UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats
HT 2009
Faktorer som påverkar val av betalningsmedel
- En studie av privatpersoners och handlares syn på kort och kontanter
1
Sammandrag
Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till kontanter. Vissa menar att kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar.
Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare. Enkäterna har utformats utefter tidigare forskning, bakgrund och teori. Teorin i uppsatsen förklarar för- och nackdelar med kort och kontanter, hur prissättningen för betalningsmedel är utformat samt motstånd mot förändring och two-sided markets.
Vår data användes för att finna samband mellan kortbetalning och olika faktorer som påverkar valet av betalningsmedel. Genom statistisk analys i form av korrelation fann vi att ålder, utbildningsbakgrund och storleken på betalningsbeloppet påverkar privatpersoners val av betalningsmedel. Vidare fann vi att handlare föredrog kontantbetalning då det gällde småbelopp. Studien visade att handlares uppfattning kring betalningsmedel påverkar deras kunders val av kort eller kontanter vid betalningstillfället.
För att kontantbetalning ska ersättas av kortbetalning i större utsträckning än idag bör prissättningen av de båda betalningsmedlen ses över. Handlarnas motstånd mot kortbetalning kan ändras genom sänkta transaktionsavgifter vid småbelopp. För att få privatpersoner att använda mindre kontanter skulle avgiftsbelagda kontantuttag vara en väg att gå.
Nyckelord: faktorer som påverkar betalningsmedel, betalningsmedel, kort och kontanter,
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1TIDIGARE FORSKNING ... 5
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.3VÅR STUDIE ... 7 1.4DISPOSITION ... 8 2. BAKGRUND... 9 2.1SVERIGES BETALNINGSSYSTEM ... 9 2.2KONTANTMARKNADEN ... 9 2.3KORTMARKNADEN... 10 3. TEORI ... 11
3.1FÖR- OCH NACKDELAR MED KONTANTER ... 11
3.2FÖR- OCH NACKDELAR MED KORT ... 12
3.3TWO-SIDED MARKET ... 12
3.4BANKERNAS PRISSÄTTNING AV BETALNINGSMEDEL ... 13
3.5MOTSTÅND MOT FÖRÄNDRING ... 14
4. STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 15
4.1TILLÄMPNING AV BAKGRUND OCH TEORI ... 15
4.2UNDERSÖKNINGSMETOD ... 15
4.3PILOTSTUDIE ... 16
4.4POPULATION OCH URVAL ... 16
4.5ENKÄTUTFORMNING - OPERATIONALISERING ... 17
4.5.1 Enkät till privatpersoner ... 18
4.5.2 Enkät till handlare... 19
4.6INSAMLANDE OCH HANTERING AV DATA... 21
4.7STATISTIK ANALYSMETOD ... 22
4.8METODKRITIK ... 23
5. EMPIRI ... 24
5.1SVARANDE PÅ ENKÄTEN RIKTAD TILL PRIVATPERSONER ... 24
5.2SAMBANDSANALYS OCH FÖRKLARING AV PRIVATPERSONERS BETALNINGSMÖNSTER ... 25
5.2.1 Kön och dess samband med kortbetalningar ... 25
5.2.2 Ålders samband med kortbetalningar ... 25
5.2.3 Utbildningsbakgrunds samband med kortbetalningar ... 26
5.2.4 Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar och ålder ... 27
5.2.5 Var används kontanter och varför? ... 28
5.2.6 Utveckling av kortanvändandet och följder av eventuell avgift för kontanter ... 30
5.3SVARANDE PÅ ENKÄTEN RIKTAD TILL HANDLARE ... 30
5.4SAMBANDSANALYS AV HANDLARNAS UPPFATTNING KRING BETALNINGSMEDEL ... 30
5.4.1 Betalningar under 100 kr och dess samband med kortbetalningar ... 31
5.4.2 Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar ... 31
5.4.3 Betalningsmedel som föredras generellt och dess samband med kortbetalningar ... 32
5.4.4 Betalningsmedel som föredras vid småbelopp och dess samband med kortbetalningar ... 32
3
6. ANALYS ... 33
6.1VILKA ANLEDNINGAR HAR PRIVATPERSONER TILL ATT ANVÄNDA KONTANTER? ... 33
6.2VILKA FAKTORER PÅVERKAR VALET AV BETALNINGSMEDEL? ... 34
6.3HUR KAN SAMHÄLLET MINSKA ANVÄNDNINGEN AV KONTANTER? ... 35
6.4DISKUSSION ... 36
7. AVSLUTNING ... 38
7.1SLUTSATSER ... 38
7.2FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 39
REFERENSER ... 40
ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 40
TIDSKRIFTER ... 42
BÖCKER ... 42
UTREDNINGAR OCH UPPSATSER ... 43
BILAGA 1 ... 44
INTERVJUFORMULÄR - PRIVATPERSONER ... 44
INTERVJUFORMULÄR - FÖRETAG... 45
BILAGA 2 ... 46
MOTIVERING TILL VARFÖR VISSA HANDLARE INTE TAR EMOT KORT ... 46
MOTIVERING TILL VAL AV BETALNINGSMEDEL FÖR HANDLARE ... 46
BILAGA 3 ... 47
EXEMPEL PÅ KODNING AV DATA FÖR PRIVATPERSONER ... 47
4
1. Inledning
Kontanter och dess användningsområde har de senaste 40 åren genomgått en förändringsprocess från att vara det enda accepterade betalningsmedlet till att kompletteras med en mängd av alternativ. I dagens samhälle används allt ifrån konto- och kreditkort till Internetbank istället för kontanter vid penningtransaktioner. Enligt Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur vid Svenska Bankföreningen, finns det idag inget stort tekniskt hinder mot att helt avskaffa kontanthanteringen utan det rör sig snarare om en lagstiftningsfråga (Odeh 2008). Det finns flera intressenter som arbetar utifrån ett kontantlöst perspektiv. Exempelvis har vissa banker tagit bort kontanter helt från sina kontor (SVT 2009) och andra har aldrig haft det överhuvudtaget (Länsförsäkringar 2009). Samtidigt försvinner kontantbetalning på landsting och vårdcentraler över landet. Anledningarna till denna utveckling är bland annat att kontanthanteringen är kostsam, medför ökad rånrisk och underlättar hanteringen av ”svarta” pengar. Risken med kontanter aktualiserades under hösten 2009 när det spektakulära värderånet mot G4S värdedepå i Västberga genomfördes. (Blåvarg et al.2005; Landstinget i Östergötland 2009; By 2009). Enligt en undersökning gjord av Sveriges Riksbank uppgår samhällets totala kostnader för kontanter till 6,5 miljarder kronor vilket kan jämföras med kostnader relaterade till kort på 1,9 miljarder kronor. Det finns således ekonomiska incitament till att minska kontantanvändandet.
Genom alla tider har förändring varit ett djupt rotat och förankrat begrepp i samhället (Nationalencyklopedin, ”Förändring”). Alla människor är dagligen delaktiga i aktiviteter som rör förändring, men trots detta kvarstår ett motstånd mot denna företeelse. Dagens utveckling mot minskad kontanthantering är intressant att belysa utifrån ett förändringsperspektiv eftersom kontanter trots dagens tekniska lösningar fortfarande används i stor utsträckning. Redan i slutet av 1960-talet talades om det kommande kontantlösa samhället, men trots dessa framtidsutsikter används fortfarande kontanter i stor utsträckning. De senaste fem årens utveckling av det utstående värdet till allmänheten av sedlar och mynt visar att det har varit mer eller mindre konstant. (Riksbanken 2009; Riksbanken 2008)
5 fotspår”. Citatet förklaras genom att han menar att det blir lättare att spåra och kartlägga folks liv. Kontanter kan således ses som ett viktigt integritetsskydd för den enskilde individen. (Odeh 2008) Det finns också intressenter vars verksamhet delvis grundar sig i kontanthantering. Som exempel kan nämnas säkerhetsföretagen vars affärsidé utgår från att människor använder kontanter, annars finns det inget att skydda. Mikael Johansson, informatör på säkerhetsföretagens branschorganisation Sweguard, menar att ”Folk har ett behov av att använda kontanter”. Vidare hävdar Johansson att det inte är realistiskt för regeringen att minska omloppet av kontanter, det går inte att lagstifta bort kontanter ur våra plånböcker. (Grundberg 2009)
Utifrån diskussionen ovan finns det olika intressenter och uppfattningar kring kontanter. Men vilken uppfattning har egentligen privatpersoner och handlare? Det är trots allt dessa som är sist i kedjan och faktiskt avgör vilket betalningsmedel som ska användas.
1.1 Tidigare forskning
Det finns en rad olika studier och artiklar kring betalningsvanor och vad de kostar samhället. I en uppsats skriven vid Högskolan Kristianstad (Andersson et al., 2005) försöker författarna utreda varför privatpersoner fortfarande betalar med kontanter och hur samhället ska gå tillväga för att öka kortanvändningen. Författarna kommer fram till att den största anledningen till att människor betalar med kontanter är att betalningsmottagarna inte erbjuder kortbetalning. Vidare hävdar författarna att människor bär på kontanter för att de då känner att de kan betala för sig samt att säkerheten vid kortbetalningar inte är fullgod. Andra uppsatser är skrivna utifrån en bankers perspektiv och hur de ska kunna fasa ut kontanthanteringen från sina kontor (Alinvi 2009).
6 preferenser angående val av betalningsmedel. Författaren kommer fram till att sannolikheten för att välja ett speciellt betalningsmedel varierar med faktorer som inkomst, utbildningsbakgrund och ålder. Kön har däremot ingen signifikant betydelse vid valet. En ung individ, oavsett kön, med hög inkomst samt akademisk bakgrund har enligt författaren störst sannolikhet att betala med någon form av elektroniskt betalningsmedel.
Humphrey et al. (2001) undersöker fördelarna med elektroniska betalningar. Författarna hävdar att ett land kan dra ner sina kostnader anknutna till sitt betalningssystem med så mycket som en tredjedel av tidigare kostnader genom att gå över till mer elektroniska betalningar. Ett lands kostnader för betalningssystemet uppgår till cirka 3 procent av bruttonationalprodukten. På företagsnivå finns också pengar att spara. Eftersom kontanttransaktioner inte går direkt mellan konton måste företagare öka sitt rörelsekapital med alla transaktioner som involverar pengar. En minskning av kontanthantering skulle således innebära att varje enskilt företag inte behöver lika stora investeringar för att driva den dagliga verksamheten. De förklarar sedan att yngre individer är mer öppna för nya betalningsmedel, delvis för att de inte har en bakgrund där de har varit tvungna att förlita sig på kontanter. Författarna avslutar artikeln med att säga att individer är känsliga för tydlig prissättning av betalningsmedel. De menar att om konsumenterna skulle betala de verkliga kostnader som respektive betalningsmedel ger upphov till skulle elektroniska betalningar öka. Detta eftersom de för med sig lägre kostnader än kontantbetalning.
Ovanstående forskning används som stöd för vår studie och ger oss möjlighet att jämföra och analysera de resultat som vi presenterar genom vår undersökning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Utifrån de faktorer som påverkar vill vi ge förslag på hur samhället kan minska användningen av kontanter. För att specificera hur vi ska svara på vårt syfte presenteras tre frågeställningar som vi undersöker. Dessa ligger till grund för hur vår studie är utformad.
Fråga 1: Vilka anledningar har privatpersoner till att använda kontanter?
7 barriärer är den största anledning till att de använder kontanter. Således används frågan som en grund för att svara på frågeställning 3.
Fråga 2: Vilka faktorer påverkar valet av betalningsmedel?
Genom arbetet undersöker vi om kön, ålder, utbildningsbakgrund, betalningsbeloppets storlek samt om butiken där betalningen sker påverkar valet av betalningsmedel. Motivering till valet av de faktorer som vi undersöker finns i metodavsnittet. Tillsammans med frågeställning 1 möjliggör denna fråga för oss att finna orsaker till varför privatpersoner använder respektive betalningsmedel, vilket är en förutsättning för att svara på den sista frågeställningen.
Fråga 3: Hur kan samhället minska användningen av kontanter?
Enligt den debatt som belyses i vår inledning finns det både för- och nackdelar med minskat kontantanvändande. Vi tar ståndpunkten att det, förutsatt att systemet inte missbrukas, finns starkare motiv till minskat kontantanvändande och därför vill vi genom denna uppsats belysa hur detta ska kunna ske. Genom de svar vi finner på frågeställning 1 och 2 kan vi sedan ge förslag och analysera hur vi ska minska användning av kontanter i dagens samhälle.
1.3 Vår studie
För att kunna svara på vårt syfte har vi valt att göra en undersökning i mikroperspektiv. Inom ramen för denna uppsats finns begränsat med tid och resurser, vilket hindrar att genomföra en heltäckande studie av Sverige. Att fokusera på ett specifikt geografiskt område ökar genomförbarheten.
Vi söker en stad med mindre population och stadskärna där många etablerade butiker finns för att på det sättet underlätta vårt datainsamlande. Butikerna i små orter är i regel av mindre storlek vilket innebär att den personal som har kunskap kring enkätens innehåll finns tillgängliga eftersom det ofta är butiksägarna som tar emot kunder. En stad som passar väl in på våra kriterier är Vadstena beläget vid norra Vättern i Östergötland. En bidragande orsak till vårt val är att en av uppsatsens författare har god lokal kännedom om staden.
8
1.4 Disposition
Avslutning
I detta kapitel presenteras slutsatser utifrån de faktorer som vi funnit påverkar och hur man utifrån dessa kan skapa incitament för att använda mer kortbetalningar. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.
Analys
I detta kapitel görs en analys av den data vi presenterat i empirin. Data kommer att belysas utifrån de teoretiska begrepp som tidigare har presenterats & tidgare forskning. I analysen kommer respektive frågeställning att besvaras.
Empiri
I detta kapitel presenteras de resultat vi fått fram efter vår undersökning. Stor vikt ligger vid sambansanalyser för att utreda varför kort eller kontanter används.
Metod
I detta kapitel presenteras varför vi valt enkäter som undersökningsmetod, vilken population vi undersökt samt vilka frågor vi använt oss av i vår enkät. Den statistiska analysmetod som vi använder presenteras också.
Teori
I detta kapitel presenteras den teoretiska referensram som vi använder oss av. För- och nackdelar med kort och kontanter, two-sided markets, bankers prissättning av betalningsmedel och motstånd mot förändring presenteras.
Bakgrund
Detta kapitel är till för att skapa en allmän bild av marknaden som vi undersöker, vilket sätter in vårt problem i ett större sammanhang.
Inledning
9
2. Bakgrund
___________________________________________________________________________ Avsnittet nedan fungerar som ett underlag för vår undersökning. Läsaren får först en förklaring till Sveriges betalningssystem och därefter presenteras kontanters och korts användningsområde samt vilka kostnader de ger upphov till för samhället. Avsnittet är till för att skapa en allmän bild av marknaden som vi undersöker och ge läsaren en grundligare förståelse för det sammanhang som vårt problem finns i.
___________________________________________________________________________
2.1 Sveriges betalningssystem
En förutsättning för dagens samhälle är ett väl fungerande finansiellt system. Grunden i systemet är att människor på ett lätt och smidigt sätt kan överföra värde till varandra, att genomföra betalningar. Tidigare skedde sådana transaktioner i form av byte av varor eller tjänster mellan två parter, vanligen kallat bytesekonomi. Dagens marknadsekonomi är uppbyggd kring ett betalningssystem med standardiserade betalningsmedel i form av pengar utan reellt värde, vilket har lett till avsevärt sänkta transaktionskostnader. För att vårt betalningssystem ska fungera krävs hög tillit till de ansvariga, vilket visar sig ha fungerat bäst genom att en offentlig myndighet har haft monopolställning kring penningpolitiken. (SOU 2000:11, s. 428) Sveriges finansiella system styrs i grunden av vår centralbank, Sveriges Riksbank (härefter benämnt Riksbanken). Dess huvudsakliga uppgift är att ”ge ut sedlar och mynt och se till att de behåller sitt värde över tiden” (Riksbanken 2009:2). Riksbanken ska också kontrollera att vårt finansiella system fungerar på ett tillförlitligt sätt och att betalningar går att genomföra utan problem. Således är denna myndighet den enskilt viktigaste aktören för ett väl fungerande betalningssystem i Sverige. Även om Riksbanken rent formellt sätt styr penningmängden är det främst banker som står för den praktiska distributionen. (Riksbanken 2009:2)
2.2 Kontantmarknaden
10 Kostnaden för kontanter består av olika delar. Först kommer Riksbankens kostnader i samband med produktion av sedlar och mynt. Därefter kommer kostnader som uppstår i samband med att allmänheten får tillgång till kontanter. Dessa består bland annat av distributions-, säkerhets-, personal- och försäkringskostnader som främst banker har. Uppförandet och underhållet av uttagsautomater står också för en del av kostnaderna. Samhällets totala kostnader för kontanter uppgår till drygt 6,5 miljarder kronor eller 4,7 kr per
kontanttransaktion. (Bergman et al., ss. 7-12)
2.3 Kortmarknaden
Konsumenternas bank- & finansbyrå beskriver betal- och kreditkort tillsammans med debetkort, automatkort och bankkort under benämningen kontokort (härefter benämnt kort). Gemensamt för de olika korten är att innehavarens namn och kortnummer är präglat på kortet och att kortet kan användas som betalning för varor och tjänster hos inköpsställen som accepterar kort som betalningsmedel. Det som skiljer dem åt är kortens betalningsvillkor. (Konsumenternas bank- & finansbyrå 2009) De flesta typer av kort är användbara i uttagsautomater vilket innebär att kortinnehavaren lätt kan få tillgång till kontanter genom sitt kort. Många butiker erbjuder även sina kunder att debitera kortet på ett högre belopp än vad kunden har köpt varor för, vilket innebär att kunden får den överskjutande delen i form av kontanter. Detta innebär att kort är en lättillgänglig källa för kontanter. (Visa 2007)
11
3. Teori
___________________________________________________________________________ Avsnittet nedan fungerar som en teoretisk referensram i vårt vidare arbete. Läsaren får först en beskrivning av för- och nackdelar med respektive betalningsmedel. Sedan förklaras att kortbetalningsmarknaden är en så kallad two-sided market, hur bankerna prissätter de olika betalningsmedlen och en teori kring varför människor gör motstånd mot förändring.
___________________________________________________________________________
3.1 För- och nackdelar med kontanter
Vid en transaktion med kontanter är det endast betalningsmottagaren och
betalningsavsändaren som är involverade. Kontanttransaktioner är det enda betalningsmedel som inte kräver några mellanhänder vid själva överföringstillfället. De gånger privatpersoner möts som köpare och säljare rent fysiskt är kontanter det främsta betalningsmedlet. Detta eftersom personerna i regel vill genomföra transaktionen så snabbt och smidigt som möjligt. Kontanter är också idealiskt om de inblandade parterna inte vill att en transaktion ska vara synlig för utomstående, vilket i vissa sammanhang kan vara bra. Vissa intressenter ser kontanter som ett skydd mot den personliga integriteten eftersom kortbetalningar går att spåra elektroniskt. (Odeh 2008) Däremot är denna fördel inte enbart positiv. Andersson och Guibourg (2001) menar att mellan 45 och 65 procent av kontantanvändandet i Sverige används vid olaglig verksamhet för att transaktionerna inte ska gå att spåra. Kontanters osynlighet kan således vara ett problem för samhället i stort. (SOU 2004:52, s. 103; Andersson & Guibourg 2001, ss. 28-37).
En fördel med kontanter som betalningsmedel är att det inte finns några kostnader för enskilda individer kopplade till användandet. Det är idag gratis att ta ut kontanter över disk på ett bankkontor eller via en uttagsautomat trots att bankerna har tydliga utgifter kopplade till kontanthanteringen, vilket finns beskrivet under rubrik 2.2 Kontantmarknaden. (SOU 2004:52, s. 105; Bergman et al., s. 9)
12 pengar utan att kunna få dem tillbaka. Om individen förlorar sitt kort är det bara att spärra det och risken att bli av med pengar försvinner.
3.2 För- och nackdelar med kort
Enkelheten och smidigheten är något som många framhäver vad gäller kortbetalningar. Vid kortbetalning behöver konsumenten sitt kort och sin kod som är kopplat till kortet för att kunna genomföra ett köp, vilket innebär att anskaffandet av kontanter inte behöver
genomföras innan köp. Det sparar tid för konsumenten och gör köpsituationen mer effektiv.
Distribution och hantering av kontanter kostar som redan nämnts samhället stora summor varje år, vilka går att minska om kortbetalning ökar. Genom kortbetalning minskas flödet av kontanter hos banker och butiker vilket minskar risken för rån vilket är ytterligare en fördel med kort. (Swedbank, 2009)
Vissa anser att kort är en säkerhetsrisk då risken för kortbedrägeri finns. Enligt
brottsförebyggande rådet (2009) har antalet bedrägerier ökat under de senaste åren. Det
samlade värdet av bedrägerier kopplat till kortbetalning har stigit från 135 miljoner 2003 till 190 miljoner 2008, vilket motsvarar en ökning med 41 procent. Viktigt att väga in är att summan av korttransaktioner år 2003 var 416 miljarder i jämförelse med 771 miljarder 2008, en ökning motsvarande 85 procent. (Euromonitor International 2009:1) Således ökar inte antalet kortbedrägerier lika mycket som värdet av de totala korttransaktionerna. Ett steg mot ökad säkerhet är att de tidigare kontokorten med endast en magnetremsa byts ut mot kontokort med ett chip vilket är svårare att förfalska. I England, där de var tidiga med chiptekniken, har de lyckats minska bedrägerikostnaderna med mellan 55 och 60 procent. (Euromonitor International 2009:2; SOU 2004:52)
3.3 Two-sided market
13 presterar/beter sig mot den andra parten. Vad som ligger i fokus i diskussionen kring two-sided markets är att få med sig parterna genom att ta rätt betalt av respektive sida. Ur kortföretagens synvinkel innebär det att sätta rätt pris för att få både människor att använda kort och handlare att ta emot kort. Fel prissättning innebär färre antal transaktioner. (Rysman 2007) I Sverige är korttransaktioner kostnadsfria för kunden medan handlaren är den part som står för transaktionsavgifterna. En sådan lösning kan uppstå när privatpersoner är mer priskänsliga än handlaren. Bankerna och kortföretagen skapar ett incitament för kunderna att använda sig av kort och om en stor efterfrågan finns bland kunderna leder det till att handlarnas intresse ökar för att få ta del av nätverket, trots att det är de som står för kostnaderna. (Jonker 2007)
Figur 1: Betalning med kort – pengarnas väg
3.4 Bankernas prissättning av betalningsmedel
Alla betalningsmedel utom kontanter generar nettovinster för bankerna. Kort är det betalningsmedel som står för de största intäkterna. Däremot har bankerna ungefär lika stora utgifter för kontanthanteringen som de vinner på kort. Således subventionerar kortbetalningar distributionen av kontanter till allmänheten. Bankerna är väl medvetna om denna situation. Anledning till att de inte har ändrat prisstrukturen, så att det kostar att ta ut kontanter, är förmodligen att de är rädda för att vara den första aktören som genomför förändringen och då riskerar att tappa kunder och marknadsandelar. Avsaknaden av prissignaler är förmodligen en av anledningarna till att vi använder kontanter i den utsträckning som vi gör idag. Hade respektive betalningsmedel varit prissatt utefter deras faktiska kostnader skulle förmodligen elektroniska betalningar ta över än mer. (Guibourg & Segendorff 2007, ss. 6-12)
Kortinnehavare Kortinnehavarens
bank Handlarens bank Handlare
14
3.5 Motstånd mot förändring
Förändring är ett omdebatterat och väl undersökt fenomen, inte bara i den akademiska världen utan även bland allmänheten. Alla har någon gång varit med om en förändring i sitt liv, oavsett om det är på ett professionellt eller personligt plan. Allt som oftast är reaktionerna inte odelat positiva. Motstånd mot förändring är en av de saker som vi vill undersöka och se om det har påverkat människor att fortsätta använda kontanter trots att det finns andra
betalningsmedel. Nedan följer en teoretisk ansats som beskriver varför människor gör
motstånd mot förändringar.
Michael F. Walsh et al. har efter studier av hur kunder reagerar på förändring tagit fram sex stycken faktorer som påverkar vårt handlande. De fyra som är mest intressanta för vår studie presenteras nedan:
Förutsägbarhet/stabilitet/tradition: kunder gillar i allmänhet inte att överraskas utan de vill att deras omgivning ska vara förutsägbar. Har de agerat på ett visst sätt vill de att utgången av det agerandet ska vara detsamma nästa gång också. Alla typer av förändring kan sägas hota detta handlande och är därmed något som kunder gör motstånd mot.
Känslomässiga hot: har kunden upplevt att hon varit med om något bra vill hon gärna inte att detta förändras till nästa gång hon upprepar samma handlande. En förändring är i detta sammanhang ett hot mot något som kunden ansett varit bra.
Otillräcklig logik vid förändring: kunden står bakom förändringar på problem som hon känner till. Om det inte finns något problem för kunden finns ingen anledning till förändring.
15
4. Studiens tillvägagångssätt
___________________________________________________________________________ I detta avsnitt beskriver vi de metodval vi har gjort i samband med vår undersökning. Först presenterar vi hur vi tillämpar bakgrund och teori i uppsatsen. Efter det förklaras varför vi har valt enkäter som undersökningsmetod. Därefter beskriver vi den population vi undersökt samt vilka urvalskriterier vi använt oss av. Sedan kommer vi till operationaliseringsfasen där vi presenterar vilka frågor vi ställt i enkäterna och varför dessa frågor hjälper oss att svara på vårt syfte. Avslutningsvis presenteras de statistiska analysmetoder som vi använt oss av för att svara på våra frågeställningar samt ett avsnitt som behandlar metodkritik.
___________________________________________________________________________
4.1 Tillämpning av bakgrund och teori
Bakgrundsdelen sätter diskussionen kring kort och kontanter i ett bredare sammanhang genom att förklara respektive betalningsmedels användningsområde och funktion i samhället. De för- och nackdelar som beskrivs i teoriavsnittet används som riktlinjer för vilka typer av frågor vi har valt att ställa i våra enkätundersökningar. De hjälper alltså till med att operationalisera vår undersökning eftersom de ger uppslag till vilka faktorer som eventuellt kan påverka valet av betalningsmedel. Teorierna kring two-sided markets, bankernas prissättning av betalningsmedel och motstånd mot förändring används främst i analysen som stöd för att utveckla resultaten av vår undersökning. Samtidigt gav dessa avsnitt infallsvinklar på hur vår studie skulle genomföras. Two-sided markets tydliggjorde till exempel vikten av att ta med handlarnas inställning till respektive betalningsmedel. Vad gäller teorin om motstånd mot förändring är den en viktig del i uppsatsen därför att den gav oss vägledning vid utformningen av frågeställningarna. Den gav oss också möjlighet att applicera om kontantanvändande gick att förklara på grund av att människor i grund och botten ser förändringar som ett problem.
4.2 Undersökningsmetod
För att undersöka våra frågeställningar använde vi oss av två olika enkäter, en riktad mot privatpersoner och en riktad mot handlare. Vår avsikt var att enkäterna skulle visa vilka faktorer som påverkar de olika aktörerna vid betalningstillfället.
16 Det gjorde att analysen blev mindre komplicerad. Genom enkätundersökningarna eliminerade vi den såkallade intervjueffekten, vilken innebär att den som intervjuas påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor. Att inte kunna ställa följdfrågor kan dock ses som en nackdel eftersom en fördjupning av respondenternas svar inte går att genomföra. Samtidigt blir missuppfattningar från respondenterna svåra att identifiera. Detta problem går dock att motverka genom att ställa klara och väl genomarbetade frågor och svarsalternativ. För att motverka denna effekt genomförde vi en pilotstudie, vilken beskrivs närmare nedan. (Eijlertsson, 2009)
4.3 Pilotstudie
För att testa vårt frågeformulär genomfördes pilotstudier för både enkäten till privatpersoner och enkäten till handlare. Enkäterna finns tillgängliga som bilaga. Syftet med pilotstudierna var att få reda på om de som svarar på formuläret tolkade frågor och svar som vi avsett. Att använda sig av pilotstudier är ett rekommenderat tillvägagångssätt enligt Göran Eijlertssons (2005) bok ”Enkäten i Praktiken” . Enkäten som riktas till privatpersoner besvarades av tio personer där de tillfrågade var vänner och bekanta samt andra lättillgängliga personer i vår omgivning. De problem och brister som främst märktes var av formuleringskaraktär. De allra flesta förstod frågorna, men gav förslag på vad vi kunde ändra på för att de skulle bli mer lättförståeliga. Vi hade från början med en fråga om respondenternas inkomst, vilket enligt tidigare forskning är en viktig faktor för val av betalningsmedel. Vi valde att inte ta med en sådan fråga eftersom vi efter pilotstudien insåg att frågan kunde kännas som stötande och att människor i värsta fall inte svarar på den frågan alternativt inte svarar på enkäten alls. En del hade åsikter kring vilka butiker som är utskrivna i fjärde frågan, vilket ledde oss till att byta ut några mot andra mer lämpade alternativ. Frågorna fyra och fem fick efter pilotstudien en formulering kring att de svarande max får välja tre alternativ, vilket inte fanns innan. Vad gäller enkäten som är riktad till handlare ingick fem respondenter i pilotstudien vilkas verksamhet skiljdes åt. Det främsta resultatet som vi fick fram av studien var att handlarna hade åsikter kring kortbetalning av småbelopp. Därför lade vi till frågan ”Vilket betalningsmedel föredrar Ni om beloppet är 20 kronor eller lägre?”.
4.4 Population och urval
17 Anledningen till det är att Vadstena är en liten kommun med mindre population och stadskärna där det går att finna både privatpersoner och företagare. Storleken, både populationsmässigt och geografiskt, underlättade vår datainsamling samt skapade förutsättningar för att undersöka våra frågeställningar.
Hela Vadstena kommuns folkmängd var år 2008 7 475 människor varav 3 812 kvinnor (51 procent) och 3 663 män (49 procent) (SCB 2009). För att underlätta vår undersökning och vara helt säkra på att respondenterna fick inneha kort valde vi att dessa skulle vara 18 år eller äldre. För att förtydliga åldersdefinition valde vi att endast ta med människor födda år 1990 eller senare. Vår målpopulation för enkäten riktad till privatpersoner bestod av 6 066 människor. (SCB 2009) Vad gäller population av handlare är det svårare att klart definiera exakt hur många som finns i staden. Enligt Vadstena kommuns hemsida finns det 600 stycken företagare i kommun (Vadstena kommun 2009). Endast en del av dessa är aktuella för vår studie eftersom vi söker handlare som riktar sig till privatpersoner med möjlighet till kort- och kontantbetalning.
Nästa steg för att komma i kontakt med vår tilltänka population var att vi genomförde ett så kallat bekvämlighetsurval (Trots & Hultåker 2007, ss. 30-31). I vårt fall innebar det att vi frågade människor som befann sig på staden om de kunde tänka sig att svara på vår enkät. Vad gäller enkäten riktad till handlare delade vi ut vår enkät till butiker som låg i nära anslutning till stadskärnan, företrädelsevis på stadens enda gågata. Vi skickade följaktligen inte ut enkäterna slumpmässigt till den population som vi ville nå. Det fanns flera anledningar till detta. Först och främst kräver utskick av enkäter en i sammanhanget lång svarsperiod, vilket vi inte hade tid med. Även om vi skulle haft tiden för detta är det oklart hur många som skulle svarat, vilket ökar risken för att vi inte skulle ha fått tillräcklig tillgång till data. Det var även en fråga om resurser eftersom det blir avsevärt större kostnader med att skicka ut enkäten via post. När vi frågade respondenter på staden, både privatpersoner och handlare, fick vi svar direkt och undvek problematiken med svarsperiod och risk för att inte få tillräckligt med svar.
4.5 Enkätutformning - operationalisering
18
4.5.1 Enkät till privatpersoner
Den första delen av enkäten inleds med frågor som behandlar faktiska förhållanden, så kallade sakfrågor. Frågorna är utformade på sådant vis att de överensstämmer med Trosts och Hultåkers (2007) kunskap om enkätutformning. Sakfrågorna är bland annat med för att ge oss bakgrundsinformation kring vilka som har svarat på enkäten. Sedan är de också med för att ge oss möjlighet att kunna urskilja om olika segment av människor (i förhållande till ålder, kön och utbildningsbakgrund) svarar liknande på de efterföljande frågorna. Sakfrågorna går också att relatera till tidigare forskning som visar på att utbildning och ålder spelar roll för val av betalningsmetod. Kön ska dock inte spela någon roll enligt forskarna (se Stavins 2001 och Humphrey et al. 2001). Dessa frågor ger oss således förutsättning att undersöka frågeställning 2, vilka faktorer som påverkar valet av betalningsmedel.
Efter sakfrågorna kommer de attityd- och åsiktsfrågor som rör vår undersökning, hur och varför privatpersoner använder olika betalningsmedel. Nedan följer en diskussion kopplad till varje enskild fråga så att läsaren kan förstå varför vi ställer de frågor som vi gör.
Hur ofta använder Du kort när Du betalar?
För att undersöka och analysera vilka faktorer som påverkar valet av betalningsmedel krävs en fråga som beskriver privatpersonernas faktiska användande av kort och kontanter, vilket denna fråga gör. Frågan fungerar som grundvariabel i vår undersökning och är sedan den som ska förklaras av andra faktorer som kommer fram i de övriga frågorna. Genom vår undersökning kommer vi alltså söka samband mellan de olika faktorerna och antal betalningar.
Vid vilket belopp börjar Du betala med kort?
Frågan relateras till frågeställning 2, om storleken på betalningsbeloppet påverkar vilket betalningsmedel som används. Frågan undersöker om när privatpersoner börjar betala med kort påverkar frekvens av kortanvändandet. Vår tanke med denna fråga är att undersöka om människor använder kort i mindre utsträckning vid betalning av småbelopp. Vi anser även att det är intressant att undersöka om när människor börjar betala med kort skiljer sig åt mellan olika kategorier av människor. Därför genomförs en jämförelse med sakfrågorna. Privatpersoners uppfattning i frågan är intressant att jämföra med vad handlarna tycker om betalning av småbelopp med kort. Har de samma uppfattning eller skiljer det sig åt?
19 Bakgrundsfråga för att få en lätt översikt kring privatpersoners eventuella förändring av
kortanvändande. Vi får också en möjlighet att se om det finns någon generell trend som
Vadstena går mot som gör att kontantanvändandet minskar oavsett vad som görs på marknaden.
I vilken av nedanstående butiker är Du mest benägen att använda kontanter?
Frågan är kopplad till frågeställning 2. Den används i syfte att se om människor i vissa typer av butiker väljer att betala med kontanter i större utsträckning. Frågan ger en övergripande bild av om privatpersoner anser att specifika affärer är mer benägna att ta emot kontanter. Varför väljer du att betala med kontanter istället för kort vid vissa köp?
Frågan är kopplad till frågeställning 1: vilka anledningar privatpersoner har till att använda kontanter. Svaren på frågan blir intressant för att kunna ge förslag och tips på vad som kan
göras för att minska kontantanvändningen. Svarsalternativen går att hänvisa till olika delar av
texten som finns i teoriavsnittet. Motstånd mot förändring uttrycks i alternativen ”Jag litar inte på kortsäkerheten” (rädsla för det okända), ”Jag har alltid använt kontanter”
(förutsägbarhet/stabilitet/tradition) och ”Det är krångligt med kort”
(förutsägbarhet/stabilitet/tradition). Alternativet ”Jag litar inte på kortsäkerheten” går också att relatera till avsnittet om för- och nackdelar med kontanter och kort. Alternativen ”Handlare accepterar inte kort/tar avgift” och ”Beloppet är litet” relaterar till företagarnas inställning kring kortköp och således även till fråga 2.
Om automatuttag skulle vara avgiftsbelagt skulle Du ta ut mindre pengar?
Det är intressant att undersöka detta för det innebär att människor skulle kunna använda kontanter i mindre utsträckning bara de uppmärksammades på de kostnader som är kopplade till kontanter. Människor använder i ett sådant fall kontanter i ”onödan”, de skulle lika gärna kunna använda kort i större utsträckning. Frågan är relaterad till tidigare forskning som hävdar att just prissättning är en av de stora anledningarna till att människor fortfarande använder kontanter. Den ger också en indikation på om bankernas prissättning av betalningsmedel, som presenteras i teorin, skulle kunna ändra privatpersoners betalningsmönster.
4.5.2 Enkät till handlare
20 om individer genomför kortbetalning eller inte. Stor vikt i enkäten är att undersöka hur handlarna uppfattar sin roll som kostnadsbärare av betalningsmedlen och om det påverkar deras inställning till kort och kontanter. Deras roll framgår i teoridelarna om two-sided markets och bankernas prissättning av betalningsmedel. För att utreda om handlarna påverkar valet av betalningsmedel undersöker vi vilka faktorer som påverkar antalet kortbetalningar hos handlaren. Faktorerna som undersöks är om omfattningen av betalningar under 100 kr, vilken typ av betalningssätt som föredras samt om vilket belopp kunderna generellt sett börjar
betala med kort påverkar antalet kortbetalningar. Beskrivning kring vilka frågor som ställs
och förklaring till varför de finns med följer nedan. Har Ni kortläsare?
Denna fråga är av relevans för att ge oss information kring om det finns handlare som inte accepterar kortbetalningar. Frågan är relevant att undersöka eftersom tidigare uppsatser har kommit fram till att brist på kortläsare är en av de vanligaste orsakerna till varför privatpersoner inte betalar med kort. Om det finns butiker som inte tar emot kort blir det av intresse för vår studie att få förklaringar till varför och därför har vi valt att ha följdfrågan, om ni inte har kortläsare, varför?
Hur ofta använder Era kunder kort vid betalning?
Precis som för privatpersoner använder vi denna fråga för att kunna analysera vilka faktorer som påverkar i vilken utsträckning kort respektive kontanter används. I empirin jämförs således denna variabel med övriga frågor för att se om eventuella samband existerar.
Vilket betalningsmedel föredrar Ni generellt?
Vi vill genom enkäten undersöka om handlarens inställning till de olika betalningsmedlen avgör i vilken omfattning kontanter används. Frågan ger oss möjlighet att undersöka samband med antalet kortbetalningar. Respondenten kommer få motivera sitt svar genom en följdfråga eftersom det ger oss information varför det ena betalningsmedlet anses bättre än det andra. Vilket betalningsmedel föredrar Ni om beloppet är 20 kronor eller lägre?
21 Har andelen kortbetalningar ökat eller minskat hos Er de senaste tre åren?
Att få information kring huruvida kortbetalningar har förändrats över en tidsperiod ger oss möjlighet att få en uppfattning kring om kortanvändningen genomgår en förändring bland privatpersoner och handlare. Att vi frågar båda sidor innebär att vi kan se om både sidor har samma uppfattning. Svaren på frågan går även att jämföra med vilka betalningsmedel som handlaren föredrar och på det sättet kunna se om de handlare som föredrar kortbetalning också har upplevt en större förändring i betalningsmönster.
Hur många betalningar under 100 kr har Ni?
Frågan ger oss möjlighet att undersöka om butiker med större andel betalningar av småbelopp har mindre kortbetalning på grund av att de är mer känsliga för deras roll som kostnadsbärare. Om butiker som har många betalningar under 100 kr har mindre kortbetalningar antyder det att privatpersoner och handlare gärna använder kontanter vid betalningssituationer som rör småbelopp. Det är även intressant att relatera frågan till handlarnas preferenser kring betalningsmedel som undersöks i frågan ”Vilka betalningsmedel föredrar ni?”.
Vid vilket belopp börjar Era kunder i regel betala med kort?
Samma fråga har ställts riktad till privatpersoner. Vi kan genom att fråga handlarna samma fråga undersöka om de har liknande uppfattning. Det är intressant att jämföra svaret på denna fråga med hur många kortbetalningar som handlarna har eftersom det understryker om
beloppets storlek spelar roll för val av betalningsmedel.
4.6 Insamlande och hantering av data
22 Efter att vi genomfört enkätundersökningarna kodade vi alla enkäter och förde in resultaten i Excel för att sedan analysera vår data i ett statistikprogram (se bilaga 3 för exempel på kodning). Vi använde oss av programmet SPSS för att genomföra våra statistiska analyser. Utöver arbetet i SPSS analyserade vi vilka anledningar som privatpersoner har enligt dem själva när de betalar med kontanter samt i vilka butiker de genomför kontantköpen.
4.7 Statistik analysmetod
För att analysera resultaten från våra enkäter använde vi oss av en statistisk analysmetod. Vi valde att använda oss av korrelation för att undersöka samband mellan våra variabler. Denna analysmetod är vanligt förekommande inom ekonomi för att belysa samband mellan två eller flera variabler. Korrelation beskriver hur starkt samband det finns mellan två variabler, dock utan att ta hänsyn till deras inbördes beroende. Korrelation mäts från 1 till -1, där 0 innebär att variablerna inte har något samband, 1 betyder att variablerna har ett fullständigt positivt samband och -1 att variablerna har ett fullständigt negativt samband. Hur styrkan för en korrelation ska tolkas finns det inget klart svar till. Det beror bland annat på vad som undersöks och vilka samband som förväntas. Generellt sett är en korrelation upp till 0,20, (alt ner till -0,20) ett måttligt samband, 0.30 till 0,40 (alternativt -0.30 till -0.40) relativt starkt och över 0,50 (alternativt under -0.50 ) som mycket starkt (Johanesson & Tuffte 2003, s. 186). I vår empiri klassificeras samband utefter ovan nämnda skala. För att styrka en uppkommen korrelation tittar vi också på signifikansnivån. Signifikansnivån är den gräns som sätts för slumpens inverkan, ju lägre signifikansnivå desto större säkerhet att sambandet inte påverkats av slumpen. De vanligaste signifikansnivåerna är 10 procent, 5 procent och 1 procent där 10 procent motsvarar knappt signifikant, 5 procent statistiskt signifikant och 1 procent starkt signifikant. (Newbold et al. 2008, ss. 403-404 & 330-334; Freedman 2009, s.70)
23
4.8 Metodkritik
Att vi var närvarande vid ifyllandet av enkäterna innebar att respondenterna kunde ställa frågor till oss om något i enkäten var oklart, vilket kan ses som positivt. Chansen finns dock att vår närvaro kan ha påverkat hur de svarade på frågorna, men genom att vara tydliga med att vi inte skulle se hur de fyllde i och att undersökningen var helt anonym tror vi inte att respondenterna påverkades av vår närvaro nämnvärt.
24
5. Empiri
___________________________________________________________________________ Nedan följer en presentation av våra enkätundersökningar. Vi börjar med att gå igenom vilka som har svarat på enkäterna. Därefter genomförs en sambandsanalys mellan kort- och kontantbetalning med de faktorer som vi undersökt. Kring frågorna var och varför privatpersoner använder kontanter görs dock ingen korrelationsanalys, utan svarsfrekvens presenteras i diagram med förklarande text. Först presenteras empirin kopplad till privatpersonerna och sedan beskrivs handlarnas svar.
___________________________________________________________________________
5.1 Svarande på enkäten riktad till privatpersoner
Av de 80 personer som svarat på enkäten riktad till privatpersoner var 26 stycken män och 54 stycken kvinnor. Vi har valt att gruppera in de svarande i ålderskategorier: 12 personer var 18-26 år, 22 personer var 27-44 år, 33 personer var 45-64 år och 13 personer var 65 år och äldre.
Diagram 1: Ålders- och könsfördelning av privatpersonerna.
Vad gäller respondenternas utbildningsnivå hade 11 personer gått till och med grundskolan, 21 personer till och med gymnasiet och resterande 48 personer hade gått till och med universitet eller högskola.
Diagram 2: Utbildningsnivå på privatpersonerna.
5 5 11 5 7 17 22 8 0 10 20 30 40 18-26 27-44 45-64 65-A n tal Ålder
Ålders- och könsfördelning
25
5.2 Sambandsanalys och förklaring av privatpersoners betalningsmönster
För att beskriva privatpersoners betalningsmönster i Vadstena analyserade vi variabeln kortbetalningar. Hur människor betalar undersöktes i fråga 1 i enkäten riktad till privatpersoner. Diagrammet nedan visar i vilken utsträckning respondenterna använde kort utav fem möjliga betalningar. Det vanligaste svaret var fyra av fem gånger. 60 procent av de tillfrågade valde det alternativet, och övriga alternativ var mindre förekommande. För att utreda om det finns några bakomliggande faktorer som spelar in vid val av betalningsmedel följer nedan en sambandsanalys. I vår undersökning blir antalet kortbetalningar som befolkningen i Vadstena genomför den variabel som ska förklaras.
Diagram 3: Andel kortköp.
5.2.1 Kön och dess samband med kortbetalningar
Mellan variablerna kön och kortbetalningar fann vi endast ett måttligt samband där slumpen inte kan uteslutas som faktor för vårt resultat. Detta innebär att kön inte spelar roll för valet av betalningsmedel. Män och kvinnor använder således kort och kontanter i samma utsträckning.
Korrelationskoefficient: 0,123
Signifikansnivå: -
Tabell 1: Statistisk analys av kön och kortbetalningar.
5.2.2 Ålders samband med kortbetalningar
Mellan variablerna ålder och kortbetalningar fanns ett relativt starkt samband. Sambandet var sådant att ju högre ålder personerna har desto mindre kortbetalningar genomför de vilket innebär att de tenderar att använda kontanter i större utsträckning. Omvänt innebär detta resonemang att yngre privatpersoner tenderar att använda kort som betalningsmedel i större utsträckning. I diagram 4 nedan visas detta samband grafiskt utifrån insamlad data. Punkterna
26 motsvarar privatpersonerna i vår undersökning. Respektive punkt i diagrammet kan innehålla flera personer då vissa har svarat likadant och är lika gamla. Linjen motsvarar det uträknade sambandet utifrån tabell 2.
Diagram 4: Samband mellan kortbetalningar och ålder. Korrelationskoefficient: -0,368
Signifikansnivå: 1 procent
Tabell 2: Statistisk analys av ålders samband med kortbetalningar.
5.2.3 Utbildningsbakgrunds samband med kortbetalningar
På grund av att skillnaderna i utbildning inte följer en homogen skala (en person som gått i gymnasiet är inte dubbelt så välutbildad som en person som endast gått i grundskolan) har vi för att visa utbildningsbakgrundens påverkan på antalet kortbetalningar satt in utbildningsbakgrunden i åldersdiagrammet ovan. Genom att göra så har vi urskiljt att det endast är grundskoleutbildning som har ett mycket starkt samband med kortbetalningar. Sambandet var sådant att personer som endast gått i grundskolan tenderar att använda kort som betalningsmedel i mindre utsträckning än övriga privatpersoner. För att förtydliga innebär detta resonemang att privatpersoner som gått i grundskolan är mer benägna att betala med kontanter än privatpersoner med högre utbildning.
För privatpersoner som gått i gymnasiet eller på universitet fanns inget samband med kortbetalningar. Således kan vi inte säga att en privatpersons utbildning som gått på gymnasiet eller universitet påverkar valet av betalningsmedel. I diagram 5 nedan presenteras detta resonemang grafiskt.
0 1 2 3 4 5 0 20 40 60 80 100 A n tal ko rtb e talningar Ålder i år
27
Diagram 5: Grundskolas effekt på kortbetalningar.
Grundskola Gymnasiet/universitet
Korrelationskoefficient: -0,615 0,050
Signifikansnivå: 1 procent -
Tabell 3: Statistik analys av utbildningsbakgrunds samband med kortbetalningar.
5.2.4 Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar och ålder
I fråga två undersöktes vid vilket belopp respondenterna generellt sett börjar betala med kort. Resultatet på frågan var att 27,5 procent börjar betalar vid 0-70 kronor medan resterande 72,5 procent börjar betala med kort i något av svarsintervallen över 70 kronor.
Mellan variablerna betalningsbelopp (när personer generellt sett börjar betala med kort) och kortbetalningar fanns ett relativt starkt samband. Sambandet var sådant att ju lägre betalningsbelopp som privatpersoner börjar betala med kort desto fler kortbetalningar genomför de. Antal kortbetalningar påverkas således av om privatpersoner väljer att betala med kort vid småsummor.
Bland sakfrågorna fann vi att ålder var den faktor som hade ett relativt starkt samband med betalningsbelopp. Sambandet var sådant att ju äldre privatpersonerna var desto högre belopp började de generellt sett att betala med kort. Således tenderar yngre privatpersoner att betala med kort även vid småbelopp.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 0 50 100 150 A n tal ko rtb e talningar Ålder i år
Grundskolas effekt på kortbetalningar
Privat personer som gått i gymnasiet eller på universitet
Privatpersoner som endast gått i grundskolan
28
Betalningsbelopp Kortbetalning Ålder
Korrelationskoefficient: -0,431 0,313
Signifikansnivå: 1 procent 1 procent
Tabell 4: Statistisk analys av betalningsbelopps samband med kortbetalningar och ålder. 5.2.5 Var används kontanter och varför?
Diagram 3 visar att kort används i stor utsträckning av privatpersoner. 10 procent av respondenterna använde kort vid alla sina betalningar och 60 procent använde kort vid fyra av fem betalningar. Samtidigt visar det att 90 procent av respondenterna använder kontanter vid 20 procent av köptillfällena eller mer. Diagrammet visar också att knappt 10 procent aldrig använde kort utan tillförlitar sig enbart på kontantbetalning. Deras anledningar till detta var att de alltid har använt kontanter (sju av sju), att det är krångligt med kort (tre av sju) och att de inte litar på kortsäkerheten (en av sju). Sammantaget innebär det att kontanter fortfarande spelar en roll i privatpersoners betalningsmönster. Nedan beskrivs var privatpersoner var mest benägna att använda kort och vilka anledningar de hade till att använda kontanter vid vissa eller alla av sina köp.
Av de 80 respondenterna föll 12 stycken bort i fråga 4, i vilka butiker som privatpersoner är mest benägna att använda kontanter i, då de antingen inte hade kryssat för något alternativ eller kryssat för många. Som framgår av diagram 6 var privatpersoner mest benägna att använda kontanter i kiosker/minilivs. 66 procent av respondenterna angav det alternativet. Därefter var restauranger/barer samt livsmedelsbutiker de mest vanligt förkommande alternativen. Cirka 30 procent sa sig vara benägna att betala med kontanter i sådana typer av butiker.
29
Diagram 6: Vilka butiker som privatpersoner är mest benägna att använda kontanter i.
I enkäten frågade vi privatpersonerna varför de väljer att betala med kontanter vid vissa eller alla köp. De två mest förekommande alternativen var att om köpet gällde ett mindre belopp tenderar privatpersoner att betala med kontanter och att handlare i vissa fall inte accepterar kortbetalning eller tar avgift. Storlek på beloppet förekom som anledning i 65 procent av fallen och 58 procent av respondenterna svarade att handlare inte accepterar kort eller tar avgift som anledning till varför de använder kontanter. Vad som vidare var av intresse för vår senare analys var att 11 procent i vissa fall inte litar på kortsäkerheten vid köp och att 11 procent angav att anledning till kontantbetalning är att de alltid hade betalat med kontanter.
Diagram 7: Varför privatpersoner väljer att betala med kontanter.
1% 3% 4% 4% 7% 7% 12% 13% 15% 31% 32% 66% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Järn- & bygghandel Elektronikbutiker Annan Frisörer Klädes- & skobutiker Restaurang/Bar
Vilka butiker som privatpersoner är mest
benägna att använda kontanter i
0% 4% 5% 9% 11% 11% 58% 65% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Har inget kort
Krångligt med kort Betalar alltid med kort Annan orsak Alltid använt kontanter Litar ej på kortsäkerhet Handlare tar ej kort/avgift Beloppet är litet
30
5.2.6 Utveckling av kortanvändandet och följder av eventuell avgift för kontanter
Uppfattningen bland respondenterna om deras aktuella kortanvändande hade förändrats i jämförelse med för tre år undersöktes i fråga 3 i enkäten. 68 procent svarade att de använder kort mer, 30 procent att de inte använde kort i större utsträckning och 2 procent hade ingen uppfattning.
På frågan gällande hur respondenterna skulle reagera på avgiftsbelagda automatuttag svarade 56 procent att de skulle ta ut mindre kontanter, 25 procent att de inte skulle förändra sina uttagsvanor och 19 procent att de inte visste hur de skulle ställa sig till en sådan förändring.
5.3 Svarande på enkäten riktad till handlare
Från enkäten riktad till handlare fick vi in 28 stycken svar. Respondenterna bedrev olika typer av verksamheter såsom restauranger, kiosker, inredningsbutiker, frisörsalonger, klädaffärer, skoaffärer, florister, konditorier och elektronikbutiker.
Alla handlare utom tre stycken hade kortläsare. De som inte hade kortläsare angav att de mestadels hade betalningar rörande småbelopp och att kostnaden för kortbetalningar översteg deras förtjänster. Ytterligare en anledning var att de ansåg att det fanns uttagsautomater på så pass nära håll att kortläsare inte behövdes i butiken (se bilaga 2). Vad gäller de butiker som hade kortläsare svarade 18 stycken att de generellt sett föredrar kort framför kontanter. För 7 stycken spelade betalningsmedlet ingen roll. När det kom till småbelopp svarade 25 stycken (89 procent) av alla handlarna att de föredrar kontanter framför kortbetalning. Det var endast 3 stycken (11 procent) som angav att betalningsmedlet inte spelade någon roll. Den vanligaste motiveringen till handlarnas val var att de har avgifter kopplade till kortbetalningar, vilket innebär att det inte är lönsamt för dem att ta emot kort vid småbelopp eftersom avgiften är relativt stor i förhållande till deras förtjänst (se bilaga 2). Några av handlarna frågade uttryckligen sina kunder om de hade kontanter att betala med när köpbeloppet var litet (se bilaga 2).
Vidare ansåg 18 stycken (64 procent) av handlarna att andelen kortbetalningar hade ökat de senaste tre åren medan 6 ansåg (22 procent) att det inte var någon skillnad och 4 stycken (14 procent) hade ingen uppfattning. Ingen svarade att andelen kortbetalningar hade minskat.
5.4 Sambandsanalys av handlarnas uppfattning kring betalningsmedel
31 vanligaste svaret är tre av fem gånger vilket cirka 43 procent av respondenterna svarat. Knappt hälften så vanligt är två av fem respektive fyra av fem köp. För att undersöka om det finns några bakomliggande faktorer till respondenternas svar görs en sambandsanalys.
Diagram 8: Andel kortköp hos handlarna
5.4.1 Betalningar under 100 kr och dess samband med kortbetalningar
Mellan variablerna betalningar under 100 kr och kortbetalningar fanns ett mycket starkt samband. Sambandet var sådant att ju fler betalningar under 100 kr som handlarna har desto mindre kortbetalningar har de. För att förtydliga har butiker med många betalningar som gäller småbelopp kontanta betalningar i större utsträckning än butiker med högre andel större betalningsbelopp.
Korrelationskoefficient: -0,765
Signifikansnivå: 1 procent
Tabell 5: Statistisk analys av betalningars samband med kortbetalningar. 5.4.2 Betalningsbeloppets samband med kortbetalningar
Mellan variabeln betalningsbelopp, vid vilket belopp handlarnas kunder i regel börjar betala med kort, och kortbetalningar fanns ett relativt starkt samband. Däremot kan inte slumpen uteslutas som en faktor till vårt resultat. Således kan vi inte dra några generella slutsatser kring att när kunderna väljer att betala med kort spelar in på antalet kortbetalningar.
Korrelationskoefficient: 0,332
Signifikansnivå: -
Tabell 6: Statistisk analys av betalningsbelopps samband med kortbetalningar.
11% 11% 18% 43% 18% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 0 av 5 1 av 5 2 av 5 3 av 5 4 av 5 5 av 5
32
5.4.3 Betalningsmedel som föredras generellt och dess samband med kortbetalningar
Mellan variabeln vilket betalningsmedel som handlarna föredrar och kortbetalningar fanns ett mycket starkt samband. Sambandet var sådant att de butiker som föredrog kort generellt sett hade högre andel kortbetalningar än de som föredrog kontanter. Det innebär således att det betalningsmedel som handlarna föredrar till viss del kan påverka privatpersonernas val av betalningsmedel vid köptillfället.
Korrelationskoefficient: 0,847
Signifikansnivå: 1 procent
Tabell 7: Statistisk analys av det betalningsmedel som handlarna föredrar generellt och
kortbetalningar.
5.4.4 Betalningsmedel som föredras vid småbelopp och dess samband med kortbetalningar
Mellan variabeln vilket betalningsmedel som handlarna föredrar vid mindre belopp och kortbetalningar fanns inget signifikant samband. Anledningen till att vi inte fann något samband var att alla handlare utom tre stycken föredrog kontanter framför kortbetalning vid småbelopp. De tre som inte föredrog kontanter valde alternativet ”Ingen betydelse” vilket
innebar att en korrelationsanalys inte var möjlig att genomföra eftersom dessa räknas som
bortfall. Det innebär att den oberoende variabeln betalningsmedel småbelopp är konstant eftersom alla kvarvarande handlarna valde samma alternativ.
5.4.5 Treårig utveckling av kortbetalningar och dess samband med betalningsmedel som föredras generellt
Mellan variablerna vilket betalningsmedel som handlarna föredrar generellt och andelen kortbetalningar de senaste tre åren fanns ett mycket starkt samband. Sambandet var sådant att om handlaren generellt sett föredrog kort hade andelen kort de senaste tre åren ökat. Samma typ av samband som fanns mellan kortbetalningar och betalningsmedel generellt (se ovan) gäller också här. Båda resultaten tyder på att handlarnas prefererade betalningsmedel påverkar privatpersonernas val av betalningsmedel vid köptillfället.
Samband mellan betalningsmedel generellt & andel kort 3 år
Korrelationskoefficient: 0,632
Signifikansnivå: 1 procent
Tabell 8: Statistisk analys av handlarnas treåriga kortutveckling och det betalningsmedel
33
6. Analys
___________________________________________________________________________ Vi har genom undersökningen funnit att variabeln kortbetalningar kan förklaras av flera faktorer. Analysen är uppställd utefter uppsatsens frågeställningar. Inledningsvis förklaras anledningar till varför privatpersoner enligt dem själva använder kontanter. Vidare presenteras vilka faktorer som undersökningen har uppmärksammat påverkar valet av betalningsmedel. Sedan presenteras tillvägagångssätt för att minska kontantbetalningar. Genom analysen kopplas teori och tidigare forskning till den empiri som presenterats ovan. Avslutningsvis förs en allmän diskussion kring våra resultat och vad som eventuellt kan ha påverkat dem.
___________________________________________________________________________
6.1 Vilka anledningar har privatpersoner till att använda kontanter?
Utifrån empirin går att det att utläsa att privatpersoner enligt dem själva väljer att betala med kontanter av framförallt två anledningar (se diagram 7). Dels om beloppet är litet, vilket diskuteras under nästkommande rubrik, men även om handlare inte accepterar kort eller tar en avgift. Således hindras privatpersoner att använda kort i vissa situationer, vilket innebär att de fortfarande inte helt kan förlita sig på kort som betalningsmedel. Att 11 procent av privatpersonerna angav att de vid vissa köp inte litar på kortsäkerheten visar på ett annat hinder mot minskad kontanthantering. Problematiken med kortbedrägerier, som tas upp i teorin om för- och nackdelar med kort, är fortfarande ett upplevt hinder för vissa av befolkningen vid betalningstillfället.
34
6.2 Vilka faktorer påverkar valet av betalningsmedel?
Genom vår sambandsanalys kom vi fram till att ett antal faktorer påverkar valet av betalningsmedel. Som nämnts i empirin spelar inte kön någon roll, men däremot påverkar ålder och utbildningsbakgrund i vilken utsträckning respondenterna använder kort. Våra data stämmer således väl överens med vad tidigare studier visat, exempelvis Stavins (2001). En skillnad som vi funnit är att det inte fanns något samband mellan gymnasie- och universitetsutbildning i förhållande till kortanvändning. Det samband som vi funnit är att grundskoleutbildade privatpersoner i större utsträckning använder kontanter i jämförelse med övriga delen av populationen. Således visar vår studie inte att de som är högst utbildade använder mest kort, utan bara att de som har lägst utbildning använder minst kort.
Vad gäller betalningsbeloppets påverkan på valet av betalningsmedel finns det en tydlig koppling. Som visats i empirin är sambandet mellan kortbetalningar och betalningsbelopp sådant att ju lägre belopp privatpersoner börjar betala med kort desto högre andel kortbetalningar använder de. Således är storleken på beloppet som privatpersoner börjar betala med kort en faktor som påverkar i vilken utsträckning de använder sitt kort vid betalningstillfället. Av respondenterna ansåg 65 procent att om beloppet är litet vid betalningstillfället betalar de hellre med kontanter istället för kort. Privatpersoner upplever således en barriär för att använda kort vid småbelopp. Undersökningen visade även att 72,5 procent generellt börjar betala med kort vid 70 kronor eller mer, vilket ytterligare styrker barriären.
Vid undersökningen av handlares inställning till kontanter och kort visade sig samma tendens till småbelopp som för privatpersoner. Det fanns ett samband mellan antalet betalningar under 100 kronor och hur många kortbetalningar som gjordes i genomsnitt. Ju fler betalningar under 100 kronor en butik har desto färre kortbetalningar. Utav handlarna svarade 89 procent att de föredrog kontanter vid betalning av småbelopp. Det fanns bland handlarna en genomgående uppfattning om att kostnaden för en korttransaktion var för stor i förhållande till förtjänsten av försäljningen vid småbelopp.
35 ytterligare styrker detta resonemang är sambandet mellan förändringen av kortbetalning under de senaste tre åren och vilket betalningsmedel som handlaren fördrar generellt. Om handlaren föredrog kort som betalningsmedel hade antalet kortbetalningar ökat de senaste tre åren i större utsträckning än för butiker som föredrog kontanter. Sammantaget tyder våra resultat på att handlarna till viss del påverkar valet av betalningsmedel.
Som nämnts ovan har butiker med många småbelopp generellt sett lägre andel kortbetalningar. Att 66 procent av privatpersonerna är mest benägna att använda kontanter i Kiosker/minilivs går således att relatera till detta samband eftersom dessa typer av butiker vanligen har hög andel betalningar gällande småbelopp. Enligt vår undersökning innebär det att de föredrar kontanter i stor utsträckning, vilket påverkar privatpersonerna val av betalningsmedel.
6.3 Hur kan samhället minska användningen av kontanter?
Resonemanget kring småbelopp är också intressant att belysa med tanke på att kortmarknaden är en så kallad two-sided market. Handlarnas åsikt att det är för dyrt med kortbetalningar vid småbelopp visar på att prisstrukturen är felaktig om samhället har som mål att fler betalningar ska ske med kort. I teorin kring two-sided markets och kortbetalningar ses privatpersoner som mer priskänsliga än handlare. Vad gäller småbelopp är dock handlarna så pass priskänsliga att de föredrar kontanter framför kort och försöker påverka sina kunder att de betalar med kontanter i större utsträckning. Det har de lyckats med eftersom privatpersoner ogärna betalar med kort vid småbelopp. För att lyckas öka antalet kortbetalningar krävs därför att prisstrukturen ses över för kortbetalningar. Med tanke på att bankerna genererar vinst på kort, men förlust för kontanter, borde det innebära att det ligger i deras intresse att öka kortbetalningarna än mer. Det skulle förmodligen kunna göras genom att sänka transaktionskostnader för kort vid lägre belopp.
