• No results found

Verkställande direktörens kommentar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verkställande direktörens kommentar "

Copied!
80
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÅRSREDOVISNING

(2)

PETER W ALLENBERG- HEDERSORDFÖRANDE

Peter W allenberg lämnade vid 1992 års bolagsstämma S1DRAs koncernstyrelse.

Han har tillhört styrelsen sedan 197 4 och varit dess ordförande /rån 1985.

Som erkänsla för hans stora insatser och det engagemang Peter Wallenberg visat S1DRA under sin styrelsetid utsåg styrelsen honom till heder~

ordförande.

EKONOMISK INFORMATION

STORA publicerar följande ekonomiska rapporter:

• Bokslutskommunike i mars

Arsredovisning i april

• Delårsrapport Oanuari-mars) i maj

• Halvårsrapport Oanuari-juni) i augusti

• Delårsrapport Oanuari-september) i november

Årsredovisning, halvårsrapport samt bokslutsrapport sänds till de aktieägare som är direktregistrerade eller har anmält sig till Värdepapperscentralen VPC AB. All ekonomisk infor- mation finns på svenska och engelska.

Ekonomiska rapporter samt övrigt informationsmaterial om koncernen kan beställas från STORA, Koncerninformation, 791 80 FALUN. Tel 023-78 00 00. Telefax 023-253 29.

(3)

992

ÅRET l SAMMANDRAG 1992 199111

Fakturerad försälining, MSEK 46.895 51.889

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK - 1.359 595

Nettoresultat, MSEK - 1.115 258

Resultat per aktie2l, SEK - 18:70 8:60

- -- -

Föreslagen/faktisk utdelning, SEK 6:50 13:00

---~~---~---

Investeringar, MSEK 2.433 3.385

Antal anställda 38.881 42.970

11 Av•er STORA exkl. Re•t-FeNo.

21 Före konvertering av utestående konvertible förlagJbevis, se Definitioner.

Koncernchefens kommentar .... 2 Verkställande direktörens

kommentar . . . ...... .. . 4 Detta är STORA . • . . . . 6 STORA-aktien . . . . . . . . .8 Koncernekonomi . • . . . . . . . 12 Råvaror . . . . • . . . . .23 Stora Skog . . . . •......... 24 Stora Kraft . . . . • . . . . 26 Massa och papper . , ...... 27 Stora Cell . . . . • . • . . • . . . 28 Stora Feldmuhle . . •......... 30 Stora Billerud . . . . .......... 32 Stora Papyrus .. , . . . . . 34 Returpapper på frammarsch .. . 36 Forskning och utveckling ... . 38

I N N E H Å L L

Byggmaterial . . . . • . . . 39 Tarkett . . . . . .40 Stora Byggprodukter . . • . . . 42 Pärpackningar ............ 44 Åkerlund & Rausing ...... _ . .45 Service och tjänster

Stora Data ............. 46 Stora Finanstjänster ......... .46 Stora Inköp och Transport . : .. .47 Stora Teknik . . . .47 Förvaltningsberättelse . . . ... .48 Koncernen

Resultaträk..11ing . . . . 49 Balansräkning . . . . . 50 Finansieringsanalys . 52

Moderbolaget

Resultaträkning ..... 53 Balansräkning ............. 54 Finansieringsanalys ......... 56 Redovisningsprinciper ........ 57 Kommentarer till boksluten ... 59 Förslag till vinstdisposition .... 68 Revisionsberättelse . . 68 6 år i sammandrag . . . 69 Styrelse och revisorer . 70 Koncernledning . . . . . 72 Sista salvan i Fal u gruva ....... 73 STORA på kartan .......... .74 Adresser . . . . . . . .76 Definitioner och förklaringar .. III

(4)

Koncernchefens kommentar

STORA OCH OMVÄRLDEN

STORA är numera Europas största skogsindustriföretag och en av världens ledande tillverkare inom flera produkt- områden. Sverige och Tyskland är de naturliga hemma- marknaderna, men hela Europa och Nordamerika våra ar- betsfält. Den internationella utvecklingen är därför av stor betydelse för STORA-koncernen.

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Det finns skäl att framhålla att den ekonomiska utveck- lingen utanför Sveriges gränser i många fall är olik den inhemska. Den svenska situationen präglas i betydande grad av problem vi skapat själva.

I ett internationellt perspektiv har de senaste årens konjunkturavmattning knappast varit exceptionell, utan snarare stämt ganska väl överens med ett historiskt förlopp.

På många håll har förloppet t o m varit påfallande lugnt, t ex i USA där nedgången var mild och uppgången nu tycks bli långsam.

Detsamma gäller i huvudsak också för Tyskland, ett av STORAs två hemländer. Förutom konjunkturavmattningen har Tyskland dock problem med "förvärvet" av DDR. Det forna Östtysklands produktionsapparat och infrastruktur har visat sig i behov av betydligt större investeringar än vad någon kunde förutse. Med sedvanlig tysk frenesi och effektivitet angrips nu problemen. När de lösts kommer Tyskland åter att ha en stark position.

I Sverige är situationen en annan. Decennier med hög- skattepolitik och kraftig expansion av offentliga utgifter, kombinerat med en inflationistisk lönekostnadsutveckling, har försatt landet i ekonomisk kris.

BNP har fallit tre år i rad, statsskulden växer, struktur- felen är omfattande, finans- och bankvärlden skakas av kris, arbetslösheten är rekordstor, räntorna har varit höga och kronkursen fallit.

Deprecieringen av kronan har dessutom fått till följd att svensk industri delats i två grupper. En hemmamarknads- orienterad som redan har stora problem på grund av svag efterfrågan och en exportorienterad som kan skörda frukterna av nedskrivningen av kronan.

2

Den dominerande delen av STORAs verksamhet i Sverige tillhör den exportorienterade och därmed favorise- rade delen, men vi har också hemmamarknadsorienterade verksamheter där vi känner av problemen.

Sveriges ekonomiska problem tar tid att rätta till. Även de närmaste åren får vi räkna med att Sverige kommer att ha en sämre ekonomisk utveckling än många av våra kon- kurrentländer. Det torde dröja åtskilliga år innan vi hunnit ifatt.

SVERIGE OCH EG

Sedan ett par månader tillbaka förhandlar Sverige om med- lemskap i EG. Det är bra och jag hoppas och tror att Sverige blir medlem i EG.

Samtidigt kan konstateras att osäkerheten kring Sveriges framtida relation till EG är större nu än för några år sedan.

Den politiska opinionen är oklar. Den allmänna opinionen är för närvarande till övervägande del negativ till ett medlemskap.

Det hävdas ibland att storföretagen har mest att tjäna på ett svenskt medlemskap. Jag tror det är fel. Ett medlem- skap är förvisso betydelsefullt för storföretagen, men ännu viktigare för Sverige som nation.

HÄ~ ÄR SITUATIONEN FÖR STORAs DEL Vi gjorde Feldmuhle-köpet av framför allt två skäl:

- Företagen passade industriellt bra ihop.

-Förvärvet medförde att STORA blev etablerat inom EG.

Många av STORAs produkter har funnits på den europe- iska marknaden sedan lång tid tillbaka. Vi har varit med och format europeisk produktstandard och europeisk skogsindustrikultur. Genom Feldmiihle-förvärvet har vi nu också betydande produktionsresurser inom EG. Vi är helt enkelt en del av Europa.

Om Sverige inte blir medlem i EG minskar intresset för Sverige som investeringsland, såväl från utländska som svenska företag. Följden blir att Sveriges ekonomi på sikt utvecklas relativt sett svagare än EG-ländernas.

För STORAs del innebär ett sådant scenario att en betydande del av vår verksamhet skulle finnas i ett land med onödigt svag ekonomi, nämligen Sverige. Framtida investeringar skulle därför knappast komma att göras i Sverige, utan mera inom EG där vi finns etablerade och den ekonomiska tillväxten sannolikt är högre.

Om Sverige däremot blir medlem i EG förändras bilden.

Då underlättas exporten från Sverige, inte minst administ- rativt och transporttekniskt. Då bör Sverige kunna vara ett lika attraktivt investeringsland som övriga EG-Iänder, förutsatt att den svenska ekonomin utvecklas väl.

(5)

Bo Berggren, styrelseordförande och koncernchef

STORAs redan i dag starka europeiska förankring är således en garanti för framtiden. Oavsett utgången av SverigesEG-förhandlingar och vår kommande folkomröst- ning har STORA valmöjligheten. En framtida expansion kan göras inom EG, även om inte Sverige är medlem.

Sverige som nation har också ett val att göra, men på ett helt annat sätt. Ett ja till EG ger draghjälp åt ekonomin, ett nej leder till isolering och ekonomisk försvagning. Ett EG- medlemskap är därför ännu viktigare för Sverige som nation än för storföretag som STORA.

FORTSAnA sTRUKTURFÖRÄNDRINGAR Över hela världen- inte minst i Europa och Sverige- görs nu avregleringar inom alla områden och alla branscher.

Handelshinder och skyddsmekanismer tas bort, konkurren- sen stimuleras och redan under 1990-talet torde vi få se omfattande strukturförändringar, inte minst inom skogsin- dustrin.

I denna förändringsprocess bör skandinavisk och tysk skogsindustri kunna stå sig väl. I t ex Italien, Spanien och Frankrike finns en stor andel skogsindustrikapacitet som

såväl kvalitets-som kostnadsmässigt är föråldrad och kunnat överleva endast i skyddet av handelshinder. När dessa skydd nu successivt försvinner, kommer orationell kapacitet att slås ut.

Denna utveckling bör kunna gynna STORA eftersom vi redan i dag har en effektiv och modern produktions- och distributionsapparat. Måhända kan utvecklingen också leda till att STORA ges möjlighet att stärka sin position inom det som kallas 'The European Sun Bel t"- Portugal, Spanien, Sydfrankrike och Italien. Vi har redan Celbi i Portugal, men det är vår enda betydande etablering i området. Här kan på sikt en komplettering vara intressant.

STORAs FINANSIELLA STÄLLNING

STORAs finansnetto var under 1992 -2,3 miljarder SEK, vilket motsvarar ca 5 %av omsättningen. Detta är otjänligt högt och kan på sikt inskränka vår handlingsfrihet och bör därför nedbringas. Jag vill peka på tre omständigheter som tillsammans skall nedbringa räntenettot till mera hanterlig nivå:

- Vi har skäl anta att ränteläget, som under 1992 var högt i Sverige liksom i Europa i övrigt, successivt skall komma ned väsentligt. Varje procentenhet betyder på årsbasis 150 MSEK på räntenettot.

Kapitalrationaliseringen, som redan varit framgångsrik, skall fortsätta och väntas ge betydande effekter.

- Successivt förbättrade resultat för STORA-koncernen skall till en del användas till att nedbringa skulderna och därmed räntenettot.

STORA OCH FRAMTIDEN

STORA är med sina dryga 700 år troligen världens äldsta existerande bolag. Det i sig är något att känna stolthet över, men samtidigt är gamla meriter ingen garanti för en god framtid.

Vi arbetar i en dynamisk värld och måste ständigt anpassa oss till nya förutsättningar. Detta kan komma att innebära avyttringar men också nya förvärv. Genom att rätt tillvarata de rationaliseringseffekter som finns ska konkur- renskraften försvaras och förbättras.

Dock har STORA under det omvälvande 1980-talet fått en industriell bas och en internationell bredd som på ett helt annat sätt än förr möjliggör organisk tillväxt.

Bo BERGGREN

3

(6)

Verkställande direktörens kommentar

Lars-Ake Helgesson, VD

Mot bakgrund av STORAs negativa resultat 1992 är det naturligt att redan inledningsvis ställa frågan: hur ser det ut för 1993?

Konjunkturen förbättras i USA, men försvagas i Europa som en följd av att lågkonjunkturen nu också nått Tyskland.

• En viss volymtillväxt förutses medan genomsnittspriser- na i lokala valutor bedöms bli lägre än 1992. Det lägre vär- det på den svenska kronan stärker dock konkurrenskraften för våra svenska enheter.

Kapacitetsutnyttjandet ökar för tidningspapper och LWC (bestruket journalpapper) men minskar för SC (abe- struket journalpapper) och finpapper där kapaciteten på senare år kraftigt byggts ut.

Sammantaget är 1993 svårbedömbart. Det mesta tyder på att det blir ännu ett besvärligt år för världens skogsin- dustri. Så också för STORA.

MARKNADEN 1992

Men låt mig börja med att något blicka tillbaka och sum- mera året som gått.

Volymtillväxten under 1992 var tillfredsställande. Bland enskilda produktområden med god tillväxt återfanns L WC med lO% samt abestruket och bestruket finpapper med 6 % respektive Il %. STORAs totala leveranser i Europa ökade under året med drygt l %.

4

Det stora problemet 1992 var den kraftiga prisned- gången. Den inleddes redan för några år sedan på vissa av våra produkter och har därefter fortsatt och utvidgats till alltfler produktområden. Sammantaget under 1991 och 1992 föll priserna på våra produkter med i genomsnitt 20 - 25 %. Orsakerna var flera:

• Överkapaciteten. Under andra hälften av 1980-talet, då efterfrågan var god, vinsterna höga och det var lätt att skaf- fa externt kapital, investerade världens skogsindustri i nya maskiner och anläggningar. Varje investering var kanske rationell för det enskilda företaget, men det samlade resul- tatet för branschen som helhet blev stor överkapacitet, undantaget kartongsidan. Denna överkapacitet lider vi nu alla av.

• Avregleringen. Syftet med avregleringarna och skapan- det av EGs inre marknad har varit att konsumenterna ska kunna njuta frukterna av bättre och billigare produkter.

För producenterna innebär detta en ny gemensam, stor marknad med förväntad stark tillväxt och därigenom sti- mulans till ökad konkurrens.

• Lågkonjunkturen. Viktiga STORA-marknader som t ex Storbritannien och Skandinavien drabbades tidigt och hårt.

Under andra halvåret 1992 fick den svaga konjunkturen också fäste i det kontinentala Europa.

• Dollarkursen. Under 1991 och stora delar av 1992 föll dollarkursen kraftigt. I kombination med låga räntor i USA ledde d~tta till att de nordamerikanska företagens konkur- renssituation förbättrades på den europeiska marknaden och priserna pressades nedåt.

Dessa faktorer sammantagna- överkapaciteten, ökad konkurrens på grund av EGs inre marknad, lågkonjunktu- ren och den fallande dollarkursen- utgör förklaringen till de senaste årens kraftiga prisras på skogsindustri produkter.

Försök gjordes under 1992 att påverka prisutvecklingen.

Priserna höjdes under våren på L WC, tidningspapper och finpapper. Höjningarna fick dock ej tillräckligt starkt genomslag och inför risken att tappa väsentliga marknads- andelar återtogs höjningarna.

Vad beträffar våra byggrelaterade verksamheter, som svarar för ca 20% av koncernens totala försäljning, gick Tarkett mycket bra under 1992, framför allt beroende på god marknadsutveckling i Tyskland och USA. Stora Kitchen och Swedoor, som huvudsakligen är Skandinavienberoende, hade ett tufft år.

BESPARINGSÅTGÄRDER 1992

Under 1992 genomfördes ett konsekvent och målmedvetet arbete för att rationalisera verksamheten och minska kost- naderna. Enheter slogs samman eller lades ned, produkter flyttades mellan olika enheter, tillverkningsmetoder effek- tiviserades, vedkostnader sänktes osv.

Kostnaderna reducerades med ca 2 miljarder SEK, vilket på rullande helår motsvarar ca 2,5 miljarder SEK.

Personalstyrkan minskades ytterligare. Tillsammans med de åtgärder som vidtogs redan 1991 har personalstyrkan på två år minskats med 6.500 personer i jämförbara enheter.

t

'

t

(7)

Investeringsvolymen drogs ned från 3,4 miljarder SEK 1991 till 2,5 miljarder SEK 1992. Nyinvesteringar styrdes från kapacitetshöjande investeringar till kvalitets- och produktivitetshöjande.

Även miljöinvesteringarna bör nämnas i detta samman- hang. En god miljö är ett prioriterat mål för STORA och under den senaste 20-årsperioden har totalt ca 4 miljarder SEK investerats i rena miljöprojekt, varav det mesta skett under de senaste åren. Dessa investeringar har naturligtvis frestat på koncernens finanser, men ur miljösynpunkt varit väl motiverade. Vidutgången av 1993 kommer STORA t ex att kunna tillverka högkvalitativ s k TCF-massa (Totally Chlorine Free) vid alla anläggningar.

UTDELNING

styrelsen föreslår att utdelningen för verksamhetsåret 1992 fastställs till 6:50 SEK/aktie (13).

MARKNADSBEDÖMNING 1993

Så över tilll993. Utvecklingen i Europa blir förmodligen något svagare än under 1992, främst som en följd av att låg- konjunkturen nu också nått Tyskland.

Den amerikanska konjunkturen förbättras, varigenom det blir intressantare för nordamerikanska företag att sälja i USA. Samtidigt leder den stigande dollarkursen till att de nordamerikanska företagens konkurrenskraft minskar på den europeiska marknaden. Utvecklingen medför lägre export från USA. Detta beräknas dock tidigast påverka Europa under andra halvåret 1993.

Medelpriset i lokala valutor blir sammantaget sannolikt lägre 1993 än 1992.

Den svenska deprecieringen ger STORAs export- inriktade svenska verksamheter bättre förutsättningar.

Koncernens nettoexport från Sverige uppgick för övrigt 1992 till ca 12 miljarder SEK. Samtidigt resulterar de svenska och finska devalveringarna i att STORAs enheter i hårdvalutaländer får ett besvärligt 1993. Den sammantagna effekten för STORAs del av valutaförändringarna i Europa är ännu svår att uppskatta.

På byggmaterialsidan förutses en fortsatt positiv utveck- ling för Tarkett. Stora Kitchen och Swedoor, som fr o m l januari 1993 sammanförts till Stora Byggprodukter AB, får ännu ett besvärligt år. En minskning av det negativa resultatet bör dock kunna uppnås.

FORTSATIA RATIONALISERINGAR

STORA finns inom produktområden med god tillväxt, har effektiva fabriker, goda marknadspositioner och bra distri- butionskanaler.

, Trots dessa styrkefaktorer har de senaste årens djupa lågkonjunktur visat på sårbarhet. Därför måste arbetet med omstruktureringar och kostnadsbesparingar drivas vidare med oförminskad styrka. Målet är att tillförsäkra STORA ytterligare en styrkefaktor-att vara en "low-cost producer", dvs att kunna producera tilllägre kostnader jämfört med de flesta konkurrenter.

Redan i oktober förra året togs beslut om nya åtgärder för att sänka kostnaderna med ytterligare l miljard SEK under såväll993 som 1994. Beslutet ligger fast även efter kronans depreciering.

Under 1993 minskas STORAs kostnader också med ca 300 MSEK genom lägre arbetsgivaravgifter och lägre energiskatter.

Besparingsprogrammet för 1993 kommer att innebära ytterligare personalreduktioner på ca 2.500 personer i Sverige och utlandet. Kostnaderna för detta är tag!!a i !992 års bokslut.

Rationaliseringarna beräknas vid utgången av 1993 ha medfört en produktivitetsförbättring med 20% för skogs- industridelen.

1993 - En STARKARE STORA

1992 blev inget bra år för STORA, men definitivt inte hel- ler något förlorat år. Jag tänker då framför allt på alla de åtgärder som vidtagits inom koncernen för att sänka kost- naderna. Resultatet av detta arbete syns redan och ytterli- gare förbättringar kommer. Exempelvis kan nämnas att för blekt långfibrig sulfatmassa behövs i dag ett försäljningspris om 469 USD/ton för att nå 'break-even" mot tidigare 521 USD/ton, vid en växelkurs SEKIUSD om 7:50 SEK. flera liknande exempel finns som visar att STORA blir starkare.

1993 innebär fortsatt tålmodigt arbete med kostnads- besparingar, rationaliseringar och tillvaratagande av synergieffekter inom och mellan affärsområdena.

~ J!!!~ ~

5

(8)

DeHa är STORA

STORA är troligen världens äldsta bolag med rötter från 1100-talet.

Genom senare tiders stora förvärv och investeringar har koncernen expanderat. SfORA är i dag ett av världens största skogsindustriföretag och en av de ledande tillverkarna av massa, tryckpapper, förpackningspapper och kartong samt finpapper.

Koncernen är också en av världens största och ledande tillverkare av plast- och trägolv samt Nordens största inom köksutrustning och dörrar.

Basen för den skogsindustriella verksamheten utgörs av ett skogsinnehav om ca 2 miljoner hektar skogsmark varav huvuddelen i Sverige. Verksamheten är huvudsakligen koncentrerad till Europa. Årsomsättningen uppgår till ca 50 miljarder SEK och antalet anställda till ca 35.000

vid 1993 års ingång.

t

- Råvaror

Massa och papper Byggmaterial Övriga affärsom röd en

Sverige Tyskland Övriga Europa Övriga lönder

Antal anställda per segment

10% 8%

25%

57%

Antal anställda per land 9%

22%

22o/o

6

Fakturering per segment

4% 5%

19%

Investeringar per segment

6% 9%

lO%

75%

Investeringar per land 4%

22%

47%

33%

Fakturering per land

12%

19%

45% 24%

72%

Sysselsatt kapital per segment

7% 2% 14%

77%

Sysselsatt kapital per land 5%

24%

44%

41%

27%

(9)

Råvaror

STORA KRAFT har via ägande och konsortialavtal tillgång till en sammanlagd vattenkraftproduktion på ca 4.200 GWh per år. Härtill har Stora Kraft andelar och arrenden i kärnkraft- och andra värmekraftverk motsvarond e en årlig produktion om ca 2.500 GWh. Med en sammanlagd produktionskapacitet Jllå ca 6.700 GWh per år är Stora Kraft landets femte största elpraducent.

STORA SKOG svarar för virkesförsörjningen till koncernens svenska skogs- industrier samt för Förvalt- ningen av koncernens svenska skogsinnehav vilket uppgår till sammanlagt l ,6 miljoner hektar produktiv skogsmark. Dessutom ingår produktion och Försäljning av sågade trävaror, vilket sker vid fyra sågverk samt genom egen marknadslöd ng s- organisation.

Massa och popper

S'IORA BILLERUD

STORA PAPYRUS

STORA CELL tillverkar och marknad slör pappersmassa för pappers- och ko rtong- tillverkn i ng samt fl uffmassa För hygienprodukter. l Stora Cell ingår anläggningarna i Skutskör, Norrsundet samt Celbi i Portugal. Stora Cells sammanlagda produktions- kapacitet uppgår till ca l miljon ton per år. Huvud- marknaden är Västeuropa.

STORA FELDMUHLE omfattar tillverkning och försäljning av tidningspaf>' per, o besfru ket och besfru ket journalpapper samt själv- kopierande papper och termopapper. Tillverkningen sker vid nio bruk i Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien och Kanada. Försäljningen sker via egna försäljnings- kanaler och avsättningsom- rådet är huvudsakligen Europa.

STORA BILLERUD tillverkar och marknodsför vätske- kartong, lörpacknings- kcrtong, wellråvara, kraft- papper, säckpapper samt säckar av papper och p la st.

Tillverkningen sker vid sju bruk, några konverterings- anläggningar somt tre för- packningslöretag. Marknads- löring sker via egna försälj- ningsbolag på i huvudsak den europeiska marknaden.

STORA PAPYRUS tillverkar och marknodsför bestruket och abestruket finpapper, färgat papper, säkerhets- papper samt etikettpapper.

Tillverkningen sker vid åtta bruk i Sverige, Danmark, Tyskland och USA. Försälj- ning sker via hel- eller del- ägda gross i stbolog respek- tive Försäljningsbolag på de viktigaste marknaderna, Västeuropa, Sydostasien och USA.

Byggmaterial

STOU I'I'COPROOUKTH

T ARKEn är ett av världens ledande företag inom golv- branschen med en tillverk- ning av ca l 00 miljoner m2 golvpradu k ter per år.

Sortimentet omfattar främst plast- och trägolv men även plastfolier. T arkett har elva fabriker i Sverige, Tyskland, Irland och USA. Försäljning sker via egna bolag i E_uropa, USA och Fjärron Ostern.

STORA BYGG·

PRODUKTER tillverkar och mo rknadslör dör ro r, lönster och inredningar till kök och badrum. Dörrar tillverkas i Sverige, Norge och Finland.

Produkterna marknadslörs under varumärkena Swedaor, J i-T e och lovene Dörr. Köks- och badrums- inredningar tillverkas i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland och marknads- lörs under varumärkena Marbodal, Sigdal, HTH, Donico, lmplost, uno form och Siar B eko. Fönster till- verkas i Sverige och mark- nadslörs under varumärket SP.

Förpackningar

ÅKERLUND & RAUSING utveckla r, tillverka r och marknadsför förpackningar och lörpackningssystem, huvudsakligen För livsmedels- industrin. Inom sitt verksam- hetsområqe i Västeuropa och Asien är Akerlund & Rausing ett av de ledande företagen med tillverkning vid åtta fabriker i sex länder.

Service och tjänster

STORAOATA

STORA FINANSTJÄNSTER STORAINKÖP

OCH TRANSPORT STORA TEKNik

STORA DATA är koncer- nens dataföretog och hor till uppgift att på morknadsmÖs·

siga villkor sölja sina tjänster till företag huvudsakligen inom STORA-koncernen.

STORA FINANSTJÄNSTER ör koncernens finansbolag och internbonk. Huvuduppgif- ten ör alt svara för koncer- nens upplåning och aH to till vara de samlade finansiella möjligheter som finns i STORA.

STORA INKÖP OCH TRANSPORT ör koncernens gemensamma inköps-och transportföretag.

Dess huvuduppgiff är att

tillvarata koncernens samlade

köpkraft inom inköps- och tran sportområdet sa m t utveckla transport-och transportadministrativa system.

STORA TEKNIK är koncernens gemen samma enhet för Forskning och utveckling huvudsakligen inom den skogsindustrialla delen. Verksamheten bedrivs i laboratorier i Falun och Sälfle.

7

(10)

STORA·aktien

KURSUTVECKLING

Stockholms Fondbörs

- -A,fr

- - Generalindex skogsindex Källa: Findata

STORA PÅ BÖRSEN

50

1983 84

AKTIEKURSEN Serie A fria Serie B fria Totalt

STORA-aktien är noterad på stockholmsbörsen sedan 1901. För att öka den internationella spridningen av STORA-aktien är aktien noterad i Frankfurt och London sedan 1989. På Londonbörsen och Frankfurtbörsen noteras aktier av serie B.

Den 31 december 1992 var koncernens börsvärde 16.798 MSEK (14.308), vilket motsvarar 3,1% (2,7) av det totala börsvärdet på Stockholms fondbörs och 34 % (33) av skogsindustrins motsvarande värde.

Förutom att köpa aktier på börsen finns möjlighet att investera i STORA genom förvärv av optioner och konvertibla förlagsbevis.

OPTION ER

Optionerna i STORA bör noga skiljas från de mera vanligt förekommande optionsrätterna (warrants, dvs rätten att teckna aktier i en framtida nyemission).

Optionerna är utställda av tredje man (AB Patricia) och avser rätten att från detta bolag senast 1994 förvärva en aktie i STORA för 200 SEK. Förekomsten av dessa optioner påverkar ej antalet aktier och således ej heller några nyckel tal. Optionens värde bestäms huvudsakligen av skillnaden mellan STORA-aktiens börskurs (minskad med det diskonterade värdet av framtida utdelningar) och (det diskonterade) värdet av den till optionen knutna förvärvs- kursen på STORA-aktien, dvs 200 SEK.

Att köpa optioner innebär ett kapitalsnålt alternativ till direktinvestering i STORA-aktier.

8

85 86 87 88 89 90 91 92 93

KURS BÖRSVÄRDE HÖGSTA KURS LÄGSTA KURS

ANTAL 31 DEC IMSEK) UNDER ÅRET UNDER ÅRET

47.794.531 282 13.478 328 143

11.941.325 278 3.320 330 143

59.735.856 16.798

KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅN

I samband med förvärven av Billerud och Papyrus emittera- de STORA som dellikvid konvertibla förlagslån. Förlagsbe- visen kan när som helst under lånens återstående löptid (-1995) utbytas mot nyemitterade STORA-aktier. Förlags- bevisens marknadsvärde bestäms av det sammanlagda vär- det av obligationen (skuldebrevet) och den härtill hörande, ej avskiljbara, optionsrätten.

Obligationens värde bestäms av förhållandet mellan dess ränta (8,5 %) och den aktuella marknadsräntan. Vid note- ring anges kursen i procent av det nominella värdet.

De konvertibla förlagslånen beskrivs vidare under rubriken Aktiefakta.

Kursrelaterade aktiedata 1992 1991 1990 1999 Börskurs Il vid årets slut,

SEK/aktie 282 240 250 314

Direktavkastning21, % 2,3 5,4 5,2 3,8

Börskurs11/eget kapital, % 77 81 83 138

Börskurs 11 /justerat

eget kaEJital, % 63 47 46 70

P /E-tal31, g gr neg 27,9 11,8 9,6

11 Börskur> vid örets slut, serie A, Stockholm• fondböro.

1988

332 3,0 167 83 10,5

71 Utdelning i procent av börskursen vid slutet av resp år. För 1992 föreslagen utdelning.

'' Price/Earnings. Rörskursen vid resp års slut i förhållande till resultatet per aklie,

(11)

OMSÄnNING

Stockholms Fondbörs

A bundna, A fria, B fria

l

Omsatt antal aktier l 000-tal (in kl efteranm) Källa: Findata

Kr 325 300 275 250 225 200

175

l

AKTIEOMSÄTTNING Serie A fria Serie B fria Totalt

STOCKHOLM 10.527.484 8.608.455 19.135.939

l l

l l l

ANTAL OMSATTA AKTIER %AV TOTALT

LONDON FRANKFURT TOTALT ANTAl AKTIER

10.527.484 22,0

7.377.347 17.168 16.002.970 11 134,0

7.377.347 17.168 26.530.454 44,4

'' brist STORA-oktier råder l London eller Frankfurt sker tillköp från Sverige, vorvid dubbel omsänningsregislrering uppstår.

AKTIEFAKTA

STORAs aktiekapital uppgick per den 31 december 1992 tilll.493 MSEK fördelat på 59.735.856 aktier, var och en på nominellt 25 SEK. Börsposten uppgår til1100 aktier.

Efter en i maj 1988 genomförd fondemission finns STORAs aktier i två serier-serie A (en röst) och serie B (en tiondels röst). Antalet aktieägare uppgick i februari 1993 enligt VPC till ca 49.CXX>.

KONVERTERINGSLÅN

STORA har vid fem tillfällen emitterat konvertibla förlags- lån. Det första lånet konverterades i sin helhet till aktier i samband med en under 1984 riktad nyemission till AB Vol- vo. Två av de nu utelöpande förlagslånen emitterades i samband med förvärven av Billerud 1984 och Papyrus 1986.

Lånen löper med en årlig ränta om 8,5% och förfaller, om konvertering dessförinnan ej skett, till betalning år 1995.

Det i samband med förvärvet av Billerud emitterade lånet om ursprungligen 1.290 MSEK nedsattes under 1987 med 853 MSEK motsvarande förlagsbevis som STORA

förvärvat till ett genomsnittspris av 99,1 %. Härtill har sammanlagt 5 MSEK konverterats varvid återstående lånebelopp uppgår till 432 MSEK.

Under 1987 emitterades ett konvertibelt förlagslån till sTORA-koncernens anställda i Sverige. Lånet, som löper med en årlig ränta om 10 %, kan konverteras till aktier från och med den 21 augusti 1989. Det förfaller till betalning år 1993 om konvertering dessförinnan ej skett. Under 1992 har förlagsbevis motsvarande nominellt 2 MSEK återköpts avSTORA.

I början av 1989 emitterades ett konvertibelt förlagslån till de anställda i Swedish Match. Lånet löper med en årlig ränta om lO% och kan konverteras till aktier från och med den ll januari 1991. Lånet förfaller till betalning år 1994 om konvertering dessförinnan ej skett.

Det högsta antal aktier som kan tillkomma genom konvertering av samtliga nu utestående konvertibla förlagsbevis uppgår tiU 5.491.092.

Konvert.ringslån NOMINELLT BELOPP VID NOMINELLT BELOPP KONVERTERINGs- MOTSVARANDE ANTAL EMISSION IMSEK) 92-12-31 (MSEKI KURS (SEKJ AKTIER 92-12-31

1983 Riktad emission till AB Volvo 495 110 Il

1985/95 Apportemission vid förvärv av Billerud AB 1.290 432 20011 2.160.321

1987/95 Apportemission vid förvärv av AB Papyrus 257 256 20011 1.277.451

l 987/93 Konvertibelt förlogslån till de anställda 331 329 36011 913.320 21

1989/94 Konvertibelt förlogslån till de anställdo 427 427 375 1.140.000

Totalt 1.444 5.491.092

'l Efter juJiering för •plit resp fondemission 21 Konverteringsrätten förföll den 22 mon 1993

9

(12)

EFTER FUll

N~ keltal KONVERTERING 1992

Resultat, SEK/oktie -16:20

Utdelning, SEK/oktie

Eget kapital, SEK/oktie 356

Utdelning/Resultat eer aktie, % Utdelning/Eget koeitol, %

soliditet,% 31

Skuldsöttning, ggr 0,9

Röntetöckningsgrad, ggr 0,4

NYCKELTAL

Tabellen visar ett antal ekonomiska nyckeltal som är direkt relaterade till koncernens resultat-och balansräkning.

Använda definitioner framgår av sammanställning på omslagets sid III.

JUSTERADE NYCKELTAL

Utöver det synliga egna kapitalet finns dolda (ej redo- visade) reserver i skogs- och vattenkrafttillgångar. De dolda reserverna framkommer som skillnaden mellan uppskattade marknadsvärden och de redovisade värdena på STORAs skogs-och vattenkrafttillgångar. I beräkningarna har an- vänts ett genomsnittligt värde av 5.000 SEK per ha för den produktiva skogsmarken samt 2:40 SEK per årskWh för vat- tenkrafttillgångarna och 0:80 SEK per årskWh för kärn- kraft. Se vidare Justerat eget kapital sidan 19.

Betonas bör att de justerade uppgifterna med nödvän- dighet är baserade på uppskattade värden.

1992 1991

- 18:70 8:60 6:50 13:00

365 297

neg 151

1,8 4,4

30 21

1,0 1,6

0,4 1,4

Justerade nyckeltal

Justerot eget kapital, SEK/aktie Utdelning/Justerat eget kapital, % Justerad soliditet, %

Beräknad dold reserv i skogs- och vattenkrafttillgångar, SEK/ aktie

varav skog varav kraft

1990 1989 1988

21:20 32:80 31:50

13:00 12:00 10:00

302 227 199

61 37 32

4,3 5,3 5,0

21 25 24

1,5 0,8 0,8

2,3 4,5 7,2

EFTER FUll KONVERTERING

1992 1992

435 450

1,4

35 34

78 85

51 55

27 30

Börskurs per aktie 31/12 Utdelning per aktie

Justerat eget kapital jämfört med börskurs per aktie

Kronor

350

300

250

200

150

100

50

lO

NommPII borsku<>

- Reill bor.kton

Kronor

14

12

lO

8

6

4

2

Nomonell uodelmn[l - Reol utdeln•olg

83 84 85 86 87 1!1! tl9 YU Yl

Kronor 450

395

365

282

Oold rerserv SkOQ

(13)

ÖKNING AV TOTALT AKT l EKAPIT Al AKTIEKAPITAL Förändring av alttiekaeital IMSEK)

1983

1984 Konverteri n s o v förlagslån 90 1984 S_e!!!.4: l

1986 Konverterine av förlagslån

1987 Apportemission vid förvärv av AB Pae~rus 374 1987 Konverterios av förlasslån

1988 Fondemission l :4 1988 Konverterinij av förlagslån 1989 Konverterios av förlagslån 1990 Konverteri "il av förlogslån 1991 Konverterine av förlagslån 1992 Konvertering ov förlagslån

Fördelning av aktier F rio

Ej konverterade förleeslån Förlagsbevis för vilka konverteringsrötten förfallit under mars 1993 Totalt efter full konvertering av utestående förlogslån

Aktieägarkategorier

SERIE A 47.794.531 5.491.092

-913.320 52.372.303

299

SERIE B SUMMA

11.941.325 59.735.856

o 5.491.092 o -913.320 11 .941.325 64.313.628

ANDEL AV ANDEL AV ENLIGT VPC FEBRUAI!I 1993 ANTALET AKTIER (%) ANTALET RÖSTER 1%) Institutioner - Svenska11

-Utländska Privatpersoner -Svenska

-Utländska

11 Vorr>V slörre akliespar· och allemansfonder

Aktieägorstatistik

ENLIGT VPC FEBRUARI 1993 ANTAL ANTAL AKTIER l STORLEKSKLASSER ÄGARE

1-1.000 46.637

1.001-5.000 1.663

5.001-10.000 195

10.001-50.000 176

50.001-100.000 39

100.001- 72

Summa 48.782

74 8 18 11

ANTAL AKTIER

6.423.356 3.420.386 1.416.549 3.827.571 2.950.384 41.697.610 59.735.856

77 6 17 9

%-ANDEL AV AKTIER

10,8 5,7 2,4 6,4 4,9 69,8 100,0

IMSEK) ANTAL AKTIER

730 7.302.750

820 8.202.750 820 32.811.000 820 32.811.378 1.194 47.762.903 1.194 47.763.458 1.493 59.704.783 1.493 59.707.939 1.493 59.709.988 1.493 59.714.462 1.493 59.733.906 1.493 59.735.856

Största ägare

ANDELAV ANDELAV

ENLIGT VPC FEBRUARI 1993 ANTALET AKTIER {%) ANTALET RÖSTER 1%)

l.

2.

3.

4.

5.

6.

lnvestor·koncernen T rygs-Hansa/SPP Nordbankens aktie-, oktiespar-och allemansfonder Allmänna Pensionsfonden fjärde fondstyrelsen Fond 92-94 Förvaltnings AB Ratos 7. Folksom-koncernen 8. Arbetsmarknadsförsökringar 9. S.E-Bankens aktie-,

aktiesear- och ollemonsfonder l O. Handelsbankens aktie-,

aktiespar-och allemansfonder

23,2 27,9

6,8 6,5

4,3 2,9

3,2 3,9

3,0 3,2

2,4 2,8

1,9 1,9

1,9 1,4

1,7 2,0

1,5 1,4

11

(14)

Koncernekonomi

FÖRÄNDRINGAR INOM KONCERNEN Den l januari 1992 överlät STORA aktierna i Buderus, Dynamit Nobel samt Cerasiv (Tekniska produkter), det s k Rest-FeNo, till den tyska industrigruppen Metallgesell- schaft AG. Stora Feldmuhle avyttrade dessutom i januari 1992 verksamheten i Lahnstein avseende tillverkning av pergament, fibertyg m m.

Genom justering av de koncemmässiga förvärvsvärdena på den del av Feldmuhle Nobel-förvärvet som STORA har behållit blev resultatet från dessa försäljningar noll.

Justeringen innebar att de koncernmässiga övervärdena minskades med ca 600 MSEK. Förändringen bestod i minskade övervärden i mark och byggnader om 1.100 MSEK hänförbart till de avyttrade enheterna samt ökad goodwill om knappt 500 MSEK genom justering av ursprungligen beräknat belopp för kvarvarande enheter.

Förändringarna i resultat- och balansräkningarna till följd av Rest-FeNo-avyttringen framgår av respektive räkningstabell senare i detta avsnitt.

Distributionsrörelsen inom Stora Kraft, omfattande ca 27.()(X) elabonnenter, avyttrades i december. Aktierna i Härjeåns Kraft AB, där STORAs andel uppgick till43,5 %, avyttrades i juni. Den fakturerade försäljningen inom distributionsrörelsen uppgick 1992 tilll77 MSEK.

Tarkett har i sitt fortsatta strukturarbete avyttrat de tyska textilgol venheterna Otterberg och Ramstein. Arsom- sättningen i dessa enheter uppgick till 518 MSEK.

Förändringsarbetet inom Åkerlund & Rausing har medfört försäljning av tubverksamheten i Sverige samt aktierna i det thailändska bolaget Strongpack. Den årliga fakturerade försäljningen för de sålda enheterna uppgick till 270 MSEK.

Sammantaget har ovanstående avyttringar reducerat koncernens nettolåneskuld med 760 MSEK.

Från den l januari 1993 har de tidigare affärsområdena Stora Kitchen och Swedoor sammanförts till ett nytt affärsområde, Stora Byggprodukter.

Från och med 31 december 1992 har Kopparkraft dekansoliderats ur STORA-koncernen. Huvudfinansiärerna har genom konvertering av för lagslån ökat sin röstandel i bolaget. Se vidare under Dekansolidering av Kopparkraft.

I följande text och tabeller har för operativ jämförbar- hets skull justering skett avseende föregående år (1991) för Rest-FeNa-avyttringen. De tidigare affärsområdena Stora Kitchen och Swedoor redovisas under Stora Byggprodukter.

12

FAKTURERING OCH RESULTAT

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 46.895 MSEK (51.889). Efter justering för avyttrade enheter var försäljningsminskningen 3.700 MSEK, varav lägre priser samt ökade volymer för skogsindustriprodukter svarade för -3.300 MSEK respektive +700 MSEK. Byggmaterialområdet svarade för ytterligare l.()(X) MSEK av nedgången på grund av lägre volymer och priser.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till -1.359 MSEK (595). Häri ingår omstruktureringskostnader med '-847 MSEK (-504) samt realisationsresultat med 375 MSEK(ll3).

Resultatförsämringen, som var en följd av lägre priser, har delvis kompenserats med kostnadssänkningar om 2.()(X) MSEK relaterade till koncernens genomförda rationalise- rings- och besparingsåtgärder.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter på den euro- peiska marknaden ökade under året med drygt l %. Varia- tionen mellan de olika kvaliteterna var stor. Exempelvis ökade efterfrågan på bestruket journalpapper (L WC) med lO % medan abestruket journalpapper (SC) minskade med 3%.

Överkapaciteten inom skogsindustribranschen, det allmänt dåliga affärsklimatet samt den stora valutaoron har medfört kraftigt försämrade priser för flertalet av koncer- nens papperskvaliteter.

Byggnationen i Norden minskade under året vilket inne- bar fortsatt förlust för köks-och dörrprodukter. Effekterna av interna åtgärdsprogram samt den geografiska marknads- spridningen har medfört en resultatförbättring inom Tarkett, trots den kraftiga nedgången på den nordiska marknaden.

Omstruktureringsprogram inom Åkerlund & Rausing har resultatmässigt kompenserat försämrade priser och minskade volymer.

Finansnettot förbättrades till följd av Rest-FeNa- avyttringen. Exklusive Rest-FeNo-avyttringen har finans- nettot försämrats något främst beroende på ett högre ränteläge.

Koncernens skattekostnad var positiv 288 MSEK (-247) beroende på ett negativt resultat före skatt, vilket minskat latenta skatteskulder.

1991

EXKLUSIVE 1991 Resultaträkning (MSEK) 1992 RESHENO REDOVlSAT Fakturerad försälj n i ng 46.895 s 1.889 69.500

Rörelsens kostnader -42.122 -45.296 -60.969

strukturkostnader och

realisationsresultat 472 - 391 391

Resultatondefor i intressebolag 58 21 21

Avskrivningar enligt plan - 3.437 - 3.452 - 4.241

Rörelseresultat 922 2.771 3.920

Finansnetto - 2.281 - 2.176 - 2.826

Resultat efter finansnetto - 1.359 595 1.094

Skatt 288 - 247 492

Minoritetens andel 44 - 90 90

Nettoresultat - 1.115 258 512

References

Related documents

MEDELBONITET  3,6 m 3 sk/år  LÖPANDE TILLVÄXT  4,6 m 3 sk/ha, år  VIRKESFÖRRÅD/HA, MEDEL  86 m 3 sk/ha  VIRKESFÖRRÅD, TOTALT  Ca 3 470 m 3 sk .

Anfallsspel - skapa målchans och avslut - väggspel (För utespelare och målvakter).. Tid

I vår spelarutbildningsplan så beskriver vi hur tränare kan arbeta för att skapa intresse för idrott hos de aktiva och en glädje kopplad till fysisk aktivitet.. För varje nivå

Som en del i JLT:s satsning på den övre delen av marknaden, där kunder har krav på prestanda, stryktålighet och tillförlitlighet, lanserade vi under 2015 nya truckdatorn JLT1214P

Skogsmarken uppgår till 81 ha med ett virkesförråd om 12 400 m³sk, medelboniteten är beräknad till 10,1 m³sk/ha/år... På fastigheten finns bostadshus med ladugård

Anmälan görs via mail eller telefon via magnus.forsen@hushallningssa llskapet.se eller 072-517 22 88. Max 15 platser (först till kvarn

– Återta volymer som förlorats till följd av covid-19 – Tillväxt inom förpackade varumärken. – Skapa hållbar lönsamhet inom lösviktsgodis – Minskade kostnader och

Studien visade att ingen av de använda måtten för företagets prestation (nettovinstmarginal, ROA och total avkastning till aktieägarna) hade en signifikant korrelation