Examensarbete Kandidatnivå
Aspekter som påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni - En litteraturöversikt
Aspects that affect adherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension – A literature review
Författare: Josefine Blomquist & Magdalena Brobäck Handledare: Jonas Wihlborg
Examinator: Gabriella Armuand Granskare: Anneli Strömsöe Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 Hp
Examinationsdatum: 2021-05-10
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.
Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Abstrakt
Bakgrund: Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd som stroke, hjärtsvikt, kranskärlsjukdom och ateroskleros, vilket kan leda till för tidig död. En stor del av behandlingen vid hypertoni består av livsstilsförändringar. Trots att det finns mycket kunskap om livsstilsförändringar och dess effekt på hypertoni så är följsamheten låg och förekomsten av hypertoni fortfarande hög.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.
Metod: En litteraturöversikt med datainsamling av vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed. Resultatet grundas på analys av 15 vetenskapliga artiklar.
Resultat: Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personliga aspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka, självförtroende samt disciplin. Patientens livssituation som låg utbildning, låg inkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen visades ha negativ effekt på följsamheten. Patienterna hade otillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker och behandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap ledde till bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var en viktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.
Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni, vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliserade
livsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av många aspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöra för att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på både individ- och samhällsnivå.
Nyckelord: Följsamhet, hypertoni, litteraturöversikt, livsstilsförändringar, sjuksköterska
Abstract
Background: Hypertension is a risk factor to develop cardiovascular disease such as stroke, heart failure, coronary heart disease and atherosclerosis, which can increase the risk of early death. A big part of the treatment of hypertension is lifestyle changes. Despite the high amount of knowledge about lifestyle changes and their effect on hypertension, the adherence is low, and the prevalence of hypertension is high.
Aim: The aim with this literature review was to illuminate aspects that affect adherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension.
Method: A literature review. Data was collected from CINAHL and PubMed. The result is based on an analysis of 15 articles.
Results: The result showed several aspects that affects adherence to recommended lifestyle changes in hypertension. Lack of willpower, confidence, discipline, low education, low income, unemployment and lack of time in everyday life had a negative effect on the adherence. The patients had lack of knowledge about the disease and its treatment and how the blood pressure was affected by the lifestyle changes which led to deficient adherence. Communication between patient and health care workers was an important factor for enabling to perform lifestyle changes.
Conclusion: Several aspects affect adherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension, which could make them difficult to follow. Therefore, generalized lifestyle changes can be difficult to imply. To individualize the
lifestyle changes could enable to more favorably results in treatment and therefore enhance health in both individual and society.
Keywords: Adherence, hypertension, lifestyle changes, literature review, nurse
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hypertoni ... 1
Livsstilens betydelse för personer med hypertoni ... 2
Följsamhet ... 3
Sjuksköterskans ansvarsområde ... 4
Teoretisk referensram ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 6
Urval och datainsamling ... 6
Värdering av artiklarnas kvalitet ... 7
Tillvägagångssätt ... 7
Analys och tolkning av data ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 8
Demografiska aspekter ... 8
Personliga aspekter ... 9
Närståendestöd och uppväxt ... 10
Kunskap och information ... 11
Diskussion ... 12
Sammanfattning av huvudresultat ... 12
Resultatdiskussion ... 12
Metoddiskussion ... 19
Etikdiskussion ... 20
Klinisk betydelse för samhället ... 21
Slutsats ... 21
Förslag till vidare forskning ... 21 Referenslista ...
Bilagor ...
Bilaga 1 - Sökmatris ………
Bilaga 2 - Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier………..
Bilaga 3 - Granskningsmall för kvalitetsbedöming av kvantitativa studier………..
Bilaga 4 – Artikelmatris………...
1
Inledning
Hypertoni är en folksjukdom som förekommer både i Sverige och globalt (Nilsson, 2018; World Health Organization [WHO], 2019). Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar (WHO, 2019). År 2019 beräknades 31 procent av alla dödsfall i Sverige orsakas av hjärt-kärlsjukdomar, vilket gör det till den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen, 2019). Utifrån den kliniska erfarenhet författarna till denna litteraturöversikt besitter, har det uppmärksammats att en stor del av patienterna har hypertoni. Utifrån detta är hypertoni ett centralt omvårdnadsproblem för den grundutbildande sjuksköterskan.
Bakgrund
“God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling” (Globala målen, 2021, mål tre). Antalet dödsfall som orsakas av icke smittsamma sjukdomar ska minskas med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling (Globala målen, 2021).
Hypertoni är en folksjukdom som cirka en miljard människor uppskattas lida av, vilket innebär att detta är ett globalt problem. Antalet diagnostiserade patienter med hypertoni har sedan 1975 ökat från 594 miljoner till 1,13 miljarder år 2015.
Ökningen ses främst i låg- och medelinkomstländer. Hypertoni är en vanlig riskfaktor för ett flertal följdsjukdomar, vilka kan orsaka för tidig död (WHO, 2019).
Hypertoni
Hypertoni definieras som ett systoliskt blodtryck över 140 millimeter kvicksilver och ett diastoliskt tryck på över 90 millimeter kvicksilver. För att diagnostiseras med hypertoni ska värdet överstiga 140 genom 90 millimeter kvicksilver under två olika dagar (WHO, 2019). Hypertoni är en vanlig riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd som stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och ateroskleros. Vidare kan hypertoni även leda till njursvikt (Ericson & Ericson, 2011). Av alla som insjuknar i stroke anses 54 procent vara orsakade av
hypertoni och när det gäller ischemisk hjärtsjukdom anses hypertoni vara orsaken i 47 procent av fallen. Trots den kunskap som finns om sambandet mellan
2
hypertoni och kardiovaskulär mortalitet samt om blodtryckssänkande behandling är hypertoni ett stort problem (Jordan et al., 2018).
Hypertoni kan delas in i primär- och sekundär hypertoni varav den förstnämnda är mest förekommande. Cirka 95 procent av hypertonifallen beräknas vara primär hypertoni och har vanligen ingen bakomliggande orsak (Nilsson, 2018), dock kan faktorer som till exempel ohälsosam kost och fysisk inaktivitet vara en
påverkande faktor. Dessa faktorer bedöms även vara påverkbara av den enskilda individen (Carey et al., 2018). Vid sekundär hypertoni finns bakomliggande orsaker, till exempel läkemedel eller hormonrubbningar. Hypertoni kan vara svårt att diagnostisera då symtomen är diffusa, vilket gör att många är ovetandes om att de har sjukdomen (Nilsson, 2018).
Livsstilens betydelse för personer med hypertoni
Riskfaktorer för att drabbas av hypertoni kan delas in i icke-modifierbara och modifierbara. Icke-modifierbara riskfaktorer kan till exempel vara hög ålder och ärftlighet. Rökning, stress, högt salt- och alkoholintag, fysisk inaktivitet, övervikt och fetma är exempel på riskfaktorer som är modifierbara (Sena et al., 2014). En stor del av behandlingen vid hypertoni består av livsstilsförändringar (Choi et al., 2018; Nilsson, 2018), vilka bör vara individuellt anpassade för att nå målet med ett lägre blodtryck. Till stor del består livsstilsförändringarna av förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet (Nilsson, 2018). Fysisk aktivitet är på fler sätt gynnsamt för att sänka blodtrycket då det kan sänka mängden kroppsfett, blodfetter och
kolesterol i blodet. Detta ökar också effekten hos insulin, vilket i sin tur sänker blodtrycket (Samadian et al., 2016). Regelbunden motion minst 30 minuter om dagen räcker för att blodtrycket ska sänkas (Nilsson, 2018). Högt saltintag har också stor påverkan på blodtrycket då den ökade mängden salt orsakar en ökad aktivering av renin- angiotensin-aldosteron-systemet, vilket orsakar ett förhöjt blodtryck. Ett reducerat intag av salt sänker blodtrycket samt att övrig kost har stor påverkan på blodtrycket (Samadian et al., 2016). Högt intag av frukt och grönsaker samt nyttiga proteiner som fisk, nötter och kyckling är en gynnsam kost för att sänka blodtrycket (Park et al., 2016). Kosten bör vara fettbalanserad och innehålla mindre mängd mättat fett (Nilsson, 2018).
3
En livsstilsfaktor som har stor påverkan på blodtrycket är rökning, då det orsakar att blodkärlens endotel förlorar sin elastiska funktion. Nikotin ökar även
aktiviteten i det sympatiska nervsystemet. Detta är två exempel på hur rökning bidrar till hypertoni (Samadian et al., 2016). Alkoholkonsumtionen är också en livsstilsfaktor som påverkar blodtrycket och bör begränsas till måttlig mängd (Nilsson, 2018), eftersom överkonsumtion av alkohol enligt (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2017) höjer blodtrycket.
Följsamhet
Följsamhet är ett begrepp som används för att beskriva i vilken utsträckning
patienter följer råd och rekommendationer gällande dess sjukdomstillstånd (Alikari
& Zyga, 2014; Bissonnette, 2008; WHO, 2003). Rekommendationer kan till exempel bestå av beteendeförändringar i patientens livsstil (WHO, 2003).
Följsamhet innefattar i vilken utsträckning patienterna till exempel tar ordinerade läkemedel, följer rekommenderad diet samt andra livsstilsrekommendationer.
Vidare är följsamhet ett multidimensionellt begrepp, vissa forskare menar att följsamhet innebär hur patienter följer läkares råd. Definitionen av följsamhet betonar patienternas ansvar att hantera dess sjukdomar i samspel med hälso- och sjukvårdspersonal (Alikari & Zyga, 2014). Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienterna att acceptera och anpassa sig till sjukdomen, vilket innebär att sjuksköterskor har möjlighet att öka patientens följsamhet (Bissonnette, 2008).
Följsamhet anses också vara en situation som är frånvarande eller närvarande, eller som existerar i olika nivåer, vilket leder till en fördelaktig eller ogynnsam effekt av behandlingen till sjukdomen (Alikari & Zyga, 2014). Följsamheten är viktig för att uppnå en god behandling med förväntade resultat. En bristande följsamhet kan leda till fysiska och psykiska komplikationer som påverkar patientens livskvalitet negativt. Patienten bör delta aktivt i sin vård, vilket ställer höga krav på
sjuksköterskans förmåga att kommunicera (WHO, 2003).
En viktig del i att förebygga och hantera kroniska sjukdomar är att ha ett beteende som påverkar hälsan positivt, en hälsosam livsstil förebygger och förbättrar sjukdom samt ger ökad livskvalitet. Trots att kunskap om hälsosamma riktlinjer och dess effekt på hypertoni har ökat, upplever en del patienter svårigheter med att
4
följa dessa riktlinjer (Kivelä et al., 2020). Följsamheten till rekommenderad livsstil är låg, trots att det finns rekommendationer om hur blodtrycket påverkas av
livsstilen hos personer med hypertoni (Park et al., 2016; WHO, 2003).
Sjuksköterskans ansvarsområde
Enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL, 2017) ska vården arbeta utifrån att skapa en god hälsa samt förebygga ohälsa. Vården ska grundas på alla människors lika värde (HSL, 2017). Sjuksköterskan bör arbeta för att främja hälsa, vilket är extra viktigt vid prevention för hjärt-kärlsjukdomar. Detta genomförs genom att främja faktorer som minskar risken för insjuknande, till exempel genom balanserad kost, fysisk aktivitet samt undvika övervikt. För att uppnå detta arbetar sjuksköterskan med hälsofrämjande samtal, med syfte att informera om riskfaktorer samt motivera till livsstilsförändringar (Edberg & Wijk, 2014). Den hälsofrämjande omvårdnaden syftar till att finna hälsa hos patienter oavsett sjukdom. Arbetet ska ske utifrån den enskilde individen och dess förmåga till hälsa samt att patienten ska vara delaktig i hela processen. Sjuksköterskan bidrar med kunskap, information och planering, vilket ska lägga grund för patientens egna beslut. Genom hela processen finns sjuksköterskan för att motivera och stötta patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). Jallinoja et al. (2007) redogör för att patienter med hypertoni själva måste ta ansvar för beslut vad gäller livsstilsförändringar. Patientens vilja att genomgå en förändring har en betydande roll för behandlingens resultat.
Teoretisk referensram
Personcentrerad vård är ett förhållningssätt inom vården som syftar till att
patienten står i fokus för omvårdnaden, där vården grundas på det som är viktigt i patientens liv, hur patienten är som person samt värderar det egna livet.
Sjuksköterskans ansvar är att skapa en uppfattning om vem patienten är och bör respektera samt bekräfta patientens upplevelser. Patienterna har olika
uppfattningar av hälsa och ohälsa, därför bör sjuksköterskan beakta patienten som en varelse med klok vilja och värderingar över den egna hälsan. Utifrån detta bör omvårdnaden utgå från patienten, i syfte att främja hälsan hos varje enskild individ. Det personcentrerade förhållningssättet grundas på en humanistisk människosyn, där människan beaktas som en ständigt utvecklande varelse.
5
Människan bygger upp sitt eget liv, vilket innebär att det är viktigt att få en uppfattning om personens tro och värderingar. Detta innebär ur sjuksköterskans synvinkel att människan beaktas som en enhet där kropp och själ är i fokus och inte endast patientens fysiska behov (McCance & McCormack, 2013).
På grund av fördelarna som finns med personcentrerad vård i hälsofrämjande syfte kommer detta synsätt att tillämpas i denna litteraturöversikt genom att resultatet kommer kopplas samman med den teoretiska referensramen i resultatdiskussionen.
Problemformulering
Hypertoni är en global sjukdom som förekommer i stor utsträckning.
Hypertoni är en riskfaktor för att drabbas av följdsjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar, stroke och njursvikt, vilket kan bidra till för tidig död.
Sjuksköterskan har en viktig roll för att bidra till livsstilsförändringar genom ett hälsofrämjande arbete. Trots de rekommendationer som finns angående
livsstilsförändringar är följsamheten låg och hypertoni förekommer i hög utsträckning. För att öka följsamheten och minimera förekomsten av hypertoni finns ett värde i att få ökad kunskap inom ämnet. Då krävs en ökad förståelse för vilka aspekter som påverkar patienters följsamhet till rekommenderade
livsstilsförändringar. Denna litteraturöversikt skulle genom ökad kunskap om vad som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni kunna bidra till ökad följsamhet.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.
Metod
I detta avsnitt beskrivs design, urval och datainsamling, inklusionskriterier, exklusionskriterier, värdering av artiklarnas kvalitet, tillvägagångssätt, analys och tolkning av data samt etiska överväganden.
6
Design
Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt, vilket enligt Friberg (2017) innefattar att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. En analys och
sammanställning av utvalda vetenskapliga artiklar har fastställt befintlig kunskap inom ämnet. Detta kan bidra till ökad kunskap inom området samt förbättra omvårdnadsarbetet i framtiden (Friberg, 2017).
Urval och datainsamling
Sökning av vetenskapliga artiklar har utförts i databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) och Publisher Medline (PubMed) då detta enligt Friberg (2017) är databaser som båda består av omvårdnadsrelaterade artiklar. En kombination av sökord genom boolesk sökteknik samt avgränsningar utifrån litteraturstudiens syfte, tidsbegränsning och språk har genomförts.
En boolesk sökning innebär en sökning med kombination av sökord samt
synonymer, vilket ökar urvalet av artiklar (Friberg, 2017). Därför har författarna kombinerat de booleska söktermerna AND och OR. Sökorden som användes i CINAHL var hypertension, hypertension treatment, lifestyle, lifestyle changes, adherence, non-adherence, adherence to lifestyle changes, compliance,
compliance to lifestyle changes, concordance, factors, nursing. Sökorden som användes i PubMed var hypertension, lifestyle, non-adherence, hypertension treatment, adherence, factors, nursing. Författarna har inte utfört sökning i fritext i databaserna. Resultat av sökningar redovisas i tabell (bilaga 1).
Inklusionskriterier
I litteraturöversikten har både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts som är relevanta för studiens syfte. Artiklarna som inkluderades var publicerade mellan år 2010 och 2020, skrivna på engelska, utförda på vuxna över 18 år samt var
godkända av etisk kommitté. Artiklarna som inkluderades kvalitetsgranskades och var av medel eller hög kvalitet.
Exklusionskriterier
De vetenskapliga artiklar som endast inkluderat resultat om läkemedelsbehandling exkluderades.
7
Värdering av artiklarnas kvalitet
Värdering av artiklarnas kvalitet syftar till att undersöka kvaliteten av artiklarnas innehåll. Detta gjorde det möjligt att ta ställning till om texterna var av tillräckligt god kvalitet för att inkluderas (Friberg, 2017). Detta genomfördes genom
tillämpning av granskningsmallar för både kvalitativa och kvantitativa studier.
Mallarna som användes var modifierade versioner av Willman et al. (2006) samt Forsberg och Wengström (2008), se bilaga 2 och 3. Studierna poängsattes och kunde ha hög (80–100 procent), medel (70–79 procent) eller låg kvalitet (0–69 procent). Mallarna bestod av frågor som besvarades med ja eller nej, för ja gavs 1 poäng och för nej 0 poäng. Maxpoäng för kvalitativa artiklar var 25 poäng och för kvantitativa artiklar 29 poäng. För att räkna ut artiklarnas kvalitet dividerades artikelns poäng med maxpoängen för att få ut artiklarnas kvalitet i procent. Utifrån detta valdes artiklar med medel eller hög kvalitet.
Tillvägagångssätt
Under arbetets gång delades ett dokument i Word online, vilket underlättade för att skriva enskilt men med bibehållet samarbete. Arbete fortgick mestadels via fysiska träffar, men även online via zoom. Mellan träffarna skedde avstämningar via telefon. En tidsplan följdes veckovis, vilket gav en överblick över arbetets gång.
Artiklar söktes vid fysiska träffar för att enklare kunna stämma av och diskutera artiklarnas relevans. Sökningarna gjordes individuellt med valda sökningskriterier.
Begränsning av relevanta artiklar utifrån litteraturstudiens syfte skedde genom att skapa en överblick av antalet sökträffar. Först lästes titlarna till studierna, de artiklar som var mest relevanta för syftet valdes ut. Sedan lästes artikelns abstrakt och om de utvalda artiklarna var fortsatt relevanta för syftet lästes hela artiklarna för att säkerställa att artikelns resultat var relevant för syftet.
Analys och tolkning av data
I denna litteraturöversikt har Fribergs analysmodell använts. Artiklarna lästes inledningsvis flertalet gånger för att säkerställa att artiklarna var relevanta för denna litteraturöversikts syfte. De huvudsakliga fynden diskuterades och resultatet
8
arbetades fram genom sammanställning av artiklarnas resultat. Genom att identifiera likheter och skillnader skapades teman som besvarade syftet i denna litteraturöversikt. Detta tillvägagångssätt kan säkerställa att båda författarna har samma uppfattning om artiklarnas innehåll samt för att bilda en helhetsbild av innehållet (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
Endast artiklar som granskats av en etisk kommitté har använts, alternativt har det framgått att etiska överväganden utförts. Detta utfördes för att öka denna
litteraturöversikts vetenskapliga värde. Under hela arbetets gång har
författarna haft ett objektivt förhållningssätt, vilket har skett genom att personliga åsikter utelämnats. Detta förhållningssätt har bidragit till att öka denna
litteraturöversikts trovärdighet (Henricson, 2017). Författarna behärskar
det engelska språket väl och därför har översättning från engelska till svenska skett vid osäkerhet med hjälp av lexikon, för att inte resultatet skulle påverkas.
Resultat
Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som utförts i följande länder: Iran (n= 3), Polen (n=2), Nigeria (n=1), USA (n=1), Zimbabwe (n=1), Korea (n=1), Colombia (n=1), Seychellerna (n=1), Irland (n=1), Spanien (n=1), Turkiet (n=1) och Sverige (n=1). En översikt av artiklarnas resultat redovisas i artikelmatris (bilaga 4). Utifrån resultatet som analyserades skapades fyra teman: demografiska aspekter, personliga aspekter, närståendestöd och uppväxt, samt kunskap och information.
Demografiska aspekter
Utbildning, inkomst och arbetslöshet är faktorer som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Lägre följsamhet till rekommenderad fysisk aktivitet påverkas av arbetslöshet (Katena et al., 2015).
Följsamheten till fysisk aktivitet ökar med graden av utbildning (Adisa et al., 2018; Pluta et al., 2020). Det har också visats att arbetslösa är mer följsamma till rekommenderad fysisk aktivitet än de som haft en anställning under det senaste året (Edo & De Villiers, 2012). Följsamheten till att inte överstiga rekommenderad
9
mängd alkohol, ökat intag av grönsaker och frukt samt reducerat fettintag påverkas av att aldrig ha gått i skolan (Katena et al., 2015). Lägre inkomst medför lägre följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Detta beror på möjligheten till att fullfölja bokade besök. Följsamheten till rekommenderad diet, till exempel ökat intag av frukt samt reducerat saltintag, minskar vid lägre inkomst eftersom
rekommenderade livsmedel är dyrare (Gorina et al., 2018; Katena et al., 2015;
Kim & Kong, 2015; Mahdavi et al., 2017; Parra et al., 2019). Kim och Kong (2015) redogör att högre inkomst är kopplat till högre alkoholkonsumtion.
Kön är en påverkande faktor för följsamhet till reducerat saltintag och
rekommenderad diet, ökad grönsakskonsumtion samt ökat intag av frukt. Kön påverkar även följsamheten till rekommendationer om att sluta röka, utföra fysisk aktivitet samt att bibehålla normal kroppsvikt. Kvinnor är mer följsamma än män till rekommenderade livsstilsförändringar (Edo & De Villiers, 2012; Katena et al., 2015; Kim & Kong, 2015; Uchmanowicz et al., 2018).
Ålder är en ytterligare aspekt som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Enligt Katena et al. (2015) har personer över 70 år lägre följsamhet till flera rekommenderade livsstilsförändringar, till exempel reducerat saltintag, fysisk aktivitet, ökat intag av grönsaker samt reducerat
fettintag. Edo och De Villiers (2012) beskriver däremot att deltagare som var 44 år och äldre har högre följsamhet till behandling samt livsstilsförändringar än de yngre deltagarna. Kim och Kong (2015) belyser emellertid att yngre personer är mer följsamma än äldre.
Personliga aspekter
Personliga aspekter har påverkan på följsamheten till rekommenderade
livsstilsförändringar. Vanliga orsaker till att inte vara följsam till rekommenderad fysisk aktivitet är att patienten har negativ inställning till fysisk aktivitet, trötthet i vardagen, tidsbrist samt brist på disciplin (Adisa et al., 2018; Edo och De Villiers, 2012). Tidsbrist har negativ inverkan på följsamhet till rekommenderad diet eftersom det är mer tidskrävande att förhålla sig till den (Gorina et al., 2019;
Mahdavi et al., 2017; Nayeri et al., 2015; Zengin et al., 2018). Egenskaper som har
10
negativ inverkan på följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar är brist på viljestyrka, självförtroende, disciplin samt förekomst av ångest. Brist på dessa egenskaper gör det svårare att stå emot ohälsosamma val, att utföra regelbunden fysisk aktivitet samt att sluta röka (Ashoorkhani et al., 2018; Edo & De Villiers, 2012). När patienten har stark drivkraft påverkas följsamheten positivt, särskilt i samband med att patienten känner att hälsan förbättras, vilket i sin tur ökar motivationen att fortsätta vara följsam (Ashoorkhani et al., 2018; Edo & De Villiers, 2012). Motivation är ytterligare en aspekt som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar, detta beror på att de som är motiverade att ha kontroll över sin sjukdom är mer följsamma till rekommendationer. Glynn et al.
(2018) styrker även att motivationen är en viktig del av egenvården vid hypertoni.
Enligt Gorina et al. (2019) innebär motivation en önskan om att nå ett mål som är möjligt att kontrollera, en hög motivation ökar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar medan en låg motivation minskar följsamheten till
rekommenderade livsstilsförändringar. Enligt Hultgren et al. (2014) kan
motivation till livsstilsförändringar öka vid farmakologisk behandling eftersom patienterna helst vill sluta med läkemedlet och valde därför att leva hälsosammare.
Åsikter är en annan aspekt som har negativ betydelse för följsamheten till
rekommenderade livsstilsförändringar, till exempel att maten inte smakar lika bra, dieten är tråkig och enformig, dieten innehåller för mycket frukt och grönsaker samt att maten är annorlunda mot tidigare vanor (Mahdavi et al., 2017; Zengin et al., 2018). Emotionella aspekter kan även ha negativ inverkan på följsamheten till rekommenderad diet eftersom patienterna upplever svårigheter att följa denna vid glädje respektive sorg (Mahdavi et al., 2017). Patienterna upplever även att de inte är följsamma till behandlingen vid hypertoni då detta skulle innebära minskad livskvalitet (Nayeri et al. 2015).
Närståendestöd och uppväxt
Stöd från familj och närstående påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar eftersom det underlättar när familjen stöttar till hälsosammare vanor, till exempel att sluta röka, delta i fysisk aktivitet samt att gå ner i vikt. Män har svårare att vara följsamma till rekommenderad diet eftersom de äter den mat
11
som serveras i hemmet. Ökat stöd från närstående underlättar för att öka
följsamheten till den rekommenderade dieten (Ashoorkhani et al., 2018; Edlind et al., 2018; Katena et al., 2015; Mahdevi et al., 2017; Nayeri et al., 2015). Stöd från närstående har viktig betydelse när de äter samma mat samt att utföra den fysiska aktiviteten tillsammans (Gorina et al., 2018). Edlind et al. (2018) beskriver även att brist på stöd från familjen kan ha positiv inverkan på följsamheten till
rekommenderade livsstilsförändringar. När familjen inte upplevs stöttande blir patienterna mer motiverade att utföra livsstilsförändringar. De patienter som inte får stöd från familjen söker mer stöd hos vårdpersonalen.
Enligt Ashoorkhani et al. (2018) har uppväxten stor betydelse för följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar då hälsovanorna präglas av hur
hälsobeteenden varit i uppväxten. Enligt Gorina et al. (2018) är det lättare att vara följsam till livsstilsförändringar när de hälsosamma vanorna redan är en del av livet innan diagnosen.
Kunskap och information
Patienterna har inte tillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker och behandling samt hur livsstilen påverkar blodtrycket. Bristande kunskap leder till att de patienter som är asymtomatiska inte är följsamma till behandlingen eftersom de inte uppfattar sjukdomen som något allvarligt. Patienterna har även bristande information om dieten (Ashoorkhani, 2018; Edo & De Villiers, 2012). Bristande kunskap minskar följsamheten till rekommenderad mängd fysisk aktivitet,
minskad alkoholkonsumtion, rökstopp, ökad mängd frukt och grönsaker. Bristande kunskap om komplikationer till hypertoni minskar också följsamheten till
rekommenderade livsstilsförändringar (Gorina et al., 2018; Katena et al., 2015).
Patienternas kunskap och förmåga att kunna förstå informationen påverkar attityden till att förändra befintliga vanor (Glynn et al., 2015).
Kommunikation mellan patient och vårdpersonal är en viktig faktor för att möjliggöra för patienten att kunna genomföra livsstilsförändringar (Glynn et al., 2015). Råd från läkare och annan sjukvårdspersonal bidrar till att öka motivationen till att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar (Edo & De Villiers, 2012). Enligt patienterna är det viktigt att vårdpersonalen bemöter patienternas oro
12
angående behandling och sjukdom med respekt för att inte negativt påverka följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar (Parra et al., 2019). Det är också viktigt att vårdpersonalen är lättillgänglig för patienten för att öka tilliten, vilket bidrar till att öka följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar.
Det är också viktigt att inte vara för hård mot patienterna när de inte varit
följsamma till rekommenderade livsstilsförändringar eftersom de då kan uppleva känsla av skuld, vilket bidrar till att de slutar följa rekommendationerna. Att visa förståelse för patientens situation och känslor skapar tillit, vilket också ökar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar (Gorina et al., 2019). En annan aspekt som påverkar följsamheten till behandling är förtroende till vården.
Kommunikation och kontinuitet mellan patient och vårdpersonal har betydelse för att patienterna ska ha förtroende för att behandlingen är rätt (Hultgren et al., 2014).
Diskussion
Diskussionen innefattar sammanfattning av huvudresultat och diskussion av huvudresultat, metod samt etik.
Sammanfattning av huvudresultat
Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten till
rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personliga aspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka, självförtroende samt disciplin. Följsamheten till rekommenderade
livsstilsförändringar påverkades också negativt av patientens livssituation som låg utbildning, låg inkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen. Vidare hade
patienterna inte tillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker och behandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap, vilket ledde till bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var ytterligare en viktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuteras de fyra teman som framkom i resultatet. I
resultatet sågs att egenskaper, livssituation, motivation samt attityd hade påverkan på följsamheten. Dessa aspekter varierar från person till person, vilket innebär att
13
det finns behov av att individanpassa livsstilsförändringarna och därmed öka följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar.
Jordan et al. (2018) skriver att trots att det finns goda kunskaper om sambandet mellan hypertoni och kardiovaskulär mortalitet samt om blodtryckssänkande behandling så är förekomsten av hypertoni fortfarande hög. Detta kan indikera på att rekommenderade livsstilsförändringar är svåra att följa. Sena et al. (2014) beskriver att en del av riskfaktorerna för att drabbas av hypertoni är påverkbara av den enskilda individen som till exempel rökning, fysisk inaktivitet, övervikt, fetma, stress samt högt salt- och alkoholintag. Eftersom riskfaktorerna är
påverkbara av den enskilda individen så behöver varje enskild individ ta ansvar att utföra de rekommenderade livsstilsförändringarna, vilket kan bidra till minskad ohälsa i samhället.
Att uppnå beteendeförändringar är en stor utmaning men enligt Worawong et al.
(2017) har personcentrerad vård visats vara effektivt vid beteendeförändringar för att kunna förbättra hälsan på individnivå. Personcentrerade beteendeförändringar involverar att individanpassa förändringarna genom hänsynstagande till val av hälsobeteenden, åsikter, tro och värderingar, mål samt egenskaper och behov.
Personcentrerad vård kan också bidra till motivation till att förbättra diet, fysisk aktivitet samt klinisk status på lång sikt. Patienter med kardiovaskulär risk som hade individuella diskussioner om målsättning och hur dessa ska nås hade bättre viktnedgång och följsamhet till rekommenderad fysisk aktivitet än de som inte hade individuella diskussioner (Worawong et al., 2017). Enligt HSL (2017) ska sjukvården arbeta för att främja hälsa. Vården ska grundas på lika villkor för hela befolkningen samt ges med respekt för den enskilda människans värde och
värdighet (HSL, 2017). McCance och McCormack (2013) styrker också att vården ska utformas utifrån patienten för att kunna främja hälsan hos varje enskild
individ. Detta indikerarar att sjuksköterskor ska arbeta för att förebygga sjukdom och främja hälsa. För att göra det krävs utökade kunskaper om olika
sjukdomstillstånd, till exempel hypertoni. Hypertoni är som tidigare nämnt en stor riskfaktor för att drabbas av ytterligare sjukdom. Behandlingen vid hypertoni består till stor del av livsstilsförändringar, därav finns ett behov av ökade
14
kunskaper om vad som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.
Demografiska aspekter
Demografiska aspekter som till exempel utbildning, inkomst och kön påverkade följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar. I resultatet framkom att låg utbildning och inkomst samt arbetslöshet hade inverkan på graden av följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar. Enligt WHO (2019) är hypertoni ett globalt problem där antalet diagnostiserade ökar varje år och att ökningen främst ses i låg- och medelinkomstländer. Utifrån detta samt resultatet kan en koppling ses där samhällen med lägre inkomst har högre förekomst av hypertoni. Detta kan tänkas bero på att dessa samhällen inte har samma tillgång till eller möjligheter till att följa rekommenderade livsstilsförändringar, vilket därmed kan resultera i högre förekomst. Ett exempel på detta skulle kunna vara som Abel et al. (2018) beskriver att rekommenderad diet var svår att följa på grund av begränsad ekonomi. Den hälsosammare maten var dyrare än ohälsosammare alternativ, vilket gjorde dieten svår att följa.
Resultatet påvisade att män var mindre följsamma till rekommenderade
livsstilsförändringar än kvinnor. Det visade sig också att bristande kunskaper om hur livsstilen påverkade sjukdomen gav mindre följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar. Enligt Jordbruksverket (2013) har kvinnor generellt sett högre utbildning än män. Eftersom en högre utbildningsnivå visades ha positiv inverkan på följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar så kan detta förklara varför kvinnor i högre utsträckning var mer följsamma till de
rekommenderade livsstilsförändringarna vid hypertoni gentemot män.
Resultatet visar att olika aspekter i patientens liv påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar, vilket kan påverka patientens möjligheter till att anpassa sig och ta till sig livsstilsförändringarna. Enligt McCance och McCormack (2013) har patienter olika uppfattning om hälsa och ohälsa, därför bör sjuksköterskan beakta patientens egen vilja till hälsa. Detta kan kopplas samman med att patientens vilja och uppfattningar om deras hälsa påverkas av deras
15
utbildning och inkomst, vilket kan påverka följsamheten. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger information och sätter upp mål i samråd med patienten som är i enlighet med patientens kunskapsnivå om sjukdomstillståndet. Detta stärker Josefsson et al. (2015) som skriver att sjuksköterskan med fördel kan informera generellt om livsstilsförändringar och sedan anpassa stödet till patienten på ett personcentrerat sätt där det beaktas hur redo patienten är att anpassa sig till livsstilsförändringarna och därefter sätta upp individualiserade mål. Enligt Socialstyrelsen (2015) bör informationen som ges till patienten anpassas till patientens individuella förutsättningar som ålder, erfarenhet och mognad för att kunna göra patienten delaktig och sätta upp dessa individuella mål.
Personliga aspekter
Eftersom patientens personlighet, åsikter och attityder har stor betydelse för följsamheten är det fördelaktigt att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt.
Enligt McCance och McCormack (2013) har alla individuella uppfattningar om hälsa och ohälsa samt individuella värderingar, sjuksköterskan ska se till att patienten är i fokus för omvårdnaden där personens värderingar behandlas med hänsyn. Nilsson (2018) beskriver att livsstilsförändringarna bör vara individuellt anpassade för att uppnå behandlingsmål. Worawong et al. (2017) nämner också att för att kunna individanpassa livsstilsförändringar bör hänsyn tas till patientens personlighet, egenskaper och behov.
I resultatet framkom att patientens motivation var en betydande aspekt som påverkade följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.
Egenskaper som brist på viljestyrka, självförtroende samt disciplin hade negativ inverkan på följsamheten. Enligt Gorina et al. (2019) innebär motivation en önskan om att nå ett mål som är möjligt att kontrollera. Utifrån denna definition kan detta tolkas som att egenskaper som viljestyrka, självförtroende samt disciplin kan påverka patientens motivation. Jallinoja et al. (2007) beskriver att patienten själv måste ta ansvar för beslut vad gäller livsstilsförändringar och patientens vilja att genomgå förändring har betydande roll för behandlingens resultat. Detta kan tolkas som att för att patienten ska finna viljan behövs motivation. Sjuksköterskan har ett ansvar i att motivera patienten inom det hälsofrämjande arbetet (Edberg & Wijk, 2014; Svensk sjuksköterskeförening, 2020). Även Carr (2017) nämner att för att
16
kunna motivera patienter till positiva beteendeförändringar har kommunikationen en betydande roll. Detta innebär sammantaget med resultatet att patientens
motivation är betydande för att patienten ska lyckas att genomföra
rekommenderade livsstilsförändringar. För sjuksköterskan bör kommunikation användas för att motivera patienten att genomföra dessa livsstilsförändringar.
Närståendestöd och uppväxt
Resultatet visar att stöd från familjen hade positiv inverkan på följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar. När familjen var stöttande till de nya hälsosammare vanorna underlättade det för att vara följsam till att sluta röka, följa rekommenderad diet, fysisk aktivitet samt att gå ner i vikt. Detta styrker också Abel et al. (2018) som skriver att stöd i relationer är viktigt för patienter som ska utföra hälsosammare förändringar i dieten. Vidare beskriver Abel et al. (2018) att ohälsosamma beteenden hos familjen kan försvåra för att bibehålla den
hälsosamma dieten när familjen fortsätter äta ohälsosam mat. Resultatet påvisar även att brist på stöd från familjen kan ha motsatt effekt på följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar eftersom brist på stöd ledde till ökad motivation till att utföra livsstilsförändringar. Abel et al. (2018) belyser istället att brist på stöd från familj och vänner kan minska självförtroendet samt viljan till att förbättra dieten. Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver att personcentrerad vård även innefattar att beakta patientens närstående och deras värderingar, uppfattningar och behov. Detta kan indikera på att patienten påverkas starkt av familjen, vilket innebär att sjuksköterskan bör ta hänsyn till både patient och närstående för att kunna få en god följsamhet till rekommenderade
livsstilsförändringar.
Uppväxt hade också betydelse för följsamheten till rekommenderade
livsstilsförändringar vid hypertoni. Detta berodde på att hälsovanor präglas av hur hälsobeteenden varit i uppväxten. Lopez et al. (2016) belyser att det kan vara en fördel att tidigt utbilda barn med fetma om hypertoni samt om förebyggande åtgärder, till exempel att utföra livsstilsförändringar innan ohälsosamma vanor blir en del av det vardagliga livet, då detta kan minska problem med hälsan senare i livet. Hampson et al. (2016) beskriver också att en högre nivå av självdisciplin
17
samt målmedvetenhet i uppväxten kan förebygga ohälsa senare i livet, vilket kan bidra till mer hälsosamma beteenden. Utifrån detta dras en koppling att för att möjliggöra för följsamhet i vuxen ålder kräver detta att positiva hälsobeteenden funnits med redan i uppväxten.
Kunskap och information
Resultatet visar att kunskap om sjukdom och behandling är en aspekt som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.
Patienterna hade bristande kunskaper om riskfaktorer och komplikationer, vilket orsakade minskad följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar eftersom patienterna behöver kunskap om risker för att anpassa sig till
livsstilsförändringarna. Edberg och Wijk (2014) skriver att syftet med sjuksköterskans hälsofrämjande samtal bland annat är att informera om
riskfaktorer. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2020) ska sjuksköterskan bidra med kunskap, information och planering, vilket ska hjälpa patienten att ta beslut som främjar hälsan, arbetet ska ske utifrån patientens förmåga till den egna hälsan.
Detta indikerar att livsstilsförändringarna bör vara individuellt anpassade. Detta styrker även McCance och McCormack (2013) som beskriver att omvårdnaden bör utformas efter varje enskild individ för att främja hälsan.
“God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling” (Globala målen, 2021, mål tre). Antalet dödsfall som orsakas av icke smittsamma sjukdomar ska minskas med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling (Globala målen, 2021).
Detta innebär att det är viktigt att få kunskap om förebyggande åtgärder vid olika sjukdomstillstånd och hur olika yrkesgrupper kan vara med och bidra. Resultatet i denna litteraturöversikt indikerar på att flera olika faktorer påverkar patientens följsamhet vid behandling och att alla patienter har olika förutsättningar i livet.
Sjuksköterskan bör därför arbeta personcentrerat för att kunna främja hälsan hos varje enskild individ. Att få mer kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar vid hypertoni skulle kunna göra behandlingen mer
effektiv. Detta skulle enligt SBU (2007) kunna minska användandet av läkemedel och därmed möjliggöra för en förbättrad ekonomi i samhället eftersom läkemedel
18
har högre kostnader än rådgivning om livsstilsförändringar (SBU, 2007).Enligt Carr (2017) är kommunikation grundläggande för att kunna uppnå personcentrerad vård samt att uppnå motivation till positiva beteendeförändringar. Ett sätt att genomföra detta på är motiverande samtal som genom ökat engagemang hos patienten kan bidra till att personliga mål uppnås. Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att informationen till patienterna ges på ett tydligt sätt.
Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal är av vikt för att tillgodose patientens behov och känslor. Brister i kommunikationen mellan patient och sjukvårdspersonal kan leda till misslyckande av att fastställa patientens upplevelser av deras egen hälsa samt betydelsen av kultur och deras personliga begär samt mål. Kommunikationen ligger till grund för att engagera patienten och därmed uppnå personcentrerad vård genom att få en uppfattning om patientens behov och känslor (Carr, 2017). Kivelä et al. (2020) beskriver att en viktig del för att
förebygga samt hantera kroniska sjukdomar är att ha ett beteende som påverkar hälsan positivt. Worawong et al. (2017) skriver att effektiv plan för åtgärder kan underlätta för ett hälsosamt beteende och därmed öka hälsan i samhället, vilket kan medföra minskade kostnader för att behandla kroniska sjukdomar.
Resultatet visar att kommunikationen kan användas för att både kunna
individanpassa livsstilsförändringar samt förbättra kunskapen om komplikationer.
En ökad kunskap skulle leda till friskare individer och friskare samhälle eftersom livsstilsförändringarna skulle uppfattas enklare att följa av patienterna.
Kommunikation kan därför fungera som ett verktyg för att uppnå personcentrerad vård. För att kunna ge information krävs en god kommunikation mellan
sjukvårdspersonal och patient. En adekvat kommunikation skulle bidra till ökad kunskap hos patienten och därmed skapa ökad följsamhet till
rekommenderade livsstilsförändringar. Sjukvårdspersonalen ansvarar för att ge information om hypertoni och dess komplikationer för att patienterna ska ha tillräckligt med kunskap för att öka möjligheten för patienterna att bli mer följsamma till rekommenderade livsstilsförändringar.
Enligt Socialstyrelsen (2019) är det brist på grundutbildade sjuksköterskor i 20 av 21 av Sveriges regioner. Utifrån detta kan kopplingen dras att personalbristen kan
19
medföra att patienterna får mindre tilldelad tid, vilket kan vara ett hinder eftersom patienterna inte får den tid som är nödvändig för att kunna individuellt anpassa livsstilsförändringarna.
Metoddiskussion
I denna litteraturöversikt har sökningar av artiklar utförts i databaserna CINAHL och PubMed då dessa består av omvårdnadsrelaterade artiklar. Enligt Henricson (2017) kan sökningar i olika databaser öka litteraturöversiktens trovärdighet då chansen att hitta relevanta artiklar ökar. Samma sökningar gjordes systematiskt i både CINAHL och PubMed men alla sökningar genererade inte någon vald artikel, vilket innebär att dessa inte finns med i sökmatrisen och kan därmed uppfattas som en svaghet. Sökningarna anses ändå trovärdiga eftersom relevanta artiklar hittats.
Kvalitetsgranskningen som utfördes kan ha påverkat resultatets trovärdighet då granskningsmallarna möjliggör för förekommande av personliga tolkningar av dess innehåll. Granskningen av artiklarna delades dessutom upp, vilket också kan ha påverkat resultatet då olika uppfattningar om artiklarnas innehåll kan ha förekommit. Däremot har reflektion och diskussion kring granskningen skett för att säkerställa ömsesidig uppfattning av kvalitén, vilket istället kan ha bidragit till ökad trovärdighet. Artiklar med medel eller hög kvalitet valdes ut, 10 av 15 av utvalda artiklar hade hög kvalitet, vilket kan vara en styrka.
Fribergs analysmodell (Friberg, 2017) användes i denna litteraturöversikt, vilket gör resultatet i denna litteraturöversikt tillförlitligt eftersom analysen skett på ett strategiskt sätt. Artiklarna i denna litteraturöversikt har översatts från engelska till svenska, vilket kan ha påverkat tillförlitligheten eftersom författarna har svenska som modersmål. Detta innebär att det finns risk för att texten kan ha feltolkats.
Lexikon har använts samt att diskussion skett med varandra vid oklarheter för att minska risken för feltolkning och för att öka tillförlitligheten.
Gemensamt arbete samt diskussion har skett under hela skrivprocessen, vilket upplevs som en styrka då detta medfört enighet om innehållet i litteraturöversikten, vilket gör innehållet trovärdigt. Majoriteten av artiklarna som inkluderades var publicerade år 2015–2020, endast två av de valda artiklarna var publicerade mellan
20
2012–2014. Detta anses vara en styrka eftersom resultatet grundas på ny forskning, vilket kan öka denna litteraturöversikts giltighet.
Artiklarna som inkluderades baseras på studier från många olika länder, vilket kan göra att överförbarheten ifrågasätts. Det kan ses som en styrka att många olika länder inkluderats för att ge ett resultat som återspeglar problemet på global nivå.
Enligt Henricson (2017) är det av vikt att diskutera huruvida forskningsresultaten kan implementeras i Sverige när studierna utförts i andra länder. Att
sjukvårdssystemen är olika kan anses som en svaghet, men eftersom de
rekommenderade livsstilsförändringarna vid hypertoni är samma anses resultatet ändå vara överförbart.
För att öka denna litteraturöversikts giltighet inkluderades personer över 18 år för att representera en stor del av populationen som har hypertoni, vilket kan ses som en styrka. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom aspekter som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar kan variera beroende på ålder, vilket kan anses som en svaghet. Att ett stort åldersspann inkluderats kan dock göra att resultatet är överförbart på patienter som har hypertoni oavsett ålder.
Etikdiskussion
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003) ska den enskilde individen samt dess människovärde respekteras vid forskning. Utifrån detta har endast artiklar som granskats av en etisk kommitté inkluderats.
Alternativt har det framgått i artiklarna att etiska överväganden har utförts. Detta var ett krav för att artiklarna skulle inkluderas, vilket kan vara en styrka.
Samtliga artiklar var skriva på engelska, vilket inte är författarnas modersmål.
Detta har som tidigare nämnts inneburit risk för feltolkning vid översättning. För att minska risken för feltolkning har artiklarna lästs igenom ett flertal gånger samt att en diskussion av innehållet genomförts. Vid svårigheter under
översättningsprocessen har lexikon använts. Under skrivandets process har ett objektivt förhållningssätt eftersträvats, vilket har inneburit utelämnande av personliga åsikter. Information som eventuellt motsäger övriga resultat har inkluderats för att undvika att resultatet blir personligt vinklat.
21
Klinisk betydelse för samhället
Hypertoni är ett globalt problem där det finns tillräcklig kunskap om effekten av rekommenderade livsstilsförändringar, trots detta är förekomsten av hypertoni hög.
Genom ökad förståelse och kunskap inom ämnet kan sjukvårdspersonal individanpassa omvårdnaden genom att ta hänsyn till den enskilde individens behov, vilket i sin tur kan främja följsamheten till rekommenderade
livsstilsförändringar. Ökade kunskaper om aspekter som påverkar följsamheten till rekommenderade livsstilsförändringar kan leda till en effektivare behandling, vilket skulle leda till minskad risk för komplikationer som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och därmed minska sjukligheten hos befolkningen. Resultatet i denna litteraturöversikt kan bidra till ett utvecklat arbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Ett exempel är att individuell motivation, planering samt diskussion om hälsosamma vanor ingår i alla möten i vården med patienter som har hypertoni.
Slutsats
Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni, vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliserade livsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av många aspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöra för att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på både individ- och samhällsnivå.
Förslag till vidare forskning
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkar patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Andra relevanta aspekter att vidareutforska kan till exempel vara betydelsen av personcentrerad vård i
förhållande till livsstilsförändringar då detta i denna litteraturöversikt framkom var en viktig aspekt för ökad följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar.
Detta skulle kunna göras genom en ny studie, där ett personcentrerat
förhållningssätt relaterat till livsstilsförändringar implementeras och sedan jämförs med de mer generaliserade rekommenderade livsstilsförändringarna vid hypertoni.
Referenslista
Abel, S., Whitehead, L.C., & Coppell, K.J. (2018). Making dietary changes following a diagnosis of prediabetes: A qualitative exploration of barriers and facilitators. Diabetic Medicine, 35, 1693–1699. 10.1111/dme.13796
Adisa, R., Ilesanmi, O.A., & Fakeye, T.O. (2018). Treatment adherence and blood pressure outcome among hypertensive out-patients in two tertiary hospitals in Sokoto, Northwestern Nigeria. BMC Cardiovascular Disorders, 18(194), 1-10.
10.1186/s12872-018-0934-x
Alikari, V., & Zyga, S. (2014). Conceptual analysis of patient compliance in treatment. Health Science Journal, 8(2), 179-186.
https://www.hsj.gr/medicine/conceptual-analysis-of-patient-compliance-in- treatment.pdf
Ashoorkhani, M., Majdzadeh, R., Gholami, J., Eftekhar, H., & Bozorgi, A. (2018).
Understanding Non-Adherence to Treatment in Hypertension: A Qualitative Study. International Journal of Community Based Nursing and Midwifery, 6(4), 314-323. 10.30476/IJCBNM.2018.40838
Bissonnette, J.M. (2008). Adherence: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 63(6), 634–643. 10.1111/j.1365-2648.2008.04745.x
Carey, R.M., Muntner, P., Bosworth, H.B., & Whelton, P.K. (2018). Prevention and Control of Hypertension: JACC Health Promotion Series. Journal of the American College of Cardiology, 72(11), 1278–1293. 10.1016/j.jacc.2018.07.008
Carr, D.D. (2017). Motivational Interviewing Supports Patient Centered-Care and Communication. Journal of the New York State Nurses Association, 45(1), 39-43.
https://web-b-ebscohost-
com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=0467d3a1-fc9c- 4e09-8106-b1094111d229%40pdc-v-sessmgr02
Choi, J.Y., Yun, E., Yeun, J., & Jeong, S. (2018). Factors influencing blood pressure classification for adults: gender differences. International Journal of Nursing Practice, 25, 1-11. 10.1111/ijn.12706
Edberg, A.K., & Wijk, H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2 uppl.). Studentlitteratur.
Edlind, M., Mitra, N., Grande, D., Barg, F.K., Carter, T., Turr, L., Glanz, K., Long, J.A., & Kangovi, S. (2018). Why Effective Interventions Do Not Work for All Patients Exploring Variation in Response to a Chronic Disease Management Intervention. Medical Care, 56(8), 719–726. 10.1097/MLR.0000000000000939
Edo, T.A., & De Villiers, L. (2012). Anti-hypertenive treatment and lifestyle compliance on Praslin Island, Seychelles. Africa Journal of Nursing and Midwifery, 14(1), 3-17.
http://uir.unisa.ac.za/bitstream/handle/10500/13010/ajnm_v14_n2_a2.pdf?sequenc e=1
Ericson, E., & Ericson, T. (2011). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Natur & Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.
Globala målen. (23 februari 2021). Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/
Glynn, L., Casey, M., Walsh, J., Hayes, P.S., Harte, R.P., & Heaney, D. (2015).
Patients' views and experiences of technology based self-management tools for the treatment of hypertension in the community: A qualitative study. BMC Family Practise, 16(119), 1–10. 10.1186/s12875-015-0333-7
Gorina, M., Limonero, J.T., & Álvarez, M. (2019). Educational diagnosis of self‐
management behaviours in patients with diabetes mellitus, hypertension and hypercholesterolaemia based on the PRECEDE model: Qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28, 1745–1759. 10.1111/jocn.14794
Hampson, S., Edmonds, G., Barckley, M., Goldberg, L., Dubanoski, J., & Hillier, T. (2016). A Big Five Approach to Self-Regulation: Personality Traits and Health Trajectories in the Hawaii Longitudinal Study of Personality and Health. Psychol Health Med, 21(2), 152–162. 10.1080/13548506.2015.1061676.
Henricson, M. (Red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl.). Studentlitteratur.
Hultgren, F., Jonasson, G., & Billhult, A. (2014). From resistance to rescue – patients ’shifting attitudes to antihypertensives: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 32, 163–169. 10.3109/02813432.2014.982365
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244–249. 10.1080/02813430701691778
Jordan, J., Kurschat, C., & Reuter, H.
(2018). Arterial hypertension- diagnosis and treatment. Deutsches Ärzteblatt Intern ational, 115(33–34), 557–568. 10.3238/arztebl.2018.0557
Jordbruksverket (2013). Allt om sysselsättning på landet (AOL 1:4).
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/aol14v2.p df
Josefsson, K., Hefner, H., & Maax, L. (2015). Distriktsköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder vid hypertoni. Nordisk sygeplejeforskning 4(5), 367–381.
https://www-idunn-
no.www.bibproxy.du.se/file/pdf/66820017/distriktsskterskors_hlsofrmjande_omva ardnadsaatgrder_vid.pdf
Katena, N.A., Maradzika, J., & January, J. (2015). Correlates of compliance with lifestyle modifications among hypertensive patients in Mazowe District,
Zimbabwe. International Journal of Health Promotion and Education, 53(6), 315–
327. 10.1080/14635240.2015.1037462
Kim, Y., & Kong, K.A. (2015). Do Hypertensive Individuals Who Are Aware of Their Disease Follow Lifestyle Recommendations Better than Those Who Are Not Aware? PLoS ONE, 10(8), 1–13. 10.1371/journal.pone.0136858
Kivelä, K., Elo, S., Kyngäs, H., & Kääriäinen, M. (2020). The effects of nurse-led health coaching on health-related quality of life and clinical health outcomes among frequent attenders: A quasi-experimental study. Patient Education and Counseling, 103, 1554–1561. 10.1016/j.pec.2020.02.026
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460).
Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
Lopez, A., Stuckey, P., & Mallory, D. (2016). Making Positive Health Changes In Obese/Overweight Children With Hypertension. Pediatric Nursing, 42(5), 243–
246. https://web-b-ebscohost-
com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=5d95a453-87a0- 4a38-9530-925ea223f87a%40pdc-v-sessmgr02
Mahdavi, R., Bagheri, A., Abadi, M.A.J., & Nazli, N. (2017). Perceived Barriers to Following Dietary Recommendations in Hypertensive Patients. Journal of the American College of Nutrition, 36(3), 193–199. 10.1080/07315724.2014.966176
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell
& M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81–110). Liber.
Nayeri, N.D., Dehghan, M., & Iranmanesh, S. (2015). Being as an iceberg:
hypertensive treatment adherence experiences in southeast of Iran. Co-Action Publishing, 8, 1–10. 10.3402/gha.v8.28814
Nilsson, P. (19 juni 2016). Högt blodtryck. https://www.hjart- lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-blodtryck/
Parra, D., Guevara, S.L.R., & Rojas, L.Z. (2019). Influential Factors in Adherence to the Therapeutic Regime in Hypertension and Diabetes. Invest Educ Enferm, 37(3), 2216–0280. 10.17533/udea.iee.v37n3e02
Park, K., Cho, S., & Bower, J.K. (2016). Changes in adherence to non- pharmacological guidelines for hypertension. PLoS ONE, 11(8), 1–15.
10.1371/journal.pone.0161712
Pluta, A., Sulikowska, B., Manitius, J., Posieczek, Z., Marzec, A., & Morisky, D.E. (2020). Acceptance of Illness and Compliance with Therapeutic
Recommendations in Patients with Hypertension. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17, 1-14. 10.3390/ijerph17186789
Samadian, F., Dalili, N., & Jamalian, A. (2016). Lifestyle modifications to prevent and control hypertension. Iranian Journal of Kidney Diseases, 10(5), 237–
263. http://www.ijkd.org/index.php/ijkd/article/view/2725/861
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2007). Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport 170/1).
https://www.sbu.se/contentassets/5e7cc1d364834ec0aa087968f6f9ea5a/hypertoni0 712.pdf
Sena, A.J., Gugick, J.F.B., Radovanovic, C.A.T., & Barretto, M.S. (2014). Blood pressure elevation in patients assisted in an emergency unit: cross-sectional study. Online Brazilian Journal of Nursing, 13(4), 568–578. 10.5935/1676- 4285.20144627
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig (Artikelnummer 2015-4-10).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (28 februari 2019). Fortsatt personalbrist i hälso- och sjukvården.
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt- personalbrist-i-halso--och-sjukvarden/
Socialstyrelsen (2019). Statistik om dödsorsaker 2019 (Artikelnummer 2020-6- 6798). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390 /kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2020). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad [Broschyr]. Svensk
sjuksköterskeförening. https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615
2b7/1605099815288/Indikatorer%20f%C3%B6r%20h%C3%A4lsofr%C3%A4mja nde%20omv%C3%A5rdnad.pdf
Uchmanowicz, B., Chudiak, A., Uchmanowicz, I., Rosińczuk, J., & Froelicher, E.S. (2018). Factors influencing adherence to treatment in older adults with hypertension. Dovepress, 13, 2245–2441. 10.2147/CIA.S182881
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2 uppl.). Studentlitteratur.
Worawong, C., Borden, M.J., Cooper, K.M., Pérez, O.A., & Lauver, D. (2017).
Evaluation of a Person-Centered, Theory-Based Intervention to Promote Health Behaviors. Nursing Research, 67(1), 6–15. 10.1097/NNR.0000000000000254
World Health Organization.
(september 2019). Hypertension. https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/hypertension
World Health Organization. (2003). Setting the scene.
https://www.who.int/chp/knowledge/publications/adherence_Section1.pdf
Zengin, N., Oren, B., & Akinci, A.C. (2018). Perceived Benefits and Barriers of Hypertensive Individuals in Salt-Restricted Diet. International Journal of Caring Sciences, 11(1), 488–501.
Bilagor
Bilaga 1 - Sökmatris
Sökningar i CINAHL
Databas Sökord Antal
träffar Urval efter lästa titlar
Urval efter
lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=15 CINAHL Hypertension
AND lifestyle AND non-adherence
32 249 1329 12
0 0 12
0 0 6
0 0 1 CINAHL Hypertension
AND compliance to lifestyle changes
32 249
52
0
52
0
22
0
1 CINAHL Hypertension
AND lifestyle changes AND adherence to lifestyle change
32 254 413 52
0 0 52
0 0 20
0 0 3
CINAHL Hypertension
AND behavior change AND adherence OR compliance OR concordance
33 681 407
100
0 0
100
0 0
50
0 0
3
CINAHL Hypertension treatment AND adherence AND factors AND nursing
10,183 624 364 16
0 0 0 16
0 0 0 12
0 0 0 1
