Tryck & Pek med Labbadabba Olika arbetssätt med lärplattan inom förskolans verksamhet. En produktframställning med grund i pedagogers osäkerhet

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

Tryck & Pek med Labbadabba

Olika arbetssätt med lärplattan inom förskolans

verksamhet. En produktframställning med grund i

pedagogers osäkerhet

Ronja Bogren och Alexandra Thomasson

Handledare: Jörgen Mattlar Examinator: Stellan Sundh

Sammanfattning

Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck & Pek. Den har som syfte att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet.

Tryck & Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida.

Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck & Pek i olika barngrupper. De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt utveckling av Tryck & Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt.

www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com

1

Tack!

Vi vill tacka vår handledare Jörgen Mattlar för vägledning under detta projekt. Vi vill också tacka Marie Andersson för medverkan och stöd under arbetet. Vi vill även tacka våra familjer och vänner för stödet under arbetet. Slutligen vill vi tacka de förskolepedagoger som har ställt upp och prövat vår produkt, Tryck & Pek ute i verksamheterna, utan er hade detta arbete inte varit möjligt.

2

Innehållsförteckning

2.1 Terminologi inom digitala medier ... 5

2.1.1 Centrala begrepp ... 6

2.2 Terminologi inom den digitala tekniken ... 6

2.3 Digital kompetens ... 6

2.4 Barns användning av digitala medier ... 7

2.5 Teoretisk utgångspunkt... 8

3. Det digitala behovet i en omvärldsanalys ... 9

3.1 Intervju med IKT pedagog ... 9

3.2 Undersökning via sökmotorn Google ... 9

3.3 Vad finns redan? ... 11

3.4 En litteraturöversikt över det digitala användandet i förskolan ... 11

4. Framställningen av Tryck & Pek ... 12

4.1 Urvalsprocess... 12

4.2 Avgränsning och ställningstaganden i utformningen ... 12

4.2.1 Sekretessinställningar med bloggar och Youtube ... 13

4.3 Skapande av de tre aktiviteterna ... 13

4.4 Ramfaktorers påverkan på aktiviteterna ... 13

4.4.1 Qr-koder ... 15

4.4.2 E-bok ... 15

4.4.3 Bildredigering ... 15

4.5 Avgränsning av testgrupp ... 16

4.5.1 Urvalsprocess ... 16

4.6 Introduktionsmöten med pedagoger innan de testade produkten ... 16

4.7 Hemsida ... 16

4.8 Tidsplan ... 17

4.9 Problemområden ... 17

5. Utvärdering av Tryck & Pek ... 17

5.1 Datainsamlingsmetoder ... 18

3

5.2 Redovisning av insamlade utvärderingar ... 19

5.3 Pedagogernas kommentarer ... 22

5.4 Diskussion ... 23

6. Slutsats ... 24

6.1 Respons ... 25

6.2 Fortsatt utveckling av produkten ... 25

4

1.Inledning

Vi är två blivande förskollärare som tillsammans skapat produkten Tryck & Pek, som är ett verktyg vid arbete med digitala medier i förskolan. Själva har vi olika erfarenheter och använder digitala medier på olika sätt. Den ena av oss, Alexandra, är mycket intresserad och väl förtrogen med digitala medier. Den andra, Ronja, använder digitala medier mer sparsamt.

Vår iakttagelse är att många pedagoger i förskolan känner en osäkerhet kring användandet av surfplattan/lärplattan. Däremot använder pedagogerna datorn för utskrifter av bilder tagna med digitalkamera frekvent i verksamheten. Datorn har funnits med i förskolan en längre period. Vi uppfattar att datorn har fått en mindre roll sedan surfplattans/lärplattans inträde. Vår erfarenhet är att datorn finns i personalutrymmen och inte används i barngruppen.

Den digitala utvecklingen går rasande snabbt. Införandet av surfplattor/lärplattor i förskolans verksamhet sammanfaller med starten av vår utbildning till förskollärare hösten 2013. Idag, tre år senare, har samtliga förskolor på Gotland tillgång till surfplattor/lärplattor. Det visar på hur samhället påverkat digitaliseringen av förskolan. Vi studenter använder idag surfplattor/lärplattor i våra studier i betydligt större utsträckning än för tre år sedan.

Under våren 2016 gjorde vi ett arbete med fördjupning inom digitala medier. Då valde vi att fördjupa oss inom QR-koders olika användningsområden. Enligt Nationalencyklopedin hemsida, (NE.se) är QR-koder (Quick responskod) en tvådimensionell streckkod som kopplas till webbadresser. Under arbetets gång upptäckte vi att många pedagoger saknade förtrogenhet och kunskaper i hur digitala medier kan användas i förskolan. Därför valde vi att utveckla en produkt som kan underlätta och inspirera verksamma pedagoger i att använda digitala medier.

1.1 Ansvarsområden

Under hela arbetet har vi gemensamt diskuterat fram innehållet. För att vara tidseffektiva har vi valt att dela upp vissa delar. Vi har bestämt vad som ska finnas med i de delar vi har utfört enskilt. De slutgiltiga besluten har fattats gemensamt. Det uppdelade arbetet har fördelats på följande sätt. Ronja har ansvarat för transkribering av intervjun, skrivit enkäten och avsnittet om det sociokulturella lärandet. Alexandra har ansvarat för hemsidan och de didaktiska

5

1.2 Syfte

Syftet med vårt självständiga arbete är att utveckla ett digitalt pedagogiskt verktyg för förskolepedagoger. Intentionen med produktens förväntade funktion är att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten.

2. Bakgrund

Lindgren påvisar i Lärarnas tidning (2016) att lärare är i stort behov av kompetensutveckling om hur de digitala medierna kan integreras i undervisningen. Lindgren beskriver i sin artikel att det fortfarande är en lång väg till jämställd utbildning med digitala verktyg för alla barn i skolsystemet. Hon refererar till Europaparlamentet som presenterar att den digitala kompetensen anges vara en av de åtta nyckelkompetenserna.

2.1 Terminologi inom digitala medier

Vid sökning på sökmotorn Google får man oftast oändligt många träffar. Träffarna kan handla om det specifika ämnet man söker eller en kort notis ifrån en tidning där man endast använt de orden man sökte efter. Antalet träffar beskriver antalet inlägg det finns på Google med just de sökorden man har använt.

Vi har valt att använda begreppet Digitala medier som samlingsbegrepp för medier som dator, surfplattor, smartphones, tv och radio. När man söker efter begreppet ”digitala medier” på internet via sökmotorn Google fick vi 1 600 000 träffar. Några av träffarna visar på olika hemsidor som ger tips om utbildningsmöjligheter för lärare och att digitala medier ska integreras i det svenska skolsystemet. Vid sökning av ” digitala medier definition” får man 27 100 träffar och där bland lyfts begreppet sociala medier. Vi presenterar begreppet sociala medier i avsnittet 2.1.1 Centrala begrepp.

Tabell 1. Terminologi inom digitala medier

Sökord Träffar

Digitala medier 1 600 000 Digitala medier definition 27 100

6

2.1.1 Centrala begrepp

Sociala medier – Ett samlingsnamn för olika kommunikationsförbindelser mellan användare som

sker direkt genom ljud, bild eller text. (NE.se)

IT – Informationsteknik, är ett beskrivande begrepp där framstegen inom datorteknik och

telekommunikation har samlats. Diaz (2012, s. 19) visar hur IT är ett brett begrepp som innefattar alla digitala verktyg. Detta omfattas främst av Smartphone och dess funktioner som både handdator och telefon.

IKT – Information- och kommunikationsteknik. Skillnaden mellan IKT och IT är betoningen av

kommunikationen. Appelberg & Eriksson (1999, s. 15–16) visar att IKT är en beskrivning av de möjligheter som ges genom digitala verktyg, genom bland annat sociala medier.

2.2 Terminologi inom den digitala tekniken

Surfplatta, läsplatta, pekdator och lärplatta är alla olika begrepp som beskriver samma typ av

digitalt verktyg. Enligt NE.se är surfplattan en pekdator med avancerade funktioner som har en uppkoppling mot internet. Begreppet pekdator förklaras som en tryckkänslig skärm som tillhör platta datorer. Läsplattan beskrivs som en handdator för lagring av text digitalt som till exempel e-bok eller e-tidning där ljud eller bild kan förekomma. Walldén Hillström (2014, s. 13) beskriver i sin avhandling hur pedagoger i förskolan medvetet valde att använda ordet lärplatta framför ordet surfplatta för att understryka det pedagogiska perspektivet. Även vi har valt att använda ordet lärplatta, eftersom den ska ses som ett pedagogiskt verktyg som kompletterar verksamheten i förskolan.

2.3 Digital kompetens

7 för förskolan, 2016, s.6). Förevarande betyder att förskolan har som ansvar i dag att se till att alla barn ska lära sig att ta emot information, kritiskt granska den och utifrån detta kunna bestämma hur information ska tas till vara (Europaparlamentet, 2007, s. 7). Vi förespråkar inte att all undervisning som sker inom förskolan ska ske genom användande av digitala verktyg. Men digitala medier har stora anpassningsmöjligheter och kan användas till lärande både individuellt och i grupp. Arbetet med digitala verktyg som lärplattan följer naturligt förskolans verksamhet, genom sin flexibilitet i metoder och arbetssätt (Lundgren Öhman, 2014, s. 11).

I oktober 2016 kom det ett förslag från Skolverket som behandlar hur användandet av digitala medier kan bli mer framstående i läroplanen. Både det digitala utbudet och pedagogers digitala kompetens poängteras som ett krav i remissen. Det är förskolläraren som har det yttersta ansvaret för att digitala verktyg används på ett stimulerande sätt i barngruppen (Skolverket, 2016, s. 6). Ett exempel från remissen är hur den lyfter begreppet kunskap och visar på de digitala verktygens ökade inflytande.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt och i en rik lärandemiljö, där digitala verktyg och medier är viktiga inslag, kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

(Skolverket, 2016, s.2)

2.4 Barns användning av digitala medier

8 Ett flertal artiklar rasade mot dessa påstående. Några av dessa var Elza Dunkels, Internetforskare, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet & Daniel Kardefelt-Winther, Internetforskare vid Karolinska institutet och Forskningskoordinator för Unicef/Global Kids online artikel. Dunkels och Kardefelt-Winther (2016) konstaterar att diskussionen om digitala medier och verktygs för- och nackdelar har blivit tydligare i sin gränsdragning. Åsikterna visar att antingen är det farligt med förödande konsekvenser eller att det inte är farligt alls. Dunkels & Kardefelt-Winther är kritiska mot de argument som finns på båda sidorna i diskussionen om digital teknik. De menar att digital teknik kan både vara positiv och negativ och att det är omständigheterna som har störst påverkan.

2.5 Teoretisk utgångspunkt

9 Processen för lärande har tidigare skett genom att olika omständigheter ställs mot varandra för att leda till en slutsats. Digitala medier motsätter sig denna process, vilket har vidgat individers lärande. Lärandet med digitala medier sker obegränsat och kan leda till ett mer kreativt tänkande utan större gränsmarkeringar anser Alexandersson, Linderot och Lindö (2001, s. 9).

3. Det digitala behovet i en omvärldsanalys

Vi visste vad vår produkt skulle ha för funktioner, men inte om det fanns ett behov. Vi intervjuade Marie Andersson som är anställd som IKT-pedagog på Region Gotland (se intervjufrågor i bilaga 1). Tjänsten är ny och tillhör en IKT satsning inom Region Gotland. Marie Anderssons uppdrag är att arbeta med digitala medier utifrån det pedagogiska behovet i förskolor och skolor. Därmed är en av hennes största arbetsuppgifter att vara ett bollplank för pedagogerna. Tidigare har Marie Andersson arbetat som grundskollärare inom kommunal skolverksamhet.

Vid intervjutillfället visar Marie Andersson hur hon och hennes kollegor har olika idéer som de vill genomföra för att hjälpa pedagoger att få en större trygghet vid användandet av digitala medier. De tänker starta en hemsida på internet för pedagoger på Gotland. Hemsidans syfte är att man ska kunna dela med sig av bland annat QR-kodmaterial till varandra. De har en planering för att kunna erbjuda kurser om IKT och dess användningsområden med start från hösten 2016.

Inom Region Gotland har förskolepedagoger möjlighet att låna pedagogiskt material till förskolan, i form av ämneslådor. En ämneslåda innehåller arbetsmaterial till ett ämne som till exempel matematik och språk. Det finns inga digitala verktyg att låna som det finns inom andra ämnesområden. Det digitala får pedagogen ofta komma på själv, lära genom andra i verksamheten eller via sociala medier eller dylikt.

3.2 Undersökning via sökmotorn Google

10 Vi undrade om det fanns förskolor med IKT profil och i så fall hur de arbetar. Vi fick 64 900 träffar på ”förskolor med IKT profil”. Vi fann att det var ett fåtal förskolor och skolor som arbetar utifrån en IKT profil. Det var däremot svårt att få fram hur de konkret planerade och utförde undervisningen. Vi hittade många entusiastiska pedagoger som genom bloggar berättar hur de arbetar med digitala medier i förskolan. Både förskolor och pedagoger delade med sig av sina erfarenheter, tankar och metoder men inget konkret material.

Vid sökning av ”Qr-koder i förskolan” fick vi 7670 träffar. I en del av träffarna fanns olika tips på hur Qr-koder kan användas. Det finns tips om hur man kan skapa egna Qr-koder, vilka applikationer som är lämpligast och vilka olika tillfällen man kan använda dessa i. Vid sökning av ”Qr-koder i skolan” gavs 159 000 träffar och här hittade vi på en del sidor färdiga Qr-koder. Det fanns olika julkalendrar med uppdrag lämpade för skolbarn. Vi hittade bland annat en sida om det digitala skollyftet, men den är inte aktuell då den främst riktar sig mot äldre skolbarn.

Vid sökning på ”E-bok i förskolan” fick vi 115 000 träffar och några visade på material för lärare samt hur man skapar egna E-böcker. Det lyfts tips om hur pedagoger kan ta inspiration och ta del av andra lärares erfarenheter inom fältet E-böcker. Träffarna visar också att det finns många bibliotek som visar hur man kan låna E-böcker via förskolans lånekort direkt till lärplattorna. Vid sökning på ”digitalt skapande i förskolan” fick vi 28 300 träffar. Vi hittade en video som länkade till Youtube.com där förskolebarn skapade bilder med olika skapandetekniker på en smartboard. Vid sökning på ”bildredigering i förskolan” fick vi 165 000 träffar och några av dessa behandlar tips på hur man kan arbeta med bildredigering som ett dokumentationsverktyg och lämpliga applikationer till detta.

Tabell 2. Omvärldsanalys

Sökord Träffar

Förskolor med IKT profil 64 900 Qr-koder i förskolan 7670

Qr-koder i skolan 159 000 E-bok i förskolan 115 000 Digitalt skapande i förskolan 28 300

Bildredigering i förskolan 165 000

11

3.3 Vad finns redan?

Det finns andra studentarbeten som lyfter fram att det används för lite IKT i förskolan och hur man kan använda sig utav lärplattan i förskolan. Studentarbetena vi läst lyfter bland annat fram tips på hur man kan arbeta med föräldrakontakt, föräldrarnas syn på digitala medier i förskolan och observation. Lilja och Uddgård (2015) har gjort en produkt där man arbetar med pedagogisk dokumentation som mål med lärplattan som medel. Deras produkt är en informationsvideo om hur applikationen Imovie fungerar och hur den kan användas som pedagogisk dokumentation i förskolan. Videoklippet är uppladdat på en hemsida som de själva har skapat. Anna Lundholm föreläser och bloggar om IKT i förskola och skolan. På hennes blogg finns det material som kan användas i förskolan som till exempel tips på applikationer för barn i olika åldrar, paddagogik och filmklipp.

3.4 En litteraturöversikt över det digitala användandet i förskolan

Teknik är ett kulturellt arv och påverkas av de samhällsnormer i det sammanhang en individ ingår i (Sundin 1992, s. 13). Alexanderson och Davidsson har gjort en undersökning som visar att digitala medier idag är en stor del av barns vardag. Statistiken i deras studie visar att 92 % av barnen i treårsåldern använder sig av surfplattor för att se på film eller tv via internet. Vid barns egna val av spel och applikationer, väljer de i första hand inte de som är utformade för barn med ett pedagogiskt syfte (2016, s. 9–10).

Den digitala kompetensen har blivit en generationsfråga. Diaz framhåller själv begreppen digital infödd och digital invandrare (2012, s. 83–86). Detta betyder inte att de som föds in i ett digitaliserat samhälle automatiskt besitter en digital kompetens. Däremot att om man kontinuerligt möter ett digitalt lärande från unga år får man det som en stor del av sin, habitus, livserfarenhet.

12

4. Framställningen av Tryck & Pek

Syftet med vår produkt är att den ska stötta pedagoger i sitt arbete med digitala medier. Genom att presentera färdiga aktiviteter till pedagoger vill vi inspirera dem till hur de själva kan integrera digitala medier i verksamheten. Tryck & Pek ska finnas tillgänglig för pedagoger som vill utöka sin digitala kompetens. Med hjälp av det färdiga materialet som Tryck & Pek omfattar får pedagogerna förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.

4.1 Urvalsprocess

Vi hade flera idéer om olika arbetssätt som vi skulle vilja genomföra med digitala medier. Idéerna ledde till diskussioner om E-böcker, programmering, filmskapande, bildredigering och Qr-koder. Qr-koder är ett arbetssätt som kan användas med olika syften. Vi hade idéer om att skapa både uppdragsfilmer och en sagopromenad som var kopplade till QR-koder. Vi valde bort aktiviteten sagopromenad med Qr-koder på grund av att förskolor inte har mobil internetuppkoppling och aktiviteten skulle ske utomhus. Vi valde bort aktiviteten med programmering då vi inte har tidigare erfarenheter eller kunskaper inom området. Den filmskapande aktiviteten valde vi bort på grund av att aktiviteten är tidskrävande och avancerad om man inte prövat det tidigare.

Vi kom fram till att arbeta med följande tre arbetssätt: Qr- koder kopplade till uppdrag, E-bok och bildredigering. Dessa kändes rimliga tidsmässigt i förhållande till förskolans verksamhet och det krävs ingen digital förkunskap av pedagogerna. För de yngsta barnen handlar det om att genomföra aktiviteterna och upptäcka sin omvärld. De äldsta barnen i förskolan kan man utmana och föra diskussioner med för att främja lärandet. Detta gör att vår produkt är väl anpassad till förskolan.

4.2 Avgränsning och ställningstaganden i utformningen

13

4.2.1 Sekretessinställningar med bloggar och Youtube

För att skapa en Qr-kod behövs en webbadress som skapas vid publicering på en bloggplattform eller Youtube.com. Vissa bloggplattformar ger användarna möjlighet att lösenordskydda sin bloggyta och detta betyder att materialet inte finns synligt för de utan lösenord. Vid publicering av en video på Youtube.com väljer publiceraren mellan olika sekretessinställningar. Offentligt sekretessformat betyder att samtliga som besöker Youtube.com har tillgång till det uppladdade materialet. Både Privat och Olistad klassificering betyder att publiceraren väljer vem som kan ta del av det uppladdade materialet. Skillnaden mellan Privat och Olistat är att vid Privat sekretessinställning kan ingen kommentera materialet medans detta däremot kan göras vid Olistat.

4.3 Skapande av de tre aktiviteterna

För att skapa Qr-koder till vår aktivitet använde vi oss av kamerafunktionen på en lärplatta. Vi kom på 14 olika uppdrag (se bifogad fil 8) som Labbadabba fick presentera i 14 olika videoklipp. Vi lade till en konstgjord röst för att förstärka Labbadabbas karaktär. Vi laddade upp de 14 klippen på Youtube.com. De webbadresser som skapades till videoklippen användes till att skapa Qr-koderna på sidan www.skapaQrkod.se .

När vi skapade E-boksaktiviteten använde vi oss av kamerafunktionen på en lärplatta. Vi ville att E-boken skulle handla om kemi och valde ett experiment där materialet som ingick är vanligt förekommande i ett förskolekök. Vi skapade ett manus (se bilaga 9) för berättelsen och fotograferade bilderna med karaktärerna efter manuset. Slutligen sammanställde vi E-boken i applikationen Book Creator.

När vi skapade Bildredigeringsaktiviteten undersökte vi olika applikationer och bestämde oss för att använda Pic Collage. Vid utformandet av aktiviteten valde vi att skapa olika uppdrag som skulle användas tillsammans med applikationen.

4.4 Ramfaktorers påverkan på aktiviteterna

14 (2013, s. 13). Vi anser att alla dessa former krävs för att pedagoger ska känna en trygghet vid användandet av lärplattan. En didaktisk planering ska enligt Lindström och Pennlert innehålla frågor som ”vad ska läras?”, ”hur ska det läras?” och ”varför ska det läras?” (2013, s. 27), och detta i relation till läroplanen för förskolan.

Det finns olika ramfaktorer som kan påverka lärandetillfällen som sker vid pedagogiskt ledda aktiviteter. Lindström och Pennlert (2013, s. 45–46) lyfter fram flera ramfaktorer i form av tid, personal, gruppstorlek och val av lokal. Vi ansåg att vi kunde påverka en del av ramfaktorerna med de didaktiska planeringarna. Dessa ramfaktorer är tid, gruppstorleken och val av lokaler. Det är däremot svårt för oss att påverka ramfaktorn personal. I de vägledande dokumenten ges en rekommendation om vilken tid aktiviteten kan ta, antalet barn och olika funktioner som en lokal bör ha. Vi känner inte de barngrupper som aktiviteterna kommer att testas i och därför kan vi inte ange en konkret gruppstorlek. Tiden har vi försökt att anpassa efter våra egna erfarenheter att leda aktiviteter i barngrupp. Gällande lokaler har vi här medvetet diskuterat vilka olika platser och rum som vanligtvis finns på en förskoleavdelning och utefter detta försökt skapa tydliga ramar. När vi gjorde planeringarna för de tre arbetssätten kom vi fram till att vi har svårigheter att svara på hur-frågan, därför valet av vägledande dokument. Orsaken var att vi inte själva arbetar med barngruppen och inte är insatta i det pedagogiska arbetet som bedrivs i varje barngrupp där produkten kommer att användas. När man utformar de didaktiska planeringarna ska man ha följande begrepp i baktanke. Vad ska vi göra? Vem eller vilka ska göra det? När ska vi göra det?

Varför ska vi göra det? Hur ska vi göra det? (Skolverket.se 2016a).

Samtliga aktiviteter är tänkta att kunna genomföras i förskolan. Vi ger rekommendationer på barngruppens storlek för att alla barngrupper är olika. I bilaga 2-4 finns de dokument som vi delade ut till förskolepedagogerna. Dessa vägledande dokument är baserade på de didaktiska planeringarna vi gjorde till aktiviteterna. Gemensamt för de tre aktiviteter är att vi har samma tre läroplansmål. Dessa är:

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

15 • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner.

(Läroplan för förskolan 98/16 s.9-10) I aktiviteten med e-boken har vi lagt till ett läroplansmål som är:

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

(Läroplan för förskolan 98/16 s.9-10)

4.4.1 Qr-koder

I aktiviteten Qr-koder ska barnen genomföra uppdragen (se bilaga 8) och få möta information. I diskussionen får barnen träna sin kommunikationsförmåga genom talspråk. Vi rekommenderar att barngruppen består av 3 till 7 barn. Med Qr-koderna lär sig barnen tillsammans på ett lustfyllt sätt.

4.4.2 E-bok

I E-boken om Labbadabba strävar vi efter att barngruppen ska lära sig att lyssna på instruktionerna som ges i boken för att själva kunna genomföra experimentet (se bilaga 9). Barnen får träna på naturvetenskapliga begrepp som hypotes, bas och syra. Vi rekommenderar att barngruppen är mellan 3 och 7 barn. Genom att läsa E-boken om Labbadabba och utföra samma experiment som görs i boken strävar man mot en stimulerande lärmiljö.

4.4.3 Bildredigering

16

4.5 Avgränsning av testgrupp

Vi har valt att avgränsa arbetet för att nå en hög kvalitet. Vi har valt sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar tillhörande tre olika förskolor på Gotland. Dessa fick pröva Tryck & Pek i barngrupp under en tvåveckorsperiod. Den tidsmarginalen vi hade för arbetet gjorde att vi inte hade möjlighet att nå ut till fler förskolor.

4.5.1 Urvalsprocess

Vid intervjun med Marie Andersson erbjöd hon sig att kontakt med avdelningschefen som ansvarar för förskolor och pedagogisk omsorg inom Region Gotland. Avdelningschefen tog i sin tur upp frågeställningen om medverkan att pröva vår produkt med alla förskolecheferna på Gotland. Vi tog kontakt med två förskolechefer med tillsammans fyra avdelningar vid tre förskolor som var intresserade av att delta i vår produktutveckling.

4.6 Introduktionsmöten med pedagoger innan de testade produkten

Syftet med introduktionsmötet var att vi skulle möta förskolepedagogerna och skapa en relation och trygghet med Tryck & Pek. Under mötet fick de information om aktiviteterna och ta del av de vägledande dokumenten. Vi försedde föreskolepedagogernas lärplattor med applikationer samt material som behövs för att genomföra aktiviteterna. Idén om att åka ut och möta pedagogerna kom från Marie Andersson som ansåg att pedagogerna kunde behöva det stödet. Vår tanke från början var att maila ut informationen men efter Maries råd valde vi att tänka om.

4.7 Hemsida

17

4.8 Tidsplan

Vi ansåg att en tidsplan för arbetet var relevant och avgörande. Detta arbete har aktivt pågått i sju veckor och vi har fördelat veckorna på ett tidseffektivt sätt. Vi kom överens om att produkten skulle vara på förskolorna under två veckor. Innan vi kunde lämna ut vår produkt utformade vi ett syfte, gjorde vi en omvärldsanalys, forskningsöversikt samt skapade produkten. Detta tog tre veckor, varav tre dagar gick åt att ta fram produktens tre olika arbetssätt. Efter att Tryck & Pek hade blivit testad av förskolepedaoger under en två-veckors period samlades resultatet in genom enkäter och uppföljningssamtal. När vi började bearbeta resultatet hade vi två veckor kvar till inlämning av arbetet. Under tiden Tryck & Pek prövades av förskolepedagogerna bearbetade vi texten rörande omvärldsanalys och framtagningsprocessen.

4.9 Problemområden

De problemområden som kan uppstå informerade vi berörda pedagoger om. Aktiviteten Qr-koder går inte att genomföra om man inte är uppkopplad mot ett nätverk. Ett annat problem som kan uppstå är om lärplattan inte är uppkopplad mot förskolans skrivare. Pedagogerna behöver skriva ut Qr-koderna och enkäten från hemsidan. Pedagogerna kan då behöva använda en dator för att kunna genomföra utskrifterna. De problem som kan uppstå är att förskolorna inte har applikationerna nedladdade och inte hittar dem på App Store. De kan ha problem att veta vilket program som de ska välja att öppna e-boken i och där inte kunna få fram dem. Pedagogerna kan missa att de ska se till att ha materialet till experimentet som tillhör E-boks aktiviteten på förskolan.

5. Utvärdering av Tryck & Pek

18 lämnade ett önskemål om att de skulle försöka att genomföra två aktiviteter. Efter periodens slut kom vi tillbaka till förskolorna, samlade in enkäter och hade uppföljningssamtal. Samtalet dokumenterades genom anteckningar då vi hade förberett oss med uppföljningsfrågor (bilaga 6) som var kopplade till enkäterna (bilaga 5). Resultaten för insamlade data redovisar vi under avsnitt

5.2 redovisning av insamlade utvärderingar och vi har valt att sammanställa samtliga sex

pedagogers svar från de fyra avdelningarna.

5.1 Datainsamlingsmetoder

Vi har använt oss av olika datainsamlingsmetoder i vårt arbete vilka är intervju samt enkät och dessa har haft olika syften. Vid intervjun med Marie Andersson informerade vi om vår produkt och dess syfte. Enligt Bell ska man informera intervjupersonen om ljudupptagning sker vid intervjun (2006, s.198) vilket Marie Andersson informerades om. Intervjun transkriberades för att undvika att intervjupersonens svar ska formuleras för eget syfte (Bell, 2006, s. 197).

De verksamma förskolepedagogerna har fyllt i en enkät (se bilaga 5) efter att de prövat en av aktiviteterna. Enkäten är utformad så den tar kort tid att fylla i men den ska ge relevanta svar. Förskolepedagogerna har fått information om att de har konfidentialitet under arbetet, vilket betyder att de inte kan identifieras i rapporten (Bell, 2006, s. 64). Samtliga personer som bidragit med information till projektet kommer att få ta del av rapporten. När vi utformade frågorna till uppföljningssamtalen som vi hade med förskolepedagogerna utformade vi dessa som ett komplement till enkätfrågorna. Vi tänkte på många fördjupningsfrågor och slutna frågeställningar som ger oss en bredare bild av olika ramfaktorer som kunde ha uteblivit i resultatet.

5.1.1 Forskningsetiska principer

De forskningsetiska aspekterna består av fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentalitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra bör alltid vägas mot varandra i förhållande till de förväntade resultat kan bidraga med. Aspekterna syftar till att ge riktlinjer för forskare i relation till undersökningspersoner (2002, s.6). Här nedan förklarar vi mer ingående de fyra forskningsetiska aspekterna:

Informationskravet – Med detta menas att forskaren är skyldig att informera berörda

19 projektet. Deltagarna ska få information om att de kan avbryta sin medverkan och att medverkan är frivillig. Personerna ska få den information om projektet som kan påverka deras vilja att medverka i projektet (Vetenskapsrådet, 2002, s.7).

Samtyckeskravet – Forskaren ska få ett samtycke ifrån undersökningspersonerna. Om barn under

15 år deltar ska man ha ett samtycke ifrån vårdnadshavaren. Om en deltagare inte vill fortsätta att delta i studien ska denne strykas ur forskningen i den mån det är rimligt. Vid detta stryks antingen individen ur undersökningen eller görs oidentifierbar (Vetenskapsrådet, 2002, s.9-10).

Konfidentialitetskravet – De deltagare som är med i projektet ska inte gå att identifiera och

därmed neutraliseras i förhållande till det etiska. I kravet ska ingen människa/grupp som anses svag eller utsatt som har typiska drag gå att identifiera. Går någon deltagare att identifiera ska det vägas av mot värdet av det nya kunskapstillskottet (Vetenskapsrådet 2002,s.12-13).

Nyttjandekravet – De uppgifter forskaren samlar in får endast användas till vetenskapliga syften.

Forskaren får inte delge information om någon deltagare ifrån projektet till obehöriga som vill använda uppgifterna i ny forskning eller försäljning (Vetenskapsrådet, 2002, s.14).

5.2 Redovisning av insamlade utvärderingar

Under denna rubrik redovisar vi det insamlade resultatet från enkätundersökningen. Varje tabell knyter an till de olika frågeställningar som pedagogerna har besvarat. Enkäten finns som bilaga 5.

Tabell 3. Val av aktivitet

Tabell 3 visar att Qr-kodsaktivteten har genomförts vid fyra olika tillfällen och har testats på alla fyra avdelningar. En pedagog har prövat E-bok och en annan bildredigering. Vi kan utläsa att det finns en nyfikenhet för Qr-koder och hur de kan användas i förskoleverksamhet.

4

1 1

20

Tabell 4. Tidsomfattning

Utläsning av Tabell 4 visar att en pedagog höll sin Qr-kodaktivitet mellan 0–15 minuter och resterande pedagoger höll dessa mellan 16-30 minuter. E-boks aktiviteten varade mellan 31 minuter eller mer. Bildredigeringsaktiviteten hölls av en pedagog i tidsspannet mellan 16–30 minuter.

Tabell 5. Åldersfördelning

Tabell 5 visar att samtliga barn som deltog var i åldern mellan 3 till 5 år.

Tabell 6. Aktivitetens lämplighet

Tabell 6 visar att två förskolepedagoger upplevde att Qr-kodsaktiviteten var ganska bra anpassad till barnens ålder, en pedagog upplever det som bra och en annan som utomordentligt bra. Den

1

3

1 1

0 - 15 minuter 16 - 30 minuter 31 minuter eller mer

Qr-kod E-bok Bildredigering

4

1 1

1 - 2 år 3 - 5 år Blandade åldrar

Qr-kod E-bok Bildreidgering

2

1 1 1 1

Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra

21 pedagog som prövade E-boks aktiviteten ansåg att den var bra anpassad i förhållande till barnens åldrar. Pedagogen som använde sig utav bildredigeringsaktiviteten tyckte att den fungerade utomordentligt bra med barngruppen.

Tabell 7. Måluppfyllelse

Två pedagoger som genomförde Qr-kod-aktiviteten ansåg att den uppfyllde målen för aktiviteten ganska bra medan de två andra ansåg att målen för aktiviteten uppfylldes mycket bra och utomordentligt bra. Den pedagog som testade E-boken ansåg att den uppfylldes målen för aktiviteten mycket bra. Den pedagog som genomförde aktiviteten bildredigering ansåg att målen uppfylls utomordentligt bra och det kan man utläsa i Tabell 7.

Tabell 8. Fortsätta med digitala medier

Resultatet i Tabell 8 visar att samtliga pedagoger blev inspirerade att fortsätta arbeta med digitala medier.

Tabell 9. Intresse för liknande arbetssätt

2

1 1 1 1

Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra

Qr-kod E-bok Bildreidgering

0 0 0

3 3

Inte alls bra Ganska bra Bra Mycket bra Utomordentligt bra

0 0

6

22 Samtliga pedagoger som har svarat på enkäten har ett intresse att pröva liknande aktiviteter igen, vilket visas i tabell 9.

5.3 Pedagogernas kommentarer

Här kommer vi att presentera de insamlade kommentarer som förskolepedagogerna har lämnat på enkäterna och vid uppföljningssamtalen.

De sammanfattande kommentarerna förskollärarna har lämnat har varit att barnen tyckte att det var roligt att använda lärplattan för att skanna Qr-koderna. Qr-kodsuppdragen har varit för enkla för de äldsta barnen på förskolan. På en förskola hade samtliga videouppdrag spelats upp när barnen skannat en Qr-kod, förklarade två pedagoger. En annan problematik var att barn som har en hörselnedsättning eller var nyanlända till Sverige hade svårt att höra och förstå uppdragen. Två av tre förskolor nämnde att de hade problem med åtkomst till internet och att det inte räckte till förskolans alla avdelningar vilket visar att de materiella/tekniska och ekonomiska ramfaktorerna är avgörande. Det experiment som var med i E-boken var uppskattat. Bildredigeringsaktiviteten var uppskattad och barnen var aktiva i diskussionerna. Barnen har utfört alla aktiviteterna med mycket skratt och glädje.

23

5.4 Diskussion

Efter att sex olika förskolepedagoger på fyra olika avdelningar fördelat på tre förskolor prövat vår produkt. Har resultatet visat att olika faktorer påverkar användandet av digitala medier i förskolans verksamhet. Under tiden som vårt projekt har pågått har det kommit ut en remiss på ändringar i förskolans läroplan. Ändringen har tagits fram som följd av ett uppdrag från Sveriges regering under den nationella IT-satsningen. I remissen lyfts förslag om att konkretisera användandet av digitala medier och verktyg, för att tydligt peka på hur dessa är en naturlig pusselbit i det moderna samhället (Skolverket, 2016).

De problem som kan uppstå vid genomförande av både E-boks aktiviteten och vid bildredigeringsaktiviteten har vi lyckats eliminera redan vid planering samt vid introduktionsmötet. Ett av de problemområden som vi försökte förebygga men inte kunde var internetuppkopplingen berörande Qr-kodsaktiviteten. Det visade det sig att två av fyra avdelningar hade problem med internetuppkopplingen. För att förskolor ska kunna öka integreringen av de digitala verktygen i arbetet med barngruppen ställs det högre krav på internetuppkopplingen.

Ett problem som vi själva inte hade förutspått var problemet som en grupp fick med att de filmade klippen fortsatte att spela efter varandra som i en spellista på Youtube.com när de scannade Qr-koderna. Detta problem vet vi inte hur vi ska kunna lösa och reglera då detta är ett problem som kan uppstå i stunden när vi själva inte är närvarande. Detta visar på hur de digitala verktygen ställer nya krav på pedagogers kompetens om det digitala användandet. För att pedagoger ska kunna använda Tryck & Pek sätts det krav på både det digitala utbudet och deras egna kompetens och kunskaper om digitala verktyg. Detta är byggstenar som lyfts fram i remissen för förskolans läroplan. Det är förskolläraren som har det yttersta ansvaret för att digitala verktyg används på ett stimulerande sätt i barngruppen (Skolverket 2016, s. 6).

24 En del av vår process har varit att ta fram didaktiska planeringar baserade på tillhörande ramfaktorer. Vi kan av det insamlade resultatet urskilja hur tidsmarginalerna stämmer i de flesta fallen med de rekommendationer som vi ger i de medförande dokumenten som baseras på de didaktiska planeringarna. Problematiken med planeringarna var, hur-frågan eftersom vi inte kunde påverka utförandet. Hur-frågan behandlar pedagogens tillvägagångssätt och genomförande, vilket är svårt för oss att påverka då vi vill att pedagogerna ska integrera de digitala arbetssätten i sitt arbete med sina barngrupper. Dessa mänskliga ramfaktorer kan vi bara påverka om det är vi själva som genomför aktiviteterna.

Framställningen av de tre olika aktiviteterna som behandlar olika arbetssätt med digitala verktyg samt den tillhörande hemsidan har varit det enklaste och roligaste under hela projektet. Vi hade redan tidigt börjat diskutera vilka olika arbetssätt vi själva hade erfarenheter av och vilka vi själva skulle vilja fördjupa oss mer inom. Att bygga hemsidan är kunskaper som vi själva redan hade och detta gjorde att det svåraste med den var att bestämma vilket färgtema vi ville ha.

Vi kan efter utvärderingen tydligt urskilja att två veckors prövotid var för kort. Två av de fyra avdelningarna hann bara genomföra en av aktiviteterna på grund av olika ramfaktorer. De hade också svårt att hinna med att få tid till våra aktiviteter då de samtidigt skulle arbeta med övriga planerade arbeten som bedrevs på förskolorna. De lämnade respons på att de gärna skulle fortsätta använda sig av digitala medier, om de kunde utforma dem själva anpassade efter den pedagogiska planering som fanns på förskolan.

6. Slutsats

Resultatet är i överensstämmelse med vår produkt, eftersom syftet är att stärka pedagogen i användandet av digitala medier i förskolan. Området är eftersatt och därför krävs det ett mer gediget material. Vi anser att vår produkt, Tryck & Pek, fyller till en del tomrummet av användandet av digitala verktygen inom förskolans verksamhet.

25

6.1 Respons

Den respons vi har fått från olika personer har varit ovärderligt. Marie Andersson har visat upp vår produkt för de pedagoger hon har besökt i sitt arbete. Hon har även lyft vårt arbete på "pedagogisk pub" där pedagoger från förskola och skola kommer frivilligt för att ta del av, och diskutera olika ämnen. Den lokala radiostationen Radio Gotland har kontaktat oss efter att de har läst våra Twitterinlägg om vår produkt och sett vår hemsida och bjöd in oss för att berätta om vår produkt och förskolläraryrket i tio minuter. Hemsidan har stadigt ökat i besökare från sidans uppstart. Under november månad 2016 hade vi i snitt ca 20 besökare per dag. Vi har själva spridit hemsidan via Facebook och Twitter. En person har även efterlyst vår hemsida via en Facebook-sida där personen la ut en bild på Labbadabba och undrade var hon kunde hitta hemsidan och våra QR-koder. Med denna respons kan vi tydligt urskilja vilket behov vår produkt fyller.

6.2 Fortsatt utveckling av produkten

26

Referenslista

Appelberg, Lisbeth & Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn: en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5.

uppl. Umeå: Fundo

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Skolverket (2016). Remiss läroplan för förskolan digital kompetens. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolvekret.se/polopoly_fs/1.254791!Remiss_Laroplan_for_forskolan_digital_kompetens_2016-11-03.pdf (Hämtad 2016-11-04)

Sundin, Bosse (2006). Den kupade handen: historien om människan och tekniken. 2., utök. uppl. Stockholm: Carlsson

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Öhman, Margareta (2006). Den viktiga vardagen: vardagsberättelser och värdegrund. 1. uppl. Hässelby: Runa

Tidningsskrifter

Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitets pedagogiska tidskrift, årgång 7, nr, 1 s.76-95.

Lindgren, Karin (2016). Lång väg kvar till digital likvärdighet. Läranastidning nr. 15, s.6

Elektroniska resurser

Alexanderson, Kristina & Davidsson, Pamela (2016). Eleverna och internet 2016. Internetstiftelsen i Sverige. www.iis.se (hämtad 2016-10-05)

Bjärvalls, Katarina (2016). Jakten på Pikachu hotar våra sinnen. Dagens Nyheter. Kultur http://www.dn.se/kultur-noje/jakten-pa-pikachu-hotar-vara-sinnen/ (Hämtad 2016-12-26)

27

Dunkels, Elza & Kardefelt-Winther, Daniel (2016). Alarmistiskt om digital teknik. Forskare som svartmålar ungas nätvanor gör bara saken värre. Dagens Nyheter. Kultur http://www.dn.se/arkiv/kultur/alarmistiskt-om-digital-teknik-forskare-som-svartmalar-ungas-natvanor-gor/ (Hämtad 2016-11-14)

Lilja, Ylva & Uddgård, Amanda (2015). IKT i förskolan- Hur börjar man?. (examensarbete) Uppsala Universitet. Lundholm, Anna, annalundholm.se http://www.annalundholm.se/category/utveckling/page/2/ (hämtad 2016-12-28) Nationalencyklopedin, informationsteknik.

www.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/informationsteknik (hämtad 2016-10-10) Nationalencyklopedin, IT. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it (hämtad 2016-10-10) Nationalencyklopedin, QR. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/Qr (hämtad 2016-10-11)

Nationalencyklopedin, surfplatta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/surfplatta (hämtad 2016-10-18) Nationalencyklopedin, sociala medier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (hämtad

2016-10-28)

Skolverket; Didaktik – vad, hur och varför. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik (Hämtad 2016-12-28)

28

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjufrågor till Marie Andersson Bilaga 2 - Qr-koder

Bilaga 3 - E-bok

Bilaga 4 - Bildredigering Bilaga 5 - Enkäter

Bilaga 6 - Stödfrågor vid uppföljningssamtal Bilaga 7 – Hemsidan

29

Bilaga 1

Frågor till Marie Andersson, Ikt-pedagog på Region Gotland, torsdagen den 6 oktober

• Ålder?

• Vilken påverkan har digitala medier på ditt vardagliga liv? • Favorit teknisk pryl?

• Hur är ditt uppdrag utformat?

• Hur har du kommit dit där du är idag? o Utbildning?

o Tidigare yrken?

• Hur tolkar du vad digitala medier är? • Hur jobbar du mot pedagoger i förskolan?

o Vilken forskning stärker detta?

• Hur vidareutbildar ni pedagoger med plattan? o Hur följs detta upp?

• Vad tipsar ni om för olika digitala medier ex applikationer, bee boot? o Hur går urvalsprocessen processen till?

30

Bilaga 2

31

Bilaga 3

32

Bilaga 4

33

Bilaga 5

Ringa in det alternativ som passar in

Vilken aktivitet har ni gjort

QR-koder E-bok Foto och bild

Tid vid utförande av aktivitet

0-15 minuter 16-30 minuter 31 minuter eller mer

Åldern på barngruppen

1-2 år 3-5 år Blandad ålder

I vilken grad var aktiviteten anpassad till barnens ålder

Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra

I vilken grad uppfylldes målen för aktiviteten

Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra

I vilken grad har det hjälp dig som pedagog att fortsätta med digitala medier

Inte alls bra ganska bra bra mycket bra utomordentligt bra

Skulle du vilja pröva någon liknande uppgift igen?

Nej Kanske Ja

34

Bilaga 6

Stödfrågor vid uppföljningssamtal

• Hur många aktiviteter har ni genomfört? • Har något inte fungerat?

• Vad gillade ni bäst med aktiviteterna?

• Kan ni tänka er att fortsätta arbeta med digitala medier? • Finns det något som ni anser att vi kan utveckla? • Hur har tid marginalen varit tycker ni?

35

Bilaga 7

37

Bilaga 8

Uppdragen till QR-koderna • Hitta något som är blått • Hitta något som är gult • Hitta något som är rött • Hitta något som har kanter • Hitta något som är runt • Hitta något som är platt • Hitta något som är mjukt • Hitta något som är hårt • Ställ dig bakom en kompis • Ställ dig bredvid en kompis • Hoppa jämfota fem gånger • Snurra ett varv

• Stå på tå

• Räkna tillsammans till tio • Krama en kompis

38

Bilaga 9

Manus till Labbadabba den exprimentglada grodan

s.2

Det var en vanligdag och Grå och Pim satt och spelade spel. Idag var ingen vanlig dag, idag skulle det börja en ny kompis på förskolan.

-Hej, jag heter Labbadabba och är en Groda. Jag älskar kemiska processer och fysikaliska fenomen. -Hej Labbadabba, jag heter Pim och det här är Grå. Vi älskar båda alla regnbågens färger. Vill du vara med och spela?

Labbadabba satte sig ner och kände sig så glad att den fick leka med Grå och Kim Koala.

s.3

Grå satt tyst under spelets gång och funderade på vad kemiska processer och fysiska fenomen egentligen var.

undrar vad det är…. att man får en superkraft? Om jag hade så skulle jag med min superkraft hoppa till en annan del av världen eller ända upp till månen.

s.4

När spelet var slut kunde Grå inte hålla sin förundran.

-Labbadabba, vad är kemiska processer och fysikaliska fenomen.

-Det bästa med Kemiska processer och fysiska fenomen är att man först får gissa vad som ska hända, ställer en hypotes, och sen får man se om det som hände stämmer överens med ens hypotes. Både Grå och Pim tittade storögt på Labbadabba.

- Typ som magii? undrade Kim koala - Eller en superkraft? undrade Grå

s.5

-En superkraft vet jag inte om jag skulle kalla kemiska processer och fysikaliska fenomen, men magi, fast man gör bara Experiment. Berättade Labbadabba

-Experiment? Vad är det? Undrade Grå, som kände sig lite besviken att det inte var någon superkraft.

39 saker påverkar varandra och vad som är skillnaden. Exempelvis vad det är för skillnad mellan att åka i rutschkana med fleecebyxor och med galonbyxor.

s.6

-Har du inte något experiment som vi kan göra? Undrade Pim -JAJAJAJA, sa Grå

-Hmmmm, låt mig tänka sa Labbadabba och tittade sig omkring.

Som tur var så satt de i förskoleavdelningens kök, och alla som älskar kemiska processer vet att köket är den bästa platsen. När man bakar kakor blandar man olika ingredienser och det räknas som kemiska processer.

s.7

-Det första vi behöver är en flaska och en ballong, vet ni vart vi kan hitta det någonstans? -Hur stor ska flaskan vara?

-En liten flaska, typ 33 cl. -Det kan jag hämta! Sa Pim

-Ska ballongen vara i en speciellfärg? Undrar Grå -Nej du får ta vilken färg du vill. Svarar Labbadabba

-Okej! Sa Grå lyckligt och skynda sig iväg för att hämta en gul ballong under tiden som Pim hämtade en flaska.

s.8

-Vad behöver vi mer Labbadabba? Undrade Pim

-Vi behöver en syra och en bas, som ättika och bakpulver. -Bakpulver! Ropade Grå och försvann i en hisklig fart

-Labbadabba kan du hjälpa mig med ättiksflaskan? Undrande Pim -Självklart min käre medforskare!

s.9

40 s.10

-Har vi alla saker nu Labbadabba? Undrade Grå

-Nästan, vi behöver ett matmått på 15 milliliter och en tratt.

-Jag vet vart mat måtten finns men inte vilket som är på 15 milliliter. Berättade Pim -Men hämta de du tror är lagom stora.

Pim kom bärande på flera olika matmått i olika storlekar. -Vilken tror du blir bäst Labbadabba?

-Det ska stå 15 milliliter på skaftet så vet vi vilken som är rätt.

s.11

-Vad bra att ni hittade rätt mått, och alla saker är samlade. Nu ska vi se vi måste ha en bricka under fall om vi spiller.

-Ok! Jag hämtar, sa Grå i rask takt och är snabbt tillbaka till dem andra med brickan. -Kan vi börja nu? sa Grå och Pim ivrigt i kör.

s.12

Vännerna mäter upp två matskedar bakpulver i ballongen, här behövdes tratten.

Laddabadda mäter upp 4 matskedar ättika och häller det i flaskan med hjälp av tratten.

Försiktigt utan att spilla något bakpulver ner i flaskan trädde Labbadabba ballongen över flaskhalsens mynning.

s.13

Grå och Pim tittade som förtrollade på flaskan. Grå vågade inte ens blinka för att kanske missa något. Efter en stund började både Grå och Pim skruva på sig, det hände inget.

-Ska det inte hända något Labbadabba? Undrade Pim

-Jo det kommer att hända något men först måste vi ställa vår hypotes. Vad tror ni kommer att hända?