Ar edovisnin

Arsr edovisnin 1988

Försälini värde' , Mkr ^96.639 ilioner och skatter: Mkr 8.243

Avkastn' t 17,5

kronor

aktie, kronor ^{14: 00} Antal anställda den 31 december 78.614

löner och löneblkostnader , Mkr ^15.254- Resultatbonus till anställda , Mkr 180

3.948

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1986 1987 1988

Försäljrringsvärde 84.090 92.520 96.639

Rörelseresultat 6.494 6.722 7.208

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter¹ 7.530 9.011 8.243 Avkastrring på sysselsatt kapital, procent 17,8 19,6 17,5 Avkastrring på eget riskbärande kapital, procent 18,2 20,2 14,7

Likvida medel den 31 december 17.777 22.497 15.632

Investeringar i anläggningar 3.425 3.864 3.948

Produktutvecldingskostnader 4.563 4.621 5.139

Antal anställda den 31 december 73.147 75.340 78.614

Andel eget riskbärande kapital, procent 43,3 47,3 48,1

Resultat i kronor per aktie 48:20 57:80 52:80

Utdelning i kronor per aktie 9:25 10:50 14:00²

Beräknade värden enligt amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP)

Nettovinst i kronor per aktie' Avkastrring på eget kapital, procent

ll Häri ingår extraordinära intäkter, netto 193 Mkr för 1986 respektive 176 Mkr för 1988.

2) Enligt styrelsens förslag.

Tillläsaren

I den stora skaran läsare av årsredovis- rringen finns det många med skiftande bak- grund och intresse för Volvo. De har helt olika motiv för att ta del av den ekonomiska informationen och säkert också helt skilda sätt att läsa.

Omslagets siffror och texten på sidan 1 ger en överblick av Volvoåret. Vissa läsare koncentrerar sig på de första nio sidorna för att få en sammanfattning i ord- med ett visst stöd av siffror- och bläddrar igenom övriga sidor utan att alltför ingående granska siffermaterial et. Andra åter stude- rar intensivt resultaträkningen på sidan 36 och följer detaljerna i de efterföljande noterna.

En annan läsart kan vara ett detalj- studium av tabeller eller diagram, medan rubriker, ingresser, bilder och bildtexter fångar uppmärksamheten hos andra.

2.956 4.636 4.953

38:~0 59:70 63:80 15,4 21,4 19,5

•l 1986 års resultat är belastat med 500 Mkr för ned- skrivning av aktieinnehav motsvarande kronor 6:40 per aktie.

I Volvos årsredovisning 1988 är uppdel- rringen i två huvuddelar mer markerad än tidigare. Sidorna 1-26 är i huvudsak en textdel med siffror i marginalen; här ingår även ett för året nytt avsnitt, Finansverk- samhet. Den ekonomiska redovisrringen inleds med Ekonomisk översikt och analys påsidan30.

Definitioner av nyckeltal finns på sidan 31.

I bilagan nTillläsare av Volvos årsredovis- ning 1988 n ger vi förklaringar framför allt till koncernens resultat- och balansräkrringar.

En tabellsida, Volvokoncernen 1984-88 ger en överblick över de fem senaste årens verksamhet i siffror på sidan 28.

I not 29 till koncernens bokslut på sidor- na 47-48 ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovisningspridper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA (U.S.GAAP).

Kallelse till Volvos bolagsstämma återfinns på fliken till årsredovisningens sista omslagssida

På insidan av fliken finns ett register

till

årsredovisrringen. När fliken är utvikt kan registret vara till hjälp för läsaren, vid sökande efter detaljuppgifter i årsredo- visningen.

Siffror inom parentes avser 1987. Beteck- rringen S EK används för svenska kronor.

Miljoner kronor skrivs vanligen Mkr och miljon förkorlas M. Belopp avser Mkr om inget annat anges.

Arsredovisningens omslagsfärg är Göteborgsblått-den färg som ingår i Göteborgs vapen.

Volvomärket med det snedsiiilida bandet har använts på Volvos person- bilar, lastbilar ocJr bussar ända sedan 1927. Det är förbehållet dessa produk- ter odr symboliserar de gemensamma grundvärderingarna kvalitet, säkerhet,

tillförlitlighet och omtanke om kunden.

o

"UJlvo Arsredovisning ¹⁹⁸⁸

2 Koncernchefen

Under 1988 nådde koncernens företag tillsammans det högsta rörelseresultatet någonsin. Aterigen demon- strerades framgångsrikt Volvos uthålliga vinstkapacitet

Vissa smärre enheter avvecklades under 1988. Viktiga förvärv genomfördes. Nya engagemang stärkte rörelse- grenarna och deras framtida möjligheter.

Koncernens enhet grundas på gemensamma värde- ringar. Kvalitet, service och god etik har hög prioritet, liksom omtanke om människor och ansvar för vår miljö.

Liksom tidigare ser vi framåt med tillförsikt. Vi för- litar oss på att vi har balans

i

vår rörelse, att vi är väl för- beredda och har en yrkesskicklig personal. Därigenom säkrar vi kontinuiteten i vårt handlande och utvecklingen av vår vinstförmåga.

4 Koncernöversikt

Högkonjunktur i västvärlden trots fortsatt stora obalan- ser. Högre räntenivå. Låga oljepriser.

Ökat kostnadstryck i Sverige. Ogynnsam prisutveck- ling jämfört med omvärlden.

Ett starkt Volvoår. Ökad försäljning inom samtliga rörelsegrenar utom Handel. Högt utnyttjande av pro- duktionsresurserna och betydande kapacitetstillskott.

Investeringar och kostnader för produktutveckling på hög nivå. Ökade aktieinnehav i Pharmacia, Custos och Protorp. Högre antal anställda-

78.600

vid årsskift-et.

Börsintroduktion

i

Finland.

10 Personvagnar

Produktionsbortfall genom strejk. Lägre leveranser och ökad konkurrens. stora investeringar för ökad produk- tion och förbättrad miljö. Introduktion av Volvo

740

GLT och Volvo440. Rekordstor svensk bilmarknad.

Gott resultat.

13 Lastvagnar

18 Marin- och industrimotorer

Försäljningstillväxt inom så gott som samtliga mark- nadssegment Viktigt avtal om leveranser i USA.

Förnyat produktprogram. Något lägre resultat.

20 Flygmotorer mm

Fortsatt tillväxt i försäljningen av civila flygprodukter.

Leveranserna av Viggen-motorer avslutade.

Gott resultat.

22 Livsmedel

Högre försäljning genom företagsförvärv och större volymer på den svenska marknaden. Tillfredsställande resultat inom flertalet verksamheter. Betydande förluster i den internationella handeln med fisk inom Abbagruppen.

24 Handel

Minskad oljehandel. Rörelsegrenen redovisar en mindre förlust.

25 Finansverksamhet

Ökad finansiell verksamhet inom EG. Betydande reserv i börsnoterade aktier.

27 Koncernföretagens resultat

28 Volvokoncernen 1984-1988 29

Ekononrlskredo~~g

Innehåll - se sidan

29.

56 Förslag till vinstfördelning Revisionsberättelse

58 Omsorg om kunden- en Volvotradition Vasentligt högre leveranser med sammanlagt 59.500 60 Volvoaktien

lastbilar och mycket gott resultat. Ökad kapacitet

genom stora investeringar framför allt i USA. Introduk- 62

Styrelse~

revisorer och

koncernle~g

tionav ny WHITEGMC-modell. Fortsatt stigande leve-

ranser i Västeuropa. Stärkta positioner i Nordamerika. 64 Adresser mm

16 Bussar Register till

årsredovis~gen

Förvärv av Leyland Bus i Storbritannien. Ökad försälj-

ning på en svagtväxande världsmarknad. Större tillverk-

ning. Mycket gott resultat.

Under 1988 nådde koncernens före- tag tillsammans det högsta rörelse- resultatet någonsin. Aterigen demon- strerades framgångsrikt Volvos uthålliga vinstkapacitet.

X r 1988 var emellertid ett besvärligt Handelsverksamheten var en besvi-

.1\ ^{år. Det} inleddes med en strejk, kelse och visade under 1988 en som allvarligt påverkade Volvo och mindre förlust.

övrig svensk industri och skapade problem förvåra kundervärlden över. Extraordinära ansträngningar från alla anställdas sida gjorde det möjligt att anpassa verksamheten och göra de nödvändiga extra insat- serna för att kompensera strejkens effekter. Därigenom kunde vi till- sammans fullfölja ett- i fråga om resultatet - mycket gott år och även behålla och beijäna våra kunder.

Vid en internationell jämförelse var Volvo Personvagnars resultat fort- satt starkt, trots strejkens verkning- ar, den låga dollarkursen, hård- nande konkurrens, ökade kostnader för produktutveckling och andra faktorer, även om tidigare års vinst- nivå inte kunde bibehållas.

V: olvo Lastvagnar ökade vinsten med en miljard kronor och visar nu en resultatnivå som inte tidigare uppnåtts. Denna framgång har inte åstadkommits genom någon en- staka iögonfallande åtgärd. Den är frukten av ett långsiktigt produkt- utvecklingsarbete, hög teknisk nivå och ett konsekvent fasthållande vid grundläggande målsättningar som lång livslängd, kvalitet och säkerhet.

Resultatet har blivit ett produktpro- gram, som fört Volvo Lastvagnar till en position bland de främsta och mest lönsamma tillverkarna av tunga lastvagnar i världen. Härtill har också bidragit det givande sam- arbetet med General Motors

i

USA och en kontinuerlig utveckling av

m~rknadsföringsorg!misationen.

Även Volvo Bussar ökade sin vinst kraftigt under 1988. Volvo Penta visade fortsatt god försäljning och gott resultat. Volvo Flygmotor gjorde sitt bästa resultat någonsin.

Den Iivsmedelsindustriella delen av Provender utvecklades väl, men inom Abba drabbades den inter- nationella handeln med fisk av ett ytterst allvarligt bakslag. Detta påverkade resultatet för hela Pro- vender, som således sjönk kraftigt.

Vårt finansföretag Forlos fördubb- lade resultatet jämfört med före- gående år.

V: olvos struktur, dess förändring och expansion är ständigt aktuell. Ansvaret för denna fråga är en av huvuduppgifterna förmoder- bolaget och huvudkontoret. ( strukturen utvecklas och förfinas i växelverkan med dotterbolagen.

Vissa smärre enheter awecklades under 1988. Viktiga förvärv genom- fördes . Nya engagemang stärkte rörelsegrenarna och deras framtida- möjligheter.

Volvo Bussar övertog Leyland Bus och befäste positionen som en av de ledande tillverkarna av större bussar i Vasteuropa med kapacitet för såväl konstruktion som produktion inom EG.

I USA byggde Volvo GM Heavy Truck Corporation kraftigt ut kapa-

citeten. En ny produktionsanläggning invigdes i januari 1989. Företaget, som under 1988 sålde allt man kunde producera, har därigenom fått en breddad bas för ökad avsättning.

Volvo har förvärvat

20

procent av aktierna i moderbolaget till Hertz, världens största biluthyrningsföre- tag. Nya möjligheter har därmed skapats för personvagnsförsälj- ningen.

Genom engagemanget i Minstar, en av världens största båttillverkare, har ökad stabilitet skapats för marinmotorförsäljningen nu och framöver och vår ställning stärkts gentemot konkurrenterna.

Finansverksamheten internationali- seras successivt. I Holland har bildats ett nytt bolag, som tillförts en miljard kronor i eget kapital.

Härigenom framflyttas våra

positioner inom EG.

F örra året ökade Volvos förmö- genhet ytterligare. Nettovärdet per aktie av koncernens totala till- gångar steg med 15 procent.

Våra innehav i börsnoterade företag hade den 1 mars i år ett värde av tolv miljarder kronor, vilket innebär en dold reserv på fyra miljarder i förhållande till det bokförda värdet.

~ansiell

styrka innebär trygghet

·mr aktieägarna, resurser för fortsatt expansion, liksom stabilitet och beredskap för förändringar och på- fr..estningar, och fortsatt uthållig

·~stförmåga

för framtiden.

Koncernens enhet grundas på gemensamma värderingar. Kvalitet, service och god etik har hög priori- tet, liksom omtanke om människor och ansvar för vår miljö.

De gemensamma värderingarna är en förutsättning för den decentrali- sering och delegering av ansvar som kännetecknar den ständigt pågående utvecklingen av Volvokoncernens struktur och organisation.

F ör Volvo är hänsynen till männi- skan och hennes utveckling och värdighet av största vikt. Det gäller

såväl produktion och produkter v i ser framför oss ett år med som arbetsorganisation och miljö. fortsatta invecklade handelsför- Under år 1988 har vi startat tillverk- handlingar, där den framtida rollen ningen

i

den nya Uddevalla-fabriken. för GATI kommer att vara avgö- Där prövas en arbetsorganisation rande. Det internationella monetära och en produktionsuppläggning, systemet och dess variationer kom- som innebär ett fullföljande av dessa mer återigen att påverka oss i vårt

värderingar. dagliga arbete. Konkurrensen hård-

nar. Våra kunder kommer att ställa nya krav på Volvo i takt med att smak och behov förändras. Vi kom- mer säkert att behöva anstränga oss extra även i år. Men liksom tidigare ser vi framåt med tillförsikt. Vi för- litar oss på att vi har balans i vår rörelse, att vi är väl förberedda och har en yrkesskicklig personal.

Därigenom säkrar vi kontinuiteten i vårt handlande och utvecklingen av vår vinstförmåga.

Miljöfrågorna engagerar nu männi- skor och industrier i tidigare okänd grad. Hänsynen till miljön är viktig.

Kraven på varsamhet vid industriell verksamhet ökar. Fortsatta offensiva program för att minska utsläpp och miljöpåverkan från produkter och tillverkningsprocesser har hög prio- ritet. Miljövänliga produkter kom- mer att krävas i stigande utsträck- ning. På dessa punkter är vi i Volvo väl förberedda för den framtida värld, där större hänsyn tas till miljön.

En förutsättning för en även i fram- tiden stark svensk industri, är att

Sverige får nära och goda relationer ~ ~

med EG. För Sverige och för Volvo · "- -

är framsteg på dessa områden

\~ ~

mycket viktiga. Volvo kommer att

för sin del ta tillvara möjligheterna Pehr G Gyllenhammar i Våsteuropa för att vidareutveckla

styrelseordförande och koncernchef

och förstärka en redan stark närvaro

inom EG. 7mars1989

Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt

Högkonjunktur

i

västvärlden

trots

fortsatt stora obalanser. Högre räntenivå. Låga oljepriser.

En positiv konjunkturutveck1ing har präglat väst- världen och Ostasien sedan 1982. Den starka ekonomiska tillväxten

och

det därmed höga utnyttjandet av tillgänglig produktionskapacitet medförde under 1988 tendenser till en viss stegring av inflationstakten.

Ett stort antalländer genomförde penningpolitiska åtstramningar för att motverka de växande inflationstenden- serna. I de två stora överskottsländerna, Japan och Våsttyskland, stannade dock inflationen vid 1-1,5 procent.

Våridshandeln var expansiv med en tillväxt av omkring åtta procent under året. Obalanserna i utrikeshandeln mel- lan industriländerna var emellertid stora.

Japan och Våsttyskland hade betydan- de överskott, medan underskottet i USAs handelsbalans var närmare 140 miljarder dollar. Den ökade exporten från USA, som en effekt av tidigare års dollarfall, bidrog till att USAs under- skott minskade med drygt 30 miljarder dollar jämfört med föregående år.

Utvecklingen av valutakurserna un- der året kunde dock inte bidra till någon väsentlig utjämning av utrikeshandeln mellan industriländerna. Detta skapade fortsatt osäkerhet om den vidare utveck- lingen på världens finansmarknader.

Den internationella oljeprisnivån var låg. Först i november enades OPEC- länderna i sina strävanden till bestämda produktionskvoter.

Ökat kostnadstryck

i

Sverige.

Ogynnsam prisutveckling

jämfört

med omvärlden.

Investeringsutveck- lingen var klart positiv, framför allt inom verkstadsindustrin. En fortsatt stark efterfrågeökning i kombination med låg produktivitetstillväxt skapade problem i form av hög inflationstakt, betydande brist på produktionsresurser och

en

fortsatt volymmässig försämring av den svenska utrikesbalansen.

En gynnsam prisutveckling på exporl- sidan och en svag prisökning på im- portsidan medförde ett överskott i den svenska handelsbalansen men kunde inte förhindra en fortsatt negativut- veckling av bytesbalansen. Underskottet steg från 6 miljarder 1987 till närmare 14 miljarder kronor 1988.

En snabbare löneutveckling än i fler- talet av Sveriges konkurrentländer i kombination med en svag ökning av produktiviteten resulterade i en fortsatt försämring av den svenska konkurrens- kraften. Inflationstendenserna förstärk- tes under året; prisstegringen inom Sverige ökade jämfört med 1986 och 1987,

då

den var 4,2 procent, och nådde 6,3 procent under 1988.

Dollarkursens fall bromsades upp strax före halvårsskiftet och kursen steg förhållandevis kraftigt under några månader. Mot slutet av året var kursen nedåtriktad men var vid utgången av

Gunnar L Johansson,

verkställande direktör i AB Volvo.

Vid Volvo Komponentus industrigymnasium i Skövde får blivande verkstadstekniker sin grundläggande utbildning till kvalificerade

yrlcesarbetare.

1988 6:13 kronor mol 5:84 kronor

ett

år tidigare. Kursutvecklingen på D-Mark gynnade Volvos betydande inköp i ·- Våsttyskland.

Volvo tillämpade en oförändrad pou:- tik att terminssäkra valutor i syfte att uljämna

och

dämpa variationer i växel- kursernas inverkan på koncernens rörel~

seresultat. Denna politik medger desC utom rådrum för anpassning av olika delar av verksamheten till förändrade valutakursnivåer.

Arets inflöde av US dollar var till drygt 90 procent terminssäkrat till kur- ser som väl översteg den genomsnittliga aktuella dollarkursen för 1988. Efter beaktande av de terminssäkringar som genomförts var emellertid dollarkursen lägre under 1988 än under 1987, vilket påverkade koncernens rörelseresultat negativt med ca 500 Mkr.

För 1989

har

den helt övervägande delen av det beräknade inflödet av dollar till koncernen terminssäkrats till kurser som klart överstiger nivån vid 1988 års utgång.

Ett starkt Volvoår. Volvokoncernens försäljning steg under året till96,6 mil- jarder kronor från 92,5 miljarder under 1987. Försäljningsökningen var

11

pro- cent, frånräknat oljehandeln.

I början av året utbröt en strejk inom ijänstemannaområdet

i

Sverige. Kon- flikten, som pågick i tre veckor, fick för Volvos del direkta återverkningar även i andra länder, framför allt i Belgien.

Det betydande produktionsbortfallet av ftl'Sonbilar och lastbilar kunde endast

. ,;en del återhämtas under året. stora

. msatser genomfördes på marknaderna för att mildra återverkningarna för många av Volvos mer än fem miljoner kunder världen över.

·- Koncernens rörelseresultat, drygt 7,2 _ .ljarder kronor var sju procent högre än föregående års. Belastningen på resultatet genom konflikten beräknas ha uppgått till ca 1.100 Mkr. Ersättning för en viss del av förlusterna, 395 Mkr, erhölls från Svenska Arbetsgivareföre- ningen och Sveriges Verkstadsförening.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter, uppgick till8,2 miljarder kronor. Under 1987, då vinsten på för- säljningen av Hamiltonaktierna ingick med drygt 1,1 miljarder , var motsvaran- de resultat 9,0 miljarder kronor.

Resultatet i kronor per aktie sjönk till 52:80 (57:80).

Koncernens räntabilitet, beräknad som avkastning på sysselsatt kapital, uppgick till17,5 procent (19,6) .

"· · ;En detaljerad analys och kommentar

--.l

årets resultat samt en beskrivning av koncernens finansiering och ställning vid årsskiftet återfinns

i

Ekonomisk översikt och analys på sidorna 30-35,

...,.~"llt

inleder koncernens ekonomiska

,..,. l! o visning.

Ökad försäljning inom samtliga

rö-

relsegrenar utom Handel. Samman- lagt levererades 400.900 Volvo person- bilar till kund (418.600). Leveranserna blev i antal räknat något lägre än plane- rat, framför allt på grund av produk- tionsbortfallet genom konflikten.

USA, Storbritannien och Sverige är Volvo Personvagnars största markna-

der. Efter en nedgång under första halv- året i förhållande till motsvarande period 1987 steg åter Volvos försäljning av personbilar i USA under slutet av året. Registreringarna på den nordame- rikanska marknaden var totalt sett lägre än under föregående år, medan för- säljningen

i

såväl Storbritannien som Sverige nådde nya toppnivåer.

För sjätte året

ⁱ

rad kunde Volvo Last- vagnarvisa ökade leveranser. Samman- lagt levererades 59.500 lastbilar till kund

(47.700). I 1988 års siffroringår leveran- ser av tunga lastbilar från GM. Kapaci- teten byggdes ut men var likväl otillräck- lig inför den starkt stegrade efterfrågan.

Världsmarknaden för tunga lastbilar bedöms ha vuxit med 16 procent under året. Volvo nådde en marknadsandel i världen (exklusive Comecon och Kina) av 11 procent (10). Volvo är nu den näst största tillverkaren

i

världen av tunga lastbilar.

Även tillverkningen och leveranserna av bussar och busschassiervar betydligt högre

än

under 1987- väsentligen beroende på förvärvet av Leyland Bus.

Därigenom ökade tillverkningskapaci- teten inom E G-området och Volvo är därmed den ledande tillverkaren av tunga bussar i Västeuropa.

Försäljningen av såväl marinmotorer som industrimotorer visade tillväxt under året. I USA försäkrade sig Volvo Penta of America om ett betydande

leveransav~al.

Beställningar på civila flygmotorer ökade och försäljningen steg med 18 procent. Serieproduktionen av RM8- motorer till Vtggen avslutades.

Inom rörelsegrenen Livsmedel fort- satte försäljningsökningen från tidigare år, främst genom förvärv av företag.

Inom rörelsegrenen Handel var för- säljningen av olja och oljeprodukter väsentligt lägre än under 1987. struktu- rella åtgärder kommer att vidtagas.

Volvokoncernens försäljning

i

Sveri- ge

s~eg

inom samtliga rörelsegrenar till totalt 18,5 miljarder kronor , dvs med 14 procent, frånräknat oljehandel.

På marknader utanför Sverige var ökningen 10 procent och försäljningen uppgick till68,6 miljarder kronor, från- räknat oljehandel. Detta motsvarade 79 procent av försäljningen. Exporten från Sverige steg med fyra procent till 35,2 miljarder kronor.

Försäljningen i Europa utanför Nor- den ökade med 13 procent, medan för- säljningsminskningen i Norden utanför Sverige var fem procent.

I Nordamerika steg försäljningen i dollar räknat med nio procent och i svenska kronor med fem procent.

Försäljningen fördelad på rörelse- grenar och marknadsområden under de senaste fem åren framgår av diagram och tabeller på denna sida. Verksam- heten inom de olika rörelsegrenarna beskrivs på sidorna 10-24.

Koncernens försäljning

Rörelsegren 1984 1985 1986 1987 1988 Personvagnar 30.304 33.956 35.978 38.523 39.462 Lastvagnar 15.219 15.692 15.923 17.938 22.762 Bussar 1.336 1.660 1.758 2.006 3.384 Marin-och

industrimotorer 2.238 2.257 2.088 2.361 2.567 Flygmotorer m m 1.152 1.426 1.675 1.990 2.287 Uvsmedel 4.947 5.393 8.632 9.527 10.458 Handel 27.698 21.504 13.562 15.613 11.161 Annan verksamhet 4.158 4.308 4.474 4.562 4.558 Koncernen totalt 87.052 86.196 84.090 92.520 96.639 Under femårsperioden har transportmedelssektorns andel av försälj·

ningsvärdet ökat från 58 till 73 procent och Uvsmedels andel från 6 till11 procent

Förändring av försäljningen mellan 1987 och 1988 Personvagnar 2% Flygmotorer m m _ 15%

Lastvagnar 27% Livsmedel 10%

Bussar 69% Handel -29%

Marin· och industri·

motorer 9%

Koncernens försäljning per marknadsområde

Marknadsområde 1984 1985 1986 1987 1988 Sverige 10.958 12.023 13.846 16.136 18.453 Norden

utanför Sverige 5.418 6.211 7.448 7.092 6.717 Europa

utanför Norden 16.258 16.789 22.170 26.713 30.215 Nordamerika 20.513 24.102 22.988 22.267 23.329 ÖVriga marknader 6.988 6.573 5.669 6.312 8.353 Summa,

exkl oljehandel 60.135 65.698 72.121 78.520 87.067 Oljehandel 26.917 20.498 11.969 14.000 9.572 Koncernen totalt 87.052 86.196 84.090 92.520 96.639 Försäljningen i Nordamerika ökade under åren 1986 och 1987, i dollar räknat Den låga dollarkursen medförde dock en lägre försäljning vid omräkning till svenska kronor. Under 1988 ökade försäljningen i Nordamerika såväl i.dollar som i kronor räknat.

Förändring.avförsäljnlngen mellan 1987 och 1988

Sverige 14% Nordamerika 5%

Norden utanför övriga marknader_ 32%

Sverige 5%

Europa utanför

Norden 13%

Koncernöversikt

Högt utnyttjande av produktionsre- surserna och betydande kapacitets- tillskott. Produktionen av personbilar

blev lägre än föregående år. Tillverk- ningen av lastbilar och bussar var å andra sidan den högsta hittills.

Tillverkning 1987 1988 Personbilar,

700-serien 191.400

192.100

Personbilar,

200-serien 107.600

93.500

Lastbilar 46.500

60.500"

Bussaroch

busschassier

3.930 5.500""

•varav4.600 GM-lastbilar .. varav 1.330 inom Leyland Bus

Vid det delägda bolaget Volvo Car BV. Holland, tillverkades 115.000 (124.800) personbilar. Produktion och leveranser av Volvo 440 började under året.

Kapaciteten inom personbilsproduk- tionen kunde inte utnyttjas helt. Monte- ringen i Uddevalla började och de första serieleveranserna av bilar ägde rum under hösten.

Ökad tillverkningsvolym för lastbilar uppnåddes genom fortsatta investe- ringarvid samtliga produktionsenheter.

Kapacitetsutnyttjandet var mycket högt.

Bl a till följd av vårens arbetsmark- nadskonflikt redovisade de flesta rörelse- grenar en betydligt ogynnsammare produktivitetsutveckling under 1988 än under1987.

Investeringar och kostnader för produktutveckling på hög nivå.

Under de tre senaste åren har Volvokon- cernens investeringar i anläggningar sammanlagt uppgått till mer än 11 mil- jarder kronor.

Volvos investeringar i anläggningar

steg under 1988 till en ny högsta nivå av

3,9 miljarder kronor. Produktutveck- lingskostnaderna ökade till drygt 5,1 miljarder kronor. Huvuddelen av såväl investeringarna som kostnaderna för produktutveckling hänförde sig till in- satser för att utveckla och tillverka personbilar och lastbilar.

Även under1988 genomfördes större delen av investeringarna, 74 procent, i Sverige, medan Västeuropa i övrigt sva- rade för 15 procent och Nordamerika för en ökad andel med åtta procent.

Vid Volvo Tarslandaverken fortsattes modemiseringen inom delar av produk- tionsprocessen. Övergången till upp- värmning och drift med naturgas blev klar och stoftavskiljande filter installera- des under semesterperioden.

Koncessionsförhandlingar hölls i slutet av 1988. Dessa berörde bl a det planerade måleriet för personbilar i Torslanda. Volvo planerar att uppföra en

ny målerifabrik och har som mål att i väsentlig grad minska utsläppen av lösningsmedel.

En första etapp av monteringsfabri- ken i Uddevalla stod färdig i början av hösten. Utbyggnaden fortsätter under 1989.

Ökade produktionsresurser för per- sonbilssektorn skapas också i Köping

(växellådor), Skövde (bensinmotorer) och Olofström (pressade detaljer).

För att

kunna tillgodose den stigande

efterfrågan på lastbilar ökades kapacite- ten genom utbyggnad av monterings-

fabrikerna i Belgien, Storbritannien

och USA; dessa arbeten fortsätter även

under

1989, framför allt i USA, där monteringskapaciteten fördubblas.

Därutöver investerades även i ökad

komponenttillverkning

i Köping och Skövde.

Beslutade, men vid utgången av 198lf ännu

ej genomförda, investeringar upp-

gick till ca 8,8 miljarder kronor. Häri ingår

investeringar som väntas bli slut-

förda under 1989 med

ca 5,0 miljarde~[-

De beslutade investeringarna förde

^{1 -_}

sig på rörelsegrenar på föl

jande sätt i

Mkr:

Personvagnar

5.800

Lastvagnar och Bussar 1.500

Flygmotorer m m 650

Livsmedel

400

Övriga rörelsegrenar och

gemensamma investeringar

450

Summa 8.800

Härav

är ca 600

Mkr

att

hänföra till investeringar för förbättring av den inre och yttre miljön. Volvos nuvarande inriktning och planer beräknas medföra investeringar för

en förbättrad miljö,

som uppgår till

ca

2.500 Mkr under den kommande femårsperioden.

Exempel på denna typ av investering-

ar, som nu är under genomförande eller

under planering, är

det tidigare nämnda

måleriet och reningsanläggningar vid T orslandaverken samt ny utrustning vid måleriet för lastbilshytter i Umeå.

Aktieinnehav

- betydande förändringar Pharmacia AB. Efter förvärv under 1988 steg Volvos innehav i läkemedels- och bioteknikföretaget Pharmacia AB från 26 till29 procent av aktiekapitalet

= · r ^från

^{44 till46}

procent av röstvärdet.

AB Custos. Volvos innehav av aktier i invesbnentbolaget AB Custos ökade under året. Vid utgången av året ägde __ v1lvo

23

procent av aktiekapitalet och

._ 1

procent av röstvärdet i AB Custos.

AB Opus. AB Custos fick i början av december en option att köpa den post på

23

procent av aktierna i AB Opus som Volvo förvärvade i mars månad.

Custos utnyttjade denna option i slutet av februari 1989.

Protorp

förvaltnings

AB. I mars 1988 förvärvade Volvo ytterligare aktier i investmentbolaget Protorp Förvalt- nings AB, så att innehavet totalt kom att uppgå till36 procent av röstvärde och aktiekapital.

Övriga större aktieinnehav

ⁱ

lovest- ment AB Cardo (46 procent), AB Catena (49 procent), Saga Petroleum a.s., Norge

(20

procent) och VME Group NV, Holland

(50

procent) var oförändrade.

%/vo GM HeavyTrudc Corporation infroductrade hösten 1988 en ny modell, WHmGMC WG, på den nordamerikans- ka marknaden. Denna lastbil i tyngsta klassen används främst för tunga regionala trans- porter, kommunala servicetransporter och för anläggningsköming. Kunderna har höga krav på tillförlitlighet, driftssäkerhet

och

ekonomi.

Ytterligare uppgifter om aktieinneha- ven lämnas på sidan 26 samt på sidorna

40,

41,

44, 54

och

55.

.. .. .

Avyttrade verksamheter. ACS Auto- carrier System såldes i början av 1988 till BT Industries, ett dotterbolag till KF Industri AB.

Kockums Gjuteri AB såldes till Inter- met Corporation, USA.

Volvo Komponenter avyttrade gjute- riet och smedjan

i

Arvika till Ovako Steel-koncernen.

Volvo Personvagnar, Olofströmsver- ken sålde verkstaden i Konga till Swepart Mecan AB.

Nybildade bolag. Reservdelsrörelsen inom AB Volvo överfördes vid årets början till ett nytt kommissionärsbolag, Volvo Parts AB.

Ett nytt bolag, Volvo Group Insurance Försäkringsaktiebolag, fick regeringens tillstånd att bedriva återförsäkrings- verksamhet för koncernens risker.

I slutet av året bildades tillsammans med utomstående intressenter Fastig- hets AB Sörred i syfte att ytterligare effektivisera förvaltningen av Volvokon- cernens fastighetsbestånd. Volvos ägar- andel understiger

50

procent. Målet är, att bolaget efter hand skall överta Vol vofastigheter av mer allmän karaktär.

Fastigheter och fabrikskomplex som uteslutande är avsedda för produktions- ändamål kommer som tidigare att ägas direkt av AB Volvo eller dess dotter- bolag.

Investeringar l anläggningar

Rörelsegren 1984 1985 1986 1987 1988 Personvagnar 1.017 1.576 2.047 2.455 2.146

Lastvagnar 452 574 484 628 734

Bussar 47 48 67 37 92

Marin-och

industrimotorer 81 96 104 73 81

Flygmotorer m m 207 203 133 146 228

Uvsmedel 97 105 334 260 407

Handel 249 10 17 22 9

ÖVriga rörelsegrenar och gemensamma

investeringar 439 894 239 243 251 Koncernen totalt 2.589 3.506 3.425 3.864 3.948 Sammanlagt 3281 Mkr eller 83 procent av koncernens lalala investe- ringar under 1988 gjordes inom transportmedelssektorn, varav huvuddelen inom Personvagnar.

Geografiskt område 1984 1985 1986 1987 1988 Sverige 1.874 2.830 2.713 2.976 2.914 Norden

utanför Sverige 26 21 50 32 39

Europa

utanför Norden 374 384 392 501 565

Nordamerika 134 189 178 256 334

ÖVriga länder 181 82 92 99 96

Summa 2.589 3.506 3.425 3.864 3.948 Under femårsperioden 1984-1988 har 13.307 Mkr eller 77 procent av investeringarna skett i Sverige.

Koncernöversikt

Antal anstAlida i Volvokoncernen vid årets slut

80000

80000

40000 Sverige

20000

Utanför Sverige

GeografiSkt område 1984 1965 1986 1987 1988 Sverige 52.041 49.983 54.309 55.436 54.975 Norden

utanför Sverige 1.682 1.573 1.492 1.693 2.126 Europa

utanför Norden 8.592 8.609 1 0.029 1 0.165 12.390 Nordamerika 4.743 4.838 4.722 4.883 5.685 Övriga områden 1.528 2.854 2.595 3.163 3.438 Totalt 68.586 67.857 73.147 75.340 78.614 Den största enskilda ökningen under1988 gäller anställda i det nyför- värvade l.eyland Bus i Storbritannien.

Fördel ni ng på rörelsegrenar Personvagnar Lastvag nar Bussar Marin-och industrimotorer Flygmotorer m m Uvsmedel Handel Övriga rörelse- grenar och cen- trala funktioner Koncernen totalt, ca

1984 1985 1986 1987 1988 31.000 32.250 32.850 34.050 34.100 15.700 16.150 16.500 17.600 19.550 1.600 1.700 1.500 1.700 3.650

2.800 2.650 2.600 2.650 2.700 3.150 3.300 3.450 3.550 3.550 4.950 5.000 9.550 9.100 9.300 450 300 200 200 200

8.950 6.500 6.500 6.500 5.550

68.600 67.850 73.150 75.350 78.600 Huvuddelen av ökningen under 1988 hänför sig till Lastvagnar samt till Bussar, vars arbetsstyrka mer än fördubblades.

Uppgifter om medelantal anställda per kommun respektive land samt om löner återfinns på sidan 57.

Personal

Högre antal anställda-

78.600

vid årsskiftet.

Under året ökade antalet anställda inom Volvokoncernen med ca 3.300 personer. Lastvagnar ökade med 1.950 personer beroende på större tillverkningsvolym.

Till

följd av förvär- vet av Leyland Bus ökade även Bussar med l. 950 personer. Antalet anställda inom ÖVriga rörelsegrenar och centrala funktioner minskade med 950, främst genom avyttring av Autocarrier System och Kockums Gjuteri.

Löner och lönebikostnader steg under året med 1.408 Mkr tilll5.254 Mkr.

Antalet anställda inom Volvokoncer- nen i Sverige minskade till54.975, beroende på avyttring av verksamheter.

Svårigheterna kvarstod att rekrytera nya medarbetare på den svenska arbets- marknaden; framför allt gällde detta kvalificerade yrkesarbetare och vissa kategorier av ljänstemän.

Frånvaron bland arbetarpersonal fort- satte att stiga och utgjorde 24 procent

j koncernens svenska del. sjukfrånvaron dominerade med 14 procent. Betydande insatser genomförs för att öka närvaron och undanröja orsaker till frånvaro.

I Volvoföretag utanför Sverige var 23.639 personer sysselsatta.

I Nordamerika och framför allt i USA ökade antalet anställda med 802 till sammanlagt 5.685. Huvuddelen avsåg nyanställningar inom Volvo G M Heavy Truck Corporation.

I Belgien steg antalet sysselsatta inom personbils- och lastbilstillverkningen med sammanlagt 210 till5.050.

I Storbritannien ökade antalet an- ställda, främst genom förvärvet av Ley- land Bus, med 1.900 till3.320 personer.

Ökad montering av lastbilar i Brasi- lien medförde att arbetsstyrkan steg med 60 till1.410.

På övriga utlandsmarknadervar det sammanlagda antalet anställda ca 8.200 personer.

Genom överenskommelser om an- passning av de anställdas arbetstider kunde Volvo återhämta en mindre del av den produktion som gick förlorad under arbetsmarknadskonflikten vid årets början.

Dialog.

Genom Dialogprogrammet har Volvos anställda fått ökad kunskap om Volvos historia, nuvarande inrikt- ning

och

struktur samt grundläggande värderingar. Programmet, som omfattat ca 65.000 medarbetare i Volvo, avsluta- des vid årsskiftet 1988/89.

Monitor.

De attitydundersökningar bland de Volvoanställda som genom- förs vartannat år har fullföljts tre gånger vid de svenska Volvoföretagen. Inom .~

~tland:organ~sa~~nen

slutförs den IT( " ) Je om gangen 1 bolJan av 1989. ,

Undersökningarnas resultat visar på en stor lojalitet

och

vilja till insatser bland Volvos medarbetare.

Organisationsutveckling för tramf)

tiden.

Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom hela Volvokoncernen för att möta väntade krav inom arbetslivets område under 1990-talet.

Ny resurs för kompetensutveckling.

Volvo Kompetensutveckling AB är namnet på det nybildade kommissio- närsbolag som med början 1989 skall ansvara för utveckling av Volvos chefs- skikt och specialister. För de enskilda företagen innebär satsningen såväl ut- bildning som handledning, stöd förut- veckling av arbetsorganisationen lika

väl

som förmedling av erfarenheter

och

värderingar. Den skall ses som ett kom- plement till den kompetensutveckling som sker inom varje enskilt bolag.

Volvos resultatbonussystem.

I maj 1988 utskiftades tillgångar på samman- lagt 69 Mkr motsvarande dagsvärdet av 1982 års avsättning till resultatbonus- stiftelsen. U n der maj 1989 kommer

till

~ gångar på ca 360 Mkr att utskiftas ur 1983 års resultatfond (beräknat på kurs- läget vid utgången av 1988). Vid samma tidpunkt uppgick andelsvärdet av de medel som avsatts under åren 1983- 1987 till ca 34.000 kronor (för en heltids- anställd Volvomedarbetare med hel andel samtliga år).

Avsättningen för 1988, 180 Mkr, som är beroende av koncernens avkastning, blev lägre än föregående år. Efter belast- ning med 26 procent för sociala avgifter kommer 143

Mkr

att tillföras stiftelsen Volvoresultat

efter

bolagsstämman.

Vårdet av en andel i 1988 års resultat- fond motsvarar ca 3.100 kronor.

Volvos miljöpolitik fick konkret form i början av1970-talet bl a under

inflytan~

de av FNs miljövårdskonferens1972.

Etl omfattande arbete har

sedan dess

lagts ned för atl utforma produktions- processer och produkter till atl motsva- ra högt ställda miljökrav och minimera negativa effekter på den

yttre miljön.

Därigenom har miljöpolitiken fort-

löpande reviderats.

En fullständig genomgång av miljö-

pqliliken

pågick under

året

och skall

1 fter 1989 resultera i reviderade riktlin-

>)ei."

och normer för det ständigt fortgåen- de arbetet med atl tillgodose framtida miljö krav.

u~lvos

Miljöpris. Vid Volvos bolags-

\ ~

J:nma i maj 1988 godkändes styrel-

sens förslag atl avsätta 10 Mkr för att främja forskning och utveckling inom miljövårdsområdet.

Beloppet skall användas för atl

årli- gen utge etl pris- Volvos Miljöpris-"till institution, enskild person eller annan som särskilt

utmärkt

sig genom tekniskt eller vetenskapligt nyskapande inom

miljöområdet" utanför Volvos organisa- tion.

Volvos Teknikpris.

Vid Volvos bo-

lagsstämma i maj 1988 utdelades för

första gången

Volvos Teknikpris till civil- ingenjör Lennart Brandt, AB Volvo

Penta,

för utvecklingen och konstruktio- nen av det

s k Duoprop-drevel:.

.... Jftelser för forskning och utveck-

1

ling. Volvos Forskningsstiftelse och Volvos Utbildningsstiftelse fortsatte sin verksamhet

under

1988.

- \För atl

nå bästa möjliga resultat med

~.medel som sw

till förfogande har

stiftelsernas styrelser

riktat anslagen mot

redan tidigare prioriterade områden.

styrelserna har beviljat anslag till14

projekt med sammanlagt drygt 4 Mkr.

Tyngdpunkten har lagts vid projekt

inom arbetslivsområd el:. Etl antal pro- jekt

är fleråriga och styrelserna är bered-

da

att pröva fortsatta anslag för dessa verksamheter.

Börsintroduktion

i

Finland. I sam- band med att Volvo Auto Oy Ab i Fin- land firade sitl60-årsjubileum genom- fördes en försäljning av en halv miljon Volvoaktier på den finska marknaden.

Närmare 3.500 personertecknade aktier.

Volvos fria B-aktier noteras vid Helsing-

fors Fondbörs sedan den 6 juli 1988.

Fördelningen av aktieägandet

i

Volvo. Antalet aktieägare i Volvo var vid utgången av 1988 ca 177.000. Huvud- delen av ökningen med ca 5.000 aktie- ägare kan hänföras till att en del av

I

982

års resultatbonusfond utskiftades i form av Volvoaktier till anställda i Volvo.

Något mer än hälften av antalet aktier, 55 procent, ägdes av 74 institutionella ägare, vilka var

och en ägde mer än

100.000 aktier. Den största enskilda aktieägaren var Försäkringsbolaget

5

PP med

4,3

procent

av aktiekapitalet medan

AB

Custos hade det högsta röstvärdet,

6,6 procent. Mer än 9.000 aktieägare, med aktieinnehav mellan 501 och 100.000 aktier

, svarade

för

28

procent av antalet aktier. Cirka 168.000 aktieägare, med upp tillsoo aktier var, represente- rade drygt 17 procent av totala antalet aktier.

Volvoaktierna svarade vid årsskiftet 1988/89 för fem procent av det samlade värdet av aktier noterade på Stock- holms fondbörs. Vid samma tidpunkt beräknas

ca

tolv procent av Volvos aktier vara placerade utanför Sverige hos mer än 8.000 ägare. (Se vidare sidorna 60-61.)

Ändringar

i

Volvos styrelse. Vid Volvos ordinarie bolagsstämma

i

maj 1988 avgick doktor Tore Browaldh ur

styrelsen efter uppnådda 70 år.

Tore Browaldh hade då tillhört styrelsen se- dan 1966, varit dess ordförande under

åren 1978-81 och däreftervice ordföran-

de. Styrelsen för AB Volvo beslutade, att som

ⁿ en erkänsla för Tore Browaldhs

mångåriga insats som styrelseledamot, till Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet överlämna etl belopp om 1.500.000 kronor

att avsättas till en stif-

telse, vars ändamål skall vara att en

gång om året anordna en offentlig före-

läsning, benämnd 'Tore Browaldh- föreläsningen vid Handelshögskolan i Göteborg' inom området ekonomi eller

samhällsvetenskapH.

Till ny ledamot av Volvos styrelse valdes direktör Bo Rydin, koncernchef i Svenska Cellulosaaktiebolaget SCA.

Han utsågs därefter till vice ordförande

i styrelsen.

Bergsrådet Kari Kairamo, ledamot av Volvos styrelse sedan maj 1987, avled den 11 december 1988.

Stig A L Svensson, utsedd av PTK- klubbarna inom Volvo och ledamot av Volvos styrelse sedan

1983, avgick ur

styrelsen i samband med bolagsstäm- man 1988 och efterträddes av Per-Olof Davids\;on.

I november 1988 utsåg LO-klubbarna

inom Volvo Olle Ludvigsson, styrelse-

suppleant

sedan 1983, till ordinarie leda- mot av styrelsen. Till ny suppleant utsågs AkeTormod.

Förslag till utdelning. Styrelsen före-

slår bolagsstämman en utdelning för

1988 om 14 kronor per aktie eller sam-

manlagt 1.086 Mkr (815). Detta innebär

en ökning med

33

procent från 1987.

Personvagnar

Produktionsbortfall genom strejk.

Lägre leveranser och ökad konkur- rens. stora investeringar för ökad produktion och förbättrad miljö.

Introduktion av Volvo 740 GLT och Volvo440. Gott resultat.

För världens bilindusbi blev 1988 ett rekordår med ökad tillverkning och för- säljning och goda resultat för de flesta företag. Produktionen steg till samman- lagt 34,3 miljoner bilar mot 33,0 miljo- ner under 1987.

Efter några år med tillbakagång var ska försäljningen uppgick till totalt 3,6 tillverkningen i USA i stort sett oför- miljoner bilar (3,3).

ändrad med 7,2 miljoner bilar (7,1). Den Ett ökat antal bilmärken tillverkas sammanlagda importen till USA blev idag även utanför sina ursprungsländer.

lika storsom året innan, 3,0 miljoner bilar; I USA finns t ex nu sju japanska bilfa- importen av västeuropeiska bilar sjönk briker och ytterligare två är under bygg- emellertid. Antalet nyregistrerade person- nad. Motsvarande utveckling pågår i bilar i USA steg till10,6 miljoner (10,2). Canada liksom i Storbritannien och

Utvecklingen i Västeuropa var annor- andra västeuropeiska länder. Inför ge- lunda. Tillverkningen ökade med tre pro- nomförandet av EGs inre marknad på- cent till12, 9 miljoner bilar (12,5), medan går i Våsteuropa en intensiv debatt om försäljningsutvecklingen i de olika län- bilindusbins villkor och konkurrens- derna varierade. Sammanlagt steg för- förutsättningar, t ex ifråga om andel säljningen från 12,4 miljoner till12,8 lokalt tillverkat material.

miljoner bilar.

Aven i Japan ökade tillverkningen till 8,0 miljoner bilar (7,8), medan exporten minskade ytterligare något till4,4 miljo- ner (4,5). Däremot växte importen från 80.000 till130.000 bilar och den inhem-

Volvos ställning och konkurrenter.

Övre mellanbilsklassen, där Volvo 300/

440 ingår, expanderade kraftigt under året och svarade i Västeuropa för 22 procent av totalmarknaden. Volvos an-

Idag finns det en mängd alika tjänster som har ett nära samband med bilen. Sedan 1988 är Ullvo Narlh Arnerim Corporation delägare i Park Ridge Corporation, moderbolag till Hertz, världens sfärsta biluthyrningsföretag. Denna affär är ytterligare ett led som syftar till atf göra det lättare, effektivare och bekvämare för kun- den. Efter flygresan kan kunden köra vidare i en Volvo.

Hertz Rent-A-Car-center,

Fort

Lauderdale Airparl, Florida.

del av detta segment sjönk något till ca 4 procent mot 4,5 under 1987.

I de segment av bilmarknaden där Volvo konkurrerar återfinns i stort sett samtliga västeuropeiska och japanska tillverkare med ett stort antal modeller.

Andelen bilar i samma pris-och stor- leksklass som Volvos 200-och 700-serier var stabil i Vasteuropa och represente- rade under 1988 närmare 13 procent av den totala marknaden. Volvos andel av detta segmentvar oförändrat I l procent.

Volvo levererade under 1988 sam- manlagt 400.900 bilar till kund, fyra

·procent färre bilar än under 1987. Leve- ranserna av 700-serien fortsatte att öka till191.400, medan 200-serien minskade till89 .400. Denna minskning blev något större än planerat på grund av arbets-

marknadskonflikten i Sverige, vari- genom leveranserna av 200-serien upp- hörde under tre veckor.

Från Volvo Car BV i Nederländerna levererades ett något större antal bilar 120.100 (ll8.500). Leveranserna av 400- serien i det närmaste trefaldigades genom introduktionen av Voly,o 440 till sammanlagt 29.100 (10.900). Aven för- säljningen av Volvo 480 ökade.

'lkordstor svensk bilmarknad.

r

Sverige slog försäljningen av nya per- sonbilar rekord med sammanlagt 344.000 registreringar. Detta berodde bl a på att för bilar av 1988 års modell ,.d katalysator gällde en lägre acds.

volvobilar svarade för 21,7 procent (22,9) eller totalt 74.600 (72.500) av anta- let registreringar. Volvo 740 var liksom föregående år den mest sålda bilmodel- len. Närmare 90 procent av alla nya Volvobilar i Sverige var utrustade med katalytisk avgasrening.

Svag försäljning

i

övriga Norden.

Åtstramningen i samhällsekonomin i Norge och Danmark återverkade på bilförsäljningen. Registreringarna sjönk dramatiskt med 40 respektive 28 pro- cent. Även för Volvos del var registre- ringarna lägre och marknadsandelarna minskade något i båda länderna.

r

Finland ökade däremot totalmark- naden med 15 procent. Antalet registre- rade Volvobilar låg på samma nivå som under 1987 och marknadsandelen sjönk.

I Våsteuropa utanför Norden

var försäljningen av Volvobilar högre än

Volvo Personvagnar är sedan flera år tillbaka den i särklass stursfa tilroerkaren av stora herr- gårdSTJagnar i Wisteuropa. I hela världen base- ras framgångarna på det som Volvo står för:

säkerhet, kvalitet, värde för pengarna och om- sorg om kunden. Volvo Personvagnars utveck- lingsarbete syftar till ständiga förbäHringar inom dessa områden.

Volvoägaren skall kunna känna trygghet i vardagstrafiken och på semestemsan. I Wist- tyskland var 1988 ännu elt framgångsrikt år för Volvos personbilarmed 1Z500 nyregistre- rade bilar.

under föregående år och uppgick till totalt 180.100 bilar.

I Storbritannien steg totalmarknaden för fjärde året i följd. Volvo överträffade uppgången och antalet registrerade bilar var 80.400 (70.900). Enbart 300-serien och Volvo 480 ökade från 39.000 till 47.400 bilar under 1988.

I Holland minskade marknaden to- talt med 13 procent. Även Volvos för- säljning och andel av marknaden sjönk.

Försäljningen av 200- och 700-serierna var endast två procent lägre, vilket resulterade i en ökad marknadsandel inom detta segment.

I Belgien och Frankrike ökade mark- naderna totalt, medan Volvos andel gick något tillbaka. Försäljningen av Volvo 2001700 steg dock i Frankrike medan försäljningen av Volvo 300-serien minskade.

I Västtyskland sjönk totalmarknaden med ca fyra procent. Antalet sålda Volvo- bilar steg obetydligt, vilket medförde något högre marknadsandel.

Nordamerika- ökad totalmarknad, lägre Volvoförsäljning.

I Nordamerika ökade totalmarknaden för personbilar med ca fyra procent under 1988. Volvos försäljning minskade med drygt sju procent till104.000 bilar (112.500), bl a som en följd av den låga dollarkursen och därmed ökad konkurrenskraft för inhemska bilmärken, men också som en effekt av strejken i Sverige. Den nega- tiva trenden vände vid halvårsskiftet, då Volvos försäljning stabiliserades ungefär på ~olårets nivå

och

under årets sista

Personvagnar

Rörelsegrenen Personvagnar innefattar utveckling, konstruk- tion, tillverkning och marknadsföring av Volvos personbilar.

Produktprogrammet omfattarfyra vagnfamiljer: 200- och 700- serien inom Volvo Personvagnar AB, 300-och 400-serien inom Volvo Car BV, Holland, ett företag som till 30 procent ägs av Volvo Personvagnar AB. Volvo 780 tillverkas i samverkan med Carozzeria Bertone i Italien.

De viktigaste marknaderna är Nordamerika, de nordiska länderna samt övriga länder i Västeuropa. Volvos andel av världsmarknaden för personbilar utgör drygt en procent.

l det segment där 200-och 700-serien ingår är Volvos andel ca 11 procent.

1987

Försäljning, Mkr 38.523

Operativt resultat, Mkr 4.311

Räntabilitet, procent >25

Investeringar, Mkr 2.455

Antal anställda 31 december 34.050

Försäljning av personbilar

40 OOOMkr

30000

20000 ^Europa

10000

1984 1985 1986 1987 Sverige 4.052 4.895 4.741 6.434 Norden

1988 39.462 3.601

>25 2.146 34.100

1988 7.610

utanför Sverige 2.320 3.023 3.564 3.193 2.51 5 Europa

utanför Norden 8.019 8.295 1 0.103 11.806 12.167 Nordamerika 13.559 15.519 15.402 15.090 13.762 Övriga marknader 2.354 2.224 2.168 2.000 3.408 Summa 30.304 33.956 35.978 38.523 39.462

Personvagnar

Tillvefknlng av personbilar Antal tillverkade bilar 200/700-serierna

Fabrik 1987 1988

Göteborg 165.700 150.400

Kalmar 29.100 28.000

Uddevalla 700 1.900

Sammanlagt i Sverige 195.500 180.300

Gent Belgien 88.500 91.000

Halifax, Canada 8.500 6.600

Övriga länder 6.500 7.700

Sammanlagt utanför Sverige 103.500 105.300

Totalt 299.000 285.600

3001400-serien

Born, Holland 124.800 115.000

Fönsäljnlng av Volvo Antal registrerade Marknadsandel personbilar på Volvos Volvo personbilar i procent största marknader,• 1987 1988 1987 1988

USA2l 105.100 97.800 1,0 0,9

Storbritannien 70.900 80.400 3,5 3,6

Sverige 72.500 74.600 22,9 21,7

Holland 26.100 21.800 4,8 4,5

Västtyskland 17.300 17.500 0,6 0,6

Frankrike 18.800 17.300 0,9 0,8

Italien 16.300 14.800 0,8 0,7

Belgien 9200 9.000 2,3 2,1

R n land 8.100 8.000 5,4 4,6

Canada 7.400 6.200 0,7 0,6

Schweiz 5.300 5.500 1,8 1,7

Norge 9.200 5.000 7,9 7,4

Japan 3.400 4.600 0,1 0,1

Australien 3.400 3.900 0,9 1,0

Danmark 4.400 2.700 3,6 3,0

1) Enligt officiell registreringsstatistik 21 Leveranser till kund.

kvartal såldes fler Volvobilar än under motsvarande period något tidigare år bl a genom ökade marknadsförings- insatser. Volvos marknadsandel blev

emellertid något lägre. Sammanlagt sål-

des 97.800 Volvobilar

i USA (

105.100) och 6.200 i Canada (7.400). Var hundra- de personbil som såldes i USA var en Volvo.

I slutet av juni förvärvade Volvo

North America Corporation 20 procent av aktierna i Park Ridge Corporation, moderbolag till Hertz, världens största bilul:hyrningsföretag. Denna affär ger Volvo möjligheter att

ytterligare exponera

Volvobilarna samt ökade försäljnings- möjligheter genom det leveransavtal som slutits.

I början av året utsågs Volvo 240 D L till"Family Car of l:he Year"

, Arets Familje-

bil

i

USA, i en omröstning anordnad av Family Circle, världens mest sålda familjetidning.

Övriga marknader.

I Japan fortsatte

den totala efterfrågan på personbilar att stiga. Likaså ökade importen av euro- peiska bilar. Volvos försäljning steg med 35 procent till4.600 bilar (3.400).

I maj 1988 tecknade Volvo Person- vagnar ett samarbetsavtal med Fuji

Heavy Indusl:ries Ltd. Samarbetet inne-

bär ytterligare en försäljningskanal och

ett

kraftigt tillskott till Volvos återför-

säljar-och servicenät i form av ett

antal

utvalda Subaru återförsäljare, främst i

de större japanska städerna. Försälj-

ningen genom dessa kanaler inleddes

under hösten.

Även på övriga marknader

i Ostasien kunde Volvo notera försäljningsfram-

gångar. I Hongkong, Taiwan, lhailand och Malaysia steg försäljningen och

uppgick sammanlagt

till6.500 Volvo-

bilar (4.800).

I Australien, där totalmarknaden efter flera

års nedgång ökade med drygt 10

procent, steg Volvos marknadsandel.

Sammanlagt registrerades 3.900 Volvo- bilar

(3.400). Framgångarna för Volvo 740 bidrog till den högre

försäljningen i Australien. Den lokala monteringen av Volvobilar, som bedrivits sedan slutet av 60-talet, upphörde under senhösten.

Produkmyheter- Volvo740 GLT och Volvo440. Undervåren introduce- rades Volvo740 GLTmed en nyutveck-

lad

fyrcylindrig 2,3-liters 16-ventilers motor med dubbla överliggande kam-

axlar och dubbla balansaxlar samt

katalytisk avgasrening.

Under hösten 1988 breddades mo- dellprogrammet på USA-marknaden genom inl:roduktionen av Volvo 740 G L som ett konkurrenskraftigt alternativ

på denna marknad.

Under hösten presenterades också Volvo440, en helt ny familjebil i mellan- klassen, utvecklad och tillverkad av

Volvo Car BV i

Holland. Bilen utmärks av bl

a framhjulsdrift, tvärställd motor och ny teknik bl a i

framvagnsupphäng- ningen. säkerhet, goda innerul:rymmCI!

och körglädje är några av de egenskaJ J

som givit Volvo440 lovord i motor- pressen.

Bättre global trafiksäkerhetsmiljö.

Volvo Traffic Safety Award, som dela;~

des utförsta gången 1986, hartill syft: v)/

att stödja forskning inom l:rafiksäker- hetens område. Utmärkelsen på 500.000 kronor tilldelades under 1988 en inter- nationell forskargrupp,

under

ledning

av

Dr Gordon Trinca från Australien, med representanter för ett

brett spekt-

rum av forskningsområden. Gruppens

arbete har dokumenterats under titeln

•

Reducering av trafikskadorna -

en global

utmaning". Pengarna skall användas till att sprida resultatet av gruppens forsk- ning över hela världen.

Produktion och investeringar. Till-

verkningen stördes framför allt av den

tre veckor långa arbetsmarknadskon- flikten i Sverige under första kvartalet.

Konflikten medförde att

produktion~""" ₁ stoppades, vilket orsakade ett omedel---:

bart bortfall av ca 18.000 bilar, vilket en- dast till

en mindre del kunde återhäml:as senare under året. En sexveckorsstrejk vid fabriken i Canada under hösten resulterade i ett mindre produktions-

bortfall.

För att minska verkningarna av dessa sl:rejker utnyttjades tillverkningsresur- serna i övrigt

maximalt. Sett över hela

året

bibehölls därmed i det närmaste

1987

års höga kapacitetsutnyttjande.

I

Gent, Belgien, passerades en mil-

stolpe under hösten genom leverans av

den miljonte personbilen sedan starten

1965.

I 700-serien tillverkades192.100 bilar

och i 200-serien 93.500. Produktionen av herrgårdsvagnar i båda dessa serier blev

någol: lägre, 108.800 mot 111.400

under 1987.

Vid Volvo Car BV i Nederländerna

producerades 84.100 bilar i

300-serien, en minskning med 24 procent, bl

a för

att ge utrymme för produktionen av

Volvo440. I mars månad nådde tillverk-

ningen av 300-serien en miljon

bilar

sedan produktionsstarten 1976. Anl:alet

tillverkade Volvo 440/480 var 30.900 motl4.800 Volvo480 under1987.

På sensommaren började förpro- duktion av bilar i den första av de nya fabriksbyggnaderna i Uddevalla.

~d Tarslandaverken liksom i Köping, Skovde och Olofström fortsatte under året arbetet med en betydande utbygg- nad för att uppnå ökad kapacitet och en mer flexibel produktion. Bl a färdigställs en ny presshall i Olofström för produk-

~nsstart under 1989. Den nya bensin-

\ ) torfabriken i Skövde beräknas stå tardig under 1990.

Miljösatsningar- nytt måleri

i

Tars- landa.

I slutet av november genomför-

( __, 'r

~onces~~on_sförhandlinqar om bl a

' __ _jlapp av losnmgsmedel fran Volvos anläggningar inom Torslandaområdet.

Volvos ansökan från december 1987 kompletterades under hösten med en plan som innebär att minskningen av dessa utsläpp ytterligare påskyndas. För att nå dessa mål byggs en ny målerifa- brik. Anläggningen kommer att anpas- sas till nya miljövänliga material och processer. Den beräknas stå färdig under 1990. Investeringen uppskattas till 1,5 miljarder kronor.

Ökad samordning- nytt kontor.

För att samla olika enheter inom företa- get uppfördes en ny kontorsbyggnad för Volvo Personvagnar.

. Volvo Tourist & Diplomat Sales,

?

S AB, flyttade under våren in i en ny uyggnad i Torslandaområdet. TDS AB levererade under 1988 cirka 8.000 per- sonbilar

till

kundervärlden över.

Arbetet med att organisera verksam-

"'ren i mindre affärsenheter fortsatte.

• and annat fattades beslut om att bilda en separat organisation för den växande personvagnsmarknaden i Ostasien, Volvo Car Asia.

Ett särskilt bolag för bl a produkt- planering och konstruktion av Volvo 200-serien bildades under året.

Resultat.

Det operativa resultatet för Personvagnar låg på en fortsatt hög nivå och uppgick till3.601 Mkr, en minsk- ning med 16 procent från föregående år.

T!.ll

minskningen bidrog den omfattande

arbetsmarknadskonflikten i början av året, en lägre dollarkurs

och

ökad kon- kurrens, främst på USA-marknaden.

Dessa negativa effekter tillsammans med merkostnader i produktionen har delvis kompenserats med höjd prisnivå på produkterna. Kostnaderna för pro- duktutveckling översteg de senaste årens redan höga nivå. Räntabiliteten översteg 25 procent för sjätte året i följd.

Lastvagnar

Väsentligt högre leveran-

: - L a - : s t v - a - g n - a r - - - -

ser med sammania n+

Rörel~renen lastvagnarsvararför utveckling, konstruktion, ö'- t11fverkn1ng och marknadsföring av frambyggda och normal-

59 .500 lastbilar och mycket

byggda. tu_nga lastbilarför fjärr-och skogstransporter, anlägg-

l . .

n1ng~kor~1n~~ ta~ k~ och bulktransporter samt medeltunga

gott res u ta t. Okad kapa-

!a:~tb1lar to r nard1stnbut1on och lättare fjärr- och anläggnings-

· t t .

korn1n.~ un~ervarumärkena Volvo och WHITEGMC. Volvo är Cl

e genom stora rnveste-

den näst storsta tillverkaren i världen av tunga lastbilar.

ringar framför allt i USA. Montering_~ker

i huvudsak i Sverige, Belgien, Storbritannien,

• USA, Bras1hen, ~ru och Australien. Marknadspotential för

Introduktion av ny

Volvos lastbilarfinns i samtliga världsdelar.

WHITEGMC-modell.

Under 1988 fortsatte världsmarknaden för tunga lastbilar, exklusive Comecon och Kina, att växa och beräknas ha upp- gått till i det närmaste 466.000 fordon mot 400.000 under 1987.

Volvo levererade 59.500 tunga och medeltunga lastbilar (47.700), en ökning

~ed 25 procent. I 1988 års siffror ingår aven produktion och leveranser av tunga lastbilar från GM.

Den mycket stora efterfrågan kunde inte helt tillgodoses, trots att samtliga fabriker utnyttjades till fullo. Samman- tagetmonterades 60.500 lastbilar, varav 4.600 hos General Motors. Arbetskon- flikten i Sverige i årets början medförde bortfall av produktion, som endast

till

viss del kunde tas igen.

Volvos andel av världsmarknaden - exklusive Comecon och Kina- beräk-

~as ha ökat från drygt 10 tillll procent

1 den tunga klassen (fastbilar över 16 tons totalvikt). Försäljningsvärdet steg till22.762

Mkr

(17.938) eller med 27 procent.

Orderstocken vid årets utgång var drygt 24 procent större än

ett

år tidigare .

Fortsatt stigande leveranser

i

Väst- europa.

Totalmarknaden för tunga lastbilar (över 16 ton) i Västeuropa (in- klusive Norden) steg under året med 13 procent till sammanlagt 175.000 fordon.

Klassen 10-16 ton förblev i stort sett på samma nivå som under 1987.

Volvo utnyttjade hela sin tillgängliga produktionskapacitet i Västeuropa, men kunde trots detta inte helt följa total- marknadsuppgången. Det resulterade i en något minskad marknadsandel i tunga klassen till knappt 14 procent.

Försäljning, Mkr Operativt resulta~ Mkr

Räntabilite~ procent Investeringar, Mkr

Antal anställda 31 december Försäljning av lastbilar

20000 Mkr

000

Europa 1 0 000 utanför Sverige

Nordamerika 5000

övriga marknader

Sverige Norden utanför Sverige Europa utanför Norden Nordamerika ÖVriga marknader Summa

1984 1.006 1.319 4.794 5.598 2.502 15.219

1985 988 1.330 4.750 5.966 2.658 15.692

1987 1988

17.938 22.762 1.606 2.645 24 >25

628 734

17.600 19.550

1986 1987 1988 1.052 1287 1.612 1.766 1.550 1.614 6.283 7.946 9.677 4.984 4.753 7.204 1.838 2.402 2.655 15.923 17.938 22.762

Lastvagnar

I de nordiska länderna levererade Volvo i stort sett lika många lunga last- bilar som föregående år i en sjunkande totalmarknad och ökade sin andel av marknaden till 41 procent. Volvo behöll därmed sin ledande position i klassen över16 ton. I klassen 10-16 ton sjönk Volvos andel något till drygt 43 procent av en lägre totalmarknad.

På den betydelsefulla svenska mark- naden kunde Volvo stärka sin position och öka sin andel i klassen över 16 ton medan andelen minskade något för me- dell:unga lastbilar. Volvo var för tredje året i rad det mest sålda märket för tunga lastbilar i Sverige.

Betydligt högre leveranser jämfört med 1987 noterades i tunga klassen på Volvos största europeiska marknad, Storbritannien, där leveranserna ökade med 14 procent. I Våsttyskland, Italien och Spani~ var Volvos utveckling mycket positiv med stigande marknads- andelar och högre leveranser än före- gående år. Totalt levererades under året 26.000 tunga Volvo lastbilar i Vasteuropa inklusive Norden (23.800).

Stärkta positioner i Nordamerika.

Efterfrågan på lastbilar i klass 8 (över 15 tons totalvikt) fortsatte att öka. I USA och Canada steg efterfrågan med 13 procent till sammanlagt 171.000 fordon.

Volvo G M Heavy Truck Corporation

tog samtliga produktionsresurser i an- språk och levererade sammanlagt 21.500 lastbilarvarav19.600 i USA och 1.900 i Canada. Marknadsandelen i klass 8, inklusive GMs program, steg i USA till12 procent (8 procent för Volvo

White)

och i Canada till7 procent. Trots en utbyggd produktionskapacitet i fa- briken i Virginia kunde inte efterfrågan tillgodoses.

Stark utveckling

även i Latinameri-

ka och

på övriga

marknader.

Även Volvos övriga marknader uppvisade under året en stigande efterfrågan på tunga lastbilar. Speciellt stark var upp- gången i Brasilien, där totalmarknaden steg med över 13 procent och leveran- serna från Volvo do Brasil ökade till totalt 2.370 enheter (2.100). Marknads-

Storbritannien varäven under1988, liksom många tidigare år, den i särklass största mark- naden för Vtllvos lastbilar i Västeuropa med en marknadsandel för tunga lastbilar på 17 procent. Det innebär att vvlvos kunder har för- troende för produkterna, för den ständigt på- gående produktutvecklingen, för service och

reservdelsförsörjning. VolvoFL10, som 1988 utsågs till Fleet Truck of the Year i Storbritan- nien, är ett gott exempel på hur effektiva trans- porter kan kombineras med hög säkerhet och god arbetsmiljö fijr chauffören.

andelen var oförändrat 23 procent. I Peru levererades 600 lastbilar (800).

Efter en tillbakagång under 1987 no- terades betydande leveransökningar i Australien, där även marknadsandelen

~~eg. Även i Mellanöstern och Fjärran Ostern kunde Volvo inregistrera högre leveranser av tunga lastbilar.

Konkurrenter på

världsmarknaden.

Volvo är nu den näst största tillverkaren i världen av tunga lastbilar. De mest betydande konkurrenterna på världs- marknaden är Daimler-Benz, med varu- märkena Mercedes och Freightliner, Renault, som även har betydande intres- sen i amerikanska Mack, Navistar (International), Pacearrned Kenworth och Peterbilt som varumärken samt svenska Saab-Scania.