TV8:s ekonomiredaktion och därmed finns i praktiken Finanstidningens nyheter på TV Ytterligare ett exempel är ett nytt sam- _lrrbete mellan börsnoterade TV4 och Dagens

Industri. Samarbetet innebär att TV 4 sänder ekonominyheter från Dagens Industris redaktion.

På den internationella mediamarknaden har America Online (AOL), köpt Time Warner för över miljarder SEK l 300, vilket vid tillfållet för genomförandet var världens värdemässigt största foretagsaffar. Affaren innebär att America Online kan fylla sina Internettjänster med det världsledande innehållet från Time Warner. Time Warner omfattar bland annat den berömda tids- skriften TIME och nyhetskanalen CNN.

Sannolikt är dessa exempel bara början på den integrations- och samarbetsvåg som kommer i den nya internationella mediabranschen.

TIDNiNGAR

Intäktsmässigt har tidningsföretagen upplevt l O år med varierande resultat. Av de 7 8 tidningar som inte uppbär presstöd har den genomsnittliga rörelsemarginalen sjunkit från l O procent

1987 tillS procent 1998.

Det finns skalfördelar för många av tid- ningsföretagen, de som ingår i mediekoncerner kan finna stordriftsfördelar både mellan olika tidningar och med andra medier. Detta gäller såväl på intäkts- som kostnadssidan.

Gemensamma drag för de lönsammaste tidningarna i branschen är:

• ingen stark konkurrent på utgivningsorten

• geografisk och periodisk utgivning är anpassad efter annonsmarknaden

• fokus på upplageökning i kärnområdet

• fokus på kostnadssidan

• fokus på lokalt nyhets-, nöjes- och informationsmaterial

Dock är tillväxtpotentialen för den traditionella tidningsbranschen i sin helhet begränsad och skillnaden mellan de mest och minst lönsamma tidningsföretagen kommer sannolikt att fort- sätta öka. Antalet förvärv och fusioner, där små tidningar blir större eller köps upp av mediekoncerner kan väntas öka. Troligen får vi även se tper utländskt kapital i den svenska mediabranschen som helhet .

(12)

VLT AB l 999

Möjligheterna finns i fortsatt stabil dagstidnings- vana i hushållen, utveckling av innehållet, pro- fessionellt försäljningsarbete och nya kreativa produkter med befintligt starkt varumärke.

Hoten ligger i de höga fasta kostnaderna, konjunkturkänslig annonsmarknad, råvaru- beroendet samt konkurrens från nya medier med mindre fasta kostnader och billigare distribution.

Tidningsbranschen ser med viss oro på de svagt vikande annonsintäkterna, samtidigt som det råder en gynnsam konjunktur i landet. Är det en strukturell förändring vi står inför, där traditionella annonspengar styrs över mot annan marknadskommunikation? En första branschinventering ger indikationer om att åtminstone en del av pengarna används inom nya kommunikationskanaler och till annonsering på Internet. Samtidigt öppnar sig nya marknader för de traditionella medierna när fler och fler varumärken på nätet kommer att använda exempelvis tidningar som en viktig marknads- föringskanal.

INTERNET

Internet har exploderat som informationsbärare under de senaste åren och i kölvattnet på denna tillväxt har en ny industri skapats. USA har kommit längst i utvecklingen av Internet, såväl ur ett användar- som innovationsperspektiv.

Många bedömare anser att Sverige ligger tvåa efter USA vad gäller Internetkompetens, och utvecklingen för vissa nya spännande Internet- projekt har under det gångna året varit spekta- kulär. Kista utanför Stockholm har utvecklats till ett svenskt svar på Silicon Valley och före- tag som Icon, Spray och Framfab har stigit med hundratals procent på börserna.

12

MEDIABRANSCHEN

Det svenska Intemetanvändandet är väl utvecklat och i december 1999 surfade drka 52 procent av den svenska befolkningen. Av surfarna besökte knappt hälften en shoppingsajt under december 1999. Till skillnad från vad många tror så är det ej uteslutande män, i 10-30 års åldern som surfar, utan sanningen är att nästan hälften av alla Internetsurfare är kvinnor samt, att alla ålderskategorier finns representerade bland surfarna.

Dock har vare sig annonsintäkter, eller transaktioner över Internet, motsvarat förväntade volymer och värden. De som har kommit längst inom transaktionsområdet tycks vara Internet mäklarna och på annonssidan är ett par tidnings- företag framgångsrika.

Detta avsnitt Innehaller information från följande källor:

!RM, Tidningsutgivarr.a, Dagspresser.

i 1990-talets medielandskap och RUAB.

(13)

VLT AB '999 • VE RKSAMHET, AFFÄRSJDE, MÅL OCH STRATEGI

VERKSAMHET

Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, tidningsdistribution, två tryckerier, verksamhet inom Internet, radio- och TV samt reklammätningar.

Affärsområdet Tidningar omfattar V estmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Pagersta-Posten, Avesta Tidning, Trolhättans _ fidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Väners-~

borg samt tidningsdistribution.

Elektroniska medier omfattar VLT Media -'lled Internetbolaget Leanback Sweden, Inter-

· ... .-1etportalen Medical Link 3W (22 %), lnternet- utvecklaren City Gate (9 %) som innehåller bland annat den framgångsrika nätplatsen för objektiv fondfakta, fondstar.se och dessutom en av Sveriges största platsannonssajter, smart- jobb.nu, TVCheck, som mäter TV-reklam i Sverige och Norge, Bra Radio, som driver radiostationen Rix 106,1 samt intressebolagen TV Bergslagen (49 %) som driver en lokal TV- station inom TV 4-nätet och RadioHästen (30 %) som driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet.

Tryckeriverksamheten omfattar VLT Press

- .i:

Västerås samt Trollhättans Tryckeri.

AFFÄRSI D E

VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på nya medier och lokaltidningsindustrin.

MÅL

Målet är att skapa långsiktiga värden för aktie- ägarna, genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediagrupp.

VLT eftersträvar att nå en position som mark- nadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster.

STRATEGI

VLT skall uppnå målet genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv.

Fokus ligger också på adekvat finansiell struktur samt effektivisering av befintliga verksamheter.

Detta kräver en professionell balansgång mellan förvärv, investeringar, effektiviseringar och ka pitalrationalisering .

(14)

Konternens intäkter 1999

1. Annonser 37,7%

2. Trytkerier 26,3 % 3. Upplaga 20,9%

4. Distribution 8,9 % 5. Elektroniska medier 3.1 % Övrigt 3,1%

Konternens kostnader 1999

1. Personalkostnader 50.6 % 2. Råvaror och förnödenheter 18,9 % 3. Övr. ext. kostnader 14,1 % 4. Distributionskostnader 9,6 % 5. Avskrivningar 6,5 % Övrigt 0,3%

Omsättning per affärsområde 1999

1. Tidningar 70,1 % 2. Tryckerier 26,5 % 3. Elektroniska medier 3,1 % Övrigt 0,3%

VLT AB 1999 • KONCERNÖVERSIKT

FAKTURERING OCH RESULTAT FÖR KONCERNEN

Under 1999 ökade koncernens nettoomsättning med 7,6 procent till MSEK 705,1 (655,4). Fram- gångsrikt försäljningsarbete och en god efter- frågan på koncernens tryckeritjänster är de huvudsakliga förklaringarna till omsättnings- ökningen. Under året 1999 har inga storleks- mässigt betydande förvärv eller avyttringar genomförts.

Rörelseresultatet förbättrades marginellt till MSEK 59,1, att jämföra med MSEK 58,2 för 1998. Omsättningsökningen medför att rörelse- marginalen sjönk till8,3 procent (8,8). Resul- tatet efter skatt ökade marginellt till MSEK 48,5 (47,7). Under året har kostnader för omstruktureringar påverkat resultatet med MSEK 6,6 (2,8).

FAKTURERING OCH RESULTAT PER AFFÄRSOMRADE

Tidningarnas omsättning ökade under 1999 med 1,6 procent till MSEK 500,3 (492,6), samtidigt sjönk rörelseresultatet med 16,2 procent till MSEK 49,2 (58, 7). Resultatminskningen är en effekt av en svag riksannonsering, kostnader för genomförda rationaliseringar samt satsningar på nya läsare. V estmanlands Läns Tidning fort- sätter att öka i popularitet och upplagan steg för tredje året i följd.

INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSOMRÅDE 1999 (MSEK)

Intäkter +l·% Resultat +l·%

Tidningar 500,3 +1,6 49,2 -16,2

Elektroniska medier 22,0 +10,0 -3,2 -100,0

Tryckerier 188,9 +26,9 22,0 +109,5

övrigt 2,7 -8,9 +5,3

713,9 +7,5% 59,1 +1,5%

•

14

Rörelseresultatet inom Elektroniska medier för- sämrades till MSEK -3,2 (-1,6), samtidigt som omsättningen ökade med l O procent till MSEK 22,0 (20,0). Bakom omsättningsökningen ligger främst Leanback Sweden. Bolaget redovisar negativt resultat men intäktsökningen är god och ytterligare tillväxt prioriteras.

Tryckeriernas intäkter från externa uppdrag uppgick till MSEK 188,9 (148,9) vilket mo- ;

Il

svarar en ökning med 26,9 procent. Rörelse .:' resultatet är det bästa någonsin och uppgick till MSEK 22,0 (10,5), efter ett år med mycket god efterfrågan. Under 1999 slutade Trollhättanc Tryckeri att trycka Metros Göteborgsupplaga, vilket minskade kapacitetsutnyttjandet i Troll- hättan. Samtidigt fick tryckeriet i Västerås flera stora uppdrag och sammantaget innebär order- förändringarna att tryckeriernas totala kapacitets- utnyttjande ökade.

INVESTERINGAR

Investeringar i anläggningstillgångar genomfordes under 1999 till ett värde av MSEK31,3 (65,5).

Minskningen i investeringarna är hänförlig till de relativt stora investeringarna i ny packsals- utrustning under 1998.

Fl NANSI ELL ST ÄLLNI NG

Under året överfördes MSEK 29,4 till aktieägarna varav SEK 2,50 var en extra aktieutdelning och ytterligare SEK 2,50 via den ordinarie aktieutdelningen. Den stora kapitalöverföringd . under 1999 var ett resultat av en analys från 1998 som visade att koncernen var överkapita- liserad. soliditeten sjönk efter genomförda transaktioner men koncernens mycket starka kassaflöden medförde att soliditeten vid slutet av året uppgick till hela 51 procent ( 49). Det egna kapitalet ökade med MSEK 19 till MSEK 254 (235).

(15)

VLT AB 999 . KONCERNÖVERsiKT

Kassaflödet från löpande verksamhet var fortsatt starkt och uppgick till MSEK 86,7 (84,7), vilket per aktie motsvarar SEK 14,74 (14,41).

De likvida medlen ökade till MSEK 146,7 (118,9) som en direkt effekt av den goda lön- samheten, samtidigt uppgick kassalikviditeten till 136 procent (119). Nettot av de finansiella posterna 1999 uppgick till MSEK 5,9 (7,2).

AKTIEINNEHAV

VLT äger sedan många år aktier i det framgångs- rika tidningsföretaget Nerikes Allehanda, idag

·~ppgår innehavet till l 7 procent av totalt antal -åktier. Nerikes Allehanda är Sveriges största lokaltidning med en upplaga om cirka 68 000 och ett rörelseresultat på cirka MSEK 2 4, 199 8.

På motsvarande vis äger VLT även 10 procent av aktierna i Hallandsposten som redovisade ett rörelseresultat på cirka MSEK l O under 1998. Hallandsposten hade 1999 en upplaga på cirka 32 000. Dessa aktieposter representerar sannolikt betydande övervärden.

Totala intäkter och rnsultat efter finansnetto (MSEK)

,700 - - - -- - - lj

l

6 8 0 - -- - -- - '1

660---~

640- - - --

~ ~

620 -\0 - M - \0

[;j 600- 580- 560- 540- 520-

1995 1996 1997 1998 1999

-Intäkter

- R11sultat efter finansnetto 75 60 45

15

MEDARBETARE Likvida medel (MSEK)

Det genomsnittliga antalet medarbetare var oför- ¹⁶⁰- -- - - -- -

ändrat under 1999, motsvarande 949 tjänster 140- - -m

----tiJ-

(949). Inom tidningsrörelsen har antalet med- :!

arbetare minskat, samtidigt som de elektroniska medierna liksom tryckerierna expanderar sina personalstyrkor.

Koncernens åtta tidningar, inklusive distri- butionsrörelsen, sysselsätter för närvarande 703 (716) personer och är därmed den personal- mässigt dominerande enheten. Ur ett organiskt tillväxtperspektiv är Leanback särskilt intressant.

Denna enhet ökade antalet medarbetare till drygt 20 (Il) vid årsskiftet 1999/2000.

FASTIGHETER

Koncernens fastighetsinnehav styrs av lokal- behovet i den egna rörelsen. Av den totala ut- hyrbara ytan på cirka 27 500 m²hyrs cirka 5 000 m²ut externt. Fastigheternas planenliga restvärde uppgår till MSEK 123 (128). Taxe- ringsvärdet är 85 (83). VLT har liksom tidigare år låtit ett oberoende värderingsinstitut, Fastighets- strategi AB, utföra en värdering av koncernens fastighetsbestånd. Per årsskiftet 1999/2000 värderas fastighetsbeståndettill MSEK 133 (133).

120- - - -

"'

100-::- ::>

80-

60-

40-"·-

20-

1995 1996 1997 1998 1999

Rörelsemarginal (%) 10 -- - - - -- -

8 -- -- - -_u;

::;. 1-t

6-~~-- 4-

2- ___g._

1995 1996 1997 1998 1999

Räntabilitet på eget kapital (%)

25- - - -- -- -- -- -- -- - 20- -- -

~ ~ ~

15 - - - - - - --1 -

10-

5- - -

....

1995 1996 1997 1998 1999

(16)

Tidningarnas omsättning och rörelseresultat (MSEK) 500 - · - -- - - , . . . ,, 49 0 -- - - - 3 1 ~

480 470

460- - - - -

"'

...

~ 450- - . , -

...

- 440· ~ - 430. 420.

...

1995 1996 1997 1998 1999

- Omsittning Rönliseresultat

Tidningarnas andel

AV koncernens omsättning 1999

- Tidningar 70,1 %

VLT AB 999 • TIDNINGAR

De åtta dagstidningarna, inklusive distributionsverksamheten, ökade omsättningen med 1,6 procent till MSEK 500,3 (492,6) .

Samtidigt sjönk rörelseresultatet med MSEK -9,5 till MSEK 49,2 (58,7), efter att annons- konjunkturen ej utvecklats i nivå med förvänt- ningarna samt ökade kostnader för genomförda rationaliseringar. De samlade upplageintäkterna ökade med 3,6 procent och uppgick för helåret

20 till MSEK 149,5 (144,3). Samtidigt föll annons- intäkterna till MSEK 269,5 (273,9), vilket motsvarar en minskning med l ,6 procent. Tendensen har varit en aning motsägelsefull. Å ena sidan har tidningarna sålt bra lokalt, men har, trots den gynnsamma konjunkturen och hushållens ökade köpkraft, tappat intäkter från den riks- bokade varumärkes- och platsannonseringen.

Ambitionen är att tidningarna skallleverera kvalitativa nyheter och information, samt dominera den publicistiska och kommersiella marknaden i utgivningsområdena. Information som insamlas, sorteras och presenteras struktu- rerat kan naturligtvis spridas på annat sätt än på papper, till exempel med radio, TV eller helt digitalt som exempelvis över Internet.

Samtliga tidningar inom koncernen har Internetupplagor som är gratis att använda för allmänheten. Internetversionen skall stärka tidningarna som publicistisk produkt, samt bidra till att förbättra bilden av företaget som framåttänkande, genom att:

• Vara ett komplement som

nyhetsförmedlare och annonsbärare

• Erbjuda tidningsläsarna, prenumeranterna och övriga kunder information, åsikter och service bortom det som papperstidningen kan

• Hålla samma kvalitet som pappers- tidningarna vad gäller innehåll, tillförlitlighet och service

• Öka tidningarnas konkurrensförmåga

•

16

Som en del i ett större effektivtetsarbete anlitar alla bolag i VLT-koncernen sedan december 1999 gemensam ekonomi- och telefoniservice från VLT AB. Ä ven arbetet med att öka använd- ningen av gemensamt redaktionellt material har stor potential och fortsätter enligt plan.

VESTMANLANDS LÄNS TIDNING Ett målmedvetet arbete med att utveckla tidningens innehåll och försäljningsarbete har givit en positiv attityd kring tidningen i kärn- området, bra lokal annonsförsäljning samt en ökad upplaga för tredje året i följd. För 1999~.

blev ökningen knappt 300 exemplar till4 7 30

UPPLAGOR OCH ANNONSER 1999

Medelupplagor Annonsvolym (ex) :1:98 (s pm) :1:98% Vestmanlands L.Jns Tidning 47 305 +268 16 795 -4,2 Trollhättans Tidning 17 236 +100 5 649 -3,2 Elfsborgs L.Jns Allehanda 13 442 +2 4 534 -4,2

Arboga Tidning 4 118 +23

Bärgslagsbladet 9 882 +35 4 093 -5,8

Sala Allehanda 9 805 +3 2 049 -21,9*) Fagersta-Posten 8 641 -226 1627 -27,9*) Avesta Tidning 8 502 -374 1946 -17,7*) 118 931 -169 36 693 -7,5%

*)Jämförelse ej relevant p~ grund av införandet av en gerrumsam sektion för Sala Allehanda. Fagersta-Posten samt Avesta Tidning från och med hösten 1998 .

(17)

VLT AB 999 • TIDNINGAR

Den goda konjunkturen i Sverige tillsammans med ett målmedvetet arbete gjorde 1999 till ett bra år på vår lokala marknad. Ett antal ny- etableringar medförde att försäljningssiffrorna från rekordåret 1998 tangerades. Däremot infriades inte försäljningsmålen från de riks- bokade annonsörerna, vilket gjorde att årets totala försäljning stannade strax under fJolårets.

Den totala omsättningen 1999 uppgick till

4 l

._ MSEK 224,7 (224,8).

Upplageintäkten har ökat med 4, l procent, varav O, 7 procent utgör volym-och 3,4 procent - utgör prisförändring. Annonsintäkterna har _ Jamtidigt minskat med 2,9 procent till MSEK 142,9 (147,2) exklusive reklamskatt. Det är framförallt byråannonseringen från branscherna finans, resor och platsannonser som utvecklingen var svagare än väntat.

Den vikande annonsintäkten bidrar till att föregående års mycket goda resultat inte upp- näs. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 32,7 (37,4), vilket är 12,6 procent lägre än 1998.

Rörelsemarginalen blev 14,6 procent jämfört med 16,7 procent, från rekordåret 1998.

Resultatet är belastat med cirka MSEK 2,0 för framtidssatsningen Projekt Nya Läsare.

Vänersborg Trollhättan .--

HANDLINGsPROGRAM - 2000

• Samarbete med Svenska Dagbladet där våra prenumeranter erbjuds SvDs nya näringslivsbilaga mot en tilläggsköpeskilling

• Ytterligare utveckling av försäljningsorga- nisationen för att öka antalet kundkontakter

• Utökad satsningen på den digitala tidningen med avdelade resurser

• Ytterligare kampanjer för att stärka tidningens varumärke

På den lokala marknaden är tidningens starkaste konkurrent om reklampengarna direktreklamen, men också den gratisdistribuerade endagarstid- ningen, Västerås Tidning, som satsar hårt i kärn- området. Av etermedierna har de två kommersiella radiostationerna i Västerås samt det lokala 'TV 4-fonstret ökat sina annonsintäkter de senaste åren, men knappast marknadsandelarna. Där- emot har Internetmediet på allvar börjat ta marknadsandelar av övriga medier, med tidningen konkurrerar man främst om plats-, bostads- och bilannonser. Tendensen är klar, även om man utgår från relativt små volymer. Konkurrensen inom dessa segment kommer att öka ytterligare under de kommande åren, samtidigt öppnar sig nya marknader för tidningarna när fler och fler varumärken på nätet kommer att använda tidningar som en viktig marknads- föringskanaL

Försäljningen av börs-och TV-sidor via enheten Futurum har ökat omsättningen med

17 procent till MSEK 5. Futurum har drygt 50 tidningar som kunder med en samlad upplaga på över en miljon exemplar.

KO RTA FA:< TA

l koncernen ingår åtta dagstidningar.

Den dominerande tidningen och tillika koncernens ursprung är Vestmanlands Läns Tidning, i Västerås.

Två tidningar finns i Västsverige, resterande fem i övriga Västmanland samt i södra Dalarna. Den totala upplagan

(18)

VLT AB 1999 . TIDNINGAR

Upplageintäkter o<h upplaga D l S T R l B U T l O N

Upplaga

MSE~ 1 ooo ex Distributionsområdet är Västmanland och södra

145 _ _ _ _ _ _ _ .,lil_150 140-N -N - -:f - -

Dalarna. Resultatutvecklingen är fortsatt god, bilageverksamheten ökar och ett antal nya tid- ningstitlar har tillkommit.

~ :! ~

135- 130 Under år 2000 kommer ett GIS-projekt att

120 startas upp, GIS betyder Geografiskt Informa-

125- -

1995 1996 1997 1998 1999

- Upplagsintäktar - Upplaga

Annonsintäkter MSEK

och annonsvolym Annonsvolym 1 000 spaltmeter 2 8 0 - - - -

2 7 0 - - - ' < t -

~

!il

2 6 0 - - - - -

250 N

en

00 ~ N

240-~N-N - - ~

230- - - - -

220- - - - -36

1995 1996 1997 1998 1999

- Annonsintäkter - Annonsvolym

tians System. Målet är att kunna automatisera och rationalisera framtida distriktsomläggningar, vidare införs en databudbok under första halvåret 2000, vilket skallleda till ökad kvalitet samt fårre reklamationer.

Vad gäller övriga produkter (ej morgontid- ningar) är de främsta konkurrenterna Posten och Svensk Direktreklam. VLT Distribution, täcker ett stort geografiskt område, med en stor räckvidd och en mycket hög leveranssäkerhet.

INGRESS MEDIA

Året har präglats av den för hela branschen gällande osäkerheten i försäljningsprognoser och -utfall. Ingresstidningarnas marknad har i stort

fö~t övriga morgontidningars med fluktuerande riksannonsering och stabil men stagnerande lokal- försäljning. Upplageutvecklingen har sammantaget varit något negativ.

Tidigare genomförda organisationsförändringar - i syfte att sanera Ingress ekonomi -visade sig vara otillräckliga. Utsikterna till utveckling av såväl resultat som produktkvalitet var inte goda.

Ingress Media bytte VD och huvudredaktör i april 1999. Den nye VD:n genomförde under våren en kartläggning av företagets situation och lade i augusti fram ett förslag till en genom- gripande omorganisation.

MBL-förhandlingar under hösten ledde till beslut om en ny organisation där antalet heltids- tjänster minskar med cirka 40. Organisations- reformen innebär också ett i många stycken förändrat arbetssätt, där fokus är på målrelaterat grupparbete och ökad automatisering i pro- duktionen, bland annat via effektivare bruk av tillgängligt IT-stöd.

•

18

Omsättningen ökade till MSEK 110,4 (109,1), samtidigt som rörelseresultatet uppgick till MSEK -6,0 (0,6). Rörelseresultatet har belastats med omstruktureringskostnader uppgående till MSEK 6,3 (0,2).

HANDLINGsPROGRAM - 2000

• Företaget ska förbättra sitt resultat

• Den samlade upplagenedgången ska vända,,,

• Förbättra det publicistiska innehållet _.

• Försäljningsarbetet skall effektiviseras och en ny tjänst som marknadschefhar inrättats

• Samtliga arbetsgrupper ska arbeta mot mätbara mål

• Kommunikationsplattformen Internet skall användas mer effektivt

TROLLHÄTTANs TIDNING

OCH ELFSBOGS LÄNS ALLEHANDA Omsättningen blev relativt oförändrad och uppgick till MSEK 107,6 (106,8). Rörelseresultatet förbättrades till MSEK 15,0 (14,3), vilket med tanke på att huvudintäktskällan annonsintäkter minskat något, är bra.

HAN DL l NG S PROGRAM - 2000

• Redaktionellt förnyad form och vidareutvecklat innehåll

• Mer omfattande marknadsföring

• Redaktionen övergår till digital fotografering i full skala

• Administrationen överflyttas till

t

koncerngemensam hantering i Västerås strategin är att vara kostnadseffektiv i vardags- arbetet och ytterligare öka samverkan mellan Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning.

Tvåstadsmarknaden har en försiktigt positiv befolkningsutveckling. Några av förklaringarna kan vara att den lokala h.ögskolan växt och att SAAB och Volvo Aero har ökat bemanningen.

(19)

VLT AB 999 . ELEKTRONISKA MEDIER

Under det gångna året har

Ele· ^r mo::j • ^{c Jt} -.;~:ni1,;J stigit med 10 procent till MSEK 22,0 (20,0).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK -3,2, ( -1,6), Koncernens Internetsatsningar, som lyder under bolaget Leanback Sweden AB, har utvecklats mycket väl.

TERN ET

.Leanback Sweden genererade (inklusive banner- mstributören Adx) en intäkt på cirka MSEK

O (3,2). Det motsvarar en ökning med 119 Rörelseresultatet uppgick till MSEK -1,9 (-2,5).

Leanbacks konsultverksamhet växte i en något långsammare takt än föregående år. En av anledningarna till detta är att personalrekryte- ringen tagit längre tid än beräknat. Inte desto mindre hade Leanback vid årsskiftet 1999/ 2000 drygt 20 medarbetare med spetskompetens inom områden som webbproduktion, elektronisk handel, bannerhantering och nyhetsförmedling.

Bannerdistributören, Adx, har utvecklats väl och antalet levererade banners har fordubb lats. Idag distribuerar Adx i genomsnitt 3 600 000 banners

vardagsdygn för ett 60-tal sajter.

Koncernens lntemetportal, zon.se, fördubblade

;~n talet besök och noterade under november och .-lecember ett genomsnitt på 65 000 besök per

dygn. Därmed är zon.se en av Sveriges mest

~<UIJ<="'u"'"_.. dagstidningsrelaterade Internetsajter.

I portalen presenteras bland annat koncernens åtta tidningar med ett urval av de bästa artik- larna. Framöver är ambitionen att bättre ta till vara på de kommersiella möjligheter som den god 1 trafikmängden ger.

Som ett led i VITs satsning på Internetrelaterade produkter och tjänster förvärvades 22 procent i Internetportalen Medical Link 3W. Förvärvet genomfördes via en riktad nyemission om MSEK 6. Medical Link 3W äger och driver Nordens två ledande portaler för hälso- och sjukvård. Bolaget hade vid årsskiftet ett 15-tal anställda och är etablerat i Kista. Investeringen i Medical Link är ett viktigt steg inom området Internet och VLT ser samarbetsmöjligheter inom områdena for kompetensutveckling, webbdesign, bannerdistribution och nyhetsuppdatering.

KORTA FAK TA

Elektron i ska medier består av Internetföretaget Leanback Sweden, Bra Radio med radiostationen Rix 106,1 i Västmanland, TVCheck som mäter och granskar TV-reklam, intressebolagen RadioHästen (30 %) och lokal-TV stationen TV Bergslagen (49 %) samt lnternetutvecklings-

VLT LUOO

VLT LUOO

~

:a:-- .

•

•

•

:(:. \~ ~t:.

_ ______

•

1

- .i:

•

----tiJ-

::;. 1-t

~ ~ ~

...

...

...

•

!il

•

t

VLT ^LUOO

:(:. ^{\~ ~t:.}