– vad tycker eleverna och lärarna själva om det? Laborativa matematiklektioner för elever med lässvårigheter

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ

Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap

Laborativa matematiklektioner för elever

med lässvårigheter – vad tycker eleverna och

lärarna själva om det?

Eventuell underrubrik på ditt arbete

Sofie Utby

2020

Examensarbete, avancerad nivå, 30hp Matematik

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Sammanfattning:

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.2 Dyslexi ... 3

1.3 Lässvårigheter och hur de kan upptäckas ... 3

1.4 Lässvårigheter i samband med matematik ... 4

1.5. Laborativ matematik ... 5

1.6. Syfte och frågeställning ... 6

2 METOD ... 7

2.1 Urval ... 7

2.1.1 Lärarna och deras utbildning och erfarenhet ... 7

2.1.2 Etiska överväganden ... 8

2.2 Laborativa lektionernas design ... 8

2.3 Datainsamlingsmetoder ... 9

2.4 Procedur ... 11

2.5 Analysmetoder ... 11

3 RESULTAT ... 13

3.1 Vilka hjälpmedel finns tillgängliga för elever med lässvårigheter? ... 13

3.2 Vilka uppfattningar har lärarna om laborativ matematik? ... 15

3.3 Hur kan eleverna med lässvårigheter arbeta med ett laborativt material under en matematiklektion? ... 17

4 DISKUSSION ... 20

4.1 Sammanfattning ... 20

4.2 Tillförlitlighet ... 20

4.3 Teoretisk tolkning ... 21

4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 24

Referenser ... 25

Bilagor ... 27

Bilaga 1: Informationsbrev till föräldrar ... 28

Bilaga 2: Informationsbrev till lärare ... 29

Bilaga 3: Recensionsenkät ... 30

1 INLEDNING

Ordet lässvårighet är ett ord som främst kopplas ihop med ämnet svenska och kunskapskraven att eleverna både ska förstå och kunna anpassa olika texter, för olika ändamål. Eleverna ska även kunna formulera och uttrycka sig själva, både i tal och skrift. Trots att lässvårigheter kanske främst får läsaren att tänka på ämnet svenska, kan lässvårigheter skapa problematik i flera ämnen. Däribland inom ämnet matematik, faktum är, att stora delar av elevernas matematikböcker, är utformade med textfrågor där lässvårigheter kan skapa stora problem. Att i en studie undersöka både via fysiska studier, samt genom intervjuer med rutinerade pedagoger i detta ämne, kändes både intressant och viktig. Främst för att öka elevers måluppfyllelse där lässvårigheter finns, men även med en önskan om att kanske till och med få denna grupp av elever att tycka matematik är lustfyllt och inte något svårt, på grund av deras svårigheter med texter.

Enligt Skolverket (2011) ska alla elever ges förutsättningar för att utvecklas inom ämnet matematik. Malmer och Adler (1996) är en av dem som har valt att under sin arbetsföra tid arbeta för att göra matematik mer begripligt för alla elever. Hon skriver om hur elever ifrågasatt orden i matematikböckerna och att det ledde till att hon införde något hon själv valde att kalla för en ”matteordlista”. Med det menades det att eleverna själva fick vara delaktiga och skapa en egen matematikordlista, där de skrev ned ord de själva uppfattade vara svåra eller krångliga. Eleverna fick i sin matematikordlista ta reda på vad orden betydde och därefter skapa egna uppgifter där dessa ord och begrepp ingick. Även Berggren och Lindroth (2004) förespråkar att införa matematikordlistor med eleverna. De menar även att ett samarbete med kollegor för att finna ord som eleverna kan uppfatta som krångliga, kan vara något som kan underlätta för eleverna.

Efter att ha observerat elever under verksamhetsförlagd undervisning, har jag fått ett djupare intresse för elever med lässvårigheter. Jag insåg att min kunskap kring dessa elever var låg och att jag tidigare inte insett på vilka sätt lässvårigheterna kan påverka eleverna. Exempelvis berättade eleverna på min verksamhetsförlagda arbetsplats, att de kunde känna sig exkluderade från de andra klasskamraterna på grund av att de inte ”förstod” texter lika bra. Undersökningsfrågan blir alltså, hur undervisningen kan anpassas för elever med

lässvårigheter inom ämnet matematik. Men grundtanken till undersökningsfrågan blir att

eleverna inte ska känna sig exkluderade, utan istället känna sig inkluderade i undervisningen. Brante (2013) förespråkar användandet av bilder i samband med undervisningen. Bilder i samband med undervisningen skulle även kunna stärka upp de högpresterande eleverna i skolan menar Brante (2013). Men vad finns det mer för resurser att dra nytta av i skolans värld? Till ett framtida läraryrke känns det relevant hur textfrågorna i matematiken ska kunna utformas eller omformas, för att alla elever ska förstå dem på bästa sätt.

Dyslexi kan skapas på två olika sätt, antingen via ett trauma mot huvudet som skapar en neurotisk störning i hjärnan eller genom att personen föds med diagnosen. Bara i Sverige är det 5 - 7% av den svenska befolkningen som har just medfödd dyslexi (Hedman, 2010). Redan innan eleverna börjar i skolan kan varningssignalerna för om ett barn har dyslexi förekomma. Ahrnéll (2008) menar på att nästintill direkt när ett barn kommer till skolan och upptäcker att deras läs- och skrivsvårigheter är sämre än övriga klasskamrater, minskar elevens självförtroende. För att vid ett tidigt stadie upptäcka om ett barn har eller kommer få läs- och skrivsvårigheter kan pedagoger arbeta med rim och ramsor. Elever som befinner sig i riskzonen för ha läs- och skrivsvårigheter kommer att ha större svårigheter med detta än andra barn.

För att få veta om en person har dyslexi jämförde man förr en persons intelligensnivå med läsförmågan. Om det då uppkom att personen hade en stor skillnad mellan dessa områden fick personen diagnosen Dyslexi (Nilholm, 2007). Idag däremot är det oftast specialpedagog eller logoped som tittar på en persons avkodningsstrategier samt fonologiska avkodning. Utöver det ser man till personens rättstavningsförmåga (Høien & Lundberg, 1999).

Fonologisk avkodning innebär förmågan att kunna koppla samman ljud till bokstäver eller bokstavskombinationer. Denna inlärning är något som barn lär sig väldigt tidigt. Dyslexi menar Høien och Lundberg, (1999) är något personer kan riskera att ärva av sina föräldrar. Personer som får diagnosen kan delas in i tre kategorier. En kategori för personer med svårigheter med fonologisk avkodning, nästa kategori med svårigheter att uttala ord som inte låter som det står och slutligen sista kategorin, där svårigheter från båda ovanstående kategorier finns (Høien & Lundberg, 1999).

Att kunna läsa är en viktig faktor för att eleverna ska kunna klara av sin skolgång. Därför är det av stor vikt att elever med extra behov av hjälp också får det. I Skolverket (2018) nämns ordet lässtrategier hela 61 gånger, med det till grund måste det betyda att Skolverket (2018) menar på att läsförmågan är oerhört viktig. Det intressanta är, att lässtrategier främst nämns inom ämnet svenska, men inte en enda gång nämns läsförmågan inom ämnet matematik. Trots det innehåller ämnet många textuppgifter. Det nämns däremot att eleverna behöver matematik för att kunna lösa problem som kan uppstå i vardagen. Ämnet matematik har inte bara till uppdrag att lära eleverna att räkna, utan den kunskapen ska enligt (Skolverket, 2018) även forma våra elever till att, ”fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och

ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser” (s.54). Detta är ytterligare ett

bevis på hur viktigt det är för eleverna att främst kunna lösa matematiska uppgifter, även om dessa står i textform.

Lundahl och Folke-Fichtelius (2014) berättar om läsförståelse och att det kortfattat kan förklaras vara ett gott ordförråd och att kunna skapa kopplingar mellan sina egna erfarenheter och den lästa texten.

1.2 Dyslexi

Cederquist (2015) berättar om Brock och Fernette Eides forskning inom dyslexi. De menar på att personer med dyslexi ofta kan ha andra förmågor och talanger kanske just för att de har dyslexi, detta kallas för ”The dyslexic advantage”. Några av de talanger och förmågor som dyslektiker kan ha, är förmågan att tänka tredimensionellt och förutspå scenarier. Personer med dyslexi kan ofta även se kopplingar som andra inte ser. Det är vanligt att personer med dyslexi hoppar direkt till det som är viktigt och snabbare kan se orsaks- och konsekvensförhållanden (Cederquist, 2015).

Att anpassa skola och arbete för personer med dyslexi, är ett sätt att ta tillvara på individers kompetens. Skolan behöver omjusteras från att enbart använda text i sin undervisning. Genom att låta eleverna använda sig av mycket textinlärning får inte det narrativa tänkandet utvecklas. Lgr 11 är till och med utformat för att elever ska kunna uttrycka sig själv i ord och text. Cederquist (2015) skriver att det absolut är viktigt att barn kan kommunicera med ord och text, men att hon känner en oro inför det när samhället ständigt utvecklas för att personer ska kunna uttrycka sig och kommunicera med andra på olika vis än just med text. Hon menar att det kan vara lätt att missa vad en elev egentligen kan, om vi inte bedömer eleverna även genom visuellt tänkande. Personer med dyslexi tar ofta till sig information lättare om de får möjligheten att lyssna, istället för att läsa informationen. Istället för skriftliga prov ska eleverna få möjligheten att ha ett muntligt prov redan innan ett eventuellt misslyckande (Cederquist, 2015).

1.3 Lässvårigheter och hur de kan upptäckas

Skolverket (2012) skriver om hur svårigheter kan upptäckas i skolan. De menar på att, ett av skolans viktigaste uppdrag är att arbeta för att förbättra elevernas språkutveckling. Språket utvecklas när det används och då inte bara genom ämnet svenska utan i alla ämnen. Men det är viktigt att språksvårigheter upptäcks i tid. Skolverket (2012) menar att det inte är bra ur elevens synpunkt att vänta ut problemet och se om det rättar till sig själv. En av anledningarna till detta, är att elever som själva upptäcker att de har lässvårigheter, snabbt också lär sig hur de ska dölja det både för lärare och klasskamrater.

Skolverket (2012) har även skrivit observationspunkter för läraren att granska, för att se att eleven förstår det han eller hon läser. Några av dessa är att uppmärksamma och notera om eleven:

• Har insikt om att ortografisk helordsläsning, vilket är något som hjälper eleverna att få ett tydligare flyt i sin läsning

• Har förståelse för att olika ord böjs och uttalas olika beroende på sammanhanget • Att eleven tar hjälp av ordböcker eller liknande för att förstå sig på olika ord • Eleven kan både sökläsa, översiktsläsa, upplevelseläsa och närläsa

• Eleven kan koppla texter till andra sammanhang och erfarenheter

1.4 Lässvårigheter i samband med matematik

Berggren och Lindroth (2004), skriver att nedsatt läsförmåga påverkar flera områden och bland annat gör den att matematikinlärningen blir svårare. Några av de anledningar som kan påverka läsförmågan hos elever och då även inlärningsförmågan är:

• Omkastningar av både ord och siffror • Svårigheter att dela upp ord eller text • Osäkerhet kring hur symboler ser ut • Problem med sin spatiala förmåga

• Svårigheter med korttids- och långtidsminnet • Svårt att ta till sig begreppsbildning

Elever med läs- och skrivsvårigheter har ofta svårt med bokstäverna b och d. Det finns flera olika förklaringar till detta, bland annat skulle det kunna bero på att uttalet och utseendet påminner om varandra. Siffror som kan skapa svårigheter i form av omkastningar är siffrorna 6 och 9 och även mellan siffrorna 1, 4 och 7 (Berggren & Lindroth, 2004).

Badian (1999) menar på att lässvårigheter och matematiksvårigheter hänger ihop. Även Knopnik, Alarcon och DeFries, (1997) hade samma tänkesätt och gjorde en studie kring detta. I deras studie framkom det att av antalet elever med läs- och skrivsvårigheter, fann man att 56% av eleverna hade matematikssvårigheter. Vid en annan studie på elever med matematiksvårigheter fann de att 43% av eleverna då hade läs- och skrivsvårigheter.

Anledningen till att läs- och skrivsvårigheter kan skapa matematiska svårigheter beror på att omkastning av siffror eller matematikord ofta bilder ett nytt matematikord. Detta kan leda till att elever som egentligen har tänkt rätt skriver eller läser fel. Berggren och Lindroth (2004) föreslår att facit istället kan omformas till korrekta räkneoperationer. På det viset får eleverna möjligheten att se om de har räknat rätt även om det har skrivit fel. Berggren och Lindroth (2004) menar även att detta skulle underlätta för diskussioner i klassrummet, till exempel om en elev kommit fram till rätt svar men använt sig av andra räkneoperationer än dem som står i facit.

Jordan, Wylie, och Mulhem (2015) berättar att språkförmågan är en av de delar i hjärnan som aktiveras vid uträkning av exakta matematikuppgifter. Vid dessa uträkningar ställs det högre krav på språkförmågan vilket gör att en fonologisk medvetenhet skapas. Vid ungefärliga uträkningar, aktiveras inte språkförmågan på samma sätt och den fonologiska medvetenheten uteblir som konsekvens. För att eleverna ska kunna lösa matematikuppgifter, behöver den fonologiska språkförmågan vara aktiverad då den är kopplad till arbetsminnet. För elever där läs- och skrivsvårigheter finns är detta den vanligaste matematiska svårigheten, elevernas arbetsminne fungerar inte.

Några kända personer som har haft dyslexi är Leonardo da Vinci. Leonardo da Vinci är kanske mest känd för sina konstverk, granskar man hans arbete noga ser man att Leonardo ofta vände på både sina konstverk och texter. Leonardo försvarade detta med ett citat: ”Man

bör föredra en god vetenskapsman utan litterära förmågor framför någon som är skrivkunnig men saknar vetenskapliga förmågor.” (Cederquist, 2015).

En annan känd person med dyslexi var Winston Churchill, en premiärminister som vunnit nobelpris i litteratur. Winston hade stora problem med att läsa när han var barn, men detta lärde han sig så småningom att komma ifrån och började älska att läsa och skriva när han kom upp i tonåren. Även Albert Einstein var en känd dyslektiker, han stavade ofta fel på både sitt eget namn och på platser. Albert blev mest känd för sitt visuella tänkande och genom det ändrade han hur vi idag ser på universum (Cederquist, 2015).

1.5. Laborativ matematik

Berggren och Lindroth (2004) skriver att laborativ matematik är ett bra stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det även är motiverande för elever utan läs- och skrivsvårigheter. När elever presenteras för det laborativa materialet är det viktigt att de då också får tid till att bekanta sig med det nya materialet. Ett sätt att variera inlärningen kan vara att vid exempelvis byggen av olika figurer, motivera eleverna genom att utmana dem till att bygga den största figuren, den snyggaste eller en med flest hörn. Variationerna kan bli oändliga (Berggren & Lindroth, 2004).

För elever med läs- och skrivsvårigheter, menar Berggren och Lindroth (2004) att laborativ matematik hjälper elever att kunna lösa matematiska problem, utan att bli hindrad av sina svårigheter för läs- och skrivande. Laborativ matematik belastar heller inte elevernas arbetsminne vilket gör att informationen blir mer lättbegriplig för eleverna. Eleverna kommer även att kunna strukturera upp sitt arbete steg för steg på ett enklare vis. Ytterligare en anledning till att laborativ matematik är bra för elever med läs- och skrivsvårigheter, är att eleverna fokuserar mera på att uttrycka sig muntligt istället för med text. Det leder till att eleverna inte behöver känna sig begränsade på grund av sina svårigheter och ämnet matematik kan gå från att vara svårt, till lättsamt och roligt. Berggren och Lindroth (2004) menar att eleverna självklart ska dokumentera sitt arbete i text men att arbetet likväl ska redovisas muntligt vilket kan vara en stor fördel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vid själva skrivandet kan eleverna välja att skriva ihop med sin laborationspartner vilket även det kan underlätta skrivandet.

1.6. Syfte och frågeställning

Syftet till studien är att ta reda på vilka hjälpmedel för elever med lässvårigheter som lärarna använder sig av inom ämnet matematik. Vidare är syftet att finna hur lärarna i studien uppfattar laborativ matematik samt hur elever kan arbeta med det. För att finna svaret till studiens undersökningsfrågor har tre intervjuer med tre lärare, två laborativa lektioner och

observationer med fyra elever genomförts.

Denna undersökning vill alltså ge svar på:

1. Vilka hjälpmedel använder sig lärarna av för elever med lässvårigheter inom ämnet matematik i skolan?

2. Vilka uppfattningar har lärarna om laborativ matematik?

2 METOD

2.1 Urval

Metoden som valts till denna studie kallas för bekvämlighetsurval. Detta innebär att eleverna och lärarna som valdes ut till denna studie är elever och lärare på en skola jag tidigare haft kontakt med. Urvalsprocessen gjorde att tre lärare som arbetar på en mellanstadieskola valdes till intervjuer och fyra elever från årskurs 5 till de två laborativa lektionerna. Två av lärarna i studien arbetar på en centralt belägen skola i Mellansverige och den tredje läraren arbetar på en skola i förorten. Syftet med att intervjua två lärare på samma skola var dels att se om det fanns några likheter med deras arbetssätt, dels att se om det skiljde sig mellan att arbeta i en centralt belagd skola mot en skola placerad i förorten. Bryman (2011) menar på att bekvämlighetsurval är något som använts då detta underlättar processen med att hitta tillgängliga kandidater.

2.1.1 Lärarna och deras utbildning och erfarenhet

I tabell 1 presenteras vilka lärare som intervjuas i denna studie (namnen på alla deltagare i denna studie är fiktiva):

Tabell 1. Sammanställning över medverkande lärare och deras utbildning och erfarenhet

Lärare Utbildning Legitimerad inom Antal år som lärare

Sandra Grundskollärare för åk 4-6 Bild, Engelska, Matematik, Svenska 5 år Mimmi Grundskollärare för åk 1-7 Matematik, No Svenska, Teknik, 8 år Kristin Grundskollärare för åk 1-7

Matematik, No, So, Svenska

8 år

Sandra arbetar på en skola belagd i en förort i Mellansverige. Sandra har tidigare arbetat på samma skola som Kristin. Hon har arbetat som lärare i 5 år, 3 år med legitimation och 2 år utan. I den kommun där Sandra arbetar har ca 41,76% av befolkningen mellan 25-64 år en eftergymnasial utbildning (Statistikmyndigheten, 2018). På denna skola har varje lärare i genomsnitt 20.7 elever per lärare och 92.5% av de eleverna når kunskapskraven.

I denna undersökning tillämpas de grundläggande etiska kraven. Vilket bland annat härrör informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Till denna undersökning blev eleverna informerade av både lärare och observatör om studien och syftet med att prova laborativ matematik. I enlighet med de etiska ställningstagandena i forskningsetik har lärare, elever och vårdnadshavare blivit informerade om att de när som helst kunde avbryta studien utan vidare förklaring (Vetenskapsrådet, 2017). Lärare, elever och vårdnadshavare blev även informerade om att eleverna kommer vara anonyma under denna undersökning, med det menades att det inte skulle gå att identifiera dem. I enlighet med Kvales och Brinkmanns (2014) tanke om att det är viktigt att inte få respondenter vid en intervju att känna sig pressade, och speciellt inte yngre. Eleverna fick även veta att det inte var något krav att muntligt eller skriftligt berätta hur de själva upplevde de laborativa matematiklektionerna. För att eleverna skulle kunna delta i denna undersökning behövdes samtycke från vårdnadshavarna då eleverna till denna studie är minderåriga (Bilaga 1). Genom att göra namnen på elever och lärare i studien fingerade säkerhetsställer studien kravet för att deltagarnas anonymitet skyddas, i enlighet med konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet i studien, att allt material från denna studie enbart skulle användas till undersökningens syfte informerades både lärare, elever och vårdnadshavare om. De etiska ställningstaganden som bland annat hör till forskningsetik om att anonymiteten ska skyddas, skapas genom att namnen på alla deltagarna i studien är fiktiva. Detta görs för att säkra och ta hänsyn till deltagarna i studien (Vetenskapsrådet, 2017).

2.2 Laborativa lektionernas design

Eleverna som genomförde studien var: Alice, Ellie, Elsa och Sebastian (alla fiktiva namn). Alice, Ellie och Elsa har lässvårigheter medan Sebastian är en högpresterande elev utan svårigheter varken inom matematik eller läsförståelse. Sebastians deltagande blev främst för att ge en annan synvinkel på hur laborativ matematik kan vara bra även för elever där svårigheter inom matematik och läsförmåga inte finns. Men även för att se hur en högpresterande elev ställer sig till laborativ matematik. Enligt Berggren och Lindroth (2004) ska laborativ matematik också vara motiverande för elever utan läs- och skrivsvårigheter. Vid lektionstillfället genomfördes laborativ matematik, något som Berggren och Lindroth (2004) rekommenderar som ett godkänt alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Då eleverna arbetat med kapitlet om procent under några lektioner tidigare, genomfördes bara en kortare genomgång innan den första laborativa lektionen kunde starta. Eleverna tilldelades varsin papperscirkel och med hjälp av en sax fick de klippa ut bitar ur cirkeln (som mindre tårtbitar) som skulle representera 50% och 25% av cirkeln. Därefter fick eleverna hålla upp de antal bitar som de behövde för att skapa en bit som var 75% av cirkeln. Arbetet fortsatte på samma vis resterande tid av lektionen tills bitarna ur cirkeln blivit allt mindre och klurigare att få ihop bitar som bildade rätt procentsumma.

hel platta är 100% (alltså 100 kuber) medan en halv platta endast behöver 50 kuber. Även här gjorde eleverna flera uppgifter från matematikboken. Eleverna fick också skapa egna figurer på plattan och låta de andra i gruppen gissa hur många procent av plattan de hade täckt med centikuber. (Se bild 1).

Bild 1: Centikuber

Efter lektionerna fick eleverna utvärdera de laborativa hjälpmedlen i form av en enkät.

2.3 Datainsamlingsmetoder

Intervjuerna till den här studien valdes att göras via ”öppna frågor”. Det innebär att respondenten får frågor där svaren kan leda till flera samtalsämnen (Kihlström, 2007). Kihlström (2007) menar även på att öppna frågor även kan förhindra att svar som respondenten tror sig vara det ”korrekta” svaret kommer fram. Respondentens svar på frågan kommer alltså inte bara att vara ja eller nej. Då intervjuns syfte var att ta reda på lärarnas erfarenheter kring lässvårigheter och hjälpmedel för lärare och elever, var det viktigt att frågorna hängde ihop. Till denna intervju valdes tre kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, två lektionstillfällen med två deltagande observationer som datainsamlingsinstrument.

att ske över telefon. Både via samtal och sms, under samtalen dokumenterades respondenternas svar.

Bryman (2001) skriver att om respondenten önskar att intervjun ska ske utan inspelningsmöjligheter, ska ändå intervjun ske, då en intervju även utan inspelningsmöjligheter kan få fram intressant information. Bryman (2001) menar även på att det finns fall där inspelning av intervjun även kan försämra kvalitén på intervjun. Detta på grund av att oron kring en inspelad intervju kan påverka respondentens svar. Analysmetoden av intervjuerna har varit empiristyrd tematisk analys och enligt Bryman (2011), kan läsaren vid dessa analysmetoder finna teman och subteman av materialet. Metoden blev vald då den kan framhäva lärarnas egna åsikter och erfarenheter.

Observationsmetoden till den här studien skedde (den 31 mars och 7 april) under laborativa lektioner och kallas för deltagande observationer. Studien som är gjord, är en kvalitativ undersökning där få deltagare är med. För att kunna svara på undersökningsfrågorna har en deltagande observation skett, något som enligt Bryman (2011) främst förknippas med en kvalitativ undersökning. En deltagande observation menar Bryman (2011) innebär att undersökningen sker i en social miljö, där den som observerar kan observera beteendet av de olika individerna i studien. Under en deltagande observation kan observatören vara varierande delaktig i studien, något som underlättade vid denna undersökning. Observatören kunde då både vara behjälplig vid instruktioner och se om elevernas egna muntliga och skriftliga uppfattningar stämde överens med deras eget beteende i studien.

Textfrågorna till de laborativa lektionerna minimerades och eleverna informerades löpande om vad som efterfrågades och sedan arbetade eleverna med uppgiften. Därefter undersöktes svar och arbetssätt för att alla skulle förstå och eventuellt finna nya tankevägar till matematiska lösningar på specifika uppgifter. Dessa lektioner handlade om procenträkning. För att eleverna inte skulle hamna efter i sitt skolarbete valdes uppgifterna ut baserat på vart i matematikboken eleverna befann sig vid undervisningarnas tillfällen. Matematikuppgifterna gjordes sedan om till laborativa lektioner, som observerades under lektionens gång.

2.4 Procedur

Innan intervjuer och observation genomfördes, började jag i enlighet med Johansson och Svedner (2010) med att läsa och ta fram information kring dyslexi och hur lärare kan arbeta med det. Därefter ringde jag skolledaren för en skola placerad i en stadskärna i Mellansverige och bad om tillstånd till att bedriva studien på deras skola. Vid ett godkännande från skolledaren kunde kontakt med lärarna ske. Två lärare som arbetar på skolan (och en lärare som arbetar i en skola placerad i förorten i Mellansverige) blev tillfrågade om de kunde vara med på en kortare intervju.

De två lärarna som arbetar på den centralt belägna skolan fick också frågan om några av deras elever hade lässvårigheter. Vid svar om att det fanns elever med lässvårigheter på skolan valdes dessa elever i klasserna ut och blev tillfrågade om de ville vara med i en studie för att prova på olika hjälpmedel för elever med lässvårigheter. De skulle också få vara delaktiga till att prova på hjälpmedel inom laborativ matematik, som kan vara underlättande för elever där lässvårigheter finns. Eleverna fick noga veta att de inte valdes ut för att de på något vis var ”sämre” än övriga elever i klassen. Tre av fyra elever med lässvårigheter hade en önskan att vara med i studien. Samtliga elever gick i årskurs 5. Ett brev med information skickades då hem till vårdnadshavare för att få deras godkännande att låta deras barn var med i studien (Bilaga 1). Med hjälp av elevernas lärare fick jag tillgång till elevernas matematikbok och kunde se vart i matematikboken eleverna befann sig för att kunna konstruera laborativa lektioner utifrån den.

Tre telefonbaserade intervjuer med lärare och två laborativa lektioner bokades in. Till de laborativa lektionerna deltog fyra elever. Tre med lässvårigheter och en högpresterande elev utan lässvårigheter för att ur intressesynpunkt få veta hur samma elev upplevde laborativ matematik. Eleven var även en trygg punkt för en av eleverna med lässvårigheter, något både elev och vårdnadshavare berättade om i samband med informationsbrev.

Till de laborativa lektionerna fick eleverna från årskurs 5 arbeta med ett kapitel om procent. Under den första lektionen använde eleverna papperscirklar och sax för att skapa en större förståelse för procent. Under den andra lektionen arbetade eleverna med Centikuber. Därefter sammanställdes resultatet från intervjuerna med lärarna och observationerna av de laborativa lektionerna med eleverna.

2.5 Analysmetoder

3 RESULTAT

I det här kapitlet kommer resultatet av dataanalysen att presenteras. Dessa kommer att presenteras i tre olika delmoment där läsaren får ta del av vad som framkom i intervjuerna, lektionerna och observationerna av lektionerna. Först kommer det att redovisas vilka hjälpmedel för elever med lässvårigheter som lärarna själva använder sig av. I nästa del berättar lärarna om hur de uppfattar laborativ matematik. I den sista delen kommer det redovisas vad eleverna själva tyckte om att använda sig av laborativ matematik. De två första delarnas resultat kommer främst ifrån intervjuer med lärarna. Resultatet till den sista delen kommer främst från observationer av laborativa lektioner.

3.1 Vilka hjälpmedel finns tillgängliga för elever med lässvårigheter?

Samtliga lärare vid intervjuerna är legitimerade matematiklärare och har erfarenhet av elever med lässvårigheter. Främst har lärarna arbetat med laborationer i andra ämnen än i just matematik, men de menar där att de sett tydliga resultat av att arbeta laborativt med eleverna. Något som engagerar och inspirerar eleverna är laborationer i stort, de får här möjligheten att tänka utanför ramarna och testa sig fram. Genom att arbeta laborativt menar Kristin att det skapar förutsättningar för elever där lässvårigheter finns. Eleverna blir inte hämmade på grund av sina lässvårigheter utan kan delta på samma villkor som övriga elever. Alla tre lärare berättar att de har användning av digitala verktyg som hjälpmedel vid ett arbete med lässvårigheter, men de använder sig av olika former av digitala verktyg som hjälpmedel. Dock finns det både för- och nackdelar med att arbeta med digitala verktyg något som Kristin berättar om.

Kristin berättar om arbetet från hennes elevers digitala matematikbok. Hon berättar om nackdelen med detta arbetssätt och säger:

”Jag upplever inte den digitala matteboken som så bra att jobba i. Den är bra att få texten uppläst men den är inte så bra att jobba i, svårt att göra uppställningar digitalt i matematikboken.”

Kristin menar även att det finns fördelar med att skriva texter till eleverna, texter de kan få upplästa inför lektionsstart. En del av elevernas egna skolböcker finns även online, vilket underlättar vid genomgång då elever med lässvårigheter kan använda sig av hörlurar och få genomgången eller instruktionerna upplästa för sig. Då kan alla elever vara med på liknande villkor. För att de elever som behöver få texterna upplästa för sig, inte ska bli störda av den traditionella genomgången, kan de få lyssna på sin genomgång i ett grupprum angränsande till klassrummet. Då Kristin har en elev med hörselsvårigheter finns det bra tillgång till fungerande hörlurar vilket hon menar är en tillgång för att denna undervisningsform ska fungera.

elever, både för att elever skall kunna komma åt materialet vart dem än är men också för att då kan eleverna med högtalare eller hörlurar lyssna på texterna jag skapat digitalt.”

Genom att ständigt ha PowerPoint tillgängligt gör Sandra heller inte skillnad på elever med lässvårigheter och elever utan lässvårigheter, då det är en undervisningsform som passar för alla. I dessa PowerPoints kan Sandra även lägga in tydliga och förklarande bilder i samband med ett nytt kapitel i matematikboken. Bilder menar Sandra skapar en bättre förståelse för både elever med lässvårigheter och elever utan lässvårigheter. Elever där lässvårigheter finns kunde även lyssna på PowerPointen med hörlurar, något som eleverna även här kunde göra både på skoltid och utanför skolan. Sandra använde sig även utan typsnittet OpenDyslexic som är ett hjälpmedel som underlättar för elever med lässvårigheter. Hon berättar även att: ”… jag har spelat in mig själv när jag läser upp texter från arbetsmaterialet, det finns

tillgängligt på classroom till respektive ämne.”

Men det finns flera arbetssätt som Sandra arbetar efter, hon berättar att hon brukar varierar sin undervisning med både muntliga och skriftliga examinationer. Hon säger:

”Att göra muntliga examinationer är något som dels underlättar för elever med lässvårigheter dels är en bra övning för att lära eleverna att prata högt. Muntliga examinationer är en form av prov som kan ske både där eleverna får förhöra varandra, skapa frågor till varandra och till helklass….en uppgift som eleverna gillar är när de får hitta på uppgifter åt varandra. Till exempel om vi arbetar med ett kapitel ur matematikboken kan en grupp göra uppgifter från matematikboken till två andra grupper och så gör vi en tävling om vilken grupp som kan svara snabbast. Det brukar eleverna tycka är kul! Med riktiga kluringar kan hela gruppen bli engagerad.”

Mimmi berättar att hon kan lägga in matematikläxan i Word och sedan skicka det på mejlen till elever och elevernas vårdnadshavare. Hon menar att då kan inte någon av eleverna ”tappa bort” matematikläxan. Hon säger att:

”Om jag har skrivit och mejlat hem matematikläxan till både elever och vårdnadshavare så engagerar jag då också vårdnadshavarna. De får en tydligare inblick i vad vi gör i skolan. Elever med lässvårigheter kan även få matematikläxan uppläst av antingen en vårdnadshavare eller med programvaran ClaroRead. Jag har tänkt att jag någon gång ska spela in mig själv när jag läser in matematikläxan och skicka hem det som en ljudfil men det har inte blivit av ännu…”

Mimmi arbetar mycket med digitala funktioner och tycker det är intressant att ta del av tips från andra lärare. Hon berättar att det finns flera bra idéer för dem som är intresserade på både lektion.se och Instagram. Kanske kan det till och med finnas lite för mycket material ibland menar Mimmi på, men samtidigt är hon noga med att poängtera att det är viktigt också att det finns något för alla.

Sammanfattning: Vid undervisning med elever med lässvårigheter kan digitala hjälpmedel

för eleverna att göra exempelvis uppställningar i den digitala matematikboken. Alla tre lärarna har använt sig av undervisningsmetoder som inte bara syftar till matematikboken. Lärarna verkar ha en tydlig tanke med hur de ska kunna arbeta med elever med lässvårigheter på ett varierande sätt, som inte exkluderar elever med lässvårigheter från de övriga klasskamraterna

3.2 Vilka uppfattningar har lärarna om laborativ matematik?

Mimmi och Sandra använder sig mycket av laborativ matematik och tycker själva att det är intressant att koppla samman matematiska laborationer, med saker från vardagen. Sandra menar på att matematiska laborationer är något hon i stort tänker fungerar bra ihop med andra ämnen. Hon berättar att det till och med går att koppla samman med bildundervisningen. Hon berättar:

”Att arbeta som lärare överlag tycker jag är att kunna väva samman olika lektioner med varandra. Då är det extra tacksamt med ämnen som nästan alltid fungerar tillsammans, som matematik till exempel. Hm…, jag hade en bildlektion nu i veckan där eleverna fick skapa sina egna hus av kartong, efteråt fick eleverna räkna ut arean på det hus som de själva skapat. Det tyckte eleverna var kul och det blev samtidigt ett bra avbrott från att bara arbeta i matematikboken.”

Sandra berättar vidare att eleverna ofta tycker att det blir roligare att arbeta om de kan komma ifrån skolböckerna. Det blir då mera fritt och eleverna jämför ofta resultaten med varandra, vilket gör att matematiska diskussioner i klassrummet skapas. Men Sandra berättar också att hon följer vart eleverna är någonstans i matematikboken för att sedan skapa uppgifter utifrån dem. Hon säger att:

”Det är viktigt att det inte blir alldeles för hoppigt för eleverna. Ibland kan det ju vara bra med lite hopp… för då får eleverna en chans att tänka efter vad vi jobbade med för några veckor sedan. Men det får inte bli för hoppigt, för då kan det bli stressigt med matematikboken sen.”

Mimmi arbetar även hon mycket med laborativ matematik och tycker precis som Sandra att matematik går att använda i de flesta ämnen. Hon menar att endast fantasin kan sätta gränser. Mimmi arbetar mera med digitala laborationer än vad Sandra gör. Hon säger att:

”Det är smidigt att arbeta laborativt på datorer också…alltså inte hela tiden. Men jag tycker om när arbetet kan dokumenteras. Det blir tydligare då hur mycket eleverna kan. Jag försöker alltid fota vad eleverna arbetar med…, då kan föräldrarna också se det, om jag lägger upp det i skolans blogg.”

Mimmi berättar att den matematikbok som hennes elever arbetar i har tips på hur eleverna kan arbeta laborativt. Hon säger:

”…alltså…., det står ju inte tydligt att det är en laborativ matematik. Det får man ju tänka lite själv att det är…”

”På sidan 7 kapitel 1 i Favorit matematik 5B, finns det ett exempel på laborativ matematik fast det inte är uttalat laborativt. Där finns det uppgifter där eleverna själva ska rita en bild för att visa hur de löser en uppgift.”

Nedan finns en bild från elevernas matematikbok och till uppgiften som Kristin refererar till. Kristin menar även att det går att hitta på egna liknande idéer, som att till exempel använda sig av skolans fotbollsplan för att mäta ut tre femtedelar av den. Eller placera bollar, koner eller liknande på en viss del av fotbollsplanen.

Bild 2: Kristins exempel

Samtliga lärare i studien menar att det bara är fantasin som sätter gränserna för hur elevernas matematikbok går att tillämpa som laborativa lektioner. Det går alltså att ta i stort vilken uppgift som helst och applicera den i klassrummet eller ute på skolgården. Instruktionerna kan ske muntligt för att underlätta för elever med lässvårigheter.

Sammanfattning:

3.3 Hur kan eleverna med lässvårigheter arbeta med ett laborativt material under

en matematiklektion?

Under den första lektionen fick Alice, Ellie, Elsa och Sebastian från årskurs 5 arbeta med procenträkning och de fick använda sig av papper och sax. Eleverna koncentrerade sig på sitt arbete och var noga med att klippa rätt. Frågan om det var viktigt att alla bitarna var lika stora kom upp när eleverna skulle dela cirkeln i fyra bitar och därmed skapa bitar som var 25% stora av den ursprungliga cirkeln. Ju längre tid som eleverna fick på sig desto mer lättade stämningen från att ha varit tyst och koncentrerad till att bli mer livfull. Nu började eleverna jämföra bitarna med varandra. Eleverna fick i uppgift att sätta ihop bitar som tillsammans skulle bilda 75% av den ursprungliga cirkeln. Här arbetade eleverna på olika sätt. Två av eleverna delade cirkeln i fyra lika stora delar och lade fram tre av dessa bitar som 75% av cirkeln. Den tredje eleven valde att dra ett streck genom hela cirkeln för att skapa bitar som var 50% av den ursprungliga cirkeln och därefter dra ytterligare ett streck genom enbart en av cirklarna. När han skulle presentera sitt bidrag till 75% av cirkeln lade han fram en halv cirkel och en kvarts cirkel. Diskussionen om han hade tänkt rätt skapades, med stöttning förstod eleverna att procentdelarna kunde skapas på flera vis och att det fanns flera möjliga korrekta svarsalternativ.

Under den andra lektionen fick eleverna också arbeta med kapitlet om procenträkning. Under denna lektion fick de arbeta med Centikuber, något ingen av dem hade sett förr. Eleverna fick börja med att sätta fast centikuber på en platta för att täcka 50% av plattan. Här gällde det att de hade koll på hur många centikuber de kunde sätta fast på plattan innan den var full. Då eleverna räknade högt tillsammans kom de fram till att plattan kunde rymma 100 centikuber. En hel platta, alltså 100% var i det här fallet 100 centikuber. Efter att ha byggt flera olika kombinationer började eleverna även leka med mönstret till dessa kuber och kom då fram till att det även gick att bygga centikuber på höjden. Detta skapade flera utmaningar för eleverna, när det var dags att gissa sig till hur många procent av plattan som var täckt av centikuber. För att kunna göra nedanstående uppgifter ur en lärobok (Bild 3) krävdes det lite mer tid och fantasi. Plattan till Centikuberna fick agera som stöd för eleverna, medan uppgifterna lästes upp för dem. Exempelvis lyder texten till uppgiften 3:c: ”50% av persikorna har eleverna ätit

Bild 3: Bild ur en lärobok

Här får eleverna först sätta ut hur många persikor som fanns kvar, alltså 12 persikor. Eleverna får själva placera ut Centikuberna (som får vara persikor i denna uppgift) på sin platta. De påminns att 50% av persikorna är uppätna. Hur ska de då göra för att se hur många persikor det var från början? Vad innebär 50% av? Här kommer Elsa på att 50% är hälften, alltså saknas hälften av persikorna. Ellie kommer då på att det måste saknas 12 persikor, alltså lika många som det finns kvar.

Vid arbetet av de laborativa lektionerna kunde eleverna med lässvårigheter delta obehindrat då de laborativa lektionerna inte krävde att eleverna behövde ta del av några textuppgifter. Eleverna kunde även delta i matematiska diskussioner då diskussionerna skedde muntligt. En djupare förståelse för arbetet kunde också ske då eleverna nu såg resultatet tydligare framför sig än om resultatet varit i skrift. Vad de arbetat med gick både att ta på och jämföra med de andra eleverna.

en rolig inlärning, enligt Elsa. Trots denna kommentar är alla elever eniga med att Centikuber är något som kan hjälpa elever med lässvårigheter i matematik.

Sammanfattning: Vid de matematiska laborationerna om ämnet procent, observerades det att

4.1 Sammanfattning

Vid undervisning med elever med lässvårigheter kan digitala hjälpmedel som OpenDyslexic , ClaroRead och PowerPoint vara bra verktyg. Läraren Sandra berättar att ett användande av PowerPoint också kan göra att eleverna kan ta del av lektionsmaterialet även när de inte är i skolan. I en PowerPoint kan även material och undervisning förtydligas med hjälp av bilder. Och elever där lässvårigheter finns kan ta del av materialet med hjälp av hörlurar där de kan få lyssna på den skrivna texten. Men alla digitala verktyg är inte enbart positiva. Läraren Kristin berättar om nackdelen med hennes elevers matematikbok. Hon berättar att eleverna kan har svårigheter med att bara arbeta digitalt i den då boken inte har möjligheter för eleverna att anteckna eller göra uppställningar i.

För att underlätta för elever med lässvårigheter kan en laborativ undervisning ske. Det leder även till att elever med lässvårigheter inte blir exkluderade från övriga klasskamrater utan kan delta trots lässvårigheter. Enligt lärarna är laborativ undervisning något som kan utföras i alla ämnen. Laborativ undervisning kan även ske både utomhus och inomhus vilket läraren Kristin berättar om i hennes exempel med hur bråkundervisning kan ske med hjälp av en fotbollsplan. I hennes exempel får eleverna dela in fotbollsplanen i olika stora delar.

Under observationerna av de laborativa lektionerna med eleverna observerades det att eleverna kunde arbeta mera självständigt allt eftersom tiden gick. Eleverna förde även matematiska diskussioner och kom på, för dem, nya sätt att använda både cirkelbitarna (som eleverna själva fick skapa vid lektion ett) och Centikuberna (som användes under lektion två). När eleverna fick fylla i en enkät om hur de upplevde ett arbete med laborativ matematik framkom det att eleverna var mycket positivt inställd till ett sådant arbete men eleven Elsa menar att det krävs variation för att något inte ska bli tråkigt.

4.2 Tillförlitlighet

Då denna studie skrevs under perioden då CoVid-19 tog fart blev utgångsläget ett annat än vad det kunnat bli om läget hade varit ”normalt.” Flera elever hölls hemma på grund av viruset och smittorisken vilket gjorde att lektionstillfällena blev få. Under normala omständigheter hade flera lektionstillfällen kunnat skapa en högre tillförlitlighet till denna studie. Men genom lärare som exempelvis Mimmi kunde flera av hjälpmedlen utprovas för eleverna ändå. Mimmi valde att själv prova på några av hjälpmedlen och sedan utvärdera hur dessa fungerade i hennes klass. Dessa hjälpmedel provades då ut främst i helklass men även i mindre grupper när tillfället gavs.

kunde själva samtidigt följa med i frågan. När eleverna skulle svara på frågorna fick de sätta kryss eller svara väldigt fåordigt. Detta för att läs- och skrivsvårigheter ofta kan hänga ihop. Vid undervisning av klasslärare skulle kanske en högre reliabilitet kunnat förekomma, då eleverna ofta känner sig tryggare med sin egen lärare. Även om eleverna under lektionernas gång var duktiga att uttrycka sig i ord och tankar, uppkom ändå frågan hur denna studie sett ut om det varit deras klasslärare som utfört studien. Elevernas egen klasslärare hade kanske även kunnat höja validiteten, genom att veta vilken tidpunkt det varit mest lämpligt att genomföra studien. Elevernas egen klasslärare hade kanske även valt att strukturera om laborationsenkäten för eleverna på ett annat sätt, kanske genom rent muntliga omdömen, vilket hade kunnat höja reliabiliteten. För att höja reliabiliteten i denna studie, kunde flera elever med lässvårigheter ha deltagit och flera lärarintervjuer skett. Detta för att resultatet i denna undersökning blir mycket smalt och förlitar sig på vad dessa deltagare har för erfarenheter och tyckanden. Flera elever hade kunnat skapa en mer förlitlig utvärdering av laborativmatematik.

4.3 Teoretisk tolkning

Under intervjuerna framkom det att lärarna använde sig av flera olika metoder för att underlätta för elever med lässvårigheter. Bland annat fanns det digitala hjälpmedel som OpenDyslexic, ClaroRead och PowerPoint. Med dessa digitala medier kan eleverna skriva egna texter och sedan få dessa upplästa för sig. När eleverna får texterna upplästa för sig, hör de om något ord saknas eller om det har stavats fel. Programmet ClaroRead kommer även med egna förslag på hur ett ord kan avslutas. Denna funktion går att slå av om pedagogen vill att eleven ska träna på att avsluta orden utan hjälp. Genom dessa programvaror kan elever lättare förstå och få ett sammanhang av skriven text.

För att undervisa elever med lässvårigheter finns det som ovan nämnts flera olika hjälpmedel. Några av dessa är genom ett användande av bilder, alltså exempelvis genom att använda sig av PowerPoint med tydliga bilder vid genomgång av ett nytt kapitel inom matematik. Med ett användande av PowerPoint kan läraren skapa lektioner där elevernas intressen och engagemang väcks, något Hattie (2014) förespråkar. Ett användande av PowerPoint var något som läraren Sandra arbetade starkt efter. Vid intervjun med Sandra berättade hon att hon vid sina lektioner alltid använde sig av PowerPoint med tillgängligt material för eleverna. Detta gjordes delvis för att underlätta för elever med lässvårigheter. Då det gjorde att eleverna med hjälp av hörlurar kunde lyssna på texten istället för att läsa frågorna. Samtidigt gjorde det att lektionens material alltid fanns tillgänglig för eleverna. I en PowerPoint kan även flera bilder läggas in vilket även det är något som underlättar både för elever med lässvårigheter och högpresterande elever enligt Brante (2013).

I arbetet med de laborativa lektionerna i denna studie att eleverna kunde uttrycka, experimentera och räkna utan att använda sig av vare sig siffror eller text. Observatör deltog och kontrollerade att eleverna räknade rätt. Men till en större grupp med elever kunde detta ha skett med inspiration av Berggren och Lindroth (2004)s teori om facit med räkneoperationer. I denna studie hade eleverna kunnat få sett bilder på en variant av det rätta svaret. Enligt Berggren och Lindroth (2004) skulle även ett facit med räkneoperation istället för enbart ett svar, vara något som kan underlätta. Detta beror på att elever med lässvårigheter ofta även har skrivsvårigheter vilket gör att eleven kan ha räknat rätt men skriver ned fel svar. Genom att då ha ett facit där räkneoperationerna står, får eleven möjlighet att se om den har tänkt rätt men skrivit fel. Berggren och Lindroth (2004) menar på att detta också skulle kunna skapa diskussioner i klassrummet om någon elev fått rätt svar men gjort en annan räkneoperation än den i facit. Dessa diskussioner märktes tydligt under de laborativa lektionerna. Här diskuterade eleverna fritt och jämförde resultaten med varandra.

Problemet med att ha sådana facit (även om diskussionerna blir en tydlig fördel) tror jag är att det kräver mera av läraren, både att skola in eleverna till ett sådant system och att forma eleverna till att faktiskt läsa hela räkneoperationerna och inte bara slutprodukten. Jag upplever att flera elever som jag varit i kontakt med, vill veta direkt om de tänkt rätt eller fel. De har inte tålamodet att läsa igenom räkneoperationer för att se om de räknat rätt. Men med flera lärare i klassrummet skulle det kanske vara mera genomförbart, då lärarna tillsammans skulle kunna arbeta för att skola in eleverna i ett sådant arbetssätt. Och det skulle även vara ett arbete i stil med Cederquist (2015) teori om att samhället utvecklas för eleverna att kommunicera på fler sätt än via text. Genom att eleverna skolas in till ett arbete med räkneoperationer som facit skulle lärare kunna skapa matematiska diskussioner i klassrummet. Eleverna skulle kunna diskutera om det finns flera räkneoperationer för att få fram samma svar som det då står i facit.

Inför denna studie hade jag som undersökare begränsade kunskaper om arbetet med elever med lässvårigheter inom ämnet matematik. Dock hade jag kännedom om att det kan vara problematiskt att ha elever på olika kunskapsnivåer och svårigheter i en och samma klass. Bara det i sig kan vara en utmaning för lärare att få alla elever motiverade på sina olika nivåer och att dessutom försöka skapa olika former av undervisning som ska vara varierande, engagera eleverna och ge alla elever de rätta förutsättningarna. Att vara ensam klasslärare till ett sådant arbete måste kräva drivna och kreativa lärare.

Berggren och Lindroth (2004) berättar att elever med lässvårigheter, samt högpresterande elever gynnas av att arbeta med laborativa lektioner. Detta var något som tydligt märktes under de laborativa lektionerna. Eleven Sebastian blev minst lika intresserad av det laborativa materialet och kom själv på många tankar för hur det materialet skulle kunna användas. Detta är ett arbetssätt där elever med lässvårigheter inte blir hindrade av att arbeta med matematik. För att underlätta arbetet med matematik kan det även skapas facit där räkneoperationerna finns med, istället för enbart svaret. Berggren och Lindroth (2004) menar då på att detta skulle kunna skapa intressanta diskussioner i klassrummet. Något som alla kan vara med på oavsett lässvårigheter eller inte. Jag tror att många givande diskussioner med eleverna även kan ske i flera sammanhang än vid just facit med räkneoperationer. Vid mina laborativa lektioner upptäckte jag att eleverna ställde många frågor och kom med egna idéer för hur det kunde använda sig av Centikuberna.

Skolverket (2011) poängterar i sin undersökning att lärare ofta lägger fokus på att eleverna ska hålla sig sysselsatta och inte vad själva målet med sysselsättningen är, nämligen att eleverna ska lära sig något. Detta kände jag inte igen under de tillfällen jag besökte skolan, här var lärarna mycket engagerade och ställde frågor kring hur flera varianter av en laborativ matematik skulle kunna se ut. En av lärarna var kom även med egna förslag på hur en laborativ matematiklektion skulle kunna utformas både för att sysselsätta eleverna och vara kunskapsfylld för eleverna.

Mimmi berättar även om hur en laborativ undervisning kan vara lättare att skapa under matematiklektionerna. Hon säger:

”…i matematiken kan vara mer laborativ och använda sig av praktik och vardag.”

Detta är något jag funderade länge på, på ett sätt kan jag helt hålla med om att det är lättare i ämnet matematik att skapa praktiska uppgifter där eleverna kan laborera fram resultaten. I andra ämnen är kanske utomhuslektioner att föredra vid laborativa lektioner. Enligt Naturskyddsföreningen (2016) finns det olika varianter på lektioner utomhus där ämnet allemansrätten står i fokus, något som fungerar både för ämnet svenska och samhällskunskap. Dessa lektioner är även kopplade till LGR-11 och det finns gott om material till dessa lektioner. Naturskyddsföreningen (2016) har även lektionsplaneringar utomhus som fungerar som laborativa för ämnena matematik, språk, SO, NO, hemkunskap, teknik, bild, trä- och metallslöjd.

hela 34 skolor valdes ut till denna studie för att samla in material kring hur laborativt material kan höja kvalitén på undervisningen och även högre grad av måluppfyllelse i samma ämne.

4.4 Förslag till fortsatt forskning

Enligt Skolverket (2011) ska eleven ges förutsättningar för att utvecklas inom ämnet matematik, med det till grund skulle det vara intressant med en fortsatt forskning inom detta område. En vidare forskning inom detta område skulle kunna vara hur läroplan kan utformas för elever med lässvårigheter, inom ämnet matematik. Vilket stöd som kan finnas för både elever, pedagoger och vårdnadshavare kring detta ämne. Hur kan kontakten mellan skola och hem förbättras för att underlätta för elever med lässvårigheter? Studien skulle även kunna vara riktad mot om det är någon skillnad på kontakten mellan skola och hem i storstäder, kontra städer belagda i förorten. Samt om lässvårigheter hör ihop med utbildningsnivån på både skola och hem.

Referenser

Ahrnéll, E. (2008 ). Vi har förlorat en hel generation lärare. I Kere, J. & Finer, D. (Red.).

Dyslexi: Stavfel i generna (s. 46). Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Badian, N. (1999). Persistent arithmetic, reading, or arithmetic and reading disability. Annals

of Dyslexia. (49), 45-70.

Berggren, P. & Lindroth, M. (2004). Postitiv matematik. Värnamo : Ekelunds förlag AB. Brante, E. W. (2013). Att orientera sig i bild. Skillnader mellan faktisk och förmodad läsning.

https://journals.uio.no/adno/article/view/1117/996 Hämtad: 2020-02-18

Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a upplagan). Malmö: Liber. Cederquist, S. (2015). Dyslexi + styrkor = sant. Hägersten: Libris.

Hattie, J. (2014). Synligt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Hedman, C. (2010). Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga .

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:527629/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2020-02-20

Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Johansson, B. & Svedner P. O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jordan, J. A., Wylie, J., & Mulhern, G. (2015). Mathematics and reading difficulty subtypes: minor phonological influences on mathematics for 5–7-years-old. Frontiers in psychology, 6, 221.

Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (Red.). Lära till lärare: att utveckla

läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Knopik , V., Alarcón, M., & DeFries, J. (1997). Comorbidity of mathematics and reading deficits: evidence for a genetic etiology. Behavior Genetics. (5): 447-453.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (2014). Bedömning i och av skolan - praktik, principer,

politik. Lund: Studentlitetteratur.

Malmer, G., & Adler, B. (1996) Matematiksvårigheter och dyslexi: erfarenheter och

Sverige, 12(3), 226-229.

Naturskyddsföreningen. (2016). Naturen som klassrum - övningar för lärande ute i naturen.

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturen-som-klassrum/ Hämtad:

2020-04-15

Skolverket. (2011). Laborativ matematik, konkretiserade undervisning och matematikverksäder

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6598ea/1553964112774/p

df2724.pdf Hämtad: 2020-04-08

Skolverket. (2012). Nya språket lyfter. https://www.skolverket.se/publikationer?id=6420

Hämtad: 2020-04-08

Skolverket. (2018).Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/

pdf3975.pdf Hämtad: 2020-03-12

Statistikmyndigheten.(2018).Statistik https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/ Hämtad: 2020-03-11

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev till föräldrar Bilaga 2: Informationsbrev till lärare Bilaga 3: Recensionsenkät

Hej, jag heter Sofie och studerar till lärare på högskolan i Gävle. Jag går nu in på det sista skedet av utbildningen och ska då göra ett examensarbete för att få lärarbehörighet. Arbetet kommer att ske under 10 veckors heltidsstudier och skall vara klart den 21 maj.

Examensarbetets syfte är att få veta hur undervisningen inom matematik kan anpassas för elever med lässvårigheter.

De viktigaste frågorna till denna studie är:

1. Vilka resurser/hjälpmedel finns det tillgängliga för elever med lässvårigheter? 2. Vad tyckte eleverna själva om dessa resurser?

För att kunna besvara dessa frågor behöver material samlas in genom observation och frågeenkät med elever i två klasser.

På er skola kommer undersökningen att genomföras under perioden v.10 – v.20.

Med det här brevet vill jag be er som vårdnadshavare om tillåtelse att ert barn deltar i observation och frågenkät. Alla elevers identitet kommer att skyddas och konfidentialitet kommer att garanteras genom att skolan och klasserna inte kommer att nämnas vid namn eller på något annat sätt kunna vara möjlig för att urskilja i undersökningen. I enlighet med de etiska regler som gäller är deltagandet helt frivilligt. Ert barn har rättigheten att intill den dagen arbetet är publicerat, när som helst välja att avbryta deltagandet.

Ni som elevens vårdnadshavare skriver under detta brev och så snart som möjligt och skickar det med eleven tillbaka till skolan så att ansvarig lärare kan samla in svaret vid tillfälle. Sätt ett kryss i den ruta som gäller för er del:

 Som vårdnadshavare ger jag tillstånd att mitt barn deltar i undersökningen  Som vårdnadshavare ger jag inte tillstånd att mitt barn deltar i undersökningen Datum ………..

……….. ………. Vårdnadshavares underskrift/er samt elevens namn

Har ni ytterligare frågor ber vi er kontakta oss på nedanstående adress eller telefonnummer: Med vänliga hälsningar: Sofie Utby

Bilaga 2: Informationsbrev till lärare

Hej, här kommer information om examensarbetet. Syftet med den här studien är att få reda på vad för hjälpmedel det finns som enkelt kan användas för elever med dyslexi under matematiklektioner. Arbetet kommer att ske under vecka 10-20.

Eleverna som deltar kommer att få ta del av textuppgifter från deras egen mattebok. Dessa textuppgifter kommer att vara omgjorda för att eleverna ska kunna få en större förståelse av textuppgifterna i sig. Efteråt får eleverna svara på en enkät om vad de tyckte och om dessa hjälpmedel till textuppgifterna var till någon hjälp. Eleverna kommer att genomföra testet cirka tre gånger var. Med olika hjälpmedel vid varje gång för att på så vis få reda på vilket av hjälpmedlen eleverna tyckte fungerade bäst. Under lektionens gång får de stöd av mig och jag finns där vid eventuella frågor.

Materialet används så att obehöriga inte kan ta del av det under arbetsprocessen. Opponent, andra forskare och behöriga kan ta del av materialet. Efter examensarbetets genomförande arkiveras allt arbetsmaterial på Högskolan i Gävle.

De deltagande eleverna kommer att förbli anonyma under studien och kommer inte att kunna identifieras i slutrapporten. Elevernas deltagande är helt frivilligt och de kan när som helst avbryta utan en vidare förklaring. Vid frågor om studien får ni gärna kontakta mig på Sofie Utby

utbysofie@gmail.com 073-844 01 43

Ni som lärare för klassen skriver under detta brev så snart som möjligt att ni godkänner att studien sker med era elevers hjälp. Sätt ett kryss i den ruta som gäller för er del:

 Som lärare ger jag tillstånd att mina elever deltar i undersökningen  Som lärare ger jag inte tillstånd att mina elever deltar i undersökningen Datum ………..

Vad tyckte du om lektionens hjälpmedel?

0 5 10

Gillade inte Helt okej Mycket bra

Har du arbetat med det här hjälpmedlet förr?

o Ja

o Nej

Hjälpte det här hjälpmedlet dig något? (Skulle du vilja

använda det här igen?)

Svar:

Tror du att det här hjälpmedlet skulle vara bra att använda

inom matematik?

Bilaga 4: Intervjuguide

Hur länge har du arbetat som lärare? Vilken utbildning har du?

Hur upplever du möjligheten för hjälpmedel till elever med lässvårigheter?

Skiljer sig de hjälpmedel du använder dig av från ämnet matematik och övriga ämnen? Vilka hjälpmedel för lässvårighet finns på din skola?

Hur använder du dig av digitala hjälpmedel för elever med lässvårigheter?

Har du någon erfarenhet av matematiska laborationer? Om ja, hur arbetar du med dessa laborationer för att underlätta för elever med lässvårigheter?

Har du hunnit prova någon av dessa hjälpmedel? Om ja, vad tyckte du i så fall om dessa hjälpmedel?