• No results found

Exempel Visuell projektlogikProjektnamn/organisation:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Exempel Visuell projektlogikProjektnamn/organisation:"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Exempel Visuell projektlogik

Projektnamn/organisation:

Utmaningar, väl förankrade i RUS och tillhörande dokument Mål och relevant indikator i RUS som projektet ska bidra till

Mål /inriktning i

tematiska understrategier/planer som projektet ska bidra till

Effektmål 5-10 års sikt

behöver ej vara mätbara

Resultatmål

mätbart och uppfyllt vid projektavslut Resultatmål nedbrutet i delmål

Aktiviteter

1. Övergripande utmaning (makronivå):

Behov av att minska utsläppen av växthusgaser och att få en effektivare resursanvändning genom hållbart byggande och energieffektiva byggnader.

2. Mål RUS:

Insatsområde Livskvalitet: 2020 har miljö- och klimatarbetet bevarat eller förbättrat förutsättningarna för god livskvalitet och god förvaltning av natur- och kulturmiljöer.

Insatsområde Arbetsliv: 2020 beaktar näringslivet och effentliga verksamheter kriterier för en hållbar utveckling när det gäller både hushållning med råvaraor, energi, mark, vatten som såväl som undanträngning av den fysiska miljön. Miljö- och klimatfrågor är drivkraft för

utvecklingen. 2. Indikator(er) RUS: Klimatpåverkande utsläpp Förnybar energianvändning

Mål/prioriterad inriktning i aktuell regional tematisk strategi: Klimat- och energistrategi

År 2020 ska energianvändningen minskat med 20 % jfr med år 1990. År 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80 % av energianvändningen. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser minskat med 50 % jfr med

år 1990.

Ett hållbart Blekinge regionala miljömål för begränsad klimatpåverkan och god

Projektets effektmål:

Vårt övergripande mål är att regionala aktörer bygger, förvaltar och renoverar fastigheter på ett hållbart sätt med bästa energiprestanda och mycket låg klimatpåverkan. Byggnaderna ses som en del i ett större energisystem.

Projektets resultatmål:

Projektet ska bidra till att plattformens medlemmar minskar sin energiförbrukning i lokaler med i genomsnitt 1 % till slutet av år 2021 jämfört med år 2018.

Indikator: Årlig energiförbrukning i lokaler/m2. Projektets delmål (3-6 st):

Projektet ska bidra till att

1. etablera en regional plattform för utveckling och en struktur för kontinuerligt erfarenhetsutbyte med inriktning på normbildande och lärande. Plattformen ska öka kompentensen om hållbara och koldioxidsnåla byggnader bland offentliga och privata aktörer i länet.

Indikatorer: - Antal organisationer respektive företag som är aktiva inom plattformen - Antal organisationer respektive individer som deltagit på utbildningar/aktiviteter

2. etablera former för samverkan och erfarenhetsutbyte med andra liknande regionala plattformar i Sverige

Indikator: - Antal organisationer i landet som plattformen har samverkat med/haft utbyte med under projektperioden.

3. aktörerna i plattformen minskar sin energianvändning genom ökad förmåga att ställa klimat- och energikrav vid upphandling och systematisk användning av livskostnadsanalyser inför teknikval kopplade till hållbara och koldioxidsnåla byggnader

Indikator: Energianvändning/m2 lokalyta bland plattformens deltagare.

4. öka deltagarnas möjligheter att planera och arbeta med hållbara byggnader vid renovering och nybyggnation. Utbilda leverantörer i hållbart byggande för att utveckla deras möjligheter att möta ökade krav på hållbarhet både i vår region och när de lägger anbud på jobb i andra regionen. Indikatorer: - Antal aktörer i plattformen som antagit/använder manual för hållbart byggande

- Antal företag som deltagit på utbildning i hållbart byggande

5. fler aktörer i plattformen ökar sin egen produktion av förnybar energi och ökar andelen förnybar energi i sin energianvändning Indikatorer:

- Andel förnybar energi i den egna energianvändningen bland plattformens deltagare. - Mängd egenproducerad el bland plattformens deltagare.

6. fler aktörer i länet satsar på effektiv och smart lagring av energi både när det gäller enskilda byggnader och stadsdelar

HA 1. Utveckla övergripande samverkansformer och stödfunktioner inom plattformen. A 1:1Etablera samverkansformer för palttformen. A 1:2. Koordinera styrgrupp och samverkanspartners A 1:3. Rekrytera nya medlemmar till plattformen A 1:4 Omvärldsbevakning och erfarenhetsåterföring A 1:5 Rapportering och utvärdering HA 2. Extern kommunikation och resultatspridning A 2:1. Framtagande av kommunikationsplan A 2:2. Informera om

plattformen och goda exempel på Energikontor Sydosts webbplats

A 2:3. Presentation av fallstudier på utbildningar inom

plattformen

Medverkan på Energiting Sydost, Energiting Skåne eller utbyte med andra regionala nätverk för att sprida information

A 2:4 Framtagande av mindre utställning om smarta byggnader som kan användas på Netport, BTH, Kreativum med mera

HA 3. Utbildning och kunskapshöjande insatser

A 3:1. Genomförande 2 aktiviteter per halvår i form av utbildningar eller studiebesök.

References

Related documents

Byggnadernas begränsningslinjer för fotogrammetriskt karterade utgöres av horisontalprojektionen från takens ytterkanter, för geodetiskt mätta av fasaderna.

Inom prickmarken får enklare komplement till en totalhöjd om 4,0 meter uppföras, exempelvis uppställning av sopkärl med kringbyggnad och skärmtak, grillplats eller grillkåta

Det finns ingen bostadsbebyggelse inom planområdet och detaljplanen möjliggör inte för nya bostäder.. Det närmsta bostadsområdet är ca 500 meter från planområdet och utgörs

Lednrätt Servitut Lednrätt Gränspunkt Fastgr Traktgr Användningsgräns Egenskapsgräns Planområdesgräns Brytlinje Slänt Bostad Industri. Komplementbyggnad Samhällsfunktion

Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela

Åtgärder i länet: Speciellt utsatta för torkan och vattenbristen var Öland, där man byggde avsaltningsverk, återvinning av processvatten samt vattenledningen ifrån Kalmar

Således menar dem att hållbar marknadsföring inte kan uppnås enbart utav grön marknadsföring, utan det behövs även social och kritisk marknadsföring för att kunna

A TT UTVECKLA FÖRSTÅELSE FÖR SAMMANHANG I VILKA FÖRSKOLANS PRAKTIK INGÅR Projektet Hållbar utveckling i förskolan syftade till att, med avseende på naturvetenskap och teknik,