Entreprenörers lärande
Förutsättningar för entreprenörers informella lärande i inkubatorer.
Julie Garnier
Examensarbete, 15 hp Kandidatkursen i Pedagogik 30 hp
Ht 2020
Förord
Jag vill först och främst tacka min handledare, Jörgen From, vars stöd och vägledning varit till stor hjälp under processens gång. Vidare vill jag även rikta ett stort tack till de anställda och entreprenör inom de valda inkubatorerna som tog sig tid att medverka i intervjuer. Till slut vill jag självklart tacka min syster och mor för hjälpsamma kommentarer och stöd.
Bordeaux, 28/02/2021 Julie Garnier
Entreprenörers lärande. Förutsättningar för entreprenörers informella lärande i inkubatorer.
Sammanfattning
Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande i inkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella
förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.
Nyckelord: entreprenörers lärande, erfarenhetsbaserat lärande, informellt lärande, inkubator, reflektion
Entrepreneurs’ learning. Conditions for entrepreneurs’ informal learning in incubators.
Abstract
The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and
experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the
entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.
Key words: Entrepreneurs’ learning, experiential learning, incubator, informal learning, reflection
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Tidigare forskning 8
3.1 Lärande 8
3.2 Informellt lärande 9
3.3 Förutsättningar för informellt lärande 10
3.4 Entreprenörskap inom inkubatorer 11
3.5 Sammanfattning 11
4. Metod 12
4.1 Datainsamlingsmetod och instrument 12
4.2 Urval 12
4.3 Genomförande av undersökning 12
4.4 Etiska överväganden 13
4.5 Databearbetning och analys 13
4.6 Validitet och reliabilitet 14
5. Resultat 14
5.1 Individuella förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande 15
5.1.1 Välmående och självförtroende 15
5.1.2 Motivation och inspiration 16
5.1.3 Teoretisk kunskap 16
5.1.4 Learning by doing 16
5.2 Kollektiva förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande 16
5.2.1 Mutualisering 17
5.2.2Kollektiv intelligens 17
5.2.3 Erfarenhetsutbyte 18
5.2.4 Återkoppling och utmaning 18
5.3 Inkubatorn planerar informella lärandet 19
5.3.1 Inkubatorn bör anpassa stödet till entreprenörernas behov 19
5.3.2 Skapa rätt matchning 20
5.3.3 Personligt stöd med en individuell stödperson 20 5.3.4 Stödpersonen bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande 21
5.3.5 Stödpersonens kompetens bidrar till ett relevant stöd 21
5.3.6 Inkubatorn organiserar kollektiva tillfällen för informella lärandet 22 5.4 Inkubatorn skapar strukturella förutsättningar för att bidra till informella lärandet 23
5.4.1 Inkubatorns specialitet 24
5.4.2 Inkubatorn organiserar fysiska platsen för att den ska bidra till möten och lärande 24 5.4.3 Betydelsen av hur många entreprenörer som finns i inkubatorn 25
5.4.4 Inkubatorn bör skapa ett nätverk 25
5.4.5 Fortsatt förbättring tack vare återkoppling och kontinuerlig utbildning 25 5.5 Inkubatorn skapar kulturella förutsättningar för informella lärandet 25 5.5.1 En positiv stämning i inkubatorn främjar informella lärandet 25
5.5.2 Organiserade evenemang skapar gemenskap 26
5.5.3 De anställdas roll i att skapa en positiv stämning i inkubatorn 27
6. Analys 28
6.1 Slutsatser 28
6.2 Resultat i förhållande till tidigare forskning 29
7. Avslutande diskussion 30
7.1 Resultatdiskussion 30
7.2 Metoddiskussion 31
7.3 Förslag till fortsatt forskning 31
Referenser 33
Bilaga 1. Informationsbrev
Bilaga 2. Intervjuguide för entreprenörer
Bilaga 3. Intervjuguide för anställda i inkubatorer
1. Inledning
Lärande och kompetensutveckling är enligt flera forskare väsentligt för ett företags framgång (Kaplan &
Norton, 1996; Landström, 2005). Ständiga förändringar och ökad komplexitet ställer krav på medarbetare att vara flexibla, ha en bred kunskapsbas och förmåga till självstyre (Ellström, 1996). Genom att reflektera kring händelser anses det att individen kan använda den nya kunskapen i framtiden. Detta lärande anses dessutom leda till utveckling i företagets kultur samt insikt om nya mål eller visioner (Anheim, 2001).
Medarbetares höjda kompetens bidrar inte bara till att höja produktiviteten och lönsamheten men också till att öka känslan av självständighet, välmående och motivation hos medarbetarna. En utmaning för organisationer är alltså att skapa förutsättningar som främjar lärande och utvecklar medarbetarnas kompetens (Ellström, 1996).
Entreprenörskapets betydelse ökar i vårt samhälle då det anses bidra till ökad ekonomi, sysselsättning och social välfärd (Löfsten & Lindelöf, 2005). Många nystartade företag möter dock svårigheter och flera väljer att gå med i en inkubator. En inkubator är en organisation som har som mål att främja och stödja nystartade företags utveckling och lönsamhet (Stockhult, 2015) tack vare bland annat affärscoaching.
Enligt SISP (2018) erbjuder inkubatorn en dynamisk process där individer och företag utvecklas.
Entreprenörer får där aktivt och anpassat stöd i en kreativ tillväxtmiljö.
I hennes studie av entreprenörers syn på företagande och inkubatorverksamhet fann Stockhult (2015) att möten med kamrater, mentorer, expertis och kunder var viktiga för lärande och utveckling inom
inkubatorer. Affärscoacher inom inkubatorer stöttar entreprenörerna med rådgivning och feedback och har som roll att bidra med reflekterande och strategiskt tänkande samt kompetens- och affärsutveckling (Umeå Biotech Incubator). Informellt lärande som sker via erfarenhetsbaserat lärande har alltså en stor roll i inkubatorer.
Det informella lärandet kan enligt Ellström (1996) definieras som det lärande som sker i vardagslivet eller i arbetet, oftast på utbildningsdeltagarnas initiativ. Det sker oftast genom olika former av
erfarenhetsbaserat lärande och utvecklas i anslutning till arbetsuppgifter. Dess former kan vara mer eller mindre reglerade och utgörs bland annat av mentorskap, coaching och konsultation. Teori om
erfarenhetslärande har sin utgångspunkt i att allt lärande sker i relation till individens erfarenheter och att effektivt lärande innefattar reflektion kring erfarenheter och upplevelser (Dewey 1993).
Tidigare forskning har visat informella lärandets betydelse i arbetslivet och vilka förutsättningar som behövs för att främja informella lärandet i arbetslivet (Ellström, 1996; Olofsson, 2017). Deras forskning visar att en del förutsättningar för att informellt lärande ska kunna ske är att medarbetarna är delaktiga i målformulering, planering och verksamhetsutveckling, att arbetsuppgifter har hög lärandepotential, att medarbetare har information och fördjupade teoretiska kunskaper, handlingsutrymme, tid för
erfarenhetsutbyte och reflektion, grupprocesser, en arbetsplatskultur och organisationsstruktur som främjar lärande och stöd samt legitimering från ledningen (Ellström, 1996).
En inkubator är dock väldigt annorlunda från företag eftersom det där samlas olika nystartade företag som arbetar mot olika mål och som alla ska stödjas av inkubatorn för att växa och utvecklas. Detta skapar olika förutsättningar för lärande men forskning saknas kring vilka förutsättningar för entreprenörers informella lärande som finns inom inkubatorer och hur dessa förutsättningar kan skapas inom inkubatorer.
2. Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att kartlägga vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande i inkubatorer och öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas.
- Vilka förutsättningar för erfarenhetsbaserat lärande och reflektion upplever inkubatorns anställda och entreprenörer finns i inkubatorer?
- Hur tycker inkubatorns anställda och entreprenörer att förutsättningar för att främja informella lärandet i inkubatorer skapas?
3. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning relaterade till olika former av lärande: kontextuellt lärande, organisatoriskt lärande, informellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare presenteras forskning kring förutsättningar för informella lärandet. Till slut presenteras vad en entreprenör, entreprenörskap och en inkubator är.
3.1 Lärande
Lärande avser vår förmåga att via aktivt deltagande och interaktion med omgivningen anpassa oss till förändrade omständigheter och nya krav. Reflektion över handlande och dess konsekvenser leder till förändringar av våra värderingar och beteenden (Ellström, 1992). Enligt Ellström (1992) främjar positivt lärande individens utveckling. Lärande bidrar till förändring av kompetenser, det vill säga individens handlingsförmåga i relation till uppgifter, situationer eller arbetet. Individens kunskaper, intellektuella och praktiska färdigheter som sociala färdigheter, attityder och personliga egenskaper förändras. Det ger individen möjligheter att påverka sina livs- och arbetsvillkor.
Det kontextuella perspektivet på lärande studerar lärande som en del av människans kulturella och sociala sammanhang (Gustavsson, 2005). Lärande är en social process som innebär att individer tillägnar sig tänkesätt, kultur och handlingsmönster genom att aktivt delta i naturliga livssituationer. Erfarenhet, reflektion över upplevelser är alltså väsentligt för lärprocessen och lärandet kan sedan användas i framtida upplevelser (Kolb, 1984). Lärandet behöver därför studeras inom verksamheten och beror på organisationen begränsningar och möjligheter. Med utgångspunkt i kontextuellt perspektiv anses informella lärandet som baseras på erfarenheter vara väsentligt (Ellström, 1996).
Inom en organisation definieras lärande som en process där erfarenheter influerar individen eller organisationens beteende så att de förändrar tidigare beteenden. Organisatoriskt lärande kan definieras som registrering och korrigering av en erfarenhet. För att organisationen ska lära sig tycks erfarenheten behöva registreras, omvandlas, spridas, förstås och användas. (Eisenberg, Ignatjeva, Iliško, &
Rauckiene-Michaelsson, 2018). Tidigare forskning har visat att det finns olika former av lärande. I den här studien intresserar vi oss för utvecklingsinriktat lärande där individen har ett ifrågasättande
perspektiv till uppgifter och mål. Individen lär sig inte bara hur hen ska handla utan lär sig att identifiera och definiera situationen, uppgiften, problemet och dess krav och använder kritisk analys för att själv bestämma hur hen ska handla (Ellström, 1992).
En grundläggande förutsättning för utveckling och förändringsmöjligheter i organisationer är att medarbetarna har en bred kompetens och en förmåga att kontinuerligt lära nytt och utvecklas. Effektivt
lärande tycks förutsätta delaktighet och aktiv medverkan i organisationens sociala och kulturella
gemenskap (Ellström, 1996). Enligt Engeström (2010) behövs på arbetsplatsen ett förändringsinriktat och expansivt lärande som är socialt. Lärandet sker via reflektion och kritiskt ifrågasättande. Medarbetarna bidrar i att forma innehållet för det de behöver lära, de formar nya kunskaper beroende på de konkreta utmaningar de ställs inför på arbetsplatsen.
Enligt tidigare forskning är det idag viktigt för anställda att kunna omsätta kunskap i handling. De behöver också ha förmågan att skapa mentala modeller av organisationen och förmåga till planering.
Vidare behöver de kunna upptäcka, identifiera och diagnostisera oväntade problem och utmaningar samt basera deras beslut på analytiskt logiskt tänkande och kunskap om problemen som behöver lösas
(Ellström, 1996). De behöver också en social förmåga (Olofsson, 2017). Mjuka kvalifikationer som förmåga att lära nytt, kreativitet, helhetssyn, självförtroende, kommunikation och förmåga att samarbeta är andra förmågor som enligt Ellström (1996) är viktiga inom personlighetsutveckling.
3.2 Informellt lärande
Informella lärandet har enligt tidigare forskning avgörande betydelse för organisationers utvecklings- möjligheter. Det informella lärandet syftar på det implicita lärande som sker i vardagslivet eller i arbetet.
Formerna för informella lärandet kan vara mer eller mindre reglerade. En stor del av det informella lärandet sker utan att vi har för avsikt att lära något, det sker spontant och omedvetet tack vara uppgifter och utmaningar i arbetet (Olofsson, 2017). Marsick (1999) visar dock i deras forskning att det informella lärandet är mer effektivt om det planeras och struktureras och om organisationens struktur och planering skapar goda förutsättningar för det informella lärandet. Informella lärandet kan till exempel organiseras på egen hand och ske medvetet genom olika former av erfarenhetsbaserat lärande i anslutning till arbetsuppgifter, problemlösning, socialisation och dialog, coaching, konsultation eller mentorskap. Då kan lärandemål, nya kunskaper och färdigheter formuleras explicit (Olofsson, 2017). Enligt Eraut (2004) erbjuder informellt lärande många fördelar varav stor flexibilitet. Det baseras på ett socialt lärande med andra individer och man är inte alltid medveten om att lärandet pågår. Eftersom informella lärandet har ett innehåll som är kopplat till organisationen och vardagliga erfarenheter underlättas praktiska
användningen av de kunskaper som skapas (Manuti, 2015). Informella lärandet är dessutom mindre ekonomiskt betungande att organisera.
Teorin om erfarenhetsbaserat lärande går ut på att idéer väcks, formas och omformas genom personliga erfarenheter (Kolb, 1984). Den kunskap som skapas utifrån erfarenheter kan sedan tillämpas i nya upplevelser. Lärandet baseras på konkreta upplevelser som individen observerar, bearbetar och reflekterar över. Individen skapar då en abstrakt förståelse av upplevelsen som bidrar till nya idéer och perspektiv till upplevelsen. Efter det kan nya förståelsen tillämpas genom aktiv prövning (Kolb, 1984).
Erfarenhetsbaserad kunskap hjälper organisationer och dess medarbetare att hantera stora
informationsmängder och förändringar, vilket idag är väsentligt för en organisation (Lundvall, 1999).
Informell kunskap är inte enkel att tydliggöra. Den baseras på erfarenheter, känslor och normer. Denna kunskap bidrar till att medarbetarna kan urskilja mönster och utveckla rutiner som vägleder och möjliggör effektiva handlingar. Det viktiga är att kunna använda kunskapen, ha förmåga att urskilja mönster, att identifiera det bästa handlingsalternativet i en ny situation via snabb och effektiv informationshantering även om man inte riktigt kan sätta ord på hur man gör det (Eraut 2004).
Även om erfarenheter sker naturligt i arbetslivet betyder det inte att man nödvändigtvis lär sig något av erfarenheterna (Brehmer, 1980). De aspekter av omgivningen som som vi ska lära något om bör vara observerbara, vi bör få information om våra handlingars konsekvenser. Denna information bör sedan utnyttjas, det är därför viktigt för organisationen att motivera medarbetarna att utnyttja informationen.
För att göra detta kan medarbetarna involveras i analys och värdering av analys. Medarbetarna bör
dessutom ha kunskap och mentala modeller som hjälper dem att identifiera och tolka den information de får via erfarenheter. Erfarenhetsbaserat lärande behöver alltså planeras. Kunskap som kan hjälpa
medarbetarna att tolka handlingars konsekvenser behöver utvecklas med utbildningar. Organisationen bör också skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte och reflektion på arbetsplatsen. Reflektion ger
medarbetarna tillfället att distansera sig sig ifran och kritiskt granska erfarenheter.
3.3 Förutsättningar för informellt lärande
Forskning som intresserar sig för lärandet i arbetslivet har visat att informellt lärande kräver vissa individuella och strukturella förutsättningar för att vara framgångsrikt (Ellström, 2005). För att lärandet ska vara utvecklingsinriktat behöver medarbetarna motivation och förtroende och detta kan främjas av en plattare arbetsorganisation och ledningsstrategin (Olofsson, 2017). Förutsättningar som främjar
informellt lärande på arbetsplatsen anses vara medarbetarnas beslutsutrymme, inflytandemöjligheter (Ellström, 2005) och arbetsplatsens kultur (Engeström, 2010). Vidare förutsättningar är medarbetarnas delaktighet i målformulering, planering och verksamhetsutveckling samt arbetsuppgifternas bredd och lärandepotential och att medarbetarna har den information och teoretiska kunskaper som behövs.
Medarbetarna behöver också ges tid och tillfällen att experimentera, pröva olika handlingsalternativ samt samtala, utbyta erfarenheter och reflektera, till exempel under utvecklingssamtal (Ellström, 1996).
Medarbetarna behöver stödjas och förändring motiveras av ledningen. Grupprocesser,
arbetsplatskulturen och organisationsstrukturen bör också främja lärandet (Ellström, 1996). Det informella lärandet kräver tydliga mål och en stödstruktur som ger möjlighet för till reflektion och uppföljning. Styrmedel och metoder behövs för att skapa förutsättningarna för flexibilitet, förändring och informellt lärande (Olofsson, 2017). Satsningar som till exempel kurser, erfarenhetsgrupper,
arbetsplatsträffar och organisatoriska förändringar kan därför göras för att skapa förutsättningar för informella lärandet (Ellström, 1996). De beslut som tas i en organisation påverkar enligt Lee (2019) det informella lärandet. Organisation behöver eftersträva goda arbetsförutsättningar och möjligheter till att utvecklas genom till exempel belöning i form av bland annat karriärutveckling (Lee, 2019).
Kulturella aspekter som stödjer lärandet är bra kommunikation, att arbetsklimatet är förtroendefullt och att initiativ och risktagande motiveras. Olika uppfattningar, osäkerhet och felhandlingar behöver
tolereras. Reflektion och kritisk prövning av den egna arbetsplatskulturen bör också uppmuntras (Ellström, 1996).
Individuella förutsättningar är deras utbildningsbakgrund och tidigare arbetserfarenheter. Medarbetaren behöver dessutom proaktivt och medvetet söka möjligheter att utvecklas, samt våga ifrågasätta och ta initiativ på arbetsplatsen, vilket kräver att medarbetaren har ett starkt självförtroende. Medarbetarnas självförtroende beror på det stöd de får i arbetet och hur framgångsrika de är i att hantera arbetets utmaningar (Eraut, 2004).
Beslutsfattandet påverkar också medarbetarnas arbetssituation, kommunikationen inom organisationen och informella lärandet. Motivation och engagemang är viktiga faktorer för informella lärandet och det är alltså viktigt att organisationen skapar förutsättningar för motivation (Lee, 2019). Beslut bör alltså eftersträva utveckling som skapar större engagemang hos medarbetarna. Deras motivation beror på arbetets utformning, kulturella förutsättningar och individuella faktorer. Arbetets mångsidighet och att de där kan utnyttja olika kompetenser samt deras handlingsutrymme kring arbetets utförande främjar också motivation. Medarbetarna behöver dessutom kunna utföra arbete från början till slut, se deras arbetes resultat och få återkoppling om resultatet. Arbetet som utförs behöver dessutom ha ett värde för andra människor (Ellström, 1996).
3.4 Entreprenörskap inom inkubatorer
Begreppet ”entreprenör” har ett ursprung i det franska språket och refererar till en person som är aktiv och får något gjort. En entreprenör är en uppfinningsrik och initiativkraftig individ som enligt
nationalencyklopedin (uå) är företagsam och åtar sig en entreprenad, utvecklar nya projekt eller startar nya företag.
Entreprenörskap är de aktiviteter som en entreprenör är verksam i. Entreprenörskap fokuserar på upptäckten eller skapandet av affärsmöjligheter. Inom entreprenörskap studeras enligt Scott Shane och Sankaran Venkataraman (2000) hur, vem, och med vilka effekter möjligheterna att skapa framtida produkter och tjänster upptäcks, utvärderas och utnyttjas men också de individer som är involverade i entreprenörskapet.
En inkubator är en organisation som har som mål att främja och stödja nystartade företags utveckling och lönsamhet (Stockhult, 2015). Enligt SISP (2018) erbjuder inkubatorn en dynamisk process där individer och företag utvecklas. Entreprenörer får där aktivt och anpassat stöd som till exempel affärscoaching i en kreativ tillväxtmiljö.
3.5 Sammanfattning
Informellt lärande är det implicita lärande som i första hand baseras på erfarenheter. Det kan vara mer eller mindre organiserat men forskning visar att det informella lärandet är mer effektivt om det planeras och om förutsättningar inom organisationen skapas för det informella lärandet (Marsick, 1999).
Enligt Olofsson (2017) sker informella lärandet i anslutning till arbetsuppgifter, problemlösning,
socialisation och dialog, coaching, konsultation eller mentorskap. Vidare baseras det på ett socialt lärande med andra individer (Eraut, 2015).
Erfarenhetsbaserat lärande baseras på konkreta upplevelser som individen observerar, bearbetar och reflekterar över (Kolb, 1984). För att lära sig från erfarenheter bör man ha teoretisk kunskap att jämföra erfarenheten med (Brehmer, 1980). Erfarenhetsbaserade lärandet bör vidare planeras bland annat tack vare tillfällen för erfarenhetsutbyte och reflektion.
Forskning som intresserar sig för lärandet i arbetslivet har visat att informellt lärande kräver vissa individuella och strukturella förutsättningar för att vara framgångsrikt (Ellström, 2005). Motivation, förtroende, beslutsutrymme, inflytandemöjligheter, arbetsplatsens kultur, medarbetarnas delaktighet i målformulering, planering och verksamhetsutveckling samt arbetsuppgifternas bredd och
lärandepotential är vissa förutsättningar som tidigare forskning visat är nödvändiga för informella lärandet. Vidare anses det vara viktigt att medarbetarna har den information och teoretiska kunskaper som behövs. tid och tillfällen att experimentera, pröva olika handlingsalternativ samt samtala, utbyta erfarenheter och reflektera (Ellström, 1996; Ellström, 2005; Engeström, 2010; Olofsson, 2017).
En inkubator är en organisation som har som mål att främja och stödja nystartade företags utveckling och lönsamhet (Stockhult, 2015). Entreprenörer får där aktivt och anpassat stöd för nystartade företagets utveckling.
4. Metod
I metodkapitlet redogörs det för det kvalitativa metodval som gjorts, hur studien utförts, vilka etiska överväganden som tagits hänsyn till och hur data insamlats, bearbetats och analyserats. Vidare presenteras vad som gjorts för att stärka studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Datainsamlingsmetod och instrument
Ett kvalitativt tillvägagångssätt har valts för att utföra studien då jag vill erhålla en djup förståelse för de intervjuade individernas uppfattningar om vilka faktorer som påverkar informella lärandet i inkubatorer.
Den kvalitativa metoden ger dessutom informanterna möjlighet att kunna öppna upp och utveckla sina svar samt beskriva och förklara sina upplevelser och erfarenheter.Eftersom studiens syfte är att skapa information om hur människor upplever informella lärandets förutsättningar och vad som kännetecknar fenomenet, passar en kvalitativ studie med fenomenologisk utforskning (Thomassen & Retzlaff, 2007).
Forskning kring förutsättningar för informellt lärande har redan utförts och detta kan ge hypoteser om vilka förutsättningar som behövs för att främja entreprenörers informella lärande i inkubatorer. Dock är inkubatorns verksamhet och organisation väldigt olik den som finns i de verksamheter som finns med i tidigare forskning om informellt lärande. Därför kan förutsättningarna också vara annorlunda. För att försäkra mig om att erhålla en så fullständig och detaljrik grund som möjligt för analysen väljer jag därför att bygga forskningen på kvalitativa analyser av insamlad data (Larsen, 2017). Forskningen kan alltså beskrivas som induktiv då den tar sin utgångspunkt i insamlade datat för att komma fram till en helhetsförståelse om fenomenet (Rienecker & Jørgensen, 2017). Detta möjliggör dessutom att fånga in informanternas upplevelser och erfarenheter på djupet och kan bidra till att skapa kunskap om nya förutsättningar eller möjligheter för informellt lärande i inkubatorer.
För att besvara frågeställningarna kommer semistrukturerade intervjuer användas. Dessa intervjuer medför flexibilitet då man utgår från vissa frågor och teman men kan följa upp en del idéer och gå in djupare på vissa föreställningar för att fördjupa svaren och strukturen förenklar analysen (Larsen, 2017).
Två intervjuguider med liknande frågor baserade på studiens frågeställningar och med utgångspunkt från tidigare studier om informellt lärande utformades så att de var anpassade beroende på om respondenten var en entreprenör eller anställd i inkubatorn.
4.2 Urval
Ett icke-sannolikhetsurval av godtyckligt slag gjordes för att ha en maximal variation vad gäller inkubatorers specialitet, detta för att nå en större variation i svaren på frågorna (Larsen, 2017). Jag använde dessutom snöbollsmetoden (Larsen, 2017) där jag började med att ta kontakt med individer som varit med i en inkubator som i sin tur upplyste mig om andra personer som kunde vara intressanta att intervjua. 6 entreprenörer som är med i inkubatorer och 4 människor som arbetar i inkubatorer
intervjuades. De intervjuade var med eller arbetade i 7 olika inkubatorer i olika städer i Frankrike. Detta för att höja chansen att få in så många olika uppfattningar som möjligt (Larsen, 2017), erhålla olika upplevelser från olika inkubatorer och skaffa en fullständig grund för analys.
4.3 Genomförande av undersökning
Individerna kontaktades via mail med ett informationsbrev (se bilaga 1). Intervjuerna ägde rum via telefon och visio då Covid-19-krisen inte tillät att man träffas ansikte mot ansikte i Frankrike. Varje intervju varade mellan 30 och 60 minuter. Alla intervjuer transkriberades.
4.4 Etiska överväganden
När det gäller etiska övervägande är vetenskapsrådets forskningsetiska principer vägledande (Vetenskapsrådet, uå). Före intervjuerna skickades ett informationsbrev till de personer som skulle intervjuas. Där informeras dem om forskningens syfte och en sammanfattning av de etiska reglerna som gäller i forskning.
Informationskravet: De personer som deltar i forskningen och som intervjuas bör veta forskningens syfte.
Forskaren bör informera respondenterna att deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill om sa skulle vara. De får också informationen om att den information som samlas in inte kommer användas för något annat syfte än forskningen (Vetenskapsrådet, uå).
Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och samtycke bör inhämtas. Respondenterna har rätt att bestämma hur länge och på vilka villkor de deltar och har rätt att avbryta när de vill utan konsekvenser för dem (Vetenskapsrådet, uå).
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla respondenter i undersökningen skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Medverkare ska inte kunna identifieras (Vetenskapsrådet, uå).
Nyttjandekravet: Insamlade uppgifter om respondenterna får endast användas för forskningsändamål.
Innan intervjun genomförs informeras respondenterna igen. De får information om att deras uppgifter inte kommer delas, att de inte kan identifieras i forskningen och att de när de vill får bestämma att avbryta medverkan (Vetenskapsrådet, uå).
4.5 Databearbetning och analys
Analysfasen började med att ordagrant transkribera datamaterialet efter varje avslutad intervju. För analys och tolkning av resultaten har jag använt mig av en kvalitativ ansats. Jag började med att läsa det transkriberade materialet grundligt upprepade gånger med betoning på hur olika saker beskrivs och definieras i relation till varandra. Jag fokuserade på att hitta mönster och beskriva dessa. Sedan söktes olika koder fram på ett systematiskt sätt genom att markera och koda stycken som innehar mening. Efter detta klassificerades dessa i teman och kategorier. För att hjälpa mig i skapandet av kategorier minskade jag mängden data med meningskoncentrering (Kvale, 1997). Intervjutexterna förkortades och
omformulerades för att de gemensamma upplevelser, erfarenheter och mönster skulle bli tydligare.
Kategoriseringen blev successivt mer analytisk och kategorierna blev mer generella. Slutligen skapades fem övergripande huvudkategorier: individuella förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande, kollektiva förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande, inkubatorn planerar informella lärandet, inkubatorn skapar strukturella förutsättningar för att bidra till informella lärandet och inkubatorn skapar kulturella förutsättningar för informella lärandet. För att välja citat från
informanterna som bekräftar och illustrerar resonemanget läste jag till slut igenom alla intervjuer igen.
Detta bidrog dessutom till att jag kunde kontrollera att ingen viktig information försvunnit under analysens utförande. Alla citat har översatts från franska till svenska. Mönster och processer söktes och relaterades till slut till de faktorer som presenterades i forskningsöversikten om det informella lärandet och till slut presenteras och diskuteras den nya kunskap som skapats (Larsen, 2017).
4.6 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet och validitet handlar om metodens och processens kvalitet. Reliabilitet berör undersökningens pålitlighet och tillförlitlighet. För att försäkra sig om reliabiliteten bör intervjuaren och intervjufrågorna undersökas. Enligt Kvale (1997) kan intervjuaren påverka hur respondenterna svarar på intervjufrågorna.
Vidare kan intervjufrågornas utformning influensera och leda informanterna i en viss riktning vilket riskerar att påverka svarets innehåll och minska undersökningens reliabilitet. För att minska risken för dessa problem har jag undvikit ledande frågor och varit så neutral som möjligt när jag ställt frågorna. Vad gäller trovärdighet finns dessutom en risk att den intervjuade svarar det hen tror att intervjuaren vill höra.
Trovärdigheten i den här studien kan stärkas av att kontakt togs direkt med de anställda och med entreprenörerna i inkubatorerna. Eftersom ingen arbetsgivare för de anställda i inkubatorerna eller anställd för entreprenörerna visste att de skulle medverka undveks influens av att informanterna skulle känna sig tvingade att svara på ett sätt som framhäver inkubatorn de är med i eller arbetar för på ett positivt sätt snarare än att återge sina verkliga uppfattningar. Att informanterna kontaktades direkt är dessutom fördelaktigt utifrån ett etiskt perspektiv då det bidrar till att säkra att de intervjuade inte påverkats till att delta eller inte delta i studien. Informanterna påmindes även i början av intervjun att uppgifter om alla respondenter i undersökningen ges största möjliga konfidentialitet och att
personuppgifterna förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Då de försäkrats om att de eller inkubatorn inte ska kunna identifieras i studien vågade de uttrycka alla sina åsikter. De var vidare försäkrade då de visste att uppsatsen skrivs på svenska i Sverige och att det inte fanns någon risk att någon inom deras inkubatorer i Frankrike skulle få del av resultaten.
Forskningsprocessen bör enligt Kvale (1997) följa en röd tråd och vara koherent och motsägelsefri. För att skapa en helhet i undersökningen och en koherens mellan studiens olika avsnitt har jag behållit fokus på syftet och frågeställningarna. För att säkerställa intervjuguidens giltighet mot syfte och frågeställningar provades dessutom intervuguiden på en entreprenör och intervjun omarbetades för att försäkra mig om att den bättre svarade på frågan om informellt lärande vilket inte var fallet för provintervjun. Detta för att höja uppsatsens koherens och undvika motsägelser. Jag försökte vidare ha ett kritiskt och ifrågasättande perspektiv under studiens gång och att inte influenseras av mitt perspektiv för att undvika bias och felaktiga tolkningar. I min analys har jag försökt att vara så objektiv som möjligt och jag förklarar den kvalitativa och systematiska analysmetod jag använt för att stärka undersökningens trovärdighet. Jag har vidare försökt att inte påverkas av allt jag i min utbildning lärt mig om lärandets förutsättningar när jag framför forskningens resultat. Jag har själv aldrig varit med i en inkubator så jag har inte kunnat påverkas av denna erfarenhet.
Resultatet är i kvalitativa undersökningen inte generaliserbar då urvalet inte är representativt (Larsen, 2018) men likheter noterades i svaren. Överförbarhet av resultat är ett annat viktigt kriterium i en
kvalitativ studie (Larsen, 2017). För att läsaren ska kunna jämföra situationers likheter och skillnader och se om resultaten kan vara relevanta och överförbara till en annan situation samt förstå hur forskaren granskat resultatens validitet (Kvale, 1997) har jag presenterat hur utforskningen genomförts.
5. Resultat
I detta avsnitt presenteras det empiriska materialet i sex teman som svarar på frågeställningarna:
- Vilka förutsättningar för erfarenhetsbaserat lärande och reflektion upplever inkubatorns anställda och entreprenörer finns i inkubatorer?
- Hur tycker inkubatorns anställda och entreprenörer att förutsättningar för att främja informella lärandet i inkubatorer skapas?
Jag kommer svara på första frågan om förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande som enligt informanterna som presenteras nedan finns i inkubatorn i de två första kapitlen. Jag kommer börja med de individuella förutsättningarna och det individuella lärandet för att sedan presentera de kollektiva förutsättningarna och hur det kollektiva lärandet sker. Andra frågan som behandlar hur förutsättningarna som främjar informella lärandet skapas i inkubatorn besvaras i de fyra sista kapitlen. Först redogörs för hur det anpassade och individuella stödet skapas i inkubatorn. Sedan presenteras de formella tillfällen som skapas och som bidrar till att förutsättningar för informellt lärande skapas. Till slut presenteras de strukturella och kulturella förutsättningar som inkubatorn bör tänka på för att bidra till entreprenörernas informella lärande.
Arbetet bygger på intervjuer jag hållit med 6 entreprenörer som varit med i inkubatorer och 4 människor som arbetat i inkubatorer. En intervjuad person var ansvarig för entreprenörernas stöd, en var ansvarig för pedagogik. De andra hade stödtjänster som till exempel coach. För att säkra informanternas
konfidentialitet nämner jag dem i resultatredovisningen entreprenör 1 till 6 och anställd 1 till 4.
Inkubatorerna där de intervjuade arbetade eller var med i som entreprenörer hade olika specialiseringar.
Två inkubatorer var kopplade till ett universitet, en var specialiserad i stödet av nystartade företag inom cirkulära ekonomin, en annan i social ekonomi. De resterande hade ingen specialisering. Inkubatorerna hade dessutom olika affärsmodeller: en inkubator finansierades av offentliga myndigheter, i en del inkubatorer måste entreprenörerna betala en viss summa, andra tog en procentandel i det nystartade företagets kapital. I vissa inkubatorer fick det nystartade företaget ett bidrag. En del av inkubatorerna kunde också användas som lokal för att arbeta, andra inte.
5.1 Individuella förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande
De intervjuade entreprenörerna menar att välmående, självförtroende och motivation är viktiga individuella faktorer för att kunna reflektera och lära sig från sina erfarenheter. Entreprenörerna uttrycker att de behöver ha en viss teoretisk kunskap som bas för lärandet och utvecklingen samt att de bäst lär sig genom att praktiskt implementera den kunskap de har.
5.1.1 Välmående och självförtroende
Flera entreprenörer uttrycker att de är med i en inkubator för att få stöd och uppmuntran som bidrar till deras välmående och självförtroende. Det är viktigt att de inte är ensamma och omges av individer som kan stödja dem. De uttrycker vidare att de behöver lindra sin oro tack vare en extern synpunkt om deras projekt. Att se att andra lyckats före dem och att andra också möter svårigheter ger dem möjlighet att ta ett steg tillbaka från misslyckanden och stärker moralen. De menar dessutom att det ger dem
självförtroendet och tillfredsställelsen som behövs för att utvecklas.
Entreprenör 4: “Man behöver en stund där man kan prata med människor utan att vara rädd för att störa dem eller tråka ut dem. I inkubatorn lyssnar de verkligen, de ger deras synpunkt och det finns ingen social broms. Det ger en känsla av broderskap, vi är alla i samma båt. Det är svårt, man ställer sig frågor men du ser att det är samma sak för andra. Det tröstar att se att man inte är ensam, att vi kommer klara av det. Andra har gått igenom svåra situationer och det funkar ändå. Det stärker moralen.”
5.1.2 Motivation och inspiration
Entreprenörerna menar också att de behöver motivation och inspiration vilket inkubatorn ger dem. Att träffa andra entreprenörer eller framgångsrika företagare bidrar till den inspiration och motivation de behöver för att utveckla sina projekt. Det stöd de får hjälper dem att reflektera över sina misslyckanden och de kan använda misslyckanden som drivkraft för att göra saker på ett annorlunda sätt, lära sig från sina erfarenheter och gå framåt. En del intervjuade entreprenörer uttrycker dessutom att de bäst lär sig när de har ett tydligt mål. Målet motiverar dem att göra allt de kan för att utveckla projektet. Att ha slutdatum och att utmanas i inkubatorn bidrar vidare till deras motivation.
Entreprenör 1: “Vi stimulerar varandra och skapar en positiv motivationscirkel.”
5.1.3 Teoretisk kunskap
Flera entreprenörer uttrycker att de för lärandet behöver teoretiska resurser som de i inkubatorn kan få på konferenser eller workshops där de lär sig allt de behöver veta som entreprenör: hur man skriver en business plan, hur man gör projektet lönsamt, hur man utvecklar sitt ledarskap, hur man lyckas med rekrytering, etc. I inkubatorn får de mycket teoretisk information och tips från anställda, från experter och från andra entreprenörer samt guidning kring hur de kan strukturera och planera sina projekt.
Teoretiska kunskapen är en nödvändig bas för att implementera kunskapen praktiskt, reflektera och jämföra den med teorin. Entreprenörerna uttrycker dessutom att den teoretiska kunskap de får i inkubatorn bidrar till att de sparar tid då de inte behöver söka den på andra ställen.
Entreprenör 6: “Jag märkte helt enkelt att jag saknade kunskap inom så många områden. Det tvingade mig att lära mig om rekrytering, om marketing, administration, etc. Jag vill lära mig för att kunna gå snabbare och spara tid.”
5.1.4 Learning by doing
Flera intervjuade entreprenörer menar vidare att de bäst lär sig när de implementerar de teoretiska resurser de får och använder den praktiskt, att “learning by doing” är viktigt för deras utveckling. En entreprenör menar att det informella lärandet sker när de implementerar verktygen i verkligheten i sina projekt. Flera entreprenörer säger att de bäst lär sig genom att praktiskt ta itu med uppgifter. Som entreprenör i en inkubator kan de direkt implementera det de lär sig och tillämpa de verktyg de får lära sig. De kan öva och omedelbart konfrontera teorin med verkligheten, vilket dessutom hjälper dem att reflektera över sina erfarenheter och omorientera och omdirigera sina projekt för att föra projekten framåt.
Entreprenör 1: “Entreprenörskap är den bästa skolan för learning by doing. Du konfronteras med verkligheten, gör misstag och lär dig på en gång.”
5.2 Kollektiva förutsättningar för reflektion och erfarenhetsbaserat lärande
De intervjuade entreprenörerna uttrycker att en stor del av informella lärandet sker i sociala sammanhang och dialog. De menar att mutualisering, dialog med företagare, experter och entreprenörer, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte, återkoppling och utmaning är viktiga kollektiva förutsättningar som inom inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.
5.2.1 Mutualisering
Mutualiseringen är enligt flera intervjuade entreprenörer och anställda väldigt berikande för
entreprenörerna då det bidrar till att alla är uppdaterade och sparar tid i sökandet av verktyg och resurser.
De intervjuade uttrycker att de i inkubatorn kan dela på resurser, verktyg, färdigheter, erfarenheter och kontakter. I inkubatorn kan alla entreprenörer dela på lokalen, det tekniska och administrativa stödet. De kan dessutom dela på stödet för ekonomistyrning, rekrytering, affärsjuridik och marknadsföring. De kan vidare lära sig från andra entreprenörer som har andra kompetenser.
Entreprenör 1: “Ett konkret exempel på resursernas mutualisering är om man som entreprenör vill göra en webbsida. Då kan du lära dig något eftersom andra entreprenörer i inkubatorn är tränade i detta, de kan dela med sig av deras kunskap och du lär dig tack vare det.”
5.2.2 Kollektiv intelligens
De intervjuade entreprenörerna anser att möten med företagare eller experter är inspirerande och viktiga för det informella lärandet eftersom det skapar den dialog som är nödvändig för reflektion och
erfarenhetsbaserat lärande. Inkubatorn har kontakt med före detta entreprenörer, med företagare, stora grupper och experter som kan hjälpa entreprenörerna inom inkubatorn. Tack vare detta får
entreprenörerna relevant kunskap, har människor de kan prata med och ställa frågor till vilket bidrar till deras lärande.
Entreprenör 3: “Det är relevant för man lyssnar alltid på råd från någon som skapat ett stort företag och som varit framgångsrik.”
Flera av de intervjuade uttrycker vidare att det är berikande att träffa andra entreprenörer.
Entreprenörerna diskuterar sina projekt tillsammans och hjälper varandra, de finns där som stöd för varandra. I den kollektiva gruppdynamiken skapas motivation, utbytet är effektivt, rikt och produktivt.
Att spendera tid med andra entreprenörer och diskutera hjälper i informella lärandet då dialogen enligt informanterna gör vaga idéer tydligare och mer konkreta. Kollektiv intelligens, den delade intelligens som uppkommer vid samarbete och gemensamma ansträngningar, bidrar enligt informanterna starkt till entreprenörernas informella lärande. I inkubatorn kan entreprenörerna tänka kollektivt och tillsammans utvecklas och lära sig. Om en entreprenör har funderingar kring något kan de alla söka ett svar
tillsammans vilket medför att lärandet sker enklare och fortare än om de är ensamma. När de tillsammans söker lösning på ett problem hjälper inte lösningen de kommer fram till bara den entreprenören som behöver ett svar utan alla andra entreprenörer kan också inspireras av svaret. I diskussion med andra entreprenörer kan de ställa frågor för att klargöra situationen och noggrant förstå problemet. De kan brainstorma och alla entreprenörer kan tillsammans bidra med olika idéer om lösningar.
Entreprenör 1: “Alla informella diskussioner ger massor av småsaker och trick, utbytet är inte lika kodifierat som i en formell lektion men minst lika berikande. Den bästa utbildningen är det som händer runt kaffemaskinen, när du befinner dig bredvid någon och börjar prata om dagens problem. På ett informellt sätt identifierar du vad du behöver för att ta dig ut ur problemet.”
Entreprenör 1: “Alla involveras för de andra entreprenörernas projekt. Man skapar tillsammans och varje projekt får hjälp av andra entreprenörer. Då skapas självklart en positiv cirkel som är jättepositiv för ditt projekt. Den boostas verkligen.”
5.2.3 Erfarenhetsutbyte
Att entreprenörerna startar ett projekt eller träffar på samma utmaningar innebär att de i allmänhet har något gemensamt som de kan dela och diskutera. I dialog med andra entreprenörer menar entreprenörer att de kan diskutera sina projekt, och få relevanta tips och råd. Men det är inte endast vad de har
gemensamt som är av vikt i dialogen mellan entreprenörerna. De skillnader som finns mellan de olika entreprenörernas kompetenser, färdigheter och intelligenser skapas samutveckling och olika synpunkter vilket berikar kreativiteten och idéerna samt skapar inspiration. På ett naturligt sätt hjälper de varandra med komplementära kompetenser och finns där för ömsesidig hjälp.
Entreprenör 3: “Den tvärvetenskaplig sida med heterogena profiler i inkubatorn skapar en intellektuell kollektiv stimulering och emulering som är rikare än att vara omgiven av kloner.”
De flesta entreprenörerna har alltså gemensamma problem eller funderingar de kan diskutera. I inkubatorn kan entreprenörerna dela på sina erfarenheter. De ser att andra gått igenom samma
svårigheter men klarat sig och de inspireras av hur andra tagit itu med problem vilket kan spara värdefull tid och energi. De kan hjälpa varandra och dela konkreta upplevelser de varit med om. De kan utbyta erfarenheter, dela relevanta tips och råd och lära sig viktiga saker från dessa utbyten. Vissa entreprenörer har kanske dessutom redan träffat på samma problem och kan bidra med hur de konkret löste problemet.
Entreprenörerna kan se hos andra entreprenörer det som fungerar och det som inte fungerar och lära sig hur de kan göra från andra entreprenörer. Allt är självklar inte replikerbart men att reflektera över erfarenheterna bidrar till lärande och utveckling.
Anställd 1: “I inkubatorn kan du utbyta med andra entreprenörer kring alla problematiker du redan träffat, jag tycker det är den första rikedomen inkubatorn har för entreprenörerna.”
Entreprenör 2: “ Det hjälper mig att se andra människors utveckling, att se hur de gått tillväga, det hjälper enormt“
Entreprenör 3: “Allt som är informellt och relationellt med andra hjälper verkligen. Att jämföra projekten, att sätta i perspektiv, att utbyta med andra entreprenörer: det ger idéer, andra synpunkter.”
5.2.4 Återkoppling och utmaning
I inkubatorn får entreprenörerna återkoppling kring sina projekt och erfarenheter vilket de menar är berikande och bidrar till lärande. Tillsammans med andra entreprenörer, experter eller sin coach eller mentor tittar dem på deras erfarenheter, granskar dem och får tillgång till en extern synvinkel. Flera entreprenörer menar att det är viktigt för dem att få en extern synpunkt och kommentarer som är intressanta, relevanta och konstruktiva tack vare den erfarenhet den som ger återkopplingen har. En del entreprenörer menar att det ibland kan vara svårt att hitta relevanta råd av personer som inte har erfarenhet som till exempel de andra entreprenörerna. De menar att det är trevligt att prata med
entreprenörerna men att man inte nödvändigtvis går bra och relevanta råd. En del tycker att det är viktigt att stödpersonen har en viss expertis och erfarenhet som entreprenör så att hen kan ge tips och
individuella råd. När entreprenörerna får del av en utomståendes åsikt på deras projekt utmanas de dessutom till reflektion kring hur projektet bäst kan utvecklas.
Entreprenör 4: “När du utmanar din idé, ifrågasätter den och tvingas att försvara den, när du får positiva och intelligenta kommentarer, hjälper det dig att föra ditt projekt och dess
presentation.”
De menar också att det är viktigt i inkubatorn att hitta rätt balans mellan välvilja och konstruktiva kommentarer. De entreprenörer som inte fick återkoppling av deras coach menar att de saknade detta.
En del intervjuade entreprenörer att det är viktigt att deras projekt utmanas. De uttrycker att de kan behöva ärliga kommentarer även om de ibland kan var svåra att höra och acceptera. De intervjuade informanterna uttrycker att de i diskussion med andra entreprenörer, med en stödperson, en företagare eller en expert ibland utmanas. När deras projekt utmanas bidrar det till att de noggrannare granskar projektet och reflekterar över det som fungerar eller inte och hur de kan förbättra projektet. De behöver dessutom försvara projektet vilket hjälper dem bättre förstå sina projekt och att utveckla sina
presentationer.
Entreprenör 1: “När någon utmanar din idé ifrågasätter man sig saker, man tvingas att försvara sig. Positiva och smarta anmärkningar bidrar till att projektet och dess presentation utvecklas.”
Entreprenör 4: “Om entreprenörerna inte får feedback och konstruktiva kommentarer finns det en risk att de går rakt i väggen.”
5.3 Inkubatorn planerar tillfällen för informella lärandet
Mycket av det informella lärandet sker utan att organiseras men flera intervjuade anser att de tillfällen där lärandet organiseras formellt också är viktiga förutsättningar för det informella lärande.
Informanterna uttrycker att det stöd de får i inkubatorn bör anpassas till entreprenörernas behov. I flera inkubatorer organiseras konferenser, lektioner, workshop, tillfällen för erfarenhetsutbyte, praktiska träningar eller rollspel. I vissa inkubatorer har entreprenörerna dessutom möjlighet att regelbundet träffa en coach eller mentor som guidar dem och som enligt de intervjuade entreprenörerna bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande.
5.3.1 Inkubatorn bör anpassa stödet till entreprenörernas behov
Flera intervjuade entreprenörer och anställda säger att det är viktigt att inte slösa entreprenörernas tid och att inte överbelasta dem. Det stöd de får i inkubatorn bör därför anpassas till deras individuella behov och vara relevant. Därför menar informanterna att de anställda i inkubatorn bör känna till
entreprenörerna, projektets mognadsgrad och sektor och entreprenörernas behov för att anpassa stödet.
De bör veta hur de ska främja entreprenörernas utveckling och lärande. De anställda bör utforska entreprenörernas behov via regelbundna, informella och direkta diskussioner med entreprenörerna och skicka enkäter för att be om vilka ämnen de behöver lära sig om och vilka resurser de behöver och kartlägga entreprenörernas behov för att kontinuerligt anpassa det stöd de ger. Vidare bör de tänka noga så att allt som organiseras inom inkubatorn passar alla samtidigt som det är anpassat till individuella behov. Att hitta rätt balans mellan ett anpassat stöd som ändå passar alla entreprenörerna är enligt flera anställda en utmaning.
Anställd 1: Allt vi gör gör vi för entreprenörerna. Vi vill förstå varför de ibland inte kommer till workshops eller konferenser. Därför pratar vi mycket med dem i korridorerna eller under pauser, vi har informella utbyten, diskuterar med dem och försöker direkt förstå vad de har för behov. Vi skickar enkäter för att veta vad de är intresserade av.”
Vissa intervjuade anser dessutom att det är viktigt att det finns tillräckligt med anställda i inkubatorn. I en del inkubatorer finns det alltid en anställd som de kan prata med om de behöver stöd eller hjälp, om de har frågor. Det är enligt flera intervjuade dessutom viktigt att en specifik anställd inom inkubatorn har ansvar för det att det stöd som ges till entreprenörerna ska vara sammanhängande. Denna medarbetare ser till att ta till sig kunskap om vilka behov entreprenörerna har och att dessa behov får svar. Hen har ansvar för att skapa de olika individuella strukturella och kulturella förutsättningar som bidrar till lärandet samt att organisera tillfällen för lärande och meddela och sprida all information till entreprenörerna. Vidare menar de intervjuade att det är viktigt att de anställda i inkubatorn är
kompetenta och har rätt utbildning, träning eller erfarenhet för att stödet ska vara relevant och bidra till lärande.
Anställd 2: “Det professionella stödteamet söker verkligen ett sätt att skapa en metodologi för hur alla små läranden som sker i korridorerna till exempel ska ske. Vi experimenterar, försöker förstå vad entreprenörerna behöver och gör allt vi kan för att hjälpa dem.”
5.3.2 Skapa rätt matchning
Enligt informanterna är det viktigt att en specifik anställd har ansvar för att se till att entreprenörerna får rätt stöd och matchas med rätt coach eller mentor som har de kompetenser entreprenören behöver. De anställda i inkubatorn gör sitt bästa för att utforska entreprenörernas behov och se till att
entreprenörerna får rätt stöd och matchas med expert, företagare, entreprenör eller mentor som har de kompetenser entreprenören behöver när de träffar på en viss utmaning. De bör veta vem som borde träffa vem och vem som har samma erfarenhet och som entreprenören kan hänvisas till. Vidare menar de att den stödperson de regelbundet träffar bör ha anpassad kompetens med tanke på projektets ämne för att kunna ge relevanta råd.
Anställd 1: “Inkubatorns rikedom är att vi kan sätta entreprenörerna i kontakt med rätt individer beroende på deras behov. Vi agerar som en matchmaker och guidar entreprenörerna till rätt person.”
Entreprenör 2: “Om de lyckas skapa rätt matchning mellan två personer skapas utbyte och informella kontakter. Det ger mycket mer till mitt projekt.”
5.3.3 Personligt stöd med en individuell stödperson
I vissa inkubatorer har entreprenörerna möjlighet att regelbundet träffa en coach eller mentor som guidar dem. De intervjuade entreprenörerna menar att stödpersonen bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. I vissa inkubatorer kan de träffa sin stödperson när de vill, i andra träffas de en eller två gånger i månaden. Coachen eller mentorn lär känna entreprenören, hens personlighet och behov och skapar en tillitsfull och respektfull relation men entreprenören. Att coachen eller mentorn lär känna entreprenören medför att hen kan ge ett stöd som är specifikt och anpassat till entreprenören och sitt projekt.
Stödpersonen finns också till för det mer personliga, mänskliga och psykologiska stödet i varje steg entreprenören tar. Hen försäkrar entreprenörerna och de pratar regelbundet om det dagliga livet. Detta är viktigt för entreprenörernas välmående och självförtroende. Att ha en coach medverkar vidare med att entreprenören har en extra motivation att göra det hen bör göra innan nästa möte. Välmåendet och motivationen som coachen eller mentorn kan bidra till är enligt informanterna väsentliga förutsättningar för lärandet.
Några entreprenörer som inte hade en bra upplevelse med deras coach eller mentor menar att om coachen eller mentorn inte ger ett personligt stöd, inte har välvilja och inte anpassar sig till
entreprenörernas åsikter och inte lyssnar på dem eller är nyfiken känner entreprenörerna att de slösar tid på att träffa stödpersonen. Dessutom riskerar entreprenören då att inte känna sig stödd och inte känna tillit för stödet. Då kanske hen inte känner sig bekväm, känner sig stressad innan att träffa mentorn vilket vidare hindrar lärandet och utvecklingen.
5.3.4 Stödpersonen bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande
Coachens eller mentorns roll är att bidra till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande och för att göra detta använder hen vissa verktyg och ställer kraftfulla frågor. Hen försäkrar sig om att entreprenören är proaktiv i sitt lärande och guidar entreprenörerna i lärandet. Stödpersonen hjälper entreprenörerna att identifiera olika idéer, skapa länkar mellan idéerna och ta fram de saker entreprenören behöver arbeta med. Entreprenörerna brainstormar med stödpersonen och får hjälp för att hitta rätt riktning och sättas på rätt spår. Det hjälper dem att komma på rätt spår och att identifiera områden där de kan förbättras. Att konfrontera idéer och hitta punkter de är överens på hjälper dem att göra vaga idéer tydligare och mer konkreta. Coachen gör aldrig i stället för entreprenören, hen är ett stöd, en guide och finns till när entreprenören behöver hjälp. Coachen ger inga råd utan agerar som en spegel för entreprenören, hen ställer rätt frågor och entreprenören hittar svaren själv.
Eftersom stödpersonen är utomstående kan hen enligt de intervjuade bidra till att entreprenören tar ett steg tillbaka när hen tänker på sitt projekt. Hen försäkrar sig om att entreprenören har ett mål och utmanar dem att titta på deras mål och att ställa sig frågor. Hen får entreprenörerna att granska och reflektera över sina erfarenheter, över var de befinner sig med projektet, hur det utvecklas och vilka framsteg de gjort. De reflekterar över vad de kan lära sig från sina erfarenheter samt hur de kan använda det de lär sig i framtiden. Om de har träffat på svårigheter kan te ta ett steg tillbaka och försöka förstå vad som inte fungerade och varför, vilket hjälper dem att komma på rätt spår och att identifiera områden där de kan förbättras. Entreprenörerna i en del inkubatorer får dessutom regelbundet självutvärderingar att göra, där de kan komma till botten av deras åsikter och idéer och tänka på sina mål och utvärdera sin utveckling, utvärdera om de uppfyllt sina uppdrag eller inte. Detta bidrar till reflektion och autonomt lärande.
Anställd 1: “Vi ger dem en möjlighet att ta ett steg tillbaka. Vi ber dem att förbereda vissa punkter, att sätta sig ett tag och titta på deras mål och söka att förstå vad som fungerar eller inte.”
Anställd 4: “I verkligheten agerar vi i entreprenörens intresse utan att vara påträngande.
Utmaningen är att guida, stödja, ge råd och det är informellt. Vi måste vara väldigt fôrsiktiga för att agera med entreprenörernas bästa i åtanke utan att vara påträngande”.
5.3.5 Stödpersonens kompetens bidrar till ett relevant stöd
Flera intervjuade uttrycker att coachens eller mentorns kompetens är viktig för att det stöd stödpersonen ger ska kunna bidra till entreprenörernas reflektion och lärande. De menar att det är viktigt att
stödpersonen har rätt utbildning eller träning och erfarenhet. En del entreprenörer anser att det är viktigt att stödpersonen har en viss expertis och erfarenhet som entreprenör och kunskap inom projektets område och om entreprenörskap. Om den som stödjer dem inte är kompetent, inte har erfarenhet inom
entreprenörskap eller inte har intressanta kontakter kan hen inte verkligen stödja entreprenören menar en entreprenör.
Entreprenör 3: “Ett bra stöd, en stödperson som är motiverad och investerad i
mentorprogrammet, det är drömmen. All tid man diskuterar, om människan är kompetent för det, har erfarenhet i området, känner till sektorn, har sett andra projekt, vet vad som fungerar eller inte, då förstår hon, hon kan tipsa om strategi, hjälpa med psykologiskt stöd, känner till effektiva taktiker. Kompetensen är viktig.”
Flera entreprenörer menar vidare att de inte endast vill ha ett stöd men också tips och individuella råd samt inspiration från stödpersonens erfarenhet. Detta ger coachen vanligtvis inte tvärtemot vad mentorn kan göra. Flera entreprenörer menar därför att de hellre stödjs av en mentor än av en coach.
Entreprenör 5: “Jag försökte be om hennes synpunkt men hon sa att det inte är hennes roll. Men det finns ingen vars jobb det är att ge sin synpunkt. Vi får inga råd. Jag skulle vilja ha råd, sen får jag väl själv bestämma om jag använder rådet eller inte men jag skulle vilja ha mer konkreta råd, i samband med det vi gör.”
5.3.6 Inkubatorn organiserar kollektiva tillfällen för lärande
Inkubatorn organiserar olika lektioner och konferenser för att svara på entreprenörernas frågor och behov. Dessa kan organiseras inom inkubatorn eller hos olika partnerföretag. Inkubatorn tar ibland in vissa företagare eller experter som kan ge nödvändig formell kunskap för entreprenörer: hur man skriver en business plan, hur man bedriver ett gott ledarskap, hur man lyckas med rekrytering, marketing,
kommunikation, med mera. De anställda arbetar för att hitta den expert som bäst kommer kunna svara på entreprenörernas problem. Flera intervjuade anser också att det är viktigt att entreprenörerna får
möjlighet att diskutera informellt under konferenser. Detta kan till exempel ske under en paus då alla kan diskutera informellt.
Entreprenör 3: “Jag går inte alltid till workshops, jag har nog fel men jag tänker alltid att man aldrig vet om man verkligen kommer lära sig något. När man går till en utbildning har man löftet om att man kommer lära sig något. Och sen diskuterar du och utbyter med andra och då lär du dig ännu mer. Jag vet inte om de gör meningen att skapa dessa diskussioner.”
Inkubatorn kan också organisera workshops där entreprenörerna tillsammans kan diskutera och reflektera över vissa teman och erfarenheter samt utbyta råd och tips. Olika sorters workshops
organiseras i inkubatorerna. Ibland planeras workshops kring vissa teman som till exempel rekrytering, kommunikation och marketing. Dessa workshops organiseras med eller utan expert eftersom det enligt en intervjuad anställd ibland är svårare för utbyten att främjas när en expert är med men att det i vissa fall behövs en expert som verkligen kan svara på vissa utmanande frågor. Andra workshops organiseras för att tillsammans lösa problem entreprenörerna stöter på. Vidare organiseras också workshops för gemensam utveckling. Under workshop utnyttjas kollektiva intelligensen och entreprenörerna utmanas till reflektion. De anställda i inkubatorerna uttrycker att de försöker skapa mer eller mindre kreativa workshops och att innovera. Diskussion och utbyte främjas under workshops för att entreprenörerna tillsammans ska kunna hitta lösningar på deras problem och idéer för hur de ska kunna utveckla sina projekt. Enligt flera intervjuade behövs vissa förutsättningar skapas för att entreprenörerna ska kunna utnyttja dessa workshop för deras lärande. Entreprenörerna bör förstå vad en workshop kring kollektiv intelligens innebär och att dessa workshop organiseras för dem, de bör mobiliseras och förstå att alla har sin roll. De bör vara engagerade och både ansvaret och fördelarna delas. Under workshop sätts vissa
regler och en ram. Inom ramen kan entreprenörerna vara fria och de kan våga säga saker de kanske inte förväntade sig. Det är viktigt att entreprenörerna känner varandra och har förtroende för varandra, då kan lärandet ske av sig självt.
Anställd 1: “I alla workshops och utbyten finns stora möjligheter för informellt lärande. Det bidrar till många informella utbyten. Igenom frukostar, luncher, fika, i korridorerna, allt som bidrar till att utbyta kring små utmaningar, kring massor av småsaker, verktyg… Efter workshops slutar de inte diskutera om annat. Du känner verkligen att de är i utbytet, att de söker tips och råd.”
Anställd 3: “Egentligen har vi bara ansvar för en liten procent av det som sker, det mesta som händer är inte tack vare dig. Du skapar bara förutsättningarna och tilliten och organiserar tiden för att det ska fungera, för att de ska ha det utrymme de behöver för att prata och lyssna på varandra. Det är dem som har sakerna inom sig.”
I inkubatorerna planeras enligt informanterna tillfällen för erfarenhetsutbyte. Dessa kan planeras endast mellan de entreprenörer som är med i inkubatorn eller med framgångsrika företagare eller tidigare inkuberade som kommer in och berättar om sin erfarenhet som entreprenör och hur hen kommit vart hen idag befinner sig med företaget. I vissa inkubatorer besöker de framgångsrika företagare eller tidigare inkuberade i deras lokaler vilket intervjuade entreprenörer menar är väldigt inspirerande och berikande.
Vidare organiseras tillfällen där entreprenörerna får praktiska övningar att göra tillsammans. I iscensättningar eller rollspel kan de förbereda sig och träna på att göra till exempel presentationer, fundraising och pitch. De kan också testa de projekt, produkter eller aktiviteter de skapar inom företaget med andra entreprenörer och få återkoppling. Dessa tillfällen bidrar till att de praktiskt använder det de lär sig, tränar och sedan reflekterar på det de använt i praktiken och konfronterar teorin med
verkligheten. Därför anser flera entreprenörer att det är viktigt och berikande att de kan träna i inkubatorn.
Entreprenör 2: “Det har inget att göra med vad du kan föreställa dig, man kan inte förutsäga vad som faktiskt händer när man väl är där. Genom att konfrontera verkligheten och träna förstår man saker, man bekräftar eller ogiltiggör hypoteser och sen hittar man lösningar. Man kontrollerar om teorin, det man hade tänkt sig, fungerar.”
5.4 Inkubatorn skapar strukturella förutsättningar för att bidra till informella lärandet.
Inkubatorns specialitet kan enligt informanterna påverka lärandets förutsättningar. De intervjuade anställda uttrycker att det är viktigt att inkubatorn organiserar fysiska lokalen för att den på bästa sätt ska främja möten och utbyte. Vidare bör inkubatorn tänka på att det ska finnas tillräckligt med entreprenörer för att de ska ha något gemensamt men inte för många för att gemenskapen ska kunna skapas. Inkubatorn bör dessutom arbeta aktivt för att skapa ett nätverk.
Entreprenör 1: “Allt i inkubatorn bidrar till lärande. Strukturellt är du omringad av andra entreprenörer som är i samma tillstånd. Du är omringad av anställda som valts,
framgångsrika företagare, coacher, etc. Strukturellt är du lite i utvecklingens kärna.”
