Återvinning av guld från elektriskt och elektronsikt avfall
En studie utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner
Sandeep Singh
Handledare:
Nils Brandt och Daniel Franzén
MJ154X Examensarbete i teknik och hållbar utveckling, grundnivå
Stockholm 2014
2
ABSTRACT
The electronic industry is a big consumer of the precious metal gold because of its unique properties. An increased pattern has been noticed in the consumption of electronic product, which means that more and more gold is used in the electronic industry. The purpose of this report is to investigate the sustainability in recovering of precious metal such as gold from electrical and electronic waste. Electrical and electronic waste, also known as WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment) is considered to be one of the fastest growing waste streams. However WEEE requires proper treatments and recycling methods because of toxins being released during the demolish of the waste in the recycle process. These toxins have an harmful impact on the environment. To be able to carry through this investigation companies like El-kretsen and Boliden have been examined in this Study. A visit was also made to a recycling company called Sims Recycling Resolution in Katrineholm. The remaining investigation was made through the database of KTH and though publications from Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökningar, El-kretsen and The European Union. The management of electrical and electronic waste (WEEE) is important from a sustainable perspective. A sustainable waste management makes it possible to remove toxins from the systems and recover precious metals as gold that can be brought back to the system.
3
SAMMANFATTNING
Elektronikbranschen är en flitig användare av ädelmetallen guld på grund av dess unika egenskaper. Med dagens ständiga teknikutveckling växer konsumtionsmönstret för elektronikprodukter vilket innebär att allt mer guld används inom denna bransch. Syftet med denna rapport är att undersöka hållbarheten med att återvinna ädelmetallen guld från elektriskt och elektroniskt avfall. Elektriskt och elektroniskt avfall även kallat för WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment) anses vara ett av det snabbast växande avfallsflödet.
WEEE kräver strikta återvinningsmetoder eftersom avfallet vid demontering frigör ett antal giftiga ämnen som påverkar miljön både global och lokalt. I denna rapport har företag som El- kretsen och Boliden granskats. Ett studiebesök på en återvinningsanläggning, Sims Recycling Resolution i Katrineholm har även genomförts. Den resterande informationssökningen har skett genom KTHs databas och via Publikationer från bland annat: Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökningar, El-kretsen och Europeiska Unionen. Hanteringen av elektriskt och elektroniskt avfall (WEEE) är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Eftersom att en hållbaravfallshantering förstör giftiga ämnen och plockar bort dem från kretsloppet samtidigt som ädelmetaller som guld kan återvinnas och föras tillbaka till kretsloppet.
4
Innehåll
ABSTRACT 2
SAMMANFATTNING 3
1. INTRODUKTION 6
1.2 Syfte och frågeställning 7
1.3 Metod 7
2. LITTERATURSTUDIE 8
2.1 Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE) 8
2.1.1 Waste electrical and electronic equipment - directive 9
2.1.2 Vad anses som WEEE? 10
2.2 ÄDELMETALLEN GULD 12
2.2.1 Utvinning av guld från gruvor 13
2.2.2 Guld i elektronikprodukter 13
2.2.3 Andra alternativ för guld i elektronikprodukter 14
3. ÅTERVINNING AV GULD UR WEEE 15
3.1 El-kretsen 15
3.2 Företagsstudie 16
3.2.1 Sims Recycling Solutions AB 16
3.2.2 Boliden 18
3.3 Sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter vid återvinning 19
4. RESULTAT 21
4.1 Flödesschema på guld i Sverige 21
5
4.2 Fördelar och Nackdelar 23
5. AVSLUTANDE DISKUSSION 25
5.1 Begränsningarna av studier i denna undersökning 27
6. KÄLLFÖRTECKNING 28
6
1. INTRODUKTION
Denna rapport är en undersökning från Kungliga tekniska högskolan KTH och utgör ett kandidatexamensarbete för en student som skall läsa mastern Teknik och hållbarutveckling.
1.1 Bakgrund - Hållbar utveckling
Människans levnadsförhållanden har alltid haft en påverkan på miljön. I takt med en ökad kännedom och kunskap inom området har behovet av att anta ett mer hållbart förhållningssätt gentemot våra levnadsvanor ökat (SOU, 2004). Hållbar utveckling är ett väldigt brett område och svårt att sätta en enskild definition på (NE), men enligt Brundtland kommissionen som FN tillsatte under 1980-talet är hållbar utveckling "En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov"
(SOU 2004,s.10).
Hållbar utveckling är baserat på tre områden; ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter.
Dessa tre områden skall samverka och vara samstämmiga för att lyckas uppfylla kraven för en hållbarutveckling. Förhållanden som fattigdom, klimatförändringar, krig och politiskaåsikter är faktorer som på både global och lokal nivå förhindrar en god hållbar utveckling. Dessa förhållanden påverkar de ekonomiska, sociala och ekologiska förutsättningarna. För att förebygga faktorer som förhindrar en hållbar utveckling, krävs en väl fungerande ekonomisk utveckling med människans välbefinnande i fokus samtidigt som man tar hänsyn till de ekologiska behoven. En ekologisk hållbarhet innebär att människans livsstil tillsammans med en gynnad ekonomisk utveckling inte ska påverka miljön på ett negativt sätt. Människan och allt levande är beroende av ett hållbart ekosystem samt de resurser som inhämtas från naturen, därför är ekosystemets välbefinnande en viktig faktor för vår och kommande generationers överlevnad. Kunskaper om att upprätta en hållbar utveckling är ett krav för att kunna möta de problem världen står inför. Vad människor lär sig och hur de omsätter det till handling är avgörande för om en hållbar utveckling ska bli möjlig (SOU, 2004).
7
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna rapport är att undersöka hållbarheten med att återvinna ädelmetallen guld från elektriskt och elektroniskt avfall. Syftet är att analysera ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter i återvinningsprocesser vid hanteringen av guldet som finns i WEEE i Sverige. För att uppfylla undersökningens syfte har jag formulerat en frågeställning;
- Hur hållbart är det att återvinna guld från elektriskt och elektronisk avfall i Sverige?
1.3 Metod
Metodiken som använts i denna rapport är framförallt informationsinsamling och sammanställning av befintlig information. Informationsinsamling har förekommit genom informationssökningen på KTHs databas och genom publikationer från Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU), El-kretsen och Europeiska Unionens hemsida.
För att få en bättre kunskap om återvinningsprocessen för ädelmetallen guld ur elektriskt och elektroniskt avfall kontaktades aktiva företag inom denna bransch i Sverige. På Rönnskärsverken som tillhör Boliden kontaktades Jonas Bäckström som är processutvecklare på Rönnskär. Ett studiebesök genomfördes på Sims Recycling Resolution AB i Katrineholm, där Mikael Leckbeck, SHEC Manager ansvarig för Environmental, Health, Safety, Community & CSR intervjudes. Under min undersökning kontaktades ett antal företag inom elektronik och återvinnginsbranschen. En del av de kontakade företag ville inte utgå med information på grund av juridiska och sekretess belagda skäl.
8
2. LITTERATURSTUDIE
2.1 Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE)
Elektronikbranschen anses vara en snabbväxande bransch på grund av teknikens ständiga utveckling. Detta har resulterat i en ökad tillgänglighet av elektronikprodukter världen över (Cui och Forssberg, 2003). Den ökade tillgängligheten i samband med produkternas varierande prisklasser har till och med gjort det möjligt för människor i utvecklingsländer att köpa dessa elektronikprodukter (Ongondo et al., 2010). Dagens elektronikprodukter har dessutom fått en allt mer kortare livscykel, detta på grund av konsumenter val att ersätta sina fungerade produkter mot nyare och mer uppdaterade. Detta har i sin tur tillsammans med den ökade tillgängligheten bidragit till en ökande konsumtionen av elektronikprodukter som i sin tur bidragit till en ökad produktion (Cui och Forssberg, 2003). Ett växande konsumtionsmönster i samband med en kort livscykel för produkterna innebär att en stor mängd av elektriskt och elektronsikt avfall produceras. Elektriskt och elektroniskt avfall kan även benämnas som WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment). WEEE är ett begrepp som grundats i samband med de regler som skapats för hanteringen av elektriskt och elektronisktavfall i Europa. Reglerna för hur WEEE skall hanteras beskrivs i WEEE- direktivet skapad av Europaparlamentet (Europeiska Unionen 2002/96/EC, 2003). I Europa anses WEEE flödet vara ett av det snabbast växande avfallsflödet (Naturvårdsverket, 2013).
Enligt beräkningar uppskattas WEEE flödet att uppgå till 12 miljoner ton år 2015 vilket kommer att innebära en avfallsmängd på 14 kg per person årligen (Barba-Gutiérrez, Adenso- Díaz, Hopp, 2008.). År 2010 estimerades det till att cirka 232,403 ton elektronikprodukter blev tillgängliga på marknaden i Sverige och att cirka 135,490 ton återvanns (Eurostat, 2014).
Elektronikprodukter innehåller en hel del olika ämnen, vissa av dessa ämnen klassas som giftiga medan andra som material av värde. Material av värde kan bestå av basmetaller som koppar, aluminium och ädelmetaller som guld, silver och palladium. Ädelmetaller, framförallt guld, har ett stort ekonomiskt värde och kan därför utgöra en ekonomisk drivkraft för återvinnare. Blandningen av ämnen som finns i WEEE gör att avfallet kräver reglerade återvinningsprocesser så att giftiga ämnen kan förstöras och råvaror återvinnas. Detta för att undvika att resurser som metaller skall försvinna ut ur systemet och för att inte behöva utvinna metaller från bergarter till nya produkter. Utvinningen av metaller från gruvor innebär en ökad användning av jordens resurser och påverkar miljön genom tillverkning, transportering och energi användning (Ongondo et al., 2010,).
9
2.1.1 Waste electrical and electronic equipment - directive
För att på bästa sätt kunna hantera WEEE flödet grundade Europaparlamentet en lagstiftning, byggd på tre ståndpunkter: förebyggande av avfall, återvinning och återanvändning. (Hischier et al., 2005). Ur denna lagstiftning utvecklades WEEE direktivet, 2002/96/EG som tillkom år 2003 och trädde i kraft år 2005 i Sverige (Naturvårdsverket, 2009). Direktivet innehåller restriktioner på hur mängden WEEE skall begränsas samt att resurseffektivitet skall stimuleras genom återvinning och återanvändning. WEEE direktivet omfattar åtgärder för insamling, behandling och återvinning av alla elektriska och elektroniska produkter (Europeiska Unionen 2002/96/EC, 2003). Syftet med WEEE-direktivet är att stoppa farliga ämnen i WEEE från att skada människor och miljön. Direktivet syftar också till att stimulera en ökad återvinning och återanvändning av elektronikprodukter och värdefullt material som ingår i dessa produkter. Direktivet avser även att förbättra miljömässiga villkoren för parter som påverkas av elektriska och elektroniska produkternas livscykel exempelvis tillverkare och distributörer (Europeiska Unionen, 2012).
Genomförandet av WEEE direktivet har bidragit till en ökad kännedom av den miljömässiga betydelsen. Detta genom ökad kunskap om innehåll som farliga ämnen och den stora mängden av återvinningsbara material. Material som metaller och ädelmetaller som finns att inhämtas hos WEEE, gör att elektriska och elektroniskaprodukter kan betraktas som en källa för råvaror (Bigum, Brogaard och Christensen, 2012). WEEE direktivet har uppdaterats och det senaste är 2012/19/EU (Europeiska Unionen, 2012).
För att reglera de giftiga ämnena som förkommer i WEEE har ett direktiv 2002/95/EG Restriction of Hazardous Substances (RoHS) skapats. Syftet med detta direktiv är att skapa ett skydd för människor, miljön och bidra till en mer miljövänligare återvinning. Detta genom att begränsa mängden giftiga ämnen som kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE eller alternativt byta ut elektronikprodukter innehållandes dessa ämnen (Europeiska Union 2002/95/EG, 2003). Den senaste uppdatering av direktivet är 2008/35/EC (Europeiska Unionen, 2008).
10
2.1.2 Vad anses som WEEE?
Avfall som innehåller elektriskt och elektronisk utrustning eller utgörs av en sådan anses vara WEEE. Enligt WEEE direktivet klassas produkter som kräver en spänning på högst 1000 volt växelström och 1500 volt likström. Produkter som är beroende av elektrisk ström, elektromagnetiska fält och utformade för generering kan klassas som WEEE när de kasseras.
Avfallet delas upp i 10 olika kategorier (se figur 1). Vissa av dessa kategorier är hanterade tillsammans och andra uppdelade i mindre kategorier, kategorierna är bestämda utifrån WEEE direktivet (Naturvårdsverket, 2009).
Figur 1. Kategorier på hur WEEE skall uppdela, bestämda från WEEE-direktivet (Naturvårdsverket,2009).
# Produktkategori
1 Stora hushållsapparater
2 Små hushållsapparater
3 IT, telekommunikation- och kontorsutrustning 4 Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning)
5 Belysningsutrustning
6 Elektriska och elektroniska verktyg 7 Leksaker samt fritids- och sportutrustning
8 Medicinteknisk utrustning
9 Övervaknings- och kontrollutrustning
10 Automater
11
I Sverige uppgick återviningen av WEEE år 2013 till 146 919 ton vilket är 15,31 kilo per person. Detta avfall samlades in via Sveriges kommuner och 3 500 ton samlades in direkt av företag (El-kretsen, 2013). Dessa siffror innebär att Sverige redan kommit över 14 kg som var estimerat till år 2015. Figur 2 anger den insamlade statistiken på WEEE flödet i Sverige år 2013. Kategorin diverse elektronik omfattar en stor variation av produkter som bland annat tv-apparater, dammsugare, datorer, mobiltelefoner, leksaker och verktyg. En del av dessa produkter hanteras i samma processer, samtidigt som andra sorteras ut och behandlas separat.
Avfallsflödena som omfattas av diverse elektronik är den största produktgruppen i återvinningssystemet och innehåller värdefulla ädelmetaller som guld. (El-kretsen, 2014).
Kategori Kilo Kg/invånare
Diverse elektronik 80 049 176 8,432 Kylskåp och frys 24 464 850 2,549
Vitvaror 32 974 479 3,436
Batterier 3 120 189 0.325
Gasurladdningslampor 2 312 528 0,241
Icke
gasurladdningslampor
441 442 0,05
Totalt 143 362 664 14,939
Figur 21. Visar mängden återvunnet WEEE i Sverige år 2013 (El-kretsen, 2013).
1 Denna data är enbart baserad på insamlingsplatser och återvinningscentraler i Sverige som har ett avtal med el-kretsen
12
2.2 ÄDELMETALLEN GULD
I Sverige förekommer guld främst genom utvinning från guldmalm, återvinning ur WEEE och genom import (SGU, 2009). År 2013 importerades cirka 344 212 icke-monetärt guld och 96 664 monetärt guld till Sverige (SCB, 2014). Monetärt guld ägs av myndigheter och används till guldreserven (ABS, 2011) och har med valuta att göra (NE, 2014). Icke-monetärt guld är allt guld som inte är monetärt och förekommer i former av guldtackor och barer (ABS, 2011).
Guld är en attraktiv ädelmetall att investera i med anledningen av dess höga värde. År 2013 var guldet värt ungefär 251 kr/gram (London Gold Fixing, 2014) Den 31 december 2013 ägde Riksbanken 125,7 ton guld och marknadsvärdet på guldet var vid samma tidpunkt 31,4
miljarder kronor (Riksbanken, 2014). Guld används inom många olika branscher bland annat i smyckebranschen, där förekommer guld i ren form och guld legeringar. Andra områden omfattar bland annat branscher som elektronik, mynt, tandvård och övrig användning. Guld förekommer även i privat innehav (SGU, 2009). Fig. 3 visar guldets användning inom olika branscher.
Figur 3. Visar industriellanvändning av guld år 2008 (SGU, 2009)
13
2.2.1 Utvinning av guld från gruvor
Små mängder av guld förekommer i alla bergarter, granit innehåller ungefär 2 mg/ton, och basiska bergarter ungefär 5 mg/ton. För att tillverka en guldring på 2 gram guld som är utvunnet ur granit, krävs det att tusen ton granit sprängs, krossas och mals. I guldmalm kan det finnas ungefär 2–3 ppm guld, detta innebär att man vid prospektering inte kan se något guld på grund av de låga halterna. Detta medför att det krävs guldanalyser för att se om en bergart innehåller guld. För att utvinningen av guld ur gruvor skall vara lönsamt måste kostnaden för utvunnet guld vara mindre än säljpriset (SGU, 2009). Sverige ett av de viktigaste gruvländerna för Europa och står på första position inom Europas gruvnäring (Svenskt Näringsliv, 2007), detta eftersom att Sverige utgör en stor roll i Europas råvaruförsörjning. År 2010 bidrog gruvindustrin med 26 miljarder SEK till Sveriges BNP och stod för 13 % av alla industriinvesteringar i Sverige. 10 000 direkta och 35 000 indirekta arbetsmöjligheter fås i samband med gruvindustrin i Sverige (Swemin, 2011). Gruvnäringen utgör en stor del av den svenska exportindustrin och är Sveriges äldsta industriella verksamhet ((a) SGU, 2014). Under 2012 utvanns ungefär 6 ton guld från gruvor i Sverige (Bergversstatistik, 2012). En etablering av gruvindustrin innebär en ökad arbetsmöjlighet, 16 gruvor ger arbeten till ungefär 6000 personer. År 2020 har det estimerats till att det kommer att finnas ungefär 31 gruvor och 2030 cirka 47 gruvor (Regeringskanselit, 2013).
Uppskattningar visar att en direkt anställd inom gruvbranschen motsvarar tre till fyra indirekta arbetstillfällen, då det förutom i gruvorna även skapas arbetstillfällen som handel, service, transport och entreprenörskap (Bergverksstatistik, 2012).
Utvinning av guld från gruvor orsakar buller, damm, och utsläpp av föroreningar till luft och omgivande vattendrag, sjöar och grundvatten. Landskapsbilden förändras genom ingrepp som sker i samband med gruvproduktionen och stora mängder energi går åt eftersom gruvor konsumerar en hel del energi. Den viktigaste miljöaspekten i gruvindustrin är hanteringen av gruvavfall. Denna typ av avfall klassas som extremt intensivt, eftersom att det är mycket större än alla andra avfallstyper sammanlagt i Sverige. År 2010 producerades totalt 117,6 miljoner ton avfall, varav 115,1 miljoner ton klassades som icke-farligt avfall. Den största delen av denna avfallsström utgjordes av 89 miljoner ton gruvavfall ((b) SGU, 2014).
2.2.2 Guld i elektronikprodukter
Guld är en ädelmetall som innehåller egenskaper som hög kemiskstabilitet och hög elektrisk ledningsförmåga. Detta är något som eftersträvas i kontaktmaterial som används i elektronikprodukter. Andra eftertraktade egenskaper som guld innehåller är god korrosionsbeständighet och förmågan att bilda metallurgiska bindningar genom lödning eller kall svetsning. Dessa egenskaper gör att guld oftast används som material i utvecklingsstadiet för en ny produkt. Guldet är dessutom inte särskillt reaktivt vilket gör att den kan användas
14
vid lödning som är en fogningsmetod, som används för att sätta samman elektronikprodukter.
Guldets förmåga att inte reagera gör den även användbar som material i den mänskliga kroppen då den inte kommer att reagera med kroppens vätskor samtidigt som den inte är giftig (Goodman, 2002).
Vissa elektronikapparater som datorer och mobiltelefoner innehåller kretskort, dessa kretskort innehåller oftast ädelmetallen guld (El-kretsen, 2009). Pläterringar av guld kan hittas på mönsterkortet som finns i kretskortet. En mobiltelefon kan innehålla 0.11 % ädelmetaller som guld, silver, palladium, platina (MSR, 2010) och en bil kan innehålla ungefär 2 gram guld (Boliden, 2014). En mobiltelefon sägs innehålla mer guld än ett ton högvärdig guldmalm (KSL,2005). Som tidigare nämnt lämpar sig guld även som material i anslutningar och kontakter. Elektronisk utrustning som kan kopplas till datorer som bildskärm, skrivare etc. är anslutna med plug-in uttag, dessa har guldpläterade stift och hylsor. Plug-in kretskort i datorer innehåller även guld pläterade kontakter.
Trådbondning används för att göra elektriska anslutningar, exempelvis mellan ett mikrochip och en annan elektronikkomponent. Trådarna är cirka 2mm långa och 25μm tjocka och det uppskattas att 20 nanogram guld används till varje tråd. Mängden guld som används för tråd anses kontinuerligt öka på grund av den ökande efterfrågan på dagens elektronikprodukter.
Guld som material används i trådbondning då det ger en hög tillförlitlighet. Med denna egenskap undgår tillverkare från att testa enskilda produkter, vilket är eftertraktat när miljontals apparater tillverkas.
För att sammanfoga elektronikkomponenter exempelvis mönsterkort använder sig tillverkare av en lödningsmetod, där själva lodet består av guldlegeringar. För att skydda dessa elektriska komponenter under förvaring som ett mönster kortet täcks oftast ytan med en skyddande beläggning, detta ytskydd består av guld (Goodman, 2002).
2.2.3 Andra alternativ för guld i elektronikprodukter
Vid industriella tillämpningar kan guld ersättas av ädelmetaller som silver och palladium eftersom att de har liknande egenskaper som guld. Däremot har guld en bättre uthållighet vid korrosion och oxidation eftersom att silver korroderar i en atmosfär med spår av sulfid. Silver kan även utsättas för missfärgningar och elektromigration och palladium oxidera vid högre temperaturer (Goodman, 2002). Även nickellegeringar funkar som alternativ för guld i elektronikindustrin. Ett annat alternativ kan vara basmetaller överdragna med guldlegeringar, som brukar användas i guldsmedsvaror och elektronikindustrin. Palladium/nickel och silver/nickellegeringar kan även användas som ett alternativ. Guld föredras dock i applikationer med höga krav på korrosionsbeständighet och ledningsförmåga. Guldet har haft en växande prisutveckling som fortfarande växer, detta har resulterat i att forskningar sker efter nya ersättningsmaterial för guld, speciellt för elektronikindustrin (SGU, 2009 ).
Maxphase är en utvecklad ersättning som kan användas istället för guldplätering inom elektronikbranschen i t.ex. kontakter, Maxphase är ett billigare och miljövänligare alternativ att använda i elektronik produkter (Impact coatings, 2009).
15
3. ÅTERVINNING AV GULD UR WEEE
WEEE består av ett antal olika materialdelar som plast, glas, metall och ädelmetall. För att lyckas få en så bra återvinning som möjligt sorteras alla delar ut. Alla metaller och ädelmetallar förekommer vanligast i en samlad mix i elektronikprodukter på exempelvis ett kretskort (Sims recycling, 2014). WEEE samlas in från återvinningscentraler som finns placerade i olika kommuner och företag i Sverige. Avfallet transporteras sedan till behöriga återvinningsanläggningar som registrerar, sorterar och demonterar produkterna.
Energikrävande och miljöfarliga komponenter slutomhändertas så att de försvinner ur kretsloppet och ädelmetaller som guld återvinns och för in i systemet igen (El-kretsen, 2012).
Fig. 4 Illustrerar vad som görs av material i kasserade elektronikprodukter (El-kretsen, 2009).
3.1 El-kretsen
El-Kretsen är en verksamhet som representerar Sveriges producenter av elektronik, vitvaror och svenska kommuner. El-kretsens uppgift är att se till att WEEE behandlas och återvinns enligt den förordningen som finns. Syftet med El-Kretsens verksamhet är att hjälpa producenterna på den svenska marknaden att uppfylla sitt producentansvar. Insamlingen av WEEE sker via svenska kommuner och transportörer som har ett avtal med El-kretsen.
Insamlad elektronik skickas till godkända återvinningsanläggningar i Sverige som hanterar avfallet (Naturvårdsverket, 2009).
16
3.2 Företagsstudie
3.2.1 Sims Recycling Solutions AB
Sims Recycling Solutions AB är en återvinningsanläggning som demonterar och sortera WEEE i Katrineholm. Huvudfokus i koncernen är materialåtervinning och verksamheten hanterar årligen 28 000 ton WEEE med en estimerad energi åtgång på 100 kWh per ton WEEE. För att anläggningen skall vara lönsam krävs det att minst 10 000 ton WEEE återvinns hos verksamheten. Ett avtal med El-kretsen innebär att Sims Recycling Solutions måste ta emot alla typer av WEEE-flöden, även sådana typer som inte utgör en ekonomisk nytta för anläggningen. Allt WEEE som kommer in till anläggningen måste destrueras enligt avtal med El-kretsen. På Sims recycling återvinns främst gammal elektronik i form av tjock tv:n, stationära datorer och gamla mobiltelefoner. Dessa produkter kan innehålla värdefulla metaller som sitter på kretskort i form av en metallmix, som utgör den ekonomiska drivkraften för anläggningen.
För att återvinningen skall ge så rena fraktioner metallmixar som möjligt, sorteras det ut så mycket komponenter som möjligt. Först avlägsnas alla farliga ämnen som bly, quicksilver, berylleum etc. bort i förbehandlingsprocessen. Dessa ämnen skickas sedan för destruktion till företag Sakab i Kumla, så att de kan försvinna ur kretsloppet. Sedan avlägsnas även allt brännbart bort från avfallet under sorteringen och demontering. Den rena fraktionen av metallmixen är estimerad till att innehåll cirka 25-40% metall varav 10 % ädelmetall. Spill och damm som förekommer från sorteringen och demonteringen av WEEE, förs tillbaka till återvinningen eftersom att spill och damm kan innehålla halter av metall. Alla utvunna fraktioner med metaller och ädelmetaller säljs sedan till Boliden som smälter ut råmaterialet på sina smältverk. Enligt Sims Recycling Solution skickar dem ungefär 2400 ton utsamlad metallmix till smältverk. Fig.5 se nedan visar en återvinningsmängd av respektive material, i procent, som är baserat på 1000 kg inlämnat avfall för respektive kategori.
17 .
Figur 5. Visar mängden material som återvinns från WEEE från kategorin diverse elektronik (El-kretsen, 2012).
De olika WEEE flödena skapar en arbetsmiljö fylld av damm, innehållandes ämnen som bly och andra metaller. Eftersom personalen utsätts för en sådan miljö som kan vara påfrestande för hälsan görs kontinerliga mätningar på blyhalten i blodet hos personalen. För att förebygga andra hälsorisker mäts radioaktiviteten av avfallet innan det förs in till anläggningen, överskrider givna gränser måste återgärder vidtas innan avfallet kan tas in på anläggningen.
För hög radioaktivitet på anläggningen i Katrineholm har ännu inte förekommit.
För att förebygga miljöpåverkan har en damm byggts för att hantera avfallsvattnet som produceras av anläggningen. I dammen rinner allt avfallsvatten ner och vattnet står där tills det sedimenterats vilket innebär att farliga ämnen sjunker ner till botten och rinner ner i en klarfas.
Enligt Sims Recycling Solutions egna beräkningar sker det en reduktion av koldioxidhalten vid återvinningen av WEEE. Guld och kretskort är väldigt koldioxiddrivande vid tillverkning och vid återviningen av dessa sparar man på koldioxidutsläppen Ett ton återvunnet WEEE reducerar tre ton koldioxid, exempelvis kan en dator innehållandes ett kretskort ge en
18
reduktion på 20-30 ton koldioxid per dator (Mikael Leckbeck 2014, personlig kommunikation).
3.2.2 Boliden
I Sverige sker återvinning av metaller i elektronikskrot på Rönnskärsverken i Skelleftehamn (KSL,2005). Rönnskärsverken ägs av koncernen Boliden och innehåller smältverk som framställer metaller och ädelmetaller genom utvinning från gruvor och genom återvinning från WEEE. Rönnskär är även stora konsumenter av importerat WEEE från europeiska länder. Den årliga produktionen av smältverket med guld utvunnet från gruvor och återvunnet från WEEE uppgår till ungefär 13 000 kg. Två tredjedelar av det totala antalet för guld är återvunnet ur WEEE (Boliden, 2012).
Årlig produktion
Koppar < 200 000 ton
Guld 13000 kg
Silver < 400 000 kg
Figur 6. Visar mängden material som framställs på Rönnskärsverken (Boliden, 2012).
På Rönnskärs smältverk återvinns inte guld direkt ur WEEE utan processen startar med att WEEE skrotet smälts, och plasten som finns på avfallet agerar bränsle. Smältningen kan göras på lite olika sätt och generera lite olika typer av smältor men i huvudsak utgörs dessa smältor av en mycket förorenad kopparsmälta. Kopparsmältan är förorenad av både ädelmetaller och mer problematiska ämnen. Smältorna går sedan in som ett biflöde i mitten av ett stort kopparflöde som beskrivs nedan:
Rönnskärs kopparlinje består av två olika ugnar, en flash ugn och en elektrisk smältugn, i ugnarna smälts kopparkoncentrat som i huvudsak består av järn, koppar och svavel från gruvor. Produkten från dessa smältugnar är, förutom en slaggfas, skärsten, vilket är en Cu-Fe- S-smälta. Denna smälta flyttas till en annan typ av ugn kallad PS-konverter där smältan oxideras i tre steg med uttag av slagg mellan stegen. Det är under denna process i konvertern som elektronikskrotsmältorna tillsätts. Slutprodukten från konvertern är ca 98 % koppar, denna behandlas för att sänka halten inlöst syre varefter den gjuts till kopparanoder (ca 99 % Cu). Dessa anoder raffineras sedan i ett elektrolysverk där ren koppar framställs. De föroreningar som är ädlare än koppar kommer under denna process att bilda ett slam på botten av elektrolyscellerna. Slammet skickas sedan till ett ädelmetallverk där det sedan lakas, filtreras och torkas. Sedan smälts detta slam i en ugn och ett råsilver erhålls. Detta silver raffineras vidare, vilket leder till guld och andra ädelmetaller utvinns. De guldtackor som bildas säljs vidare, en del via export och en del till industrier i Sverige och hamnar på så vis återigen i systemet (Jonas Bäckström 2014, personlig kommunikation).
19
3.3 Sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter vid återvinning
Återviningen av WEEE bidrar till att en mindre mängd råmaterial utvinnas från jorden, vilket innebär att energi kan sparas in och att ohälsosamma miljörisker minimeras (Naturvårdsverket, 2009). WEEE är det typ av avfall som innehåller de största mängderna av värdefulla resurser, som guld, och är det avfallet som i störst grad exporteras till utvecklingsländer (Ongondo et al., 2010). I Europa förekommer export av WEEE eftersom kostnaderna för att återvinna WEEE är högre i Europa än i utvecklingsländer. Strikta kontroller och restriktioner är även en bidragande orsak (Naturvårdsverket, 2009). I Sverige kan en dator återvinnas för cirka 100 kronor, medan en liknande dator i Indien kan återvinnas för mindre än 20 kronor (Swewatch, 2009).
Trots att det finns restriktioner om hur WEEE – flödet skall hanteras väljer många länder att inte följa dem, detta kan bero på faktorer som ekonomi, bristande kunskap, inga verktyg och politiska åsikter (Ongondo et al., 2010). Sverige är dock ett land som har en god avfallskultur med hög kännedom om sopsortering. Kommuner, producenter och återvinningscentraler samararbetar i hanteringen, vilket gör att det svenska systemet fungerar mycket bra. Trots att Sverige har en relativt hög sophantering förekommer det problem som dolda flöden, illegal export och ”friåkare”. Friåkare är producenter som inte är registrerade i något organiserat insamlingssystem, vilket innebär att de inte betalar för omhändertagandet av deras WEEE som istället bekostar andra producenter. Dolda flöden innebär att mängder av WEEE försvinner i smyg. För tillfället existerar inga större kartläggningar av WEEE strömmar från Sverige till länder utanför Europa. Dock finns det bevis på att strömmarna existerar och att det pågår en olaglig export av Sveriges WEEE, bevisen är grundade på enskilda fall. Ett exempel är när ett antal igensvetsade skrotbilar fyllda med WEEE från Sverige fastnade i den tyska tullen. Ett annat exempel inträffade under våren 2008, en bil full av WEEE avsedd att åka till Ghana stoppades av den svenska tullen, dock förekommer liknande fall men mer sällan (Naturvårdsverket, 2009).
Återvinningen av guld ur WEEE utgör en inkomstkälla för fattiga människor i utvecklingsländer och är därför öppna till att ta emot stora mängder WEEE (Robinson, 2009).
Tull- och polismyndigheter har uppmärksammat om avfallsturister, som inte är EU- medborgare. Dessa kommer från utvecklingsländer till Europa och tar med sig WEEE som det kan sälja i hemlandet och tjäna pengar på (Swewatch, 2009).
Problematiken med att återvinna i utvecklingsländer är att avfallen dumpas på öppna soptippar jämfört med stängda och kontrollerade soptippar i som förekommer i utvecklade länder som Sverige. I utvecklingsländer sker återviningen dessutom med primitiva metoder genom bränning och upplösning i starka syror, utan hänsyn till arbetarna eller miljöns säkerhet (Robinson, 2009). Med primitivåtervinningar läcks giftiga föroreningar och koldioxid ut från soptippar och hamnar i vattenmiljöer som förgiftar rent dricksvatten. De giftiga föroreningar spridas även via damm till luften som senare andas in av människan och absorberas av huden. I Sverige försöker man förebygga att dessa gifter läcks ut till miljön genom att följa RoHS Direktivet (MSR, 2010).
20
Elektronik som inte utvecklade länder har någon användning av kan skickas som donationer till fattiga länder. Detta kan även anses som ett kryphål som vissa organisationer använder sig av. Gammal men fungerande elektronik som kan återanvändas utgör en källa i utvecklingsländers WEEE flöden. Detta har skapat misstankar bakom de syften som finns för legala transporter av WEEE (Robinson, 2009). År 2007 väcktes även sådana misstankar i Sverige, då 2000 ton mobiltelefoner och cirka 1000 ton stationära datorer skulle säljas från Sverige till länder utanför EU. Enligt prisuppgifterna såldes 8 ton datorer för 267 kr styck till Etiopien och 11 ton bärbara datorer för 86 kr styck till Ghana. De låga prisuppgifterna gav misstankar om att en del av dessa produkter förmodligen inte fungerade (SwedWatch, 2009).
Hanteringen av dessa förekommande problem är dock väldigt svåra, då dessa processer sker i smyg och då WEEE flödet är svårt att analysera (Ongondo et al., 2010). Trots att avsikten bakom en legal export är god och att elektronikprodukterna exporteras i syfte av att återanvändas, kan det uppstå ohälsosamma risker när produkterna slutar fungera och skall återvinnas enligt de metoder som förekommer i landet (Naturvårdsverket, 2009).
21
4. RESULTAT
Resultatet är baserat på den information som delges i Litteraturstudien samt genom företagsstudier från Boliden, El-kretsen och studiebesök på Sims Recycling Solution.
4.1 Flödesschema på guld i Sverige
Mängden guld som finns i Sverige förkommer genom utvinning från svenska gruvor, återvinning från WEEE och genom import från andra länder. Guld förekommer även i Sverige genom Riksbankens guldreserv och genom privat innehav. Flödet av WEEE innehållande ädelmetallen guld cirkulerar i Sverige genom att WEEE-avfallet samlas in av återvinningscentraler placerade i olika kommuner och företag. Avfallet skickas sedan till återvinningsanläggningar i Sverige som har ett avtal med El-kretsen, exempel Sims Recycling Solution. Återvinningsanläggningarna sorterar ut elektronikdelar innehållandes guld och andra metaller som sedan skickas till Rönnskärsverken som ägs av Boliden.
Elektronikavfallet och gruvkoncentrat från gruvor smälts ner på smältverken i Rönnskär och ur smältorna framställs sedan guld som ett biflöde från kopparsmältningen. Guldet som framställts återförs till systemet genom att det säljs till olika branscher som elektronik, smycke, tandvård, medalj, mynt och annan användning. Mängden av det framställda guldet försvinnar även ut ur Sverige genom export och genom att Riksbanken säljer en mängd av sitt guld. Guldet förs åter in i Sveriges system när elektronikbranschen tillverkar nya produkter med det nyköpta guldet och återvinner det när produkterna kasseras. Fig.7 på nästa visar hur guld flödet i Sverige kan se ut, baserat på informationen som finns i denna Rapport.
22
Fig.7 Visar en trendmodell på hur guldflödet kan se ut i Sverige Guld från
WEEE
Guld Importerat
Riksbankens Guldreserv Guld från
gruvor
Totalt guld i Sverige
Elektronik- branschen
Riksbanken säljer delar av
sitt guld
Officiella mynt
Medaljer Övrig
användning Tandvård
Smycke- branschen
Export
Branscher Boliden
Rönnskär Sims
Recycling och andra återvinnare
Guldsmed Privat innehav
Återvinnings- centraler via El-kretsen
Geologiska reserver
23
4.2 Fördelar och Nackdelar
Det finns både för och nackdelar med att utvinna guld från gruvor och att återvinna ur WEEE.
Återvinningen av WEEE kan utgöra en källa för råvaror som guld och föra tillbaka dem till kretsloppet igen. Guldets värde gör även att producenter vill öka andelen återvinning vilket i sin tur leder till att okontrollerade flöden kan regleras. En behörig anläggning måste dessutom ta hand om alla sorteras WEEE, även sådant som inte bidrar med någon ekonomisklönsamhet, vilket leder till bortskaffande av avfall. Dessutom gynnar återvinningen miljön då alla gifter avlägsnas och plockas bort från kretsloppet. Genom att gammal elektronik återvinns lämnas det plats för ny teknik, detta bidrar till att det stöttar dagens teknikutveckling. Trots att återvinnandet av WEEE har en hel del fördel, finns det även en del brister. För att en återvinningsanläggning skall vara lönsam krävs det stora mängder avfall innehållandes stora mängder värdefullt material, detta eftersom att en sådan verksamhet kräver en hel del pengar till sina processer. Det förekommer illegal export och dolda flöden som gör att avfallet hamnar i utvecklingsländer där återvinningen sker med primitiva metoder. Eftersom att återvinningen är billigare i utvecklingsländer sker även en hel del illegal export, som bidrar till att avfallet hanteras med primitåtervinning. Det finns för lite kunskap och resurser för att stoppa eller spåra illegal export, dolda flöden och friåkare.
För att möta Sveriges efterfrågan på guld utvinns det även från svenska bergarter. Fördelar med att utvinna guld från gruvor är att det gynnar Sveriges BNP, näringsliv och exporthandel eftersom att Sverige utgör en källa för Europas råvaruinköp. Gruvindustrin ger stora utrymmen för arbetsmöjligheter, både indirekta och direkta. Trots att gruvindustrin är lönsam ur ekonomiskaperspektiv har industrin sina nackdelar. Det sker en extrahering av jordens resurser och ingrepp i landskapp. Det krävs mycket sprängningar för att få ut små mängder guld som dessutom slukar mycket energi. I fig. 8 på nästa sida jämförs för - och nackdelar med återvinningen av guld från WEEE och med utvinningen ur gruvor.
24
Fig.8 Visar för – och nackdelar med att återvinna och utvinna ädelmetallen guld, resultatet är baserat på informationen i denna rapport.
Återvinning av guld ur WEEE Utvinning av guld ur gruvor
Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar
Ökar andelen återvinning Kräver dyra
återvinningsprocesser
Gynnar Sveriges BNP och näringsliv
Extrahering av jordens resurser Råmaterial sätts tillbaka i
kretsloppet
Krävs stora mängder avfall för att
processen ska vara lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv
Ger stora
arbetsmöjligheter
Ingrepp i landskap
Okontrollerade flöden kan regleras
Alla produkter som samlats in måste kasseras istället för att återanvändas (om de fungerar).
Gynnar exporthandeln
Krävs mycket sprängning för att få ut små mängder guld
Kan Förebygga illegal export
Dolda flöden Gynnar Europa genom
råvaruförsörjning
Kräver mycket energi
Bortskaffande av avfall (Återviningsanläggningar måste hantera alla former av IT-skrot)
Primitiv återvinning Tillgodoser
efterfrågan på guld
Stora mängder avfall
Support av teknisk utveckling
Illegal export Svårt att se
mängden guld i en bergart
Tar bort gifter ur kretsloppet
Bristande kunskap och resurser på att stoppa illegal export, dolda flöden och friåkare
Damm, buller och avgaser påverkar miljön vid
extrahering
25
5. AVSLUTANDE DISKUSSION
WEEE är ett avfallsflöde vars existens alltid kommer att finnas kvar med anledningen av teknikens ständiga utveckling. Nya teknologier utvecklas ständigt där 3D tv, androidtelefoner, datorer bara är några enstaka exempel. Halten guld återvunnet från WEEE i Sverige regleras av mängden guld i elektronikprodukt som återvinns. När Elektronikbranscher producerar WEEE återinförs guldet till systemet genom återvinning. Figur 7 visar att guld i Sverige förekommer guld genom import, utvinning från gruvor och som tillgångar hos Riksbankens guldreserv och genom privat innehav. Privata ägare kan sälja sitt guld till guldsmeder som bearbetar guldet och säljer det vidare till branscher. Privata ägare kan sedan återigen köpa sitt guld från smyckesbranschen.
Ett fungerande system är vad som krävs för ett hållbart avfallshanteringssystem. WEEE är ett avfall som kräver en god hantering då det innehåller giftiga ämnen och värdefullt råmaterial som bland annat guld. Ur ett hållbart perspektiv är det viktigt att återinföra råvaror som guld tillbaka till kretsloppet, detta för att minska användningen av jordens resurser. För att återviningen av guld skall klassas som hållbar, krävs det att man utgår från dem ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna och att de går hand i hand med varandra. Samarbetet mellan myndigheter och producenter har bidragit till en välfungerande hantering av WEEE i Sverige och håller sig i största utsträckning inom ramarna för de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna (Naturvårdsverket, 2009). Godkända återvinningsanläggningar i Sverige måste dessutom ta sig an alla sorters WEEE avfall även sådant som inte bidrar till en ekonomisknytta, vilket underlättar Sveriges WEEE ansvar (El-kretsen, 2013). I Sveriges återvinningssystem förstörs giftiga ämnen och tas ut ur kretsloppet, vilket gynnar miljön.
Metaller och Ädelmetaller förs tillbaka till systemet, vilket gör att dessa resurser förs in och ur systemet och cirkulerar runt i ett kretslopp. Kretsloppet bidrar till att resurserna kan återanvändas istället för att utvinnas från jordens resurser (Mikael Leckbeck 2014, personlig kommunikation). Återviningen av guld ur WEEE bidrar till ett långsiktigt och stabilt guldflöde i Sverige.
De sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna uppfylls på regional och lokal nivå i Sverige. Detta innebär dock inte att en hållbar utveckling uppnåtts eftersom att hanteringen av WEEE anses vara ett globalt problem. Enligt definitionen om hållbar utveckling är det en
”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Denna definition kan tolkas som att länder skall se hållbar utveckling ur ett globaltperspektiv (SOU, 2004). Avgaser som läcks ut från soptippar i form av koldioxidutsläpps påverkar miljön på lokal, regional och global nivå, oavsett var den släpps ut. WEEE betraktas som den avfallstypen som ger högst vinstmarginal utifrån de material det innehåller, därför anses återviningen vara ett attraktivt val som inkomstförsörjning i utvecklingsländer. Problemen som förekommer i samband med återvinning i utvecklingsländer är att avfallsflödet är okontrollerat och att återvinningen sker
26
med primitiva återvinningsmetoder. Trots att det finns restriktioner så som WEEE-direktivet, har verksamheter lyckats hitta kryphål som gör att avfallet i slutändan hamnar på dessa soptippar (Ongondo et al., 2010).
I Sverige har det förekommit fall som illegal export och dolda flöden (Naturvårdsverket, 2009). Trots att dessa fall bara estimerats till små mängder, kan det utgöra en tillräckligt stor skada på andra platser som bidrar till en global påverkan. Det finns heller inga siffror på hur mycket illegal export och dolda flöden det är som förekommer från Sverige. Anledningen till att dessa situationer förekommer kan vara på grund av de strikta regler och de betydligt högre kostnaderna som finns i Europa till skillnad från utvecklingsländer (Ongondo et al., 2010).
För att förhindra detta krävs det mer resurser för att kunna följa upp de restriktioner som finns och en ökad kunskap av de konsekvenser som kan uppstå.En uppföljningsmetod är att utöka forskningen över att visa var och hur de dolda flödena och den illegala exporten förekommer (Naturvårdsverket, 2009). Straff i form av höga böter kan avskräcka dessa handlingar. För att få in de resurser som krävs till ett uppföljningsarbete kan elektronikproducenter debiteras med en mindre avgift per tillverkad produkt.
Ett minskat WEEE flöde innebär en minskad återvinning av ädelmetaller så som guld. Ett hållbart avfallshanteringssystem kräver strikta regler och medför stora kostnader. Dessa orsaker påverkar inkomsten för fattiga människor som livnär sig på dessa återvinningar och har förmodligen inte andra val att försörja sig på. Bristande kunskap gör även att dessa människor inte förstår vikten av de konsekvenser som uppstår i samband med primitiva återvinningar. Eftersom att återviningen av guld utgör en levnadskälla i många fattiga länder, är detta en faktor som borde finnas i åtanke vid skapandet av restriktioner. Resurser borde läggas på att utbilda människor och ge dem möjligheter till att arbeta under humana villkor.
För att uppnå ett hållbart avfallshanteringssystem krävs en hel del ekonomiska resurser till att lyckas med att implementera de restriktioner som finns. Driften av en lönsam återvinningsanläggning kräver att stora mängder WEEE innehållandes värdefullt material som guld, återvinns. För att minska tillverkningskostnader på produkter som använder sig av guld, har nya ersättningsmaterial börjat utvecklas. Denna utveckling är bra från en miljöperspektiv, men skulle dock påverka den ekonomiska aspekten för WEEE återvinnare. Detta på grund av att återvinningen av ädelmetaller som guld från WEEE utgör den största ekonomiska drivkraften. En mindre mängd guld i elektronikprodukter skulle kunna vara en bidragande faktor till att återvinning av WEEE inte anses vara lönsamt, vilket förmodligen skulle orsaka en större belastning på Sveriges WEEE ansvar. I detta skede föredras inte de ersättningar som utvecklats i alla produkter, av den orsaken att de inte uppfyller alla egenskaper som guld har.
De flesta elektronikprodukter produceras fortfarande med guld och med dagens stora mängder av gammalt elektronikavfall finns det ingen oro på kort sikt. Men detta är dock aspekter som återvinningsproducenter måste ha i åtanke för att lyckas driva sådana verksamheter, då dessa anläggningar kostar mycket pengar och kräver stora vinster för att täcka de kostnader som uppstår.
Andra alternativ som kan ersätta guld från återvinning ur WEEE, kan vara guld utvunnet ur gruvor. Enligt fig. 8 bidrar gruvindustrin i dagsläget med exportinkomster och regional utveckling. Sveriges gruvnäring utgör en stor källa för Europas råvaruförsörjning och guldets höga pris gynnar därmed Sveriges ekonomi. Nya gruvor bidrar även till att nya arbeten skapas, de nya jobben bidrar i sin tur till att arbetarna flyttar till dessa platser. För att en utvinning skall klassas som lönsam krävs det att guldpriset inte sjunker. Detta på grund av att små mängder guld kräver mycket sprängningar och att det krävs analyser för att avgöra om en
27
bergart kan innehålla guld. Att endast använda sig av gruvor skulle bidra till en ökad användning av jordens resurser och en ökad energiåtgång. Genom att återinföra de råvaror som redan finns i systemet gynnas miljön på ett bättre sätt. Idag täcker dock inte återviningen av guld från WEEE den efterfrågan som finns och därför fungerar återviningen och utviningen som ett komplement till varandra.
Hjälpmedel som skapats i form av restriktioner har bidragit till en ökad kännedom och kunskap om att anta ett mer hållbart förhållningssätt. Förr eller senare kommer tillverkare av elektronikprodukter att välja design och tillverkningsmetoder som främjar de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna. Detta för att lyckas uppnå en effektiv återvinning och återvinna värdefullt material som kan föras tillbaka till kretsloppet.
Sammanfattningsvis så är det hållbart att återvinna guld från WEEE i Sverige. Hanteringen sker med strikta processer som tar hänsyn till människans och miljöns välbefinnande.
Ekonomisk oro tillsammans med det höga priset på guld och andra ädelmetaller, gör det viktigt till att eftersträva en resurseffektivitet. Vilket kan uppnås genom att återinföra råvaror som redan finns i systemet istället för att extrahera nya från jordskorpan. Detta gynnar de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna som utgör en hållbar utveckling. Dock är det väldigt viktigt att ta hänsyn till länder som på grund av politiska och ekonomiska skäl inte kan arbeta under sammaförutsättningar för att lyckas uppnå strävan om en global hållbar utvecklig. Ju fler det är som arbetar för ett gemensamt mål, desto starkare blir vi.
5.1 Begränsningarna av studier i denna undersökning
Under undersökningens gång har det varit problematiskt att få en samlad statistik på elektronikprodukter från elektronikbranschen, vilket ledde till att undersökningen fick en del begränsningar. Eftersom att företag inte registrerar produkter i enlighet med de kategoriser som fastställs enligt WEEE direktivet, så är det svårt att få fram en bra statistik. Företag registrerar enskilda elektronikprodukter som de lanserar på marknaden. Ytterligare en begränsning som jag stött på är att företag inte vill utge en statistik på detta på grund av sekretess skäl. Även elektronikprodukter som köps för privatbruk i andra länder saknas i register. Statistik som angetts i denna undersökning är baserat på mätningar som kommer från EL-kretsen, vilket gör att den mängd WEEE som inte hamnar inom El-kretsens ramar inte räknas med i statistiken. Enligt El-kretsen förekommer guld i de elektronikprodukter som ingår under kategorin diverse elektronik, att veta vilka produkter som exakt ingår under denna kategori har varit svårt.
Med anledning av att det inte har funnits uppdaterade publikationer från rapporter med nya siffror, har det framkommit svårigheter med att få en samlad bild över hur guldflödet ser ut i Sverige. De rapporter som används i denna undersökning har var och en utfört egna beräkningar på hur guldflödet ser ut i Sverige. En konsekvens av detta är att resultaten skiljer sig åt. Det guld som exporteras till Sverige via Tullverket registreras medan det är svårt att kontrollera och registrera guld som köpts in av privata innehavare från andra länder.
28
6. KÄLLFÖRTECKNING
Artiklar
Barba-Gutiérrez, Y.; Adenso-Díaz, B.; Hopp, M., 2008. An analysis of some environmental consequences of European electrical and electronic waste regulation. Resources, Conservation
& Recycling, Vol.52 (3), pp.481-495
Bigum, M ; Brogaard, Li ; Christensen, Thomas H.,2012.Metal recovery from high-grade WEEE: A life cycle assessment. Journal of Hazardous Materials, Vol.207-208, pp.8-14 Cui J, Forssberg E., 2003. Mechanical recycling of waste electric and electronic equipment: a review. Journal of Hazardous Materials, Vol.99 (3), pp.243-263
Goodman, P.,2002, Current and future uses of gold in electronics. Gold Bulletin, Vol.35(1), pp.21-26
Hischier R, W¨ager P, Gauglhofer J. Does WEEE Recycling make sense from an
environmental perspective?. The environmental impacts of the Swiss take-back and recycling systems for waste electrical and electronic equipment (WEEE). Environ Impact Assess Rev 2005;25:525–39.
Ongondo F.O.,2010, How are WEEE doing? A global review of the management of electrical and electronic wastes, Waste Management, 2011, Vol.31 (4)
Robinson, Brett H.,2009 E-waste: An assessment of global production and environmental impacts. Science of the Total Environment, Vol.408 (2), pp.183-191
Hemsidor
Australian Bureau of Statistics, NONMONETARY GOLD, [Online] ( Senast uppdaterad 7 Mars 2011)
Tillgänglig på:
http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/Latestproducts/9F0C03355A97C544CA25784C000 D8DCF?opendocument
[ Hämtad 16.05.14]
29
Europeiska Unionen, 2012. Recast of the WEEE Directive. [Online] (Senast uppdaterad 19 maj 2014)
Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/index_en.htm.
[Hämtad 19 maj 2014]
Europeiska Union. Directive 2002/96/EC of the European Parliament and of the Council of 27 January 2003 on waste electrical and electronic equipment (WEEE), [Online] Tillgänglig på:
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32002L0096.
[ Hämtad 28.04.14]
Eurostat, Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE), [Online] (Senast uppdaterad 10 Mars 014) Tillgänglig på:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/waste/key_waste_streams/waste_electrical_
electronic_equipment_weee.
[ Hämtad 28.04.14]
Europeiska Unionen, 2008. Restriction of Hazardous Substances in Electrical and Electronic Equipment. [Online] ( Senast uppdaterad 19 maj 2014)
Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/environment/waste/rohs_eee/legis_en.htm.
[Hämtad 19 maj 2014].
Impact coatings, 2014. Electronics. [Online] (Senast uppdaterad 19 maj 2014) Tillgänglig på:
http://www.impactcoatings.com/page_STD.aspx?PageId=5&LangId=en&MenuId=16#67 . [Hämtad 15 maj 2014]
London Gold Fixing,2013. LONDON GOLD FIXING PRICES. [Online]
(Uppdaterad 23 Maj 2014)
Tillgänglig på: https://www.goldfixing.com/london-gold-fixing-prices/.
[Hämtad 23 Maj 2014].
NE, Hållbarutveckling, [Online]
Tillgänglig på: http://www.ne.se/h%C3%A5llbar-utveckling.
[ Hämtad 18.05.14]
Riksbanken, 2014. Guld- och valutareserven. [Online] (Senast uppdaterad 7 Februari 2014) Tillgänglig på: http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Riksbankens-kapitalforvaltning/Guld-- och-valutareserven/.
[Hämtad den 17 Maj 2014]
30
Statistiska centralbyrån, Varuimport och varuexport efter varugrupp, [Online]
Tillgänglig på:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=
ImpExpSITCTotAr&deltabell=03&deltabellnamn=Varuimport+o+varuexport+efter+varugru pp+SITC+rev3%2Frev4+p%E5+3%2Dsifferniv%E5+samt+7812+%2B+7832+%2B+78219
%2E+Totala+v%E4rden%2C+bortfallsjusterat%2C+sekretessrensad%2E+%C5r&omradekod
=HA&omradetext=Handel+med+varor+och+tj%E4nster&preskat=O&innehall=ExportTkr&s tarttid=1998&stopptid=2013&Prodid=HA0201&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb
=1
[Hämtad den 12 Maj 2014]
Swemin,2012.Branschfakta. [Online]
Tillgänglig på: http://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring1/.
[Hämtad 1 Maj 2014]
(b) Sveriges Geologiska Undersökning, 2014.Gruvor och miljöpåverkan. [Online]
Tillgänglig på: http://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring1/.
[Hämtad 3 Maj 2014]
(a) Sveriges Geologiska Undersökning ,2014. Svensk Gruvnäring. [Online]
Tillgänglig på: http://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring1/.
[Hämtad 3 Maj 2014]
Publikationer
Boliden, 2013. Boliden nr.1 på e-återvinning. [Online] Boliden.
Tillgänglig på:
http://www.boliden.com/Documents/Press/Publications/Broschures/Bolidennr1pae- atervinning.pdf
[Hämtad 2 maj 2014]
El-kretsen, 2012.VERKSAMHETEN 2013, [Online]
Tillgänglig på:
http://www.elkretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/arsrapport/arsrapport_2012.pdf.
[Hämtad: 3 maj 2014]
31
El-kretsen, 2009. Faktablad diverseelektronik. [Online] El-kretsen.
Tillgänglig på:http://www.el-
kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/producentansvar/diverse_elektronik_faktablad.pdf.
[Hämtad 5 maj 2014]
El-kretsen insamlingsstatistik, 2013. Insamlingsstatistik 2013. [Online] El-kretsen.
Tillgänglig på:
http://www.elkretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/insamlingsstatistik_2013.pdf [Hämtad 29 april 2014].
Europiska Unionen, 2003. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/95/EG. [Online] Europeiska Unionen. Tillgänglig på: http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:037:0019:0023:sv:PDF.
[Hämtad 28 april 2014]
Miljöstyrningsrådet, 2010. KEMIKALIER I ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER. [Online] Miljöstyrningsrådet.
Tillgänglig på: http://www.msr.se/Documents/publikationer/MSR_2010_6.pdf [Hämtad 2 april 2014]
Naturvårdsverket, 2009. WEEE-direktivet i Sverige. [Online] Naturvårdsverket.
Tillgänglig på: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5969- 9.pdf. [Hämtad 27 april 2014]
SOU - Statens offentliga utredningar, 2004. Att lära för hållbar utveckling. 2004:104 [Online]
Tillgänglig via: http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf.
[Hämtad 15 05 2014]
Sveriges geologiska undersökning, 2012. Bergverksstatistik 2012.[Online] SGU.
Tillgänglig på : http://resource.sgu.se/produkter/pp/pp2013-2-rapport.pdf.
[Hämtad 29 April 2014]
Sveriges geologiska undersökningar, 2009. Mineralmarknaden tema guld, [Online] SGU.
Tillgänglig på: http://resource.sgu.se/produkter/pp/pp2009-4-rapport.pdf . [Hämtad: 6 maj 2014]
Swedwatch, 2009. Out of control. E-waste trade flows from the EU to developing countries, [Online] Swedwatch.
Tillgänglig på: http://www.swedwatch.org/sites/default/files/swedwatch_make_it_fair_- _out_of_control.pdf
[Hämtad: 6 maj 2014]
Regerinskanselit, 2012. En hållbar svensk gruvnäring -skapar tillväxt i hela landet.[Online]
Regerinskanselit. Tillgänglig på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/wp- content/uploads/2013/02/H%C3%A5kan-Ekengren.pdf.
[Hämtad 7 maj 2014]
32
Andra officiella publikationer
Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål, 2007 erfarenheter och synpunkter från branscher och företag inför den fördjupade miljömålsutvärderingen. Torbjörn Brorsson, professor IIIEE, Lunds universitet och Inger Strömdahl, Svenskt Näringsliv.
Personlig kommunikation
Sandeep Singh sandys@kth.se, 2014.Rönnskärs processer [e-mail] Jonas Bäckström jonasbackstrom@boliden.com. Skickat: 14 april 2014 Tid 17:17
[29 April 2014].
Mikael Leckback ., 2014. Återvinning av ädelmetaller från WEEE[Studiebesök] (Personlig kommunikation, 30 April 2014).
