• No results found

Innovation genom metoden Design Thinking- Nya sätt att läsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Innovation genom metoden Design Thinking- Nya sätt att läsa"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

INOM

EXAMENSARBETE MEDIETEKNIK,

AVANCERAD NIVÅ, 30 HP ,

STOCKHOLM SVERIGE 2020

Innovation genom metoden Design

Thinking

- Nya sätt att läsa

En utvärderande studie av Läspodden från ZON

164

VIKTOR WENNSTRÖM

ANDREAS REHN

KTH

(2)

Introduktion

Denna rapport är gjort i samarbete mellan Viktor Wennström och Andreas Rehn.

Del 1 av denna rapport togs fram genom ett samarbete mellan KTH och Open lab kursen - Innovationer för den växande staden (MF2065). Dessa 15 Hp spenderades med fokus på att använda Design thinking processen för att komma fram till en så bra frågeställning som möjligt. Med hjälp av denna process kom Viktor och Andreas fram till en frågeställning som kopplade an till slutleveransen i Openlabkursen. Detta möjliggjorde att Andreas och Viktor kunde börja undersökningen av deras frågeställning som gick utöver omfattningen av OpenLab kursen. Tillsammans arbetade de fram den prototyp som var nödvändig för utvärderingen av deras frågeställning. Prototypandet skedde i flera faser och den sista prototypen var av väldigt omfattande karaktär för att kunna efterlikna en kommersiell produkt som Kista bibliotek skulle kunna tänka sig använda i deras lokaler.

Viktor ansvarade för programmeringsaspekterna och Andreas ansvarade för de byggtekniska delarna av prototypen samt visualiseringarna av prototypen.

Gemensamma delar: Då vi arbetat tätt ihop under hela processen var det oerhört svårt att separera processen.

(3)

Examensarbete vid Openlab,KTH

En utvärderande studie av Läspodden från ZON 164 - Nya sätt att läsa

Författare: Viktor Wennström

Medförfattare: Andreas Rehn

E-postadress vid KTH:

viktowe@kth.se

Exjobb i: Medieteknik

Handledare: Christopher Rosenqvist, Haibo Li

Examinator: Anders Hedman

(4)

Sammanfattning

Del 1 ​På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning och Kista bibliotek har vi arbetat fram nya lösningar för att engagera unga killar i Kista i bibliotekets verksamhet. Målgruppen unga killar mellan 13-19 år valdes då denna grupp i stor utsträckning saknas på biblioteket idag. Genom fokusgrupper och samtal med ungdomarna har vi fått insikter om deras önskemål. Dessa insikter har bearbetats och lett fram till fyra olika koncept. Vi valde att arbeta vidare med två koncept som vidareutvecklades till konceptet ​Zon 164. Där ingår vår innovation ​Läspodden som förhöjer läsupplevelsen och utställningen ​arketyper. Båda är framtagna lösningar som möter ungdomarnas behov av förebilder, att ha en plats att vara på, att känna gemenskap samt att ha roligt med sina vänner. Genom konceptet Zon 164 hoppas vi att Kista bibliotek kan utmana föreställningen om vad läsning samt biblioteksverksamhet är och bli en plats där unga killar i större utsträckning känner sig delaktiga.

Del 2 För att fortsätta arbetet med Läspodden utfördes en mer djupgående analys i syfte att undersöka huruvida Läspoddens egenskaper faktiskt förhöjde läsupplevelsen eller inte samt huruvida Läspodden främjade återgivning av information. Två separata studier, kvantitativa och kvalitativa, utfördes på två grupper om 33 och 10 personer. Resultaten från den första undersökningen visar på att användande av Läspodden upplevs som positiv och att läsupplevelsen ansågs bli förhöjd. Resultaten från den andra undersökningen visade ett svagt positivt samband mellan användning av Läspodden och informationsåtervinning, men inga slutsatser kring kausalitet kan dras.

Nyckelord: unga killar, bibliotek, interaktiv läsning, delaktighet, design thinking, förhöjd läsupplevelse, ljudstimuli, ljusstimuli

Abstract

Part 1 ​On behalf of the Stockholm City Cultural Administration and Kista Library, we have worked out new solutions to engage young guys in Kista in the library's daily activities. The target group of young guys between the ages of 13-19 was chosen as this group is mainly missing from the library today. Through focus groups and conversations with young people, we have gained insight into their wishes. These insights have been processed and led to four different concepts. We chose to work on two concepts that were further developed into the concept Zone 164. This includes our innovation, the reading pod, which enhances the reading experience and the exhibition archetypes. Both are developed solutions that meet young people's need for role models, to have a place to be, to feel community, and to have fun with their friends. Through the Zone 164 concept, we hope that Kista Library can challenge the notion of what reading and library activities are and become a place where young guys can feel more involved.

Part 2 ​In order to continue the work with the reading pod, a more in-depth analysis was carried out to investigate whether the properties of the reading pod enhanced the reading experience or not and whether the reading pod promoted the reproduction of information. Two separate studies, quantitative and qualitative, were conducted on two groups of 33 and 10 persons. The results of the first study show that the use of the reading pod is perceived as positive and that the reading experience was considered to be enhanced. The results of the second study showed a weak positive relationship between the use of the reading pod and information retrieval, but no conclusions about causality can be drawn.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Bibliotekets roll i samhället 7 1.2 Kista bibliotek och dess omgivning 7 1.3 Uppdraget och val av målgrupp 7 1.3.1 Det ursprungliga uppdraget 7

1.3.2 Målgruppen fastställs 8

1.3.3 Avgränsning 8

1.3.4 Frågeställning 9

2 Metod 10

2.1 Innovation och Design Thinking 10

2.1.1 Emphatize 10 2.1.2 Define 10 2.1.3 Ideate 10 2.1.4 Prototype 10 2.1.5 Test 11 2.2 Tvärdisciplinärt arbete 11

2.3 Fokusgrupper, intervjuer och observationer 11

3 Förundersökning 13

3.1 Olika typer av behov 13

3.1.1 Förebilder 13

3.1.2 Framtidstro 13

3.1.3 Starka känslor väcker intresse 13

3.1.4 Gemenskap 14

3.1.5 Ha kul 14

3.1.6 Vikten av att ha en plats att vara 14

3.1.7 Tillgänglighet 14

3.1.8 Snabbhet 14

3.1.9 Relevant samhällsinformation 15

4 Design Thinking processen 16

4.1 Fyra konceptförslag presenteras 16

4.2 Nya sätt att läsa 16

4.3 Fotbollspaketet 17

4.4 Vardagsrummet 18

4.5 Demokratipaketet 19

4.6 Val av koncept 20

4.7 Zon 164 tar plats på biblioteket 21

4.8 Zon 164: Läspodden 21

4.8.1 Tekniken bakom Läspodden 22

(6)

5 Diskussion och rekommendationer 26

5.1 Att gå vidare med Zon 164 27

6 Inledning 28 6.1 Zon 164 28 6.2 Frågeställning: 28 7 Metod 29 7.1 Val av målgrupp 29 7.2 Prototyp 29 7.3 Tre läsupplevelser 31 7.4 Intervjuer 31 8 Resultat 34

8.1 Kvantitativa intervjuer på Make-mässan 34

8.1.1 Bakgrundsfrågor 34

8.1.2 Betygsättning av respektive läsupplevelse 36

8.1.3 Korrelationer 37

8.1.4 Föredragen läsupplevelse 40 8.2 Kvalitativa och kvantitativa intervjuer på OpenLab 42 8.2.1 Olika typer av läsupplevelser 42 8.2.2 Återgivning av information med och utan Läspodden 44

9 Analys, diskussion och slutsatser 46

9.1 Hur påverkar Läspodden användarens läsupplevelse? 46 9.2 Återgivning av information 48

9.3 Metodkritik 49

9.4 Slutsatser 50

10 Referenser 51

(7)

Del 1 - Zon 16

Alex 13 år ser på ungdomsgården i Husby att Celso Borges, fotbollspelare från Järva, ska ingå i en utställning på Kista Bibliotek. När Alex kommer till biblioteket ser han Zon 164-utställningen med life size-figurer föreställande tre kända personer som berättar om sina tre favoritböcker. På Celso Borges figur ser han en skräckis som Celso gillade när han var liten. Nere i ena hörnet sitter även en lapp där det står att boken är kompatibel med Läspodden. Alex blir nyfiken på vad Läspodden är för något och han bestämmer sig för att låna boken och testa. Han skannar boken vid Läspodden och sätter sig ner i podden. Efter att en röst presenterat vilken bok som har skannats in börjar någonting hända i Läspodden. Ljuset inuti ändrar sig och skiftar till en mörkröd ton samtidigt som ett mystiskt ljud börjar strömma ur högtalarna. Tiden flyger och innan han vet ordet av vänder han bladet till bokens sista sida. När Alex är klar frågar han sig själv varför han inte läser böcker oftare? Han trodde aldrig att läsande kunde vara så här spännande. Exalterad över detta nya koncept rekommenderar han genast Läspodden till alla sina vänner.

Det här scenariot är utvecklat utifrån konceptet Zon 164 som är ett resultat av en utmaning given till oss av Kista bibliotek. I denna rapport kan du läsa mer om utmaningen,

(8)

1 Inledning

1.1 Bibliotekets roll i samhället

Sedan internets och sökmotorernas intåg har bibliotekets roll i samhället kommit att förändras för att möta morgondagens behov. Från att tidigare ha varit en plats för att tillgodose sina användare med kunskap om allt och inget har biblioteken fått en ny uppgift. Enligt den nya bibliotekslagen (Riksdagen, 2014) ska de verka för det demokratiska samhällets utveckling och bidra till kunskapsutveckling och fri åsiktsbildning. Särskild uppmärksamhet ska även ägnas åt vissa prioriterade grupper, som personer med

funktionshinder, nationella minoriteter, eller med annat modersmål än svenska, i syfte att förtydligas och utvidgas till hela det allmänna biblioteksväsendet.

1.2 Kista bibliotek och dess omgivning

Kista bibliotek, beläget i Kista galleria, är ett nybyggt bibliotek som öppnade i augusti 2014. Biblioteket har en modern planlösning och är Stockholms stads näst största bibliotek och vill verka för att förnya bilden av vad ett bibliotek kan vara. På biblioteket finns bland annat ett utställningsrum för digital konst och möjlighet att ha workshops i digital teknik som ett led i att biblioteket har en digital inriktning. Det finns även en så kallad “blackbox” där besökare kan prova på att göra filminspelningar, podcastsändningar eller egen musik samt bokningsbara studierum, en föreläsningssal och en scen. Biblioteket har samma öppettider som Kista galleria vilket är kl. 10-21 alla dagar​.

Kista är en del av Järvaområdet i Stockholms stad, ett område där många människor lever i socioekonomiskt utanförskap. Stockholm är en segregerad stad vilket innebär att det finns klyftor mellan fattiga och rika som manifesteras geografiskt. ​Det socioekonomiska utanförskapet i Järvaområdet ​tar sig uttryck i form av trångboddhet, hög arbetslöshet och låg medelinkomst jämfört med andra områden i Stockholms stad. I kommunvalet 2010 var valdeltagandet 58 % i Rinkeby-Kista medan det genomsnittliga valdeltagandet för hela Stockholms stad var 82 % (Stockholms stad 2014).

I Kista ligger även Kista Science City, känt som Sveriges “​Silicon Valley” och ett av världens främsta ICT-kluster (Information och Communications Technology). I området finns 1000 ICT-företag med 24 000 anställda. Flera stora internationella företag har kontor i Kista Science City och platsen samlar både forskare, anställda och områdets 7000 studenter (Stockholm IT Region).

1.3 Uppdraget och val av målgrupp

1.3.1 Det ursprungliga uppdraget

(9)

finna sätt att öka delaktigheten i deras verksamhet. Uppdraget var brett formulerat och utgick från två problemformuleringar:

Hur kan Kista bibliotek, med utgångspunkt i sitt uppdrag att vara en öppen plats för kunskap, kreativitet och inspiration, bättre ta tillvara den komplexitet av språk, kultur, erfarenhet och kunskap som finns i området, för att skapa större engagemang och delaktighet. Alltså, hur kan vi dra nytta av den kompetens som finns i området?

Hur kan relationen mellan Kistaborna, områdets IT-företag och biblioteket se ut och användas i framtiden? En ny arena och ett nytt uppdrag som snarare handlar om tillgång till information och utbildning i digitala tekniker än traditionellt biblioteksarbete.

En avgränsning och konkretisering av det breda uppdraget var nödvändig vilket gjorde att vi valde en specifik målgrupp att fokusera på.

1.3.2 Målgruppen fastställs

Under en längre tid har Sveriges skola blivit generellt sämre på alla områden kopplat till läsförståelse. Enligt Pisa-undersökningen som offentliggjordes 2012 presterade 19 av 34 länder bättre än Sverige i området läsförståelse (Skolverket, 2014). Detta gör att Sverige nu ligger under OECD:s genomsnitt och står för den största försämringen sedan den tidigare undersökningen som utfördes 2009. Pojkar och lågpresterande elever är de som bidrar i störst utsträckning till de nedåtgående resultaten och pojkar med invandrarbakgrund i socioekonomiskt utsatta områden har det allra svårast (Skolverket, 2014). Så vad kan samhället göra för att bryta denna trend?

Efter samtal med Kista biblioteks personal blev det tydligt att unga killar mellan 13 och 19 år är en grupp som är underrepresenterad på biblioteket och i besöksstatistiken. Det är även en grupp som biblioteket gärna ser ökar i närvaro. Mot bakgrunden av den sjunkande läskunnighet bland skolungdomar, och särskilt bland unga killar som bor i socioekonomiskt utsatta områden (SOU 2012:65) valde vi därför att fokusera på gruppen unga killar i åldern 13-19 bosatta i Kista närområde.

1.3.3 Avgränsning

(10)

1.3.4 Frågeställning

Därmed blev vår slutgiltiga frågeställning:

● Hur kan Kista bibliotek engagera unga killar i åldern 13-19 från Järvaområdet i bibliotekets verksamhet ?

(11)

2 Metod

2.1 Innovation och Design Thinking

För att finna nya lösningar på gamla eller komplexa problem är det viktigt att använda en kreativ metodik som främjar innovativa sätt att tänka och samtidigt leder fram till nya användaranpassade produkter och tjänster. Design Thinking är en kreativ innovationsmetod som möter dessa krav. Metoden är framtagen vid Stanford University och syftar till att ifrågasätta konventionella sätt att tänka samt att upptäcka nya lösningar och möjligheter. Arbetsgruppen utgår från ett användarperspektiv och genom kontinuerlig iteration av idéer tar den sig fram till nya och innovativa lösningar. Processen innefattar fem faser;

Emphasize, Define, Ideate, Prototype och ​Test (Institute of Design at Stanford). Under arbetets gång har gruppen gått fram och tillbaka mellan de olika faserna och att återvända till tidigare faser är även en del av processen.

2.1.1 Emphasize

Syftet med denna första fas är att få förståelse för målgruppen. Fasen handlar om empati, att förstå vad målgruppen upplever och se deras behov. Att förstå målgruppen är viktigt för att lösningarna så långt som möjligt ska möta användarnas behov. Genom samtal med ungdomarna och genom att observera deras beteenden har vi därför fått en ökad förståelse för hur deras vardag ser ut, vad de har för intressen och behov.

2.1.2 Define

I define-fasen sammanställs och analyseras, med hjälp av olika strukturerade övningar och metoder, datan från emphasize-fasen. Syftet med denna fas är att få en ännu djupare förståelse för behoven hos målgruppen och för problem som de nya idéerna ska lösa. Under denna fas ges chans att vända och vrida på insikterna från emphasize-fasen och arbeta kring en vision av vad som vill åstadkommas.

2.1.3 Ideate

Med utgångspunkt i de identifierade behoven har vi i denna fas i processen breddat vårt synsätt och försökt generera många olika sorters idéer på lösningar. Genom olika övningar togs en mängd idéer fram som sedan bearbetades och utvecklades till de fyra koncepten som presenteras vidare i rapporten.

2.1.4 Prototype

(12)

2.1.5 Test

Syftet med denna fas är att testa idéer , gärna direkt mot målgruppen, för att få respons och kunna förfina idéerna. Under arbetets gång har vi muntligen testat idéerna mot målgruppen. Våra byggda prototyper är förstås utformade för att testas av målgruppen.

Som nämnt ovan prototypades en utvald idé för internt test. När vi då fick möjlighet att testa en lösning i praktiken kunde vi fördjupa vår förståelse för just den utvalda lösningen samt reda ut oklarheter kring den. Detta resulterade i olika justeringar av lösningen som troligtvis kommer att gynna både biblioteket och slutanvändaren.

Under vår resa på OpenLab har vi gått igenom dessa fem faser vars resultat vi presenterar i denna rapport. För att få ytterligare inblick i hur processen har gått till hänvisas till vår multimediala presentation, som går att finna på www.openlab.se.

2.2 Tvärdisciplinärt arbete

Syftet med OpenLab är bland annat att studenter med olika studiebakgrund arbetar tillsammans i team mot ett gemensamt mål. Denna tvärvetenskapliga metod ämnar att berika projektet genom att gruppen har olika synsätt på och varierande förförståelse för diverse områden. Vi har därför angripit utmaningen i arbetet olika beroende på vår studiebakgrund, varigenom vi har kunnat komplettera varandra och bredda idéarbetet. Det är således en styrka att ha olika kompetenser i en grupp vilket är något som har blivit tydligt i vårt arbete.

2.3 Fokusgrupper, intervjuer och observationer

För att öka förståelsen för målgruppen har vi genomfört enskilda intervjuer med unga killar samt hållit fokusgrupper med killar i åldern 13-15. Under dessa fokusgrupper kunde vi ställa mer ingående frågor och följdfrågor samtidigt som personerna kunde känna sig tryggare i gruppen. Vi fick genom detta möjlighet att öka förståelsen för hur ungdomarnas vardag ser ut, vad de gör på sin fritid och deras inställning till bibliotek och läsning. Fokusgrupperna anordnades i ungdomsgårdarnas lokaler i Husby då det är en miljö där ungdomarna känner sig bekväma vilket är bra för att skapa en avslappnad stämning. Vi anlände dock i grupp om 4-5 personer vilket kan ha påverkat ungdomarna i deras svar och hur de uppfattade situationen. Det är också viktigt att påpeka att vi troligtvis anses som outsiders i den här gruppen eftersom att vi är akademiker och inte har samma bakgrund som målgruppen (Dalen 2007). Vi har också genomfört intervjuer med ungdomsledare från ungdomsgårdarna och fotbollslaget Kista Galaxy. Eftersom de arbetar med målgruppen har de mycket kunskap om denna och vilka behov som finns. De har även möjlighet att se situationen ur ett större perspektiv än de unga killarna vilket gör att de har varit en värdefull informationskälla för oss.

(13)

utformade vi en intervjuguide inom vilken vi bland annat bad informanten beskriva vad de gör på fritiden och hur en vanlig dag ser ut. Det innebär att vi kunde få information om sådant vi annars kunde missa och det visar även på vad ungdomarna tycker är viktigt att lyfta fram (Dalen 2007). Med intervjuerna har vi fått en djupare förståelse för målgruppens behov och intressen.

Vi har även i viss mån använt oss av observationer som metod. Vi har varit i biblioteket åtskilliga gånger samt varit i Kista galleria för att studera om vår målgrupp är där och vad ungdomarna då ägnar sig åt. Vi har även använt observationer för att se hur biblioteket marknadsför sin verksamhet ute i till exempel gallerian. När vi var på ungdomsgårdarna fick vi också en chans att observera vad en del av målgruppen ägnar sig åt på sin fritid.

(14)

3 Förundersökning

3.1 Olika typer av behov

Gruppen “​unga killar” är naturligtvis inte en homogen grupp utan de personer vi mött under intervjuer och fokusgrupper har visat på många olika behov och intressen. Efterfrågan på fritidsaktiviteter har varierat och vi har förstått att en del av ungdomarna söker sig till mer fysiska aktiviteter som idrott på fritiden medan andra föredrar något stillsammare aktiviteter, bland annat att läsa och spela instrument. Trots att intressen kan skilja sig åt finns det något som förenar en stor majoritet av ungdomarna. Generellt sett tycks sport engagera, där fotboll i synnerhet är ett stort intresse hos killarna. Efter skolan träffar de gärna sina kompisar och tillsammans spelar de fotboll eller spelar TV-spel. Många går till ungdomsgården när de öppnar för kvällen då det finns möjlighet att spela TV- och datorspel, pingis, skapa musik och umgås med sina vänner. Utifrån våra intervjuer har vi identifierat ett flertal behov som är extra viktiga för många av ungdomarna vilka presenteras nedan.

3.1.1 Förebilder

Förebilder var ett av de starkaste behoven vi såg hos målgruppen. Under intervjuerna tog de själva upp att de främst läste böcker som handlade om personer de kunde identifiera sig med. Många vi pratat med har särskilt läst Zlatans självbiografi och de berättar att det är mer intressant att läsa böcker som handlar om en riktigt person, där de känner igen sig i handlingen och kan relatera till historierna. Personalen på ungdomsgårdarna och läxhjälpen betonade också hur viktigt det är för ungdomar med förebilder som de kan relatera till. Det kan även handla om lokala förebilder, till exempel från den lokala fotbollsföreningen Kista Galaxy.

3.1.2 Framtidstro

Ungdomsledare har i intervjuer berättat att många ungdomar tror att studier vid högskola eller universitet “​inte är något för dem ”. Många unga tror att man som person måste vara på ett visst sätt och ha en viss bakgrund för att studera på högre nivå. Vi har sett att det även bland ungdomsledare kan finnas negativa förutfattade meningar om personer med akademisk utbildning. Ledare berättar om en uppgivenhet och en känsla av att det inte spelar någon roll med utbildning eftersom det ändå inte går att bli anställd. De är vana vid att bli dåligt behandlade och särbehandlade på grund av sin bakgrund och adress. Hos flera inom målgruppen finns följaktligen ett behov av att känna mer framtidstro. Bristen på framtidstro påverkar även läsandet och användandet av biblioteket, som en ledare uttrycker det “​Varför ska jag läsa Strindberg? Det kommer ändå inte ta mig någonstans ”. Ett behov av framtidstro är således något som är viktigt inom målgruppen.

3.1.3 Starka känslor väcker intresse

(15)

killarna söker sig till spännande händelser där det utlovas äventyr och möjligen är detta ett sätt att fly vardagen.

3.1.4 Gemenskap

Vi har genom våra samtal med målgruppen och ledare förstått att gemenskap är väldigt viktigt för unga killar. De flesta aktiviteterna, som exempelvis fotboll, görs i grupp och bygger på en gemenskap mellan ungdomarna. Att umgås med sina vänner är något de flesta gör på sina fritid vilket gör att detta behov har varit viktigt att ta hänsyn till när vi utformat våra koncept. Många ungdomar har även en stark lokal förankring till sitt bostadsområde och identifierar sig med platsen där de är uppvuxna.

3.1.5 Ha kul

Som för många ungdomar i den här åldern handlar fritiden som sagt om att umgås och ha roligt med sina kompisar. De vill ogärna ha för höga krav på sig och lägger stor del av den lediga tiden på olika idrotter, i synnerhet fotboll. Många spelar i lokala fotbollslag och många spelar även fotbollsspel som exempelvis Fifa. I våra intervjuer var just att “ ​ha kul” någonting som återkom i flera sammanhang.

3.1.6 Vikten av att ha en plats att vara

Det finns ett behov hos alla att komma till tals och att känna delaktighet i samhället. Det här behovet uppfylls inte fullt ut hos vissa i Järvaområdet. Det finns flera faktorer som gör att det är så, till exempel har mycket samhällsservice lagts ner i området och boende i området kan känna sig missförstådda och inte lyssnade på i kontakten med olika myndigheter. För att kunna påverka sitt liv behövs lokaler att vistas i, något som delvis saknas i Kista idag vilket har framkommit från intervjuer med lokala ungdomsledare. På biblioteket finns studie- och mötesrum samt öppna ytor för möten men vi har trots detta förstått att det finns en brist på lokaler att träffas och organisera sig i. Många av rummen i biblioteket är också ofta uppbokade. Behovet av lokaler är alltså större än utbudet. Många bor även trångt vilket innebär att det finns ett behov av platser att vistas på utanför hemmet. Ungdomsgårdarna och Kista galleria fungerar idag som sådana platser för en del av målgruppen.

3.1.7 Tillgänglighet

För många ungdomar är tillgänglighet viktigt. Eftersom de lätt tröttnar om det tar för lång tid eller om det är krångligt att göra något är det viktigt att ta hänsyn till detta. Tillgänglighet är dock inte tillräckligt, utan det måste även finnas något som känns kul och motiverande för att ungdomarna ska vilja ta sig till exempelvis biblioteket.

3.1.8 Snabbhet

(16)

andra i samma generation efterfrågar även snabb information och kommunikation och är mindre intresserade av att läsa texter och böcker som tar längre tid. Det har blivit tydligt att ungdomarna efterfrågar snabba reaktioner på den information de tar till sig och tjocka böcker tilltalar få av dem eftersom det tar längre tid att komma in i historien och längre tid att läsa färdigt boken. Undantaget tycks dock vara spännande böcker samt självbiografier som nämnts tidigare.

3.1.9 Relevant samhällsinformation

(17)

4 Design Thinking processen

4.1 Fyra konceptförslag presenteras

Utifrån vår analys av behoven tog vi fram olika idéer som kunde uppfylla dessa hos målgruppen som sedan klustrades ihop i fyra olika koncept. Koncepten har olika inriktningar och möter därför delvis olika behov. Efter första delen av kursen presenterade vi konceptförslagen för våra uppdragsgivare och syftet med konceptleveransen var att få feedback och förslag på hur vi kunde vidareutveckla ett eller flera koncept. De fyra koncepten presenteras nedan.

4.2 Nya sätt att läsa

Den första konceptlösningen utvecklades när vi analyserade målgruppens läsvanor och fann att de sökte spänning, starka känslor samt ett behov av att saker och ting ska gå snabbt. Enligt målgruppen ansågs traditionellt läsande vara monotont och långrandigt och en önskan om mer interaktivitet söktes. Utifrån detta fann vi att målgruppen sökte nya sätt att läsa på, vilket vi även kallar vårt första koncept.

För att öka upplevelsen av läsandet har vi i den första idén i konceptet tagit fram vad vi kallar

Läspodden. Denna består av en kapselliknande stol som utrustats med ljusslingor och högtalare. Innan användaren sätter sig i stolen skannas den valda boken mot en ID-läsare som i sin tur anpassar ljudet och ljuset till bokens innehåll. Detta ämnar att bidra med samma typ av stimuli användaren är van att få från att titta på en film eller spela ett spel. På så sätt förhöjs läsupplevelsen och och vi tror att behovet av stimulans tillfredsställs. En annan inriktning av Läspodden som vi kallar ​lyssna och läs är att låta användarna få läsa en del själva, men att också använda Läspodden som en plats att få bara koppla av och lyssna på böcker, som kan fungera som en plats att få inspiration till att läsa vidare. Läspodden var en av idéerna vi gick vidare med och den kommer därför att presenteras mer ingående längre fram i rapporten.

En annan del i konceptet ​Nya sätt att läsa handlar om behov av gemenskap och att kunna prata med andra om sina upplevelser. Vi såg att när målgruppen läser en bok gör de inte nödvändigtvis det vid samma tidpunkt som någon de känner. Diskussionen om boken uteblir då ofta och detta vill vi råda bot på med en idé som vi kallar ​bokklubbsappen. Förslaget går ut på en app som skapas i samband med biblioteket och kan knyta an den information som finns på lånekorten. När en låntagare använder sitt lånekort för att låna en bok blir denna även frågad om hen vill diskutera boken med en annan person som läser boken nu. Bokklubbsappen blir alltså en modern bokklubb där läsaren kan träffa nya människor som läser det hen själv läser.

För att möta behovet av att det ska gå snabbt har vi också tagit fram en lösning vi kallar

(18)

ett typ av spel där meningar är uppdelade i enskilda ord som visas i hög hastighet. Efteråt får användaren återge vad texten handlade om och beroende på hur bra användaren återgav texten kan den placera sig på en highscorelista. Snaptext ämnar att få målgruppen till biblioteket då vi tror att det finns en vilja att tävla emot varandra och ha kul. Vidare kan idén även leda till att läshastigheten hos användarna ökar.

Den sista idén inom konceptet kallar vi ​spela och läs och har som funktion att koppla samman spelande av datorspel, något målgruppen redan tycker om, med läsande vilket de inte är lika intresserade av. Tanken är att implementera ett lås inom ett givet spel som gärna har koppling till en bok, där användaren ska bevisa att den har läst i boken genom att exempelvis svara på frågor, för att kunna ta sig vidare i spelet.

För att marknadsföra konceptet har vi tagit fram en hashtag som heter ​#jagläser

som vi tänker oss att ungdomarna, deras kompisar och lokala förebilder kan använda sig av för att visa vilken bok man läser just nu. Detta ämnar att främja läsandet och har en viss koppling till bokklubbsappen där det handlar om att veta vem som läser samma bok som du för att väcka diskussion och läsintresse. Via bokklubbsappen och #jagläser kan läsaren även tipsa andra om intressanta böcker att läsa.

4.3 Fotbollspaketet

Efter våra intervjuer med målgruppen och nyckelpersoner i nära anslutning framträdde speciellt ett intresse gentemot de andra, nämligen fotboll. På ett eller annat sätt har i det närmsta alla från vår målgrupp någon form av anknytning till fotboll. Antingen spelar de själva i lag eller så spelar de på konsol med sina kompisar.

Baserat på dessa intervjuer i kombination med våra tidigare identifierade behov hos målgruppen såsom gemenskap, igenkänning, förebilder och att ha kul, kom vi ganska snabbt fram till att en lösning som innefattade fotboll kunde bli ett vinnande koncept. Efter att ha samtalat med målgruppen om vad de efterfrågade från biblioteket kom förslag som spelkonsoler med Fifa och små fotbollsplaner upp, förslag som inte riktigt passade in i bibliotekets verksamhet. Vi såg dock att det gick att jobba vidare utifrån de behov som låg till grund för idéerna. Efter ett antal idésessioner och iterationer av dessa idéer kom vi slutligen fram till en kombination av tre förslag vilka är tänkta att fungera i symbios för att profilera Kista bibliotek som ett fotbollsbibliotek. Dessa tre var ​fantasy football, ​fotbollssimulatorn samt ​sportläktaren.

(19)

Den andra idén bestående av en fotbollssimulator är något som skulle vara en vidareutveckling av fantasy football. Här är tanken att användaren ska kunna påverka utgången i spelet genom att själv lägga straffar och frisparkar på samma sätt som det går att träna en golfsving i en golfsimulator. Detta skulle öka attraktionskraften till att besöka biblioteket och göra spelet unikt gentemot alternativen som erbjuds online.

Den sista idén för fotbollspaket kommer ur behovet av att känna gemenskap. Efter att ha besökt ungdomsgårdar är det tydligt att målgruppen går dit för att dessa erbjuder utrymme som ofta inte finns i det egna hemmet men också på grund av att det är en plats där ungdomarna kan vara sig själva. Detta i kombination med att biblioteket idag har outnyttjad yta och många i målgruppen inte har tillgång till betalkanaler hemma utvecklade vi idén sportläktaren. I anslutning till spelarbytardagarna kan det även visas stormatcher från till exempel Champions Leauge, matcher som målgruppen ofta inte har möjlighet att se på hemma. Ursprungligen kom idén från O’Learys sportläktare som på samma sätt visar matcher där de som tittar får en känsla av att befinna sig på en arena. Däremot är denna endast tillgänglig för personer över 18 år. Här har därför biblioteket ett utmärkt tillfälle att genom ett införande av denna ide i kombination med de andra erbjuda en helhet som idag inte finns någon annanstans.

Gemensamt för alla idéer inom Fotbollspaketet är att de i första hand ska fungera som dörröppnare samt ändra ungdomarnas perception av vad ett biblioteket är och kan vara. På så sätt tror vi att Fotbollspaketet i förlängningen kan bli det som gör att en fler inom målgruppen får upp ögonen för läxhjälpen och andra aktivteter som biblioteket idag redan erbjuder.

4.4 Vardagsrummet

Vardagsrummet skapades utifrån målgruppens behov av gemenskap, en plats att vara på samt att de vill ha kul. Konceptet är också kopplat till att vi har sett att många av dessa ungdomar lever ganska trångbott och gärna spenderar sin fritid utanför hemmet vilket gör det viktigt att det finns en plats för dem att vara på. Vi tänker oss en plats där ungdomarna kan vara sig själva, där de kan hänga och en plats som går att påverka själv exempelvis genom att välja vilken musik som ska spelas och vilka aktiviteter som ska göras. Vi tror att biblioteket kan bli en viktig plats i ungdomarnas vardag och som finns till på deras villkor. För att uppnå det här innefattar Vardagsrummetflera olika förslag.

(20)

ungdomarna. Ett förslag som kom upp under våra intervjuer var till exempel en önskan om att lära sig laga sin smartphone.

Viktigt i Vardagsrummet är även förslaget om ​känslozoner. Den här målgruppen är väldigt känslodriven och det finns ett behov av att utforska sina känslor i den åldern. Därför föreslår vi en zonindelning utifrån känslor. Idag finns genreindelning på biblioteket men vi menar att bibliotekets utbud också kan delas in i känslor som exempelvis sorg och glädje. Zonerna kan innehålla böcker, musik och även förmedla känslan i inredningen. Det här är till för att ungdomarna ska kunna forma biblioteket till sin egen plats och för att uppfylla behovet av starka känslor.

Något annat som integreras i konceptet är ​interaktiva rum. Meningen med detta skulle vara en ökad känsla av att biblioteket är en del av världen utanför och i förlängningen skapa igenkänning hos målgruppen. En parallell kan dras till museer där interaktiva rum använts i samband med arkeologiska utgrävningar.

4.5 Demokratipaketet

Utifrån att grundläggande behov som att känna framtidstro och delaktighet i samhället inte uppfylls fullt ut hos många i målgruppen tog vi fram Demokratipaketet. Paketet innehåller ett flertal förslag på hur biblioteket kan möta behoven. Vi har i arbetet utgått från direktivet att

“Biblioteken ska arbeta med demokrati och yttrandefrihet i praktiken ” som finns i Stockholm stads biblioteksplan (2011:15). För att kunna organisera sig, exempelvis politiskt eller i någon annan förening, krävs en lokal. Många i området är trångbodda och har också ett behov av lokaler för att bara vara. Vi föreslår därför ​fler och större rum i biblioteket och att

ytan utnyttjas på ett annat sätt. Idag finns det redan rum i biblioteket men de flesta är små och är dessutom oftast uppbokade vilket innebär att utbudet inte möter efterfrågan.

Bibliotekets befintliga verksamhet bör även kompletteras med för målgruppen mer​relevant

samhällsmässig information. Vi ser att biblioteket ska vara en aktiv och aktuell aktör i området. Biblioteket har potential att vara den platsen där människor möts och delar aktuell kunskap och information. Exempel på aktiviteter är att Polisen eller Migrationsverket bjuds in till biblioteket i syfte att föra dialog med medborgarna. Relevant information från myndigheterna kan vara hur beslutsgången ser ut på Migrationsverket medan Polisen kan berätta om hur de möter medborgare och vilka rättigheter respektive skyldigheter man har som invånare. Ett annat exempel på relevant kunskap är att biblioteket skulle kunna erbjuda simulatorträning för körkort. Detta kan annars, av ekonomiska skäl, vara svårt att tillgodogöra sig på egen hand och biblioteket har därför möjlighet att erbjuda den sortens kunskap vilket skulle vara positivt för den övre delen av målgruppen.

Flera av de unga som vi har träffat efterfrågar fler aktiviteter. Vi föreslår därför en

(21)

En vidareutveckling av inventeringen är att vid upprepade tillfällen ​bjuda in olika

hobbyföreningar till biblioteket. Syftet är att föreningarna ska visa vilka de är, vad de har att erbjuda och att de ska kunna rekrytera intresserade unga. Föreningarna kan med fördel ha workshops som inte kräver att deltagarna redan är insatta i hobbyn. Genom att förutsättningslöst få prova på olika hobbys kan ungdomarna få upp ögonen för något de inte testat förut.

För att möta bristen på framtidstro som finns hos flera inom målgruppen föreslår vi att biblioteket kan förmedla mentorer från arbetslivet till de unga . Biblioteket kan fungera som en mötesplats för mentorn och adepten. Mentorskapet handlar om kunskapsförmedling samt igenkänning och förebilder, tidigare nämnda behov hos målgruppen. Att som ung ha en mentor kan bidra till nya perspektiv och stöd i att känna framtidstro och planera sin framtid. Mentorerna ska gärna vara personer som också har växt upp i Järvaområdet för att ungdomarna ska kunna identifiera sig med mentorn. Vi har varit i kontakt med ett av de största företagen i Kista och pratat om ett potentiellt samarbete. De har erfarenhet från mentorsprogram och är positiva till att även ha ett samarbete med biblioteket kring mentorskap.

4.6 Val av koncept

Vid den första konceptleveransen fick vi synpunkter från olika aktörer som vi sedan kunde ta med oss inför valet av koncept. De reaktioner och reflektioner som vi fick vid konceptleveransen var genomgående positiva. Vi träffade även uppdragsgivaren igen efter leveransen och fick ytterligare respons på idéerna. Trots att Fotbollspaketet fick mycket bra respons tog vi beslutet att lämna det eftersom att biblioteket redan arbetar på det området och inte vill profilera sig ytterligare som ett fotbollsbibliotek då det behöver finnas en balans i utbudet för att möta alla besökares behov. Likaså valde vi att lämna Demokratipaketet fastän vi även gällande det konceptet fick positiv respons från både uppdragsgivaren och andra aktörer som närvarade vid konceptleveransen. Många instämde i att det var ett viktigt koncept och att dessa åtgärder behövs i Kista samt att de olika idéerna skulle kunna öka delaktigheten och öka möjligheten att kunna påverka sitt eget liv. Vi valde ändå att lämna Demokratipaketet eftersom vi gärna ville skapa något som gick att genomföra inom vår tidsram samt att vissa idéer inom konceptet inte hade en så hög innovationshöjd. Att lämna dessa två koncept var svåra beslut att ta för oss eftersom att vi alla tyckte mycket om dem och förstod att idéerna inom respektive koncept, i någon form, behövs för ungdomarna.

(22)

För att väl besluta om vilket eller vilka idéer vi skulle arbeta vidare med analyserades idéerna inom de två valda koncepten. I analysen tog vi hänsyn till budget, bibliotekets och målgruppens preferenser, möjlighet till snabb implementering, innovationshöjd samt hur pass väl varje idé möter målgruppens behov. Därefter valde vi att gå vidare med Läspodden och känslozoner då dessa hade fått högst poäng i analysen. Detta följdes av att vi utförde en SWOT-analys för att se vilka styrkor och svagheter Läspodden respektive känslozonerna hade. Läspodden och känslozonerna vidareutvecklades under veckorna efter den första konceptleveransen vilket gjorde att ett uppgraderat koncept togs fram, baserat på Nya sätt att läsa samt Vardagsrummet, där de två valda idéerna har sitt ursprung. Det slutgiltiga konceptet har vi valt att kalla ​Zon 164.

4.7 Zon 164 tar plats på biblioteket

Kombinationen av Läspodden och känslozonerna är utgångspunkten i det slutgiltiga konceptet Zon 164 som är tänkt att ta plats på den idag outnyttjade ytan i en del av biblioteket. Här ska ungdomarna välkomnas och känna att de får vara sig själva, sysselsätta sig med det de trivs med, spela den musik de vill och läsa på det sätt som de vill läsa på. Det är en trivsam plats som ska kännas som hemma. Siffran 164 kommer från postnumret i Kista vilket innebär att platsen på biblioteket får en mer lokal förankring vilket också kopplar till ungdomarnas behov av gemenskap.

Zon 164 är en plats för ungdomarna i Järva där de själva kan få vara med och påverka innehållet. Tanken är att Zon 164 är en fast punkt i ungdomarnas liv men innehållet är föränderligt. Vi kommer att presentera två innovationer vi har tagit fram men zonen kan fyllas med det ungdomarna önskar och utvecklas i olika riktningar. De två innovationerna som vi kommer att presentera, Läspodden och arketyperna, är tänkta att komplettera varandra i det gemensamma konceptet Zon 164, även om de också fungerar separat. För att på ett enkelt sätt beskriva hur de kan samverka presenteras ett kort scenario i början av denna rapport.

4.8 Zon 164: Läspodden

(23)

Bild 1. Läspodden i tänkt biblioteksmiljö

Utifrån den feedback vi fick vid fokusgrupperna tog vi fram följande prototyp med designstolen Ovalia som utgångspunkt, se bild 1. I denna har vi försökt ta fram en plats som skärmar av användaren från omvärlden för att öka fokus hos användaren samtidigt som Läspoddens ljud och ljus hålls isolerat från omgivningen. På så sätt går det att ställa upp flera läspoddar tätt intill varandra utan att de stör vilket underlättar placeringen av dem. Vid OpenLabs slutpresentation presenteras en första prototyp för initial testning.

4.8.1 Tekniken bakom Läspodden

(24)

Bild 2. Läspoddens olika komponenter

Högtalarna i stolen sitter placerade i huvudhöjd och är tänkta att spela passande bakgrundsmusik till boken i fråga som användaren läser. Ett exempel på hur detta kan ta sig uttryck är när användaren slår upp första sidan i en Harry Potter-bok varpå vinjettmusiken från filmen startar. I vår prototyp krävs det dock i dagsläget att användaren själv väljer vilket kapitel denne läser vid tillfället för att få rätt ljud till rätt kapitel. Denna teknikalitet är tänkt att automatiseras i framtida versioner av Läspodden. På så sätt kommer det att gå att skapa en mer naturlig upplevelse och övergång mellan olika händelser för att öka den interaktiva känslan.

För den visuella delen hade vi ursprungligen tänkt använda ett fiberoptiskt tyg. På grund av komplikationer gällande diverse beställningar gick vi emellertid vidare med sammankopplade rgb-dioder längs insidan på stolen i kombination med frostat plexiglas för att skapa ett mer diffust och stämningsfullt ljus. Likt ljudet ska även ljuset anpassas utefter vart användaren befinner sig i boken för att maximera upplevelsen.

(25)

Observationer av bibliotekets övriga ytor har även visat en brist av studieplatser vilket inte är ett unikt problem för just biblioteket i sig. För att möta denna efterfrågan av studieplatser skulle en vidareutveckling av vår läspodd kunna ske med en integrerad studieplats. Den omslutande designen avskärmar användaren och på så sätt minimeras störande element. Stolarna är mobila och kan placeras ut på de lediga ytor som finns tillgängliga.

Bild 3. Att tillföra en studieyta gör att Läspodden utvecklas till workpodden

I en framtida version av Läspodden skulle en kamera kunna hålla reda på var användaren ligger i boken och anpassa ljud och ljus utefter kapitel eller till och med enskilda sidor helt automatiskt.

4.9 Zon 164: Arketyper

I Zon 164 har känslozonerna mynnat ut till idén och utställningen ​arketyper. Idéen bygger på att olika personer som agerar som förebilder för ungdomarna kan rekommendera sina favoritböcker, filmer och berätta om andra intressen de brinner för. ​Arketyper är en kombination av idéerna Känslozoner och #jagläser med syfte att inspirera unga killar till att läsa och minska det mentala avståndet mellan målgruppen och bibliotekets utbud. Vi har samtalat med en terapeut kring hur det är lämpligt att arbeta med känslor och känslozoner och utifrån det samtalet kom vi fram till att vi ska kanalisera olika känslor och egenskaper genom förebilderna i utställningen. Därav kommer även namnet arketyper, då syftet är att de olika förebilderna ska symbolisera känslor och egenskaper. Exempelvis kan en känd person/förebild berätta om en viktig händelse i sitt liv och/eller en bok som har berört. I utställningen av arketyper kommer det att finnas intervjuer med lokala och nationella förebilder, så som idrottare och artister. Visuellt ska förebilderna gestaltas med pappfigurer i skala 1:1 för att väcka intresse hos ungdomarna. I anslutning till arketyperna med information om personerna kommer även ett par böcker att presenteras. Arketyperna är tänkta att bytas ut med jämna mellanrum för att det ska finnas något nytt att upptäcka i biblioteket.

(26)
(27)

5 Diskussion och rekommendationer

Under arbetets gång har vi fått insikt om hur svårt det är att göra biblioteket till en intressant plats för de i målgruppen som inte redan läser. Vi ser att det finns ett flertal förklaringsfaktorer. Dels upplever många unga att biblioteket är en tråkig och tyst plats som inte är för dem och platsen möter inte deras behov. Dels finns det problem på en mer strukturell nivå där biblioteket upplevs vara en del av samhället som många i målgruppen inte känner att de själva tillhör. Vår slutsats är att om biblioteket vill vara en plats för unga killar i Kista och i Järva som inte läser eller nyttjar bibliotekets verksamhet så är det nödvändigt att arbeta för att möta problem på båda nivåerna. Det innebär att det är viktigt att både:

1. Utforma biblioteket utifrån målgruppens behov,

samt

2. Arbeta för att minska avståndet som finns mellan delar av samhället och flera i målgruppen.

Det har blivit tydligt att det krävs flera olika aktiviteter för att uppfylla att biblioteket ska vara en plats för unga killar. Det finns ingen enskild innovation som kan lösa utmaningen utan det måste till flera olika saker för att lyckas att nå den målgrupp som är svår att nå idag. Det är också anledningen till att vi anser att alla våra koncept behöver implementeras, och troligtvis mer därtill, för att nå en fullgod lösning. Viktigt att poängtera är att de lösningar vi diskuterar i den här rapporten dock inte löser de mer strukturella utmaningar som Stockholm har utan lösningarna utgår från vad biblioteket kan bidra med för att möta uppgiften. Som vi nämnt tidigare anser vi att alla koncept vi har presenterat behövs eftersom det är ett komplex fråga. En enskild temporär insats kommer inte att lösa de grundläggande utmaningarna utan det är viktigt att det finns en kontinuitet och långsiktighet i arbetet med att möta målgruppen.

Ett exempel på hur detta kan fungera är att biblioteket skulle kunna utveckla samarbetet med ungdomsgårdarna i området. Biblioteket skulle kunna få mer kunskap om målgruppen om de var mer aktiva och sökte målgruppen genom ungdomsledarna. Det är nödvändigt med en kontinuerlig dialog med ungdomsgårdarna för att bygga upp förtroende och förståelse för varandras verksamheter. Genom att vi har etablerat kontakter med ledare och besökt ungdomsgårdarna har vi insett att det inte behöver vara så svårt att ta kontakt med dem och besöken har varit uppskattade. Under våra besök har även ungdomsgårdarna visat ett tydligt intresse för ökat samarbete med biblioteket. Genom att besöka ungdomsgårdarna och aktivt söka upp målgruppen underlättas även arbetet för att målgruppsanpassa utbudet.

(28)

Vår idé om mentorskap ser vi som en viktig del i en framtida verksamhet för målgruppen. Att vi inte gick vidare med det förslaget beror på att den inte hade tillräcklig innovationshöjd och vi upplevde att det är något som biblioteket själva kan starta. Dock så tror vi att mentorskap är den idé som kan bidra mest till att minska avståndet som finns mellan delar av samhället och flera i målgruppen. Därför vill vi uppmana biblioteket till att utveckla förevarande idé vidare. Vi har som tidigare nämnt varit i kontakt med företag i Kista angående mentorskap och rekommenderar biblioteket att använda den kontakten.

5.1 Att gå vidare med Zon 164

● Fler lokalt förankrade förebilder bör identifieras och inkluderas i arketyper. Både lokala och nationella kända personer och förebilder bör tillfrågas att vara med i utställningen av arketyper. Förslag från vår sida är Lilla Namo, Adam Tensta, Linda Pira och Ken Ring.

● Läspoddarna kan bli fler och även göras mer flexibla. Till exempel skulle det gå att göra en väggsida som kan fällas in för att placera en dator eller anteckningsblock. ● Ett urval av böcker kan väljas ut för att integreras i Läspodden, där de synkroniseras

med lämpligt ljud och ljus för att förstärka känslan i boken.

● Ökat samarbete med ungdomsgårdar, exempelvis kan de medverkande i

(29)

Del 2 - Utvärdering av Läspodden

I denna del behandlas det efterföljande arbetet med Läspodden och tester som utfördes på den färdiga prototypen efter att arbetet med Zon 164 avslutats.

6 Inledning

6.1 Zon 164

I rapporten Zon 164 - I Nya sätta att läsa (Del 1) undersöktes design thinking lösningar för att öka närvaron i Kista biblioteks lokaler från unga killar i socioekonomisk utsatta områden. Ett av av koncepten som tog fram ämnade att skapa en plats på Kista bibliotek för att främja en mer interaktiv läsupplevelse. Intervjuer med ungdomar i Järvaområdet gav insikter om att traditionell läsning uppfattas som för monoton, vilket resulterar i att det är svårt att hålla sig koncentrerad under en längre period. Ungdomarna hävdade att om läsningen kunde kompletteras med extern stimuli och vara mer interaktiv så skulle de kunna tänka sig läsa mer. Resultatet blev konceptet Läspodden, som är tänkt att fungera som en brygga mellan traditionell läsning och digital mediekonsumtion. Detta uppnåddes genom att inkludera interaktiva element kopplat till händelser i den bok som läses. Exempelvis kunde färg och ljud anpassas till unika händelser i boken så som att en karaktär i boken går genom en lövskog under hösten resulterar i att grönt, gult och rött ljus pulserar inne i Läspodden och att ljudet av prasslande löv spelas upp.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt användning av prototypen ger med avseende på kontrollerad ljud- och ljus stimuli i samband med läsning. Studien ämnar att undersöka om och hur detta kan påverka individens läsupplevelse samt återgivning av information.

Vår hypotes är att kontrollerad stimulans i form av ljud och ljus har en positiv inverkan på läsupplevelsen och återgivning av information.

6.2 Frågeställning:

(30)

7 Metod

7.1 Val av målgrupp

För del två valde vi att bredda den ursprungliga målgruppen pojkar 13-15 år till att även inkludera alla andra ålderskategorier samt kön. Anledningen till denna förändring var det dåliga deltagandet av vår ursprungliga målgrupp på Make- mässan på Digital Art Center i Kista där vi valde att ställa ut vår prototyp för att testa denna och få in feedback. En ytterligare anledning var också möjligheten vi fick av OpenLab att ställa ut Läspodden i deras lokaler på Valhallavägen som gjorde det möjligt för oss att ta dit testpersoner och utföra tester i lugn och ro utanför arbetstid i en mer kontrollerad miljö. Vidare gav detta oss också möjlighet att bredda vår ursprungliga frågeställning och undersöka hur användarnas återgivning av information påverkas med Läspodden.

7.2 Prototyp

Under arbetet i del ett togs en funktionsduglig prototyp fram i syfte att besvara

frågeställningarna i del två. I den initiala prototypen laborerade vi enbart med ljud kopplat till specifika händelser i böcker som vi spelade upp medan testpersonerna fick läsa. Vår första prototyp blev en väldigt enkel sådan för att följa riktlinjerna i design thinking processen och har illustrerats med en bild nedan. Responsen var väldigt positiv till denna typ av lösning då detta gjorde läsningen mer intressant enligt testpersonerna.

Bild 4. Första skiss på prototyp

(31)

Prototypen togs fram med avsikt att skapa en avskild miljö, utan distraherande element som tillåter användaren att bli uppslukad av läsandet. Detta möjliggjordes genom en design med ljuddämpande material som täcker insidan, riktade högtalare som stänger ute oönskat ljud, ljusslingor som kan ändra färg i taket samt avskärmande visir vid ingången.

(32)

Användagränssnitt

För att simulera ett mer realistiskt användarscenario utvecklades ett användargränssnitt med hjälp av plattformen arduino. Prototypen möjliggjorde för användaren att välja skräddarsydda läsupplevelse med ljud och ljus som var anpassade till den bok användaren valde. Till

arduino-plattformen kopplades en NFC läsare som möjliggjorde att användaren kunde skanna in en bok i Läspodden, och därmed starta den valda läsupplevelsen.

För att utvärdera olika element av prototypen, togs tre skräddarsydda läsupplevelser fram.

7.3 Tre läsupplevelser

Den första läsupplevelsen baserades på novellen pappersväggar av Lindqvist (2006). Novellen delades upp i fem delar med speciella ljus och ljudinställningar för varje del. Novellen hade märkts upp vid de tillfällen då kritiska miljöombyten skedde i texten. Då uppmanades användaren att trycka på en knapp för att ljud och ljus skulle vara i synk med de händelser som utspelade sig i novellen.

Den andra läsupplevelsen som utvecklades hade fokus på att utnyttja igenkänning av filmatiseringar av böcker för att uppmuntra läsande. Till detta användes boken Harry Potter och den vises sten av Rowling (1997). Här kopplades varje kapitel till ljud och ljus som skulle passa det som utspelade sig i syfte att förhöja upplevelsen.

Den tredje läsupplevelsen ämnade att försätta användaren i en plats av mental sinnesro i syfte att öka läs viljan genom att exempelvis förflytta användaren sinnesnärvaro från en hektisk vardag, till en lugn plats ute i skärgården med ljudet av vattnet som kluckar och en ljusblå himmel på en solig dag. Utöver detta exempel skapades ytterligare 9 stycken andra lägen, däribland djungel, lövskog, regnoväder med tillhörande färgtema.

Bild 6. Exempel på olika typer av belysning inuti Läspodden.

7.4 Intervjuer

Både kvantitativa och kvalitativa intervjuer hölls med testanvändare av Läspodden. Dessa utfördes kopplat till de tre läsupplevelser som beskrivs i kapitlet ovan. Syftet med

(33)

frågeställningar. Alla tester och intervjuer skedde i samband med Make- mässan på Digital Art Center i Kista samt i OpenLabs lokaler på KTH Valhallavägen.

Make- mässan på Digital Art Center i Kista

Vi valde att använda oss av kvantitativa tester av Läspodden på Make-mässan vid Digital Art Center i Kista (se bild 7). Anledningen till detta var då vi visste att besökarna på mässan skulle vara där en begränsad tid samt att de inte kom dit enbart för Läspodden. En

ytterligare anledning var att vi visste att mässan skulle dra mycket folk och att vi på så sätt enkelt skulle ha möjlighet att samla in mycket data.

Testdeltagare av Läspodden bestod av en bred grupp människor i olika åldrar och kön. Alla testdeltagare ombads testa alla tre läsupplevelser och sedan svara på en enkät som hade tagits fram i syfte att betygsätta dessa. Vår ambition var att med hjälp av denna data kunna utröna huruvida läsupplevelsen skiljer sig mellan de framtagna läsupplevelserna beroende på läsvanor och tidigare erfarenheter.

Bild 7. Läspodden på Make-mässan i Kista.

Kvalitativa tester på OpenLabs lokaler på Valhallavägen

Då tiden med deltagarna var begränsad under Make-mässan fanns det inte möjlighet att utvärdera informationsåtergivningsdelen. Ytterligare tester med kvalitativa intervjuer hölls då i Open Labs lokare på valhallavägen. Deltagarna fick svara på ett vidareutvecklat

frågeformulär samt delta i ett test av att återge information både utan och med Läspodden.

Tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna

Frågeställning 1​ - Hur påverkar Läspodden användarens läsupplevelse?

För att besvara frågeställning ett används alla tre modellerna som beskrivs i​ 7.3 Tre

(34)

samt kvantitativa metoder där deltagarna fick poängsätta de olika läsupplevelserna på en skala mellan ett till sju. Vidare valde vi även att undersöka användarnas tidigare erfarenheter kopplat till harry potter i syfte att se hur detta påverkar resultaten.

Frågeställning 2​ - Hur påverkas återgivning av information med och utan Läspodden?

För att besvara frågeställning två ämnade vi att låta två grupper läsa ett utdrag ur kapitel 9 i Harry potter och de vises sten. Första gruppen fick läsa texten utanför podden på en vanlig stol utan musik eller anpassat ljus i en lokal där de andra testanvändare befann sig vid tillfället. Den andra gruppen fick läsa samma text inne i Läspodden med anpassat ljus och ljud från filmatiseringen av boken där samma bit av historien utspelade sig. Efter varje testperson hade läst färdigt ställdes ett antal frågor för att undersöka vad personen kom ihåg från texten.

Vid valet av vilken text som skulle användas till återgivning av informationtestet valde vi aktivt bort den uppkodade novellen pappersväggar. Vi gjorde detta då denna innebar fysiska avbrott i läsningen som inte är representativa för hur traditionell läsning vanligtvis går till. Istället valdes Harry Potter då detta var en bok som redan har anpassad musik från filmatiseringen av boken.

(35)

8 Resultat

I detta kapitel presenteras resultat från utvärderingen av Läspodden med hjälp av kvantitativa och kvalitativa intervjuer.

8.1 Kvantitativa intervjuer på Make-mässan

Denna del går igenom de tester som utfördes på Make-mässan i Kista. Nedan åskådliggörs den data vi har kunnat utläsa från våra tester.

Syftet med de kvantitativa intervjuerna var att undersöka följande för att kunna besvara vår övergripande frågeställning: ​Hur påverkar Läspodden användarens läsupplevelser?

1. Deltagarnas tidigare läsvanor

2. Deltagarnas kännedom om harry potter och de vises sten 3. Deltagarnas preferens av sätt att läsa

4. Vilken av de tre läsupplevelserna (avsnitt 7.3) deltagarna föredrog

Svar mottogs av 33 deltagare som närvarade vi Make-mässan på Digital Art Center i Kista.

8.1.1 Bakgrundsfrågor

För att kartlägga deltagarnas läsvanor ställdes frågan: “Hur ofta läser du böcker?”

Figur 1 - 33 svar - Hur ofta deltagarna läser böcker

(36)

På frågan svarade de som följande:

Figur 2 - Antalet deltagare som sett filmen “Harry potter och de vises sten”

(37)

8.1.2 Betygsättning av respektive läsupplevelse

Deltagarna fick sedan läsa de tre scenarier som beskrivs i avsnitt 7.2 och betygsätta respektive läsupplevelse.

Figur 3 - Betygsättning av pappersväggar i podden 1-7 (horisontell axel) kontra antalet svarande (vertikal axel)

(38)

Figur 5 - Betygsättning av Harry potter i podden med harry potter musik 1-7 (horisontell axel) kontra antalet svarande (vertikal axel)

Figur 6 - 33 svar - Medelvärdet för respektive läsupplevelse i Läspodden

Här ser vi att Harry Potter med Harry Potter musik i Läspodden var den läsupplevelsen som fick högst medelvärde. På andra plats kom Harry Potter med ambience musik i Läspodden. På tredje plats kom Pappersväggar i Läspodden.

8.1.3 Korrelationer

(39)

och sedan räknas ett medelvärde fram för respektive läge ut. Detta gav upphov till följande resultat:

Figur 7 - (Ja - 24st, Nej - 5st, Vet ej - 4st) Snittbetyget för respektive svarsalternativ

Ja - De som sett filmen Harry Potter - De vises sten

Ur diagrammet kan vi utläsa att testdeltagare som tidigare hade sett filmen var de som gav läget med filmmusiken högre betyg än det med ambiance musiken. Vidare gav denna grupp också högre betyg generellt gentemot de som inte hade sett filmen eller inte kom ihåg om de hade sett filmen.

Nej - De som inte hade sett filmen Harry Potter - De vises sten

Avseende de som inte sett filmen tidigare såg vi ett tydligt mönster i att de inte alls

uppskattade filmmusiken lika mycket som de som tidigare sett filmen. Istället uppskattades ambiance musiken i mycket högre utsträckning hos denna grupp.

Vet ej - De som inte kom ihåg om de sett Harry Potter

För gruppen som inte kom ihåg om de sett filmen eller ej såg vi väldigt liknande resultat som de som svarade att de inte hade sett filmen. Även här uppskattades ambiancemusiken mer än filmmusiken.

(40)

Figur 8 - 33 svar - Hur ofta läser du böcker (horisontell axel) kontra betyg för respektive läsupplevelse (vertikal axel)

Läsupplevelsen av pappersväggar i podden

Gruppen som sa sig aldrig läsa böcker gav läsupplevelsen av pappersväggar lägst betyg utav alla deltagare.

Högst betyg gav gruppen som sa sig läsa en gång i veckan, samt flera gånger i veckan.

Läsupplevelse av Harry Potter med Harry Potter musik i podden

Även här var det deltagare som läser en gång i veckan som gav läsupplevelsen högst betyg. Lägst betyg gav deltagare som svarat att de aldrig läser, samt de som läser flera gånger i veckan.

Läsupplevelsen av Harry Potter med ambience musik i podden

Högst betyg gav deltagare som läser en gång i veckan.

Lägst betyg gav deltagare som svarat att de aldrig läser, samt de som läser flera gånger i veckan.

(41)

Figur 9 - 33 deltagare - Hur ofta läser du böcker (horisontell axel) kontra antal svarande per kategori (vertikal axel)

Överlag föredrogs läsning i Läspodden oavsett läsvana. Gruppen som läser flera gånger i veckan föredrog i större utsträckning traditionell läsning jämfört med de andra grupperna (3/8).

Endast i gruppen som sa sig aldrig läsa böcker svarade 2/4 att de inte visste vilken av typ av läsning de föredrog.

8.1.4 Föredragen läsupplevelse

(42)

Figur 10 - 33 svar - Vilken läsupplevelse ansåg deltagarna vara bäst?

Avslutningsvis fick deltagarna svara på om de tyckte bäst om att läsa i eller utanför Läspodden.

(43)

8.2 Kvalitativa och kvantitativa intervjuer på OpenLab

Denna del behandlar de mer djupgående tester och intervjuer kopplat till upplevelse och förmåga att återge text i olika miljöer.

Tio personer bjöds in för att testa Läspodden i OpenLabs lokaler på Vallhallavägen.

Syftet med intervjuerna var att undersöka två saker:

1. Huruvida deltagarnas föredrog att läsa de tre utvalda texterna i avsnitt 7.3 på traditionellt sätt, eller med hjälp utav Läspodden.

2. Huruvida läsning med hjälp av Läspodden påverkar återgivningen av information från text.

Även här undersöktes deltagarnas tidigare läserfarenheter, kännedom om harry potter och de vises sten, samt preferens av sätt att läsa.

8.2.1 Olika typer av läsupplevelser

Läsning utan Läspodden

Ur intervjuerna framkom det att traditionell läsning ofta uppfattades som tråkig och att tröskeln ofta var hög för att komma igång. Vidare påtalade flera av deltagarna att det var svårt att hålla koncentrationen uppe när de läste traditionellt pga yttre störmoment som skedde i lokalen de befann sig i under testet. Momenten med läsning utan Läspodden tog överlag betydligt längre tid än de motsvarande inuti Läspodden. Detta berodde på att deltagarna valde att svara på tilltal från utomstående och tillät sig störas under testerna.

“Hade svårt att koncentrera mig då jag inte gillade texten och pga allt ljud i lokalen” “Det var aningen svårt att koncentrera sig med allt som pågick runtomkring”

“Påminner mig om något jag läste på svenskalektionen i gymnasiet. Tyckte inte att texten var speciellt underhållande”

Läsupplevelsen mellan Pappersväggar och Harry Potter skiljer sig något till Harry Potters fördel. Många av deltagarna hade sedan tidigare kännedom om Harry Potter serien och uppskattade den typen av böcker mer än novellen pappersväggar.

“Harry potter är en klassiker. Har läst alla böckerna flera gånger. Bra bok!”

Jag läser nästan varje dag och är van vid att läsa utan något alls, möjligen musik på  tunnelbanan för att stänga ute annat ljud. Tycker Harry Potter är bättre som bok än vad 

(44)

Vissa deltagare tyckte även att det var svårt att betygsätta läsningen utanför Läspodden, då frågan istället handlar om huruvida texten de läser var bra eller inte.

“Svårt att betygsätta. Det var en text som jag nog normalt inte skulle läsa.”

Läsning av novellen Pappersväggar i Läspodden

På frågan “beskriv läsupplevelsen av pappersväggar i Läspodden” var svar som ansåg att den omslutande känslan av Läspodden var av positivt karaktär. Deltagarna uppfattade att detta resulterade i en lägre ljudnivå utifrån samt en mer privat känsla. Förhöjd läsupplevelse var också en återkommande motivering.

“Tyckte att det var en häftig upplevelse att läsa i podden då det var omslutande och hela läsupplevelsen kändes mer närvarande. Speciellt ljudet tycker jag skärmade av allt utifrån väldigt mycket. Tänkte dock inte så mycket på ljuset inne i podden, det var inte lika påtagligt som ljudet och avskärmningen.”

Lite mer spännande med ljudet under textens gång. Speciellt gillade jag lövskogsljudet, får mig att tänka på hösten som är min favoritårstid! Skulle vilja testa med en annan bok!

Nackdelarna med detta läge var att deltagarna upplevde att upplevelsen avbröts något i och med byte av ljud samt ljus som skedde manuellt genom knapptryckning vid anvisat tillfälle i texten. Detta vägdes dock upp av den unika upplevelsen.

“Kul grej, men krävs nog väldigt mycket jobb för att få till idén på riktigt. Sedan så behöver upplevelsen vara seamless för att man kunna använda det praktiskt. Att behöva klicka efter ett par meningar ger ingen vidare upplevelse”

Läsning av Harry Potter och de vises sten med Harry Potter musik i Läspodden

Majoriteten av deltagarna betygsatte upplevelsen högre när de satt i Läspodden gentemot när de satt utanför. Ett flertal deltagare uppskattade konceptet och sa bland annat att det väckte minnen från när de läste harry potter böcker som unga samt att miljön som skapas inuti Läspodden förhöjde upplevelsen.

“Superkul. Tyckte det höjde upplevelsen jättemycket. Som jag sa förut så får det en mer filmisk känsla när man lägger till ljudet. Podden är ju rätt mysig också så när man stänger runt sig.”

References

Related documents

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem skriva en artikel om en orm.. Varje grupp väljer en orm från listan nedan, eller tar reda på mer om en speciell

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem välja en blomma från filmen att lära sig mer om?. Arbetet kan svara på frågor som: Var

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem arbeta vidare kring olika bergarter.. Varje grupp väljer en bergart från listan nedan, eller tar reda på mer om

Varje grupp skriver varje begrepp på ett litet papper (A5/A6) och skriver en kort förklaring, i egna ord, vad begreppet betyder. De kan med fördel ta hjälp av för- klaringarna

Låt gärna eleverna svara på frågorna under filmens gång, enskilt eller i grupper om 2–4.. Frågorna är indelade efter filmens kapitel för att du ska kunna pausa om någon

Låt eleverna skriva klart sina svar efter filmen, innan du går igenom dem gemensamt och sam- manfattar på tavlan.. Hur

I boken 37 Percy Jackson kastas vi ganska snabbt in i berättelsen då vändpunkten kommer redan vid den fjortonde sidan när hans lärare i algebra Mrs Dodds förvandlas till ett

– Resultaten från händelseanalyser och den ökade kunskap dessa ger skulle också kunna samlas i regionala kun- skapscentra för att därifrån spridas till fler inom sjukvården