Digitaliserad
skrivundervisning
En intervjuundersökning
med lärare i grundskolans första år
Författare: Amelie Nevrup och Sofia Watanen Handledare: Charlotte Hommerberg
Examinator: Maria Lindgren
Abstract
Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktyg kan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärare från tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys. Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att de digitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar även att variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningen kan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt. Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande roll för att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Lärare som innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användas och kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.
Nyckelord
Digitala verktyg, skrivutveckling, digital kompetens, årskurs 1
Keywords
Digital tools, writing development, digital competence, year 1
English Title
Digitized writing instruction
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
2 Forskningsbakgrund ... 2
3 Teoretisk bakgrund och begrepp ... 4
4 Metod och material ... 5
4.1 Urval ... 6
4.2 Insamlingsmetod och genomförande ... 7
4.3 Analysmetod ... 8
4.4 Etiska överväganden ... 9
5 Resultat och analys ... 10
5.1 Tillgång till digitala verktyg i undervisningen ... 10
5.2 Undervisning med digitala verktyg ... 11
5.3 Lärarnas syn på sin digitala kompetens ... 14
1 Inledning
För två årtionden sedan hade endast ett fåtal personer tillgång till datorer. I dagens samhälle är datorer en naturlig del av vardagen och finns tillgängliga i nästan varje hem. Det är ett verktyg som förväntas kunna hanteras oavsett ålder (Ahlbäck, 2018, s. 8). Under de senare åren har även digitalisering i skolans verksamhet vuxit och fått en betydande roll i undervisningen (Skolverket, u.å.).
Enligt Gällhagen och Wahlström (2012, s. 9) använder allt yngre elever digitala verktyg i högre utsträckning, och undervisning med hjälp av digitala verktyg kan leda till att lektionerna erbjuder eleverna ett nytt och varierande sätt till lärande. Skolverket (2011, s.12) skriver att skolan har som ansvar att alla elever ska kunna använda digitala verktyg efter genomgången grundskola. Redan i slutet av årskurs tre är ett kunskapskrav att eleverna ska kunna skriva enklare texter på datorn (Skolverket, 2011, s. 263). Detta innebär att eleverna behöver ges förutsättningar att lära sig skriva med digitala verktyg i sin undervisning.
Tillgången till digitala verktyg innebär att nya krav ställs på skolan för att lättare möta eleverna (Gällhagen & Wahlström, 2012, s. 9). För att undervisa elever med digitala verktyg behöver lärarna enligt Fleischer och Kvarnsell (2015, s. 29) inneha digital kompetens. Det innebär att lärarna behöver ha förståelse för hur verktygen används, förmåga att välja rätt verktyg utifrån undervisningsmoment och insikter om digitaliseringens möjligheter. Ahlbäck (2018, s. 35) anser att valet av digitala verktyg i undervisningen påverkas av lärarens erfarenheter och uppfattningar om digitala verktyg.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vilken tillgång till digitala verktyg finns i undervisningen?
Hur använder lärare digitala verktyg för att främja elevers skrivutveckling? Hur ser lärare på sin digitala kompetens?
2 Forskningsbakgrund
I det här kapitlet presenteras tidigare forskning om användandet av digitala verktyg i undervisningen relaterat till elevers skrivutveckling. Den tidigare forskningen som presenteras har utgått från våra forskningsfrågor och berör skolornas tillgång av digitala verktyg, hur de digitala verktygen används i undervisningen och lärarnas digitala kompetens.
Tillgång till digitala verktyg kan se olika ut på olika skolor. Forslings (2019) studie, som är baserad på observationer och intervjuer med lärare på sju olika lågstadieskolor inom samma kommun, visar variation utifrån varje skolas verksamhet och resurser. Det innebär att såväl lärare som elever har olika tillgång till digitala verktyg i undervisningen, beroende på vad som prioriterats att köpa in till den skola där de är verksamma. Detta kan skapa glapp mellan skolorna och därmed ge eleverna olika förutsättningar i undervisningen med digitala verktyg. Enligt Forsling (2019) har vissa skolor inte tillgång att erbjuda digitala verktyg till alla elever samtidigt, vilket leder till att eleverna behöver dela på utbudet. Det kan innebära att lärare blir begränsade i valet av metoder i sin undervisning med digitala verktyg.
elevernas skrivutveckling. De digitala verktyg som forskarna använt i sin studie är datorn, smartboard och projektor både gemensamt i helklass och enskilt. Hultin och Westman (2013, s. 1099) skriver att det är lättare att ändra texterna vid användning av datorn, om man har skrivit fel eller vill ändra på något. Datorerna har i sin tur olika program för att hjälpa eleverna med sitt skrivande genom stavningsprogram, bokstavsspel och ljudande tangentbord. Hultin och Westman (2013, s. 1099) skriver att smartboarden är ett främjande verktyg eftersom eleverna kan bli medskapare av en text. Genom att läraren skriver på datorn som är kopplad till smartboarden, kan alla elever se den gemensamma texten. Därigenom får eleverna se orden som bildar meningar och vara med att syna texten om den behöver ändras.
Forsling (2019) skriver att användandet av digitala verktyg även kan underlätta för elever som har motoriska- eller koncentrationssvårigheter. Genom intervjuer och observationer märkte hon att skapandet av texter underlättade för elever med motoriska svårigheter, när de fick skriva på tangentbord. Elever som hade koncentrationssvårigheter koncentrerade sig bättre på att skapa egna texter när de fick arbeta via en dator. Forsling (2019) antyder att undervisning som bygger på varierande arbetssätt, med varierande digitala verktyg, leder till att elever kan bli delaktiga i klassrummet med samma undervisning. Hon betonar att lärare har som mål att alla elever ska lära sig skriva, oavsett eventuella svårigheter, och då kan digitala verktyg vara en hjälp.
Slutsatsen utifrån tidigare forskning är att det finns flera tidigare forskningsprojekt (Ahlbäck, 2018; Forsling, 2019; Hultin och Westman, 2013; Saulsburry, Kilpatrick, Wolbers och Dostal, 2015) i vilka digitalisering för elever i grundskolan har studerats. Däremot berör den tidigare forskningen ofta specifika områden, till exempel kombinerat läs- och skrivutveckling eller elever med särskilda behov. Den tidigare forskningen inkluderar ofta flera årskurser. Vi har sett att det endast finns lite forskning om det allra första året för elever i skolan och ingen tidigare forskning som fokuserar specifikt på elevers skrivutveckling i årskurs 1 vad gäller digitala verktyg och lärares erfarenheter av digitaliserad skrivundervisning.
3 Teoretisk bakgrund och begrepp
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska bakgrund samt begrepp som är relevanta för studien. Begreppen är följande: mediering, medierande verktyg, proximal utvecklingszon och stöttning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och de ovan nämnda begrepp som hämtats därifrån. Det sociokulturella perspektivet baseras på hur människor samspelar och utvecklas genom och med varandra (Säljö, 2017, s. 251).
undervisning till begreppet medierande verktyg, då de används som ett hjälpmedel för att främja elevernas skrivinlärning. Exempel på medierande verktyg som studien berör är smartboard, ipad, dator och Skolplus.
Vygotskij betraktade utbildning och utveckling som något som inkluderar varandra sida vid sida (Hwang & Nilsson 2011, s. 67–68). Två begrepp som är viktiga inom det sociokulturella perspektivet, och som är relevanta inom utbildning och utveckling, är stöttning och den proximala utvecklingszonen. Stöttning innebär att en person som besitter mer kunskap, ger stöd till en person med mindre kunskap. Stödet minskar allt eftersom, för att till sist upphöra helt när personen med mindre kunskap behärskar den färdighet som har övats in (Säljö, 2017, s. 261).I studien framkommer det att medierande verktyg kan bidra med stöttning för elever. Stöttning synliggörs genom att lärarna kan anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella behov. Lärarna har möjlighet att ge eleverna en individanpassad stöttning för att underlätta för eleverna i deras skrivande, genom användandet av digitala verktyg.
Vygotskij menade att den proximala utvecklingszonen kan hjälpa barn att utveckla sina förmågor genom att en vuxen utmanar dem att prova och anstränga sig för att vidareutveckla sina kunskaper. Den proximala utvecklingszonen innebär att barn kan utveckla sina förmågor och kunskaper med stöttning från en annan person med mer erfarenhet. Målen bör däremot inte ligga för långt över barnets kunskapsnivå eller utveckling för att ge resultat. Det är viktigt att den vuxna är där som en pelare för att stödja och hjälpa barnet under inlärningen och utvecklingen, med flera små mål som är uppnåeliga för barnet (Hwang & Nilsson 2011, s. 67–68). Studien fokuserar lärarnas arbetssätt med de digitala verktygen och hur de anpassas efter elevernas proximala utvecklingszoner.
4 Metod och material
4.1 Urval
Eftersom studien ska bidra till mer kunskap om digitaliseringen i elevernas första skolår gjordes ett subjektivt urval så att lärarna som skulle intervjuas var verksamma i årskurs 1. Lärarna besitter därmed erfarenhet och kunskap om ämnet som är relevant för studien utifrån digitaliserad undervisning, och kan bidra med information till våra forskningsfrågor. Denscombe (2018, s. 67–68) skriver att subjektivt urval fungerar bra när man utgår från ett mindre antal personer som valts ut medvetet, för att få information inom området som efterfrågas. Valet av personer kan ge betydelsefull data om de väljs utifrån ett speciellt syfte som personerna har relevans till.
I studien gjordes även ett bekvämlighetsurval. Denscombe (2018, s. 71) beskriver att bekvämlighetsurval innebär att forskaren väljer det som är lättillgängligt, där forskarens möjligheter och situation avgör valet av metod. Lärarna och skolorna valdes alltså inte ut slumpmässigt, då de var bekanta för oss sedan tidigare genom Linneúniversitetet. Detta gjorde det enklare att komma i kontakt med deltagare som kunde medverka.
Innan intervjuerna kunde genomföras skickades ett informationsblad (bilaga 2) ut till samtliga lärare som tillfrågats om att delta. Informationsbladet innehöll en presentation av oss studenter samt information om vår studie och etiska överväganden. De etiska övervägandena beskrivs närmare under punkt 4.4. Sammanlagt skickades åtta informationsblad ut till lärare med efterfrågan att delta i studien på fyra olika skolor i södra Sverige. Av dessa mottogs sex svar, varav fyra lärare valde att delta i studien. När vi fått bekräftat vilka lärare som ville delta skickade vi ut intervjufrågorna.
Tabell 1. Information om lärare som deltog i studien.
Lärare Ålder Utbildning Erfarenhet Skola Antal elever My 32 Lärarutbildningen F-6.
Inriktning barns läs och skrivutveckling. Läste till specialpedagogik.
10 år Ekskolan 350
Ariel 47 Grundskollärarlinjen 1–7. Inriktning svenska, SO och musik
25 år Ekskolan 350
Ella 47 Grundskollärare åk 1–7. Sv-So
20 år Björkskolan ca 300
Juno 40 Tidigarelärare mot de yngre åldrarna. Läst behörighet i musik till åk 9 och SO för åk 1–3 Förskola 9 år och grundskola 7 år Rönnskolan 350
Tabellen visar att två av deltagarna arbetar på samma skola. Antal elever på skolorna är 300 till 350. Deltagarnas ålder varierar mellan 32 och 47 år, och deras erfarenhet inom grundskolan skiljer sig från 7 till 25 år.
4.2 Insamlingsmetod och genomförande
Tanken var från början att de personliga intervjuerna skulle genomföras digitalt genom Skype eller Zoom. På grund av Covid-19 efterfrågade lärarna istället att få genomföra skriftliga intervjuer på grund av tidsbrist. Då deltagarna föredrog att svara skriftligt på intervjufrågorna valdes alternativet att genomföra intervjuerna per mejl. Data samlades således in genom semistrukturerade skriftliga intervjuer, där en intervjuguide användes som utgångspunkt (bilaga 1). Denscombe (2018, s. 269) beskriver att en semistrukturerad intervju innebär att frågorna som används är gjorda för att respondenten ska förklara sina idéer och berätta utifrån teman som efterfrågas i intervjun. Detta ger respondenten en möjlighet att mer ingående förmedla sina synpunkter och utveckla egna tankar och idéer.
från respondenterna. Denscombe (2018, s. 257) anser att öppna frågeställningar innebär en fördel för att respondenten ges möjlighet och tillfälle att formulera sina egna åsikter. Intervjufrågorna var framtagna för att lärarna skulle lyfta fram sina egna tankar och åsikter utifrån sig själva. I en personlig intervju kan det kännas lättare för informanten att förmedla sina åsikter och tankar, utan att känna sig påverkad av någon annans syn på saken. Detta stärks av Denscombe (2018, s. 270) som skriver att en personlig intervju framhäver endast respondentens åsikter och tankar, och man har som forskare endast den personens svar att ta hänsyn till.
Efter att vi mottagit samtliga respondenters svar upptäckte vi att två av deltagarnas material inte var så utvecklade och innehöll kortfattade svar. Vi observerade att endast en lärare hade svarat på fråga 12 i intervjuguiden och därav valdes den frågan bort från studiens analys och resultat. Vi noterade också att studien behövde kompletteras med information, varför vi skickade två uppföljningsfrågor till samtliga respondenter om antal elever på skolorna respondenternas ålder. Ytterligare en uppföljningsfråga skickades till en deltagare för att få klargörande i vilken inriktning som deltagaren hade gått i sin lärarutbildning.
4.3 Analysmetod
Studiens analys går ut på att ta reda på lärarnas förutsättningar i digitaliserad skrivundervisning i årskurs 1. Analysmetoden bygger på kvalitativ data och går tillväga genom en kvalitativ innehållsanalys.
För att analysera innehållet i en text är metoden innehållsanalys ett bra tillvägagångssätt (Denscombe 2018, s. 402). Denscombe (2018, s. 402) beskriver att en innehållsanalys går tillväga genom att man bryter ner den insamlade datan i mindre enheter som sedan kategoriseras utifrån enheterna.
som synliggjordes blev våra teman. Totalt framkom nio teman som var, variation, begränsningar, motivation, individanpassad stöttning, gemensamt lärande, tidsåtgång, kompetensutveckling, kollegialt lärande och självinlärning. Flera av temana går att koppla till det sociokulturella perspektivet. De medierande verktygen är utgångspunkten i samtliga teman. Motivation, individanpassad stöttning och kollegialt lärande kan kopplas till begreppet stöttning. Här synliggörs olika former av stöttning, mellan lärare- och elev och mellan lärare- och lärare. Temat gemensamt lärandet går att koppla till den proximala utvecklingszonen, genom att eleverna ges möjlighet att utveckla sin skrivinlärning. Efter analysen av den insamlade datan sammanställdes ett resultat relaterat till forskningsfrågorna.
4.4 Etiska överväganden
I informationsbladetsom skickades till lärarna fanns information om vad det innebar att delta i studien utifrån etiska principer för forskning. I genomförande av en intervjustudie är det viktigt att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna.
De etiska överväganden är till för att uppfylla kvalitet i genomförandet av forskningen, och deltagarna i intervjun ska veta vilka rättigheter de har i deltagandet (Vetenskapsrådet 2017). Deltagarna behövde därmed informeras om fyra etiska överväganden innan intervjuerna kunde genomföras. De fyra etiska överväganden som lärarna informerades om är från Vetenskapsrådet (2011). Informationskravet var en punkt för att lärarna skulle veta vad det innebar att medverka i studien och att det var frivilligt och att de kunde avbryta när som. Samtyckeskravet presenterades för att lärarna fick bestämma på vilket sätt de ville delta i studien, och att de kunde avbryta medverkan utan att få påföljder. Lärarna informerades även om konfidentialitetskravet som innebär att lärarnas namn och skolor inte kommer att kunna identifieras av någon utomstående, därav användningen av fingerade namn. Till sist informerades lärarna om nyttjandekravet, där lärarna får veta att studien endast kommer att användas i detta arbete.
5 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultatet av studien och presenteras utifrån forskningsfrågorna. Utifrån varje forskningsfråga redogörs för de teman som framkommit under analysen och kopplas till det sociokulturella perspektivet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet som helhet.
5.1 Tillgång till digitala verktyg i undervisningen
I detta avsnitt presenteras de digitala verktyg som lärarna har tillgång till utifrån våra teman variation och begränsningar. Först berörs fysiska redskap och därefter intellektuella redskap.
Samtliga tre skolor har tillgång till digitala verktyg i sin undervisning men med olika förutsättningar.My och Ariel på Ekskolan anser att de har tillgång till de flesta verktyg som finns. Ariel förklarar däremot att alla verktyg ”används inte i åk 1”.Juno på Rönnskolan betonar att hon ”inte kan komma på något digitalt verktyg som inte finns tillgängligt”. Smartboard finns tillgängligt på Rönnskolan och Ekskolan. Björkskolan har ingen tillgång till smartboard utan använder sig istället av lärardatorn som kopplas till en TV-skärm. Elevdatorer och ipads finns på alla tre skolorna och är lättillgängliga på Ekskolan och Rönnskolan.
Ella nämner att det finns en begränsad tillgång av datorer och Ipads på Björkskolan, vilket innebär att alla elever på skolan delar på verktygen tillsammans. Hon berättar att man behöver boka tid genom ett bokningssystem för att använda datorerna eller Ipadsen, som alla lärare oavsett årskurs, använder sig av. Ella förklarar att ”det finns ingen årskurs som har tillgång till digitala verktyg hela tiden”. Ella förklarar även att ”Vi har datorer på skolan, men pga. den begränsade tillgången och tiden det tar att transportera dem till klassrummet, så används de sällan i åk 1”. Likaså innebär begränsningen av Ipads att de endast kan användas i halvklass, för att det inte finns tillgång för eleverna att ha varsin Ipad i helklass. Ella berättar att eleverna endast har ”tillgång till en egen Ipad i genomsnitt en gång/vecka”.
också har till förfogande i undervisningen. Björkskolan har också Office 365, Teams, Onenote, Outlook, Onedrive och Forms tillgängligt till sin dator.
I detta resultat kan man se att lärarna har tillgång till olika medierande verktyg i form av såväl fysiska som intellektuella redskap.
5.2 Undervisning med digitala verktyg
För att främja elevernas skrivutveckling används digitala verktyg i undervisningen på samtliga skolor. De digitala verktygen som lärarna lyfter och som används mest i undervisningen är smartboards, datorer, ipads och TV-skärm. I detta avsnitt tar vi upp hur lärarna använder de digitala verktygen utifrån följande teman: motivation, variation, individanpassad stöttning, gemensamt lärande och tidsåtgång.
Digitala verktyg kan bidra till elevers motivation i sitt lärande i undervisningen. Juno lyfter att smartboarden bidrar till motivation för eleverna i sitt lärande. I Junos undervisning får eleverna träna sitt skrivande när de får gå fram och skriva på smartboarden genom övningar som skapats i programmet Notebook. Övningarna handlar om att eleverna ska dra ord och bokstäver till rätt plats, träna på att skriva meningar och lära sig rätt skiljetecken i skrivandet. Både Ella och Juno lyfter att Ipads har många bra appar som eleverna kan använda för att främja sin skrivutveckling. ”Vid de tillfällen varje elev har tillgång till en egen Ipad så kan eleven välja uppgifter som eleven behöver träna mer på för att utvecklas längre eller få ökad motivation” skriver Ella. Juno anser att det är ett lätt och snabbt verktyg som eleverna är vana att använda sedan de gick i förskoleklassen. Juno använder sig av olika övningar med Ipads och menar att eleverna kan utveckla sitt lärande genom att använda lekfulla appar.
egna klassinloggningar. Variation i undervisningen innebär inte bara att variera de digitala verktygen utan även att kombinera digitala verktyg med att skriva för hand. Detta lyfter Juno som förklarar att eleverna behöver skriva både med digitala verktyg och skriva för hand med penna för att främja sin skrivutveckling. Juno förklarar vidare att om elever alltid får skriva på digitala verktyg kan det innebära att vissa elever inte lär sig att skriva med en penna, eller ens vet hur man greppar pennan. Hon anser att när elever skriver med en penna så sätter det sig i muskelminnet, vilket kan hjälpa eleverna att minnas hur man stavar ord och underlätta deras skrivande. ”Den är svår att få till om man enbart använder digitala verktyg”, förklarar Juno.
Digitala verktyg kan användas för att ge en individanpassad stöttning till de elever som behöver extra stöd i sitt skrivande. Juno använder datorer i sin undervisning genom att låta eleverna genomföra individuella uppdrag och träna via olika läromedel. Hon förklarar att med stöd av datorn tränar eleverna på ”skrivandet i olika uppgifter”. Samtliga lärare lyfter att digitala verktyg är ett stöd och en hjälp som underlättar skrivandet för elever som har motoriska svårigheter. Lärarna lyfter även att digitala verktyg kan anpassas utifrån individuella behov. Juno berättar att ”Ipad är extra bra för elever som behöver stöd i sitt lärande, med visuellt bildschema, med appen skolstil för att kunna höra vad man skriver med mera”. Juno skriver att hon märker på sina elever, som har svårt att skriva för hand, att de skriver mycket mer i sina berättelser och texter när de får skriva på datorn. Hon berättar att när eleverna skriver på datorn utökas deras texter och innehåll. Elevernas skapande av texter på datorn ”är en stor fördel och här kan eleven känna sig nöjd och känna att de också kan” berättar Juno. Ella berättar att när elever som har motoriska svårigheter skriver på datorn, behöver de inte fokusera på finmotoriken när de ska forma bokstäverna, utan fokuset hamnar istället på textens innehåll. Hon lyfter att bokstäverna på datorn alltid blir ”fina bokstäver som alla kan läsa”. En text som är skriven på datorn underlättar för eleverna att ändra, om man stavat fel eller missat något ord. My berättar att några elever i hennes klass behöver använda sig av digitala verktyg i skrivundervisningen, då de har motoriska svårigheter. Hon påpekar däremot att ”man bör vara medveten om att det också kan hindra elevens utveckling” om man bara använder digitala verktyg.
gemensamma skrivandet och i skapandet av meningar som den ofta används till. My berättar att smartboarden är ”jättebra till det gemensamma skrivandet”. Hon anser att smartboarden är ett bra verktyg som hon ofta använder i undervisningen då eleverna ”tränar på att skriva meningar”. Ariel skriver att ”I årskurs 1 är det ganska stort fokus på att först göra uppgifter gemensamt för att så småningom klara av samma sak själv”. Hon beskriver även att eleverna utgår från individuella mål när de skriver av den gemensamma texten. Istället för smartboard använder Ella sin personliga arbetsdator, som kopplas till en TV-skärm, för att eleverna ska kunna delta och vara aktiva under det gemensamma arbetet. Ella använder sig ofta av skolplus och låter en elev åt gången komma fram, för att göra en del av övningarna via hennes dator.
Att använda digitala verktyg i undervisningen kan vara tidskrävande och många elever behöver stöttning i årskurs 1 för att kunna använda de digitala verktygen. Juno berättar att en fördel med smartboarden är att den kan användas i helklass, då man inte blir begränsad i undervisningen av att varje elev behöver ha varsin smartboard att arbeta med. Juno skriver att hon ”tycker smartboarden är lättast i åk 1” då den är användarvänlig och hela tiden finns tillgänglig i klassrummet. Hon förklarar att datorer och ipads behöver man plocka fram för att komma igång med arbetet. När eleverna ska använda datorerna behöver eleverna logga in med individuella användarnamn och lösenord, vilket kan vara svårt för eleverna. Svårigheter som kan uppstå är att eleverna inte kommer ihåg sina användarnamn och lösenord eller hittar rätt program alternativ uppgift som ska göras.
Juno berättar även att användandet av Ipads kan leda till att eleverna får ”svårt att hålla fingrarna i styr”. Ariel anser att undervisning med digitala verktyg är bra men kan ta tid. Hon benämner att eleverna kan behöva hjälp med att logga in på datorerna och komma in på rätt uppgifter. Detta innebär att tid av lektionen kan gå till att hjälpa eleverna att skriva in sina användarnamn, lösenord och att komma in på rätt uppgifter. Det kan därmed bli svårigheter att i helklass använda datorer och Ipad, och ibland kan även halvklass vara för krävande för vissa uppgifter. ”Många elever behöver mycket stöd” betonar Ariel.
att lärarna har ett planerat innehåll och upplägg i sin undervisning anpassat utifrån elevernas individuella behov. I resultatet framkommer det att lärarna inte är de enda som utgör en stöttning för eleverna, utan även de medierande verktygen kan bidra med stöttning. Verktygen kan underlätta för eleverna att korrigera sin text, utgå från ett visuellt bildschema eller kunna höra vad de skriver. De medierande verktygen framkommer som hjälp och underlättning för eleverna i undervisningen, och lärarna använder verktygen för att arbeta med elevernas lärande och utveckla elevernas kunskap.
5.3 Lärarnas syn på sin digitala kompetens
I detta avsnitt berörs teman kompetensutveckling, kollegialt lärande och självinlärning.
I studien framgår det att samtliga lärare anser sig ha tillräckligt med digital kompetens för de digitala verktygen de använder på sin skola. Den kompetensutveckling som lärarna berättar att de har fått från sina arbetsplatser varierar mellan skolorna. My och Ariel nämner att de har en framtida utbildning inbokad genom arbetet för att lära sig grunderna i användandet av Smartboard. ”Vad gäller kompetensutveckling i skrivutveckling har jag inte fått så mycket utbildning på skolan” berättar My. Ariel har fått kompetensutveckling på tidigare arbetsplats med inriktning skrivutveckling i att skriva och skapa faktatexter och cirkelmodellen men inte erbjudits något liknande på sin nuvarande arbetsplats. Ella har däremot fått kompetensutveckling på sin arbetsplats i skrivutveckling genom SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt). Juno berättar att hon inte har fått någon utbildning som inkluderar digitalisering genom sin arbetsplats.
Alla fyra lärare berättar att de samarbetar genom kollegialt lärande när behov uppstår rörande digitaliseringen i undervisningen. Juno berättar att hon har lärt sig ”olika tips och trix” genom kollegor och har fått genomgång av smartboarden och Ipads av skolans IT-pedagog. Med hjälp av skolans speciallärare har Juno även fått en genomgång av en app i Ipaden med inriktning mot skrivutvecklingen. Det beror på att en elev använder Ipad i sin skrivutveckling och Juno ”behövde lära sig hur appen fungerade för att kunna använda den allra bäst”.
inom området, undervisat övrig personal och låtit lärarna få möjlighet att bekanta sig med de digitala verktygen som används i undervisningen. Därefter har lärarna fått arbeta vidare med de kunskaper de har fått. Ella ser en fördel med att kunna vända sig till sina kollegor vid behov av hjälp med digitaliseringen.
Kollegialt lärande kan även leda till individuell självinlärning. Ella berättar att det är ”alltid upp till var och en att lära sig” då studiedagarna är tidsbegränsade, men att det handlar om ”intresse och vilja”. Även Juno har använt sig av självinlärning. Hon berättar att hon fått lära sig själv, och med hjälp av Smartklubben får hon sina ”idéer och lektionsplaneringar till Smartboarden”.
I detta resultat synliggörs begreppet stöttning mellan lärarna i form av kollegialt lärande. Det framkommer att lärarna tar hjälp av sina kollegor och samarbetar i användandet med de digitala verktygen. Lärarna får möjlighet att gå igenom och prova olika digitala verktyg med stöttning från kollegor, för att sedan kunna hantera och använda verktygen själva i sin undervisning.
5.4 Sammanfattning
Samtliga tre skolor har tillgång till digitala verktyg, med varierande tillgänglighet och begränsningar. Lärarna ser digitala verktyg som en fördel i främjandet av elevers skrivutveckling. Däremot anser lärarna att man inte endast ska använda digitala verktyg för skrivutveckling utan genom en kombination med att skriva för hand. Lärarna anser att de har digital kompetens för de digitala verktygen som används i undervisningen. Kollegialt lärande är något som alla fyra lärare har gemensamt.
6 Diskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat utifrån styrdokumenten följt av jämförelse med tidigare forskning och utifrån de teoretiska begreppen (6.1). Därefter diskuteras val av metod i metoddiskussionen (6.2), och kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning (6.3).
6.1 Resultatdiskussion
verktyg i undervisningen utifrån det gemensamma skrivandet, kan relateras till de kommande målen från styrdokumenten. I styrdokumenten (Skolverket, 2018, s.12) står det att alla elever ska kunna använda digitala verktyg när de gått ut grundskolan, och ett kunskapskrav för årskurs tre är att eleverna ska kunna skriva enklare texter på datorn.
Utifrån studiens resultat har vi kunnat få svar på våra forskningsfrågor och sedan kunnat relatera och jämföra resultatet mot tidigare forskning. I studien framkommer det att samtliga skolor har en varierad tillgång till digitala verktyg, och lärarna väljer arbetssätt utifrån tillgången och begränsningarna. Variation av undervisningen och användande av olika digitala verktyg framgår som viktigt i studiens resultat för att motivera och främja elevernas skrivutveckling. Detta stämmer med vad som framkommit i tidigare forskning. Forsling (2019) visar att tillgången till digitala verktyg kan variera mellan skolor och kan leda till att lärarna blir begränsade i undervisningen med digitala verktyg. Det kan innebära att samtliga skolor inte alltid kan erbjuda digitala verktyg till alla elever samtidigt i undervisningen, vilket innebär att eleverna kan behöva dela på utbudet. Varierad undervisning stöds utifrån tidigare forskning (Forsling, 2019) då det kan innebära att eleverna kan bli mer delaktiga i undervisningen.
Av studien framkommer att digitala verktyg kan ge en individanspassad stöttning för elever som behöver extra stöd i sitt skrivande eller har motoriska svårigheter. Lärarna i studien berättar att genom användningen av digitala verktyg kan eleverna lättare ändra i texter och arbeta på ett mer varierande sätt. Detta stöds utifrån tidigare forskning som lyfter att det underlättar att korrigera texter som är skrivna via dator, och kan motivera elever som inte vill skriva för hand (Hultin och Westman, 2013; Saulsburry et al. 2015). Även Forsling (2019) skriver att digitala verktyg kan underlätta för de elever som har motoriska svårigheter.
Vissa resultat av studien har inte framkommit i tidigare forskning. Lärarna lyfter att eleverna i de lägra åldrarna kan behöva hjälp i användandet av digitala verktyg och att det kan vara tidskrävande. Det har också framkommit i studien att det är viktigt med en kombination av digitala verktyg och att skriva för hand för att främja elevernas skrivutveckling. Detta är inget som har synliggjorts utifrån tidigare forskning.
I studien har det sociokulturella perspektivet ett tydligt inslag. En stor del av lärarrollen handlar om samspel mellan lärare och elever, där lärare har en viktig roll för att utveckla elevers kunskaper. Utifrån studiens resultat har även lärarkollegor ett viktigt samspel där de ges möjlighet att utvecklas genom varandra. Samtliga lärare som deltagit i studien anser sig ha digital kompetens för de digitala verktyg de använder i sin undervisning. Det grundläggande begreppet mediering kan relateras till hur lärarna ser på sin digitala kompetens. Det synliggörs i studien att lärarna använder sig av medierande verktyg, i form av fysiska och intellektuella redskap. Verktygen används i syfte att utveckla elevernas lärande, skrivutveckling och för att eleverna ska nå sin proximala utvecklingszon. Det sociokulturella perspektivet lyfter att man behöver ha kunskap i de medierande verktygen för att kunna behärska dem, vilket samtliga lärare i studiens resultat anser att de har.
Begreppen proximal utvecklingszon och stöttning synliggörs i studiens resultat och går hand i hand. Den proximala utvecklingszonen är synlig utifrån lärarnas arbetssätt och de varierande användningsområdena med digitala verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer det att lärarnas arbetssätt bygger på att eleverna ska klara av samma sak själva efter att de har gått igenom det gemensamt. Eleverna utmanas därmed av läraren att klara något själva för att de ska uppnå en kunskapsutveckling. Under tiden stöttar lärarna eleverna för att de ska klara uppgiften. Stöttningen synliggörs inte bara genom att lärarna stöttar eleverna. Det framkommer även att lärarna stöttar varandra genom det kollegiala lärandet och i samarbetet med kollegorna, när de hjälper varandra med de digitala verktygen. Däremot synliggörs inte stöttning mellan elever och elever i lärarsvaren.
6.2 Metoddiskussion
personligt via skype alternativt zoom. Deltagarna efterfrågade dock att genomföra intervjuerna skriftligt istället då det skulle underlätta för dem på grund av tidsbrist. På grund av den rådande pandemin Covid-19 förklarade deltagarna att det var väldigt stressigt på arbetsplatsen, och det var svårt att hitta tid för att genomföra ett skype-möte. Med skriftliga intervjuer kunde de svara på intervjufrågorna efter hand när tiden fanns, och de kunde även svara på frågorna när de inte var på arbetsplatsen.
Vi anser dock ha fått ett material som resulterade i ett resultat som kan relateras och stödjas utifrån både tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Däremot hade vi önskat att fler lärare hade kunnat delta i studien för att få en bredare syn och större insikt utifrån vårt syfte. Medvetenhet finns att studien inte kan garantera samma resultat i en liknande studie, då den inte innehåller tillräckligt många deltagare eller skolor. Tanken är att studien ska kunna bidra med kunskap om digitaliserad skrivundervisning i årskurs 1 utifrån ett lärarperspektiv.
6.3 Vidare forskning
I studien framkommer det att digitaliseringen har ökat i skolans undervisning, och studiens resultat synliggör att användandet av digitala verktyg är en stor del redan i elevers första skolår. Den tidigare forskningen lyfter att lärarnas digitala kompetens är viktig för att utveckla elevers kunskaper. En vidare forskning skulle kunna vara att se vad skolverksamheterna erbjuder lärarna för kompetensutbildning inom digitali-seringen, för att ge alla elever oavsett skola, möjlighet att genom digitala verktyg utveckla sin kunskap.
Källförteckning
Ahlbäck, T. (2018). Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför? Hämtad: 2020-11-17. Från:
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1193735/FULLTEXT01.pdf
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, Håkan & Kvarnsell, Helena (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. 1.uppl. Stockholm: Gothia fortbildning.
Forsling, K. (2019). Designs for learning: Focus on special needs. Designs for digitalised literacy education in a swedish lower primary school.
Designs for Learning, 11(1), 108-117. DOI:
Gällhagen, Lena & Wahlström, Elisabet. (2012). Lär med surfplatta åk 1–3. Stockholm: Natur & kultur.
Hultin, E. & Westman, M. (2013). Early Literacy Practices Go Digital. Hämtad: 2020-12-02. Från:
https://infonomics-society.org/wp-content/uploads/licej/published-papers/volume-4-2013/Early-Literacy-Practices-go-Digital.pdf
Hwang, P., Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Lidberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.
Saulsburry, R. J-R., Kilpatrick, J-R. Wolbers,. K-A., & Dosta, H. (2015). Incorporating Digital Tools to Support the Writing Process.
Hämtad: 2020-09-28. Från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1064118.pdf
Skolverket (u.å.). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar. Hämtad:2020-09-28.Från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/155396801848 8/pdf397 1.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2018).
Thomas, A. (2011). Towards a transformative digital literacies pedagogy. Nordic Journal of Digital Literacy, 6(1–2), 91.
Hämtad: 2020-12-03. Från:
Towards a Transformative Digital Literacies Pedagogy - Nr 01-02 - 2011 -
Nordic Journal of Digital Literacy - Idunn
https://mymoodle.lnu.se/pluginfile.php/6198499/mod_folder/content/0/Vete
nskapsra%CC%8
Adet-%20Forskningsetiska%20principer.pdf?forcedownload=1
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad: 2020-09-18. Från:
https://mymoodle.lnu.se/pluginfile.php/6198499/mod_folder/content/0/Vete
nskapsra%CC%8
Bilaga 1: Intervjufrågor
Bakgrundsfrågor
1. Vad har du för tidigare utbildning/utbildningar?
2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Vilka årskurser undervisar du?
Miljön
4. Vilka digitala verktyg finns tillgängliga i undervisningen i årskurs 1
för att främja elevernas skrivutveckling?
5. Är det några digitala verktyg som används mer än andra i
undervisningen - i så fall vilka?
6. Hur använder du digitala verktyg i svenskämnet och varför har du
valt det arbetssättet?
7. Hur får ni variation i undervisningen med digitala verktyg?
8. Finns det andra digitala verktyg tillgängliga som inte används, och
varför?
Fokus lärarna
9. Vilken form av kompetensutveckling i användandet av digitala
verktyg har du fått på din skola?
- Kompetensutveckling i skrivutveckling?
10. Vad anser du om de digitala verktyg som du/din skola har tillgång till för
att främja elevernas skrivutveckling?
- Är de användarvänliga/krångliga?
- Vad är svårt/lätt?
- Vad fungerar bra/mindre bra
- Någon utbildning du känner att du saknar för att kunna utnyttja
de digitala verktygen på ett optimalt sätt?
11. Vilka för-nackdelar ser du i skrivundervisningen med digitalt skrivande
respektive att skriva för hand?
Bilaga 2: Informationsmejl
