Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 CM
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
LEVNADSKOSTNADERNA
I SVERIGE 1913—1914
DEL II. LOKALMONOGRAFIER
2. GÖTEBORG
^ U O T E /c -
.. .
'SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK
SOCIALSTATISTIK
LEVNA D S KO ST N AD E R N A I SVERIGE 1913-1914
DEL II. LOKALMONOGRAFIER
2. GÖTEBORG
K. SOCIALSTYRELSEN
STOCKHOLM 1917
KDNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNEB
I nådigt brev den 16 maj 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt social
styrelsen att anordna och utföra en allmän levnadskostnadsundersök- ning, berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostna
derna för primärmaterialets insamlande. Bearbetningen och publice
ringen av det inkomna primärmaterialet skulle verkställas av social
styrelsen, som även ägde att utarbeta och tillhandahålla för under
sökningen erforderliga hushållsböcker.
Det vid undersökningen inkomna materialet är avsett att bearbetas dels till lokalmonografier över de mindre bemedlades levnadskostnader å vissa viktigare undersökningsorter, dels till en sammanfattande och jämförande redogörelse över dessa förhållanden å samtliga av under
sökningen berörda orter. Sistnämnda framställning kommer även att innehålla en utförlig redogörelse för undersökningens planläggning och genomförande samt det använda hushållsboksformuläret m. m. I särskild tabellbilaga skall därjämte för varje hushall meddelas upp
gifter om hushållens sammansättning, deras inkomster och utgifter under räkenskapsåret samt de konsumerade kvantiteterna av vissa varuslag.
Av förenämnda lokalmonografier överlämnas härmed till offentlig- heten den andra, innehållande en redogörelse för levnadskostnaderna i Göteborg 1913—1914. I anslutning härtill meddelas jämväl för Göte
borgs vidkommande huvudresultaten av den kompletterande levnads-
kostnadsundersökning, avseende maj månad 1916, som på hemställan
av statens livsmedelskommission utföres inom socialstyrelsen.
4
Den närmaste ledningen av de större socialstatistiska specialunder
sökningarna, uti vilken serie här ifrågavarande utredningar ingå, hand- haves inom styrelsen av t. f. förste aktuarien N. ö. Nilsson, vilken ock utarbetat efterföljande berättelse.
Stockholm i januari 1917.
GUNNAR HUSS.
NILS BERGSTEN.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Text.
Sid.
Inledning... 7
I. Hushållens sammansättning m. m... 11
II. Hushållens inkomster och utgifter... 15
III. Födans sammansättning efter kostnad...•... 30
IV. Inkomster och utgifter per konsumtionsenhet inom olika utgiftsgrupper... 37
V. Konsumerade kvantiteter av vissa varuslag... 42
VI. Prislägen å vissa varuslag... 45
VII. Jämförelse mellan inkomsternas och utgifternas fördelning bland mindre bemedlade i Göteborg och Stockholm... 48
VIII. Förändringar i livsmedelskostnaderna i Göteborg under tiden 1905—1916 ... 55
IX. Dyrtidens inflytande på förbrukningen... 60
Tabeller. Tab. 1. Inkomster och utgifter i medeltal per hushåll inom olika utgiftsgrupper... 74
Tab. 2. Inkomster och utgifter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika utgiftsgrupper . 80
Tab. 3. Konsumerade kvantiteter i medeltal, per hushåll inom olika utgiftsgrupper .... 86
Tab. 4. Konsumerade kvantiteter i medeltal per konsumtionsenhet inom olika utgiftsgrupper 87
Tab. 5. Prislägen å vissa varuslag ... gg
/
7
Inledning.
Undersökningens tillkomst och omfattning. I nådigt brev den 16 maj 1913 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att anordna och utföra en allmän levnadskostnadsunder.sökning, berörande sådana orter i Sverige, vilka själva bestrede kostnaderna för primärmaterialets insamlande.
Sedan inom socialstyrelsen utarbetats plan för undersökningen ävensom formulär för hushållsböcker, förelädes ifrågavarande plan och formulär dels statistiska sektionen av sociala rådet, dels särskilt tillkallade ombud för de i undersökningen deltagande orterna samt godkändes sedermera med vissa ändringar och tillägg. Antalet av dessa orter utgör 39, .därav 26 städer, 3 köpingar och 10 municipalsamhällen. Hushållsböckerna, som voro avsedda att föras under loppet av ett helt år, utsändes under sommaren och hösten 1913 jämte erforderliga anvisningar rörande utdelning, granskning och in
samling av desamma.
I vilken mån undersökningen kan anses representativ för landets olika delar, framgår av efterföljande översikt av de i undersökningen deltagande orterna samt antalet från resp. orter inkomna under ett helt år förda hus
hållsböcker.
Antal slutförda hushållsböcker
Stockholms län... 26
Södertälje... 26
Uppsala län... 92
Uppsala... 92
Södermanlands län... 106
Nyköping... 25
Eskilstuna... 81
Östergötlands län... 39
Skänninge... 1
Mjölby... 18
Åtvidaberg... 20
Jönköpings län... 148
Jönköping... 105
Huskvarna... 30
Nässjö... 13
Kronobergs län... 7
Alvesta... 7
Gottlands län... 2
Ilemse... 2
Antal slutförda hushållsböcker Kristianstads län... 18
Kristianstad... 18
Malmöhus län... 486
Malmö... 284
Landskrona... 34
Hälsingborg...110
Ystad... 37
Trälleborg... 21
Hallands län... 20
Falkenberg... 20
Göteborgs och Bohus län . . . 267
Göteborg... 250
Lysekil... 17
Älvsborgs län . ... 37
Trollhättan... 24
Åmål... 13
Värmlands län... 30
Arvika... 30
8 INLEDNING.
Antal slutförda hushållsböcker
Örebro län... 17
Karlskoga... 17
Västmanlands län... 89
Västerås... 78
Sala... 11
Kopparbergs län... 29
Hedemora... 16
Ludvika... 13
Gävleborgs län... 131
Gävle ...100
Söderhamn... 24
Bollnäs... 7
Antal slutförda hushållsböcker Västernorrlands län... 8
Skönsberg... 1
Sollefteå... 7
Jämtlands län... 3
Järpen ... 3
Norrbottens län... 64
Luleå... 17
Boden... 8
Malmberget... 11
Kiruna... 28 Summa 1 619
Samtliga rikets län, med undantag av Kalmar, Blekinge, Skaraborgs ocb Västerbottens län, äro, såsom synes, mer eller mindre fylligt representerade i undersökningen. Av rikets 11 största städer, vilkas folkmängd den 1 januari 1915 översteg 25 000 invånare, deltaga 7 i undersökningen, nämligen Göteborg, Malmö, Gävle, Hälsingborg, Eskilstuna, Jönköping och Uppsala.
Förutom Stockholm, där en motsvarande undersökning ägt rum 1907—1908, saknas alltså av ifrågavarande större städer endast Norrköping, Örebro och Karlskrona.
Från samtliga 39 undersökningsorter hava inkommit tillsammans 1619 under ett helt år förda hushållsböcker. Då hela antalet utdelade hushålls
böcker utgjorde 2 325, hava sålunda icke mindre än 69'G % slutförts under ett års tid, medan 30-4 % av de personer, som erhållit hushållsbok, av olika an
ledningar upphört med bokföringen före räkenskapsårets slut eller ej påbörjat densamma. Med hänsyn till den stora avfallsprocent, som plägar känne
teckna dylika undersökningar, får det uppnådda resultatet anses såsom, utomordentligt gott.
För tillkomsten och omfattningen av den kompletterande levnadskostnads- undersökning, avseende maj månad 1916, som likaledes enligt nådigt upp
drag utföres inom socialstyrelsen, lämnas en kortfattad redogörelse i kap. IX.
Dyrtidens inflytande på förbrukningen (sid. 60).
Vad särskilt undersökningen i Göteborg beträffar, må följande anföras rörande dess anordning och utförande.
I skrivelse den 30 oktober 1912 framställdes till vederbörande kommunala myndigheter i 44 städer — däribland Göteborg — och stadsliknande sam
hällen en förfrågan, huruvida de ville medverka till genomförandet av en planerad undersökning av levnadskostnaderna bland de mindre bemedlade samhällsklasserna på sådant sätt, att arbetet med primäruppgifternas in
samlande övertoges av vederbörande kommun, som ock bestrede kostnaderna
därför, bestående förnämligast i ersättningar åt ombud och andra biträden
INLEDNING. 9 vid hushållsböckernas införskaffande samt ersättningar ock premier åt hus- kållsbokförarna.
Med anledning av denna framställning beslöto stadsfullmäktige i Göteborg i november 1912 att låta anordna en levnadskostnadsundersökning samt upp
drogo åt sin beredning för ärenden rörande livsmedelsprisen i Göteborg, förstärkt med ytterligare tre ledamöter, att verkställa densamma. Den Där- maste ledningen av arbetet lämnade beredningen åt de tre adjungerade leda
möterna jämte beredningens sekreterare. För bestridande av med under
sökningen förenade kostnader anvisade stadsfullmäktige ett förslagsanslag å 3 500 kr.
På olika sätt — genom annonsering, spridande av tryckta upprop, utläg
gande i stadens folkbibliotek samt en del kooperativa affärer av anmälnings
blanketter, genom utsändande av cirkulär till ett 80-tal större arbetsgivare med begäran om upprops anslående i arbetslokaler, genom hänvändelser till vissa föreningsledare och fackföreningsstyrelser, genom agitation vid Vita bandets husmoderskurser och av medlemmarna i Göteborgs skolkökslära- rinneförening samt genom föredrag — sökte beredningen intressera personer att såsom hushål Isbo k förare deltaga i undersökningen. För varje bok, som återlämnades i bearbetningsbart skick, utlästes en ersättning av 25 kr., var
jämte för de 10 bäst förda böckerna dessutom utlovades en extra belöning à 20 kr.
Genom beredningens försorg utdelades under hösten 1913 till arbetare och lägre tjänstemän i allmän eller enskild tjänst tillsammans 304 hushålls
böcker, varefter bokföringen tog sin början första veckan i oktober 1913.
Bokföringens övervakande uppdrogs åt 72 instruktörer, vilka anskaffats dels genom hänvändelse till stadens folkskollärarkår, Göteborgs skolköks- lärarinneförening och Göteborgs arbetsförmedlingsanstalt, dels genom enskilda socialt intresserade personer.
Vid räkenskapsårets slut insamlades husb ål Isböckerna och översändes till socialstyrelsen, som efter granskning uppgjorde förslag till fördelning av ersättning och premier. Av samtliga utdelade 304 hushållsböcker voro icke mindre än 250 förda under ett helt år, medan de övriga 54 ej voro avslutade eller ens påbörjade. Flertalet slutförda böcker voro även i kvalitativt hän
seende synnerligen tillfredsställande. Vid bearbetningen har det emellertid, för att erhålla ett så homogent material som möjligt, funnits lämpligt att utgallra 49 hushållsböcker. Undersökningens primärmaterial ut.göres sålunda av 201 under ett helt år förda hushållsböcker. Då folkmängden i Göteborg den 31 december 1913 uppgick till 178 030 invånare, kom följaktligen en slutförd och bearbetad hushållsbok på var 886:te invånare.
Innan en närmare redogörelse lämnas för undersökningsresultatet beträf
fande Göteborg, må förutskickas några kortfattade uppgifter rörande det
använda hushållsboksformuläret och dess uppställning.
10 INLEDSING.
I fråga om formuläret för hushållsböckerna hava vid undersökningar av hithörande slag huvudsakligen tvenne olika system tillämpats: det ena med normaliserad bokföring, d. v. s. med på förhand uppgjorda rubriker, där bokföraren har att insätta vederbörande inkomst- och utgiftsposter, det andra med tvångsfri bokföring, varvid de olika posterna införas i tidsföljd med nödig specificering. "Vid den första svenska undersökningen av detta slag, Stockholms stads statistiska kontors undersökning angående levnadskost
naderna i Stockholm 1907—190S,1 kom det senare systemet till användning.
I förevarande undersökning har hushållsboken närmast varit av den förra typen, med fasta rubriker för de viktigare inkomst- och utgiftsposterna men med tomma rader för specificering av övriga poster. Den noggrannhet och omsorg, varmed böckerna i stort sett blivit förda, har också möjliggjort en synnerligen ingående uppdelning av inkomst- och särskilt utgiftsposterna.
Den använda hushållsboken hade för varje vecka ett uppslag, där utgif
terna antecknades för varje dag och inkomsterna infördes vid veckans slut med specificering under de härför avsedda rubrikerna. Vid tveksamhet, under vilken rubrik en utgifts- eller inkomstpost borde föras, eller därest utgift eller inkomst icke passade till någon av de tryckta rubrikerna, skulle sådan post specificeras och införas å någon av de tomma raderna. Utförliga anvis
ningar och exempel för böckernas förande voro intagna i slutet av hushålls
boken.
Dör varje vecka skulle räkenskaperna avslutas, och innehöll formuläret för detta ändamål ett veckosammandrag, varest å vänstra sidan skulle an
tecknas kontanta behållningen i kassan vid veckans början, lån, som upp
tagits under veckan, uttagningar från sparkasseräkning, sparbanksbok el. d., tidigare utlånta penningar, som under veckan återbekommits, ävensom samt
liga kontanta inkomster under veckan, samt å högra sidan kontanta utgifter under veckan, kapitalavbetalning å lån, som tidigare upptagits, insättning j)å bank och utlånade medel samt kontanta behållningen i kassan vid veckans slut. Voro räkenskaperna rätt förda, skulle summan av posterna å vänstra sidan stämma med summan av posterna å högra sidan av veckosammandraget.
Dessa veckcbokslut hava utgjort en verksam kontroll mot felaktigheter i bokföringen, såsom uteglörnmande eller dubbelföring av poster, enär bokfö
raren själv härigenom haft möjlighet konstatera, om verkligen alla inkomster och utgifter bokförts.
Sedan veckans räkenskaper slutförts, skulle slutsummorna för de olika slagen av utgifter och inkomster införas särskilt för var och en av årets 52 veckor efter vartannat i ett härför avsett sammandrag och vid räkenskaps
årets slut verkställas nedsummering av veckoposterna.
1 Stockholms stads statistik, X, n:r. 1. Stockholm 1910.
11
I. Hushållens sammansättning ni. ni.
Undersökningens primärmaterial utgöres, som förut nämnts, för Göteborgs vidkommande av 201 under loppet av ett helt år förda hushållsböcker. Famil
jernas utgifter under räkenskapsåret utgjorde lägst 1 079 kr. och högst 3 850 kr.
Med hänsyn till årsutgiftens storlek fördelade sig hushållen på grupper enligt nedanstående' sammanställning.
irVulgifUtronor Samtliga
Under 1250— 1500- 1750— 2 000— 2 500— 3 000— hasMll 1250 1500 1750 2 OuO 2 500 3 000 4 OuO
Antal... 7 32 52 51 46 11 2 201
I procent... 3'6 15'9 25’S 25'4 22’9 5-5 1-0 IOU’0
Som synes kom på vardera av grupperna 1 500—1 750 och 1 750—2 000 något mer än en fjärdedel av samtliga hushåll samt inemot en fjärdedel på gruppen 2 000—2 500. Närmare tre fjärdedelar (70'6 %) av hushållen nådde ej upp till 2 000 kronors årsutgift.
Beträffande hushållsföreståndarnas yrkesfördelning framgår av efterföljande översikt, att flertalet eller 66'2 ^ av familjeförsörjarna voro arbetare och de övriga lägre funktionärer i allmän eller enskild tjänst.
i r s u t gift, k r o n o r Samtliga
Under 1 250- 1500- 1 750- 2 000- 2 500-- 3 000- hushåll
1250 1500 1750 2 OuO 2 500 3 000 4 000 Antal % Arbetare ...6 23 39 39 33 2 1 133 68-2
Metaii- och maskinindustri ... 2 10 6 8 7 —
—33 18-4
Trävaruindustri... — 3 7 4 5
—— 19 9-4
Beklädnadsindustri...1 4: 4 3 — 1 — 13 6-5
Närings-och njutningsämnesindnstri 2 — 5 3 2 — — 12 60
Gralisk industri ... 1 1 1 6 2 — 1 12 6'0
Annau industri... — 4 7 7 3 1 — 22 10-9
Butiks- och magasinspersonal . . — 1 4 4 3 — — 12 8-0
0> risa... — — 5 4 1 --- — 10 5-0
'Lägre tjänstemän m. fl. . . . 1 9 13 13 33 9 1 68 33-8
i statens tjänst... 1 2 2 5 5 2 — 17 8*5
I kommunens tjänst... ... — 5 6 6 12 3 32 15-9
I enskild tjänst ... — 2 5 1 6 4 1 19 94
Summa 7 32 52 51 40 ii 2 201 100'0
Antalet familjemedlemmar inom samtliga redovisade hushåll utgjorde till
sammans 885 eller i medeltal 4-4 per familj. Fördelningen inom olika ut- giftsgrupper är angiven i efterföljande tablå.
„ Därav
Å- r s u t g i f t, k r o n o r Samt arbe- lägre Under 1250- 1 500— 1750-■ 2 000— 2 500—■ 3000- liga tar- tjänste
1250 1600 1750 2 000 2 500 3 000 4 000 hushåll hus- manna
håll hushåll Antal familjemed
885 579 306
lemmar i allt . 29 116 218 222 226 58 16
Därav : mankön . 17 54 112 114 121 31 5 454 290 164
kvinnkön . .12 62 106 108 A05 27 11 431 289 142
Antal familjemed
lemmar i medel
tal per hushåll . 4-1 3-6 4-2 4-4 4-9 5-3 8-0 4-4 4-4 4'5
12 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING M. M,
I medeltal kom på varje arbetarhushåll 4'4 o -h på va.rje tjänstemanna
hushåll 4'5 familjemedlemmar. Medeltalssiffrorna utvisa stark stegring inom de högre utgiftsgrupperna.
I flertalet eller 191 hushåll bestod familjen av man, hustru och bare, i 9 fall av endast man och hustru samt i ett fall av far och dotter.
Familjernas storlek varierade från 2 till 10 personer, såsom nedanstående sammanställning utvisar.
1 r s u t g i f t, kronor Samtliga
hushåll Under
1250 1 250-
1500 1500-
1750 1750-
2 000
2 000- 2 500
2 500- 3 000
3 000-
4 000 Antal %
HushSll med
2 familjemedlemmar . . . — 3 7 — — — — 10 5-0
3 » ... 3 12 9 15 11 3
—53 26-4
4 » ... 2 14 16 19 10 2
—63 31 3
5 » ... 1 2 12 7 12 1
—35 17-4
6 » • • -
— —4 5 6 2 1 18 8-3
7 » ... 1
—3 4 3 1
—12 6-0
8 » ...
—1 1 1 2 1
—6 3-0
9 > ...
— — —__
—1
—1 0-3
10 > ...
—— — — 2 — 1
oO1-5
Summa 7 82 52 51 46 11 2 201 lOO-o
Nära en tredjedel (31*3 %) av hushållen hade fyra medlemmar, något mer än en fjärdedel (26'4 %) tre och 17-4 % fem medlemmar. Omkring en tiondel (11-0 /) av hushållen hade 7 medlemmar och därutöver, däribland en familj på 9 och tre på 10 personer.
Familjemedlemmarnas ålder inom vissa utgiftsgrupper gestaltade sig på följande sätt.
Åldersgrupper
A r s u t g i f t,
Under 1 250 1250-1500 1 500—1750 1750 -2 000
Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma
1— 3 är ... 5 4 9 12 13 25 13 19 32 18 21 39
4— 6 » ... 2
—2 7 6 13 17 17 34 15 13 28
7— 9 > ... 2 1 3 — 3 3 12 7 19 15 6 21
10—12 »... 1
—1 1 2
oO9 5 14 9 6 15
13—14 »... _ — — 2 1 3 5 3 8 5 5 10
15—16 »... — — — —
——
i1 2
i1 2
1 !—1 CO
— — —
— ——
i —1
—— __
Över 18 är . . . 7 7 14 32 37 69 54 51- 108 51 56 107
Summa 17 12 2!) 54 62 116 112 106 218 114 108 222
HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING M. M. 13 Beträffande lostäderna hava meddelats uppgifter om dessas upplåtelseform o< h storlek. Flertalet eller 192 av här ifrågavarande hushåll voro sålunda hänvisade till förhyrda lägenheter, medan 9 hade fritt upplåten bostad.
Under 1250
A r s u t g 1250— 1500-
1 500 1 750 i f t, 1 750-
2 OÜ0
k r o n 2 000—
2 500 o r
2 500- 3 000
• 3 000—
4 000
Samt
liga hushåll
Därav arbe- lägre
tar- tj änste- hus- mauna- liåil hushåll
Hyrd bostad . 7 32 50 50 41 10 2 192 131 61
Fritt upplåten
bostad ... — — 2 1 5 1 _ 9 2 7
Summa 7 32 52 51 46 11 2 201 133 68
En öveisikt av bostadslägenheternas storlek meddelas i nedanstående sam
manställning.
D ä r a v
Års u t g i i t, k r o n o r Samtliga
hushåll arbetar
hushåll
lägre tjänste-
Under 1250
1250- 1 500
1500- 1750
1 750- 2 000
2 000- 2 500
2 500- 3 000
3 000- 4 000
man na- hushåll An
tal % An
tal % An
tal %
Hushåll, boende i lägenheter om
1 rum och kök 7 31 45 41 25 1 150 74-6 113 85-0 37 54-4
2 » » 3>
—1 7 8 19 7 2 41 21-9 17 12> 27 3 v 7
3 » » 5 — — — 2 2 3 — 7 3'5 o~ 2'2 4 5-9
Summa 7 32 52 51 46 11 2 201 100o 133 100-0 68 100 0
Antal rum (inkl.
kö
K)i medeltal
per hushåll . . 2-0 2-0 2-1 2-2 2-5 3'2 3-0 2-3 2-2 2-5
k r o n o r S a m t liga h u s h å ] 1
2 0C0 -2 500 2 500-3 000 3 000-4 000 Antal %
Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma Män Kvin
nor Sum
ma
18 12 30 8 4 12 i i 74 74 148 16-3 17-2 16-7
15 9 24 1 3 4 1
—i 58 48 106 12-8 11-1 12 0
ii 11 22 1 3 4 1 2 3 42 33 75 9-3 7-7 8-5
16 7 23 3 2 5 1 1 2 40 23 63 8-8 5-3 7-1
4 8 12 3 1 4
—1 1 19 19 38 4*2 4-4 4-3
9 2 11 1 1 2
—1 1 12 6 18 2-6 1-4 2-0
1 4 5 2
—2
—1 1 4 5 9 0-9 1-2 10
47 52 99 12 13 25 2 4 fi 205 223 428 45-1 51-7 48-4
121 105 226 31 27 58 5 11 16 454 431 8S5 1000 1000 100-0
14 HUSHÅLLENS SAMMANSÄTTNING M. M.
Icke mindre än 150 eller nära tre fjärdedelar av samtliga hushåll bebodde sålunda lägenheter om ett rum och kök, 44 eller något mindre än en fjärde
del innehade tvårumslägenheter, och endast 7 familjer bade lägenhet om tre rum och kök. Mer än fem sjättedelar av arbetarfamiljerna innehade enrums
lägenheter, medan detta bland lägre tjänstemannahushallen endast var fallet med något mer än hälften. De större lägenhetskategorierna funnos helt naturligt i de högre utgiftsgropperna.
Inneboende, inackorderade eller spisande gäster funnos i 34 hushåll eller ungefär en sjättedel (16’9 %) av samtliga, såsom närmare synes av efterföl
jande tablå.
Årsutgift, kronor Samtliga
Under 1250- 1500- 1750- 2 000- 2 500- 3 000- hushåll 1250 1 500 1 750 2 000 2 500 3 000 4 000 Antal %
Antal familjer i allt... i 32 52 51 46 11 2 201 1000
Antal familjer med inneboende
eller inackorderade... __: 4 3 14 8 2 _ 31 15-4
Därav med inneboende (ntan spis
ning) ... _ 1 3 6 4 14 7-0
Därav med inackorderade (med
spisning)...
—3
—8 4 2 _ 17 8*4
Antal familjer med enbart spi
sande gäster ... _ _ 1 __ 2 _ _ 3 lo
Antal familjer utan inneboende
eller spisande gäster .... 7 28 48 37 36 9 2 167 83-1
Antalet familjer med in n eboende, varmed avses sådana, som begagna sig av familjens lägenhet som bostad utan att deltaga i livsmedelsförbrukningen, utgjorde 14, och 17 familjer hade helinackorderade (med spisning). Enbart spisande gäster förekommo i 3 familjer. Antalet hushåll med inneboende och spisande gäster var jämförelsevis minst inom de lägre utgiftsgropperna samt relativt större bland arbetar- än lägre tjänstemannahushållen.
Såsom var att vänta, då det ju här uteslutande är fråga om mindre be
medlade familjer, var det endast i relativt få hushåll, som i förbrukningen
deltagande tjänarinna förekom. Av samtliga familjer hade sålunda endast
10 under kortare eller längre tid använt sig av tjänarinna (barnflicka).
15
ir. Hushållens inkomster ocli utgifter.
Översikt av liusliållens inkomster oeli utgifter. I syfte att så vitt möjligt er
hålla en nettobudget hava från den egentliga hushållsbudgeten avskiljts först och främst de s. k. bokföringsposterna, såsom in- och ntlåning, insätt
ning i och uttagning ur bank, betalning av lån och återbekommande därav, men hava även från inkomsten dragits för dess förvärvande ådragna utgifter, såsom exempelvis utgifter för frambringande av naturaprodukter, utgifter för frakt, för mottagna gåvor o. s. v. Vissa poster, såsom inkomster av inackordering och uthyrning, inkomster av och utgifter för försäkring och lotterispel, handelsvinst o. d., äro emellertid bruttoposter.
Totala inkomstbeloppet under räkenskapsåret för samtliga 201 hushåll utgjorde 373 990 kr. Den minsta årsinkomsten var 1019 kr. och den högsta 3 838 kr. I genomsnitt för samtliga hushåll utgjorde inkomsten 1 861 kr.
Utgifternas storlek för samtliga hushåll uppgick till 370 318 kr. Den minsta utgiftssumman utgjorde 1 079 kr. och den största 3 850 kr. samt genomsnitts- utgiften för samtliga hushåll 1 842 kr. Det ekonomiska resultatet visar så
lunda ett överskott på sammanlagt 3 671 kr. eller i genomsnitt per familj 18 kr.
Den kontanta behållningen vid räkenskapsårets början utgjorde tillsammans 5 4 20 kr. och vid dess slut 7 093 kr. el-ler i genomsnitt per hushåll resp. 27 och 35 kr. Upptagna lån belöpte sig till 12 881 kr., och hade under året lån och andra skulder återbetalts till ett belopp av 14 462 kr. eller i genom
snitt resp. 64 och 72 kr. Uttagningarna ur hank uppgingo till 9 418 kr. och insättningarna till 10 422 kr. Av utlånta medel hade återbekommits 2 275 kr. och under året utlånats 1 688 kr.
I nedanstående sammanställning meddelas en översikt av antalet hushålls
böcker med överskott eller brist inom olika utgiftsgrupper.
Utgiftsgrupper
A n t a 1 b ö e k
br
med överskott med underskott Summa
Antal % Antal % Antal %
99 49-3 102 50-7 201 lOO-o
Under 1250 ... 5 71-4 2 28-6 7 100-0
1 250-1500 ... 17 531 15 46-9 32 lOO-o
1 500—1 750 ... 22 42-3 30 57-7 52 ÎOO'O
1 750-2 000 ... 27 52-9 24 47-1 l> 51 100-0
2 000-2 500 ... 22 47-8 24 52-2 46 100-0
2 500-3 000 ... 6 54-5 5 45-5 11 100-0
3 000—4 000 ...
— —2 100-0 2 lOO-o
16 HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER.
I något mer än hälften (5CH %) av hushållen hade, såsom synes, utgifterna överstigit inkomsterna under året. Man skulle ju kunnat vänta, att med stegrade inkomster och utgifter den procentuella andelen av hushåll med överskott skulle ökas och antalet hushåll ined brist minskas. Men såväl Väs
terås- som stockholmsundersökningen jämte vissa liknande utländska under
sökningar uppvisa det motsatta förhållandet. Som av tabellen synes gäller detta även Göteborg, fast ej i samma utpräglade grad som t. ex. Västerås, där hushållen med överskott oavbrutet avtogo i antal med stigande inkomst- och utgiftsnivå och hushållen med underskott oavbrutet ökades (Levnads
kostnaderna i Sverige 1913—1914, I, s. 15).
Inkomsterna. I tab. 1 i tabellbilagan meddelas uppgifter i absoluta och rela
tiva tal angående inkomster och utgifter i medeltal per hushåll inom olika utgiftsgrupper, varvid huvudsakligen samma gruppindelning följts som vid stockholmsundersökningen. Av åtskilliga skäl har det emellertid ansetts lämpligt att i textframställningen använda en annan något mindre specificerad gruppering, som framdeles kan komma till användning vid en jämförelse av levnadskostnaderna å olika av undersökningen berörda orter. Enligt denna indelning hava utgiftsgrupperna begränsats till 3, av vilka den ena omfattar hushall med en årsutgift av 1 000—1 750 kr., den andra 1 750—2 500 kr. samt den tredje sådana hushåll, vilkas utgifter under räkenskapsåret uppgått till eller överstigit 2 500 kr. Vad Göteborg beträliär, kom enligt denna gruppering på den första gruppen 91, på den andra 97 och på den tredje endast 13 hus
hall, varför den sistnämnda gruppen ej kan tillmätas någon större betydelse ur representativ synpunkt. Familjemedlemmarnas antal var i lägsta uigifts- gruppen 4-o, i den närmast högre 4m samt i den högsta 5‘7 personer. För
hållandet mellan inkomster och utgifter inom de olika utgiftsgrupperna fram
går av nedanstående översikt.
Årsutgift, kronor Därav
1000- 1750
1750- 2 500
2 500-
4 000 Summa artetar- hushåll
lägre tjänste
manna
hushåll Inkomster i medeltal per hushäll 1 526-G2 2 031-29 2 925-52 1 860-65 1 774-58 2 028-98 Utgifter » » Ï 1 50:1-46 2 024-49 2 «55-96 1812-38 1 765-08 1 993-57 Balans
5»
3> »+ 23-16 + 6-80 + 63-56 + 18" 2 7 + 9-50 + 35-41
Budgeten visar, såsom synes, överskott inom samtliga utgiftsgrupper. Lägre tjänstemannahushållen hade i genomsnitt större överskott än arbetarfamiljerna.
I tab. 1 äro inkomsterna uppdelade i sex huvudtitlar, nämligen in
komst av arbete, inkomst av inackordering och uthyrning, sjuk hjälp, pen
sion e. d., gåvor, räntor och övriga inkomster. Inkomst av arbete har
uppdelats pa* inkomst av mannens, hustruns och barnens arbete. Mannens
arbetsinkomst har ytterligare uppdelats på hans huvudinkomst, kontant och
in natura, samt biinkomst. Efterföljande sammanställning utvisar i absoluta
och relativa tal de ulika inkomsttitlarnas betydelse mom olika utgittsgrupper.
HUSHÅLLENS INKOMSTEK OCH UTGIFTER. 17 Inkomster i medeltal per hushåll inom olika ütgiftsgrupper.
f
A b S 0 1 u ta t a 1 E e 1 a t i v a t a 1
Årsutgift, kronor
Summa
Årsutgift, kronor
Summa 1000-
1750
1 750—
2 500
2 500- 4000
1000- 1 750
1750—
2 500
2 500—
4 000
Inkomster i allt... 1 52(5-62 2031-29 2925-52 1 81)0-65 ICO-00 100-00 100-00 lOO-oo I. Inkomst av arbete . . . 1 445-82 1 880-68 2 745-69 1 739-76 94-71 92-58 93-85 93- 50 1. mannens... 1396-07 1 772-03 2401-87 I 642 5i. 91-45 87-23 82-10 88-28 A. huvudinkomst . . 1 357-94 1 689-96 2 260-75 1 576-56 88-95 83-19 77-28 84-73 därav kontant . . 1333-12 1 654-33 2 208-21 1544 73 87-32 81-44 75*48 83-02
» in natura . 24'82 35-63 52-54 31-88 1-63 1-75 1-80 1*71
B. biinkomst .... 38-13 82-07 141-12 66-00 2-50 4-04 4-82 3-55
2. hustruns... 28-99 44-86 149-44 44-44 1-90 2-21 5-11 2-39 3. barnens ... 20'7 6 6B‘79 194-38 52-76 1-36 3-14 6’64 2-88 II. Inkomst av inackordering
o. uthyrning... 7-85 76-16 40-04 42-89 0-51 3-75 1-37 2-31 III. Sjuklijälp, pension o. dyl. 31-11 16-76 9-14 22-77 2-04 0-83 0-31 1-22 IV. Gåvor... 24-69 32-28 83-84 32-18 1-62 1-59 2-87 1-73 V. Räntor... 0-64 3-Ö8 11-88 2-79 0-04 0-18 0-41 0-15 I VI. Övriga inkomster . . . 16'51 21-83 34-93 20-26 1-08 1-07 1-19 1-09
För de i undersökningen inbegripna 201 familjerna uppgick sålunda års
inkomsten i genomsnitt till 1861 kr. Av de olika inkomsttitlarna är givet
vis inkomst av arbete den viktigaste, i. det icke mindre än 174-0 kr. eller 93’so % av inkomsterna kom på denna inkomstkälla. Av de relativa talen framgår vidare, att huvudinkomsten i familjen, mannens arbetsförtjänst, som i genomsnitt utgjorde 1 643 kr. eller 88-28 % av samtliga inkomster under året, sjunker med stigande intäkter. Mannens huvudinkomst, vartill hän
förts inkomsten av hans anställning eller sysselsättning inom hans speciella yrke, uppgick i genomsnitt till 1 577 kr. eller 84-73 % av årsinkomsterna.
Av detta belopp hade 1 545 kr. åtnjutits kontant samt 32 kr. in natura i form av fri bostad, fri läkare och medicin, fria järnvägsresor o. s. v. Till mannens biinkomst har räknats ersättning för arbete, som faller utom hans egentliga yrke. Denna inkomst, som i genomsnitt utgjorde 66 kr. eller 3 - 5 o %.
visade stigande procentuell andel av årsinkomsten, allt eftersom denna ökades.
Detsamma var fallet med hustruns arbetsinkomst, vilken belöpte sig till 44 kr. I allmänhet utgjordes det arbete, varigenom hustrurna förvärvade sitt bidrag till familjens inkomster, av olika slags hemarbete, såsom sömnad, tvätt, strykning m. m., men även arbete utom hemmet förekom, såsom servering m. m. Vanliga göromål för hushållets räkning, såsom lagning av kläder o. s. v., hava härvid ej tagits i betraktande. Barnen bidrogo med i genom
snitt 53 kr. eller 2\S3 % av inkomsterna.
2
—153433. Levnadsko stnadsundersökningen.
18 HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER.
Inkomsten av inackordering eller uthyrning — siffrorna avse brutto
inkomsten — var jämförelsevis obetydlig, i genomsnitt 43 kr. eller 2*3 1 %.
Inkomsterna av sjukhjälp, pension o. d. samt gåvor utgjorde resp. 23 och 32 kr. eller resp. 1*22 och 1-73 % av årsinkomsterna. Ränteinkomsten var en obetydlighet, i genomsnitt 3 kr. per hushåll eller Oi5 %. Övriga i ta
bellen ej specificerade inkomster uppgingo i medeltal till 20 kr. eller l'o 9 / av samtliga inkomster. I nedanstående översikt hava de olika in
komstposter, som inbegripits under »övriga inkomster», närmare specificerats, så långt detta med anlitande av uppgifter i primärmaterialet varit möjligt.
Kr.
I % av samtliga inkomster Övriga inkomster i medeltal per hushåll... . . . 20*26 1*09
Därav: Försäljning av inventarier och kläder . . . . . 1*11 0*06
Handelsvinst... . . . 1*34 0*07 Lotterivinst... . . . 3*16 0*17 Stipendium... . . . 1*72 0*09 Bidrag för fosterbarn... . . . 0*91 0'05 Mobiliseringsavlöning ... . . . 3'54 0*19 Trädgårdstäppa, netto... . . . 2*85 0*16
Bär- och bränsleplockning samt iiske . . . . . 2*09 0*11
Ej spec, inkomster... 0*19
Det var, såsom synes, endast 0Éi9 % av samtliga inkomster, som ej när
mare specificerats i husbälIsböckerna. I främsta rummet bland de kontanta inkomsterna kom mobiliseringsavlöning med 0*io % samt därefter lotteri.vinst med 0'i 7 %, stipendium med 0*o9, handelsvinst med 0*o7, försäljning av in
ventarier och kläder med O-o6 % och slutligen bidrag för fosterbarn med 0'O5 % av samtliga hushålls inkomst under året. Inkomst i form av mobili
seringsavlöning hade 33 familjer haft, 18 hade försålt kläder m. m., 17 hade vunnit på lotteri, 12 hade haft handelsvinst, 8 erhållit stipendium samt 1 familj åtnjutit bidrag för fosterbarn.
Beträffande här upptagna inkomster in natura må anmärkas, att desamma avse nettoinkomsten, således med avdrag för eventuella kostnader. 26 fa
miljer hade egen eller hyrd trädgårdstäppa eller koloniträdgård, varå netto
inkomsten uppgick till 573'70 kr. eller Oi6 % av samtliga inkomster. Ut
gifterna för arrende, frö, sättpotatis, gödsling etc. belöpte sig till 267*9 0 kr.
Ett i det närmaste lika stort antal eller 29 familjer hade genom fiske och bärplockning bidragit till årsintäkten med 419*70 kr. eller 0 *11 % av samtliga familjers .inkomster.
Beträffande inkomsternas fördelning på olika huvudposter inom arbetar-
och lägre tjänstemannahushållen framgår av tab. 1 i tabellbilagan, att vad
arbetsinkomsten i sin helhet beträffar denna var relativt ungefär lika inom
båda grupperna (resp. 93*86 och 92*88 %), ett omdöme, som även gäller för
såväl mannens som hustruns arbetsinkomst. En jämförelsevis större del av
HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTÖDfTEK. 19 mannens huvudinkomst åtnjöts däremot bland funktionärerna in natura, var
jämte bland dem männens biinkomster likaledes voro större än bland arbetar
familjerna.
Av nedanstående tabell erhåller man en översikt av de olika inkomstpos
ternas betydelse, då resp. familjers storlek tagas i betraktande.
Inkomster i genomsnitt per hushåll inom familjer av olika storlek.
Antal familjemedlemmar
--- Summa
2 3 4 5—6 7—10
Absoluta tal.
Antal hushåll... 10 53 63 53 22 201
Inkomster i allt... 1691-69 1 806-35 1 7( j (>*34 1 970-48 2 073-72 1800-65 I. Inkomst av arbete... 1451-15 1 698-63 1 664-68 1853-15 1 911-79 1 739-76 1
1. Inkomst av mannens arbete . . 1 392-14 1 653-32 1 588-58 1 758-20 1 606-45 1642-56 ; a. huvudinkomst... 1 383-63 1 596-89 1 527-97 1 660-12 1 553-11 1 576-56
ib. biinkomst... 8-51 56-43 60-61 98-08 53*34 66 00 j 2. Inkomst av hustruns arbete . . 69-01 33*9(5 37-90 63-33 36-21 44-44 ;
3. » » barnens > . . — 11-35 38-20 31-62 269-13 52'7fi !
II. Inkomst av inackordering o. ut- '
hyrning*... 57-61 32-29 44-33 53-84 42-89
III. Sjukhjälp, pension o. dyl. . . 193-00 6-46 15-37 14-27 26-34 22-77 i
IV. Gåvor ... 21-30 24-99 28-49 35-74 56-45 32-18 V. Räntor... 0-61 2-68 0-60 6-49 1-36 2-791 VI. Övriga inkomster... 25-53 15-98 24-91 16-50 23-94 20*26-
Relativa tal. % % % % % %
Inkomster i allt... ICO-oo lOOoo 1(10-00 1(H)- 00 lOO-oo 1ÜO-00 I. Inkomst av arbete... 85-79 94-04 94-25 94-05 92-19 93-50 1. Inkomst av mannens arbete . . 82-30 91-53 89-94 89-23 77*4(> 88*2 8 a. huvudinkomst... 81-80 88-41 8C51 84-25 74-89 84-73 1 b. biinkomst... 0-60 3*12 3*4 3 4-98 2'57 3' 55 : 2. Inkomst av hustruns arbete . . 3-49 1*83 2-15 3-21 1*75 2’3!)
3. » » barnens » . . — 0-63 2-16 1*61 12-98 2-8 3
II. Inkomst av inackordering o. ut-
hyrning... 3-19 1-83 2-25 2-60 2-31
III. Sjukhjälp, pension o. dyl. . . 11-41 0-36 0-87 0-72 1-27 1*22
IV. Gåvor... 1-26 1-38 1-61 1-81 2-72 1-73 V. Räntor... 0-03 0-15 0-03 0-33 0-07 0-16
] VI. Övriga inkomster... 1-51 0-88 1-41 0-84 1-15 1-09
Såsom synes ökas inkomsterna absolut taget med växande antal familjemed
lemmar eller från 1 692 kr. för 2-personshushållen till 2 074 kr. för hushållen
bestående av 7—10 personer. Inkomstsumman stiger dock icke oavbrutet;
20 HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER.
den sjunker sålunda för familjer med 4 medlemmar under 3-personshushållens nivå för att därefter åter ökas oavbrutet med familjens växande storlek.
Yad arbetsinkomsten beträffar, är denna relativt lägst bland 2-personshus- hållen oeh bushållen på 7—10 personer. Inom dessa senare är även mannens arbetsinkomst förhållandevis lägst, barnens bidrag däremot relativt störst.
Inom 2-personshushållen, där hustrun ej varit bunden av barnens vård o. s. v., var hustruns arbetsförtjänst av jämförelsevis stor betydelse för familjens inkomst.
Utgifterna. Det största intresset vid undersökningar av förevarande slag knyter sig till utgiftssidan och de särskilda utgiftsposternas absoluta och relativa fördelning inom hushåll av olika ekonomisk och social karak
tär.
I tabellen â nästföljande sida meddelas en översikt i absoluta och relativa tal över de genomsnittliga årsutgifternas fördelning på 18 huvudtitlar inom trenne olika utgiftsgrupper.
Utgifterna utgjorde i medeltal för samtliga 201 familjer 1 842 kr. Den absolut och relativt största utgiften kom på gruppen födo- och njutnings - ämnen, nämligen i genomsnitt 867 kr. eller 47-os % av samtliga utgifter.
Därefter följde utgifter för bostad med 269 kr. eller 14-59 %, och för beklädnad med 223 eller 12os /. Kärmast efter dessa utgiftsposter kommo utgifterna för bränsle och lyse, som uppgingo till 83 kr. eller 4'5 2 % av årsutgifterna, för skatter med 76 kr. eller 4 -12 %, för förenings- och försäkringsavgifter med 72 kr. eller 3 '90 % samt för inventarier med 62 kr. eller 3'3 5 %. Tillsammans åtgick iör nämnda utgiftsposter 1 652 kr. eller 89-64 %. I tabellen ej närmare specificerade utgifter belöpte sig i medeltal till endast 10 kr. (0-54 /). De
De viktigaste utgiftsposternas relativa storlek.
ro /j 2 o 2 s 30 35 UO US .SO Födo- oehjijut.ningsämncn
Bostad
Beklädnad
Bränsle joch lyse
Skatter
Förenings- och försäkringsavgifter
Inventarier
Övriga utgifter
HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER. 21
Utgifter i medeltal per hushåll inom olika utgiftsgrupper.
Absoluta tal Relativa tal
Årsutgift, kronor
Samt- Årsutgift, kronor
Samt-
liga liga
1000— 1750- 2 500— hushåll 1 000— 1 760- 2 500— hus nål]
1 750 2 500 4 000 1750 2 500 4 000
Utgifter i allt ... 1503-46 2 024-49 2855-96 1842-38 100-00 100-00 lOOoo lOO-oo I. Födo- och njutnings-
ämnen... 729-22 948-45 1 229-53 807-37 48-51 46-84 43-05 47-08 1. Matvaror... 667-37 842-63 1 085-51 778-99 44-39 41-62 38-01 42-28 2. Dryckesvaror . . . 24-18 45-14 66*42 37-02 1*61 2-23 2-32 2'01 3. Tobak...
4. Föi taring ntora hem-
9'47 14-47 21-16 12-64 0*6 3 0-71 0'71 0-69
met... 28-20 46-21 56*44 38-7 2 1'88 2-28 1-98 2-10 II. Bostad... 233’ 51 276-74 456-51 268-81 15-53 13-67 15-98 14-59
III. Bränsle och lyse . . 73-67 87-17 119-87 83-17 4-90 4-31 4-20 4-52-
IY. Inventarier... 46-22 72-67 86-96 01-62 3-07 3*59 3-04 8*35 Y. Beklädnad... 175-52 250-25 345-62 222-59 11-68 12*86 12-10 12-08
VI. Tvätt och renhållning 16-46 23-46 44-63 21-66 1-09 1-16 1-56 1-18
VII. Hygien... 27-40 36-12 64-52 34-01 1-82 1-78 2-26 1-85 VIII. Utgifter för intellek
tuella ändamål . . . 21-77 35-58 33-22 29-18 1-45 1-76 1-16 1-58
IX. Förenings- och försäk
ringsavgifter .... 51-42 86-98 103-14 71-93 3-42 4-30 3-61 3-90
X. Gåvor, understöd till
anhöriga... 15*55 25-86 32*55 21-62 1-03 1-28 1-14 1-17 XI. Skatter... 53-07 88-59 141-86 75-96 3-53 4-38 4-97 4-12
XII. Nöjen och förströelser 10-45 16-11 34-69 14-75 0-70 0-80 1-21 0-80
XIII. Resor... 34-99 45-02 73-58 42-33 2-33 2-22 2-58 2-30
XIV. Ränta å lån .... 1-44 2-72 1-02 2-03 O-io 0-13 0-04 0n
XV. Telefon, post- o. skriv-
utensilier... 3-95 4-63 14-36 4-95 0-26 0-23 0*50 0-27
XVI. Lottsedlar... 3-48 8-97 11-58 0-65 0-23 0-44 0-41 0-36
XVII. Utgifter för tjänare o.
hjälp... 0*58 4-53 20-19 8*75 0-04 0-22 0-71 0-20
XVIII. Övriga utgifter . . . 4-73 10-64 42-13 1Q-00 0-31 0-53 1-48 0-54
större utgiftsposternas relativa storlek åskådliggöres närmare av diagrammet â näst föregående sida.
Utgifternas fördelning inom arbetar- och lägre tjänstemannahushållen före
ter vissa olikheter, såsom närmare synes av tab. 1 i tabellbilagan. Av ärs-
utgifterna, som för dessa familjer i genomsnitt utgjorde resp. 1 765 och 1 994
kr., kom efterföljande andel på de viktigare utgiftsposterna:
22 HUSHÅLLENS INKOMSTER ,OCH UTGIFTER.
Arbetar- Lägre tjänste-
hushåll mannahushäll
Födo- och njutningsämnen .... ... 48-64 % 44-37 %
Bostad... ... 13-78 » 15-99 » Bränsle och belysning... ... 4-46 » 4-61 » Inventarier... ... 3-39 » 3-27 » Beklädnad ... ... 11-76 » 12-64 » Övriga utgifter... ... 17’97 » 19-12 » Summa 10Ö-00 % ioo-oo %
Utgifterna för födo- och njutningsämnen drogo alltså en relativt större andel av årsbudgeten bland arbetarfamiljerna än bland funktionärerna, inedan förhållandet var omvänt beträffande utgifterna för bostad och beklädnad.
För bränsle och belysning samt inventarier och deras underhåll utgavs jäm
förelsevis ungefär lika mycket inom båda hushållskategorierna.
Konsum, tionskomplexets sammansättning visade sig, såsom synes av tabellen å sid. 21; något olika inom olika utgiftsgrupper, i det de särskilda utgifts
posterna ej voro av samma betydelse inom de olika grupperna. Som bekant fastslog den tyske statistikern Ernst Engel på sin tid bl. a. den satsen, att ju större vederbörande hushålls inkomster äro, desto lägre blir den procent
sats av de samlade utgifterna, vilken går till näringsmedel. Denna lag be
kräftas även här, enligt vad som framgår av anförda tabell. Ar sutgifterna för födo- och njutningsämnen ökades visserligen absolut taget från 729 kr.
i den lägsta till 1 230 kr. i den högsta utgiftsgruppen, men procenttalet för ifrågavarande utgifters andel av årsbudgeten sjönk från 48-5i till 43'os %.
Utgifterna för dryckesvaror och tobak visade relativt taget stegring, medan någon bestämd tendens beträffande utgifterna för förtäring utom hemmet ej kan konstateras. I nästföljande kapitel (sid. 30 o. ff.) kommer närmare redo
görelse att lämnas för utgifterna till födo- och njutningsämnen.
Utgifterna för bostad belöpte sig i medeltal till 269 kr. eller något mer än en sjundedel av samtliga utgifter under året. Någon bestämd tendens rörande hyresbeloppets relativa andel av årsutgifterna inom de olika utgifts- grupperna kan icke konstateras. 1 tab. 1 i tabellbilagan hava utgifterna för bostad fördelats på hyra samt reparationer, flyttningskostnader o. d., vilka senare dock utgjorde en obetydlighet eller O 44 % av budgeten. Hyressumman för olika lägenhetskategorier var i medeltal'per år för ett rutu ocb kök 224 kr., för två rum och kök 354 kr. samt för tre rum och kök 461 kr. Antalet lägenheter var resp. 150, 44 och 7. Enligt vad 1913—1914 års allmänna bostadsräkning givit vid handen, uppgick årsmedelhyran i Göteborg lör lägenheter om ett rum och kök till 192 kr., för lägenheter om två rum och kök till 355 kr. samt för lägenheter om tre rum och kök till 543 kr.
I vilken utsträckning bostäderna voro försedda med en del sådana bekväm
ligheter, vilka befordra en god och sparsam hushållning antingen direkt
genom att möjliggöra förvaring av i större poster och sålunda till billigare
pris inköpta förnödenheter eller indirekt genom att inskränka behovet av
HUSHALLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER. 23 för hushållets skötsel nödig arbetskraft, framgår av efterföljande samman
ställning.
Hela antalet
lägen
heter
1) ä r a v m e d Lägenhetskategori :
Absoluta tal.
cen
tral
värme elekt
riskt ljus
kokgas vatten
ledning skafferi mat
källare tvätt
stuga
1 rum och kök . . . .... 150 — 57 61 144 136 20 148
2 3> » J> ... .... 44 2 23 24 43 43 9 42
3 » » > ... .... 7 — 3 4 7 7 — 6
Summa 201. 2 83 89 194 186 29 196
Relativa tal. % % * % * % % %
1 rum och kök . . . .... lOO-o — 38-0 40-7 96-0 90-7 13-3 98-7
2 » > !> ... .... 1.00-0 4-5 52-3 54-5 97-7 97-7 20-5 95-5
3 5 » Ï ... .... lOO-o — 42-9 57-1 lOO-o 100-0 — 85-7
Summa 1000 l-o 41-3 44-3 96-5 92-6 14-4 97-5
För bränsle och belysning erlades under räkenskapsåret i genomsnitt 83 kr.
eller 4'5 2 % av utgifterna. I den lägsta utgiftsgruppen voro motsvarande tal
74 kr. och 4’90 % samt i den högsta 120 kr. och 4-20 %. Fördelningen på olika bränsle och belysningsartiklar framgår av efterföljande tablå.
Årsutgift, kronor Årsutgift, kronor
Summa Summa
1000- 1 750— 2 500— 1 000- 1750- 2 500—
1750 2 500 4 000 1 750 2 500 4 000
Kr. Kr. Kr. Kr. % % % %
Utgifter för bränsle och belys-
ning i allt... 73-07 >87-17 S119-87 = 83-17 lOO-o 4101)0 5 lOO-o 6 lOO-o Därav för: Ved... 13-68 20-27 18-50 17-.17 18-6 23-8 15-4 20-6
björkved . . . 2-83 9-21 7*75 6-23 3-9 10-6 6-4 7‘ 5
barrved . . . 0-89 0-86 1*91 0-94 1-2 l-o 1-6 i - i
annan ved . . 9'96 10-20 8'84 lO-oo 13-5 11-7 7-4 12-0
Kol och koks 23-35 23-60 27-08 23-71 31-7 27-1 22-6 28-5
Gas... 5-53 9-27 29-03 8-86 7-5 10-6 24-2 10-7 Fotogen < . . . 24-27 23-89 21-00 23-87 330 27-4 17-5 28-7
Elektriskt ljus . 4-38 6-04 18’54 6-10 5-9 6-9 15-5 7-3
Annat... 2-40 3-07 3-80 2-84 3-3 3‘5 3-2 3-4
För ved åtgick sålunda i genomsnitt 17 kr. eller något mer än en femtedel (20-6 %) av ifrågavarande utgifter. Härav kom ett större belopp på utgifter för björkved (7-5 %) än för barrved (l-i %). För annan ved (avfallsved, sliprar)
1 Däri ingår fri värme 1*03 kr. — 4 Däri ingår fri värme 1"2 %.
2 > » » » 1*92 » ç— 6 s » » > 1'6 >
3 » » » > 0*62 » — 6 s> >
i■> 0'8 »
24 HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER.
utgavs med stigande inkomster en procentuellt mindre summa. Utgifterna för kol och koks uppgingo i genomsnitt till 24 kr. (28'5 %), för gas till 9 kr.
(10-7 /), för fotogen tilt 24 kr. (28-7 %), för elektriskt ljus till 6 ku (7-3 %) samt för annan bränsle- och belysningsmateriel till 3 kr. (3-4 %). Förbruk
ningen av fotogen, kol ocb koks, som givetvis är starkt beroende av för
brukningen av gas och elektricitet, var relativt störst inom den lägsta ut- giftsgruppen, där 33-o % av bränsle- ocb belysningskostnaderna kommo på fotogen, 31'7 % på kol ocb koks, medan de båda andra utgiftsgrnpperna hade att uppvisa högre procentsiffror tor utgifterna till gas och elektriskt ljus.
För anskaffning och underhåll av inventarier utgåvos i genomsnitt 62 kr.
eller 3 35 % av årsbudgeten. Utgifterna härför stego, såsom synes av nedan
stående tablå, absolut men icke relativt med ökade årsutgifter.
1000
—1750 Utgifter för inventarier i medeltal per hushåll, kronor . 46'22
» » i % av samtliga utgifter . . . 307
Å r s u t g i f t, kronor 1750— 2 500— Samtliga
2 500 4 000 hushåll 72-67 86-96 61"62
3-59 3-04 3-35
Den närmare fördelningen på olika slags inventarier synes av följande sammanställning.
Arsutgift, kronor Arsutgift, kronor
Summa 1000—
1 750
1750- 2 500
2 500- 4 000
Ci lim ill a, 1000—
1750
1 750- 2 500
2 500- 4 000
Kr. Kr. Kr. Kr. % % °/o %
Utgifter för inventarier i allt 46-22 72-67 86-96 61-62 100- 0 100-o 100- o lOO-o
Därav för: Möbler, sängkläder 19-26 35-22 30-73 27-71 41-7 48-5 35-3 45-0 Kökssaker, servis 10-69 12-87 18-54 12-25 £3*1 17-7 21-3 19-9 Övriga inventarier 16-27 24-58 37-69 21-66 35-2 33-8 43-4 35-1
Av ifrågavarande utgifter kom sålunda 28 kr. eller inemot hälften (45‘o %) på möbler ocb sängkläder, 12 kr. på kökssaker ocb servis samt 22 kr. på övriga inventarier. Beträffande dessa utgiftsposters procentuella fördelning- inom familjer av olika ekonomisk ställning kan, såsom synes, ingen bestämd tendens påvisas.
Utgifterna för beklädnad, var, vad storleken beträffar, den tredje i ordningen
av de olika utgiftsposterna ocb utgjorde i genomsnitt 223 kr. eller 12-o8 %
av årsbudgeten. Inom den lägsta utgiftsgruppen belöpte sig denna utgift
till i medeltal 176 kr. samt i den högsta till 346 kr. eller resp. 11-68 oeh
12-10 /o av samtliga utgifter. I efterföljande sammanställning har bekläd-
nadsutgiften uppdelats på utgifter dels för kläder, lagning av kläder, sybehör
m. m., dels för skodon.
HUSHÅLLENS INKOMSTER OCH UTGIFTER. 25
Årsntgift, kronor Ärsntgift, kronor
Summa Summa
1000- 1750
1750 — 2 500
2 500—
4 000
1000- 1750
1750—
2 500
2 500—
4 000
Kr. Kr. Kr. Kr. % % % %
Utgifter för beklädnad i allt . 175-52 250-25 345-62 222-59 100-0 1000 100-0 lOO-o
Därav för: Kläder .... 120-82 175-79 236-48 154-83 68-8 70-2 68-4 €9*6
Skodon .... 54-70 74-46 109-14 67-76 31-2 29-8 31-6 30-4
För kläder utgåvos i medeltal 155 kr. samt för skodon, såväl nyanskaff
ning som underhäll, 68 kr. eller icke fullt en tredjedel ( 30-4 %) av bekläd- nadsutgifterna. Inom de olika utgiftsgrupperna visade sig inga nämnvärda skiljaktigheter beträffande utgifternas relativa fördelning på dessa poster.
Utgifterna för tvätt och renhållning utgjorde i genomsnitt 22 kr. eller 1* 1 s % av årsutgifterna. Härav kommo 38'i % på tvätt och strykning utom hemmet samt 61-9 % på tvål, såpa, soda 0 . d. Fördelningen inom. olika utgiftsgrupper framgår av följande översikt.
Ärsutgift, kronor Ärsutgift, kronor
. Summa Summa
1 000- 1750
1750—
2 500
1
0 0 0 O 7 2
CM
