Främmande arter i svenska sötvatten – en översikt
SLU Artdatabanken SLU Artdatabanken rapporterar Nr 25 2020
Innehåll
Inledning/Sammanfattning . . . . 1
1 . Främmande arter som påträffats i svenska sötvatten . . . . 2
2 . Riskklassificering . . . . 4
3 . Några exempel . . . . 7
4 . EU:s förordning om invasiva främmande arter . . . . 10
5 . Arter som inte påträffats men som har potential att bli invasiva i Sverige – dörrknackare . . . . 13
6 . Databaser över främmande och invasiva arter . . . . 16
7 . Översikt av SLU:s arbete med invasiva arter i sötvatten . . . . 17
8 . Relevanta publikationer från SLU . . . . 18
Författare
Ulf Bjelke, SLU Artdatabanken Layout
Katarina Nyberg Omslagsbild
Gul skunkkalla, Genevadsån . Foto: John Strand .
Gul skunkalla är listad i EU:s förordning om främmande invasiva arter och Sverige är ålagt att bekämpa dess förekomster. Den har under senare år ökat sin utbredning betydligt och är numera domi- nerande växt i och vid flera vattendragssträckor, inte minst i Halland.
Utgivare
SLU Artdatabanken, Box 7007, 750 07 Uppsala Rekommenderad citering rapporten
Bjelke, U . 2020 . Främmande arter i svenska sötvatten – en översikt . SLU Artdatabanken rapporterar 25 . SLU Artdatabanken, Uppsala . Distribution
Rapporten kan kostnadsfritt laddas ned från www .artdatabanken .se/rapporter
Rapporten har finansierats med medel från SLU – Miljöanalysprogrammet Sjöar och vattendrag .
Copyright © 2020
Förlag: SLU Artdatabanken, Uppsala Andra tryckningen
ISSN: 2003-5373 (tryck) 2003-5381 (pdf) ISBN: 978-91-87853-58-6 (pdf)
Inledning/Sammanfattning
I svenska sötvatten finns omkring 50 flercelliga främmande arter som kan
klassificeras som bofasta i landet . Med främmande menas sådana som fått hjälp av människan att ta sig hit . För ytterligare ca ett 30-tal främmande arter råder osäkerhet om de reproducerar sig i landet, eller om detta sker endast sporadiskt . Flera av arterna orsakar inga kända skador på ekosystemen, även om de genom sin förekomst alltid har någon påverkan . Ett antal arter har dock negativ effekt på naturmiljön, arter och/eller ekosystemtjänster . Dessa klassas som ”invasiva” . Några av de allvarligaste är signalkräftan med till hörande kräftpestalgsvamp, mink, sjögull, vattenpest och vandrarmussla .
Främmande/invasiva arter har under senare år fått ökad uppmärksamhet, bland annat genom att klimatförändringar ökar riskerna för att fler problematiska arter når Sverige . Även EU:s förordning om invasiva arter bidrar till ett ökat fokus . I förordningen listas 66 invasiva främmande arter vilka bedömts vara ”av unionsbetydelse” . En betydande andel av dessa (27 st) är limniska och minst fem av dessa finns i svenska sötvatten (bisam, signalkräfta, ullhandskrabba, smal vattenpest och gul skunkkalla) . De listade arterna ges ett antal restriktioner: de får inte föras över gränser, säljas, sättas ut, eller odlas . Medlemsländerna ska verka för att befintliga populationer utrotas eller kontrolleras, samt övervaka naturmiljöerna där de finns . För signalkräftan finns sedan 2019 ett svenskt hanteringprogram .
Föreliggande rapport innehåller även en lista med 30 så kallade tröskelarter vilka orsakat skador i grannländer men som ännu inte påträffats i Sverige .
Utöver ovan nämnda listor presenteras de viktigaste sammanställningarna/
databaserna över invasiva arter (NOBANIS/Artfakta/GISD och EPPO) .
Främmande art – definition CBD (Convention on Biological Diversity)
En art (växt, djur eller mikroorganism) som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde . För att betecknas som främmande måste en art ha flyttats genom mänsklig aktivitet . Arter som sprider sig naturligt är inte att betrakta som främmande . En art som först med människans hjälp har flyttats till ett område och därefter sprider sig vidare på egen hand, betraktas också som främmande . Även förflyttningar inom ett land kan resultera i introduk- tion av främmande arter, om organismerna inte hade kunnat göra en sådan förflyttning av egen kraft .
Invasiv art – definition CBD
En främmande art vars introduktion och/eller sprid- ning hotar biologisk mångfald . Det handlar inte bara om ett hot mot arters och populationers överlevnad, utan även mot deras genetiska integritet .
Begreppet ”invasiv art” används dock även i vidare mening om främmande arter som på något sätt gör ekonomisk skada . Till exempel på odlade växter eller djur, eller på människans anläggningar och ägode- lar, eller genom att hota människans egen hälsa . En invasiv art är i den bemärkelsen en införd art som lyckats etablera sig väl och har ”kraft” att på ett allvarligt sätt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt . Det kan till exempel vara att arten får stora och livskraftiga populationer .
1. Främmande arter som påträffats i svenska sötvatten
I SLU Artdatabankens databaser DynTaxa och Artfakta registreras och uppdateras bofasta och tillfälliga arter i Sverige, inklusive sådana som är främmande . Omkring 50 främmande arter är bofasta i svenska sötvatten (Tabell 1) . De tre dominerande grupperna är fiskar, blötdjur och kärlväxter med omkring 10 arter vardera . 30 av arterna är klassade i de två högsta riskkategorierna i den klassificering som beskrivs i kapitel 2 nedan .
Flera av arterna är relativt oproblematiska och kan inte klassas som invasiva, utan enbart främmande . Det råder dock stor kunskapsbrist huruvida det finns betydande påverkan, särskilt vad gäller eventuell smittspridning till andra arter .
Figur 1 visar en översikt av var i landet de kända förekomsterna av främmande arter har påträffats . De tätaste förekomsterna finns i storstadsregioner . Detta har två orsaker, dels finns det fler personer som noterar och rapporterar arter i befolkningscentra, dels är den vanligaste kolonisationsvägen för främmande arter i sötvatten att arter sätts ut eller rymmer från urbana miljöer och mänskliga verksamheter . Till exempel exotiska arter i trädgårdsdammar och akvarier som lyckas överleva i den svenska naturen . Utöver arter som aktivt förts till Sverige inom trädgårds- och akvariehandeln, är det även ofta vanligt att dessa arter har med sig fripassagerare, t .ex i vattenbehållare med växter och fisk . Alger, småväxter, mollusker, mikroskopiska svampar och kräftdjur är vanliga fripassagerare . De flesta av dessa kan inte överleva de svenska vintrarna men i takt med ett varmare klimat kommer med största sannolikhet fler arter kunna etablera sig .
Invandringshistoria Förkortning Passivt inkommen efter år 1800 PI
Aktivt införd efter år 1800 AI
Aktivt införd och naturaliserad före år 1800 AN
Riskbedömning SLU Förkortning
Mycket hög risk SE
Hög risk HI
Potentiellt hög risk PH
Låg risk LO
Ingen känd risk NK
Förklaring av de förkortningar som används i tabellerna nedan
Antal arter per 5x5 km-ruta
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Figur 1. Antal rapporterade främmande sötvattensarter per 5×5 km-ruta i Sverige . Högst antal i befolkningscentra vilket dels beror på att främmande arter oftast sätts ut eller rym- mer från just tätbefolkade områden, dels att fler undersökningar sker där . Några av arterna finns även i brackvatten, därav förekomster i Östersjön .
2. Riskklassificering
Under 2017–2018 riskbedömdes drygt 1 000 arter med avseende på invasivitet i svenska naturmiljöer . Arbetet utfördes av SLU Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten . Dels bedömdes främmande arter med förekomst i Sverige, dels så kallade tröskelarter, vilka vållat problem i grannländer men ännu inte nått Sverige . Riskbedömningssystemet har utvecklats i Norge och används av ansvariga myndigheter i de båda länderna . En rad biologiska och klimatmässiga egenskaper och faktorer beaktas, vilket leder till att varje art placeras i en matris baserat på två axlar (Figur 2 .) där den ena mäter invasionspotential (dvs hur snabbt och effektivt en art kan etablera sig) samt på den andra axeln Ekologisk risk (mäter den direkta effekten på inhemska arter och naturtyper) . För utförligare beskrivning av metodiken se Strand m . fl . (2019) . Bland mest problematiska arterna i svenska sötvatten kan följande nämnas; mink, kanadagås, signalkräfta och kräftpestsvamp, vandrarmussla, sjögull, och vattenpest . I svenska sötvatten bedömdes 30 arter tillhöra de högsta riskklasserna, Hög Risk, HI, och Mycket Hög Risk, SE, tabell 1 . Av de så kallade tröskelarter som bedömdes hamnade knappt 40 limniska i dessa två klasser (Tabell 3 .) . Det är viktigt att tillse att de redan bofasta högriskarternas inte sprids till fler regioner och att befintliga populationer bekämpas . För tröskelarter är det viktigt att de upptäcks i tidigt stadium om de når landet . Informationskampanjer och förenklade sätt att rapportera till myndigheter, liksom digitala bestämningsverktyg är viktiga insatser . Flera sådana har också tagits fram av svenska myndigheter på senare år, men ytterligare insatser behövs .
Figur 2. Översikt av kategorierna i det riskbedömningssystem som Sverige använder för att bedöma ekologisk risk för främmande arter . Av de främmande arter som är bofasta i svenska sötvatten bedömdes 30 tillhöra de två högsta riskkategorierna, Hög Risk och Mycket Hög risk .
Invasionspotential
1 2 3 4
1234 Potentiell hög risk
PH
Ingen känd risk
NK
Låg risk LO
Hög risk HI
Mycket hög risk SE
Potentiell hög risk
PH
Ekologisk effektingen kändstor
låg hög
SE severe impact HI high impact
PH potentially high impact LO low impact
NK no known impact
Tabell 1. Främmande arter i svenska sötvatten samt information om effekt, klassning i olika databaser, listning i EU-förordning, samt svensk förekomststatus och invandringshistoria . Riskbedömningen utfördes av SLU Artdatabanken på uppdrag av natur-
vårdsverket/Havs och vattenmyndigheten . De ej bedömda arterna togs bort vid initial screening av främmande arter i Sverige . EU-förordning Aktiv utsättning akvarier/odlingar Spridning via dammar/ Spridning via sjöfart InvaIndringshistoria Svensk förekomst Invasionspotential Ekologisk effekt Riskklass Kriterium
Namn Svenskt namn Grupp Ursprung Närm as-
te före- komst
Effekt
Cabomba caroliniana kabomba Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans x AI Tillfällig 3 3 HI - Hög risk 3AB,3F
Crassula helmsii sydfyrling Kärlväxter Oceaninen Sverige? Konkurrens, dominans PI Tillfällig 2 3 HI - Hög risk 2B,3E
Elodea canadensis vattenpest Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4DF
Elodea nuttallii smal vattenpest Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4A,4D
Lemna minuta kölandmat Kärlväxter Amerika Sverige? Konkurrens, dominans x PI Tillfällig 1 1 NK - Ingen känd risk 1,1
Lysichiton americanus gul skunkkalla Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens x x AI Bofast 4 3 SE - Mycket hög risk 4A,3D
Lysichiton camtschat-
censis vit skunkkalla Kärlväxter Asien Sverige Konkurrens, dominans x AI Tillfällig 3 3 HI - Hög risk 3A,3D
Myriophyllum hippuroides hästsvansslinga Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans x AI Bofast 1 1 NK - Ingen känd risk 1,1
Nymphoides peltata sjögull Kärlväxter Europa Sverige Konkurrens, dominans x x AI Bofast 3 4 SE - Mycket hög risk 3A,4D
Orontium aquaticum guldkolv Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens x AI Bofast 1 1 NK - Ingen känd risk 1,1
Aphanomyces astaci kräftpest Algsvamp Nordamerika Sverige Parasit på flodkräfta x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4D
Phytophthora alni Algsvampar Okänt Sverige Parasit på alar, alsjuka x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4B,4E
Batrachochytrium
dendrobatidis svampar Östasien Sverige Parasit på groddjur,
chytridsjuka PI Bofast 4 3 SE - Mycket hög risk 4B,3D
Branchiura sowerbyi Glattmaskar Asien Sverige Aktivt grävande, blandar
sediment x PI Bofast 1 1 NK - Ingen känd risk 1,1
Limnodrilus cervix Glattmaskar Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans PI Bofast 3 1 LO - Låg risk 3B,1
Potamothrix bavaricus Glattmaskar Pontokaspisk Sverige Oklar effekt x PI Bofast Ej bedömd
Potamothrix bedoti Glattmaskar Pontokaspisk? Sverige Oklar effekt x PI Bofast Ej bedömd
Potamothrix heuscheri Glattmaskar Pontokaspisk Sverige Oklar effekt x PI Bofast Ej bedömd
Potamothrix moldaviensis Glattmaskar Pontokaspisk? Sverige Oklar effekt x PI Bofast Ej bedömd
Potamothrix vejdovskyi Glattmaskar Pontokaspisk Sverige Oklar effekt x PI Bofast Ej bedömd
Anguillicola crassus ålnematod Nematod Japan? Sverige Parasit på ålar x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4D
Craspedacusta sowerbii sötvattensmanet Nässeldjur Östasien Sverige Oklar effekt x x PI Bofast Ej bedömd
Kellicottia bostoniensis Hjuldjur Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans PI Bofast 3 1 LO - Låg risk 3A,1
Cordylophora caspia Nässeldjur Pontokaspisk Sverige Konkurrens, dominans x x PI Bofast Ej bedömd
Cercopagis pengoi rovvattenloppa Kräftdjur Pontokaspisk Sverige Predator, konkurrent med fisk x PI Bofast 4 3 SE - Mycket hög risk 4AB,3D Eriocheir sinensis ullhandskrabba Kräftdjur Asien Sverige Predator på evertebrater,
grävande x x PI Bofast 3 3 HI - Hög risk 3C,3D
Gammarus tigrinus Kräftdjur Nordamerika Sverige Konkurrerar ut andra
amphipoder x PI Bofast 4 2 HI - Hög risk 4C,2EG
Hemimysis anomala röd pungräka Kräftdjur Pontokaspisk Sverige Konkurrens, men oklar effekt x PI Bofast 4 3 SE - Mycket hög risk 4AB,3E
Pacifastacus leniusculus signalkräfta Kräftdjur Nordamerika Sverige Smittspridare, minskar
vegetation, predator x x AI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4DI
Procambarus fallax f
virginalis marmorkräfta Kräftdjur Nordamerika Sverige? Predator, konkurrens x x x AI Tillfällig 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4DI
Dreissena polymorpha vandrarmussla Blötdjur Pontokaspisk Sverige Konkurrens, dominans x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4F
Ferrissia californica bräcklig hättesnäcka Blötdjur Afrika Sverige Konkurrens, dominans x PI Bofast 4 1 PH - Potentiellt hög risk 4AB,1
Gyraulus parvus amerikansk skivsnäcka Blötdjur Nordamerika Sverige Oklar effekt x x PI Bofast 4 1 PH - Potentiellt hög risk 4AB,1
Mytilopsis leucophaeata trekantig brack-
vattensmussla Blötdjur Nordamerika Sverige Oklar effekt PI Bofast 4 2 HI - Hög risk 4C,2EG
Physella acuta sydeuropeisk blåssnäcka Blötdjur Södra Europa Sverige Konkurrens, oklar effekt x PI Bofast 4 1 PH - Potentiellt hög risk 4AB,1 Potamopyrgus
antipodarum nyzeeländsk tusensnäcka Blötdjur Nya Zeeland Sverige Konkurrens, dominans x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4A,4D
Rangia cuneata amerikansk trågmussla Blötdjur Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans PI Bofast 3 1 LO - Låg risk 3BC,1
Sinanodonta woodiana kinesisk dammussla Blötdjur Östasien Sverige Konkurrens, dominans x x PI Påträffad 4 2 HI - Hög risk 4AB,2D
Telmatogeton japonicus Tvåvingar Asien Sverige Oklar effekt PI Bofast 4 1 PH - Potentiellt hög risk 4AB,1
Ameiurus melas svart dvärgmal Fiskar Nordamerika Sverige? Konkurrens, dominans,
sjukdomsspridning x x AI Tillfällig 2 4 HI - Hög risk 2A,4E
Carassius gibelio silverruda Fiskar Asien Sverige Konkurrens, hybridsering x x AI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4A,4E
Ctenopharyngodon idella gräskarp Fiskar Asien Sverige Eliminerar vegetation x x AI Tillfällig 1 4 PH - Potentiellt hög risk 1,4E
Cyprinus carpio karp Fiskar Asien Sverige Grumling, gräver upp
maktrofyter x x AI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4A,4E
Lepomis gibbosus solabborre Fiskar Nordamerika Sverige Predator . Oklar effekt x x x AI Tillfällig 2 2 LO - Låg risk 2A,2EI
Micropterus dolomieu svartabborre Fiskar Nordamerika Sverige? Konkurrens x AI Tillfällig 1 2 LO - Låg risk 1,2E
Neogobius melanostomus svartmunnad smörbult Fiskar Pontokaspisk Sverige Predator på fisk och
evertebrater PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4ABC,4DE
Oncorhynchus clarkii strupsnittsöring Fiskar Nordamerika Sverige? Konkurrens x PI Bofast 1 4 PH - Potentiellt hög risk 1,4E
Oncorhynchus gorbuscha puckellax Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens PI Tillfällig 4 3 SE - Mycket hög risk 4B,3I
Oncorhynchus mykiss regnbåge Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens x x PI Tillfällig 2 3 HI - Hög risk 2A,3D
Oncorhynchus nerka indianlax Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens x PI Bofast 2 1 LO - Låg risk 2A,1
Salvelinus fontinalis bäckröding Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens, hybridisering x x PI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4A,4D
Salvelinus namaycush kanadaröding Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens x x AI Bofast 3 4 SE - Mycket hög risk 3A,4E
Trachemys scripta rödörad vattensköldpadda Kräldjur Nordamerika Sverige Oklar effekt x x x PI Tillfällig 2 1 LO - Låg risk 2AB,1
Branta canadensis kanadagås Fåglar Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans AI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4AB,4G
Ondatra zibethicus bisam Däggdjur Nordamerika Sverige Predator x PI Bofast 4 3 SE - Mycket hög risk 4BC,3DG
Mustela vison mink Däggdjur Nordamerika Sverige Predator x AI Bofast 4 4 SE - Mycket hög risk 4ABC,4DG
Tabell 1 . forts .
3. Några exempel
De främmande invasiva arter som orsakar störst problem är signalkräftan med tillhörande kräftpestalgsvamp, mink, sjögull, vattenpest och vandrarmussla . Dessa orsakar problem dels när de tränger undan naturligt förekommande arter, men är ofta även problematiska för människor . Till exempel kan vattenväxten sjögull breda ut sig så kraftigt att båttrafik omöjliggörs i dessa områden . Exempelvis i delar av Arbogaån och i sjön Åsnen i Småland . Sjögull finns även i några Mälarvikar . Mink har stor negativ effekt på framförallt häckande fåglar, särskilt sådana som häckar på stränder . Vattenpest har effekt på andra vattenlevande växter då den breder ut sig och skapar monokulturer . Vandrarmusslan är en art som brukar hamna på listor över de globalt värsta invasiva arterna . Den bildar massförekomster och tränger undan andra musslor och kan även sätta igen vattenintag . Dess vassa skal gör att barfotabad ofta omöjliggörs .
Några nya arter som dykt upp i svenska sötvatten under senare år är puckellax, solabborre, svart dvärgmal och svartmunnad smörbult . Puckellax är en Stilla-havsart som av människan förts ryska delen av ishavet för att skapa fiskeresurs . Under de senaste decennierna har den spridit sig till Norge och sedan 2017 har försök till lek i svenska västkuståar skett . Puckellaxen är kanske mest känd från naturfilmer som visar dess beteende att gå upp i älvar, leka och sedan dö i stora mängder . Arten är tvåårig och mycket snabbväxande under sitt korta liv . Genom att leva i två år och sedan dö är uddaårslekande och jämnaårslekande populationer separerade från varandra . Intressant nog är det främst uddaårslekande populationer som klarat sig i vår del av världen . Lekförsök i västkuståar kunde därför påvisas 2017 och 2019 men inte 2018, och beräknas inte ske 2020 .
Solabborre är vackert tecknad och används som prydnadsfisk i dammar . Repro- ducerande bestånd har hittats på ett par platser under senare år . Dels utanför Huskvarna, där myndigheterna kunde utrota beståndet genom att tömma en damm på vatten . Dels utanför Kungsbacka, där utrotning är svårare då den inte är lika isolerad till en enda damm . Svart dvärgmal har hittats i ett reproducerande bestånd utanför Örebro . Även där kunde man få bort arten genom torrläggning . Utöver att direkt påverka livet i vattnen bär fiskar ofta parasiter som kan spridas till andra arter, vilket gör att det är viktigt att de inte släpps ut .
Svartmunnad smörbult är en invasiv fisk som nu sprider sig snabbt i Östersjön . Den trivs bra även i sötvatten och det är sannolikt en tidsfråga innan den når Mälaren . Den är starkt territoriell och tränger undan andra fiskarter samt äter deras rom . Bäckröding är en nordamerikansk art som kan ha stor påverkan på såväl fisk som bottenfauna . Framförallt kan den konkurrera ut andra laxfiskar i mindre vattendrag . Arten finns spridd i stora delar av landet, och har minst 300 reproducerande bestånd .
Nyzeeländsk tusensnäcka brukar globalt räknas som en av de värsta invasiva arterna och kan t ex i Nordamerika utgöra 90 % av djurbiomassan i mindre vattendrag . I Sverige är den vanligast i Östersjön där utbredningen är stor . I sötvatten finns den fläckvis i landet, mestadels i näringsrika vattendrag . Arten är självbefruktande vilket gör att en enda individ, som t ex följer med en fågel, kan bilda en ny population . Bisam har förts till vår del av världen från Nordamerika för sin päls . Den finns främst i vattendrag längs norrlandskusten . Bisam påverkar vattenvegetation och musselbestånd .
Läs mer om arterna i Artfakta.se, flikarna naturvård och artbestämning
1
1. Sjögull Nymphoides peltata. Foto: Örnborg Kyrkander .
2 . Svartmunnad smörbult Neogobius melanostomus. Illustration: Karl Jilg . 3 . Bäckröding Salvelinus fontinalis . Illustration: Linda Nyman .
4 . Solabborre Lepomis gibbosus . Foto: Bernard DUPONT (CC BY-SA 2 .0) . 5 . Nyzeeländsk tusensnäcka Potamopyrgus antipodarum . Foto: Jonas Roth . 6 . Vandrarmussla Dreissena polymorpha . Foto: Jonas Roth .
7 . Puckellax Oncorhynchus gorbuscha . Foto: Ingemar Alenäs . 8 . Signalkräfta Pacifastacus leniusculus. Foto: Fredrik Pleijel . 9 . Smal vattenpest Elodea nuttallii . Foto: Anita Sjö .
10 . Bisam Ondatra zibethicus . Foto: Eva Jonsson .
2
3
4
7 8
9 10
5 6
4. EU:s förordning om invasiva främmande arter
EU:s förordning om invasiva arter började gälla i januari 2015 och samma år fastslog EU-kommissionen den förteckning med 37 invasiva arter som bestämdes vara unionsgemensamma problem . Listan har sedan dess uppdaterats flera gånger och innehåller nu 66 arter . Intressant nog är så många 27 av dessa limniska (Tabell 2) . Av de limniska har 11 påträffats i Sverige och fem är bofasta hos oss: bisam, signalkräfta, ullhandskrabba, smal vattenpest och gul skunkkalla .
Arterna ges i förordningen en rad föreskrifter och åtgärder som medlemsländerna är ålagda att efterleva. Länderna är ålagda att:
• Implementera förordningen i den nationella lagstiftningen .
• Skapa system för övervakning, tidig varning och snabb respons, rapportering, handlingsplan för spridningsvägar, inspektion och kontroller .
• Förbjuda handel av de listade arterna
• Hanteringsplan, uppföljning förekomst och utbredning, hanteringsåtgärder (utrotning/kontroll), uppföljning, tillstånd för användning, rapportering .
• Verka för att arterna utrotas .
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för de terrestra respektive akvatiska arterna på listan . Detta innebär att NV och HaV tar fram handlingsplaner, hanteringsplaner och åtgärdsföreskrifter med ytterligare bekämpningsåtgärder för de olika arterna . Man ansvarar även för tillståndsbedömningar av införselundantag för till exempel forskning .
I sötvattensmiljöer har de främsta resurserna under de senaste åren omfattat:
• Att förhindra att signalkräftan sprider sig ytterligare . Detta genom ett ambitiöst hanteringsprogram som syftar till arten inte ska spridas ytterligare inom landet . Att utrota den är inte möjligt .
• Att inleda utrotningsinsatser för växten gul skunkkalla från de vattendrag i södra Sverige där den under 2000-talet spridit sig snabbt .
• Tillse att handel av de listade arterna inte förekommer
• Snabb utrotning av arter på listan, t ex solabborre som påträffats på några lokaler .
• Övervakning av de arter som skulle kunna få fotfäste i Sverige, t .ex genom informationskampanjer och att skapa möjlighet för allmänheten att enkelt rapportera påträffade arter, t .ex via sajterna invasivaarter .nu och Rappen . I EU:s förordning anges även att medlemsstaterna frivilligt kan ta fram nationella listor med problematiska arter utöver de 66 . Under 2019–2020 pågår i Sverige arbetet med att fastställa en sådan nationell lista .
Tabell 2. De limniska taxa som är listade i EU:s förordning om invasiva arter . Dessa har status som unions- gemensamma problem . Totalt listar EU 66 arter, av dessa är 27 limniska .
Svensk förekomst Risklista Sverige, kategori Risklista Sverige, kriterium
Namn Svenskt namn Grupp Ursprung Närmaste
förekomst Effekt
Alternanthera philoxeroides alligatorblad Kärlväxter Sydamerika Sydfrankrike Konkurrens, dominans Ej påträffad Ej bedömd
Cabomba caroliniana kabomba Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans Tillfällig HI - Hög risk 3AB,3F
Eichhornia crassipes vattenhyacint Kärlväxter Sydamerika Sverige Konkurrens, dominans Tillfällig NK - Ingen känd risk 1,1
Elodea nuttallii smal vattenpest Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans Bofast SE - Mycket hög risk 4A,4D
Gymnocoronis spilanthoides vattenflockel Kärlväxter Sydamerika Ungern Konkurrens, dominans Ej påträffad Ej bedömd
Hydrocotyle ranunculoides flytspikblad Kärlväxter Amerika Nordtyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad LO - Låg risk 3B,1 Lagarosiphon major (Elodea crispa) afrikansk vattenpest Kärlväxter Afrika Tyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad LO - Låg risk 2B,1 Ludwigia grandiflora storblommig ludwigia Kärlväxter Sydamerika Nordtyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad NK - Ingen känd risk 1,1
Ludwigia peploides krypludwigia Kärlväxter Amerika Tyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad NK - Ingen känd risk 1,1
Lysichiton americanus gul skunkkalla Kärlväxter Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans Bofast SE - Mycket hög risk 4A,3D
Myriophyllum aquaticum storslinga Kärlväxter Sydamerika Tyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad LO - Låg risk 2B,2E
Myriophyllum heterophyllum kamslinga Kärlväxter Nordamerika Tyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad LO - Låg risk 1,2EF
Salvinia molesta jättesimbräken Kärlväxter Sydamerika Tyskland Konkurrens, dominans Ej påträffad Ej bedömd
Eriocheir sinensis ullhandskrabba Kräftdjur Asien Sverige Predator, konkurrens,
habitatförändring Bofast HI - Hög risk 3C,3D
Faxonius limosus taggkindskräfta Kräftdjur Nordamerika Nordtyskland Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4DI Faxonius virilis gulvårtskräfta Kräftdjur Nordamerika Nederländerna Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4DI
Tabell 2 . forts .
Pacifastacus leniusculus signalkräfta Kräftdjur Nordamerika Sverige Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Bofast SE - Mycket hög risk 4AB,4DI Procambarus clarkii röd sumpkräfta Kräftdjur Nordamerika Nordtyskland Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4DI Procambarus fallax f. virginalis marmorkräfta Kräftdjur Nordamerika Sverige Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4DI
Lepomis gibbosus solabborre Fiskar Nordamerika Sverige Konkurrens, dominans Tillfällig LO - Låg risk 2A,2EI
Perccottus glenii amursömnfisk Fiskar Asien Polen Predator, konkurrens Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4E
Pseudorasbora parva bandslätting Fiskar Asien Danmark Predator, konkurrens Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4A,4D
Lithobates catesbeianus oxgroda Groddjur Nordamerika Danmark Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning Ej påträffad SE - Mycket hög risk 4AB,4DI Trachemys scripta rödörad vattensköldpadda Kräldjur Nordamerika Sverige Predator, konkurrens Tillfällig LO - Låg risk 2AB,1
Oxyura jamaicensis amerikansk kopparand Fåglar Nordamerika UK, NL Hybridisering Tillfälligt
reproduce- rande
LO - Låg risk 3B,1
Myocastor coypus sumpbäver Däggdjur Sydamerika Danmark Predator, konkurrens Tillfällig HI - Hög risk 2A,4FG
Ondatra zibethicus bisam Däggdjur Nordamerika Sverige Predator, konkurrens,
habitatförändring Bofast SE - Mycket hög risk 4BC,3DG
5. Arter som inte påträffats men som har potential att bli invasiva i Sverige – dörrknackare
Sveriges relativt bistra klimat gör att många främmande arter inte kan bilda skadliga bestånd hos oss . Ett antal arter som orsakar stora skador på kontinenten och på andra håll har dock med stor sannolikhet möjlighet att få fäste i Sverige . Dels idag men desto troligare i takt med ett varmare klimat . I tabell 3 . listas ett antal sådana, vars ekologiska egenskaper gör att de sannolikt skulle kunna bilda bestånd redan med dagens klimat .
Listan hyser 30 arter och domineras av kräftdjur och fiskar . Kräftdjuren kan huvudsakligen delas in i två grupper, dels nordamerikanska storkräftor som förts till Europa för att odlas som människoföda . Dessa arter kan samtliga sprida kräftpest samt även orsaka skador på växt- och småkrypsamhällen . Den andra kategorin är pontokaspiska (från området kring och mellan kaspiska och Svarta haven) arter av mindre kräftdjur, oftast märlkräftor, som genom sjöfart och kanaler kunnat sprida sig till Väst/Centraleuropa och där orsakat stora skador på de naturliga artsamhällena, inte minst under de senaste decennierna . Flera av dem är aggressiva konkurrenter/rovdjur och kan bilda helt dominerande bestånd i bottenfaunasamhällen . För dessa mindre kräftdjur är den mest sannolika spridningsvägen barlastvatten, vilket gör att i Sverige är det de stora sjöarna som löper störst risk att drabbas, kanske främst Mälaren .
Fiskarna är dels sådana som aktivt planteras ut för att fiskas, eller som släpps fria av akvarister, dels mindre arter som spridits oavsiktligt när andra fiskar eller vattenväxter transporteras .
Kärlväxterna sprids främst från akvarier och trädgårdsdammar . Samtliga kärlväxter i tabell 3 är upptagna i EU:s nya förordning om invasiva arter vilket gör att handel kommer att förbjudas och övervakning att ske . Av de övriga arterna är endast två fiskar med på EU-listan . Det är viktigt att övervakningen av främmande arter även inbegriper de som inte är listade av EU .
Märlkräftan Dikerogammarus villosus . En dörrknackare som orsakar stora problem på kontinenten och i Storbritannien . En mycket aggressiv art som ofta bildar monokulturer på grunda bottnar . Har namnet ”Killer shrimp” på engelska . Foto S . Giesen (CC BY-SA 2 .0) .
Tabell 3. Arter som är invasiva och orsakar betydande problem i grannländer, men som inte påträffats i Sverige . Viktiga att övervaka .
Erfarenheten säger dock att det ofta sker överraskningar vad gäller vilka arter som dyker upp och som ställer till problem . EU-förordning Aktiv utsättning akvarier/odlingar Spridning via dammar/ Spridning via sjöfart Invasionspotential Ekologisk effekt kategori Risklista Sverige, kriterium Risklista Sverige,
Namn Svenskt namn Grupp Svensk före-
komst Ursprung Närm as te
före komst Effekt
Corbicula fluminea grovribbad olivmussla Blötdjur Ej påträffad Asien Nordtyskland Konkurrens, sätter igen
vattenledningar x x 3 3 HI - Hög risk 3B,3D
Dreissena bugensis quaggamussla Blötdjur Ej påträffad Dnepr Nordtyskland Konkurrens med zooplankton, sätter igen ledningar
x 4 3 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D Corbicula fluminalis finribbad olivmussla Blötdjur Ej påträffad Asien Tyskland Konkurrens, sätter igen
vattenledningar x 3 3 HI - Hög risk 3B,3D
Myocastor coypus sumpbäver Däggdjur Ej påträffad Sydamerika Tyskland Predator, konkurrens,
habitatförändring x x 2 4 HI - Hög risk 2A,4FG
Castor canadensis nordamerikansk bäver Däggdjur Ej påträffad Nordamerika Finland Predator, konkurrens,
habitatförändring x 3 4 SE - Mycket
hög risk 3B,4D
Perccottus glenii amursömnfisk Fiskar Ej påträffad Asien Polen Aggressiv predator på
småfisk x x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4E Ameiurus nebulosus brun dvärgmal Fiskar Ej påträffad Nordamerika Danmark, Fin-
land, Norge
Konkurrens, dominans,
sjukdomar x 2 4 HI - Hög risk 2A,4DE
Coregonus peled peledsik Fiskar Ej påträffad Ryssland Finland Konkurrens, dominans 2 4 HI - Hög risk 2AC,4H
Pseudorasbora parva bandslätting Fiskar Ej påträffad Asien Danmark Predator på zooplank-
ton och fiskyngel x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4A,4D
Carassius auratus guldfisk Fiskar Ej påträffad Asien (Kina) Nordtyskland/
Baltikum Konkurrens, grumlighet x x Ej bedömd
Channa argus nordlig ormhuvudsfisk Fiskar Ej påträffad Östasien Mellersta
Ryssland Predator, konkurrens, x 2 4 HI - Hög risk 2A,4D
Misgurnus anguillicau-
datus väderål Fiskar Ej påträffad Östasien Tyskland Predator, konkurrens, x 2 4 HI - Hög risk 2A,4E
Pimephales promelas knölskallelöja Fiskar Ej påträffad Nordamerika Belgien Predator, konkurrens, x 2 4 HI - Hög risk 2A,4E
Ponticola kessleri Fiskar Ej påträffad Pontokaspisk Tyskland Predator, konkurrens, x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4E
Ictalurus punctatus prickig dvärgmal Fiskar Ej påträffad Nordamerika Belgien Predator, konkurrens, x 2 3 HI - Hög risk 2A,3D
Thymallus baicalensis Fiskar Ej påträffad Östasien Tjeckien? Predator, konkurrens, 2 3 HI - Hög risk 2A,3H
Chaetogammarus
warpachowskyi Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Nordtyskland Konkurrens, dominans x 4 3 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D Dikerogammarus
haemobaphes Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Nordtyskland Konkurrens, dominans x 4 3 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D
Dikerogammarus villosus Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Nordtyskland
Aggressiv predator på evertebrater och
småfisk x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DE
Gmelinoides fasciatus Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Östersjön Konkurrens, dominans x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4D
Obessogammarus crassus Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Litauen Konkurrens, dominans x 4 3 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D Orconectes limosus taggkindskräfta Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Tyskland Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI Faxonicus virilis gulvårtskräfta Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Nederlän-
derna Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI Procambarus clarkii röd sumpkräfta Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Tyskland Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI
Orconectes immunis Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Tyskland Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI
Faxonius rusticus Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Frankrike Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI
Procambarus acutus Kräftdjur Ej påträffad Nordamerika Nederlän-
derna Predator, konkurrens,
sjukdomsspridning x x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,4DI Crassula helmsii sydfyrling Kärlväxter Ej påträffad Australien/Nya
Zeeland Nordtyskland Konkurrens, bildar svår- genomtränglig matta, samt estetiskt problem
x x 2 3 HI - Hög risk 2B,3E
Batrachochytrium
salamandrivorans Svamp Ej påträffad Östasien Tyskland Sjukdomsspridning x 3 3 HI - Hög risk 3B,3E
Pontogammarus
robustoides Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Östersjön Konkurrens, dominans x 3 3 HI - Hög risk 3C,3E
Chaetogammarus ischnus Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Litauen Konkurrens, dominans x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D
Echinogammarus ischnus Kräftdjur Ej påträffad Pontokaspisk Tyskland Konkurrens, dominans x 4 4 SE - Mycket
hög risk 4AB,3D Tabell 3 . forts .
Namn Täckning Antal arter
Antal påträf- fade arter i Sverige
Antal påträffade limniska arter i Sverige
Om databasen Uppdate-
ras/Aktiv
ARTFAKTA Sverige 58 500 50 000 3 900 (varav 80 främmande)
Artfakta innehåller information om främmande och invasiva arter i Sverige . Texter, bilder och klassifi- ceringen i den svenska riskbedöm- ningen
Ja
NOBANIS
Norra och centrala
Europa 7 600 2 200 59
The European Network on Invasive Alien Species (NOBANIS) är en portal med information om främ- mande och invasiva arter i norra och centrala Europa . Naturvårdsverket/
HaV är viktiga finansiärer . Nobanis initierades av Nordiska Rådet men täcker nu även andra delar av Nord- europa . Innehåller artvis information om ett stort antal främmande arter och artfaktablad om de invasiva .
Ja
GISD* Global 427 124 23
IUCNs expertkommitté för invasiva arter upprätthåller denna lista där invasiva arter kontinuerligt klassifi- ceras och presenteras .
Ja
EPPO* Europa
(växter) 66 40 5
"EPPO (European and Mediter- ranean
Plant Protection Organization) är den europeiska delen av den interantionella växtskyddskonven- tionen (International Plant Protec- tion Convention (IPPC)) . Arbetar med att utveckla och harmonisera växtskyddsarbetet i Europa och i medelhavsregionen ."
Ja
* Dessa databaser endast problematiska arter, ej sådana som enbart har främmande ursprung men ej orsakar skador . Tabell 4 . De viktigaste kunskapskällorna/databaserna/websidorna om främmande och invasiva arter .
6. Databaser över främmande och invasiva arter
Det finns idag ett flertal system/databaser/websidor där man kan söka fram information om invasiva främmande arter . Flera av dessa är snarlika och överlappar varandra geografiskt och det finns därför anledning att redovisa dem översiktligt . Det råder ofta förvirring kring vilken databas som innehåller vad, vilket ursprunget, syftet och avgränsningarna är . Nedan redovisas de främsta av dessa . Vidare finns viktig information om invasiva främmade arter på Havs och Vattenmyndighetens respektive Naturvårdsverkets hemsidor .
7. Översikt av SLU:s arbete med invasiva arter i sötvatten
SLU Artdatabanken
På uppdrag av NV och HaV underhålls och utvecklas portalen invasivaarter .nu där de viktigaste problemarterna i Sverige presenteras och där man enkelt kan rapportera fynd av dessa . Invasivaarter .nu är en del av Artfakta .se där samtliga svenska arter presenteras . SLU Artdatabanken underhåller även faktasidan NOBANIS (se tabell 4) på uppdrag av Naturvårdsverket . I uppdragen ingår även att skriva faktablad, ta fram artbestämningshjälp samt att validera fynd av främmande arter på Invasivaarter .nu och i Artportalen, samt att kontinuerligt bevaka inrapportering av främmande arter samt återrapportera till NV/HaV . Ovanstående gäller samtliga främmande/invasiva arter, inklusive limniska . Sedan tidigare har SLU Artdatabanken riskbedömt främmande arter och tröskelarter (Se avsnitt 2 ovan) .
Institutionen för vatten och miljö, IVM
IVM arbetar med invasiva arters påverkan på biodiversitet och ekosystemfunktioner, t .ex vattenväxter, alger och musslor . Ett betydande arbete har gjorts kring vattenpest och vandrarmusslan i Sverige: ekologi, miljöeffekter, övervakning och modellering av artens förutsättningar att kolonisera olika delar av Sverige . Vidare utför institutionen en omfattande miljöövervakning av bottenfauna, makrofyter/vattenväxter och växt/
djurplankton där förekomst av invasiva främmande arter, i de fall de påträffas, analyseras och rapporteras vidare . IVM är datavärd för limniska växtplankton, djurplankton, bottenfauna och makrofyter från nationell, regional och kommunal miljöövervakning av sjöar och vattendrag .
Institutionen för Akvatiska resurser, SLU Aqua
SLU Aqua arbetar/har arbetat med metodutveckling och övervakning av främmande arter i limniska och marina miljöer samt med inventering och utveckling av åtgärder mot invasiva arter . Institutionen har deltagit i utvecklandet av den svenska strategin för främmande arter och deltagit med experter eller som arrangör av nationella och internationella workshops, konferenser och arbets grupper med koppling till IAS . Kompetens finns vid SLU Aqua rörande: över vakning, åtgärder och riskanalys för akvatiska organismer, i synnerhet söt vattenskräftor, svartmunnad smörbult, solabborre, makroalger och fastsittande bottenfauna . SLU Aqua är datavärd för svenska provfisken samt ansvarar för den nationella kräftdatabasen .
8. Relevanta publikationer från SLU
• Bjelke U & Jönsson C (red .) 2013 . Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra och västra Sverige . ArtDatabanken rapporterar 13 . Uppsala .
• Bjelke, U, & Sundberg, S . 2014 . Sötvattensstränder som livsmiljö . Artdatabanken rapporterar 15 .
• Bjelke U, Boberg J, Oliva J, Tattersdill K & McKie B 2015 . Dieback of riparian alder caused by the Phytophthora alni complex: projected consequences for stream eco- systems . Freshwater Biology . 61 (5), 565-579 .
• Eriksson M 2005 . Sjögull (Nymphoides peltata) i Galten – en möjlig invasionsart . Sveriges lantbruksuniversitet . (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys, 2005:4 .
• Bohman P, Edsman L, Martin P & Scholtz G 2013 . The first Marmorkrebs (Decapoda:
Astacida: Cambaridae) in Scandinavia . Bioinvasions Records 2: 227–232 .
• Bohman, P, Edsman, L, Sandström, A, Nyström, P, Stenberg, M, Hertonsson, P, &
Johansson, J . 2015 . Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate? . Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5): 785- 792 .
• Bohman P & Edsman L 2013 . Marmorkräftan i Märstaån . Riskanalys och åtgärds- förslag . Aqua reports 2013:17 . Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm (110 s) .
• Bohman P, Nordwall F, & Edsman L 2006 . The effect of large-scale introduction of signal crayfish on the spread of crayfish plague in Sweden . Bull Fr de la Peˆche et de la Piscic 380–381: 1291–1302 .
• Bohman P, Sundberg, P, Klinth, M, Obst, M 2018 . Jakten på solabborren (Lepomis gibbosus) . En eDNA-studie i Kungsbackaån . Aqua reports 2018:21 . Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund . 44 s .
• Caffrey J, Baars J, Barbour J, Boets P, Boon P, Davenport K, Dick J, Early J, Edsman L, et al . 2014 . Tackling invasive alien species in Europe: the top 20 issues . Management of Biological Invasions 5(1): 1-20 .
• Florin AB & Karlsson M 2011 . Svartmunnad smörbult i svenska kustområden . Finfo 2011:2 .
• Goedkoop W, Naddafi R & Grandin U 2011 . Retention of N and P by zebra mus- sels (Dreissena polymorpha Pallas) and its quantitative role in the nutrient budget of eutrophic Lake Ekoln, Sweden . Biological Invasions 5: 1077–1086 .
• Grandin U 2005 . Miljöövervakning av främmande växt- och evertebratarter i sötvatten i Sverige .Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2005:19 .
• Grandin U 2005 . Möjligheter till miljöövervakning av främmande evertebrater i Mälaren – en pilotstudie . Uppsala: Institutionen för miljöanalys . (Rapport / Sveriges lantbruks- universitet, Miljöanalys, 21) .
• Grandin U & Larson D 2007 . Dykinventering av vandrarmussla i Mälaren och Hjälmaren Rapportering av uppdrag 216 0634 (del 2) från Naturvårdsverket . Upp- sala: Institutionen för miljöanalys . (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys, 2007: 27) .
• Hallstan S, Grandin U & Goedkoop W 2010 . Current and modelled potential distribu- tion of the zebra mussel (Dreissena polymorpha) in Sweden Biological Invasions 12 (1): 285-296 .
• Hallstan S 2005 . Global warming opens the door for invasive macrophytes in Swe- dish lakes and streams .Intern rapport 2005:27 Institutionen för Miljöanalys, SLU .
• Hallstan S, Trigal C, Johansson KSL & Johnson RK 2013 . The impact of climate on the geographical distribution of phytoplankton species in boreal lakes . Oecologia, 173: 1625-1638 .
• Johansson KSL, Trigal C, Vrede T, Rijswijk P, Goedkoop W & Johnson RK 2016 . Algal blooms increase heterotrophy at the base of boreal lake food webs – evidence from fatty acid biomarkers . Limnology and Oceanography .
• Jussila, J, & Edsman, L 2020 . Relaxed Attitude Towards Spreading of Alien Crayfish Species Affects Protection of Native Crayfish Species: Case Studies and Lessons Learnt from a Fennoscandian Viewpoint . Freshwater Crayfish, 25(1): 39-46 .
• Larson D 2003 . Predicting the threats to ecosystem function and economy of alien vascular plants in freshwater environments .Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2003: 7 .
• Larson D 2007 . Growth of three submerged plants below different densities of Nymp- hoides peltata (S .G .Gmel .) Kuntze . Aquatic Botany 86: 280-284 .
• Larson D 2003 . Reproduction strategies in introduced Nymphoides peltata popula- tions revealed by genetic markers Aquatic Botany 86: 402-406 .
• Larson D & Willén E 2006 . Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige . Svensk Botanisk Tidskrift 100: 5-15 .
• Larson D & Willén E 2007 . Biodiversity vs . invasibility in Swedish lakes invaded by Elodea . Ur: Biological Invaders in Inland Waters: Profiles, Distribution and Threats . Gherardi F (red .) . Springer Science and Business Media . ISBN: 978-1-4020-6028- 1 .733 s .
• Larson D 2007 . Non-indigenous freshwater plants . Doktorsavhandling . Institutionen för miljöanalys, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae vol .2007:15 .42 s .
• Larsson D & Willén E 2006 . Spridningsmekanismer hos sjögull i systemet Väringen- Arbogaån-Galten . Institutionen för Miljöanalys, SLU . (Resultatrapport till finansiärer och avnämare) .
• Marbuah, G, Gren, I M, Tattersdill, K, & McKie, B G 2019 . Management of an Aquatic Invasive Weed with Uncertain Benefits and Damage Costs: The Case of Elodea Canadensis in Sweden . Water Economics and Policy, 5, 03, 1850025 .
• Peay, S, Johnsen, S . I, Bean, C W, Dunn, A . M, Sandodden, R, & Edsman, L 2019 . Biocide treatment of invasive signal crayfish: successes, failures and lessons learned . Diversity, 11(3), 29 .
• Sahlin, U, Edsman, L, & Bohman, P . 2017 . Riskanalys av signalkräfta i Sverige: CEC Rapport Nr 04 . Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet . 56pp . ISBN 978-91-984349-1-0 .
• Sandström A et al .2014 .Population collapses in introduced non-indigenous crayfish . Biological Invasions 16 .9: 1961-1977 .
• Strand DA, Jussila J, Johnsen SI, Viljamaa-Dirks, S, Edsman, L .& Vrålstad, T .2014 . Detection of crayfish plague spores in large freshwater systems .Journal of Applied Ecology, 51: 544-553 .
• Strand, M ., Aronsson, M ., & Svensson, M . (2018) . Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige–ArtDatabankens risklista . ArtDatabanken Rapp, 21, 1-45 .
• Svoboda J, Strand DA, Vrålstad T, Grandjean F, Edsman L, Kozák P & Petrusek A .2014 .The crayfish plague pathogen can infect freshwater-inhabiting crabs . Fresh- water biology, 59: 918-929 .
• Tattersdill K, Ecke, F, Frainer,A, McKie, BG 2017 . A head start for an invasive species in a strongly seasonal environment? Growth of Elodea Canadensis in boreal lake . Aquatic Invasions, 12, 487–498 .
• Willén E 2004 .Ekologiska konsekvenser av utsättning av främmande arter till sötvat- tensmiljön . Regeringsuppdrag Naturvårdsverket .
• Willén E 2004 .Sveriges genomförande av konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper . Regeringsuppdrag Centrum för Biolo- gisk mångfald, SLU .
