Välkomna teknikens kvinnor?

Välkomna teknikens

kvinnor?

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser

och erfarenheter inom Kungliga Tekniska

Högskolans civilingenjörsutbildningar

Jenny Bäckvall och Rebecka Wahlberg

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p Inriktning: Arbetsliv och arbetsmarknad Ht 20

Tack!

Med detta förord vill vi uttrycka vår tacksamhet till de personer som gjort denna studie möjlig. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Roujman Shahbazian och samtliga av

våra respondenter för den tid de avsatt och den värdefulla kunskap de delat med sig av. Vidare vill vi tacka nära och kära för ert ovärderliga stöd under hela uppsatsskrivandet.

Sammanfattning

Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Nyckelord: Civilingenjörsutbildningar, genuskontraktet, genussystemet, kvinnliga civilingenjörer, Kungliga Tekniska Högskolan, könsfördelning, könsminoritet,

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte och frågeställningar ... 2

Avgränsningar ... 2

Disposition ... 3

Bakgrund ... 3

Teoretiskt ramverk ... 5

Socialkognitiv karriärutvecklingsteori ... 5

Genussystemet och genuskontraktet ... 7

Teoretisk diskussion ... 8

Tidigare forskning ... 9

Dåtid - Bakomliggande faktorer ... 9

Nutid - Kvinnors upplevelse av studietiden ... 10

Framtid - För en jämn könsfördelning... 11 Metod ... 13 Urval ... 13 Intervjuguide ... 14 Datainsamling ... 14 Analysmetod ... 15

Forskarrollen och etiska överväganden ... 17

Metodologiska ställningstaganden ... 16

Resultat och Analys... 18

Dåtid - Bakomliggande faktorer ... 18

Framtid - För en jämn könsfördelning... 24

Diskussion ... 26

Källförteckning ... 30

Bilaga 1: Missivbrev ... 32

Inledning

Ett sekel har passerat sedan den första kvinnan klev in genom dörrarna på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm men trots det kvarstår den manliga dominansen på flertalet av KTH:s civilingenjörsutbildningar. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Både kvinnor och män behövs i näringslivet för teknisk och industriell expansion och för att Sverige ska kunna tillgodose det stora behovet av arbetskraft som efterfrågas inom teknikyrken (Berner, 2003, s. 150). Därav har en rad olika satsningar genomförts i Sverige för att öka det kvinnliga deltagandet på utbildningarna. Projekt och mentorssystem har inrättats, skolämnet teknik har stöpts om i en riktning för att tillgodose kvinnors erfarenheter och intressen. Dessutom har nya gymnasieprogram i teknik och miljö introducerats för att göra dem mer attraktiva för kvinnor (a.a, s. 119).

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom KTH:s civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt hur andelen studerande kvinnor vid civilingenjörsutbildningar kan öka. Utifrån ovan nämnda perspektiv har tre frågeställningar formulerats;

1. Hur upplever kvinnor som valt en civilingenjörsutbildning att bakomliggande faktorer inverkat på valet av utbildning?

2. Hur upplever kvinnor inom civilingenjörsutbildningar sin studiemiljö i relation till att vara en minoritet?

3. Hur resonerar kvinnor inom civilingenjörsutbildningar om vilka faktorer som kan öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar framöver?

Avgränsningar

Disposition

Denna uppsats inleds med ett bakgrundsavsnitt och därefter avhandlas teori och tidigare forskning med relevans för studiens forskningsfrågor. Vidare sker en redogörelse för hur studien är utformad och den metod som används. Efter metodavsnittet följer studiens resultat- och analysdel där relevanta resultat presenteras och analyseras. Slutligen följer en diskussionsdel där resultaten diskuteras och förslag för framtida forskning presenteras.

Bakgrund

KTH grundades år 1827 och blev snabbt ett centrum för yrkesinriktade teknikstudier. Industrialiseringen var under denna tid på stark frammarsch och krävde en skola som kunde tillgodose det framväxande behovet av ingenjörer. Trots detta avslog KTH år 1892 en kvinnas ansökan till läroverket med hänvisning till skolans stadgar. KTH angav att skolan endast avsågs rikta sig till män som önskade ägna sig åt ett tekniskt yrke och att kvinnor inte hörde hemma som ordinarie studenter vid läroverket (Berner, 1982, s. 27). Kvinnans ansökan avslogs med motiveringen att utbildningar som maskinteknik, bergsvetenskap, väg- och vattenteknik, var högst olämpliga för kvinnor. Dels för att kvinnor inte ansågs lämpliga att vistas i den studiemiljön som KTH tillhandahöll och dels då den höga studietakten sannolikt skulle medverkat till utbrändhet eftersom kvinnor inte ansågs besitta samma motståndskraft mot stress som män. Att utesluta kvinnor från läroverken var inget unikt för KTH, utan samtliga tekniska högskolor i Sverige var enbart avsedda för män (Fjæstad, 2014, s. 7).

exempelvis arkitekturprogrammet som vid tiden var en mindre populär utbildning bland de manliga sökande (Berner, 1982, s. 27).

År 1897 antogs Agnes Magnell till arkitekturprogrammet och blev därmed den första kvinnliga specialeleven att studera vid KTH. Därutöver var kvinnor som önskade läsa vid ett tekniskt läroverk tvungna att dels ha manliga bekanta som hade god kontakt med läroverket och dels besitta nödvändiga kunskaper som endast kunde inhämtas från privata skolor för att bli antagna till de statliga läroverken. Detta innebar att endast kvinnor som kom från välbärgade familjer hade möjlighet att studera. Inte förrän år 1921 kom kvinnor att godtas som ordinarie elever vid KTH, vilket var anmärkningsvärt sent internationellt sett. Trots att formella hinder försvann gällande de tekniska högskolorna för kvinnor fortsatte läroverken präglas av många informella hinder som exempelvis att ytterst få kvinnor tillsattes vid lärar- och professorstjänster. Samhällsnormerna gjorde sammantaget att ingenjörsyrket inte blev ett naturligt val för unga kvinnor. För att de kvinnliga ingenjörerna skulle lyckas krävdes ekonomiska medel, envishet och en enorm målmedvetenhet (Fjæstad, 2014, s. 7–8).

Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras de teoretiska referensramar som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis ges en redogörelse av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori. Därefter följer en genomgång av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Avslutningsvis presenteras en teoretisk diskussion.

Socialkognitiv karriärutvecklingsteori

Den socialkognitiva karriärutvecklingsteorin ger en förklaring till hur lärande, erfarenheter och samverkan påverkar en individs karriärutveckling. Lent, Brown och Hacket har vidareutvecklat Albert Banduras social kognitiva teori genom att addera ett karriärperspektiv (Lent m.fl., 2002, s. 259). Denna vidareutveckling bygger på Banduras (1989) tre begrepp; självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Självförmåga handlar om individens tilltro till sin egen handlingskraft och förmåga att prestera. Denna självförmåga är central för individens handlingsfrihet, vilket bidrar till individens förmåga att ta viktiga beslut såsom utbildningsinriktning och levnadsbana. Genom en hög självförmåga kan individer gå emot samhällsnormer, vilket kan förklara varför individer väljer en icke könsnormativ utbildning. Förväntat utfall utgår från de förväntningar en individ har på en handlings utfall. Tidigare erfarenheter, andra individers bedömningar och agerande spelar in i en individs bedömning av det förväntade utfallet (Lent m.fl., 1994, s. 83). När individer uppfattar sig själva som begåvade inom ett område är det mer troligt att de kommer att förvänta sig ett positivt utfall såsom att individer förväntar sig att klara av en konkurrenskraftig utbildning. Personliga

mål handlar om hur en individ formar sitt beteende och sina handlingar utefter uppsatta mål.

Mål verkar främst genom individers förmåga att symboliskt visualisera önskade framtida resultat och bedöma sin egen prestationsförmåga i relation till de målsättningar som utformats (a.a, s. 84). Genom uppsatta personliga mål kan individer fortsätta en utbildning trots upplevda motgångar eftersom deras målsättning övervinner motgångarna.

utgår från samspelet mellan självförmåga, förväntat utfall och personliga mål för att kunna förklara en individs karriärutveckling (Lent m.fl., 2002, s. 264).

Intressemodellen betonar både de erfarenhetsmässiga och kognitiva faktorer som ger upphov

till karriärrelaterade intressen. En individs uppväxtmiljö och fritidsaktiviteter formar framtida intressen, vilket till stor del beror på upprepade mönster av aktiviteter och bekräftelse från sin omgivning. Utifrån detta utvecklar barn och ungdomar färdigheter i form av tilltro till sin egen kapacitet (självförmåga) och hur de ska bedöma en handlings utfall (förväntat utfall). Även kön, etnicitet, fysisk hälsa, genetisk begåvning och socioekonomiska villkor inverkar på en individs intresse och framtida karriärval. Detta kan illustreras genom att kvinnor och män tenderar utveckla könsstereotypiska intressen, vilket kan förklara könsskillnader i utbildningsval. Individer håller fast vid intressen när de uppfattar sig själva som kompetenta inom området och förmodar att det kommer medföra önskvärda resultat. Individer utvecklar på så vis intressen för en viss utbildning och karriär om de förväntar sig framgång inom denna inriktning (Lent m.fl., 2002, s. 265). Om en individ besitter ett starkt intresse kan detta överskugga könsstereotypiska val gällande utbildningsinriktning och karriär. Positiva erfarenheter inom ett visst karriärområde ökar individens självförmåga och gör det mer sannolikt att lyckas inom det området eftersom de formar mål för att upprätthålla eller öka sitt engagemang. De utformade målen medverkar till att individen har ett långsiktigt förhållningssätt när det handlar om att uppnå eftersträvade resultat inom sitt intresse såsom tillfredsställelse, betyg och avancemangsmöjligheter. Omvänt kommer individen troligen inte utveckla intressen inom områden, där självförmågan är låg eller när det förväntade utfallet inte är troligt att uppnå (a.a, s. 268).

Valmodellen handlar om hur individens karriärval påverkas av yttre faktorer i form av

Prestationsmodellen handlar om en individs förmåga att prestera i olika sammanhang,

exempelvis på en utbildning eller arbetsplats. Detta sker genom att självförmåga, förväntat utfall och personliga mål interagerar med varandra. Självförmåga och förväntat utfall både påverkar och påverkas av hur begåvad en individ är samt vilka möjligheter individen har att prestera inom ett visst område. Om en individ har en stark tilltro till sin självförmåga och förväntar sig ett gynnsamt utfall av en handling främjar det en ambitiös målsättning som bidrar till att upprätthålla en individs prestationsförmåga. Hur väl en individ presterar och tar till sig ny kunskap påverkas av kontextuella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund och könsrollsocialisering (Lent m.fl., 2002, s. 277–278), vilket kan förklara varför individer kan prestera i miljöer som inte är utformade efter deras behov.

Genussystemet och genuskontraktet

Yvonne Hirdman lanserade den inflytelserika teorin om genussystemet i en svensk kontext. Teorin innefattar ett socialt mönster som utgår från två principer; könens isärhållande och den

manliga normens primat. Könens isärhållande konstrueras utifrån kulturellt samlade

tankemönster. Genom dessa tankemönster skapas en distinktion mellan hur kvinnligt och manligt betraktas av samhället. Den manliga normens primat innebär att mannen ses som den normativa medan kvinnan ses som den avvikande och sekundära i samhället, vilket skapar en hierarki mellan könen. Dessa två principer medför att kvinnor får en underordnad ställning i samhället gentemot männen (Hirdman, 1988, s. 51–52).

utformandet av ramverket sker utifrån föreställningen om mannen som norm. På så vis utformas strukturerna primärt utifrån mannen och medverkar till att kvinnan betraktas som sekundär och underordnad. Det resulterar i sin tur till en miljö som agerar möjliggörande för män och begränsande för kvinnor. Detta ramverk genomsyrar individers handlingsmönster, normer och värderingar och bidrar på så sätt till att både kvinnor och män medverkar till att upprätthålla de rådande strukturerna (a.a, s. 54–55).

Teoretisk diskussion

Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som delas in i tre underrubriker som utgår från perspektiven dåtid, nutid och framtid. Dåtid belyser studiens första frågeställning om bakomliggande faktorer som inverkar på valet av en civilingenjörsutbildning. Därefter följer nutid som belyser studiens andra frågeställning om kvinnors upplevelse av studiemiljön i relation till att vara minoritet. Slutligen presenteras perspektivet framtid som belyser studiens tredje frågeställning angående vilka faktorer som kan öka kvinnligt deltagande inom tekniska utbildningar.

Dåtid - Bakomliggande faktorer

Tidigare forskning visar att grundskolan spelar en avgörande roll för formandet av kvinnor och mäns intresse och förhållningssätt till teknik. I boken Vem tillhör tekniken? (2003) presenteras en sammanställning av olika studier inom genus och teknik. Boel Berner visar på att skolan är en arena präglad av kön, där befintliga könsrelationer och könsnormer ständigt återskapas. Individens intresse och beteende formas av traditionella könsrollsstereotyper där mannen agerar som norm och kvinnan som sekundär (Berner, 2003, s. 120–121). Könsstereotyperna tar sig uttryck i skolundervisningen, framförallt i de naturvetenskapliga ämnena som är utformade efter männens värderingar och intresseområden. Män uppnår en högre grad av självförtroende och färdigheter inom teknikområdet utifrån könstypiska leksaker som exempelvis lego och datorspel och gynnas därmed inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Majoriteten av de naturvetenskapliga lärarna är män och kurslitteraturen refererar i stor utsträckning till manliga upptäckter, vilket bidrar till att stärka männens intresse inom området eftersom de kan identifiera sig själva i sammanhanget. Sammanfattningsvis menar Berner att skolan snarare stärker könsstereotyper än motverkar dem och agerar som en vägvisare för vilken utbildningsinriktning män respektive kvinnor väljer att ta i livet (a.a, s. 122, 124). De könsrollsstereotyper som skapas redan i grundskolan kan vara en bidragande faktor till varför få kvinnor väljer en civilingenjörsutbildning.

163). Studiens resultat visar att merparten av kvinnorna läste en naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet och erhöll höga betyg inom dessa ämnen, vilket var en bidragande faktor till valet av en tekniskt inriktad utbildning. Samtliga kvinnor menade att civilingenjörsutbildningen skapade goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden. Majoriteten av kvinnorna hade även individer i deras omgivning som hade kopplingar till utbildningen, vilket verkade som en inspirationskälla för kvinnorna gällande valet av en civilingenjörsutbildning (a.a, s. 165–166). Således kan de kvinnliga studenterna inom en teknisk utbildning i Sverige karaktäriseras som en homogen grupp.

I en annan svensk studie har Anna Wahl (1992) studerat kvinnliga civilekonomer och civilingenjörers karriärutveckling genom en enkätstudie med kvalitativ prägel. Den visar på liknande resultat som Engström men Wahl adderar även intressets betydelse gällande valet av utbildning. Resultaten från studien visar att intresset för de naturvetenskapliga ämnena var en bidragande faktor till valet av en civilingenjörsutbildning (Wahl, 1992, s. 142–143).

Nutid - Kvinnors upplevelse av studietiden

desto mer engagerade när det gällde de sociala interaktionerna och att ha diskussioner i mindre grupper än de manliga kurskamraterna (a.a, s. 18). I tillägg till detta visar tidigare forskning av Minna Salminen-Karlsson (2003) att kvinnliga studenter tenderade att prestera bättre under projektarbeten eftersom de bar med sig mer utvecklade färdigheter för det sociala och kommunikativa i jämförelse med de manliga kurskamraterna. Dessvärre såg inte de flesta lärarna värdet av kvinnornas sociala kompetens, då de själva i varierande grad hade bristande talang inom området. Det innebar att kvinnliga studenter ofta utförde dubbelt så mycket arbete i ett projektarbete gällande innehåll och dess sociala process utan att de togs i beaktning och uppmärksammades (Salminen-Karlsson, 2003, s. 161–162).

Kvinnliga civilingenjörsstudenters beteenden och attityder i utbildningsmiljön har även undersökts i en brittisk kvalitativ studie av Abigail Powell, Barbara Bagilhole och Andrew Dainty (2009). Studien visar att kvinnor i en mansdominerad miljö tenderar utveckla hanteringsstrategier som exempelvis att agera “som en av grabbarna”, framhäva sin kompetens och se fördelarna framför nackdelarna. När kvinnorna agerar “som en av grabbarna” demonstrerar dem att de inte behöver behandlas annorlunda bara för att de är kvinnor. De har som strategi att bli vän med de manliga kurskamraterna för att på så vis minska känslan av att vara i minoritet (Powell m.fl., 2009, s. 418). En ytterligare strategi var att anpassa sig till den manliga normen, vilket skedde relativt naturligt då kvinnorna genom sina stereotypiskt maskulina intressen och utbildning vant sig vid en mansdominerad miljö. Sammantaget misslyckas dessa hanteringsstrategier med att utmana befintliga kulturer och strukturer inom tekniken och medför till att bibehålla den manliga normen inom utbildningen (a.a, s. 420–421). Detta går i linje med Salminen-Karlssons resonemang om att ingenjörsutbildningen fortfarande uppfyller männens behov och önskemål (Salminen-Karlsson, 2003, s. 145).

Framtid - För en jämn könsfördelning

medverkar till att kvinnor inte realiserar sin fulla potential inom området. Exempelvis får kvinnor under sin uppväxt lära sig att vara mer människoorienterade än männen som istället får lära sig att vara mer sakorienterade, vilket bidrar till att kvinnor tenderar att välja utbildning och karriär inom medicin snarare än inom matematikintensiva fält. En strategi för att bredda flickors intressen och ambitioner är att ge dem realistisk information om karriärmöjligheter och synliggöra kvinnliga förebilder inom naturvetenskapliga områden. Syftet med denna strategi är att se till att kvinnor inte väljer bort oorganiska fält på grund av felinformation eller stereotyper (Ceci & Williams, 2011, s. 5).

I en liknande studie av Ming-Te Wang och Jessica L. Degol (2017) diskuteras vilka eventuella faktorer som kan öka det kvinnliga deltagandet på mansdominerade utbildningar. Studien konstaterar att fokus bör riktas mot de kognitiva, motiverande och sociokulturella faktorerna. Detta bör framförallt göras genom att åskådliggöra karriäralternativ för kvinnor som står i relation till deras preferenser och mål. För att maximera kvinnors avancemangsmöjligheter bör fokus ligga på att stärka kvinnors intresse för matematik och naturvetenskap. För att öka det kvinnliga deltagandet inom dessa utbildningar krävs en gemensam insats av forskare, utövare och beslutsfattare för att transformera bilden om att tekniska utbildningar är manligt förknippade. Genom ett sådant samarbete kan dessa aktörer åstadkomma en jämnare könsfördelning och möjliggöra för kvinnor att realisera sin fulla potential inom matematik och naturvetenskap (Wang & Degol, 2017, s. 135). Susanne Engström (2015) menar på att för att öka den homogena grupp kvinnor som väljer en ingenjörsutbildning måste gymnasieskolor ta ett större ansvar för att öka kvinnors intresse inom tekniska utbildningar. Detta skulle kunna medverka till att kvinnor som inte har kopplingar till de naturvetenskapliga ämnena genom föräldrar eller andra närstående också kan inkluderas som möjliga kandidater på tekniska högskoleutbildningar (Engström, 2015, s. 168).

mentorprogram för unga kvinnor för att öka intresset för teknik. Sammantaget kan dessa åtgärder bidra till att unga kvinnor formar en positiv relation till teknikämnet redan i tidig ålder, vilket kan bidra till att minska den ojämna könsfördelningen. Vid ett ökat kvinnligt deltagande kan stereotyper om att teknik är förknippat med män successivt suddas ut (a.a, s. 39–42).

Metod

I syfte att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom civilingenjörsutbildningar på KTH valdes en kvalitativ forskningsmetod eftersom den är relevant för att studera egenskaper eller attityder som inte är visuellt synliga (Aspers, 2011, s. 95). Metoden tillåter respondenterna att föra egna resonemang om ämnet och medför på så vis nyanserade perspektiv och insikter. Avslutningsvis kommer en kritisk reflektion gällande val av metod och metodansats att föras, vilket belyser fördelar respektive nackdelar med en kvalitativ metod i relation till denna studie för att skapa en transparens gentemot läsaren. Denna kritiska reflektion medverkar till att säkerställa studiens kvalitet och främjar framtida replikerbarhet.

Urval

Under genomförandet av studien pågick den rådande pandemin Covid-19 och därav uppmanade Folkhälsomyndigheten till distansstudier. Det var därmed inte lämpligt att uppsöka KTH för att finna potentiella respondenter som erhöll de kriterier som eftersöktes. För att få tillgång till fältet under omständigheterna var det centralt att erhålla kontakt med en person inom fältet, en så kallad, gatekeeper som möjliggjorde åtkomst till studiens respondenter. Detta medförde vissa risker då gatekeepern kan ha önskat framhålla en viss bild av fältet och att de respondenter som tilldelades för studien var specifikt selekterade (Aspers, 2011, s. 119).

nätverk föreslogs kvinnor som kunde vara lämpliga för studiens syfte och frågeställningar. Därefter etablerades en kontakt med de föreslagna respondenterna för att se om intresse fanns att medverka i studien. Genom snöbollsurvalet tillkom tre respondenter som nyligen avslutat sina studier på KTH (a.a, s. 504). Studiens respondenter innefattade sammantaget individer med varierande etniskt ursprung och var i åldrarna 23 till 28.

Intervjuguide

En intervjuguide (Bilaga 2) utvecklades som utgångspunkt inför intervjuerna för att täcka studiens valda undersökningsområde och för att skapa en approximativ bild över intervjuns tidsomfattning. När intervjuguiden var färdigställd genomfördes en förstudie för att kunna upptäcka eventuella brister. När så gjordes korrigerades dessa och därefter genomfördes en ny förstudie för att återigen kontrollera intervjuguidens kvalitet (Aspers, 2011, s. 15, 75). Detta bidrog till att skapa bättre förutsättningar för ett dynamiskt samtal vid genomförandet av intervjuerna.

Intervjuguiden inleddes med bakgrundsfrågor för att skapa en trivsam stämning. Därefter följde en tematisk indelning bestående av tre teman. Det första temat bestod av dåtid som innefattade bakomliggande faktorer som inverkat på valet av utbildning. Det andra temat bestod av nutid och innefattade frågor rörande upplevelsen av studiemiljön i relation till att vara minoritet. Det tredje temat bestod av framtid och innefattade frågor rörande vilka faktorer som kan bidra till en jämn könsfördelning på civilingenjörsutbildningarna. Varje tema bestod av fem underfrågor kopplade till respektive huvudtema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

Datainsamling

vid den första intervjun som skedde genom videosamtal och därefter togs beslutet att genomföra de resterande intervjuerna över telefon istället. Att intervjuerna genomfördes på distans kan ha medfört att den naturliga kontakt som eventuellt skapas vid en platsbunden intervju inte uppnåddes. Däremot möjliggjorde distansintervjuerna att respondenterna hade en större möjlighet att medverka eftersom intervjutillfället inte var platsbundet.

Intervjuerna inleddes med att studiens syfte och undersökningsområde presenterades. Vidare informerades respondenterna om att deltagandet i intervjun var frivillig och att de kunde avstå att svara på frågor om så önskades. Slutligen tillfrågades respondenterna om de hade några funderingar innan intervjun påbörjades. Samtliga intervjuer spelades in efter respondenternas godkännande för att möjliggöra en ökad närvaro under samtalet och för att underlätta analysen av det insamlade materialet (Aspers, 2011, s.156). Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktär. Motiveringen till att semistrukturerade intervjuer valdes som lämplig datainsamlingsmetod var för att skapa ett öppet samtal med utrymme att ställa följdfrågor utefter hur respondenterna besvarade frågorna. På så vis kunde en mer övergripande bild av det valda undersökningsområdet presenteras (Bryman, 2018, s. 563). Det öppnade också upp möjligheter för att skapa en ny riktning i samtalet än vad som först varit avsikten och därmed fånga respondenternas upplevelse och resonemang gällande studiens syfte och frågeställningar på ett bredare plan. Något som uteslutits om strukturerade intervjuer med en fast intervjumall tillämpats (Aspers, 2011, s. 143).

Analysmetod

information såsom ålder, namn och platser. Respondenternas intervjuer tilldelades varsin siffra mellan ett och sju i transkriberingen som även användes i resultatdelen. På så vis uppfylldes också en del av konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12–13).

När samtliga intervjuer transkriberats satt uppsatsförfattarna gemensamt och läste igenom materialet. I samråd nedtecknades ett första utkast på väsentliga nyckelord och upprepade mönster som observerats för att skapa en gemensam utgångspunkt. Uppsatsförfattarna gick vid ett andra skede igenom de nedtecknade nyckelorden för att säkerställa att dessa var av relevans för studien. Därefter skapades ett kodningsschema som innefattade tre huvudteman; dåtid, nutid och framtid. För att lättare kunna identifiera respektive tema och dess omfattning i det transkriberade materialet tilldelades de varsin färg. Under kodningsprocessen upptäcktes upprepande mönster i det kodade materialet som slutligen jämfördes för att kontrollera att inga koder överlappade varandra (Aspers, 2011, s. 169).

Forskarrollen och etiska överväganden

Genom en god förförståelse av fältet underlättas tolkningen av hur och varför fenomen sker inom forskningsområdet. Dock medför även den ökade förförståelsen till fältet att relevant information eventuellt förbises (Aspers, 2011, s. 38). Eftersom uppsatsförfattarna tidigare genomfört en studie inom fältet har detta tagits i beaktning och diskuterats under genomförandet av denna studie för att inte skapa en förvrängd bild av det empiriska materialet.

12–13). Nyttjandekravet tillgodosågs genom att respondenterna delgavs att det insamlade materialet endast ämnas användas inom det valda undersökningsområdet (a.a, s. 14) och att inga utomstående fick ta del av materialet (Vetenskapsrådet, 2017, s. 40).

Metodologiska ställningstaganden

Utifrån det faktum att fyra av de sju respondenterna tillhandahölls av en gatekeeper medfördes en risk att gatekeepern kan ha velat framhålla en viss bild av KTH:s civilingenjörsutbildningar och därmed gett åtkomst till respondenter som varit specifikt selekterade. Vidare tillhandahölls de tre resterande respondenterna genom ett snöbollsurval. Sammantaget kan gatekeepern och snöbollsurvalet bidragit till att de respondenter som medverkat i studien varit en relativt homogen grupp individer. Däremot övervägdes denna aspekt men ansågs inte vara av betydelse då denna studiens intention inte är att generalisera resultatet till populationen utan snarare att fånga det kontextuellt unika inom studiens valda forskningsområde (Bryman, 2018, s. 468). Det går även att diskutera om att fyra av de sju respondenterna som medverkat i studien för närvarande studerar medan de resterande tre nyligen tagit ut en examen. Dock återfanns flertalet upprepade mönster i respondenternas utsagor, vilket sammantaget tyder på att studien uppnått mättnad.

Resultat och analys

Studiens syfte är att belysa sju kvinnors upplevelser och erfarenheter inom KTH:s civilingenjörsutbildningar. Resultatavsnittet har delats in i tre underrubriker som är sammankopplade med studiens syfte och frågeställningar. Under dåtid presenteras de resultat som rör studiens första frågeställning ”Hur upplever kvinnor som valt en

civilingenjörsutbildning att bakomliggande faktorer inverkat på valet av utbildning?”. Vidare

presenteras nutid och de resultat som rör studiens andra frågeställning ”Hur upplever kvinnor

inom civilingenjörsutbildningar sin studiemiljö i relation till att vara en minoritet?”. Slutligen

presenteras framtid och de resultat som rör studiens tredje frågeställning ”Hur resonerar

kvinnor inom civilingenjörsutbildningar om vilka faktorer som kan öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar framöver?”.

Dåtid - Bakomliggande faktorer

När respondenterna resonerade om vilka bakomliggande faktorer som inverkat på deras val av utbildning uppvisades en del återkommande mönster i respondenternas utsagor. Samtliga menade på att de växt upp i en socioekonomisk miljö som varit gynnande för vidare högskoleutbildning. Majoriteten av respondenterna hade minst en förälder med akademisk bakgrund, där flertalet besatt en högre utbildning inom det naturvetenskapliga området. En del av respondenterna menade att de blivit starkt influerade av sina föräldrars utbildning och att detta påverkat deras intresse medan andra respondenter uppgav att de inte riktigt visste hur deras intresse för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena uppkommit men att det utvecklats i unga år:

Jag har alltid varit intresserad av rymden och såna grejer sen jag var liten. Jag har aldrig gillat skönlitteratur och sånt utan jag har alltid varit mer tekniskt inriktad. - Respondent 3

gymnasieprogram. Att läsa ett naturvetenskapligt program på gymnasiet i det svenska utbildningssystemet är en förutsättning för att uppnå den behörighet som krävs för att komma in på civilingenjörsutbildningen, annars behöver gymnasieprogrammet kompletteras med ytterligare ett års utbildning, ett tekniskt basår. Respondenternas berättelser går även i linje med resultaten från Anna Wahls studie som visar på intressets betydelse för valet av utbildning (Wahl, 1992, s. 142–143). Samtliga respondenter erhöll höga betyg inom de naturvetenskapliga ämnena och framhöll sin kompetens inom dessa ämnen, vilket överensstämmer med de resultat som presenteras i Engströms studie (2015). Respondent 7 berättade att hennes fallenhet för dessa ämnen i sin tur stärkt hennes intresse ytterligare:

Jag blev själv intresserad av de naturvetenskapliga ämnena eftersom jag alltid varit duktig i de ämnena. När man är duktig på något blir det roligt.

Individer håller fast vid intressen när de uppfattar sig själva som kompetenta inom området och när de kan se att det kommer medföra önskvärda resultat (Lent m.fl., 2002, s. 265). Att respondenterna erhöll höga betyg inom de naturvetenskapliga ämnena medverkade till att samtliga hade en hög tilltro till sin egen förmåga att prestera, vilket är konsekvent med prestationsmodellen (a.a, s. 277–278). Samtliga respondenter uppgav att det var en självklarhet att studera vidare, där majoriteten ville läsa en utbildning som motsvarade deras intresse:

Det var nog att jag tycker att det är väldigt kul att lära mig och kände väl att jag har alltid varit en pluggis så att säga så kändes naturligt att plugga vidare. Jag har alltid tyckt om fysik och matte och sånt där, de har alltid varit mina bästa ämnen i skolan. - Respondent 5

En del av respondenterna berättade att de var villrådiga gällande vilken naturvetenskaplig högskoleinriktning de skulle välja. En av respondenterna berättade att hennes gymnasieskola inspirerade till fortsatta studier men att de däremot hade ett begränsat synsätt när de uppvisade vilka utbildningsinriktningar som fanns att tillgå:

Min gymnasieskola hade väldigt bra inspirationsdagar och framtidsdagar, vi fick ha en mentor i näringslivet men nånstans allt som var bevisat för oss som gick på natur var att det är en teknisk utbildning som gäller eller läkare [...] - Respondent 6

det som förstahandsval men att de inte erhållit tillräckligt höga betyg och därmed valde de en teknisk utbildning. Att endast dessa två utbildningar presenterats av gymnasieskolan och diskuterats av respondenterna kan associeras till valmodellen då individens val av utbildning påverkas av yttre faktorer i form av omgivningen och kontexten den befinner sig i (Lent m.fl., 2002, s. 273). Vidare uppgav samtliga respondenter att omgivningen i form av familj och vänner haft en stor inverkan på deras val av utbildning, där en del av respondenterna primärt blivit influerade av en kvinna i deras närhet. Majoriteten uppgav även att de haft individer i sin närhet som antingen läser eller har läst en civilingenjörsutbildning:

Båda mina föräldrar har pluggat en civilingenjörsutbildning och båda har även doktorerat inom deras olika respektive utbildningar [...] Men det är inte bara mamma och pappa som är civilingenjörer, liksom morfar, mormor och farmor, farfar, alla de är civilingenjörer. Så jag tror verkligen det fanns en stark indirekt dragningskraft för mig att gå en teknisk utbildning för att de är de som har pratat om sen jag var liten liksom – Respondent 1

Flertalet av respondenterna blev även influerade av sin omgivning i avseende vilket lärosäte de skulle studera vid:

[...] Men 100 % så var det min man som fick mig att börja på KTH och hans syrra och familj. – Respondent 4

Merparten av respondenterna diskuterade också den status och det ansenliga ryktet som KTH innehar och dess konkurrenskraft gentemot andra lärosäten. En av respondenterna uppgav att runt 80% av alla som börjar på KTH antingen har en relation till ingenjörsyrket eller till KTH som lärosäte. Majoriteten av respondenterna hade individer i deras omgivning som hade en koppling till utbildningen eller KTH, vilket sammantaget inverkade till varför de valde en civilingenjörsutbildning på KTH (Engström, 2015, s. 166).

Nutid - Kvinnors upplevelse av studietiden

motsatsen och pratade om avsaknaden av kvinnor på utbildningen. Respondent 3 berättade att den manliga dominansen på civilingenjörsutbildningen var en stor omställning:

Om man inte är van att vara i en klass med mycket killar så kan de bli obekvämt. Jag kom från ett gymnasium som var dominerat av tjejer så för mig personligen blev det en sjukt stor skillnad. En annan respondent uppgav att eftersom andelen kvinnor var låg behövde KTH agera handgripligen:

De märkte att vi var få tjejer så de var ju tvungna att sätta in en extra aktivitet i mottagningen bara för tjejer för att dem kände att de skulle skapa lite gemenskap. - Respondent 1

KTH:s agerande kan kopplas samman med Hirdman och könens isärhållande som innebär att kvinnligt och manligt ska hållas separat (Hirdman, 1988, s. 51). Istället för att försöka skapa en gemenskap mellan män och kvinnor skapades aktiviteter som enbart riktades till kvinnor och deras gemenskap. Genom att män och kvinnor separeras skapas olika kulturer mellan könen som inverkar på studiemiljön. Respondent 1 berättar hur kvinnor och mäns beteendemönster skiljer sig åt i klassrummet:

Killarna tar för sig så mycket så det är nästan inga tjejer som ställer frågor och det kan ju dels bero på att andelen tjejer är mycket mindre men jag har tidigare känt med min utbildning att jag har haft svårare att förmå mig att ställa frågor för att det bara är killar som är ganska hetsiga och pratar i mun på varandra och då får man inte så mycket plats till att kunna formulera det man egentligen vill säga och sen blir man ännu mer osäker kanske i en situation där man redan är osäker och så struntar man i det istället.

Att kvinnor och mäns beteendemönster skiljer sig åt överensstämmer med Katie M. Lawsons resultat som visade att kvinnor på mansdominerade utbildningar hade lägre nivåer av studentengagemang i klassrummet. Framförallt var det vid interaktioner med hela klassen som engagemanget var bristande i förhållande till de manliga kurskamraterna. Däremot visade Lawsons resultat på att de kvinnliga studenterna var mer engagerade när det gällde sociala interaktioner och att ha diskussioner i mindre grupper (Lawson, 2020, s. 18), vilket kan kopplas till hur respondent 2 resonerar om grupparbeten:

Att kvinnorna var mer engagerade under grupparbeten skulle också kunna förklaras utifrån de resultat som Salminen-Karlsson presenterar i sin forskning, där kvinnliga studenter tenderar att prestera bättre under projektarbeten eftersom de bär med sig mer utvecklade färdigheter för det sociala och kommunikativa i jämförelse med de manliga kurskamraterna. Dessvärre lägger de flesta lärarna inte märke till kvinnornas sociala kompetens, då de själva i varierande grad har bristande talang inom området (Salminen-Karlsson, 2003, s. 161–162). Respondenterna ombads vidare att beskriva hur de blivit bemötta av lärarna under studietiden. Majoriteten av kvinnorna uppgav att de inte märkt någon större skillnad mellan hur kvinnor och män behandlats men att de inte heller interagerat speciellt mycket med lärarna under studietiden. Däremot uppgav ett fåtal respondenter att de märkt en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga studenter blivit behandlade av enstaka lärare:

Jag har haft kurser där jag verkligen har märkt att man har blivit specialbehandlad som tjej. Vi har haft några kurser där killarna får hjälp före och får mer cred. Då har det varit en manlig lärare i det äldre segmentet [...] Medan på vissa kurser blir det att tjejer ska få mer hjälp fast vafan vi kan ju lika mycket som vissa killar. Såna där grejer kan irritera mig att man blir lilla gumman och det har jag ju fått erfara och det tycker jag inte är kul. Å där tror jag att fler tjejer hade hjälpt. Ju fler tjejer det blir desto svårare blir det att hålla den tonen. - Respondent 4

Att enstaka lärare framhållit de manliga studenterna i relation till de kvinnliga studenterna kan associeras till genuskontraktet och den manliga normens primat, där mannen ses som normen och kvinnan som sekundär, vilket skapar en hierarki mellan könen (Hirdman, 1988, s. 52). Detta stärks ytterligare då majoriteten av de naturvetenskapliga lärarna är män, vilket verkar gynnande för männens intresse inom teknikområdet eftersom de lättare kan identifiera sig i sammanhanget (Berner, 2003, s. 124):

Nu efter fyra år har jag haft min första kvinnliga föreläsare, innan så har det bara varit män. Det är en lite annan värld. Det var samma sak i gymnasiet så fort det var tekniska ämnen så har det varit män [...] Jag tycker faktiskt KTH generellt har varit ganska duktiga på att både ha med manliga och kvinnliga lärarassistenter, men professorerna är oftast män [...] - Respondent 6

genom sina stereotypiskt maskulina intressen vant sig vid en mansdominerad miljö (Powell m.fl., 2009, s. 418, 420), vilket en del av respondenterna framförde. Respondent 4 beskrev det på följande sätt:

[...] jag har alltid umgåtts väldigt mycket med killar och varit en killtjej eller vad man ska kalla det för. Sen har jag även tränat ganska mycket under min uppväxt och då har jag umgåtts mycket med killar rent generellt [...]

Sammantaget menade merparten av respondenterna att de upplevde sociala fördelar med att studera i en mansdominerad miljö, dels för att de hade lätt för att umgås med män och dels för att de upplevde ett starkare band till sina kvinnliga kurskamrater. Däremot nämnde samtliga respondenter att fler kvinnliga kurskamrater hade varit önskvärt, vilket är konsekvent med Wahls studie (Wahl, 1992, s. 156, 159):

På sektionsfesterna märkte man att det blev väldigt grabbig stämning, bara för att man är tjej så blir man automatiskt snygg och intressant och hela den biten och ibland önskade man att det hade funnits lite mer tjejer runtomkring. Men samtidigt har man träffat många sköna tjejer som har stöttat varandra genom den mansdominerade vardagen. Man har processat det. Men hade du frågat mig för fyra år sen när jag började hade jag tyckt det var mycket jobbigare [...]. - Respondent 4

Vidare ombads kvinnorna resonera om hur de upplevde jargongen i klassen. Majoriteten menade att de blivit bra bemötta av både tjejer respektive killar i klassen men att den manliga dominansen inverkat på studiemiljön. En del av respondenterna beskrev att manskulturen i enlighet med Wahls studie tog sig i uttryck genom en hetsig stämning och medverkade till en viss jargong (Wahl 1992, s. 156). Respondent 2 återger hur den manliga jargongen inverkat på studiemiljön:

Det är tuffare, man får visa att man kan på ett annat sätt, att man hör hemma i den miljön, killarna tas lite för givet, man måste visa att man faktiskt kan och man måste ta lite mer plats för att faktiskt höras lika mycket som killarna och man får kanske kämpa mer än killarna.

Det är väl främst det där med att man ständigt är i en väldigt väldigt mansdominerad kultur och att jag känner att jag ibland har svårt att framföra min talan ordentligt och att det känns som att killarna vänder sig till killarna snarare än till oss tjejer. Om man är en tjej på en civilingenjörsutbildning då måste man lära sig att få skinn på näsan, att man får ta mycket skit som jag tror man inte skulle kunna få på en annan utbildning där killarna inte är lika dominerande. Man måste lära sig att vara jättehård och ibland upprepa saker för att få sin röst hörd. Det är jättetråkigt att det ska slå av på personligheten men det blir nästan crucial för att man ska kunna fortsätta sin utbildning. - Respondent 1

Vidare kan paralleller dras till begreppet social integration som illustrerar hur kvinnor och män interagerar med varandra, vilket framgår i en del av respondenternas berättelser då de manliga kurskamraterna tenderar att premiera män framför kvinnor (Hirdman, 1988, s. 53). Hirdman diskuterar även genuskontraktet som framhåller mannen som primär och kvinnan som sekundär (a.a, s. 54), vilket kan knytas an till vad respondent 6 talar om när hon beskriver hur kvinnor respektive män förhåller sig till praktikplatsansökningar:

Killarna i klassen har dragit sig fram och varit utåt och verkligen fått de här supertjänsterna [...] Just nu när vi håller på med ansökningar och internship och sånt, känns det som att killarna är lite mer modiga än oss tjejer och att de tar lite mer plats och visar att de hör hemma på ett annat sätt än vad vi gör. Det är flera tjejer jag hör som inte söker de svåraste internshipen eller finaste firmorna just eftersom det finns en underliggande osäkerhet. - Respondent 6

Detta överensstämmer med att män uppnår en högre grad av självförtroende och färdigheter inom teknikområdet eftersom de som barn i större utsträckning spelat datorspel och byggt med lego och därmed gynnats inom de naturvetenskapliga ämnena i skolan (Berner, 2003, s. 122). Männens fördelaktiga position inom dessa ämnen bidrar också till att de uppnår en högre tilltro till sin egen förmåga att prestera jämfört med de kvinnliga studenterna (Lent m.fl., 1994, s. 84).

Framtid - För en jämn könsfördelning

Jag tror det påverkar ganska mycket att man ser att andra kvinnor har liknande roller. Nu är det ju mycket mycket fler män som har dem rollerna och då blir det naturligt, det är ju undermedvetet, att man lägger märke till personer som liknar en själv och sen kan det vara avskräckande att börja en utbildning, där man vet att man är en minoritet. - Respondent 2

En strategi för att öka andelen kvinnor inom civilingenjörsutbildningar är att synliggöra kvinnliga förebilder inom dessa områden och ge kvinnor realistisk information om deras karriärmöjligheter (Ceci & Williams, 2011, s. 5). Dessutom bör gymnasieskolor ta ett större ansvar för att öka kvinnors intresse för tekniska utbildningar (Engström, 2015, s. 168), vilket respondent 6 resonerar om:

Det jag tycker är väldigt konstigt är att för att börja på en teknisk högskola så ska du redan när du är 15–16 år, dvs välja gymnasium, veta att du vill gå ett naturspår och det som är så svårt när man går sjuan, åttan och nian det är att även om du kanske är duktig på matte så är det väldigt sällan som det uppmärksammas och uppmuntras. Redan då ska du fatta beslut och sätta någon sorts stämpel. Jag tycker gymnasiet ska erbjuda linjer som är mittemellan, kanske ekonomlinjen men man får läsa den matten som behövs för att komma in på en teknisk högskola. Om man inte väljer natur måste man läsa ett tekniskt basår och sen läsa 5 år till och för att få CSN, det får du bara 6 år så det är också en ganska jobbig övervägning [...]

Att kvinnor inte uppmärksammas och uppmuntras till att välja en civilingenjörsutbildning är ett återkommande mönster i respondenternas berättelser och kan kopplas till begreppet kulturell överlagring som innebär att individer utgår från omedvetna föreställningar eller mönster när det förhåller sig till sin omgivning (Hirdman, 1988, s. 53):

Jag tror att man blir väldigt påverkad av sin omgivning och jag tror det är många tjejer som absolut är vetenskapligt inriktade men som kanske inte följer det spåret för att de inte blir uppmanad till det. - Respondent 3

För att stärka kvinnors intresse för teknik kan organisationer tillhandahålla mentorprogram för unga kvinnor och skapa en positiv relation till teknikämnet redan i tidig ålder, vilket kan bidra till att minska den ojämna könsfördelningen (Talks m.fl., 2019, s. 39–40). Detta är något som respondent 1 belyser:

Utöver mentorskapsprogram krävs en gemensam insats av forskare, utövare och beslutsfattare för att dels bryta den kulturella sfären på samhällsnivå att civilingenjörsprogrammen är manligt kodade och dels för att möjliggöra kvinnors fulla potential inom tekniska utbildningar (Wang & Degol, 2017, s. 135). Respondent 4 resonerar om vilka förändringar som krävs för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar utifrån ett långsiktigt perspektiv:

Jag tror tiden. Detta kommer inte vara något som går från den ena dagen till den andra. Att man nu har kvinnor som börjar få höga positioner och hela den biten, tar ju tid också, men det får den här lilla femåriga flickan att börja drömma och det blir en kedjereaktion av så mycket som händer i samhället. [...] Jag tror även marknadsföringen, att man måste attrahera, precis som alla nya jobbannonser och sånt, att skriva om dem så att de blir mer attraherande för kvinnor och gå ut med att det faktiskt finns tjejer på KTH. Sen som jag sa med kedjeeffekten att det är lite “word of mouth” att jag pratar med tjejer och att dem i sin tur sprider ordet vidare, att man ser att tjejer också kan. Sen tror jag det är från generation till generation att man ser att det inte bara är att sitta i en fabrik, att man med den här utbildningen kan lyckas med så mycket annat, att man kan komma ut i arbetslivet och bli framgångsrik. Det tar tid och våran generation är extremt viktig för att framtida generationer ska vara intresserade av att välja en civilingenjörsutbildning och även näringslivet, att det är jämställt där. För är det inte jämställt där så kommer det aldrig att bli jämställt på utbildningarna heller. Det tror jag verkligen, tiden kommer hjälpa till om alla kämpar vidare.

Diskussion

Att dessa satsningar varit ineffektiva skulle kunna förklaras av Berner (2003) som menar att skolan är en arena präglad av kön, där befintliga könsrelationer och könsnormer ständigt återskapas och agerar som vägvisare för vilken utbildningsinriktning män respektive kvinnor väljer att ta i livet. Varför denna studiens respondenter gått emot dessa könsstereotyper och valt en traditionellt manlig utbildning kan besvaras utifrån den första frågeställningen. Av resultatet framkommer att de främsta bakomliggande faktorerna som inverkat på valet av utbildning har varit respondenternas naturvetenskapliga intressen och omgivningens influens. Dessa går i linje med tidigare forskning av Wahl (1992) och Engström (2015) som anger att stöd från familj och vänner är en förutsättning för att kvinnor ska välja en civilingenjörsutbildning. Utöver stödet belyser även Wahl det naturvetenskapliga intresset som en viktig aspekt gällande valet av utbildningsinriktning. Att dessa bakomliggande faktorer framhålls stärks ytterligare av den socialkognitiva karriärutvecklingsteorin då individer tenderar välja en utbildning som går i linje med deras intresse om de upplever stöd av omgivningen. Resultatet visar att respondenterna växt upp i en miljö som agerat gynnande för deras naturvetenskapliga intresse och att de haft en fallenhet för dessa ämnen eftersom de erhållit höga betyg. Utifrån detta är det sannolikt att respondenterna i likhet med intressemodellen uppfattat sig själva som kompetenta inom det naturvetenskapliga området och att de därmed hållit fast vid sitt intresse (Lent m.fl., 2002, s. 265). I enlighet med valmodellen påvisar denna studiens resultat att respondenterna upplevt stöd från omgivningen i form av familj och vänner, vilket medverkat till att de valt en utbildning som går i linje med deras naturvetenskapliga intresse. Om respondenterna saknat stöd från sin omgivning hade de antagligen kompromissat och valt en utbildning som inte motsvarade deras intressen eftersom de troligen upplevt civilingenjörsutbildningen som en oövervinnlig barriär (a.a, s. 273–274). Av resultatet framkommer det även att respondenterna haft individer i dess närhet som haft kopplingar antingen till civilingenjörsutbildningen eller till KTH, vilket också kan ha inverkat vid valet av utbildning. Vikten av omgivningens influens tycks vara särskilt avgörande för kvinnor gällande valet av en civilingenjörsutbildning, då de samhällsstrukturer och normer som råder indicerar att tekniska utbildningar är manligt förknippade. Utbildningen resulterar i en miljö som agerar möjliggörande för män och begränsande för kvinnor (Hirdman, 1988, s. 55). Därav är det rimligt att respondenterna framhållit omgivningens influens som en av de främsta bakomliggande faktorerna till valet av utbildning.

av familj och vänner även varit betydelsefullt för att kunna hantera den manligt dominerande studiemiljön. Vidare kan respondenternas sätt att förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön även bero på andra faktorer som deras höga självförmåga och förväntade utfall av en handling, vilket i enlighet med prestationsmodellen främjar en ambitiös målsättning och bidrar till att de kan prestera oberoende av den miljö de befinner sig i (Lent m.fl., 2002, s. 277– 278). För att kunna prestera optimalt visar resultaten på att respondenterna utvecklar strategier för att passa in i den manliga kulturen, vilket det även finns belägg för i tidigare forskning (Powell m.fl., 2009). Av resultatet framträder tre strategier i form av att bli vän med de manliga kurskamraterna, framhäva sin kompetens och fokusera på fördelar framför nackdelar. Dessa strategier framhålls som särskilt avgörande för att respondenterna ska hantera den manligt präglade kulturen och fullfölja sina studier. Att respondenterna utvecklar hanteringsstrategier för att passa in i den manliga kulturen kan indikera på att strukturen på civilingenjörsutbildningar primärt är utformade av män, för män, vilket medverkar till att kvinnor betraktas som sekundära. Att kvinnorna anpassar sig utefter den manliga kulturen går i enlighet med Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet och bidrar till att både kvinnor och män medverkar till att upprätthålla de rådande strukturerna avseende manligt präglade civilingenjörsutbildningar (Hirdman, 1988, s. 54–55).

könsstereotyper, vilket även Ceci och Williams (2011) forskning poängterar. Om ovanstående insatser inte tas i beaktning kommer de kvinnor som väljer en civilingenjörsutbildning fortsatt förbli en relativt homogen grupp. Vidare kommer denna homogenitet avspegla sig på kvinnors situation inom arbetslivet. Därav är det av intresse för framtida forskning att undersöka huruvida kvinnor med en civilingenjörsexamen upplever det könsmässiga minoritetsskapet i arbetlivet samt i vilken utsträckning kvinnor väljer att stanna kvar inom civilingenjörsyrket alternativt väljer en annan karriärinriktning.

För fortsatt kvalitativ forskning inom området går det att resonera gällande urvalet av respondenterna i denna studie. Fyra av respondenterna studerar för närvarande termin sju på en civilingenjörsutbildning och tre av respondenterna har nyligen avslutat sina studier på KTH. Eventuellt kan denna uppdelning mellan respondenter medverkat till diskrepans gällande deras utsagor men samtidigt fanns det begränsade möjligheter under den rådande pandemin att finna respondenter som erhöll de kriterier som efterfrågades då Folkhälsomyndigheten uppmanade till ett begränsat umgänge. Därav tillhandahölls fyra av respondenterna av en gatekeeper och de resterande tre genom ett snöbollsurval. Det går att diskutera om detta tillhandahållande av respondenter påverkat det empiriska materialet då en specifik bild av området kan ha velat presenterats och att respondenter tilldelats utefter denna strävan. Likväl återfanns flertalet upprepade mönster i respondenternas utsagor, vilket sammantaget tyder på att studien uppnått mättnad.

Källförteckning

Aspers, Patrik. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. 2a upplagan. Liber AB: Stockholm

Bandura, A (1989). Human agency in social cognitive theory. American Psychologist, 44(9), 1175– 1184

Berner, Boel (red.) (2003): Vem tillhör tekniken?: kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv. Berner, B (1982). Kvinnor, kunskap och makt i teknikens värld. Tidskrift för genusvetenskap, (3), 25– 39

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3e upplagan. Liber AB: Stockholm

Ceci, J. S & W. M, Williams (2011). Understanding current causes of women's underrepresentation in science. Proceedings of the National Academy of Sciences, 108(8): 3157-3162

Engström, Susanne (2015). Female Students Who Succeed within Higher Technical Education – When and Why They Choose and Who They Are. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 167: 161–169. DOI: 10.1016/j.sbspro.2014.12.657

Faulkner, Wendy (2003). Teknikfrågan i feminismen. I B. Berner (Red.), Vem tillhör tekniken?:

kunskap och kön i teknikens värld (s. 23–51). Lund: Arkiv

Fjæstad, Maja (2014). Teknikens kvinnor–perspektiv på en mångfacetterad historia. Hämtad 2020-12-18 via Sveriges Ingenjörer: https://www.sverigesingenjorer.se/globalassets/fortroendevald/stod-och-verktyg/teknikens_kvinnorperspektiv_pa_en_mangfacetterad_historia_webb.pdf

Hirdman, Y (1988). Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för

genusvetenskap, (3), 49-63.

Lawson, K. M (2020). Women’s Daily Performance, Enjoyment, and Comfort in Male-Dominated Majors: The Role of Social Interactions in Classes. Research in Higher Education, 1-20. DOI: 10.1007/s11162-020-09609-5

Lent, R. W.; Brown, S. D. & G. Hackett (2002). Social cognitive career theory. Career choice and

development, 4, 255-311.

Lent, R. W.; Brown, S. D. & G. Hackett (1994). Toward a unifying social cognitive theory of career and academic interest, choice, and performance. Journal of vocational behavior, 45(1), 79–122

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) (2019). Teknisk obalans? Kvinnor och män i teknik, 1– 44. Hämtad 2020-12-21 via https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vera/teknisk-obalans-man-och-kvinnor-i-teknik.pdf

Kungliga tekniska högskolan (KTH) (2020). Årsredovisning 2019, 1-88. Hämtad 2020-11-25 via KTH intranät:

Powell, A.; Bagilhole, B. & A. Dainty (2009). How women engineers do and undo gender: Consequences for gender equality. Gender, work & organization, 16(4), 411–428

Salminen-Karlsson, M (2003). Hur skapas den nya teknikens skapare? I B. Berner (Red.), Vem tillhör

tekniken? kunskap och kön i teknikens värld (s. 145–172). Lund: Arkiv.

Talks, I.; Edvinsson, I. & J. Birchall (2019). Programmed out: The Gender Gap in Technology in

Scandinavia, 1-49. Hämtad 2020-11-15 via Plan International:

https://plan-international.org/publications/programmed-out-gender-gap-technology-scandinavia Universitetskanslersämbetet (UKÄ) (2020). Allt fler kvinnor tar civilingejörsexamen, 1–12. Hämtad 2020-12-14 via UKÄ:

https://www.uka.se/download/18.4dcfa4c0171537ea94033d3/1587032843135/Statistisk%20analys%2 0examinerade%202020-04-16.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-11-18 via Vetenskapsrådet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-11-18 via Vetenskapsrådet: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wahl, Anna (1992). Könsstrukturer i organisationer: kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers

karriärutveckling. Diss. Stockholm: Handelshögsk.

Wahl, A.; Holgersson, C. & E-L. Thomas (2017). Ett Jämställt KTH - Plan för

Jämställdhetsintegrering av KTH - JIKTH, 1-35. Hämtad 2020-12-04 via KTH intranät:

https://intra.kth.se/anstallning/pa-lika-villkor/jikth-jamstalldintegrering-pa-kth-1.771963

Wang, M-T. & J. L, Degol (2017). Gender gap in science, technology, engineering, and mathematics (STEM): Current knowledge, implications for practice, policy, and future directions. Educational

psychology review, 29(1), 119–140

Bilaga 1: Missivbrev

Vi är två̊ studenter som läser sista terminen på̊ programmet Arbetsliv och arbetsmarknad på̊

sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi skriver nu vår kandidatuppsats där syftet är att belysa hur kvinnliga civilingenjörer resonerar gällande valet av utbildning och att vara minoritet på sin utbildning samt vilka faktorer som kan attrahera/locka fler kvinnor till civilingenjörsutbildningen. Om ni är intresserade av att delta i studien kommer det innebära att ni vid ett tillfälle medverkar i en intervju. Intervjun kommer ske mellan två personer, det vill säga mellan dig som informant och med en av oss. Intervjun tar ca 30–45 minuter och kommer att spelas in.

Materialet som samlas in kommer anonymiseras och hanteras konfidentiellt. När studien är

sammanställd kommer det insamlade materialet att raderas. Intervjun sker utifrån era villkor och ni väljer själv vilka frågor ni vill svara på. Det är helt frivilligt att delta i projektet och ni kan när som helst välja att avbryta er medverkan utan att ange anledning.

När uppsatsen är klar kommer den att publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA) och blir därigenom tillgänglig för allmänheten att ta del av. Om ni önskar kan ett exemplar av era citat skickas till er så att ni kan säkerställa att era utsagor återgetts på ett korrekt sätt.

Om ni ej vill medverka i studien och vet någon annan som skulle vara intresserad, tar vi tacksamt emot tips på kvinnliga civilingenjörsstudenter på KTH alternativt kvinnliga civilingenjörsstudenter som tagit en examen på KTH.

Vid frågor eller andra önskemål om kontakt, vänligen maila till: xxx Vi ser fram emot att höra från er!

Med vänliga hälsningar,

Bilaga 2: Intervjuguide

• Kan du börja med att berätta lite om dig själv? • Hur gammal är du?

• Vad har du för intressen?

Tema 1: Dåtid

• Vad fick dig att vilja studera vidare efter gymnasiet?

• Vad fick dig att välja en civilingenjörsutbildning? (familj, vänner, förebilder, status) • Vad fick dig att välja KTH?

• Finns det någon i din närhet som läser/har läst liknande utbildningsinriktning? Om ja, har det gett någon inverkan på ditt val av utbildningsinriktning och i så fall på vilket sätt?

• Vad arbetar dina föräldrar med?

Tema 2: Nutid

• Hur ser könsfördelningen ut på̊ din högskoleutbildning? • Hur upplever du att har blivit bemött av dina lärare?

• Hur upplever du att har blivit bemött av dina manliga kurskamrater? • Hur upplever du att har blivit bemött av dina kvinnliga kurskamrater?

• Vilka positiva och negativa erfarenheter har du upplevt med att studera inom en mansdominerad högskoleutbildning?

Tema 3: Framtid

• Vad tror du krävs för att skapa en jämn könsfördelning på civilingenjörsutbildningen? • Berätta hur du ser på möjligheterna till karriär efter avslutad examen?

• Vilka hinder tror du att du som kvinna har i en mansdominerad bransch? • Vilka möjligheter tror du att du som kvinna har i en mansdominerad bransch? • Har du några mål inom arbetslivet?

Övriga frågor: