AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Barns psykiska ohälsa i förskolan: En studie om förskollärares syn på arbetet med barns
psykiska ohälsa i förskolan
”Det är inte så uppmärksammat i förskolans värld”
Ida Siirtola och Lina Wassberg
2020
Examensarbete, grundnivå, 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet Handledare: Cresantus Biamba
Examinator: Daniel Pettersson
Siirtola, I. & Wassberg, L. (2020). Barns psykiska ohälsa i förskolan: En studie om förskollärares syn på arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. ”Det är inte så uppmärksammat i förskolans värld”. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Abstrakt
Rapporter från Folkhälsomyndigheten (2018) och Socialstyrelsen (2017) har under flera år visat att psykisk ohälsa bland barn ökat markant. Förskolan beskrivs enligt Socialstyrelsen (2004) ha en avgörande och viktig roll när det handlar om att främja en positiv psykisk utveckling hos barnen samt för att fånga upp och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Men hur kan ett sådant arbetssätt se ut? Syftet med studien är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan.
För att ges möjlighet till en ökad kunskap och djupare förståelse används följande frågeställningar i denna studie: Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa? Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa? Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa? Studien lutar sig mot den fenomenologiska teorin och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Datainsamlingen har skett via enkäter som har besvarats av förskollärare runt om i Sverige och utifrån detta har resultatet i denna studie växt fram.
Resultatet visar bland annat att förskollärarna tycker psykisk ohälsa är svårdefinierat och att det talas väldigt lite eller inget alls om psykisk ohälsa hos barn i förskolan.
Förskollärarna menar att miljön och relationen mellan förskollärare och barn har stor betydelse i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vidare talar resultatet för att förskollärarna anser att det inte får tillräckligt med stöd i arbetet med psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa är lågprioriterat. Samtliga förskollärare menar att ytterligare utbildning, stöd och kunskap i ämnet är önskvärt och mycket aktuellt.
Nyckelord: Barn, förebyggande arbete, förskollärare, förskola, psykisk ohälsa.
Keywords: Children, mental illness, preventive work, preschool teachers, preschool.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Centrala begrepp ... 2
2.1 Psykisk ohälsa ... 2
2.2 Förebyggande arbete... 2
2.3 Barn ... 2
3 Bakgrund ... 3
3. 1 Psykisk ohälsa ... 3
3.2 Vad säger styrdokument om psykisk hälsa och välbefinnande? ... 4
3.3 Förskolan - en arena för främjandet av psykisk hälsa ... 5
3.4 Förskollärarnas roll ... 6
3.5 Fysisk aktivitet i förskolan ... 7
3.6 Miljön på förskolan ... 7
3.7 Kunskapsluckor gällande psykisk ohälsa ... 8
4 Teoretisk utgångspunkt ... 8
4. 1 Fenomenologi ... 9
4.2 Sociokulturellt perspektiv ... 9
4.3 Psykodynamiska teorierna ... 10
4.4 Val av teoretisk utgångspunkt ... 10
5 Syfte ... 11
5.1 Frågeställningar ... 11
6 Metod ... 11
6.1 Enkät ... 11
6.2 Urval ... 12
6.3 Genomförande ... 13
6.4 Databearbetning ... 13
6.5 Etiska ställningstaganden ... 14
6.6 Reliabilitet och validitet ... 15
7 Resultat ... 16
7.1 Diagramresultat ... 16
7.2 Skilda teman ... 20
7.2.1 Barns psykiska ohälsa ... 20
7.2.2 Miljöns påverkan ... 21
7.2.3 Relationernas betydelse ... 22
7.2.4 Förskolans förebyggande arbetssätt för barns psykiska ohälsa ... 23
7.2.5 Förskollärares behov av stöd och utbildning i arbetet med barns psykiska ohälsa ... 24
8 Analys ... 25
9 Diskussion ... 27
9.1 Metoddiskussion ... 27
9.2 Resultatdiskussion ... 28
9.2.1 Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa? ... 29
9.2.2 Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa? ... 30
9.2.3 Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa? ... 31
9.3 Slutsats ... 32
9.4 Vidare forskning ... 33
10 Referenser ... 34
11 Bilagor 11.1 Bilaga 1 ... 38
11. 2 Bilaga 2 ... 39
11.3 Bilaga 3 ... 41
1
1 Inledning
Gustafsson (2019) beskriver i sin avhandling att psykisk ohälsa många gånger framträder i tidig ålder och kan finnas kvar i vuxen ålder. Att upptäcka psykisk ohälsa tidigt ses som viktigt för att kunna minska olika former av lidande som vuxen. Både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen lyfter fram skolan som en central roll gällande barns psykiska hälsa, de menar att skolan har möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder för att främja barns hälsa samt förebygga barns ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Rapporter från Folkhälsomyndigheten (2018) och Socialstyrelsen (2017) har under flera år visat att psykisk ohälsa bland barn ökat markant. Socialstyrelsens registeranalyser visar att barn som uppvisar oro, ängslan eller ångest bland annat löper större risk att dö i förtid eller behov av psykisk vård. I och med detta menar Folkhälsomyndigheten (2018) att det finns all anledning att barns psykiska ohälsa tas på allvar. Vidare menar Folkhälsomyndigheten att en förändring behöver ske gällande att främja psykisk hälsa samt förebygga psykisk ohälsa.
Utifrån informationen om psykisk ohälsa i rapporterna från Folkhälsomyndigheten (2018) och Socialstyrelsen (2017) samt egna erfarenheter av arbete i förskolan skapades ett intresse hos oss att undersöka förskollärarnas förebyggande arbetssätt inom barns psykiska ohälsa. Tankar om vad psykisk ohälsa är och hur ett förebyggande arbete med psykisk ohälsa kan se ut i förskolan har väckts hos oss. Den här studien kan ses som en möjlighet att få en djupare förståelse kring förskollärares erfarenheter och deras förebyggande arbete med barns psykiska ohälsa.
Det ämne som valts i denna studie är enligt oss samhällsrelevant eftersom den förhoppningsvis kommer att vara till nytta i samhället, studien kan exempelvis göra det möjligt att synliggöra problem och utmaningar med arbetet kring psykisk ohälsa i förskolan. Partanen (2019) skriver att hälsoarbetet på förskolan kan ses med "pedagogiska glasögon", med det menas att ett fokus på att förändra undervisningen i förskolan behövs för att det ska bidra till hälsa och välbefinnande. En betydelsefull aspekt till god hälsa och välbefinnande är att stimulera barnens förståelse och kunskaper kring det som kan ha ett inflytande på välbefinnandet och hälsan, såsom relationer, delaktighet och normer.
I förskolans verksamhet ska utbildningen planeras och genomföras så att den främjar varje enskild individs välbefinnande, utveckling och hälsa. Skolverket skriver att
2
förskolan ansvarar för att planera och genomföra utbildning som främjar barns hälsa (Skolverket, 2018). Men hur ser egentligen planeringen och genomförandet i relation till barns psykiska hälsa ut i förskolans verksamhet?
Det finns ett flertal rapporter och forskningar kring barn och ungas psykiska ohälsa men det flesta riktar sig mot åldern 8 år och uppåt, därför finner vi det intressant att studera om ämnet redan i tidig ålder. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet, kan förskolan också lägga grunden för det psykiska måendet?
2 Centrala begrepp
Under denna rubrik definieras centrala begrepp för denna studie. De centrala begreppen för denna studie är psykisk ohälsa, förebyggande arbete och barn.
2.1 Psykisk ohälsa
Begreppet psykisk ohälsa kan beskrivas på olika sätt och är svårdefinierbart. I denna studie kommer psykisk ohälsa definieras som lindriga besvär så som stress, oro, utåtagerande, nedstämdhet, magont och sömnsvårigheter. Holmgren och Jonsson (2020) skriver att psykisk ohälsa kan handla om lättare besvär, psykiatriska diagnoser och mycket däremellan.
2.2 Förebyggande arbete
Begreppet förebyggande arbete handlar i den här studien om hur förskollärare arbetar med att förhindra psykisk ohälsa hos barn. På Institutet för stressmedicin
(https://www.vgregion.se/ov/ism/) beskrivs ett förebyggande arbete handla om att man med olika insatser bidrar till att något inte händer, målet med förebyggande arbete kan vara att undvika ohälsa och olyckor. För att kunna arbeta förebyggande menar
författaren att det måste finnas kunskap om det främsta riskfaktorerna samt hur det kan elimineras.
2.3 Barn
3
Begreppet barn beskrivs av Nationalencyklopedin (2020) vara en människa mellan födsel och vuxen ålder, begreppet barn i denna studie riktar sig mot barn i förskolan, det vill säga barn i åldrarna 1–6 år.
3 Bakgrund
I detta avsnitt presenteras litteratur samt tidigare forskning inom det berörda ämnet.
Begreppet psykisk ohälsa och aspekter på barns psykiska ohälsa belyses. Bidragande faktorer till barns välmående kommer att tas upp så som förskollärarens roll, förskolans miljö och fysisk aktivitet, samt vad styrdokumenten säger om psykisk ohälsa. Förskolan som en arena för främjandet av psykisk hälsa är centralt i denna studie och kommer att beskrivas närmare i genomgången. Slutligen belyses en viss problematik med de kunskapsluckor som finns gällande barns psykiska ohälsa.
3. 1 Psykisk ohälsa
Beckman och Hagqvist (2010) förklarar att psykisk ohälsa kan upplevas som svårdefinierbart. I stora drag handlar det om personens upplevelse och förmåga att möta de olika utmaningar som finns i livet. Socialstyrelsen (2013) beskriver även att det är komplicerat att definiera begreppet psykisk ohälsa, eftersom det är ett brett område.
Psykisk ohälsa handlar både om lindrigare besvär men även psykiska sjukdomar som depression eller schizofreni. De lindrigare besvären påverkar välbefinnandet och skapar påfrestningar till att klara vardagen och utmaningarna i livet. Psykisk ohälsa är något som kan leda till psykiska sjukdomar, det är därför viktigt att tidigt identifiera den psykiska ohälsan hos barn eftersom den kan leda till psykiska sjukdomar (ibid.).
Hur kan man förstå att någon lider av psykisk ohälsa? Humlebo (2019) förklarar i sin artikel på 1177 vårdguiden att symtom för psykisk ohälsa kan vara att människan känner sig ledsen, ensam, är orolig, har sömnsvårigheter och mår dåligt en längre tid. Barn som lider av psykisk ohälsa kan visa sig vara arga, irriterade, ha ont i exempelvis huvud eller mage samt ha svårt att sova. Detta är något som Almqvist, Lillvist och Granlund (2011) bekräftar i sin artikel om psykisk ohälsa. De skriver även att stressrelaterade besvär som utåtagerande beteende, passivitet, varaktighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter samt svårigheter med kamratrelationer är uppmärksammade symtom på psykisk ohälsa bland små barn. Olsson (2019) skriver i sin artikel på 1177 vårdguiden att psykisk ohälsa
4
kan påverkas av exempelvis arv det vill säga människans genetik eller miljö, den miljö som vi människor växt upp i eller den miljön vi lever i just nu. Miljön och arv beskrivs tillsammans vara de som formar människan.
Bild 1: Kännetecken på psykisk ohälsa. Källa: 1177 vårdguiden (2019)
3.2 Vad säger styrdokument om psykisk hälsa och välbefinnande?
I förskolans läroplan (2018) står det att förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg, som är en grund för barnens självkänsla och trygghet. Utbildningen i förskolan ska präglas på ett sätt som främjar barnens hälsa, välbefinnande och utveckling. På förskolan ska barnen bli erbjuden en god miljö och balanserade dagar som innehåller både vila och aktiviteter utifrån deras vistelsetider och behov. Barnens intresse för hälsa och välbefinnande ska utmanas och stimuleras genom att de får möjligheter att utforska och samtala om olika händelser samt olika sammanhang i världen. Enligt skollagen (2013) ska verksamheten grunda sig i en helhetssyn på barnets behov så att utveckling, lärande
och omsorg bildar en helhet.
5
Ett barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges det stöd som barnets speciella behov behöver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd är det förskolechefens ansvar att se till att barnet ges sådant stöd.
Idag är barnkonventionen en lag och ett kämpande med att den tillämpas i praktiken fortsätter. Barnens rättigheter är mänskliga rättigheter, det handlar om att alla människor har rättigheter, som staten sedan är skyldig att se till att dessa rättigheter tillgodoses.
Regeringen och staten är synnerligen ansvarig, men det betyder inte att de som arbetar på förskolan eller skola inte har ett ansvar. Förskollärare har ett ansvar gentemot barnen, det handlar om att skapa förutsättningar för barnen att nå sina rättigheter. I barnkonventionen beskrivs det att barnen har rätt till det som är bäst för dem, alla barn har samma rättigheter och lika värde, varje barn har rätt att leva och utvecklas fysiskt och psykiskt samt rätt till hälsa (Ekman, 2020).
3.3 Förskolan - en arena för främjandet av psykisk hälsa
Förskolan beskrivs enligt Brandtzaeg, Torsteinson och Øiestad (2016) vara en unik plats för främjandet av barns psykiska hälsa. Författarna menar att vi måste förutom att betrakta förskolan ur ett pedagogiskt perspektiv även måste betrakta förskolan ur ett mer psykologiskt perspektiv. Detta eftersom åren, dagarna och timmarna i förskolans verksamhet bidrar till barns psykiska utveckling.
I Socialstyrelsens rapport Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för
prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (2004) förklaras det att grunden läggs redan i ung ålder för hur den enskilda individens psykiska hälsa utvecklas. Rapporten belyser att psykisk ohälsa leder till minskat välmående hos barn och anhöriga, utöver detta betonar rapporten även det faktum att psykisk ohälsa medför stora kostnader för samhället. Förskolan beskrivs ha en avgörande och viktig roll när det handlar om att främja en positiv psykisk utveckling hos barnen samt för att fånga upp och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Vidare menar Socialstyrelsen (2004) att särskilt stöd kan ges till barn med psykisk ohälsa genom exempelvis mindre barngrupper, psykolog- och specialpedagoghaneldning för personalen samt assistenter i barngruppen. Olive, Bryne, Cunningham, Telford och Telford (2019) beskriver att en god psykisk hälsa i barndomen är en grundsten för framtidens psykiska hälsa, välbefinnande och fysisk hälsa. De förklarar att det finns aktuella bevis som visar att barnen som har god psykisk
6
hälsa har en förmåga att uppnå större akademisk framgång och har en större förmåga att utveckla samt bevara hälsosamma relationer, med exempelvis familj, vänner eller lärare.
Socialstyrelsen (2004) menar att trots att det finns kunskap om olika riskfaktorer för psykisk ohälsa är det komplicerat att på förhand inse vilka barn som kommer drabbas av psykisk ohälsa. I och med detta menar författarna att det är viktigt att bland annat
förskolan satsar på bra generella insatser som når alla barn i verksamheten. Generella insatser med hög kvalitet beskrivs mest troligt ge möjlighet att minska samt förebygga psykisk ohälsa hos barnen samtidigt som svaga/obefintliga insatser i förskolan istället utgör riskfaktorer för psykisk ohälsa.
I forskning om barns välbefinnande i förskolan gjord av Seland, Sandseter och Bratterud (2015) visar resultatet på att barn uttrycker glädje och välbefinnande när de är en del av en social interaktion, lek och utforskning, antingen med andra barn, ensamma eller med vuxna i förskolan. En annan viktig faktor för små barns välbefinnande sägs vara att förskollärarna är lyhörda och känslomässigt engagerade.
3.4 Förskollärarnas roll
Partanen (2019) förklarar att förskollärare bör vara uppmärksam på barnens lärande och olika hinder som kan uppstå för att kunna förebygga psykisk ohälsa hos barnen. Genom att förskollärarna och lärarna utvärderar barnens utveckling inom lärandet kontinuerligt skapas ett främjande arbetssätt för barnens psykiska hälsa. Askell-Williams och Murray- Harvey (2013) skriver att en viktig del i rollen som förskollärare är deras kunskap och utbildning. Genom att förskollärare skaffar sig lämplig kunskap och expertis inom området kan de uppnå goda resultat inom främjandet av psykisk hälsa. Partanen (2019) förklarar att en viktig kompetens hos förskollärarna är relationskompetensen, genom att förskollärarna har en stark förmåga att bygga relationer skapas möjligheten att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare har lärarens relationskompetens setts som en personlig egenskap men idag anses den vara en förmåga som behövs utvecklas inom den professionella utvecklingen. Relationer mellan lärare och barn är betydelsefullt för hälsan, lärandet samt utvecklingen och det är genom bland annat relationerna en trygghet kan skapas som i sin tur kan påverka och bidra till barnens psykiska mående samt hälsa (ibid.).
7
De allra flesta barn i Sverige går i förskola i flera år, några eller alla dagar i veckan, vissa barn i större delen av sin vakna tid. Förskollärare ger omvårdnad, tröstar, glädje, skratt och ömhet till barnen, vilket i sin tur beskrivs spela roll för barns kompetensutveckling samt psykiska hälsa. Genom barnens närhet till trygga vuxna skapas en avgörande del för barnens psykiska utveckling. Att ha förmåga som förskollärare att se vad barnen behöver och ge dem det tillsammans med självreflektion och utveckling bidrar till att förskolläraren medverkar till medborgarnas psykiska hälsa. Detta eftersom barns erfarenheter under de första levnadsåren i hög grad lägger grunden för vad barnen sedan kan och vilka de utvecklas till som vuxna (Brandtzaeg, Torsteinson & Øiestad, 2016).
3.5 Fysisk aktivitet i förskolan
Olive, Bryne, Cunningham, Telford och Telford (2019) framhäver att fysisk aktivitet har visat sig vara positivt för den psykiska hälsan. För barn och ungdomar har det visat sig exempelvis att de fått en mer positiv kroppsbild och högre självkänsla jämfört med barn som är mindre fysiskt aktiva, vidare menar författarna att fysisk aktivitet hos barnen minskar risker för depression och stress. Partanen (2019) beskriver också om vikten av fysisk aktivitet i barndomen, han beskriver att psykisk ohälsa har ökat i Sverige och övriga nordiska länder de senaste tjugo åren. Barn rör sig mindre och ökad övervikt samt ohälsosamma kostvanor syns bland de yngre. Dåliga kostvanor, stillasittande, övervikt, dålig sömn och ökad stressnivå visar sig vara riskfaktorer för en god hälsa.
3.6 Miljön på förskolan
Enligt Partanen (2019) har förskolan en viktig roll i att identifiera vilka faktorer som kan förekomma i barns lärmiljöer samt vilka faktorer som kan försvåra barns psykiska ohälsa.
Psykisk ohälsa beskrivs påverkas av många faktorer utanför förskolan och i samhället, förskolan kan inte påverka alla dessa faktorer men de finns möjligheter att stödja barnen i deras mående och utveckling. Faktorer som förskolan kan göra något åt är exempelvis relationer, bemötande, undervisningskvalitén samt skolmiljön och klimatet.
Almqvist, Lillvist och Granlund (2011) skriver att miljön på förskolan kan fungera och ses som en skyddande miljö för barnen. Men för att den ska fungera som en sådan behövs miljön ses över. Genom att förskolläraren organiserar verksamheten och fokuserar på hur
8
de samspelar med barnen kan det skapa en stor betydelse för hur förskolans miljö kan bli skyddande för barn som riskerar psykisk ohälsa.
Ett hälsoarbete på förskolan handlar många gånger om att se till att barnen mår bra, att skapa tillgängliga lärmiljöer för barnen kan vara ett sätt att få dem trygga och må bra.
Faktorer som kan bidra till en god miljö på förskolan och skolan är:
- Respekt, att alla inom förskolan och skolan blir respekterade utifrån sina individuella förutsättningar.
- Socialt klimat, att alla vågar och kan göra sin röst hörd och får visa sina sidor av sig själv.
- Delaktighet, att alla får känna sig delaktiga utifrån deras förutsättningar, delaktiga att utforma en funktionell lärmiljö som innehåller variation utifrån gruppens förutsättningar.
- Meningsfullhet, att lärmiljön är utformad utifrån barnens intresse.
- Begriplighet, det ska vara tydligt och strukturerat (Skolverket, 2020).
3.7 Kunskapsluckor gällande psykisk ohälsa
Det finns idag begränsad kunskap och minimal forskning om barns psykiska hälsa, det utgör en stor utmaning för statliga myndigheter, kommuner och forskarsamhället. Att öka kunskapen och forska om barns psykiska hälsa är angeläget för att ha möjlighet att främja ett förebyggande arbete med psykisk ohälsa i bland annat förskola och skola, både ur ett Folkhälsoperspektiv och ur ett skolperspektiv (Hagqvist, 2011).
4 Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt kommer tre teoretiska utgångspunkter att redogöras som skulle kunna vara relevanta för denna studie, sedan kommer valet av den teoretiska utgångspunkten för den här studien kommer att redovisas. De teorier som kommer att redogöras och ses som relevanta för studien är fenomenologi, sociokulturella perspektivet och psykodynamiska teorierna. Studiens syfte är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. Förskolans läroplan (2018) talar om att barnen ska bli erbjudna en trygg omsorg där grunden för barnens självkänsla och trygghet byggs upp.
Förskolans utbildning ska utformas på ett sätt som gynnar barnens välbefinnande, hälsa
9
och utveckling. I relation till studiens syfte och jämförelsen av teorierna kommer en av teorierna stärka förståelsen om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan.
4. 1 Fenomenologi
Fenomenologi är ett begrepp som kommer från grekiskan och översätts ”läran om det som visar sig” och grundades av Edmund Husserl. Fenomenologi handlar om hur något framträder för medvetandet, det handlar om att kunna beskriva ett fenomen exakt som det visar sig innan det sätts in i olika förutfattade meningar. Det vill säga den verklighet som förekommer innan vi sätter ord på den (Brinkkjær & Høyen, 2020). I stora drag handlar fenomenologin om att studera människors uppfattningar och erfarenheter (Patel &
Davidson 2019).
Något som är centralt inom fenomenologin är att undersöka människors upplevelser av livsvärlden. Livsvärlden eller som Alfred Schutz kallar det: en common sense-värld handlar om levda erfarenheter. Livet handlar om både fysiska, sociala och kulturella sammanhang, men den sociala världen handlar inte bara om det existerande utan även om drömmar, föreställningar och uppfattningar. I en common sense-värld ser man världen utifrån sina ögon men förstår den även som existerande för andra. Ett till begrepp som är centralt inom fenomenologin är intersubjektivitet, som handlar om det gemensamma för flera människor och vi förstår varandra eftersom vi lever i en common sense-värld där verkligheten delas. När vi förstår människor och samhället begriper vi dem genom intersubjektivitet (Brinkkjær & Høyen, 2020).
4.2 Sociokulturellt perspektiv
Bernerson (2012) förtydligar psykologen Lev Vygotiskji’s sociokulturella teori. Teorin utgår från att all inlärning sker i ett sammanhang, att beroende av vilket samspel och vilken omgivning barnen vistas i är helt avgörande för barns utveckling. Smidt (2010) beskriver att inom det sociokulturella perspektivet handlar det om att skapa olika förutsättningar till barnen, för att de ska kunna ta sig fram i sociala relationer samt interaktioner och inte bemöta barnet efter deras svårigheter. Det är till stor vikt att fokusera på barnets starka kvaliteter och stärka barnens tänkande samt agerande.
Hwang och Nilsson (2019) skriver att Vygotskji menar barns utveckling är ett resultat av barnens sociala samspel med vårdnadshavare, syskon, lärare och kamrater, därför är det till stor vikt hur förskollärare och vårdnadshavare förhåller sig gentemot barnen.
10
4.3 Psykodynamiska teorierna
Bernerson (2012) belyser de psykodynamiska utvecklingsteorierna som grundar sig i psykoanalysen. De psykodynamiska teorierna antar att människors handlingar styrs av inre processer, det vi människor upplever följer med oss resten av våra liv, både genom omedvetna och medvetna minnen. De psykodynamiska teorierna betonar vikten av människans barndom, de menar att vi människor redan vid tidig ålder börjar forma våra personligheter och identiteter. Ska vi ha möjlighet att förstå en vuxen människa måste vi förstå människans historia och dennes tidigare relationer, relationer till nära personer är betydelsefulla och viktiga, detta är något som påverkar oss resten av livet. Sigmund Freud (1856-1939) beskrivs vara psykoanalysens fader, ingen annan människa har haft lika stor betydelse för psykologin som Freud enligt Bernerson (2012). Freud ansåg att människans psyke består av tre olika delar som genom olika sätt samverkar och påverkar människans känslor, handlingar och relationer. Dessa delar kallar Freud för: Detet, Jaget och Överjaget. Detet är något som Freud menar finns med oss människor från början, så kallade medfödda drifter som driver oss till olika handlingar. Jaget är den handlande och tänkande delen av människors psyke, Jaget fungerar som en kompromiss och balansgång mellan regler från Jaget och önskningar från Detet. Överjaget beskrivs vara människors moral, normer och regler om vad som anses vara rätt eller fel samt hur vi ska bete oss, Överjaget är inte medfött men uppstår och utvecklas under uppväxten.
4.4 Val av teoretisk utgångspunkt
Dessa teorier har redogjorts för att de hade kunnat vara relevant för denna studie. Den sociokulturella teorin är intressant att luta sig emot när man tittar på barnens utveckling och lärande, detta är en teori som skulle kunna vara relevant att stödja sig mot i denna studie med tanke på att den handlar om arbetet med barns mående och hälsa. Bernerson (2012) beskriver att utvecklingen sker i de sociala samspelen och att omgivningen är avgörande. Utifrån barns psykiska ohälsa kan de sociala samspelen och relationerna ha en stark inverkan på mående samt utvecklingen. De psykodynamiska teorierna lägger stor vikt i förståelse kring barns historia och relationer (Bernerson, 2012). Denna teori är även intressant att stödja sig i när man tittar på barnens utveckling och mående, just därför skulle även denna teori kunna vara väsentlig för studien. För att utveckla ett kunnande om barns psykiska mående är det intressant att göra undersökningar utifrån olika teorier
11
vilket gör det möjligt att sätta kunskapen i olika perspektiv. I denna studie är fokuset på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om arbetet med barns psykiska ohälsa, därför blir den teoretiska utgångspunkten fenomenologin. Utifrån att denna studie grundar sig i en fenomenologisk forskningsansats är fokuset riktat mot att skaffa kunskap om olika förskollärares erfarenheter och uppfattningar, det handlar således inte om att få fram specifika rätt eller fel svar. Den fenomenologiska teorin kommer att stärka förståelsen om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan utifrån förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och kunskaper.
5 Syfte
Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan.
5.1 Frågeställningar
- Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa?
- Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa?
- Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa?
6 Metod
Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. I denna del beskrivs metoden och dess betydelse för denna studie samt redogörs urval, genomförande, analyseringen av data och etiska överväganden.
6.1 Enkät
I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats genom en enkätundersökning. Bjørndal (2005) menar att en kvantitativ metod innebär att forskaren är intresserad av att använda siffror på ett precist sätt när beräkningar av data genomförs samtidigt som forskaren är intresserad av att fokusera på respondenters beskrivningar och förklaringar. I en kvantitativ metod är ofta forskaren intresserad av att samla in data från ett stort antal personer. Till skillnad från kvalitativ metod som Bryman (2008) förklarar
12
är mer inriktat på ord än siffror. Bjørndal (2005) menar att en kvalitativ datainsamling ger respondenterna en större frihet att uttrycka sin egen förståelse tillskillnad från en kvantitativ datainsamling. Författaren menar även att en kvalitativ metod ger forskaren möjlighet till en djupare förståelse av den problemställning forskaren arbetar med.
Enkätundersökningen innefattar dels öppna svarsalternativ, dels slutna svarsalternativ samt en kombination av både öppna och slutna svarsalternativ. Bjørndal (2005) beskriver dessa tre svarsalternativ följande: Öppna svarsalternativ ger respondenterna möjlighet att svara på frågan med en egen formulering, det vill säga att svaret möjligen kan bli annat än vad forskaren tänkt dessutom kan svaren bli mer nyanserade och rymmer mer information tillskillnad från slutna svarsalternativ. Slutna svarsalternativ beskrivs vara mer onyanserade och förmedlar ingen djupare information om hur eller vad respondenterna tycker och tänker. En kombination av slutna och öppna svarsalternativ ger möjlighet till dels precisa mätningar samtidigt som det ger möjlighet till nyanserade svar med utrymme för information där respondenterna ges möjlighet att motivera sitt svar (ibid.).
Enkäten finns att ta del av i bilaga 2.
6.2 Urval
Urvalet av respondenter i studien riktades till förskollärare. Enligt förskolans läroplan (2018) bär förskollärare ett särskilt ansvar i arbetet som arbetslaget genomför gemensamt, därav fanns intresse av att få djupare kunskap om just förskollärares erfarenheter, synsätt och arbete med barns psykiska ohälsa.
Undersökningen har genomförts i en kommun i Sverige och även i två sluta grupper på Facebook. Tanken var från början att bara göra undersökningen i kommunen. Valet av inriktning på enbart en kommun grundades i att ta del av hur just de arbetar förebyggande med psykisk ohälsa i förskolan. Intresset av deltagande från förskollärare i kommunen visade sig vara lågt och därför delades enkäten ut i två slutna grupper på Facebook.
Tankarna ändrades och valet av att använda Facebook grundades till slut i ambitionen att få många svar som möjligt. Dessa två grupper som valdes ut riktar sig mot förskollärare och personal i förskolan, för att få vara medlem i grupperna krävs innan medlemskap en beskrivning av vilken relation den som ansöker om medlemskap har till förskolan. Tydligt
13
beskrevs även att endast svar från förskollärare var intressant för enkäten och på så sätt förutsätts att endast förskollärare har svarat på enkäten.
6.3 Genomförande
Enkätundersökningen till denna studie gjordes via internet, detta på grund av att Folkhälsomyndigheten (2020) i och med pågående pandemi Covid-19 rekommenderar att undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de som man bor med, onödiga resor och avstå att delta i exempelvis möten. Enkätundersökningen skickades ut till förskolerektorer i en mindre kommun i Sverige som i sin tur vidarebefordrade enkäten till verksamma förskollärare i kommunen. Då intresset hos förskollärarna i kommunen visade sig var lågt, skickades enkäten ut till förskollärare från andra kommuner i Sverige som personligen skrev och visade intresse av att delta i studien. Detta efter att efterfrågan om deltagande i slutna Facebookgrupper med anknytning till förskolan gjordes. I två olika Facebookgrupper delades information av studien samt studiens innehåll, förskollärarna som var intresserade av att delta uppmanades sedan att läsa missivbrevet och medge sitt samtycke till deltagande. Enkäten besvarades av 53 förskollärare, samtliga enkäter var fullständigt ifyllda. Enkäten som delades ut till förskollärarna skapades i Google formulär och bestod av 13 frågor, 5 frågor med slutna svarsalternativ, 4 öppna svarsalternativ samt 4 kombinerade svarsalternativ. Frågorna skapades i relation till studiens syfte.
I samband med att enkäten skickades ut bifogades ett missivbrev (se bilaga). I missivbrevet blev förskollärarna informerade om studiens syfte, innehåll, hur all data kommer att behandlas samt information om att det är frivilligt att delta i studien och att förskollärarna kan välja att avsluta sin medverkan när den vill. I missivbrevet fanns dessutom kontaktuppgifter till både handledare och författarna av arbetet.
6.4 Databearbetning
Enkätsvaren från förskollärarna samanställdes och analyserades genom att de ställdes upp i olika teman och cirkeldiagram där procenten från svarsalternativen tydligt framgick.
Cirkeldiagrammet visade tydligt resultat i Google formulär men de valdes att renskrivas i Word Excel. De öppna och de kombinerade svarsalternativen lästes igenom noggrant flera gånger. Under denna bearbetning togs fem olika teman fram utifrån förskollärarnas svar som sedan samanställdes i resultatredovisningen. Under dessa teman skrevs det ner en sammanställd tolkning av förskollärarnas svar samt några citat till varje tema. Patel
14
och Davidson (2019) ger exempel på en empirinära kvalitativ bearbetning, som påminner om den fenomenografiska arbetsgången. Där beskrivs att analysen börjar med att forskaren upprepande gånger läser igenom svaren från de öppna frågorna, efter ett antal genomläsningar kan forskaren börja se mönster i svaren. Utifrån det ges forskaren möjlighet att skapa preliminära kategorier och efter bearbetning av svaren kan citat tas ut till dessa kategorier. Att varva kombinerad text med citat kan göra tolkningen av svaren tydliga för läsaren.
6.5 Etiska ställningstaganden
Forskningsetik är något som omfattar frågor kring forskning och etik, vilka etiska krav forskaren har samt etiska krav på forskningens innehåll. Något som är viktigt inom forskningsetiken är hur medverkande personer behandlas (Vetenskapsrådet, 2017).
Codex och Vetenskapsrådet (2017) redogör för fyra allmänna huvudkrav på forskning som kallas informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Dessa huvudprinciper beskrivs här nedan och redogörs hur de har följts i denna studie.
Informationskravet handlar om att forskaren ska ge ut information till deltagarna om studien innan undersökningen kan utföras. Information om syftet ska förklaras och hur undersökningen ska genomföras, deltagarna ska också informeras om att de kan avbryta sitt deltagande när de vill och att deltagandet är helt frivilligt. Samtyckeskravet handlar om att undersökningsdeltaganas samtycke ska inhämtas innan undersökning. Är det större insamlingsmetoder så som postenkät krävs inte samtycke i förhand. Det är då viktigt att informationen från informationskravet står med i enkätformuläret, genom att deltagarna svarar och enkäten är ifyllt har deras samtycke lämnats. Nyttjandekravet handlar om att all insamlade data och alla uppgifter om enskilda personer bara får användas för forskningen. Konfidentialitetskravet handlar om att alla uppgifter som samlats in ska vara hemliga och förvaras där obehöriga inte kan ta del av dem (Codex och Vetenskapsrådet, 2017).
Deltagarna i denna studie fick information om studien och dess syfte i missivbrevet. I informationen beskrevs det att alla deltagare kommer vara anonyma och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Det förklarades även att alla uppgifter kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas åtkomliga för utomstående.
15
6.6 Reliabilitet och validitet
Löfdahl, Hjalmarsson och Franzén (2014) menar att reliabilitet handlar om att den data som samlas in till en studie sker på ett noggrant sätt samt i tillräcklig mängd för att göra det möjligt att dra slutsatser av det. Vidare menar författarna att det är av stor vikt att studien struktureras noggrant och tydligt för att sedan kunna kopplas till syftet.
Reliabiliteten i denna studie grundar sig bland annat i den mängd insamlade data som samlats in. Den data som samlats in kan kopplas till syftet, resultatet samt slutsatserna i studien, detta kan i sin tur ses som en fingervisning som pekar åt samma håll. Dessutom grundar sig studiens data i respondenter som har visat intresse samt har kopplingar till studiens syfte och frågeställningar, nämligen förskollärare. Reliabiliteten i studien synliggörs även i respondenternas svar detta eftersom respondenterna fått möjlighet att svara på frågorna med egna ord. Dock kan reliabiliteten diskuteras ur den aspekt att respondenternas svar kan variera beroende på exempelvis svarstillfälle eller
sammanhang, detta innebär bland annat att inga garantier kan ges om att
respondenternas svar ser likadant ut vid en annan tidpunkt. Utöver detta kan också reliabiliteten i studien diskuteras i relation till metoden av datainsamlingen, detta eftersom det inte till 100% kan garanteras att alla respondenter är utbildade
förskollärare. Vidare beskriver författarna begreppet validitet, validitet handlar om att samla in data till studien noggrant och uteslutande. Det är betydelsefullt att hela tiden ha i åtanke att det man gör svarar till studiens syfte och inte till något annat. För att samla in data till denna studie har enkätundersökning gjorts, detta för att på kort tid få in så många svar som möjligt vilket i sin tur höjer reliabiliteten. Denna insamlingsmetod gör det möjligt att få svar på studiens syfte, som handlar om förskollärares syn på arbetet med barns psykiska ohälsa. Genom att enkäten är utformad med både öppna och slutna svarsalternativ samt formulerade på ett tydligt sätt höjs validiteten för denna studie.
Frågorna är utformade på ett sätt där respondenterna har möjlighet att svara exakt vad de tycker, tänker och tror utifrån deras kunskaper och erfarenheter. I det stora hela menar författarna att reliabilitet i en studie handlar om trovärdighet och noggrannhet medan validitet handlar om giltighet och meningsfullhet (ibid.).
16
7 Resultat
Denna studie undersöker förskollärares syn på psykisk ohälsa, vilka metoder de använder samt om det finns några stödfunktioner i förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa.
Resultatet i undersökningen kommer att redovisas i diagram och i några skilda teman.
Diagrammen visar svaren från de sluta svarsalternativen samt delar av de kombinerade svarsalternativen. De skilda teman redovisar de öppna svarsalternativen och de teman som tagits fram är: barns psykiska ohälsa, miljöns påverkan, relationernas betydelse, förskolans förebyggande arbetssätt för barns psykiska ohälsa och förskollärares behov av stöd och utbildning i arbetet med barns psykiska ohälsa. Under varje tema som tagits fram kommer även citat från förskollärarna att redovisas för att stärka dessa teman.
7.1 Diagramresultat
Här nedan presenteras resultatet av de slutna svarsalternativen i form av diagram.
Diagram 1
Resultatet i diagram 1 visar att 96,2% av förskollärarna (51 stycken) säger att det finns psykisk ohälsa hos barnen i förskolan, medan 0% menar att det inte finns och 3,8% (2 stycken) svarar att de inte vet.
Ja 96,2%
Nej 0%
Jag vet inte 3,8%
FINNS PSYKISK OHÄLSA HOS
BARN I FÖRSKOLAN?
17 Diagram 2
I diagram 2 visar resultatet att 100% (samtliga 53 förskollärare) svarade ja på frågan om miljön har en betydande roll för barns psykiska ohälsa.
Diagram 3
Resultatet i diagram 3 visar att 92,5% (49 förskollärare) anser att arv och genetik är en bidragande faktor till psykisk ohälsa medan 7,5% (4 förskollärare) svarade att de inte tror att det är en bidragande faktor till psykisk ohälsa.
Diagram 4
Nej 0 %
Ja 100%
HAR MILJÖN EN BETYDANDE ROLL FÖR BARNS PSYKISKA HÄLSA?
Ja 92,5%
Nej 7,5%
TROR DU ATT ARV OCH GENETIK ÄR EN BIDRAGANDE FAKTOR TILL
PSYKISK OHÄLSA?
Ja 75,5%
Nej 24,5%
HAR DU ERFARENHET AV ATT ARBETA MED BARN SOM LIDER AV
PSYKISK OHÄLSA?
18
I diagram 4 visar resultatet att 75,5% (40 förskollärare) har erfarenhet av att arbeta med barn som lider av psykisk ohälsa och 24,5% (13 förskollärare) svarade att de inte har erfarenhet att arbeta med barn som lider av psykisk ohälsa.
Diagram 5
Resultatet i diagram 5 visar att 77,4% (41 förskollärare) svarade att arbetslaget arbetar med att förebygga psykisk ohälsa, varav 22,6% (12 förskollärare) svarade att arbetslaget inte gör det.
Diagram 6
I diagram 6 visar resultatet att 96,2% (51 förskollärare) svarade att relationen mellan barn och förskollärare har en betydelse för förebyggandet av barns psykiska ohälsa och 3,8%
(2 förskollärare) svarade att relationen mellan barn och förskollärare inte har någon betydelse.
Ja 77,4%
Nej 22,6%
ARBETAR ARBETSLAGET MED ATT FÖREBYGGA PSYKISK OHÄLSA?
Ja 96,2%
Nej 3,8%
HAR RELATIONEN MELLAN BARN OCH FÖRSKOLLÄRARE BETYDELSE
FÖR FÖREBYGGANDET AV BARNS
PSYKISK OHÄLSA?
19 Diagram 7
Resultatet i diagram 7 visar att 18,9% (10 förskollärare) svarade att de har någon form av utbildning inom arbetet med psykisk ohälsa varav 81,1% (43 förskollärare) svarade att de inte har det.
Diagram 8
Resultatet i diagram 8 visar att 77,4% (41 förskollärare) svarade att de inte får tillräckligt med stöd i arbetet med barns psykiska ohälsa medan 22,6% (12 förskollärare) svarade att de anser att de får tillräckligt med stöd.
Ja 18,9%
Nej 81,1%
HAR DU NÅGON UTBILDNING INOM ARBETET MED PSYKISK OHÄLSA?
Ja 22,6%
Nej 77,4%
ANSER DU ATT DU FÅR
TILLRÄCKLIGT MED STÖD I ARBETET
MED BARNS PSYKISKA HÄLSA?
20 Diagram 9
Resultatet i diagram 9 visar att 75,5% (40 förskollärare) svarade att det inte finns en gemensam plan i verksamheten för hur psykisk ohälsa hos barn ska hanteras varav 24,5%
(13 förskollärare) svarade att det finns en gemensam plan.
Resultaten av enkätsvaren kommer att analyseras, jämföras och kopplas ihop med tidigare redovisad litteratur för att kunna stärka eller skildra förskollärarnas tankar och erfarenheter.
7.2 Skilda teman
Under denna rubrik presenteras resultatet från de skilda teman som tagits fram i denna studie utifrån de öppna och kombinerade svarsalternativen.
7.2.1 Barns psykiska ohälsa
I enkäten framgår det att majoriteten av förskollärarna definierar psykisk ohälsa med att inte må bra och använder begrepp som oro, stress, nedstämdhet, depression och ångest.
En del av förskollärarna beskriver att det är svårt att sätta ord på psykisk ohälsa men att det innebär att man inte mår bra av olika anledningar.
”Det är svårt att svara men när individen inte känner sig bra pga. någonting kortare eller längre perioder” (Förskollärare 35).
”När man på något sätt mår dåligt, känner stress, oro, svårt att sova, nedstämdhet etc.” (Förskollärare 37).
”Svårt att sätta ord på, när man mår dåligt och känner ångest, svårt att sova, det kan även påverka det sociala livet i många fall” (Förskollärare 22).
Ja 24,5%
Nej 75,5%
FINNS EN GEMENSAM PLAN I VERKSAMHETEN FÖR HUR PSYKISK
OHÄLSA HOS BARN SKA
HANTERAS?
21
”Psykisk ohälsa kan vara att man känner oro, är ledsen, nedstämd eller exempelvis bekymrad” (Förskollärare 9).
En fråga i enkäten handlade om hur man kan ana att ett barn lider av psykisk ohälsa. Där beskrev majoriteten av förskollärarna att barn kan visa det genom aggression, utåtagerande, nedstämdhet, ledsamhet, sömnsvårigheter, orolighet och beroende av närhet. Några av förskollärarna förklarade att det kan synas genom att barnet inte kommer för sig i leken och har svårt i det sociala samspelet. De beskriver även att barn kan visa psykisk ohälsa genom att de drar sig undan, inte vill delta i aktiviteter att de hellre är i vuxet sällskap. En del av förskollärarna beskriver att när barn äter sämre samt visar någon tendens till magont eller huvudvärk kan misstankar skapas att barnet har psykisk ohälsa.
”När barn går undan och inte riktigt är "med" i verksamheten på samma sätt som andra barn. Man kan ana att ett barn lider av psykisk ohälsa när de visar sig arg eller irriterad ofta, eller har magont/huvudvärk ofta. Visar oro” (Förskollärare 37).
” Om barnet ändrar sitt beteende mönster, drar sig undan, blir passiv, eller utåtagerande osv” (Förskollärare 34).
” Barn som är otrygga, rädda, vilsna, utåtagerande, inbundna, klängiga, barn som går tillbaka i utvecklingen” (Förskollärare 22).
” Barnet kan vara ledset, oroligt, rädd och utåtagerande. Ett barn som behöver mycket närhet och uppmärksamhet kan också visa tecken på psykisk ohälsa, likväl som att barn som håller sig undan även kan visa tecken på psykisk ohälsa”
(Förskollärare 9).
” Det är argt, irriterad orolig, ledsen sover oroligt är trött, sover för mycket eller sover för lite, dålig aptit, ont i magen eller huvud” (Förskollärare 17).
Sammanfattningsvis visar detta resultat att förskollärarna beskriver att psykisk ohälsa är svårdefinierbart och att det kan visa sig på barn genom att de är utåtagerande, otrygga, ledsna, irriterande etc.
7.2.2 Miljöns påverkan
Alla 53 förskollärare har på något sätt beskrivit att miljön är en bidragande faktor till barns psykiska ohälsa. 100% svarade ja på frågan om miljön har en betydande roll för barns psykiska hälsa. Förskollärarna svarar bland annat att både miljön på förskolan och barnets hemmiljö är bidragande faktorer till barns psykiska ohälsa. Miljöer som innefattar stress, otrygghet, missbruk, våld både psykiskt och fysiskt, stora barngrupper, dåliga familjeförhållanden, höga krav på barnen, brist på återhämtning, vårdnadshavare med psykisk ohälsa eller brist på rutiner beskrivs bidra till barns psykiska ohälsa enligt
22
förskollärarna. Vidare beskrivs också en icke stimulerande miljö och bristen av omsorg samt att barnen inte blir sedda som bidragande faktorer till barns psykiska ohälsa.
”Personaltäthet, möjligheten till att få fram vikarier, möjligheter till vila och paus.
Hur pass stressade personalen är” (Förskollärare 8).
”Stressade föräldrar, psykiska ohälsa hos vårdnadshavare, missbruk, våld i hemmet, bristfälliga rutiner som t ex sömn o mat” (Förskollärare 12).
”Stora barngrupper, stort ansvar hemifrån som på förskolan” (Förskollärare 32).
”Vuxenvärldens stress” (Förskollärare 44).
”Familjeförhållanden, hemmiljö, otrygghet” (Förskollärare 18)
”Stress, brist på återhämtning eller lugna stunder under sin dag, krav på ständig prestation, utanförskap i barngrupp samt i samhället. Hemförhållanden etc. Stora barngrupper men hög ljudvolym och stressade pedagoger” (Förskollärare 26).
Sammanfattningsvis visar resultatet under denna rubrik att alla förskollärare anser att miljön har en betydande roll för barns psykiska hälsa och att miljöer som är stressande kan påverka barnen negativt i deras mående.
7.2.3 Relationernas betydelse
Diagram 6 visar att 51 av 53 förskollärare anser att relationen mellan förskollärare och barn har en betydelse för förebyggande arbetet av barns psykiska ohälsa. Utifrån det är det många av förskollärarna som beskriver att relationerna är bland det viktigaste i allt arbete i förskolan. De förklarar även att en bra relation kan skapa trygghet samt tillit hos barnen, finns inte en bra relation kan inte barnen nås på samma vis. En av förskollärarna benämner att det är viktigt att förstå vilken viktig roll en förskollärare har för barnen, där det ingår starka relationer som bygger på tillit och trygghet. Vidare menar hen att förskollärare har möjligheter att påverka och bygga barnen inifrån och ut samt att uppdraget som förskollärare ska tas på stort allvar.
Förskollärarna menar att en bra anknytning mellan förskollärare och barn ger möjlighet till förtroende och tillit hos barnet jämtemot förskolläraren. Barnet kan genom en god anknytning eventuellt känna att hen kan berätta för anknytningspersonen om hur hen mår, vad hen känner etc. Dessutom menar flera förskollärare att en god anknytning mellan förskollärare och barn ger förskollärarna goda möjligheter att se samt uppmärksamma om eller när barnet mår dåligt.
23
” Relationen mellan barn och pedagog är det viktigaste i allt arbete i förskolan.
Finns inte en bra relation där barnet känner tillit når vi inte barnen” (Förskollärare 1).
”En bra relation skapar en trygghet hos barnen. i ett stressat samhälle är det viktigt att ha en trygg person/punkt att kunna luta sig tillbaka på. En trygghet som ser vad jag behöver just nu och som man kan lita på” (Förskollärare 25).
” I många fall blir vi en anknytningsperson för barnen, en vuxen som kan stötta upp när andra vuxna inte har förmåga att se barnet hela vägen. Vi kan i många fall också behöva föra barnets talan för att barnet ska få det stöd som behövs för att inte drabbas av psykisk ohälsa” (Förskollärare 26).
” Genom att skapa bra relationer där barnen är trygga nog att känna tillit att här vågar jag berätta, visa, får vara mig själv kan vi också tidigt uppmärksamma hur barnen verkligen mår” (Förskollärare 17).
Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av förskollärarna anser att relationen mellan förskollärare och barn är bland det viktigaste i arbetet på förskolan. Det är genom relationerna en tillit kan skapas som i sin tur kan bidra till ett bra mående.
7.2.4 Förskolans förebyggande arbetssätt för barns psykiska ohälsa
I diagram 4 visas det att 75,5 % av förskollärarna svarade ja i enkäten att de har erfarenheter att arbeta med barn som lider av psykisk ohälsa. De beskriver att de arbetar förebyggande i förskolan genom att de arbetar mycket kring en trygg miljö på förskolan, en trygg miljö enligt några av förskollärarna är när det finns regler och rutiner där barnen får möjligheter att uttrycka sina känslor och åsikter. En del beskriver att det är betydelsefullt att arbeta i mindre grupper med barnen för att skapa lugna och trygga miljöer. Förskollärarna benämner även att ständiga observationer kring barnen och barngruppen är något arbetslaget gör för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.
” Barnen behöver en trygg miljö. Vi som pedagoger har inte alltid kontroll att påverka barnens miljöer utanför förskolan så det är viktigt att kunna erbjuda dem en trygg miljö där de känner sig trygga när de är hos oss på förskolorna”
(Förskollärare 49).
” Strävar efter en trygg miljö med regler och rutiner där barn kan få hjälp att uttrycka sina känslor, bildstöd, hjälpa till i konflikter, kompisskap” (Förskollärare 22).
” Strävar efter att skapa tillåtande och trygga lärmiljöer. Erbjuder en variation i aktiviteter för barnen och kräver att alla barn oavsett ålder får en vila mitt på dagen helt utan krav på prestation” (Förskollärare 13).
24
” Arbetar mycket med tryggheten och även strukturerat innehåll i verksamheten.
Samarbete med kollegorna, observera och diskutera kring verksamheten och barnen, göra uppföljningar” (Förskollärare 34).
Majoriteteten av förskollärarna beskriver att vara en trygg person är till stor vikt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Vidare beskrivs det kring vikten av att lyssna på barnen, ta deras parti, vara närvarande, vara lyhörd, skapa en tillit och relationer med barnen. Flera av förskollärarna benämner att en närvarade förskollärare är av stor betydelse i arbetet med att förebygga barns psykiska ohälsa. En av förskollärarna menar att mobbning är något som kan bidra till psykisk ohälsa, som förskollärare är det då betydelsefullt att vara närvarande i gruppen eftersom det kan påverka att det inte sker några negativa mönster bland barnen. Det i sin tur kan skapa chanser att barnen utvecklar en självkänsla samt tillit till sin egen förmåga.
” Finnas där för dem, vara en närvarande pedagog som lyssnar och talar till dem.
Ser på barnet när jag talar och försöker att alltid hälsa på barnet när det kommer och säga hejdå när barnet eller jag går hem” (Förskollärare 18).
”Noga med att skapa tillit mellan barnen och mig vilket leder till trygghet. Skapa en bra anknytning” (Förskollärare 42).
” Ser till att vara en trygghet för barnen, att skapa goda relationer och finnas där som stöd. Att bygga upp en miljö som ger barnen glädje” (Förskollärare 37).
” Uppmärksamma alla barn, ha koll på barn som på något sätt avviker. Ha nära och god kontakt med vårdnadshavare” (Förskollärare 40).
Under denna rubrik visar resultatet att majoriteten av förskollärarna har erfarenheter av att arbeta med barn som lider av psykisk ohälsa. Förskollärarna menar genom att barnen är omringade av trygga och närvarande förskollärare kan psykisk ohälsa förebyggas hos barnen.
7.2.5 Förskollärares behov av stöd och utbildning i arbetet med barns psykiska ohälsa
Mer än tre fjärdedelar av förskollärarna anser att de inte får tillräckligt med stöd i arbetet med barns psykiska ohälsa samtidigt som fyra femtedelar menar att de inte har någon som helst utbildning inom arbetet med psykisk ohälsa. Flera förskollärare menar att det inte eller sällan pratas om psykisk ohälsa i förskolan.
”Nej för man pratar inte om detta” (Förskollärare 41).
25
”Det pratas inte så mycket om barns psykiska ohälsa som om de vuxnas”
(Förskollärare 40).
”Det är inte så uppmärksammat i förskolans värld” (Förskollärare 47).
”Det pratas väldigt lite om psykisk ohälsa i förskolan” (Förskollärare 9).
”Man talar sällan om detta på förskolan” (Förskollärare 5).
Några förskollärare nämner att det finns specialpedagoger och rektorer att vända sig till men att stödet ändock inte är tillräckligt. Många förskollärare anser att de är i behov och intresserade av utbildning inom ämnet psykisk ohälsa. Förskollärarna önskar att det fanns mer och bättre litteratur samt forskning om psykisk ohälsa som riktar sig mot barn i förskolan, att de blev erbjudna föreläsningar och utbildningar gällande arbete med barns psykiska ohälsa. Några förskollärare nämner att bristen på utbildning och kunskapen om psykisk ohälsa inte prioriteras av rektorer och politiker samt att förskollärarna upplever att det finns en viss okunskap hos rektorer och politiker inom ämnet.
”Skulle vilja ha mycket mer utbildning då det känns som mer och mer förekommande i dagens värld” (Förskollärare 28).
”Skulle behöva mer utbildning i detta, då det är vanligare än man tror”
(Förskollärare 27).
”Behövs mer fortbildning då det är ett växande problem” (Förskollärare 46).
”Hade gärna läst mer o ohälsa hos yngre barn. Den mesta litteraturen handlar om barn i skolåldern” (Förskollärare 39).
Tre fjärdedelar av förskollärarna menar att det inte finns en gemensam plan i verksamheten för hur psykisk ohälsa hos barn ska hanteras.
En sammanfattning av detta resultat visar att en större del av förskollärarna anser att de inte får tillräckligt med stöd i arbetet med barns psykiska ohälsa. Förskollärarna menar det skulle behövas mer utbildning och kunskap inom ämnet, detta eftersom det blir allt mer vanligt med psykisk ohälsa bland yngre barn.
8 Analys
En del av förskollärarna i denna studie anser att psykisk ohälsa är svårt att definiera, det är svårt att sätta ord på psykisk ohälsa. De menar att det kan innebär många olika saker, men något som är gemensamt i deras svar är att man inte mår bra. Deras tankar stärks av
26
Beckman och Hagqvist (2010) och även Socialstyrelsen (2013) som menar att psykisk ohälsa ofta kan upplevas som komplicerat och svårdefinierat, bland annat eftersom det är ett brett område.
Utifrån enkäten och frågan om hur man kan ana att ett barn lider av psykisk ohälsa svarade förskollärarna att psykisk ohälsa kan visa sig genom att barn bland annat är ledsna, oroliga, arga, nedstämda, har svårt att sova, visar tydliga behov av närhet samt har viss problematik med exempelvis lek. Förskollärarnas tankar om hur psykisk ohälsa kan visa sig hos barn kan kopplas samman med Humlebo (2019), hon förklarar att symtomen för psykisk ohälsa bland annat är när en människa känner sig ledsen, är orolig, har svårigheter med sömnen, är arg och irriterad. Förskollärarnas tankar om att barns psykiska ohälsa kan visa sig när de har problem med att leka bekräftas av Almqvist, Lillvist och Granlund (2011) som menar att symtom på psykisk ohälsa hos barn kan visa sig genom att barnet visar svårigheter med kamratrelationer.
Förskollärarnas förebyggande arbetssätt gällande barns psykiska ohälsa tolkar vi i överenstämmelse med den fenomenologiska teorin. Teorin visar vad en människa har för uppfattningar och erfarenheter som kan påverka tankesättet och dess handlingar samt resonemang i olika situationer (Patel & Davidson, 2019). Majoriteten av förskollärarna har erfarenheter av att arbeta med barn som har psykisk ohälsa och de anser att miljön har en stor inverkan på att förebygga barns psykiska ohälsa. Erfarenheterna förskollärarna har påverkar deras tankesätt och utifrån det påverkas deras sätt att resonera och utföra handlingar i verksamhetens miljö. Förskollärarnas tankar om miljön går att koppla ihop med Amqvist, Lillvist och Granlunds (2011) resonemang om miljön på förskolan, de menar att om en miljö ska fungera som skyddande för barnen behövs den ses över. Där är förskollärarens planering och anordning av verksamheten som är en bidragande faktor till att förskolans miljö blir skyddande för barns psykiska ohälsa.
Många av förskollärarna beskrev att de förebygger psykisk ohälsa hos barnen i förskolan genom att de är trygga personer, lyssnar på barnen, är närvarande, tar deras parti, är lyhörd etc. Förskollärare 18 förklarar att hen fokuserar på att finnas där för barnen, vara en närvarande och lyhörd förskollärare. Vidare beskriver hen vikten av ögonkontakt i samtal med barnen och vikten av att alltid hälsa hej samt hejdå vid hämtning och lämning.
Förskollärare 18 skapar förutsättningar till förebyggandet av psykisk ohälsa genom tryggheten samt relationen till barnet och det kan tolkas till den fenomenologiska teorin.
27
En tolkning som kan göras är att förskollärare 18 väljer att förhålla sig på ett sätt som hen är medveten om och vet av tidigare subjektiva erfarenheter och upplevelser att det kommer främja barnens mående.
När förskollärarna svarar på frågan om de anser att dem får tillräckligt med stöd i arbetet med barns psykiska ohälsa svarar några få förskollärare att det finns stöd att få via bland annat specialpedagoger och rektorer. Vidare uttrycker flera förskollärare att det pratas väldigt lite eller i vissa fall inte inget alls om psykisk ohälsa hos barn i förskolan och 74,5% menar att dem inte får tillräckligt med stöd i arbetet med psykisk ohälsa. Detta menar förskollärarna beror på för lite resurser, att det inte prioriteras ekonomiskt, minimal aktuell forskning och litteratur inom ämnet samt okunskap hos ledning. Dessa tankar kan kopplas samman med tidigare redovisad litteratur av Hagqvist (2011) som betonar att det idag finns minimal forskning samt begränsad kunskap om barns psykiska hälsa. Att forska om barns psykiska hälsa och få en ökad förståelse för barns psykiska hälsa är angeläget och av stor betydelse för att ges möjlighet att tillämpa samt främja ett förebyggande arbete med psykisk ohälsa i förskolan.
9 Diskussion
I denna del kommer inledningsvis en diskussion och reflektion kring studiens metod.
Vidare kommer studiens resultat att diskuteras i relation till studiens syfte och tidigare forskning. Därefter kommer denna studies slutsats och avslutningsvis kommer en diskussion om vidare forskning inom studiens område.
9.1 Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. I relation till studiens syfte och svaren som söktes valdes det att göra både en kvalitativ och kvantitativ enkätstudie. Genom att göra både öppna, slutna och kombinerade svarsalternativ gav det ett brett utbud av svar att utgå ifrån eftersom de olika svarsalternativen ger respondenterna olika möjligheter till att svara på en fråga. Som Bjørndal (2005) beskriver det ger de slutna svarsalternativen ingen information hur respondenterna tänker, medan de öppna kan ge mycket information hur de tänker med egna formuleringar och kombinerade svarsalternativen ger möjligheter till en blandning av detta. När svarsalternativen till denna studie skapades var tanken att få fram mycket erfarenheter och egna formuleringar från respondenterna för att få ett djupt
28
och förståeligt resultat. Hade det skapats en enkät med bara slutna frågor hade inte svarsalternativen förmedlat någon djupare information om respondenternas tankar och erfarenheter. Roos (2014) beskriver att samla in olika sorters data kan ge större möjlighet till att få svar på sitt syfte och närma sig verkligheten.
Anledningen till att enkätmetod valdes var för att nå ut till många olika respondenter på kort tid och få ett brett utbud av svar samt. Genom att enkäten skapades och skickades ut i Facebookgrupper gav det möjligheter till många svar och totalt fick denna studie 53 svar. Enkäten valdes att stoppas eftersom målet låg på 50 svar till denna studie. Roos (2014) beskriver att trovärdigheten för en studie handlar om dess noggrannhet och en tillräcklig mängd insamlade data. I och med att enkäten besvarades av 53 förskollärare kan denna studie ses som en fingervisning, detta med tanke på att slutsatserna och resultatet pekar åt samma håll.
I frågeställningarna beskrivs att intresset ligger i att undersöka förskollärarnas syn och inte övrig personal inom förskolan. I och med att vi använt oss av Facebook finns en viss problematik i trovärdigheten för respondenternas utbildning, vi kan bara hoppas och får lita på att respondenterna som utgivit sig vara utbildade förskollärare talar sanning.
Att göra en enkätundersökning ses först och främst som positivt för denna studie eftersom det gav många svar på kort tid, möjlighet till förskollärares erfarenheter och åsikter, både svar som riktas till studiens syfte och även fria formuleringar från respondenterna.
Metoden som använts i denna studie har diskuterats och jämförts med intervju som metod, bland annat har diskussioner skett om möjligheten till fördjupande svar i enkät respektive intervjumetod. I en intervju finns det möjlighet för respondenterna att ställa frågor om något anses vara otydligt, det finns möjligheter att forskaren kan ställa följdfrågor, möjlighet att upptäcka detaljer som annars inte märks samt en förståelse för respondenternas perspektiv (Bjørndal, 2005).
9.2 Resultatdiskussion
I denna del kommer en del av resultatet att diskuteras i jämförelse med tidigare litteratur och forskning. Diskussionen kommer handla om förskollärares erfarenheter och syn på barns psykiska ohälsa, metoder som används i det förebyggande arbetet samt vilka stödfunktionerna som är önskvärda/bristfälliga i arbetet med barns psykiska ohälsa.
29
Sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa kommer att uppmärksammas och diskuteras kort. Denna del kommer redovisas genom tre huvudrubriker, i form av studiens frågeställningar.
Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. Följande frågeställningar har använts:
- Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa?
- Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa?
- Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa?
Resultatet i denna studie visar att de allra flesta förskollärarna har en gemensam och likvärdig syn på barns psykiska ohälsa, samt vilka metoder förskollärarna använder och tror är betydande i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa. Vidare visar resultatet vilka stödfunktioner som finns för förskollärarna i arbete med barns psykiska ohälsa samt att kunskapen om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan enligt förskollärarna är minimal och bristande både hos dem själva men även hos skolledningar,
rektorer och politiker.
9.2.1 Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa?
Förskollärarna i studien visar sig ha en gemensam syn på vad psykisk ohälsa innebär och en likvärdig syn på barns psykiska ohälsa. Förskollärarna anser att psykisk ohälsa är svårdefinierbart men de kan se om barnen har psykisk ohälsa genom att de går undan, inte är med i lekar, nedstämda, visar aggression, vill ha närhet, svårt att sova och äta etc.
Som förskollärare 9 beskrev det så kan det både handla om att barnet håller sig undan likaväl att de behöver närhet och uppmärksamhet. Det finns många olika tecken på psykisk ohälsa, därav är det viktigt som även framkommit i resultatet att fokusera på relationen till barnen. Partanen (2019) beskriver att förskollärarnas relationskompetens är till stor vikt för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och enligt förskollärarna i denna studie är relationen bland det viktigaste i allt arbete i förskolan. Detta är även något vi själva upplever är till stor vikt, genom att man som förskollärare känner barnen och kan se deras signaler finns det möjlighet att upptäcka barns psykiska ohälsa. Om inte relationerna är uppbyggda och förskollärarna inte känner barnen riskerar det att barnens tecken på psykisk ohälsa inte uppmärksammas, hur ska en förskollärare kunna tolka att
