Delårsrapport 1 2021 för socialnämnden (SN 2021:00170)

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2021-05-25

Socialnämnden

Tid

2021-05-25,

Kl

18:00

Plats

Munkhättevägen 49 eller via Teams

Ärenden

Justering

1 Delårsrapport 1 2021 för socialnämnden (SN 2021:00170) 2 Civilsamhället som utförare av verksamheten (SN 2021:00224) 3 Beslut om genomförande av upphandlingar 2021 (SN 2021:00200) 4 Ansökan om och återrapportering av medel från Kompetensfonden (SN

2021:00205)

5 Remissvar - Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (SN 2021:00129) 6 Granskningsrapport från Dataskyddsombudet 2020/2021 (SN/2021:00217)

7 Sammanställning av ej verkställda beslut – kvartal 1 2021 (SN 2021:00218) 8 Beslut om digitala utskottssammanträden (SN/2021:00020)

9 Förvaltningschefen informerar - muntlig information

10 Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (SN 2021:00088) 11 Anmälningsärenden 2020 (SN 2021:00008)

Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn 0708-86 13 39 eller an-

(2)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden

2021-05-25 SN 2021:00170

1 Delårsrapport 1 2021 (SN 2021:00170)

Beslut

Socialnämnden godkänner delårsrapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Sammanfattning

I den sammantagna analysen av resultaten för tertial 1 konstaterar nämnden att det finns vissa avvikelser från uppsatta mål och mått för perioden.

Nämnden har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med dessa, för att kunna erbjuda en verksamhet med god kvalitet som tillgodoser behoven hos målgruppen. I viss utsträckning beror avvikelserna på den pågående pandemin.

Den ekonomiska prognosen visar på ett underskott om totalt 16,7 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på 2,5 procent.

(3)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Socialförvaltningen Kod:1.2.4.2

Dnr: SN/2021:00170

Referens Mottagare

Merith Fröberg

merith.froberg@botkyrka.se

Socialnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Delårsrapport 1 2021

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner delårsrapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Sammanfattning

I den sammantagna analysen av resultaten för tertial 1 konstaterar nämnden att det finns vissa avvikelser från uppsatta mål och mått för perioden.

Nämnden har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med dessa, för att kunna erbjuda en verksamhet med god kvalitet som tillgodoser behoven hos målgruppen. I viss utsträckning beror avvikelserna på den pågående

pandemin.

Den ekonomiska prognosen visar på ett underskott om totalt 16,7 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på 2,5 procent.

Ärendet

Efter uppföljning av tertial 1 konstaterar nämnden att verksamheten i

huvudsak håller god kvalitet och bedrivs på ett rättssäkert sätt. De viktigaste avvikelserna gäller brister i handläggning och dokumentation,

utredningstider inom barn och ungdomsvården samt avvikelse mot budget.

Analys av vad som ligger bakom avvikelserna har lett till att ett antal åtgärder har vidtagits. Flera åtgärder har inletts redan under första tertialet och kommer att pågå under resten av året, däribland utbildningsinsatser och metodstöd. Effekter av åtgärderna kommer att följas kontinuerligt.

En utmaning för nämnden är att bidra till kommunfullmäktiges mål att

kommunens arbetsmarknadsinsatser ska leda till att fler Botkyrkabor

(4)

Dnr: SN/2021:00170

Botkyrka Kommun

Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: medborgarcenter@botkyrka.se

Hemsida: www.botkyrka.se

över både kommunens arbetsmarknadsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Även det ekonomiska läget är utmanande, med ett prognostiserat underskott på 16,7 miljoner kronor, vilket innebär en budgetavvikelse på 2,5 procent.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Bilagor

Delårsrapport 1 Expedieras till:

Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige

(5)

2021 Delårsrapport 1

Socialnämnden, SN/2021:00170

(6)

BOTKYRKA KOMMUN 2021-05-11 Socialnämnden

2 [15]

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Samlad avvikelserapportering för måluppfyllnad ... 6

3 Ekonomisk uppföljning och analys ... 10

3.1 Driftuppföljning ... 10

3.1.1 Analys ... 10

3.1.1.1Intäkter och kostnadsanalys ... 13

3.1.2 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse ... 14

3.1.3 Övrig betydelsefull ekonomisk information ... 14

3.2 Investeringsuppföljning ... 15

(7)

1 Sammanfattning

Verksamhet (i miljoner kronor) Bokslut 2020 Utfall period

2021 Budget 2021 Prognos helår

2021 Avvikelse 2021

Intäkter (+) 91,8 20,2 37,3 58,7 21,5

Kostnader (-) -773 -257,6 -713,1 -751,2 -39,0

Netto (+/-) -681,2 -237,4 -675,8 -692,5 -16,7

Nettoinvesteringar (+/-) -0,4 0,0 -4,0 -4,0 0,0

Målområden där nämnden redovisar avvikelser från måluppfyllnad

I årets första delårsrapport ges en avvikelserapportering av nämndens måluppfyllelse och ekonomi.

Nedan följer en sammanfattning av de målområden där nämnden för tertial 1 redovisar avvikelser.

Det gäller tre målområden, "Botkyrkaborna har egenmakt" samt "Botkyrkaborna är trygga",

"Kommunens organisation". För det fjärde målområdet, "Botkyrkaborna har ökad livskvalitet", har inga avvikelser identifierats.

Nämndens ekonomi

Vad gäller den ekonomiska situationen så redovisar nämnden ett underskott på 16,7 miljoner kronor jämfört med budget, vilket motsvarar en negativ budgetavvikelse på 2,5 procent. Nämnden

redovisade ett underskott på 38,3 miljoner kronor 2020 för samma period, vilket motsvarade en negativ budgetavvikelse på 5,7 procent. Underskottet finns inom verksamheterna barn och unga samt vuxna utan beroendeproblematik för 2021. Övriga verksamheter redovisar en budget i balans eller ett överskott jämfört med budget.

Nämnden har tilldelats tilläggsbudget om totalt 1,3 miljoner kronor avseende kompetensfonden.

Nämnden har beslutat att rekvirera statsbidrag på totalt 7,4 miljoner kronor. statsbidrag avseende sjuklöner uppgår till 0,6 miljoner kronor för perioden januari till mars månad. Nämnden

prognostiserar intäkter från Migrationsverket på totalt 8,2 miljoner kronor.

Omprioriteringar och anpassningar pågår ständigt i nämndens verksamheter för att eftersträva en budget i balans.

Målområde: Kommunens organisation

Resurseffektivitet innebär att nämnden kan ta tillvara på sina resurser på bästa sätt. Detta förutsätter att nämnden kan tillhandahålla rätt insats till rätt person i rätt tid. De insatser som tillhandahålls måste också hålla hög kvalitet och ge avsedd effekt. Det förutsätter också att nämnden följer med i sådan utveckling som kan skapa och innebära en ökad effektivitet i verksamheterna, exempelvis den digitala utvecklingen.

Verksamheten identifierar vissa begränsningar med att tillhandahålla rätt insatser för vissa målgrupper. För att uppnå resurseffektivitet så arbetar verksamheterna med att ständigt prioritera och tillhandahålla insatser som håller hög kvalitet och som ger avsedd effekt för klienterna.

Uppföljningar görs ofta på de klienter som är placerade externt. Dels för att följa upp det aktuella

behovet, dels för att se över om klientens behov kan tillgodoses med en annan typ av insats som till

exempel ett kommunkontrakt eller en träningslägenhet som är ett mindre kostsamt alternativ som

samtidigt leder till självständighet och egenmakt. Verksamheten arbetar också ständigt för att

tillgängliga lägenheter inte ska stå tomma utan att tiden mellan utflytt och inflytt är så kort som

möjligt i de interna boendena. Samverkan med andra instanser både inom och utom kommunen

(8)

4 [15]

digitala tjänster. Den digitala utvecklingen behöver följas, både utifrån rättssäkerhetsaspekter och utifrån enskildas möjligheter att komma till tals. För många klienter har digitala möten fungerat väl, men för några målgrupper har de upplevts begränsa delaktigheten. Det gäller framförallt yngre barn och för den målgrupp som av olika orsaker inte har tillgång till den digitala kompetens eller de förutsättningar som krävs.

Målområde: Botkyrkaborna har egenmakt

I huvudsak håller nämndens verksamhet god kvalitet och bedrivs på ett rättssäkert sätt. Vissa avvikelser och brister har noterats och åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med dessa.

Avvikelserna gäller brister i handläggning och dokumentation bland annat gällande

barnkonsekvensanalyser och utredningstider inom barn och ungdomsvården. Efter analys av bakomliggande orsaker till dessa brister har arbete för att stärka kompetens och medvetenhet kring betydelsen av korrekt handläggning och dokumentation inletts, i form av bland annat

utbildningsinsatser och metodstöd. Åtgärderna kommer att pågå under resten av året och utvecklingen kommer att följas upp kontinuerligt.

Drygt en fjärdedel av de utredningar som genomförts inom nämndens barn- och ungdomsvård överskrider den lagstadgade utredningstiden på fyra månader. Ett flertal åtgärder för att säkerställa att utredningstiden hålls har redan vidtagits under första tertialet och kommer att fortgå under året.

Åtgärderna omfattar bland annat kontinuerlig uppföljning av utredningstider och bevakning av utredningar där utredningstiden är på väg att löpa ut för att stötta handläggarna. De enheter som har störst andel försenade utredningar har också infört särskilda skrivdagar för att frigöra tid för

socialsekreterarna att dokumentera sina utredningar.

Nämnden kan också konstatera betydande avvikelser inom ekonomiskt bistånd gällande hushåll som avslutas med anledning av att de blivit självförsörjande genom inkomst från arbete eller studier. Dessvärre är nämndens möjligheter att påverka möjligheten att uppnå detta målmycket begränsad eftersom nämnden inte bedriver några arbetsmarknadsinriktade insatser. Läget har försvårats ytterligare på grund av att Arbetsförmedlingen har infört ett nytt system för ersättningar, där ersättning bara utgår till upphandlade aktörer. För klienter inom ekonomiskt bistånd innebär det risk att förlora ersättning från Arbetsförmedlingen om de deltar i insatser hos Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, vilket naturligtvis innebär att färre personer kan remitteras till kommunens egna arbetsmarknadsinsatser.

Målområde: Botkyrkaborna är trygga

Två av nämndens tre mål inom målområdet följs upp senare under året, vilket gör att det är svårt att dra några direkta slutsatser om måluppfyllnaden innan samtliga mål följts upp. Utifrån det mål som följts upp inom målområdet under första tertialet, har det noterats några avvikelser gällande

Teamplaneringar och dokumenterade Samordnade individuella planer (SIP) som förväntas bidra till måluppfyllnaden gällande god samverkan med helhetssyn och den enskilde i centrum. Teamplaner används inom socialnämndens verksamheter i de ärenden där samverkan mellan flera enheter är svår att få till eller vid extra komplexa ärenden och SIP används i samverkan mellan region och skola.

Minskningen av antalet SIP förklaras till stor del av det förändrade arbetet under Covid-19

pandemin. I de flesta fall har Covid-19 utgjort ett hinder för fysiska nätverksmöten och samarbetet med regionen har försvårats utifrån att det saknats en digital plattform för gemensam SIP. Detta har nu åtgärdats genom ett system som kommunen kan ansluta sig till, men systemet innebär en

betydligt mer omfattande förberedelse än tidigare, vilket ger till följd att färre SIP- möten

genomförts. Däremot prioriterar nämndens verksamheter alltid att gå på SIP-möten vid kallelse till

dessa, vilka sker både via skola och region.

(9)

En annan avvikelse som kan nämnas är att det kvantitativa utfallet på det mått som rör intern

samverkan och teamplaner inte motsvarar den kvalitativa analysen som nämndens verksamheter gör av densamma. Denna avvikelse bör därför tolkas med försiktighet. En annan notering är att

nedgången av antalet teamplaner också kan vara en indikation på att den interna samverkan faktiskt blivit bättre eller att teamplaner nu används i rätt sammanhang. De ska användas främst vid

komplexa ärenden där samverkan mellan enheter är svår att få till.

Uppfattningen bland nämndens verksamheter är att teamarbetet kring klienterna ökat och att

samverkan sker i praktiken, trots en minskning av antalet upprättade planer. Det kan dels bero på att

det teambaserade arbetssättet har förankrats, dels att samverkan kan ske lättare och snabbare via

digitala plattformar än vid fysiska möten. Däremot så saknas ibland digital kunskap hos några inom

målgruppen vilket är en utveckling nämnden måste följa för att kunna tillgodose medborgares

behov av stöd - då många av de nya arbetssätten sannolikt kommer fortsätta även efter pandemin.

(10)

6 [15]

2 Samlad avvikelserapportering för måluppfyllnad

I årets första delårsrapport ges en avvikelserapportering av uppfyllelse av nämndens mål. Av socialnämndens samtliga 11 mål identifieras avvikelser för 6 av målen, nedan följer en redogörelse för dessa avvikelser.

Mål: Socialnämnden bedriver en verksamhet som präglas av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet

I huvudsak håller nämndens verksamhet god kvalitet och bedrivs på ett rättssäkert sätt. Ett exempel på det är att bedömningstiden inom budget- och skuldrådgivningen minskat från 7 veckor vid årsskiftet till 4 veckor under första tertialet. För att säkerställa att verksamheten präglas av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet genomförs kontinuerliga utbildningar i till exempel juridik, handläggning, och olika metoder.

Vissa brister och avvikelser från målen har noterats och åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med detta. Inom vuxenspåret har brister avseende handläggning och dokumentation upptäckts i samband med utredningar av inkomna avvikelser och lex Sarah-rapporter. Bristerna består i

huvudsak av långa handläggningstider och bristfällig dokumentation. Arbete har inletts för att stärka medarbetarnas kompetens och medvetenhet kring betydelsen av korrekt handläggning och dokumentation, bland annat kommer en digital utbildning att tas fram och insatser för att stärka kunskapen om det ansvar som tjänstepersoner har kommer att genomföras. Åtgärderna kommer att pågå under resten av året, och utvecklingen kommer att följas upp kontinuerligt.

Inom ramen för målet följer nämnden bland annat upp att utredningarna inom barnspåret slutförs inom 4 månader, och uppföljningen visar på avvikelser i förhållande till målet. Av avslutade utredningar har 100 av totalt 377 utredningar, 73 procent. Av de försenade utredningarna saknas beslut om förlängd utredningstid i 89 procent. För att komma till rätta med de sena utredningarna arbetar verksamheten bland annat med att ta fram utförliga utredningsplaner och höja kompetensen kring vikten av att utredningar slutförs i tid, att arbetsledningen kontinuerligt följer och diskuterar hur utredningar fortlöper, bevakar utredningar där utredningstiden är på väg att löpa ut. De två enheter som har störst andel försenade utredningar har också infört särskilda skrivdagar för att ge socialsekreterarna förutsättningar för att sammanställa sina utredningar. Enheterna arbetar också med att säkerställa att socialsekreterarna har tillräcklig arbetsledning och stöd i arbete.

En avvikelse finns också gällande barnkonsekvensanalyser, som inte görs i tillräcklig utsträckning.

Barnkonsekvensanalyser genomförs inte i tillräcklig utsträckning inom vuxenspåret. Det har sannolikt att göra med att rutiner för att fråga om det finns barn som berörs i ärenden där enskilda vuxna utreds, och att göra barnkonsekvensanalyser i ärenden där vuxna är aktuella är förhållandevis nya och ännu inte har implementerats fullt ut. För att åtgärda avvikelsen arbetar verksamheten med metodstöd till handläggare och enheter med särskilt stor avvikelse har tillsatt en arbetsgrupp bestående av förste socialsekreterare och socialsekreterare som ska ta fram implementeringsplaner och stödmaterial till socialsekreterare. Det bör också framhållas att barnperspektivet har beaktats i flera ärenden som saknar en formell barnkonsekvensanalys.

Mål: Socialnämnden bidrar till att Botkyrkaborna är delaktiga i Botkyrkas utveckling

Nämnden har som mål att under året genomföra dialogmöten med personer som har insatser från

nämnden. Under första tertialen har det inte varit möjligt att genomföra något dialogmöte på grund

av gällande restriktioner med anledning av pandemin. Dialogmöten ska vara är ett komplement till

(11)

Sveriges kommuner och regioners årliga brukarundersökning. Genom dialogmöten kan socialnämnden få möjlighet att ytterligare samla enskilda individers synpunkter och idéer till exempel om insatsers innehåll, bemötande och tillgänglighet. Om restriktioner med anledning av Covid-19 pandemin fortgår kan det finnas anledning att inför tertial 2 börja undersöka andra alternativ till dialogmöten.

Mål: Socialnämndens verksamheter bidrar till att stödja personer till meningsfull sysselsättning

Verksamheten arbetar hela tiden med att säkerställa meningsfull sysselsättning för målgrupper, och samverkar bland annat med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden kring personer som har behov av arbetsmarknadsinsatser och personer med psykisk ohälsa och/eller

missbruksproblematik som har behov av sysselsättning. Inom nämndens egen verksamhet finns insatsen Individual Placement and Support (IPS), som ger personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik stöd för att få praktik, arbete eller börja studera.

Under tertialet har ingen av de 17 personer som har avslutats från insatsen IPS avslutats för att hen fått arbete eller gått vidare till studier. En viktig orsak till det är sannolikt de konsekvenser

pandemin haft på arbetsmarknaden. Dels har många arbetstillfällen försvunnit och arbetsgivare är mindre försiktiga med nyanställningar, dels är många företag tveksamma till att ta in nya personer för praktik. Restriktionerna har också medfört begränsningar i handledarnas arbetssätt. Målgruppen för insatsen, personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik, har ofta komplexa behov och behöver omfattande stöd för att kunna delta i praktik, eller sköta arbete eller studier och det är inte säkert att en person som får insatsen har nödvändiga förutsättningar. Att personer inte avslutas till arbete eller studier behöver därför inte innebära att de inte har utvecklats under tiden de haft insatsen.

Nämnden har svårt att påverka i vilken utsträckning personer som har ekonomiskt bistånd lyckas bli självförsörjande genom övergång till arbete då nämnden saknar rådighet dels över kommunens arbetsmarknadsinsatser, dels över den nationella arbetsmarknadspolitiken. Mellan januari och april har endast 12 personer remitterats till Jobbcenter. Det beror till stor del på att Arbetsförmedlingen förändrat sin syn på kommunala arbetsmarknadsinsatser, vilket innebär att klienter som har

arbetsmarknadspolitiska insatser riskerar att förlora ersättning från Arbetsförmedlingen om de deltar i kommunala arbetsmarknadsinsatser.

Mål: Socialnämndens organisation är resurseffektiv

Resurseffektivitet förutsätter att socialnämnden kan tillhandahålla rätt insats till rätt person i rätt tid.

De insatser som tillhandahålls måste också hålla hög kvalitet och ge avsedd effekt.

Nämnden har två mått kopplade till målet. Det ena avser att andelen årsplaceringar i jourhem och familjehem för barn och unga i egen regi ska öka, det andra att andelen årsplaceringar i andra boendeformer för personer med psykisk funktionsnedsättning i egen regi ska öka. Utfallet avviker från målvärdet, och verksamheten strävar efter att förbättra resultatet bland annat genom att arbeta med att se till att boendeplatser personer med psykisk ohälsa som i kommunens regi är fyllda samt att rekrytera fler familjehem.

Verksamheten identifierar också behov av fler platser för bostad med särskild service.

Verksamheten arbetar med att utveckla ett arbetssätt med tätare uppföljningar av klienter som har

bostad med särskild service, för att identifiera klienter som inte längre är behov av insatsen, och

(12)

8 [15]

Mål: Socialnämnden har god samverkan med helhetssyn och den enskilde i centrum

I huvudsak arbetas ihärdigt med samverkan inom nämndens verksamheter, både internt och externt.

För att nämna några exempel så pågår externa samverkansmöten med region och polis, flera olika samarbetsforum finns med andra förvaltningar inom kommunen för att överbrygga organisatoriska mellanrum för den enskilde.

I syfte att öka samverkan och öka kunskapen om orosanmälan så arbetar mottaget för barn och unga strukturerat med information till en rad olika externa aktörer om vilket stöd som finns och hur orosanmälan ska göras. Team Skolnärvaro jobbar tillsammans med skolan för att ge fler barn stöd i ett tidigare skede, för att stötta föräldrar och för att fungera som brygga mellan skola och region.

Utifrån de mått som är kopplade till målet har nämndens verksamheter noterat några avvikelser.

Dels gällande antalet samordnade individuella planer som har minskat med hälften i jämförelse med samma period föregående år, från 32 till 61 i antal. Det förklaras till stor del av det förändrade arbetet under Covid-19 pandemin där samarbetet med regionen har försvårats genom de strikta direktiv från regionen avseende vilka digitala lösningar som tillåts för SIP-möten. Ett lägre antal rapporterade SIP kan också för vissa verksamheter vara en fingervisning av lägre förekomst av samtidiga insatser hos regionen, men i de flesta fall är förklaringen att det saknats en digital plattform för gemensam SIP. Detta har nu åtgärdats genom ett system som kommunen kan ansluta sig till, men systemet innebär en betydligt mer omfattande förberedelse än tidigare, vilket ger till följd att färre SIP- möten genomförts. I de flesta fall har Covid -19 pandemin utgjort ett hinder för fysiska nätverksmöten, däremot prioriterar nämndens verksamheter alltid att gå på SIP-möten vid kallelse till dessa, vilka sker både via skola och region.

En annan avvikelse som kan nämnas är att det kvantitativa utfallet på det mått som rör intern

samverkan och teamplaner inte motsvarar den kvalitativa analysen som nämndens verksamheter gör av detsamma, vilket bekräftar bilden av att samverkan inte är kvantiferbart. En notering är att teamplanerna dokumenteras, men ibland i andra former än i det dokument som är underlag för måttet. Många av nämndens verksamheter vittnar om gemensamma möten med klienter mellan enheterna, samt att en grundsten i arbetssättet med medborgarna kännetecknas av teamarbete och kommunikation för att nå konsensus kring gemensamma mål för den enskilde. Ofta kan dock tiden innan insats kommer igång vara lång, för den enskilde, exempelvis gällande boendelösningar. För att åtgärda detta behov har den nya enheten Förebyggande vuxenstartats, där det genom

placeringsgruppen samverkas för att hitta rätt placeringar och boendelösningar för de medborgare som har behov och rätt till stöd.

Sammanfattningsvis är alltså uppfattningen snarare att det skett en ökning av teamarbete som dels kan komma av att det teambaserade arbetssättet har förankrats, dels att samverkan kan ske lättare och snabbare via digitala plattformar än vid fysiska möten. Inom några verksamheter noteras dock en risk för att samtidigt som tillgängligheten delvis har ökat med digitala möten, så saknas ibland digital kunskap hos några i den målgrupp vi möter. Detta är en utveckling nämnden måste följa för att kunna tillgodose medborgares behov av stöd - då många av de nya arbetssätten sannolikt kommer fortsätta även efter pandemin.

Mål: Socialnämnden nyttjar digitaliseringens möjligheter till att bättre ge service till medborgarna och arbeta mer effektivt

En rad olika digitala arbetsformer har utvecklats för nämndens verksamheter det senaste året till följd av Covid-19 pandemin och det har fortsatt under de första månaderna för 2021.

Många digitala tjänster är etablerade och flera är under ytterligare utveckling. För att nämna några

har ett anmälningsverktyg för föräldrakurser tagits fram, en ny e-tjänst har tagits fram för att barn

och unga samt deras familjer ska kunna kontakta nämndens verksamheter utan att göra en direkt

(13)

orosanmälan.

För de två mått som är knuta till målet noteras att det är en bit kvar till det måluppfyllnad om att 60 % av ansökningarna om ekonomiskt bistånd ska göras digitalt. Hittills i år är det 48 % som har sökt vilket är linje med resultatet samma period i fjol. Verksamheten arbetar aktivt med att öka andelen e-ansökningar. Det görs genom att medarbetarna har intagit klientens perspektiv vid genomgång av e-ansökan för att öka förståelsen och därefter kunna motivera och lära ut hur ansökningsförfarandet går till.

Verksamheten har också ett tätt samarbete med Stöd- och utvecklingsenheten för att kunna snabba på eventuella åtgärder för att öka andelen e-ansökningar. Den utmaning som finns är att den digitala kompetensen saknas hos vissa klienter, samt svårigheten att guida per telefon då de fysiska besöken begränsas i och med rådande pandemi, som även har även medfört att planerat samarbete med Medborgarcenter har försenats. Förhoppningen är att några av verksamhetens socialsekreterare ska finnas fysiskt på plats framöver på utvalda Medborgarkontor för att kunna stötta klienter med e- ansökan under viss tid.

Som det noterats tidigare behöver också den digitala utvecklingen följas, både utifrån

rättssäkerhetsaspekter och utifrån enskildas möjligheter att komma till tals. Vissa verksamheter kan

exempelvis notera att de digitala mötesformerna har försämrat delaktigheten framförallt för yngre

barn samt för den målgrupp som av olika orsaker inte har tillgång till den digitala kompetens eller

förutsättning som krävs.

(14)

10 [15]

3 Ekonomisk uppföljning och analys

3.1 Driftuppföljning 3.1.1 Analys

VERKSAMHETER UTFALL Jan

21 - April 21 UTFALL Jan 20 - April 20

UTFALL Jan 20 - Mån 13

20 BUDGET PROGNOS AVVIKELSEBUDGET - PROGNOS PERSONLIGA OMBUD

(01)

Intäkter 809,1 1 127,4 1 331,3 619 809 190

Kostnader -388 -523,3 -1 659,7 -1 178,5 -1 046,5 132

Netto 421,1 604,1 -328,4 -559,5 -237,5 322

FLYKTINGÅTGÄRDER (14)

Intäkter 4 431 8 964,7 22 032,5 6 245 12 111,4 5 866,4

Kostnader -8 900,3 -12 521,2 -33 740,5 -23 278,6 -24 409,1 -1 130,5

Netto -4 469,3 -3 556,5 -11 708 -17 033,6 -12 297,7 4 735,9

ÖPPNA FÖRSKOLAN (72)

Intäkter 0 0 88 0 0 0

Kostnader -1 999,7 -2 339,8 -5 756 -5 380,2 -5 143,8 236,4

Netto -1 999,7 -2 339,8 -5 668 -5 380,2 -5 143,8 236,4

BARN OCH UNGDOMAR (73)

Intäkter 1 946,4 2 590,9 18 395,5 2 871 6 940,9 4 069,9

Kostnader -82 720,6 -92 829 -249 782,6 -232 482 -248 313,9 -15 831,9

Netto -80 774,2 -90 238,1 -231 387,1 -229 611 -241 373 -11 762

VUXNA UTAN

BEROENDEPROBLEMATIK (74)

Intäkter 8 861 8 502 31 595,3 22 008 28 284,1 6 276,1

Kostnader -56 981,8 -52 763,7 -154 033,1 -136 657,9 -163 436,5 -26 778,6

Netto -48 120,8 -44 261,7 -122 437,8 -114 649,9 -135 152,4 -20 502,5

VUXNA MED

BEROENDEPROBLEMATIK (75)

Intäkter 1 109,1 1 169,7 4 864 2 090 4 261,5 2 171,5

Kostnader -18 080,2 -23 294,6 -63 451,6 -55 162,3 -55 560,9 -398,6

Netto -16 971,1 -22 124,9 -58 587,6 -53 072,3 -51 299,4 1 772,9

FÖRSÖRJNINGSSTÖD (76)

Intäkter 2 492,5 1 576,5 7 047,2 2 640 5 499,8 2 859,8

Kostnader -57 986,7 -59 888 -174 073,3 -173 244,1 -175 331,9 -2 087,8

(15)

VERKSAMHETER UTFALL Jan

21 - April 21 UTFALL Jan 20 - April 20

UTFALL Jan 20 - Mån 13

20 BUDGET PROGNOS AVVIKELSEBUDGET - PROGNOS

Netto -55 494,2 -58 311,5 -167 026,1 -170 604,1 -169 832,1 772

PREL.BOKADE FAKTUROR

-1 157,1 0 -507,5 0 0 0

GEMENSAM VERKSAMHET (79)

Intäkter 539,7 3 622,3 6 402,6 808 824 16

Kostnader -29 360 -30 194,2 -90 464,8 -85 744,4 -78 004,5 7 739,9

Netto -28 820,3 -26 571,9 -84 062,2 -84 936,4 -77 180,5 7 755,9

TOTALT

Intäkter 20 188,7 27 553,5 91 756,5 37 281 58 730,7 21 449,7

Kostnader -257 574,5 -274 353,7 -772 956,9 -713 128 -751 247,1 -38 119,1

Netto -237 385,8 -246 800,2 -681 200,4 -675 847 -692 516,4 -16 669,4

Personliga ombud (01)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 0,3 miljoner kronor jämfört med budget.

Flyktingåtgärder (14)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 4,7 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet beror på minskade kostnader avseende försörjningsstöd för nyanlända samt minskade kostnader för ensamkommande barn och unga. Flyktingmottagandets omfattning och kostnader fortsätter att minska under 2021.

Öppna förskolan (72)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 0,2 miljoner kronor jämfört med budget.

Barn och unga (73)

Nämnden prognostiseras ett totalt underskott på 11,8 miljoner kronor jämfört med budget.

Placeringar på institution enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) har under tertial 1 redovisat 17 årsplaceringar jämfört med de budgeterade 6 för hela året. Placeringar på institution enligt SoL (socialtjänstlagen) har under tertial 1 redovisat 5 årsplaceringar jämfört med de budgeterade 9 för hela året. På helåret så prognostiseras totalt 15 årsplaceringar enligt LVU (19 årsplaceringar 2020) och 5 årsplaceringar enligt SoL (7 årsplaceringar 2020). Det höga antalet placeringar enligt LVU resulterar i ett prognostiserat underskott på 11,7 miljoner kronor, placeringar enligt SoL redovisar ett överskott på 4,1 miljoner kronor jämfört med budget.

Flera unga kriminella ingår i denna grupp vilket troligen kommer att hålla i sig under året med anledning av vad som händer i Botkyrka kommun med omnejd. Det lägre antalet årsplaceringar för 2021 enligt LVU jämfört med utfall 2020 beror sannolikt på att verksamheten i stor utsträckning försöker hitta andra bättre alternativ än att placera på SiS-institutioner. Placering på SiS görs endast om det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet samt hög risk för att ungdomen ska avvika från ett HVB.

Dygnskostnaden för placeringar enligt LVU var under perioden juli till december 2020

subventionerad till 5 328 kronor från 7 400 kronor per dygn och har från januari 2021 ökat till 8 600

kronor. För tertial 1 redovisar nämnden 17 årsplaceringar jämfört med 19 årsplaceringar samma

(16)

12 [15]

Vuxna utan beroendeproblem (74)

Nämnden prognostiseras ett underskott på 20,5 miljoner kronor jämfört med budget, hela

underskottet kan hänföras till kostnader för placeringar inom socialpsykiatrin på ca 15,4 miljoner kronor samt boende i egen regi där underskottet uppgår till ca 4 miljoner kronor. Prognosen för externa placeringar inom socialpsykiatrin visar på 34 årsplaceringar för 2021 jämfört med utfallet för 2020 där nämnden redovisade 38 årsplaceringar. För tertial 1 visar prognosen på 40

årsplaceringar jämfört med 35 samma period 2020. Verksamheten arbetar aktivt med att se över vilka klienter som kan tas hem och placeras i ett internt boende som är bättre för klienten och billigare för nämnden.

Boende med särskild service prognostiserar ett underskott på ca 4 miljoner kronor som främst avser lokalkostnader samt personal. Under 2021 fortsätter arbetet kopplat till boende där åtgärder pågår för att förändra både arbetssätt, resursutnyttjandet och säkerställa ändamålsenlighet och

kostnadseffektivitet.

Placeringar i Skyddat boende, Våld i nära relation (VINR), prognostiserar ett underskott på ca 3,2 miljoner kronor. I snitt ligger dygnskostnaden för perioden på cirka 1 000 kronor mer för 2021 jämfört med 2020 vilket också avspeglar sig i den ekonomiska prognosen. Snittkostnaden netto per månad för tertial 1 ligger på 638 tkr jämfört med 437 tkr i snitt samma period förra året.

Övriga verksamheter redovisar ett överskott avseende personalkostnader som beror på vakanser och en avvecklad tjänst inom anhörigstöd.

Vuxna med beroendeproblem (75)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 1,8 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen mot budget beror dels på ett överskott för placeringar på 3,1 miljoner kronor, dels ett underskott för personal på 1,6 miljoner kronor. Nyckeltalen visar på en ökning i antalet årsplaceringar enligt LVM (lag om vård av missbrukare) men en minskning för boende med HVB tillstånd enligt SoL

(socialtjänstlagen) för tertial 1 jämfört med samma period 2020.

Placeringar på institution enligt LVM redovisar 8 årsplaceringar under tertial 1 jämfört med 4 årsplaceringar samma period 2020. Placeringar på HVB enligt SoL redovisar 20 årsplaceringar tertial 1 jämfört med 50 årsplaceringar samma period 2020, snittkostnaden per månad för HVB enligt SoL ligger på 670 tkr jämfört med 2160 för samma period förra året. En av anledningarna till att antalet årsplaceringar minskat på HVB enligt SoL är att ett flertal boenden inte längre har HVB- tillstånd och därför redovisas under boende utan HVB-tillstånd. Antalet årsplaceringar har därmed ökat för boende utan HVB-tillstånd som redovisar 24 årsplaceringar för perioden jämfört med 17 årsplaceringar samma period förra året. Det påverkar kostnadsutvecklingen för boende utan HVB- tillstånd, det handlar inte bara om volymökningar utan vissa av dessa boenden har mer än dubbelt så hög dygnskostnad. Snittkostnaden för boende utan HVB-tillstånd ligger på 558 tkr under tertial 1 jämfört med 329 tkr för samma period förra året.

Det finns fler anledningar till att antalet placeringar HVB enligt SoL har minskat. Verksamheten har arbetat med att motivera klienter till att ta emot stöd i hemmet istället för att bevilja korta

placeringar, fler klienter lever isolerade än tidigare på grund av coronapandemin och därmed är det färre som söker stöd.

Verksamheten tror att det finns risk för fler placeringar enligt LVM senare under året då många inte kommer söka stöd förrän det blir allvarligt och akut.

Försörjningsstöd (76)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 0,8 miljoner kronor jämfört med budget, vilket främst

(17)

beror på minskade administrativa kostnader som delvis kan kopplas till coronapandemin.

Verksamheten kan se en viss ökning av ärenden på mottagningsenheten för ekonomiskt bistånd men inte på övriga enheter som hanterar ekonomiskt bistånd. Snittet för utbetalt bistånd per hushåll ligger på 9 815 kronor för tertial 1 jämfört med 9 722 kronor för samma period förra året, antal hushåll i snitt per månad ligger på 1076 hushåll jämfört med 1094 samma period förra året. Det innebär att antal hushåll är färre men snitt utbetalt bistånd ligger något högre i tertial 1 jämfört med samma period förra året. I bokslutet 2020 redovisades ett snitt på 9 632 kronor i utbetalt bistånd per hushåll samt snitt antal hushåll 1 096.

Gemensam verksamhet inklusive nämnd (79)

Nämnden prognostiseras ett överskott på 7,8 miljoner kronor jämfört med budget.

Överskottet är främst kopplat till vakanta tjänster och besparingar kopplade till central administration.

3.1.1.1 Intäkter och kostnadsanalys

Kostnadstyp Innevarande år Jan 21 - April

21 Föregående år Jan 20 - April

20 Föregående år Jan 20 - Mån 13 20

Verksamhetens intäkter

Taxor och avgifter 906,6 907,9 2 124,6

Externa bostads- och lokalhyror

9 948,8 9 613,7 28 933,4

Försäljning av verksamhet 536,5 150 1 025,1

Bidrag från staten med flera 8 744,6 16 538 58 751,7

Övriga verksamhetsintäkter 52,2 110,8 227,5

Intäkter konto 39 0 233,1 694,1

Summa intäkter 20 188,7 27 553,5 91 756,4

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader -115 261,9 -119 107 -345 711

Varor -1 077,5 -1 479,1 -4 299

Entreprenad och köp av verksamhet

-49 859,3 -63 171,1 -165 584,6

Externa lokalhyror -22 868,7 -20 457,1 -60 416

Bidrag och transfereringar -48 486,5 -50 278,7 -140 195,5

Övriga verksamhetskostnader -19 087,6 -18 222,6 -50 199,4

Kostnader konto 49 -573 -970,4 -2 272,1

Kapitalkostnader -341,5 -627,1 -4 164

Summa kostnader -257 556 -274 313,1 -772 841,6

Finansiella poster -18,7 -40,5 -115,3

Netto -237 386 -246 800,1 -681 200,5

Intäkts- och kostnadsanalys för perioden 2021 jämfört med 2020

Intäkter

Bidrag från staten med flera - Intäkterna minskar successivt i samband med att kostnader för

(18)

14 [15]

Personal - utfallet för perioden 2021 är lägre än motsvarande period 2020. Detta förklaras främst genom att socialförvaltningen har avvecklat enheten Forskning och utveckling (7,4 medarbetare), flyttat över en enhet (11 medarbetare) som arbetar med sysselsättning till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samt avveckling av Etablering Södertörn (en tjänst)

Varor - visar på en minskning mot samma period 2020 detta beror sannolikt på Coronapandemin då förbrukningsmaterial, livsmedel med mera inte köps in i samma utsträckning som tidigare då många arbetar hemifrån.

Entreprenad och köp av verksamhet - visar en stor minskning för perioden jämfört med samma period föregående år, vilket till viss del beror på minskade kostnader avseende placeringar på HVB för vuxna med beroendeproblematik.

Externa lokalhyror - utfallet är högre för perioden 2021 än 2020 vilket beror på hyrorna ökat kraftigt jämfört med samma period förra året.

Bidrag och transfereringar - försörjningsstödet visar på en minskning med 1,8 miljoner kronor jämfört med samma period 2020 vilket gör att vi inte ännu kan se någon negativ effekt på

försörjningsstödet kopplat till Coronapandemin.

3.1.2 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse

En översyn av alla verksamheter som prognosticerar underskott har gjorts och handlingsplaner kommer att upprättas med beskrivning över hur underskottet kan minska och hur mycket åtgärderna beräknas kunna minska underskottet. Åtgärderna som diskuteras i verksamheten är bland annat:

• Genomgång av samtliga externa placeringar för eventuell hemtagning avseende vuxna

• Verksamheten arbetar aktivt med förebyggande insatser avseende barn och ungdomar

• Tätare uppföljningar av alla placerade

• Översyn av alla administrativa funktioner

• Fortsatt arbete med att se över lokalbehoven och säga upp ej ändamålsenliga lokaler

3.1.3 Övrig betydelsefull ekonomisk information

Fördelning av beslutade statsbidrag 2021

Statsbidrag Belopp (mkr) Verksamhet

Personligt ombud 0,8 Personligt ombud (01)

Psykisk hälsa 0,6 Barn och unga (73)

Subvention Familjehemsplaceringar 1,6 Barn och unga (73)

Psykisk hälsa 1,0 Vuxna utan beroendeproblem (74)

Psykisk hälsa 1,0 Vuxna med beroendeproblem (75)

Hemlöshet samt Psykisk hälsa 1,9 Försörjningsstöd (76)

Psykisk hälsa 0,4 Gemensam verksamhet (79)

Totalt 7,4

Intäkter från Migrationsverket (prognos)

Intäkt Belopp (mkr) Verksamhet

Ensamkommande BoU samt 6,0 Flyktingåtgärder inkl

Ensamkommande(14)

Sjuka och funktionshindrade 1,9 Flyktingåtgärder inkl

Ensamkommande(14)

(19)

Intäkt Belopp (mkr) Verksamhet

Sjuka och funktionshindrade 0,3 Försörjningsstöd (76)

Total prognos 8,2

3.2 Investeringsuppföljning

Utfall period 2021 Budget 2021 Prognos 2021

Fleråriga projekt (6-projekt) 0 0 0

Årliga projekt (3-projekt) 0 -4 -4

Totalt 0 -4 -4

Analys

Socialförvaltningen har en budget på 4 miljoner kronor för årliga projekt. Budgeten fördelas på

investeringar för boenden på 2 miljoner kronor och samma belopp för verksamhetslokalerna. Inga

projekt är startade under första tertialet och investeringarna kommer att gå till upprustning av

boendena samt anpassning verksamhetslokalerna utifrån förändrade behov.

(20)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG Socialnämnden

2021-05-25 SN 2021:00224

2 Civilsamhället som utförare av verksamheten (SN 2021:00224)

Beslut

Socialnämnden godkänner redovisning av uppdrag delår 1 och överlämnar den till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Sammanfattning

Socialnämnden identifierar att verksamheterna har ett samarbete och en samverkan med civilsamhället. Samverkan med civilsamhället sker oftast i direktkontakter i den operativa verksamheten och är till stor del spontan och oreglerad, en sådan samverkan behöver uppmuntras och fortsätta pågå. Där- emot är bedömningen också att samverkan med civilsamhället ytterligare kan utvecklas och även konkretiseras på ett mer definierbart sätt, med olika samverkansformer och överenskommelser.

Socialnämnden anser att IOP har en relevans för nämndens verksamhet då

socialnämnden överlag strävar efter ett närmare samarbete med civilsam-

hället i stort. Det finns många positiva exempel på hur idéburna organisat-

ioner kan erbjuda en kunskapsbas och ett mer flexibelt stöd än vad som

ibland kan tillgodoses inom ramen för socialtjänstens ordinarie verksamhet-

er. En utmaning och balansgång i upprättandet av IOP- avtal är att social-

förvaltningen har ett omfattande ansvar för vissa insatser, att styra och följa

upp utförande verksamheter utifrån socialstyrelsens föreskrifter. Detta kan

medföra att IOP inte alltid är en lämplig lösning trots att kriterierna hade

kunnat vara uppfyllda i övrigt.

(21)

Dnr: SN/2021:00224

Referens Mottagare

Lina Fröberg

lina.froberg@botkyrka.se

Socialnämnden

Civilsamhället som utförare av verksamheten.

Förslag till beslut

Socialnämnden godkänner redovisning av uppdrag delår 1 och överlämnar den till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Sammanfattning

Socialnämnden identifierar att verksamheterna har ett samarbete och en samverkan med civilsamhället. Samverkan med civilsamhället sker oftast i direktkontakter i den operativa verksamheten och är till stor del spontan och oreglerad, en sådan samverkan behöver uppmuntras och fortsätta pågå. Däremot är bedömningen också att

samverkan med civilsamhället ytterligare kan utvecklas och även konkretiseras på ett mer definierbart sätt, med olika samverkansformer och överenskommelser.

Socialnämnden anser att IOP har en relevans för nämndens verksamhet då

socialnämnden överlag strävar efter ett närmare samarbete med civilsamhället i stort.

Det finns många positiva exempel på hur idéburna organisationer kan erbjuda en kunskapsbas och ett mer flexibelt stöd än vad som ibland kan tillgodoses inom ramen för socialtjänstens ordinarie verksamheter. En utmaning och balansgång i upprättandet av IOP‐ avtal är att socialförvaltningen har ett omfattande ansvar för vissa insatser, att styra och följa upp utförande verksamheter utifrån socialstyrelsens föreskrifter. Detta kan medföra att IOP inte alltid är en lämplig lösning trots att kriterierna hade kunnat vara uppfyllda i övrigt.

Ärendet

Samtliga nämnder får i uppdrag att gå igenom sina verksamheter och pröva om

civilsamhället kan vara utförare av verksamheten och om de i så fall är möjligt att ingå

långsiktiga samarbetsavtal. En första redovisning av vilka samarbetsavtal nämnderna

(22)

Dnr: SN/2021:00224

Botkyrka Kommun

lämnas till kommunledningsförvaltningen senast den 14 maj 2021. Ytterligare redovisning ska göras till kommunstyrelsens budgetberedning och lämnas till kommunledningsförvaltningen senast den 6 september 2021.

Hur ser samverkan med civilsamhället ut idag i nämndens verksamheter?

Nämndens verksamheter blir mer och mer uppmärksamma på vikten av ett nära samarbete och samverkan med civilsamhället. För många av nämndens verksamheter och uppdrag är det av stor vikt att vara förtrogen med vilka aktörer som är aktiva och engagerade i kommunen. Att bygga nätverk – både för den egna verksamheten men också runt den enskilda individen. Det finns en god samverkan redan idag med civilsamhället, men den kan och bör utvecklas. Mycket av den samverkan som finns idag är svår att konkret beskriva då den inte handlar om formella möten, forum eller arbetsgrupper, det finns inga avtal eller samarbetsöverenskommelser. Samverkan sker i det dagliga genom bland annat informationsinhämtning och genom engagerade aktörer i civilsamhället.

Projekt gemensam utvecklingsgrupp

Projekt gemensam utvecklingsgrupp är initierad av stöd‐och utvecklingsenheten för att utveckla och förbättra samverkan med Botkyrkabor och med civilsamhället. Under 2021 är aktiviteter planerade för att initiera projektet, dock har restriktioner med anledning av covid‐19 varit fördröjande och förhoppningen är att projektet kan inledas under hösten 2021. Projektet syftar till att öka Botkyrkabornas delaktighet i nämndens verksamheter samt att genom det också främja samverkan med andra aktörer i

civilsamhället och att knyta kontakter och nyttja resurser och engagemang i

kommunen som helhet. Projektet har initierats med inspiration och handledning från Helsingborgs stad där konceptet varit väldigt framgångsrikt.

VPC (våldspreventivt centrum)

I samverkan mellan i första hand socialtjänst, skola, polis, bostadsbolaget

Botkyrkabyggen och räddningstjänst men också med informationsinhämtning från civilsamhället.

Syftet med ett våldspreventivt center är att skapa en samorganisering av våra insatser.

Det är när alla verksamheter och instanser arbetar gemensamt som vi kommer få bättre effekt av myndigheternas resurser och resultat för Botkyrkaborna.

(23)

Dnr: SN/2021:00224

Förebyggarenheten

Det finns och pågår diskussioner om hur förebyggarenheten och hela verksamheten bättre kan samverka med civilsamhället för att nå ut till Botkyrkabor samt att få in den kunskap som behövs för att uppnå ännu bättre resultat för Botkyrkabor. Under

förebyggarenheten finns stödcentrum för unga brottsoffer (under 21 år) där unga kan söka stöd, det är främst ett samarbete mellan polisen och Botkyrka kommun. Mycket av vad som krävs för att arbeta förebyggande handlar om att ha ögon och öron med sig i ut i kommunen, att få medborgarens verklighet och perspektiv, och att lyssna till medborgarens röst. Att få ta del i civilsamhällets expertis är någonting som hela verksamheten eftersträvar.

EST ‐ effektiv samordning för trygghet

Representanter från polisen, Botkyrkabyggen och kommunen samverkar för att formulera en gemensam lägesbild baserat på information från respektive organisation samt delar av civilsamhället.

Vid mötet upprättas en gemensam lägesbild utifrån all insamlad information. Utifrån denna lägesbild planeras samordnande, brottsförebyggande och trygghetsfrämjande insatser för kommande vecka.

Operativa Gruppen

Gruppen är kopplad till EST och syftar till att aktivt samverka kring de grupper och individer som identifieras via EST eller på annat vis kommer till polisens eller andra aktörers kännedom. Socialtjänsten och polisen samverkar för att identifiera och kartlägga individer och grupperingar som är i en riskzon när det gäller att utveckla ett kriminellt beteende eller är brottsligt aktiva, som en del i det brottsförebyggande arbetet. I detta arbeta blir civilsamhället och att bygga nätverk viktigt.

IOP- avtal (idéburet offentligt partnerskap).

Brottsofferjouren

Socialförvaltningen har idag (2021‐05‐04) ett pågående IOP. Detta samarbete är upprättat med Brottsofferjouren för Huddinge/Botkyrka (BOJ). Överenskommelsen gäller till och med den 2023‐12‐31. Det utgår ersättning årligen på 320 000: ‐ utan indexuppräkning från Botkyrka. Ersättningen ska finansiera de åtaganden som

Brottsofferjouren överenskommit med kommunen. Detta är hittills det första och enda

IOP som socialnämnden hat upprättat. En arbetsgrupp och en kontaktperson är

(24)

Dnr: SN/2021:00224

Botkyrka Kommun

Stadsmissionen

Under 2020 har samtal med stadsmissionen intensifierats. Det är ett samarbete som rör stöd till hemlösa. Diskussionerna har främst haft fokus på att öppna ett

akutboende med stöd och behandling av stadsmissionens medarbetare. En arbetsgrupp med representanter från verksamheten är tillsatt, bland annat med verksamhetschef, handläggare och verksamhetsutvecklare. Arbetet kommer att fortgå under 2021 med avsikt att inleda IOP‐avtal med Stadsmissionen. Stadsmissionens förutsättningar för IOP‐avtal har varit att även andra kommuner skulle vara

intresserade av ett avtal, vilket tidigare inte varit fallet. Detta kommer på nytt utredas under hösten 2021.

SOS‐barnbyar

Idag finns ett projektsamarbetsavtal mellan SOS‐barnbyars ESF‐projekt och Botkyrka kommun. Avtalet gäller mellan 2020‐08‐01 – 2022‐06‐30 enligt nedanstående punkter.

Projektets målgrupp är barn och unga som nyligen lämnat eller snart ska lämna

samhällsvård och som står inför att klara sig på egen hand. Projektets aktiviteter syftar till att komplettera Botkyrka kommuns befintliga insatser för denna målgrupp och att stötta dessa i arbetet med att skapa sig ett självförsörjande och självständigt liv.

Avtalet inkluderar att både SOS‐barnbyar och Botkyrka kommun åläggs att innan avtalsperiodens slut undersöka och utreda om ett IOP‐avtal bör ta vid efter projektavtalets slut.

Botkyrka kvinnojour

Botkyrka kvinnojour har inkommit med förfrågan om IOP‐avtal under 2020 där det efter utredning framgick att ett avtal inte upplevdes som lämpligt enligt den avtalsform som IOP innebär. Dock kan detta ses över igen utifrån att flertalet andra kommuner har upprättat liknande avtal. Det kan vara intressant att se hur de avtalen är författade och utformade i enlighet med riktlinjerna om IOP samt enligt den rättssäkerhet om krav och kontroll som behöver upprätthållas enligt socialtjänstlagen. En mer

omfattande utredning kring detta kan komma att göras och eventuellt kan förfrågan om IOP med Botkyrka kvinnojour komma att omprövas.

Föreningsbidrag

Socialnämnden delar idag ut föreningsbidrag till 20 olika föreningar. Föreningarnas

verksamheter ska ge förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete som

ett komplement till insatser inom socialnämndens ansvarsområde. Den frivilliga sociala

verksamheten ska utgöra grunden i föreningens arbete som ska rikta sig till

(25)

Dnr: SN/2021:00224

målgrupper inom socialnämndens område. Bidraget är i första hand ett stöd till verksamheter och bidrag ges inte till enbart löne‐ och lokalkostnader eller

administration. Syftet med bidraget är att inspirera till förnyelse och utveckling samt utveckla samarbetsformer mellan offentliga och frivilliga verksamheter. Bidrag ges inte till verksamhet för vilken en förening kan söka generella och riktade förenings‐

och/eller projektbidrag från exempelvis Socialstyrelsen, Länsstyrelsen eller från andra nämnder i Botkyrka kommun. Med föreningar avses här främst ideella föreningar.

Socialförvaltningen har udner 2020 upprättad nya och tydligare riktlinjer för föreningsbidrag som är i enlighet med Botkyrka kommuns allmänna riktlinjer om föreningsbidrag samt bidragsregler. Riktlinjerna och dess tydlighet har varit väl uppskattade av föreningarna.

De verksamheter som får föreningsbidrag är verksamheter i civilsamhället och av riktlinjerna för föreningsbidrag framgår att verksamheterna har en social inriktning som stöttar och främjar den sociala utvecklingen och välfärden för medborgarna i Botkyrka kommun. Utöver detta är också en del av det politiska syftet med

föreningsbidrag och IOP‐avtal att utveckla samverkansarbetet mellan myndighet och civilsamhälle och erbjuda medborgaren fler alternativ till socialt stöd.

Aktiva föreningar 2021:

 Föräldraföreningen för barn och ungdom i Botkyrka 90 tkr.

 Verdandi Botkyrka 450 tkr

 Bufff (f.d. Bryggan) Stockholm 80 tkr.

 BRIS region Mitt 165 tkr

 Botkyrka kvinno‐ och tjejjour 725 tkr

 Varken Hora eller Kuvad 98 tkr

 Botkyrka kvinnoresurscenter 85 tkr

 Föreningen Mansjouren 12 tkr

 Botkyrka Röda Korskrets 180 tkr

 RSMH Respons 55 tkr

 X‐CONS Botkyrka 170 tkr

 Fittja nattvandringsteam 20 tkr

 Equmeniakyrkan Tumba 60 tkr

 Äldrekontakt 15 tkr

 Hela Människan Botkyrka Salem 485 tkr

 Sällskapet Länkarna 500 tkr

 Svenska Brukarföreningen Stockholm 40 tkr

 FMN Storstockholm 45 tkr

(26)

Dnr: SN/2021:00224

Botkyrka Kommun

 Wem, women empowerment movement 10 tkr

Vidare arbete med civilsamhället och framtidsvision

Socialnämnden ser vilken potential som samverkan med civilsamhället kan ha för verksamheten samt vilka effektiviseringsmöjligheter det kan innebära att utveckla socialförvaltningens arbete i denna riktning. Framförallt anses att det ligger i linje med den politiska plattformen om mångfald, delaktighet och medborgarens inflytande och samverkan med politiken och med myndigheter. Samverkan med civilsamhället främjar närheten till medborgaren, relationen mellan myndigheten och samhället samt mellan myndigheten och den enskilde.

Avtal enligt idén om just IOP kan också innebära konkreta resurs‐effektiviseringar där ett avtal kan bidra till att förbättra eller avlasta den egna verksamheten med insatser och stöd som den egna verksamheten inte kan tillhandahålla. Detta blir per automatik gynnande för medborgaren där medborgarens behov bättre kan tillgodoses med fler alternativ för stöd och insatser.

Socialförvaltningen ämnar arbeta vidare med samverkan och står i begrepp att utveckla den egna verksamheten liksom lägga vikt vid att ytterligare undersöka möjligheter för effektiviseringar genom IOP‐avtal.

Utvecklingsområden och utmaningar

Genom en första övergripande genomgång av hur nämndens verksamheter

samarbetar med civilsamhället är bedömningen att ett samarbete finns på flera håll i verksamheterna men att samarbetet inte alltid är helt tydligt att konkretisera eller definiera, frågan är om det alltid är nödvändigt att göra det så samverkan ofta handlar om mellanmänskliga relationer och att i de spontana mötena knyta kontakter och nätverka. Däremot är den fortstatta bedömningen att detta behöver undersökas vidare för att se och kunna utveckla var i verksamheten som samverkan ytterligare kan stärkas och utvecklas – även på mer konkreta och tydliga sätt.

Arbetet med IOP är fortfarande ganska nytt där vi behöver fortsätta hitta vägar för att underlätta samarbetet både inom förvaltningen och till de som vi har avtal med. I dialog med brottsofferjouren har det uppkommit synpunkter kring det operativa samarbetet vilket bland annat har föranlett vissa förändringar i kontaktmannaskap.

Det har också inom förvaltningen uppkommit frågor kring vem som ansvarar för vilka

delar i arbetet med IOP inom förvaltningen vid upprättandet av avtal vilket har

klargjorts i ett förslag. Brottsofferjouren är hittills den enda organisation som

(27)

Dnr: SN/2021:00224

socialförvaltningen ingått avtal med. Det är främst frågan om rättssäkerhet liksom frågan om avtalsform, villkor och förutsättningar utifrån LOU (lag om offentlig upphandling) som försvårar för socialnämnden att upprätta avtal enligt IOP.

Socialnämnden kan också se flera samarbetspartners där ett avtal om IOP skulle vara fördelaktigt och med sannolikhet gångbart enligt riktlinjerna samt i enlighet med relevant lagstiftning.

Att ta del av utvärderingar och utredningar från andra kommuner som kommit längre i arbetet med IOP (exempelvis Göteborgs stad) har påbörjats under 2021 och är

bidragande till att undersöka hur socialnämnden i Botkyrka kommun skulle kunna utveckla arbetet med IOP med förhoppning om att framöver kunna teckna fler avtal.

Socialförvaltningen har även utvecklat den interna organiseringen för arbetet med IOP tillsammans med kommunledningsförvaltningen vilket förhoppningsvis föranleder möjlighet till fler IOP‐avtal med relevans för socialnämndens verksamheter.