91 "Här byggs för att få

77 "Det går lättare att växa om man har nära till Posten."

Ikea är en av Posten Utrikes största kunder. Mats Gezelius rapporterar från Älmhult och Helsingborg.

91 "Här byggs för att få

luft och ljus."

Ulf Sörenson tar oss med på en guidad tur genom arkitekt Ferdinand Bobergs Centralposthus från 1903 i Stockholm.

65 "Rationalisera, bolagisera och mät effektiviteten."

Det man kan mäta kan man också förbättra, säger Curt Nicolin i en intervju av Gustaf Olivecrona.

2 "Vi har val t väg inför 2 000-talet.

1991 blev ett historiskt år för Pos- ten. Då började förberedelserna för den förvandling från affärs- verk till statligt ägt aktiebolag som troligen genomförs den l ja- nuari 1993. Ulf Dahlsten samta- lar med Lena Svanberg.

26 Internationell transportjätte Postens nya partner.

POSTKONCERNENS RESULTAT

(Mkr).

2549

l 168 954 942

604

1987 1988 1989 1990 1991

44 Posten når lönsamhetsmålet.

Resultatet 1991 på l 168 Mkr motsvarar 5,6 procent av rörelseintäkterna. Det är i stort i nivå med det långsikti- ga resultatkravet på minst 5 procent.

1991 beslutade svenska Posten att tillsammans med f .A

andra postverk köpa 50 procent av aktierna i transport- J!!!!!

kurirfuretager TNT Express Worldwide.

Via det nya bola-

get, som ffitt nam-

net · GD Express

Worldwide, stärker

Posten sin ställning

på den internatio-

nella expressmark-

naden.

18 Posten hö j er kvaliteten för t red j e året i rad.

Kvaliteten i brevbefordran var rekordhög 1991 då 96,6 pro- cent av normalbreven kom fram i utlovad tid.

96,6%

85 "Jag lyssnar alltid till musik när jag graverar."

Världens flitigaste gravör bor i Stockholm. Hans namn är Czeslaw Slania. Johannes Göransson har besökt honom.

Per Post

POSTENS ÅRSREDOVISNING 1991

INNEHÅLL

Ulf Dahlstens kommentar ... ... ... ... .. .. . ... 2

Postkoncernen i sammandrag ... .. .... ... .... ... 5

POSTEN OM POSTEN Detta är Posten ... .. ... ... .... ... ... ... 7

Postens personal .. ... ... ... ... ... .. .. .. ... . ... ... ... .. . 12

Postens ledning .... ... .... .. ... ... ... .... ... 14

Posten Brev ... ... ... ... .. . .. ... .... .... ... .. ... ... ... .... 18

Posten Lättgods ... ... ... .... ... ... ... .... 22

Posten Utrikes .... .... ... ... .. ... ... ... ... . 26

PostGirot .. ... .. ... .... ... ... .... ... ... ... ... . 29

Posten Bank och Kassa .. ... ... ... . ... .... . 33

Resultatenheter .. ... ... . ... ... ... . .. ... ... .. .. 36

Postens bolag ... ... .. . .. .... ... 40

SIFFROR OM POSTEN Förvaltningsberättelse och koncernöversikt . .. ... ... ... ... .. ... ... ... ... .... 44

Resultaträkningar ... . .. ... ... .. ... .... .. ... 49

Balansräkningar . ... ... ... ... ... ... ... ... .. ... ... .... . 50

Finansieringsanalyser ... .. ... .... .... ... 52

Bokslurskommentarer ... .... ... ... .. .... ... .... .... 53

Noter till resultat- och balansräkningar .... .... .. ... .. .. 55

Revisionsberättelse . .. ... . ... . .. .. .. ... ... .... ... 60

Statistik ... ... . ... . .... ... .. .... ... .. ... 61

RÖSTER OM POSTEN Curt Nicolin ... ... .... ... .... ... ... ... ... 65

Tommy Persson, chef för Posten Bank och Kassa, Roland Fahlin från ICA och Carl Erik$ tålberg i Sparbanksgruppen .... ... .. ... .. ... ... ... ... .. 68

Klas Eklund, chefekonom på Posten ... ... ... ... ... ... . 72

IKEA och Posten ... ... .. . ... ... .... ... .. ... ... ... 77

EPS, Elektronisk Post Service ... ... .. ... .. ... 83

Czeslaw Slania ... ... ... ... ... .. ... .... ... .... .. ... . 85

Ulf Sörenson om Centralposthuset .... .. ... ... .... ... ... 91

Nlgra av de järnfönonde uppgiftern• !'or 1990 skiljer sig fcln forcgiendc ksrcdQVisning. Pl grund av ocganisarionsf'oriindringor och l.ndnode redovisninf;'principer har dc nkn•ts om för att skapa jämförbarhet med 1991

m

ULF DAHLSTE.N:

"Vi har val ^t väg

inför 2 000-talet"

Av Lena Svanberg

1991 blev ett historiskt år för Posten. Då började förberedelserna för den förvandling från affärsverk till ett statligt ägt aktiebolag som enligt regeringens proposition till vårriksdagen 1992 troligen ska genomföras den l januari 1993.

UNDER KONCERNLEDNINGEN FINNS

nu fem helt divisionaliserade aff'års- områden: Posten Brev, Posten Lätt- gods, Posten Utrikes, PostGirot och Posten Bank och Kassa. Det sist- nämnda affärsområdet har fått det samlade ansvaret för försäljningen till privatpersoner och småföretag.

"Vägvalet är klart. Posten ska dri- vas som ett modernt kund- och resultatorienterat företag, under full konkurrens, med fortsatt rikstäck- ning och ett med staten överens- kommet socialt och regionalt an- svar", säger Postens generaldirektör Ulf Dahlsten. "Koncernen hålls samman bl a genom långsiktiga avtal mellan affärsområdena och synener- gieffekterna ger oss mellan en och två miljarder."

Posten får sätta marknadsmässiga priser men geografiskt far det inte finnas några skillnader för enstaka försändelser:

"Samtidigt som vi inte flr höja det genomsnittliga portot mer än 80 procent av index står vi inför det tuffa kravet att själva klara av kost-

2. POST.ENS ÅRSREDOVISNING 1991

naden för enhetsportot på l ,3 mil- jarder. Där menar regeringen att stordriften ger oss tillräckliga förde- lar. Efter tre år far vi göra en utvär- dering. I övrigt måste Posten - om kraven på oss ska bibehållas - få er- sättning för de icke lönsamma upp- drag vi får av sociala skäl."

D ^{it hör} idag distributionen av tidningar som omsätter närmare miljarden och går med 400 Mkr i förlust. Staten krä- ver också att Posten ska upprätthålla en rikstäckande daglig kassaverk- samhet. Enligt 1992 års budgetpro- position kommer Posten att fl 300 Mkr i ersättning f~r kassaverksam- het på platser där denna inte är kommersiellt motiverad, företrädes- vis i glesbygd. Men samtidigt sänks PostGirots intäkter för hanteringen av starens betalningar med 500 Mkr.

Postens pensionsskuld på 7 mil- jarder kronor har tidigare redovisats i statens räkning:

"För att inte pensionsskulden ska bli en belastning i förhållande rill konkurrenterna måste den frågan fl

en acceptabel lösning", slår Ulf Dahlsten fast.

1991 slog Posten till bromsarna och tog bort l 000 jobb bl a genom att gå ner från 25 till 9 pakettermi- naler ("med en ny organisation för företagspaket kommer det inte att behövas fler än fyra"), minska kon- torspersonalen, banta åkeriet och sätta in nya brevsoneringsmaskiner. - Vid slutet av 1994 _ _ska personalen ha l minskat med l O procent dler 7 000 personer. Med divisionaliseringen av regionerna försvinner 500 adminis- tratörer. Huvudkontoret ska minskas med 250 anställda:

"Hela den offentliga sektorn har problem med effektiviteten och det har tidigare inte funnits någon för- ståelse för att göra något åt en dålig arbetsorganisation - for övrigt ett ge- nerellt problem i hela tjänstesektorn.

I USA har man inlett en produk-

tivitetsjakt på den privata sidan som

man räknar med ska minska antalet

anställda med l O procent. Vi ser en

sammanlagd förbättringspotential

på två miljarder kronor - en miljard

"Posten är på väg igenom en bdde nödvändig och omfattande omställningsprocess", konstaterar Ulf Dahlsten.

genom strukturförändringar och en miljard genom vad vi kallar 2000- talets arbetsorganisa tio n."

Resultatet 1991 stannar pä.

l ,2 miljarder, en försämring mot rekordä.ret 1990 på mer än 1,3 mil- jarder:

"Konkursen i försäkringsbolaget Njord - det var första gången sedan 1913 som ett försäkringsbolag kra- schade - kostade 432 Mkr. 1990 däremot tjänade vi stora pengar pä.

bankkonflikten. Tar man bort alla

tillHilligheter är resultatet relativt stabilt. Även med beaktande av Njord är resultatet bättre än ägaren- statens långsiktiga krav på en vinst pä. fem procent av intäkterna. Och vi har sanerat en del förlustaffårer.

Det tidigare underskottet på 30 pro- cent av omsättningen på hantering- en av lättgods har mer än halverats och blev 282 Mkr på 2,4 miljarder 1991. "Trots lågkonjunkturen öka- de betalningsflödena i PostGirot och medelsaldot på postgirokontona,

bankkonflikten undantagen. 1988- 1991 har PostGirot förbättrat arbetsproduktiviteten med 25 pro- cent. Ett glädjeämne är också att kvaliteten 1991 slog rekord för tred- je året i rad, 96,6 procent av alla brev kommer fram i utlovad tid, som sämst har vi varit nere i 92 procent.

Som ett led i utvecklingen av Pos- ten Lättgods till ett modernt tran- sportföretag gjordes under 1991 en strukturaffår med SJ. Posten för- värvade SJs Expressgods mot att SJ

POSTENS ÅRSRBDOVISNING 1991

" ... I slutet av 1991 träffade PostGirot en överenskommelse med postverken 1

Estland och Lettland om att utveckla ett nytt betalningssystem ... "

PostGirot växer. Under 1991 bokforde man 24 miljarder kronor per dygn. För detta krävdes 5,5 ton blankettpapper. Också per dygn.

fick köpa Postens bussrörelse i norra Sverige.

I augusti 1991 gjorde Posten sin första internationella storafFår. För att klara den globala konkurrensen köpte Posten tillsammans med de tyska, franska, holländska och

densiska postverken 50 procent i det australienägda TNT Express

wide - ett nätverk för expressbrev, dokument och snabbpaket. Det samägda bolaget har döpts till GO Express Worldwide. Posten går in med omkring 200 Mkr och äger indirekt 7,5 procent i företaget som 1991 omsatte l miljard dollar. GO Express Worldwide har i mars 1992 träffat en överenskommelse med

deral Express att GO Express World~

wide tar över ansvaret för Federal Express verksamhet i tio länder i Europa. Avtalet innebär ett stort förtroende för det nya GO Express Worldwide.

4

1991

PostGirot utvecklade under 1991 tillsammans med tretton

ganisationer i Europa ett nytt betal- ningssystem, Eurogiro, for den eu~

ropeiska marknaden. Systemet kom- mer att vara fullt utbyggt hösten 1992 men svenska PostGirot startar tillsammans med kollegorna i Dan~

mark och Holland en pilotverksam- het redan under våren 1992.

I slutet på 1991 träffade PostGi- rot en överenskommelse med postverken i Estland och Lett- land om att utveckla ett nytt betal- ningssystem.

Samtidigt som svenska folket för forsta gången i historien skickade färre brev så fick Posten, också för första gången, konkurrens när det gäller det vanliga brevet: "En åklaga- re kom fram till att postmonopolet inte kan tillämpas", konstaterar Ulf Dahlsten som plötsligt blev ende postgeneralen i världen utkastad på

en fri marknad . "Även om detta be- slut nu prövas av överåklagaren kvarstår att regeringen anmält sin avsikt att föreslå att monopolet tas bort. Det har vi inga invändningar mot bara vi får konkurrens på lika villkor. Det har vi inte ännu men där hoppas vi på en ändring."

Nedgången i antalet brevforsän- delser stannar visserligen vid två procent men trendbrottet oroar Ulf Dahlsten:

"Lågkonjunkturen, mer än faxen, har slagit hårt och vi räknar med fär- re brev också 1992. Men faxe n har i sin tur tagit fyrtio gånger så mycket av marknaden som privata konkur- renter och budbilar."

1991 slöt Posten ett femårigt avtal med Nordbanken som vidgar Postens möjligheter på privatmarknaden:

"Det har gett temporär arbetsro men ägardiskussionerna kring Nord- banken är ett ständigt återkommande orosmoment", säger UlfDahlsten.

Inte bara brevmängden minskade under 1991, antalet transaktioner i Postens kassor minskade med 8 pro- cent, totalt minskade volymen för Posten:

"Volymminskningen har mötts med neddragningar av personal så arbetsproduktiviteten har vi bibe- hållit. Men våra fasta kostnader för t ex lokaler har vi inte kunnat kom- ma ifrån. Den totala

ten har alltså blivit lägre. Program-

met för personalreduceringar måste

därför genomföras fullt ut. struktur-

forändringar ska minska det bundna

kapitalet. Förslaget till ändring av

kassanätet (NÄT92) med avtalen

om samarbete med Sparbanken och

detaljhandeln skall ge en besparing

på 400 Mkr. Posten är på väg

igenom en både nödvändig och om-

fattande omställningsprocess", kon-

staterar Ulf Dahlsten. ,a,

POSTKONCBRNI!N l SAMMANDRAG

Postkoncernen i

sammandrag

VIKTIGA NYCKELTAL

1991 1990

RÖrelseintäkter Mkr 21 032 20 553

Resultat efter finansnetto Mkr l 168 2 549

Vinstmarginal o/o 5,6 12,4

Räntabilitet på eget kapital o/o 15,4 44,3

soliditet o/o 15,2 12,7

Totalproduktivitet, ändring

o/o 3,1 2,2

Personal produktivitet, ändring

o/o 0,2 1,9 Prisrelation intäkter/kostnader, ändring

o/o 0,9 4,2 Volym (intäkter i fast pris), ändring

o/o 1,9 3,1

Investeringar i anläggningar

o/o 8,1 8,1

Investeringar i anläggningar Mkr l 700 1 658

Kvalitet för normalbrev

o/o 96,6 96,0

Nöjd-Kund-Index (NKI) index 76

Personal som trivs o/o 87 86

Medelantal anställda st 56 415 57 392

1

Exklusive positiv effekt av bankkonflikten 1990 och negativ effekt av kreditforluster 1991. Inklusi- ve bankkonflikten totalproduktivitet- 4,5 procent (3,5), persomilptoduktivitet- 1,8 procent (3,3), volym- 3,4 procent (4,5) under 1991.

Investeringar i procent av rörelseintäkter.

Kvaliteten anger brev som kommer frami utlovad tid. Uppföljningen görs genom att testbrev sänds genom Postens distributionsnät.

Den kraftiga ökningen 1990 beror pli ökade räntor.

l Resultatet 1991 på l 168 Mkr mot- svarar 5,6 procent (12,4) av rörelse- intäkterna. Det är i stort i nivå med det långsiktiga resultatkravet på minst 5 procent.

Räntabiliteten på eget kapital är 15 procent (44).

Resultat har de senaste två åren påverkats starkt av utvecklingen på de finansiella marknaderna. 1990 i kraftigt positiv riktning av bl a bankkonflikten och 1991 i negativ riktning av Njordkonkursen.

Resultatet 1991 påverkas negativt av lågkonjunkturen. Den leder till att de inrikes 'brevvolymerna minskar med 2 procent, de utrikes försände!-

serna med 2 procent och betalningar- na på postkontoren med 8 procent.

Gireringarna ökar med 5 procent.

REKORDHÖG KVALITET Kvaliteten i brevbefordran är re- kordhög. 96,6 procent av breven kommer fram i utlovad tid. Postens kvalitetssatsning leder till att kvali- teten i brevbefordran förbättrats tre år i rad.

Postens målsättning är att alla brev ska komma fram i utlovad tid.

Kravet från ägaren är en kvalitet på 95 procent.

Nöjd-Kund-Index (NKI) är 76 som ett genomsnitt för Posten. Må-

let är index 80. Högsta värdena sva- rade PostGirot för.

MONOPOLET UPPHÖR Regeringen avser nu att slopa brev- monopolet, införa moms på brev och bolagisera Posten.

Brevmonopolet upphör i prakti- ken när utredningen om ett konkur- rerande företags verksamhet i Stock- holm läggs ner. Utredningen har nu återupptagits.

Dessutom finns en tvist mellan Pos- ten och f'oretaget som stämt Posten för att ha utnyttjat företagshemligheter.

19 92 fullf'ol j er Posten divisionali- seringen av verksamheten rakt ige-

POSTENS ÅRSitEDOVISNING 1991

POSTKONCERNENS RESULTAT (MKR)

2 549

l 168 954 942

604

1987 1988 1989 1990 1991 Postens resultat efter finansnetto över åren ska normalt vara minst 5 procent av rörelse- intäkterna. 1991 års resultat motsvarade 5,6 procent. Resultatet behövs för att Posten ska kunna självfinansiera nödvändiga investe- ringar och överleva av egen kraft. Dessutom ska resultatet klara statens krav på urdeliiing.

nom hela organisationen ned på läg- sta organisatoriska nivå. Ansvar och befogenheter förs ut så nära kunden som möjligt.

PostGirot B.r under året vidgade verksamhetsramar genom rätten att ge vissa krediter.

Fr o m 1992 B.r Posten själv inom vissa ramar besluta om portot för normalbrev.

Fr o m den l juli 1992 f"ar Posten 300 Mkr i årlig ersättning för riks- täckande betalningsservice. Samti- digt kommer dock Postens ersätt- ning för statliga betalningar att min- ska med preliminärt 500 Mkr per år.

l'OSTKONCERNEN I SAMMANDRAG

Formerna för statens ersättning till Posten för social service och för redovisning av Postens pensions- skuld ses över.

Utredningen NÄT92 slår fast att 2 000 serviceställen ska behållas.

Men formerna för servicen ses över.

INTERNATIONELL AFFÄR

1991 beslutade svenska Posten VIa Postbolagen att tillsammans med fYra andra postverk köpa 50 procent a v aktierna i transport- och kurirföreta- get TNT Express Worldwide. Via det nya bolaget, som B.tt namnet GO Express Worldwide, stärker Posten s in ställning på den internationella ex- pressmarknaden.

I mars 1992 meddelar Federal Ex- press att de ska minska sin verksam- het i Europa. GO Express Worldwi- de och Federal Express träffar en överenskommelse att GO Express Worldwide tar över ansvaret för verksamheten i tio länder.

AFFÄRSMÄSSIG SAMVERKAN

Ett femårsavtal om utveckling av bankverksamheten sluts mellan Pos- ten och Nordbanken i början av 1991. Dessutom sluter Posten fem- årsavtal med Sparbankerna om kon- torssamverkan och startar samarbete med I CA och KF.

I en strukturaffär säljs Postens Di-- ligenstrafik till Swebus i SJ-koncer-

RESULTAT FÖR OLIKA ENHETER I POSTEN

1991

898

729

145

33 -10

-282 -267

Posten Posten Posten PostGirot Posten Resultat- Bolag Gemensamt Brev Lättgods

Bank enheter

och Kassa

Enligt 1991 års organisation. Posten Brev och PostGirot svarar for huvuddelen av Postens resul- tat. Förlusten

Posten Lättgods avvecklas på ett planerat sätt och affärsområdet ska redovisa vinst fr o m 1994. Resultatet for resultatenhererna (Posten Finans ingår) har 1991 påverkats ne- gativt av kreditforluster med 432 Mkr

anslutning till Njordkonkursen. Gemensamt innefattar kostnader av sådan karaktär att de inte kan fordelas ut på resultatansvariga enheter.

6

1991

BREV SOM KOMMER FRAM I UTLOVAD TID

(o/o) 93,0 94,0 94,1 96,0 9 6,6

1987 1988 1989 1990 1991 Postens produktionssystem ska vara upp- byggda så att

princip 100 procent av breven kan komma fram över natten. Kvaliteten (brev som kommer fram i utlovad tid) ska va- ra minst 95 procent.

nen. Ca 500 anställda berörs av aff'å- ren. Posten köper samtidigt SJ Ex- pressgods för att nå en starkare posi- tion på expressgodsmarknaden.

POSTEN LÄTTGODSPÅ VÄG MOT V I N ST

Avvecklingen av förlusten för aff'års- område Posten Lättgods fortgår som planerat. Resultatet förbättras från som lägst - 540 Mkr 1989 till -282 Mkr 1991. Aff'årsområdet ska redovisa vinst fr o m 1994.

FÖRSTA KULLARNA FRÅN POSTHÖGSKOLAN

Under året utexamineras de första kullarna på sammantaget ca 70 ele- ver från Posthögskolan. På Posthög- skolan bedriver Posten kvalificerad utbildning i samarbete med Han- delshögskolan i Stockholm. Pro- grammet ger 50 ak ademiska poäng.

I N VESTERI N GAR

Under året investerar Posten för 1,7 miljarder kronor. Bl a i nya postkas- saterminaler och ett antal nya brev- sorteringsmaskiner. Postens satsning på att utnyttja och integrera elektro- niken i produktutbudet intensifieras.

Ett särskilt nät för hantering av

företagspaket byggs upp. En ny

strukt ur för hantering av postpaket

börjar byggas up p.~

Detta är Posten

osten är ett av Sveriges största företag för service och kommunikation. Postens rörelse-

'

1ntäkter 1991 var 21 ,O miljarder kronor och medelantalet anställda 56 415 st. Posten säljer varje dag tjänster för 80 Mkr och tar hand om 16 miljoner försändelser. Varje dag kommer 600 000 kunder till postkontoren, åker lantbrevbärarna 22 000 mil, töms lan- dets 40 000 brevlådor och omsätter PostGirot 24 miljarder kronor.

POSTENS VERKSAMHET DELAS IN I

affärsområden och regioner med ut- gångspunkt från kunderna och mark- naden. Verksamheten organiseras fr o m 1992 i fem affärsområden.

Varje affärsområde har ett samlat grepp om produktion, produkter och marknad med totalansvar ända ut till kunden.

POSTEN BREV

förmedlar med-

delanden och lättare varor inom lan- det. Affärsområdet är indelat i 13 re- gioner med ansvar för försäljning, kundvård och produktion.

POSTEN LÄTTGODS

svarar för lätt-

POSTKONCERNEN I SAMMANDRAG 1991

Rörelseintäkter Resultat

Medelantal

Mkr Mkr anställda, st

Posten Brev 13 363 898 30 072

Posten Lättgods 2 397 282 44

Posten Utrikes 1 108 77 61

PostGirot 4 795 729 3 840

Posten Bank och Kassa 6 340 145 18 415

Resultatenheter } 2 630 10 l 792

Gemensamt 311 267 105

Avgår interna intäkter - 10 584

Affiirsverket 20360 1136 54 329

Dotterbolag 975 33 2 086

Koncerneliminering . 303

Postkoncernen 21 032 l 168 56 4 1 5

1

Enligt 199.1 i rs organisation.

Resultat efter finansnetto. Posten bedriver en integrerad verksamhet. Redovisningen per affårsomride byg- ger p;\ kalkylmässiga kostnadsfördelningar och internt satta priser.

Resultatet för Posten Finans

bland resultatenheter) har bdas- tats med 432 Mkr avseende kreditförluster i anslutning till Njordkonkursen.

POSTENS ÅRSREDOVISNING 1991 7

· Region l - 13

• Region Göteborg

• Rtgion Jönköping

• Region Karlstad

• Region Linköping

• Region Malmö

• Region Scockholm City

• Region Srockholm

Södra

• Region Srockholm Norr:a

• Region Sundsvall

• Region Umel

• Region Uppsala

• Region Växjö

• Region Örebro

Resultatenheter

• Posten Frimärken

• Postens Bilverkstäder

Postbolagen

• P06Cen DM-bolaget AB -Vendacor T de-

marketing AB -Berta Mail AB - Poseens Adressregister

• TidningstjlWt AB

• Falcon Aviation AB

• Posten Bildbanlcen AB

• Nordie Data Post A/S³

Postkoncernens affärsorganisation

/ ^Posten

Uuike$ \

^PostGirot

f'Uni!flllllSl~on

l 6

Olij~~~

l)t!lt'C~DI'J

Ccmr.al:a rcsuh:ucnhctcr

•l"ootnlhpu

~ (

Centrala "\

projekt \

•K...J&m

• 1"-t.rjprid

• r-utt-"'" c..mu.

•

s-.'"

·~11\b~

•

~-

·P~

'PottlxHaJ;tfl

•

...t

• Bolapbtldrung

l'u.uLobgt"n

• 1\lmn 11

1

Ägs t ill 15 procent av svenska Posten,

Ägs rill 50 procent av GO Net B. V. och därmed indirekt till 7,5 procent av svenska Posten.

Ägs till 25 procent av svenska Posten.

Postens verksamhet delas in i affärsområden och regioner med utgångspunkt från kunderna och marknaden. De fem affärs- områdena har var för sig totalansvar för produktion, produkter och marknad ända ut till sina respektive kunder. Flertalet av Postens bolag ingår affärsmässigt i det affärsområde som de hör naturligt ihop med. Den juridiska bolagsstrukturen finns dock kvar inom Postbolagen. Utanför affärsområdessf'åren finns ett antal Centrala resultatenheter och Centrala pro- jekt. Diagrammet visar Postens organisation i april1992.

8 l'OSTENS ÅRSREDOVISNING 1991

gods på upp till 35 kilo. Försälj- ningsarbetet är indelat i sex mark- nadsområden. AfFärsområdet har centralt ansvar för marknadsfrågor och upphandling av produktion.

POSTEN UTRIKES

svarar för utri- kes försändelser. AfFårsområdet är indelat i tre regioner och köper delar av sin försäljning och produktion från andra affärsområden eller från andra leverantörer.

POSTGIROT

förmedlar pengar och ansvarar för den rikstäckande kassa- servicen. Affärsområdet har sex för- säljningsregioner. Produktionsan- svaret ligger centralt.

POSTEN BANK OCH KASSA

svarar för Postens kassanät och erbjuder banktjänster. Affärsområdet är inde- lat i 13 regioner med ansvar för för- säljning, kundvård och produktion.

Affärsområdet förmedlar Postens samlade sortiment för privatperso- ner och småföretag.

Fr o m 1992 ingår flertalet av Post- ens bolag affärsmässigt i det affärs- område som de hör naturligt ihop med (de flesta inom Posten Brev).

Den juridiska bolagsstrukturen finns dock kvar inom

Postbolagen. Utanför affärs o mrådessfåren

DETTA ÄR POSTI!N

såväl stora som små kunder i hela lan- det till rimliga priser. Kundernas ef- terfrågan bör vara styrande f'or Pos- tens insatser. Anpassningen av ser- vicens utformning i glesbygd bör ske varsamt.

• Postens produktionssystem ska vara uppbyggda så att i princip l 00 procent av normalbreven kan gå fram över natten. Andelen normal- brev som faktiskt går fram över nat- ten ska vara minst 9 5 procent

• Den höga geografiska täcknings- graden för daglig postkassaservice till hushållen ska behållas.

EKONOMI

Posten ska driva sin verksamhet på ett så effektivt sätt att det möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft.

• Postens verksamhet bör drivas så att den över åren kan ge ett genom- snittligt överskott som motsvarar 5 procent av rörelseintäkterna. Over- skottet ska användas till att ge sta- ten en tillräcklig avkastning på ver- kets fasta statskapital, till nödvändi- ga investeringar och till en viss kon- solidering.

• Avgiften för normalbrev upp till 500 gram ilr höjas med högst 80 procent av den genomsnittliga för- ändringen av faktorprisindex för lastbilstransporter under treårspe- rioden 1990-1992. Prismålet kom- bineras med ett mål för totalproduk- tivitetsutvecklingen. Ett sådant mål ska utformas i samband med den på- gående översynen av Posten.

Ovanstående krav är utgångs- punkten för Postens treårsplan och Posteris affärsplan vilka styr arbetet inom Posten. Återkoppling till äga- ren sker genom att dessa planer lig- ger till grund för riksdagens beslut.

För att uppnå en tydligare rela- tion till ägaren och samtidigt få stör- re frihet att fatta affärsmässiga beslut har Posten ansökt hos regeringen om att få ombilda Posten till aktit;- bolag eller likvärdig form.

Posten söker ett avtal med staten om PostGirots roll som statens kas- sör och om Postens sociala och re- gionala åtaganden.

POSTENS AFFÄRSIDE

finns ett antal Cen-

Posten ska över hela landet och in- ternationellt för- medla meddelan- den, lättgods och pengar samt erbju- da andra finansiella tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affå-

POSTENS KONKURRENSSITUATION

trala resultatenheter och Centrala projekt.

ÄGARENS KRAV

Riksdag och regering har lagt fast följande huvudsakliga mål för Posten för treårspe- rioden 1992 - 1994.

Målen kommer att revideras på försom- maren 1992. De revi- de rad e målen kom- mer att avse treårspe- rioden 1993- 1995.

SERVICE OCH KVALITET

En god grundläggan- de service ska ges till

Marknader Postens beräknade Andel av Postens marknadsandel o/o intäkter o/o

Skriftliga företagsmeddelanden 90 29

Skriftlig marknadskommunikation 55 11

Privat skriftlig kommunikation 95 6

Dagstidningar lO l

Medlemstidskrifter 100 2

Övriga tidskrifter 75 l

Inrikes företagspaketprodukter 55 6

Övriga inrikes lättgodsprodukter 85 6

Budmarknad 20 l

Utrikes lättgodsprodukter 23 l

Gireringar 50 20

Bankservice

11 7

Övrigt 9

1

Posten möter stark konkurrens pi alla marknader. Brevmonopolet, som i prakti- ken redan upphört och som

nu ·också avser an avskaffa formellt, svarar endast för en liten dd av intäkterna. Marknadsandel avser inlåning.

rer stöds.

POSTENS STRATEGIER

Posten ska känne- tecknas av att vara Säker, Nära och Offensiv.

SÄKER

innebär att Posten ska hålla utlovade serviceni- våer och produkt- villkor. Kvalitet är att göra rätt från början och hålla vad man lovar.

NÄRA

innebär

l'OSTilNS ÅRSREDOVISNING 1991 9

att Posten ska nå alla överallt genom sitt unika rikstäckande och globala servicenät. Posten ska vara Sveriges närmaste företag, ett företag som bryr sig om och håller kontakten med si- na kunder. Posten ska arbeta med decentraliserade arbetsformer och besluten ska fattas nära kunderna.

OFFENSIV

innebär att Posten är ett företag i snabb utveckling som finner nya lösningar på utmaningar.

Alla i Posten ska känna ansvar för kunderna och våga ta nödvändiga beslut. Kompetens och affärsmässig- het är ledstjärnor. Posten präglas av framtidstro och av att de anställda är delaktiga i förändringen. Posten ska vara en attraktiv arbetsplats med ut- vecklingsmöjligheter.

HÅRD KONKURRENs PÅ POS- TENS MARKNADER

Konkurrensen hårdnar alltmer. Ny teknik har fått sådan genomslags- kraft att den börjar

ta marknadsandelar

OI!TTA ÄR POSTI!N

det vittförgrenade servicenätet.

Genom delägarskapet i GO Ex- press Worldwide har Posten också kommit i en bättre position för att konkurrera om internationella för- sändelser. Postens stora internatio- nella engagemang har också skapat en rad andra utvecklingsmöjlighe- ter globalt.

KUNDANPASSNING

Posten närmar sig kunderna på två olika sätt. Privatpersoner och små- företag fh ett komplett utbud av service genom postkontoren. Det sker med enkla, standardiserade och prisvärda tjänster med tydlig pro- duktinformation. Posten erbjuder också en utvecklad bankservice.

Stora kunder ska kunna få service som är anpassad till kundens önske- mål. Posten kan ställa upp med flera specialister inom olika områden.

Vill kunden hellre ha endast en kon-

taktperson för alla typer av tjänster ska den kunna ra ^det.

Marknadsanpassning av service och priser medför stora förändringar inom Posten. Dock f"ar det inte göras avkall på ansvaret att upp- rätthålla en daglig postservice, oav- sett var man bor. Däremot är for- merna för den servicen under för- ändring.

DAGLIG SERVICE

Den grundläggande verksamheten i Posten, som exempelvis daglig post- service över hela landet, drivs av Posten själv men kompletteras med köp av externa tjänster när detta är mest effektivt och lönsamt.

Sarsniogen på kvalitet fonsätter så att alla brev kan delas ut i utlovad tid. Väntetiderna på postkontoren ska vara rimliga.

Också kvaliteten på utrikes för- sändelser förbättras. Postens ansvar

slutar inte vid från Posten.

gränsen. Kunden betalar för att får- sändelser når ända Den förändrade

konkurrenssituatio- nen tillsammans med den rådande låg- konjunkturen med- förde att volymen brev minskade un- der 1991.

Posten är i front- linjen inom ny tek- nik och nya pro- dukter. Ytterligare satsning på ny tek- nik ger möjligheter att erbjuda nya pro- dukter som helt elektronisk överfö- ring av meddelan- den och betalningar.

Genom ökad ef- fektivitet ökar Posten konkurrenskraften.

Genom en vidare- utvecklad bankverk- samhet kan Posten dra bättre fördel av

POSTEN GER SERVICE ÅT

8 650 000 människor

POSTENS SERVICENÄT BESTÅR BL AAV

3 800 000 hushåll 500 000 företag

2 000 postkontor

2 700 lantbrevbäringslin j er 8 100 stadsbrevbäringsdistrikt 40 000 brevlådor

8 000 bilar

POSTENS SERVICENÄT SKÖTS AV

12 000 brevbärare 4 000 lantbrevbärare 15 000 sorterare m fl

7 000 chaufförer 14 000 kassörer

4 000 på PostGirot

l 500 inom resultatenheterna 4 000 inom bolagen

5 500 övriga

67000 anställda totalt

Staren kräver lönsamhet och kunderna kräver service. Genom att tillmöresg;\ dessa båda krav flr Posten en mycket stark ställning i det svenska samhället. Det finns sannolikt ingen i Sverige: som inre dagligen kommer

kontakt med Posten, privat eller i yrkeslivet.

10 POSTI!NS ÅRSRI!DOVISNING 1991

fram inom en viss tid och det är Pos- tens uppgift att se till att de gör det.

2000-TALETS ARBETSORGA-

NISATION

Det viktigaste med- let för effektivise- ring av verksamhe- ten är genomfåran- det av 2000-talets arbetsorganisation.

Den ska präglas av delaktighet och re- sultatansvar inom många små enheter.

Det innebär färre

chefsnivåer, men

med bibehållet

krav på att ledar-

na i företaget ska

ha en god person-

kännedom om varje medarbetare.

Det ska skapas frihet att utveckla verksamheten efter lokala förutsätt-

ningar med eget ansvar för Postens mål Tillräcklig lönsamhet, Nöjda kunder och Personal som trivs.

Nyckelord är delaktighet, engage- mang, kompetens och effektivitet.

POSTENS INFORMATION

Utgångspunkten för Postens Total- information är att all information från Posten, intern och extern, ska vara Öppen och Ärlig, Offensiv och Målgruppsan passad.

Produktinformationen till kunder- na ska vara enkel, rak, tydlig och samordnad. All information ska bi- dra till målet Nöjda kunder.

POSTENS MÅL

TILLRÄCKLIG LÖNSAMHET

Postens vinst ska långsiktigt vara minst 5 procent av rörelseintäkterna för att finansiera nödvändiga investe- ringar och för att Posten ska kunna överleva av egen kraft.

Det ekonomiska resultatet ska motsvara en räntabilitet på 15 pro- cent f'dr att tillgodose kravet på av- kastning av det kapital som ägaren, staten, investerat i Posten.

soliditeten ska nå 15 procent och produktivitetsmålet är 2 procents år- lig ökning.

NÖJDA KUNDER

Posten ska uppfylla kraven på både samhällsservice och affärsmässighet genom att ha nöjda kunder. Verk- samheten och serviceutbudet be- stäms utifrån kundernas efterfrågan.

Det är kundernas upplevelse av Pos- tens service och kvalitet som är väg- ledande för om målet uppfyllts.

Nöjd-Kund-Index (NKI) ska lig- ga till grund för förbättringar av Postens verksamhet. Metoden, som är världsunik, har utvecklats åv pro- fessor Claes Forneli vid University of Michigan. Den bygger på avance- rad matematik och fastställer bl a

DETTA Ä.R POSTEN

vilka åtgärder gentemot kunden som ger störst kundnöjdhet. NKI är ett mått på hur bra Posten lyckas re- lativt kunderna och som fastställs genom intervjuer av kunder utförda av ett fristående företag. NKI har ökat och var 76 under 1991 vilket är en hög siffra. Arbetet fortsätter för att öka NKI till 80 inom ti:e år.

Under 1991 uppnåddes en ny toppnotering - 96,6 procent - i an- talet brev som kom fram i utlovad tid. Ambitionen är att fortsätta kva- litetsarbetet med målet inställt på att l 00 procent av alla brev ska komma fram som lovat.

Väntetiderna på postkontoren ska normalt vara högst 5 minuter och högst 10 minuter under rus- ningstid.

Den rikstäckande kassaservicen med cirka 2 000 serviceställen ska behållas.

PERSONAL SOM TRIVS

En aktuell undersökning visar att 87 procent av de anställda trivs med arbetet i Posten.

Målen Tillräcklig lönsamhet och Nöjda kunder kan bara nås med en engagerad och kompetent personal som trivs. Det är en uppgift för ledningen på alla nivåer att också fortsatt skapa förutsättningar f'or detta.

Den tradition av yrkesstolthet som finns i Posten vidmakthålls genom att kunderna blir nöjda och visar sin uppskattning.

2 000-talets arbetsorganisation kommer att innehålla f'årre anställda men samtidigt ge utrymme för fler intressanta och ansvarsfulla arbets- uppgifter. Organisationen känne- tecknas av delaktighet. Ansvar för resultatet ska delegeras till små enhe- ter. Organisationen ska känneteck- nas av

beslut, ansvar och befo- genheter förs ut på så låg organisa- torisk nivå som möjligt.

Ändringarna ställer stora krav på information och utbildning av per- sonalen. En satsning sker på en ut- veckling av organisationen som kän- netecknas av helhetssyn och en posi- tiv människosyn. ~

NÖJD-KUND-INDEX (NK!)

Posten Brev Företagskunder Posten Brev Privatkunder Posten Lättgods Företagskunder Posten Lättgods Privatkunder PostenUtrikes Företagskunder Posten Utrikes Privatkunder PostGirot Företagskunder PostGirot Privatkunder Posten Bank och Kassa Privatkunder

'-i ^c==

63

64 70

82

76

75 85

89

80

Nöjd-Kund-Index (NKI) är ett

p1 hur bra Posten lyckas relativt kunderna. Det fastställs genom intervjuer av kunder utEorda av ett fristiende företag. Index 1991 för Posten som ett genomsnitt var 76. Malet äratröka NKI till 80 inom tre år.

POSTENS Å.RSREDOVISNING 1991 II

Posten en av Sveriges största arbetsgivare

Posten är med sina 67 000 anställda ett av Sveriges största företag och en av Sveriges största arbetsgivare. Över hundra olika yrken finns representerade i Posten. De flesta anställda är kvinnor. Posten är ett mycket personalintensivt företag och 69 procent av:

kostnaderna är personalkostnader.

POSTEN ÄR PERSONALMÄSSIGT

ett av de största företagen i Sve- rige och därmed en av Sveriges största arbetsgivare. Den l ja- nuari 1992 hade Posten 67 300 - anställda (71906). Över hun- dra olika yrken är representera- de. Det är fler än i de flesta andra svenska företag. 56 procent (56) av de anställda i Posten är kvinnor.

De flesta i Posten är heltidsan- ställda (f n 72 procent). För andra är deltid just den arbetsform som gör det möjligt för dem att förvärvsarbe- ta. På en del orter där kundunderla- get är litet är deltid det Posten kan erbjuda.

DE FLESTA TRIVS I POSTEN

1991 minskade personalomsättning- en. för personal med lönetjänst med 14 procent (från

8,8 procent till 7,6 procent) och sjuk- frånvaron med 7

POSTENS PERSONAL

Posten ska ha en personalpolitik som stö- der Postens möjligheter att nå målen Till- räcklig lönsamhet, Nöj da kunder och Personal som trivs.

ten som en bra arbetsgivare. 87 pro- cent trivs med arbetet på Posten.

Jämfört med året dessförinnan har attityderna totalt sett utvecklats po- sitivt.

Rekryteringsbehovet har fortsatt att minska och under året beslutades om generellt anställningsstopp. An- passningen till minskande volymer innebär också att vi genom att ratio- nalisera och öka produktiviteten kommer att bli ca l O procent fårre de närmaste åren.

-När brevvolymerna sjunker och antalet kassatransaktioner minskar

VIKTIGA NYCKELTAL

1991 procent eller 2,2

dagar per anställd och år. Antalet sjuk- fall minskade med drygt l O procent (föräldraledigheter ingår ej i sjukstati- stiken).

Personal som trivs Medelantal anställda Antal anställda

% st st

87 56 415 67 300 29 791 37 509

-män st

- kvinnor st

sjukfrånvaro, dagar per anställd

st

Personalomsättning

%

29,5 7,6

måste det påverka personalvoly- men i hela företaget, säger per- sonaldirektör Gunnel Linnertz. j li.

Under året har kompetens- IIJ

höjande åtgärder inom mana- gementområdet satts in för bl a personalchefer och ekonomi- chefer. Vidare har ett 70-tal elever diplomerats vid Posthögskolan som bedriver kvalificerad utbildning i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm.

VÅR VÄG MOT 2000-TALET

Vi har under året tagit flera steg i processen mot 2000-talets arbetsor- ganisation. Den kommer att vara vårt viktigaste medel för effektivi- sering av verksamheten. Känneteck- nen för 2000-talets arbetsorganisa- tion är små resultatinriktade enheter med en långt gående decentralise-

1990 86 57 392 71906 31 823 40 083 31,7 8,8

ring med ansvar och befogenheter så nära kunden som möjligt.

Dessa enheter ska styras med mål som är begripliga och påverkbara. De ska präglas av flexibilitet och av öppen kom- munikation både in- om sig och mellan varandra.

För andra året i rad har medarbe- tarna betygsatt Pos-

1

Personal med lönetjänst. Deltid

omräknad till heltid. All sjukfrånvaro ingår, även sjukdomsfall utan arbetsgivarinnäde. Föräldraledigheter ing;\r ej. Ungtidssjuka svarar för ungefär hälften av sjukfrånvaron.

Personal med lönetjänst.

Utvecklingen av verksamheten ska ske kontinuerligt i små

12 POSTBNS ÅRSRBOOVISNING 1991

l

POS'l'ENS PERSONAL

"D~t finns bara en väg att gtl. Varje nivtl i organisationen mtlste vara ett for~döme for den närmast underordnade nivån", säger

p~rsonaldir~ktör Gunnel Linnertz.

steg i en dialog mellan ledare och medarbetare så att man finner enkla, rationella lösningar. Medarbetarnas kompetens måste tas tillvara och ut- vecklas.

Denna utveckling ska framför allt ske i arbetet och på arbetsplatsen, i en lärande organisation. Detta kom- mer att ställa höga krav på ledarska- pet. Det måste präglas av tilltro till medarbetarnas förmåga att själva kunna ta ansvar och lösa problem.

Den formella chefen ska utvecklas till den motivationsskapande peda-

gogen. För att förändringen av ar- betsorganisationen och ledarskapet verkligen ska komma till stånd finns det bara en väg att gå; varje nivå i organisationen måste vara ett före- döme för den närmast underordna- de nivån.

NYA SYSTEM STÖDJER DECENTRALISERING

Under de senaste åren har Posten in- vesterat betydande resurser för att utveckla ett nytt modernt, datorba- serat personalsystem. Det ska under

1992 och 1993 tas i bruk i hela Pos- ten. I detta ingår ett standardsystem för central löneberäkning, anpassat efter Postens behov,. och ett nyut- vecklat personalinformationssystem.

Systemet ger verksamhetsansvariga chefer och arbetsledare stöd för att planera, leda och följa upp personal- resursen i vid bemärkelse. Genom det nya systemet kan vi ge kvalifice- rat stöd i den pågående decentralise- ringen av ansvar och befogenheter.

Det samlade konceptet har väckt in- tresse även ut anför Posten.~

~OS'l'ENS ÅRSREDOVISNING 1991 13

Postens

.

. ...

- ^---

Denna sida fr v: Lars-Olle Larsson, Ra/f Johansson, Christer Bergström, Tommy Hal!n, Gunnel Linnertz och !sak Abramowicz.

LEDAMÖTER l POSTENS KON- CERNSTYRELSE

Verkställande direktör Kjell Nilsson, vice ordförande under 1991, tf ord- förande fr o m den 20 mars 1992.

Verkställande direktör Hans Dahl- berg, ordförande under 1991 och t o m den 19mars 1992. Generaldi-

l4 POSTENS ÅRSREDOVISNING 1991

rektör Ulf Dahlsten. Avdelningsord- förande Widar Georgsson, personal- företrädare. sektionschef Uno Jan- son, personalföreträdare. Riksdags- ledamot (m) Wiggo Komstedt.

Verkställande direktör Monica Lindstedt. F d riksdagsledamot (s) Margit Sandehn. Riksdagsledamot

(s) Sven-Gösta Signell. Verkställan- de direktör Karin Wiklund.

VERKSTÄLLANDE LEDNING

Ulf Dahlsten, generaldirektör. Chris-

ter Bergström, chef för Koncernstab

Ekonomi. Christer Malm, chef för af-

färsområde PostGirot. Tommy Pers-

ledning

. .,

. ~---.--...:..-.-~\" _ _:;~~- .. ---.---..·- _,_ _ ^__.,_

\ \

\ \

<N: ^{- ----~·;·-} \•-__.:;,---\-~•.~-•-\\

{

..._ . . ^{·.· "' .\}

^·.

··~··-

·· ..

Denna sida fr v: Ulf Dahlsten, Kjell -Ake Lantz, Meg Tiv!us, Börge Österholm, Tommy Persson och Christer Malm.

son, chef för affiirsområde Posten Bank och Kassa. Börge Österholm, chef för affårsområde Posten Brev.

POSTENS DIREKTION Ulf Dahlsten, generaldirektör. lsak Abramowicz, chef f'år Koncernstab Utveckling. Christer Bergström, chef

f'år Koncernstab Ekonomi. Tommy Halen, chef för affårsområde Posten Utrikes. Ralf Johansson, chef för Postproduktion inom affärsområde Posten Brev. Kjell-Åke Lantz, chef för affärsområde Posten Lättgods. Lars- Olle Larsson, chef för Koncernstab Information. Gunnel Linnertz, chef

för Koncernstab Personal. Christer Malm, chef för affårsområde PostGi- rot. Tommy Persson, chef för affårs- område Posten Bank och Kassa. Meg Tiveus, chef för region Stockholm Ci- ty inom afFårsområde Posten Bank och Kassa. Börge Österholm, chef för affårsområde Posten Brev. ~

POSTENS ÅRSREDOVJSNING 1991 I~

TF ORDFÖRANDE

Född 1948. Kon- cernchef och verkställande direktör för Trelleborg AB. Styrelseledamot och vice ordförande i Posten sedan 1989. Tf ordförande sedan mars 1992. Övriga uppdrag: Styrelseord- förande i Persson Invest AB, Sorbin- vest AB, Swegon AB och Munksjö AB. Styrelseledamot i Wihlborgs -- Fastighets AB, Svedala Industri AB.

ÖVRIGA LEDAMÖTER

Född 1946. Gene- raldirektör för Posten. Styrelseleda- mot i Posten sedan 1988. Ordföran- de i GO Net B.V. och GD Express Worldwide N .V. Vice ordförande i International Post Corporation.

Medlem i styrelserna för Linjeflyg, ABA, Siena Line och Statens Arbets- givarverk

WIDAR GEORGSSON.

Född 1945.

Styrels. eledamot i Posten sedan 1987. Ordförande i ST-Postverket.

UNO JANSON.

Född 1932. Sek- tionschef för SF:s Postsektion. Sty- relseledamot i Posten sedan 1986.

WIGGO KOMSTEDT.

Född 1937.

Riksdagsledamot (m) sedan 1971.

Styrelseledamot i Posten sedan 1984. Ledamot i riksdagens trafikut- skott och försvarsutskott. Ledamot av utrikesnämnden , valberedningen

· krigsdelegationen, vice gruppledare i

16 l'OSTENS ÅRSREDOVISNING 1991

Postens kon

Denna sida ftån vämter: Widar Georgsson, Sven-Olof Arbestål (suppleant for

Uno ]anson), Margit Sandehn, Kjell Nilsson.

ernstyrelse

Denna sida från vänsttr: Sven-Gösta Signtil, Monica Lindstedt, Ulf Dahlsten, Wiggo Komstedt, Karin Wiklund.

moderata riksdagsgruppen. Sryrelse- ledamot i Vin & Sprit, ledamot i ABA-representantskap och riksda- gens förvaltningsstyrelse. Vice ord- förande i Moderata Samlingspartiets valberedning. Ordförande i Modera- ta Samlingspartiet i Kristianstads län.

MONICA LINDSTEDT.

född 1953.

Verkställande direktör för Fackpress- förlaget AB. Styrelseledamot i Pos- ten sedan 1988. Ledamot av Börs- styrelsen och styrelsen för Svensk Geologi AB.

MARGIT SANDEHN.

Född 1926. F d riksdagsledamot (s). Styrelseledamot i Posten sedan 1983.

SVEN-GÖSTA SIGNELL.

Född 1929.

Riksdagsledamot (s) sedan 1971.

Styrelseledamot i Posten sedan 1983.

Ledamot i riksdagens trafikutskott.

Styrelseordförande i Skaraborgs läns försäkringskassa. Vice styrelseordfö- rande i Luftfartsverket. Ledamot av styrelsen för Sätra Bruk AB.

KARIN WIKLUND.

född 1938.

Verkställande direktör för Stock- holms Kooperativa Bostadsförening, ek för, SKB. Styrelseledamot i Pos- ten sedan 1989. Styrelseledamot i Stateris Bostadsfinansieringsaktiebo- lag, SBAB och vice ordförande i Ar- kitekturmuseet. ~

POSTENS ÅRSRBDOVISNING 1991 17

Posten Brev höjer kvaliteten för tredje

året i rad

f)

För Posten Brev innebär slopat brevmonopol, annan statlig avreglering och den fria konkurrensen en stor utmaning. Får Posten Brev verka på samma villkor som andra fö·retag, räknar affärsområdeschefen Börge Österholm med att Posten behåller grep- pet om brevmarknaden.

POSTEN BREV ÄR DET STÖRSTA

affiirsområdet inom Posten.

Det svarar för ungefar hälften av Postens rörelseintäkter. 90 procent av intäkterna kommer från företag och organisationer, l O procent från privatkunder.

Posten Brev förmedlar med- delanden och varor med en vikt under l kilo via produk- terna brev, tidningar och di- rektreklam.

Posten Brev har en helt do- minerande roll på den adresse- rade brevmarknaden.

Konkurrerande etablering gäller tills vidare endast brev från företag för utdelning i Stockholm. Etableringen med- förde inte att Posten Brev för- lorade några mer betydande mark-

nadsandelar.

-Posten Brev är marknadsledan- de och ska så förbli, säger Börge Ö s- terholm. Vi fortsätter arbetet på att hålla en mycket hög kvalitet, och vi

18 POSTENS ÅRSRI!DOVISNING 1991

POSTEN BREV

Posten Brev ska över hela landet förmedla meddelanden och lättare varor så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer stöds.

Via Postproduktion erbjuds kunderna ett rikstäckande och globalt anknutet distribu- tionsnät för meddelanden och lättgods.

Via Elektronisk postservice (EPS) er- bjuds kunderna dessutom inlämning av brev/meddelanden i form av olika datame- dia eller filöverföring via tele-/datanät. EPS ombesörjer tryckning, kuvertering och sor- tering och ersätter via tele/ datanät helt eller delvis fYsiska transporter.

Genom samarbete med Posten Utrikes erbjuds kunderna dessutom internationell förmedling av brev och lättare varor.

EFTERFRÅGAN AVTAR

Efterfrågan, som under slutet av 1980-talet ökade med 5 procent per år, avtar nu. Det beror bl a på lågkonjunktu- ren, på att foretagen använder telefax i allt större utsträck- ~ ning och på sammanbrotten - - på finans- och fastighets- marknaderna.

Brevvolymerna minskade 1991 med 2 procent.

16 ^MILJONER

FÖRSÄNDELSER VARJE DYGN

Posten har Sveriges mest vitt- förgrenade distributionsnät.

Det består av 2 000 service- anpassar våra produkter efter kun-

dernas krav.

Posten Brev fortsatte under 1991 att öka sin andel av den oadressera- de brevmarknaden, från 48 procent 1990 till 55 procent 1991.

ställen, 40 000 brevlådor och 60 ter- minaler för sortering. Detta system förmedlar 16 miljoner försändelser, varje dygn.

Posten Brev utvecklar nya system

för att finnas med på den marknad

POSTI!N BRI!V

'Vi anpassar våra produkter ifter kundernas krav", säger chefon for Posten Brev Börge Öst erholm. "Untkr en treårsperiod ska vi forbättra produktiviteten med l O procent. "

där allt Her kunder väljer telefax och annan elektronisk korrimunikation som komplement till ellerersättning för brev.

Kunderna erbjuds i dag telefax på många postkontor. Posten Brev har dessutom elektronisk postservice- tjänst, EPS, för företagskunderna.

Servicen innebär att Posten Brev tar hand om information som lagrats på

datamedia och sköter överföring, ut- skrift och kuvertering i anslutning till utdelningen. På så sätt sparas ett eller Hera led i den traditionell<!. sor- teringen samtidigt som kunden er- bjuds en komplett service. Utbudet av elektroniska tjänster och produk-

ter kommer att öka. .

Den . svenska direktreklamen ökar, trots lågkonjunkturen. Posten Brev

samlade under året sina DM-resur- ser i ett särskilt bolag för att stärka konkurrenskraften på marknaden.

POSTEN BESTÄMMER PORTOT

Från och med årsskiftet 1991 1992 fick Posten rätt att, inom vissa ramar, själv bestämma brevportot.

POSTENS ÅRSREDOVISNING 1991 19

POSTEN BREV

BREVPORTO UTTRYCKT l SVENSKA KRONOR (1992.-o2.-0I).

2,86

Canada Storbritannien Frankrike Sverige Finland Österrike

96,6 procent av alla normalbrev kommer fram i tid. Totalt formedlar Posten 16 miijoner forsändelser per dygn.

3,66

Norge Schweiz Danmark

Tyskland

Förändringen kommer att ge en

ö~d B~ib~litet i prissättnidngden, inkte i)

mmst rör röretag som me atate - nik och ordnad postinlämning bidrar till en effektivare hantering av posten.

Under 1991 fortsatte Posten Brev strategin att förenkla produktsorti- D

mentet. Garantiprodukterna i ESS- brevsortimentet lanserades. Unde;

året togs också beslut att förändra villkor och pris för ekonomi-, mass- och föreningsbrev. Förändringarna genomfördes den l januari 1992.

KRAV PÅ PRODUKTIVITETS- FÖRBÄTTRING

Produktivitetsutvecklingen är svag i ett historiskt perspektiv. Posten Brevs målsättning är att förbättra produktiviteten med ca l O procent under en treårsperiod. Det sker bl a genom en reducering ~v person~-.}

styrkan med 4 000 anställda. Samn- - . digtskapar Posten Brev en mer resul- tatinriktad organisation.

Verksamheten ska bedrivas i resul- U

REAL PORTOUTVECKLING DE SENASTE IO ÅREN (%).

52

9

-16 -15 ^-12 -7

³

Ausrralien Sverige Canada Frankrike Storbrirannien Österrike Finland Norge

Tyskland

Brevportot

Sverige har ökat långsammare än den allmänna prisnivån. Det reala portot har därmed minskat. Sverige är ett av de länder som höjt porror minst med hänsyn till inflationen.

2.0 POSTENS ÅRSRI!DOVISNING 1991

tarenheter där ekonomiska incita- ment, som till exempel bonuslön i kombination med ökat inflytande och personligt ansvar, skapar ökad effektivitet.

Brevbärarnas tjänster kommer att kombineras med försäljning, kund- vård och service åt f'oretag och privat- personer. Poståkerierna är nu egna re- sultatenheter, som även internt kon- kurrerar med externa åkeriföretag.

REKORDHÖG KVALITET Posten Brevs rörelseintäkter uppgick 1991 till13 363 Mkr (12 805). Re- sultatet 1991 var 898 Mkr (l 217) eller 6,7 procent (9,5) av rörelsein- täkterna.

Totalproduktiviteten sjönk med 2 procent järnfört med 1990.

85 procent (83) av Posten Brevs anställda trivs med arbetet på Pos- ten Brev. Medelantalet anställda in- om Posten Brev 1991 var 30 072 st (30 179).

Kvaliteten anger andelen brev som kommer fram i utlovad tid. Uppfölj- ningen görs genom att testbrev sänds genom Postens distributions- nät. Kvaliteten i brevbefordran lig- ger på en fortsatt hög och stabil ni- vå. 96,6 procent (96,0) procent av normalbreven kom 1991 fram i ut- lovad tid. För riksbreven var kvalite- ten 95,6 procent (94,7) och för de regionala 98, l procent (98,0). Pos-

I tens region i Gävle vann Postens in- terna tävling om bästa kvalitet. Där kom 99,8 procent av de regionala

1 ·

breven fram i tid.

POSTBN BREV

Nöjd-Kund-Index (NKI) för Pos- . ten Brevs kunder 1991 var 70 för fö- retagskunder och 82 för privatkun- der. Målet är index 80.

Under 1991 satsade Posten 50 Mkr i utrustning för elektronisk postkommunikation och brevsorte- ringsmaskiner. 1991 års totala inves- teringar uppgick till440 Mkr (487).

PROGNOS

I den fortsatta lågkonjunkturen räk-

nar Posten Brev med viss minskning av den totala försäljningsvolymen.

En förskjutning beräknas ske mot ekonomibrev bl a på grund av att priset sänkts. De elektroniska post- tjänsterna väntas expandera.

Rationaliseringarna kommer att drivas vidare och produktiviteten förbättras. Rörelseintäkterna beräk- nas 1992 öka tilll4,5 miljarder kro- nor samtidigt som resultatet blir i stort oförändrat. ,a,

VIKTIGA NYCKELTAL

Rörelseintäkter

Resultat efter finansnetto Vinstmarginal

Totalproduktivitet, ändring Arbetsproduktivitet, ändring Volym (intäkter i fast pris), ändring Investeringar i anläggningar

Investeringar i anläggningar Kvalitet för normalbrev

. - riks

-regionalt

Kvalitet för ekonomibrev

-riks

- regionalt

Nöjd-Kund-Index (NKI) - företagskunder

- privatkunder Personal som trivs Medelantal anställda

Mkr Mkr

%

%

%

%

% Mkr

%

%

%

%

%

% index index

% st

1991 13 363 898 6,7 2,1 0,2 0,9 3,3 440 96,6 95,6 98,1 95,0 91,9 98,3

70 82 85 30 072

1990 12 805 l 217 9,5 0,5 0,5 2,2 3,8 487 96,0 94,7 98,0 93,6 89,7 97,8

83 30 179

1

Investeringar i procent av rördseintäkter.

Kvaliteten anger brev som kommer fram i utlovad tid. Uppföljningen görs genom att testbrev sänds genom Postens distributionsnät.

BREV SOM KOMMER FRAM I UTLOVAD TID(%).

Schweiz Sverige Canada Finland Danmark Ausrralien Norge Österrike Srorbritannien Tyskland

Svenska Posten har internationellt god kvalitet på brevbefordran nots att Sverige är· ett glesbefolkat land med långa transpottavstånd.

POSTENS ÅRSREDOVISNING 1991 2I

Nya företagsaffärer lyfter Posten Lättgods

. )

Sommaren 1991 presenterade Posten två affärer som stärkte Posten Lättgods position. ) Övertagandet av SJ Expressgods breddade produktutbudet på hemmamarknaden, och engagemanget i TNT förbättrade den internationella konkurrenskraften . . ^,

POSTEN LÄTTGODs ÄR ETT

transportföretag som förmed- lar gods över hela landet och, i samarbete med Posten Utrikes, internationellt. 98 procent av intäkterna kommer från företag.

Verksamheten är sedan många år hårt konkurrensut- satt. Posten Lättgods är mark- nadsledande med 70 procent av lättgodsmarknaden (nor- malt maximalt 35 kilo per kolli och högst l 000 kilo per sänd- ning). Produkterna Företags- paket och Postorderpaket/

Ekonomipaket svarar för unge- fär hälften vardera av affårsom- rådets intäkter. Företagspake- ten expanderar dock medan Ekonomipaket och Postorder- paket sammantaget har en svagt vikande trend och också en väsentligt sämre lönsamhet.

Det senare gäller främst Post- orderpaketen.

Konkurrensen när det gäller Företagspaket kommer från både svenska och internatio- nella transportföretag. De senare fortsätter bygga ut sina globala dis~

tributionsnät där Sverige ingår som

22 POSTENS ÅRSRJ!DOVISNING 1991

POSTEN LÄTTGODS

Posten Lättgods ska över hela landet dis- tribuera gods till företag, organisationer och privatpersoner . Genom samarbete med Posten Utrikes erbjuds kunderna också internationell godsdistribition.

FÖRETAG

Posten Lättgods ska förmedla lättgods så att kundernas affärer stöds. Alla kunder erbjuds standardiserade transportlös- ningar för olika lättgodsprodukter. Stora kunder erbjuds också skräddarsydda lös- ningar och transporter av tyngre gods.

POSTORDER

Posten Lättgods ska erbjuda landets post- orderföretag ett rikstäckande distribu- tionssystem f'or postorderf'årsändelser med möjlighet till speciallösningar för nordisk distribution.

PRIVATPERSONER

Posten Lättgods ska erbjuda privatperso- ner möjlighet att skicka paket så att alla kan nå alla.

en viktig del.

I stället för att investera i egna re- surser, köper Posten Lättgods tjäns-

ter på marknaden och inom Posten. Huvudkonkurrenterna på inrikesmarknaden agerar på samma sätt.

AVREGLERINGEN I EG SKÄRPER KONKURRENSEN

Lättgodsmarknaden är den snabbast växande delen av den svenska godstransportmarkna- den. Sedan flera år ökar de in- tcmationeHa transportförera- gen - ciJI exempel UPS och DHL - sina akUviteter i Sve- rige. Avregleringen av den europeiska transportmarkna- den 1993 och behovet att ska- pa kompletta internationella nät skärper nu den utländska konkurrensen ytterligare.

Transportbranschen präglas av otillfredsställande priser och ett lågt kapacitetsutnyttjande vilket pressar hela transport- branschens lönsamhet. Posten Lättgods fick 1989 fem år på sig att bygga upp ett modernt transportföretag och vända en negativ utveckling och en för~

lust på 540 Mkr till en vinst 1994.

1990 minskade förlusten till386 Mkr.

!'OSTEN LÄTTGODS

'13åde kunderna och konkurrmterna började redan 1990 se konturerna av ett modernt tramportforetag': säger chefen for sten Lättgods, Kjell-Ake Lantz.

Nya tidsgaranterade företagsproduk- ter, högre priser och en stärkt för- säljningsorganisation höjde intäk- terna. Genom att minska antalet paketterminaler för ekonomipaket från 26 till 9 minskade kostnaderna.

SÄRSKILT PRODUKTIONS- SYSTEM FÖR FÖRETAGSPAKET Beslutet att skapa ett såtskilt pro- duktionssystem för Företagspaket förde med sig att både transporterna och terminaltjänsterna skulle upp-

handlas i fri konkurrens. Varje re- gion inom Posten bildade därefter ett särskilt Poståkeri.

Därmed var den första fasen i om- vandlingen av Posten Lättgods av-

·slutad.

- Både kunderna och konkurren- terna började redan 1990 se kontu- rerna av ett modernt transportföre- tag, säger chefen för Posten Lätt- gods, Kjell-Åke Lantz.

1991 ersatte kommers.iell prissätt- ning den tidigare stela prisstruktu-

ren. Året präglades dock framför allt av stora strukturförändringar. Den l juli övertog Posten Lättgods SJ Expressgods. Samtidigt tog SJ över Postens Diligenstrafik.

Affären var en uppföljning av in- troduktionen av Företagspaket Ex- press 1990. Den l oktober 1991 knöts 73 expresspostkontor ihop med l 00 järnvägsstationer till ett rikstäckande expressgodssystem. Där- med kunde Posten Lättgods erbjuda även överdagen-tjänster.

POSTENS ÅRSRI!DOVISNING 1991 23