Varför skiljer sig segregering åt i två kommuner med många likheter?
En jämförelse av Kungälvs och Trollhättans segregering
Why does segregation differ in two municipalities with many similarities?
A comparison of Kungälv’s and Trollhättan’s segregation
Linn Odengard & Linnéa Skott
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Samhällsvetenskaplig metod och uppsats
7,5 högskolepoäng
Handledare: Sascha Benes
Examinator: Linnea Saltin
2018-06-04
Abstract
The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring.
Keywords
Segregation, immigration policy, housing policy, migration history, housing history, ethnic segregation, socio-economic segregation, the Swedish million program, Kungälv municipality, Trollhättan municipality.
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostads- och invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i
fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.
Nyckelbegrepp
Segregering, invandringspolitik, bostadspolitik, invandringshistoria, bostadshistoria, etnisk segregering, socioekonomisk segregering, miljonprogrammet, Kungälvs kommun, Trollhättans kommun.
Innehållsförteckning
1 Introduktion 1
1.1 Inledning 1
1.2 Problemformulering 1
1.3 Syfte samt frågeställningar 2
1.4 Disposition 2
1.5 Bakgrund 2
1.5.1 Sveriges bostadshistoria sedan 1950 ur ett makroperspektiv 3
1.5.2 Neo-liberalism 4
1.5.3 Sveriges invandringshistoria sedan 1950 ur ett makroperspektiv 4
1.5.4 Främlingsfientlighet 6
1.5.5 Översikt Kungälvs kommun 6
1.5.6 Översikt Trollhättans kommun 7
2 Forskningsöversikt samt litteraturgenomgång 8
2.1 Tidigare forskningsteorier 8
2.2 Centrala begrepp 10
3 Metod 12
3.1 Metodval 12
3.2 Urval 12
3.3 Genomförande 12
3.4 Validitet samt reliabilitet 13
3.5 Etik 13
3.6 Analys av metodvalet 14
4 Resultat 15
4.1 Historiens betydelse 15
4.1.1 Kungälv 15
4.1.2 Trollhättan 15
4.2 Nutida segregering i respektive kommun 16
4.3 Framtidsvision 17
4.3.1 Kungälvs kommun 17
4.3.2 Trollhättans kommun 18
5 Analys 19
5.1 Teori om fysisk utformning samt stigmatisering 19
5.1.1 Bostadspolitik 19
5.1.2 Invandringspolitik 19
5.1.3 Framtidsstrategi 20
5.2 Teori om neo-liberalism 21
6 Slutsats och rekommendationer för framtiden 24
6.1 Slutsats 24
6.2 Rekommendationer för framtiden 24
Referenslitteratur 26
1 Introduktion
1.1 Inledning
Sverige är Europas femte största land, har en yta på 447 400 kvadratkilometer och består av cirka tio miljoner invånare. Detta gör Sverige till ett av de länder med lägst befolkningstäthet i världen med 24 medborgare per kvadratkilometer. Dock är fördelningen i vårt avlånga land ojämn, 85% av alla människor lever på en yta som är 1,5 % av hela landet. Den ojämna fördelningen gör att våra samhällsplanerare har stora utmaningar när samhället ska vara socialt hållbart och jämlikt vart du än bor (SCB, 2015). Bostadssegregering blir en stor utmaning när vårt samhälle växer allt snabbare, detta medför också kostnader och problem för samhället. Vi kommer därför jämföra två kommuner, Kungälv samt Trollhättan som i praktiken liknar varandra men har stora skillnader när det kommer till segregering.
Jämförelsen sker på grund av att vi vill se varför segregeringen skiljer sig i två lika kommuner, olikheterna gör att Sverige varken är socialt hållbar eller jämlikt. Varför har Trollhättan ett av landets högsta index när det kommer till bostadssegregering, medan Kungälv ett av de lägre? Trollhättan ligger på andra plats över mest segregerade kommun med ett index på 50, vilket innebär att 50% av Trollhättans kommuninvånare behöver
omfördela sig för att inte ha segregering. Denna siffra har ökat med 4% sedan 2005. Kungälv däremot har ett index på 24% och deras segregering har minskat med 4% sedan 2005 (Halth
& Sundling, 2016). Problematiken ligger i att det ökar i en kommun men minskar i en annan, trots att kommunerna på pappret är lika. Varför det är på detta sätt ska vi få svar på i denna uppsats.
1.2 Problemformulering
Segregering är något som finns i våra samhällen i olik hög grad, en låg grad segregering kan leda till trygghet och gemenskap medan för mycket kan skapa fragemtering och utanförskap (Lilja, 2013). Arbetet med att förebygga segregering är inte helt lätt eftersom normer och sociala strukturer är svåra att ändra på. Vi har därför valt att titta på två av landets
kommuner som har stora skillnader när det kommer till segregering. Kommunerna valdes eftersom de har mycket likheter i historia, visioner samt mål men stor skillnad i segregering.
1.3 Syfte samt frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att förstå varför segregering skiljer sig åt i två kommuner med liknande historia, framtidsvisioner samt geografiskt läge. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt tre frågeställning, genom detta hoppas vi få klarhet i kommunernas arbete kring segregering och därigenom förstå varför segregering kan vara så olik i två kommuner med mycket gemensamt. För att kunna klargöra detta kommer vi först titta tillbaka i historien och se om den forna bostads- samt invandringspolitiken kan ha påverkat dagens segregering, efter detta kommer en jämförelse om kommunernas nutida arbetssätt och slutligen jämföra kommunernas framtidsstrategier.
❖ På vilka sätt har den förda bostadspolitiken påverkat kommunernas nuvarande segregation?
❖ På vilka sätt har den förda invandringspolitiken påverkat kommunernas nuvarande segregation?
❖ Vilken av kommunernas framtidsstrategier är bäst lämpad för att minska segregationen?
1.4 Disposition
Bakgrunden för arbetet redogörs i introduktionen där även frågeställningarna introduceras.
Senare i arbetet presenteras teorierna vi har arbetat efter samt tidigare forskning som legat till grund för vår uppsats. Därefter presenteras metoddelen där vi redogör vilken typ av datainsamling vi använt oss av för att nå fram till vårt resultat. I resultatdelen presenteras vår empiri som är en slutprodukt av de resultat vi nått med hjälp av våra intervjuer samt tidigare forskning, efter detta kommer en analys där vi kopplar ihop vår empiri med våra teorier.
Uppsatsen avslutas med en sammanfattning och rekommendationer för framtiden.
1.5 Bakgrund
För att besvara våra frågeställningar måste vi först klargöra för bostads- samt
invandringshistoria ur ett makroperspektiv, på detta sätt kommer vi få klarhet i äldre
strukturer som kan ha påverkat dagens segregering. Vidare kommer en förklaring om främlingsfientlighet för att förstå de sociala strukturerna i samhället samt en förklaring om neo-liberalism för att få inblick i bakgrunden till en av våra teorier. När detta är förklarat redogörs Kungälv samt Trollhättan översiktligt för att få förståelse för respektive kommuns mål samt hur deras historia kan ha påverkat den nutida segregeringen på olika sätt.
1.5.1 Sveriges bostadshistoria sedan 1950 ur ett makroperspektiv
Sveriges bostadshistoria har inte alltid sett likadan ut, för ungefär 70 år sedan började staden förvandlas i och med urbaniseringen. Innan 1950 bodde fler på landsbygd än i städer vilket kom att ändras när välståndet ökade efter slutet på andra världskriget. I och med slutet på kriget försvann ransoneringen av konsumtionsvaror vilket ledde till att man fick det bättre och folk nu hade råd att konsumera mer och det kapitalistiska samhället tog fart (Björk et al, 2008).
Då Sveriges industri blommade under 1970-talet behövde man mer arbetskraft vilket gjorde att arbetskraftsinvandringen ökade markant under det man kallar rekordåren, 1946-1975.
Främst kom invandring från Finland, forna Jugoslavien samt Italien,
arbetskraftsinvandringen i kombination med många födda barn gjorde att bostadsbristen blev ett faktum i städerna (Allmännyttan, u.å). För att lösa bostadsbristen som uppstod påbörjade man byggnationen av miljonprogrammet, en miljon bostäder skulle uppföras i Sverige under en period på tio år. Bostäderna byggdes snabbt och med hög standard. Problematik uppstod dock då det blev för många lägenheter på ett begränsat område, många med liknande livsstil hamnade på samma ställe vilket påverkade den sociala strukturen negativt (Allmännyttan, u.å). I början på 1970-talet producerades fler bostäder per capita än någon annanstans och man hade äntligen löst bostadsbristen. Till slut byggdes mer än vad som efterfrågades eller behövdes och i slutet på miljonprograms-eran var det svårt att bromsa produktionstakten och flertalet lägenheter stod outhyrda. Idag motsvarar miljonprogrammet drygt en fjärdedel av det svenska bostadsbeståndet (Säll, 2011).
I slutet på 1970-talet började invånarna finna intresse för småhus, radhus och villor istället.
Man hade nu möjlighet att bo på annat sätt då inkomsterna ökade samt att man som husägare kunde göra avdrag på bostadsräntor (Larsson & Molander, 2009). Efter denna era började man istället förtäta städerna när bostadsbristen återigen uppstod under 1980-talet,
förtätningen skedde med olika typer av bostäder (Björk et al, 2008). Den nutida
bostadsutvecklingen i Sverige kan mätas från 2000-talet där bostäder byggs mer klimatsmart och för att bevara historia. Hur framtidens bostadsutveckling kommer se ut är svårt att
förutspå, men redan i dagsläget uppger 255 av landets 290 kommuner att det är underskott av bostäder, detta är en ökning på 72 kommuner på bara två år. Kommunerna uppger att läget är svårast för nyanlända samt unga, och att det största underskottet på bostäder är just för nyanlända (Boverket, 2017). För att råda bot på den bostadsbrist som finns måste 710 000 nya bostäder byggas till 2025, detta innebär 88 000 nya bostäder per år vilket känns snarlikt miljonprogrammet (Höjer, 2017).
1.5.2 Neo-liberalism
Den svenska neo-liberalismen tog fart i slutet av 1960-talet, ideologin innebär att man vill minimera statens inverkan på samhällsutvecklingen och istället överlåta den åt privata
aktörer. Man anser att detta ska leda till ett rättvisare samt mer jämlikt liv där individen ska få tillgång till privata egendomar. Neo-liberalismen är en ideologi som är baserad på
marknadsekonomin, ett synsätt där man tror att marknadsekonomin ska styra samhället till rättvisa (Christophers, 2013). Sverige har sedan efterkrigstiden internationellt setts som ett socialt-liberalt land där man värnar om sin befolkning genom välfärd. Men efter att neo- liberalismen kom till Sverige ändrades attityden, bostadsmarknaden är ett tydligt exempel på vart neo-liberalismen började sin utveckling. Innan 60-talet hade man som ägare av en bostad en procentuell insats i bostadsrättsförening baserat på hur mycket du köpt lägenheten för.
Men i och med neo-liberalismen ändrades denna bostadslag, nu ägde alla i samma förening lika mycket, oavsett vad du köpt lägenheten för. Fastighetsägarna kunde istället sätta högre priser på sina lägenheter än vad du som köpare fick som andel i bostadsföreningen.
Byggherrarna fick helt enkelt mer pengar som de kunde plocka ut som vinster eller investera i nya bostäder på ett sätt som inte varit möjligt innan (Christophers, 2013). Detta menar
Christophers var första steget till att bostadsmarknaden blev en marknad för företagare istället för svenska folket som tidigare. Då marknaden blev för företagare istället för
befolkningen blev de redan mest utsatta grupperna ännu mer utsatta då priserna kom att öka och bostadsmarknaden kom att präglas av segregering. Segregeringen till följd av de ökade priserna gynnade företagarna, de gick alltså med vinst på bekostnad av segregeringen (Christophers, 2013).
1.5.3 Sveriges invandringshistoria sedan 1950 ur ett makroperspektiv
En faktor som har bidragit till den segregering vi har idag är vår invandringshistoria. Invandring förknippas idag allt mer ihop med segregering och det är främst den etniska segregeringen som man tänker på när man hör ordet segregering (Lilja, 2013). Sverige har internationellt sett varit ett av de mest solidariska länderna när det kommer till invandringspolitik efter andra krigstiden.
Under 50-talet var Sverige i stort behov av arbetskraft eftersom industrin hade tagit fart, arbetspolitiken kom att styras efter invandringspolitiken. De nordiska länderna ingick i ett gemensamt arbetsavtal, där invånare i respektive land fick möjlighet att jobba i grannländerna utan visum. Man tog även bort visumkravet från andra länder (Motallaodds, u.å).
Arbetskraftsinvandringen var den dominerande invandringen fram till 70-talet, det fanns flyktinginvandring dock förhållandevis låg. Under denna tid var det brist på läkare, och man arbetade för att få hit utländska läkare. Därför sänktes kraven på språkkunnighet och det blev fri invandring för alla oavsett härkomst. Trollhättan var en av de städer som tog emot mycket balter samt Östeuropér.
Motståndet till den öppna invandringen ökade och nu kom invandringen på agendan hos politikerna, LO (Landsorganisationen) fick i uppgift att kartlägga hur man skulle integrera de olika minoriteterna. Invandringen var på sin höjd i början på 1970, 78 000 människor
invandrade. Dock infördes ett stopp i invandringspolitiken på grund av lågkonjunkturen som startade 1972. Under 1980-talet ökade anknytningsinvandringen, detta innebar att släktingar kunde flytta till anhöriga i Sverige. Människor på flykt kom att fördubblas i världen för att under 1990-talet bestå av 50 miljoner människor, orsaken att folk flydde var krig och fattigdom. Sverige var ett av de länder som fick högt asylsökande. Den svenska
invandringspolitiken tog en ny riktning, till flyktingpolitiken. Sverige fick immigranter från andra länder än tidigare, så som Afrikas horn, Chile, Libanon. Invandring under 60- och 70- talet bestod av arbetare från alla möjliga klasser i samhället. Men invandringen under 80- och 90-talet var människor som oftast inte hade varken utbildning eller pengar, svårigheterna med interagering blev nu större. Arbetslösheten och bostadsbristen i landet gjorde det svårt för de nyanlända att komma in i den Svenska samhället (Svanberg & Tyden, 1998).
1.5.4 Främlingsfientlighet
I takt med att flyktinginvandringen växte under 70- och 80 talet ökade främlingsfientligheten.
Arbetskraftsinvandringen under 50- och 60 talet hade inte haft något större motstånd, men flyktinginvandringen ställde helt andra krav på samhället och kostnaderna för att få in de nyanlända i samhället blev höga. Detta samtidigt som Sverige gick in i en lång
lågkonjunktur, där det var brist på både arbete och bostäder. Många svenskar upplevde detta som ett samhällshot. De kulturella och språkliga skillnaderna ställde till problem istället för att vara en tillgång. Debattklimatet förändrades, tidningarna skrev ofta om kriminalitet och smuggling som något orsakat av invandrare, man till och med kategoriserade det kurdiska folket som en hög riskfaktor till Palmemordet 1986. Rasismen hade blivit öppen, och 1991 kom det första rasistiska partiet med i riksdagen sedan 1930-talet (Svanberg & Tyden, 1998).
1.5.5 Översikt Kungälvs kommun
Kungälv är idag en kommun som har god tillväxt och utveckling, där visionen är att öka från 44 000 invånare till 50 000 år 2020 (Kungälv, 2018). Kungälv ligger strax norr om Göteborg och har en god kollektivtrafik till storstaden som gynnar deras tillväxt. I översiktsplanen från 2010 beskrivs det att utvecklingsplanen ska gå efter de hållbarhetsmål som finns nationellt, där social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet ska ligga i fokus (Kungälvs kommun, 2012). Trots att Kungälvs kommun är välmående finns det fattigdom och socialt marginaliserade områden där utanförskapet varje år kostar samhället en miljard kronor. I Kungälvs kommun konstateras det att 8 % av deras invånarna bor i utsatta områden och de har 40 % större risk för att hamna i utanförskap (Kungälvs kommun, 2016).
Tack vare industrins framgång i Kungälv kom befolkningstillväxten att öka markant under 1900- talet. En av de industrier som haft betydelse för Kungälv är ABC fabriken som öppnade 1909, där producerades sportutrustning till alla länder i Skandinavien. Det var Kungälvs största arbetsplats och 1932 var det Skandinaviens största sportindustri. I samband med
flyktingströmmen 1950 kom en stor andel arbetskraftsinvandrare till ABC fabriken, fabriken lades dock ner 1970 och blev då uppköpt av Volvo (Arkivportalen, 2014). I takt med att befolkningen fortsatte att öka efter 1950-talet påbörjades en ny era av bebyggelse i Kungälv.
Från att ha varit en småbyggdsstad med mycket inslag av trädgårdar samt parker blev det mer
fokus på funktionalismen, vilket kom att få betydelse för utformningen av miljonprogrammet (Archidea AB, 2013). Bostadsbristen som härjade i Sverige i slutet av 60-talet samt början av 70-talet ledde till att Kungälv byggde ett miljonprogramsområde som bromsade den rådande bostadskrisen. Dock uppstod det segregerings problem i samband med miljonprogrammets utformning, detta är något vi kommer återkomma till (Lilja, 2013).
1.5.6 Översikt Trollhättans kommun
Trollhättan ligger vid sydspetsen av Vänern och ca 10 mil norr om Göteborg, har ett invånarantal på 58 000, målet är att öka till 70 000 invånare år 2030 (Trollhättans stad, 2018). Trollhättans vision är att bygga för alla medborgare samt arbeta för att vara en innovativ stad (Trollhättans stad, 2014). Trollhättans övergripande mål är att ge förutsättningar för en långsiktig hållbar stad med en helhetssyn på ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Att alla i staden ska ha en god livskvalité med jämlikhet och trygghet (Trollhättans stad, 2014). Den största problematiken i Trollhättan är segregeringen, år 2015 var kommunen Sveriges näst mest segregerade (Halth &
Sundling, 2016). Det finns ett tydligt mönster i Trollhättan där stadsdelar sydöster om Göta Älv utmärker sig särskilt med miljonprogramsområden där låg medelinkomst, låg andel
eftergymnasial utbildning samt högre andel arbetslösa än i andra stadsdelar. Tittar man på motsatt sida älven, den västra, är istället siffrorna tvärtom (Trollhättans stad, 2014). För att få en tydlig bild på hur grov segregeringen är så skiljer det sju år i medellivslängd för män och fem år för kvinnor beroende på om du bor sydost om Göta Älv gentemot den västra sidan (Trollhättans stad, 2014).
En av Trollhättans största industrier och arbetsgivare var SAAB, Svenska Aeroplan Aktiebolaget, som startade sin verksamhet 1937. En av kommunens största kriser var ett faktum när GM (General Motors) 2009 meddelade att man tänkte lämna sin investering, två år senare, 2011 gick SAAB i konkurs och tusentals Trollhättebor blir arbetslösa (Juhlin, 2016). SAAB har varit en stor tillgång för Trollhättan, främst efter andra världskriget då många nya jobb skapades. Under den tiden var det en stor andel finländare som jobbade i fabriken, så många att informationsskyltningen inne på SAAB var på svenska och finska berättar Larsson1. Idag består en tiondel av Trollhättans invånare av sverigefinnar (Sköld, 2016).
1Anders Larsson historielärare Birger Sjöberggymnasiet, samtal den 21 april 2018.
2 Forskningsöversikt samt litteraturgenomgång
2.1 Tidigare forskningsteorier
Gunnel Forsbergs bok, Planeringens utmaningar och tillämpningar (2013) kommer ligga till stor grund i vår teoridel då den förklarar segregering ur två perspektiv som passar uppsatsen.
Tidigare teorier i boken visar att den fysiska utformningen i vårt samhälle orsakar
segregerade områden, att segregering är ett rumsligt ting som skapas i form av omgivning och dess utförande. Vissa forskare menar att den fysiska utformningen är orsaken till segregering och inte de sociala strukturerna som finns i samhället förklarar Lisbeth Söderqvist (Lilja, 2013). Lilja menar att marginaliserade områden ger marginaliserade människor, så konsekvensen av den fysiska utformningen är människor som blir exkluderade i samhället. Resultatet av att man ser fysisk utformning som den bakomliggande orsaken till segregering blir att man endast ser problemet ur ett utifrånperspektiv där man problematiserar den “problemfyllda förorten” och ser denna som utgångspunkt för planering (Lilja, 2013).
Planering ur detta perspektiv fokuserar på den byggda miljön och hur man genom fysisk planering ska bygga bort segregering genom blandad bebyggelse för att attrahera olika typer av människor. Genom detta menar Lilja (2013) att man inte får marginaliserade områden i lika stor utsträckning vilket i sin tur genererar mindre marginaliserade människor. Man glömmer lätt av människorna i områdena när man endast fokuserar på den fysiska
utformningen och på så sätt får man inte tillgång till deras nätverk, identitetsskapande platser och vad människorna värdesätter i sitt närområde. När man missar dessa mänskliga kvalitéer är det svårt att planera för människorna och vad de behöver och saknar, resultatet blir ofta ännu mer marginaliserade områden till följd av den fysiska utformningen då man endast ser till utifrånperspektivet.
Ytterligare en teori som nämns i Gunnel Forsbergs bok är att problemet inte ligger i den fysiska utformningen utan i hur vi problematiserar och stigmatiserar områden med segregation (Lilja, 2013). Att forskningen om segregeringen i själva verket skapar utanförskap och fördomar gentemot dessa områden. Därför kan man inte säkerhetsställa hur vidare den fysiska
utformningen är den bakomliggande orsaken till problemet eller om det är våra sociala normer och fördomar. Med det menar Lilja (2013) att segregering är något som
vi skapar. För att kunna förstå denna teori bör man se den ur ett inifrånperspektiv där man ser
till människorna. Att det är hur människorna agerar som skapar segregering genom deras tankesätt, synsätt samt handlingar. Det är hur man väljer att bosätta sig på andra områden än de som ses som segregerade på grund av att de är just segregerade, på så sätt väljer man bort vissa områden i samhället och skapar en större segregering. Det finns två olika dimensioner inom denna teori om stigmatisering, dels föreställningen hos dem som befinner sig utanför de marginaliserade områdena och de som befinner sig i områdena, alltså de boende (Lilja, 2013). Respektive dimension påverkar stigmatiseringen och respektive dimension har olika synsätt på de marginaliserade områdena. De som befinner sig utanför är ofta dem som bidrar till den största segregeringen då de ser områden ur ett visst synfält som ofta är präglat av fördomar och negativa tankar (Lilja. 2013). De som däremot befinner sig på insidan behöver inte alls se områdena på samma sätt utan upplever oftast en helt annan syn på sitt
bostadsområde. De är medvetna om vad de från utsidan tycker, men när man bor i det själv är det ens hem och därför upplevs det på ett annat sätt, oftast positivare och man ser inte lika stor problematik med sitt bostadsområde (Lilja. 2013).
Att få två olika perspektiv inom samma område tycker vi är otroligt bra då vi får två olika infallsvinklar. Dock är det viktigt att förstå att bägge teorier går hand i hand och en förändring inom segregering är svår att nå om man inte ser till bägge teorier. Att endast ändra den fysiska utformningen kommer inte fungera utan man måste ändra strukturer i samhället som bidrar till den stigmatisering som finns idag. Oavsett hur mycket man bygger spelar det ingen större roll då befolkningen fortfarande har samma synsätt, alltså måste man arbeta från bägge ändar för att få en förändring (Lilja, 2013).
Den tredje och sista teorin vi kommer förhålla oss till är synen på neo-liberalism i samhället.
I rapporten A Monstrous Hybrid: The Political Economy of Housing in Early Twenty-first Century Sweden (Christophers, 2013) beskrivs det hur neo-liberalismen har påverkat vår bostadsutveckling i olika steg. Detta har inneburit att Sverige gått från att vara en
välfärdsstat till en stat med inriktning på privatisering och vinster. Neo-liberalism är en ideologi som härstammar från den klassiska liberalismen med en modernare inriktning på marknadsekonomi som är baserat efter dagens samhälle. Neo-liberalismen strävar efter att minimera statsmakten eftersom det kommer leda till frihet, rättvisare liv och egendomar för individen (Christophers, 2013). Målet med neo-liberalism är att statens regleringar och ingripande ska minska i samhället och därför ge utrymme till den privata marknadens expansion. Man tror att privatisering är det mest effektiva sättet att minska kostnaden för
staten och att marknads konkurrensen som skapas kommer leda till en rättvisare marknad.
Men det är här som Christophers inte håller med, utan han menar att det istället leder till ett mer ojämlikt samhälle som ökar samhällsklyfta och att detta är något som vi kan se i privatiseringen av bostadsmarknaden (2013). Genom denna teori kommer vi få förklaringar till respektives kommuns synsätt på förtätning och förändring i de segregerade områdena.
Genom uppsatsens gång kommer man som läsare delges hur Kungälv och Trollhättan ser på segregering och vilka insatser som behövs för att minska den, och genom den neo- liberala teorin kan man koppla deras insatser till strategierna som respektive kommun har.
Dessa tre teorier är valda på grund av att vi genom dessa kommer kunna besvara vårt syfte samt våra frågeställningar. Teorierna i Forsberg (2013) kommer till stor del kunna förklara varför det ser ut som det gör i respektive kommun då synsätten mellan kommunerna skiljer sig åt. Den neo-liberala teorin ligger till stor grund för att förstå varför bostadsutvecklingen har sett ut som den gjort i Sverige men även i respektive kommun i nutid men även i framtid.
2.2 Centrala begrepp
Segregering - Människor i samhället delas upp på grund av olika aspekter såsom religion, hudfärg, inkomst mfl. Man bor till exempel i en stadsdel där det bara bor folk med liknande livsstil (Nationalencyklopedin u.å).
Invandringspolitik - Principerna som reglerar utländska medborgares rätt att bosätta sig i Sverige (Nationalencyklopedin u.å).
Bostadspolitik - Principerna för staten samt kommunernas officiella förpliktelser med bostadsförsörjning och boendeförhållanden i fokus (Nationalencyklopedin u.å).
Invandringshistoria - I uppsatsen redovisas Sveriges invandringshistoria översiktligt sedan 1950.
Bostadshistoria - I Uppsatsen redovisas Sveriges bostadshistoria översiktligt sedan 1950.
Etnisk segregering - Rumslig uppdelning av befolkningsgrupper på grund av etnicitet och etniska grupper (Nationalencyklopedin u.å).
Socioekonomisk segregering - Rumslig uppdelning på grund av olika ekonomiska-, sociala- och yrkesgrupper (Forsberg, 2013).
Miljonprogrammet - Program för att bygga bort den rådande bostadsbristen i Sverige under perioden 1965-1974. Under detta tidsspann byggdes över en miljon bostäder i Sverige (Boverket, 2014).
3 Metod
3.1 Metodval
För vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där intervjuerna har utgått från detsemistrukturerade upplägget. Den kvalitativa metoden passade bäst för vår uppsats då vi ville få mer utförliga svar samt ställa följdfrågor vilket inte är möjligt i samma utsträckning i den kvantitativa metoden. Det semistrukturerade upplägget gjorde det enklare för oss att ha naturliga samtalsövergångar som inte skulle styra våra informanter mot ett specifikt svar.
Detta gjorde att vi fick ta del av informantens verklighetsuppfattning utan att vi ska ha påverkat svaren. Med detta metodval fick vi ut den information vi behövde av
samhällsplanerare i respektive kommun (David & Sutton, 2016).
3.2 Urval
När vi skulle välja kommuner för vår uppsats ville vi ha två kommuner med nära geografiskt läge, liknande framtidsvisioner samt mål, någorlunda lika invånarantal men skillnad när det kom till segregering. Urvalet blev då Kungälv samt Trollhättan, respektive kommun har
pendlingsmöjligheter att ta sig till storstaden Göteborg på dryga 40 minuter samt lika mål och visioner för framtiden. Den stora skillnaden mellan kommunerna är deras segregering,
Trollhättan har ett av landets högsta index som ständigt ökar medan Kungälv har ett lägre index som minskar. I denna metod använde vi oss av selektivt urval, detta då vi under tidigare
arbetsgång bestämt vilka kommuner som skulle granskas och vilken typ av tjänsteman vi ville få kontakt med. För att hitta rätt population fick vi först hitta informanter med rätt utbildning och kunskap inom respektive kommun. Vårt urval baserades på det selektiva urvalet, detta eftersom informanterna vi ville komma i kontakt med skulle ha den kunskapen
vi eftersökte (David & Sutton, 2016). Informanterna som kommer redovisas i uppsatsen är alltså informanter från Kungälv samt Trollhättan som bägge är utbildade samhällsplanerare.
3.3 Genomförande
Vid kontakt innan intervju fick informanterna själva bestämma i vilken miljö vi skulle befinna oss i. Intervjuerna blev inspelade med informanternas godkännande och vi var två som intervjuade för att säkerhetsställa att vi inte missar någon information. Intervjun bestod
av tre kärnfrågor som skulle ge svar på frågeställningarna utan att vara ledande,
intervjufrågorna finns att läsa i bilaga 1. Intervjun inleddes med lättsamt prat, som övergick till demografiska frågor. Detta för att få fram viktig bakgrundsfakta, därefter kom våra kärnfrågor (David & Sutton, 2016). Efter intervjuerna transkriberades innehållet så vi kunde hitta teman och plocka ur nyckelord. Nyckelorden skrevs sedan ner och informanterna fick valet att själv titta igenom nyckelorden för att bekräfta att vi uppfattat informationen rätt, detta hjälpte oss sortera innehållet. Efter att nyckelord tagits ut kunde vi koda intervjuerna för att hitta teman som hjälpte oss hitta likheter och meningsskiljaktigheter mellan kommunerna, kodningen blev sammanfattningsvis induktiv. De koder som vi kunde urskilja var manifesta koder (David & Sutton, 2016). Vi valde att inte kategorisera svaren då vi tycker att alla svaren är viktiga, därför finns inte någon hierarki mellan nyckelorden.
3.4 Validitet samt reliabilitet
Validitet mäter hur väl uppsatsen lyckats svara på våra frågeställningar samt hur vidare vår fakta är relevant för uppsatsen. Då syftet är att förstå varför kommunernas segregering skiljer sig åt var det högst relevant att få kontakt med kunniga samhällsplanerare från varje
kommun vars vardagliga arbetsuppgift är att jobba med kommunens segregering. Deras deltagande har haft betydelse för hur vidare vi kunde hitta skillnader i deras arbetssätt och avgörande för svaret på våra frågeställningar. Deras deltagande gjorde att validiteten för vår uppsats blev hög. Reliabilitet mäter hur trovärdig vår fakta är samt om informationen
kommit fram på ett säkert sätt. Då intervjun förhöll sig efter den kvalitativa metoden blev det svårt att veta hur vidare vårt medverkande påverkat informanternas svar, men då det var första gången vi genomförde intervjuer är det möjligt att det påverkade. Dock är
reliabiliteten för vår uppsats ändå god då vi intervjuat kompetenta tjänstemän (David &
Sutton, 2016). Reliabiliteten för vårt resultat skulle bli högre om vi hade utfört fler intervjuer inom respektive kommun, på detta sätt hade vi fått större inblick och mer information. Om vi hade utfört fler intervjuer hade vår reliabilitet ökat, men validiteten skulle också kunna minska då alla inte skulle vara lika pålästa inom ämnet.
3.5 Etik
Informanterna på respektive kommun delgavs fakta innan intervjun om vårt arbete samt dess syfte. I informationen angavs deras rättigheter som att deras namn ej skulle anges, det är
endast deras yrkestitel samt arbetsgivare som är väsentlig för uppsatsen. Informanterna kunde när som avbryta samtalet eller välja att inte svara på frågorna. Kommunikationen skedde först via mejl. Frågorna under intervjun ställdes på samma sätt där formuleringen och ordvalet var likvärdigt, detta anser vi viktigt för att förutsättningarna skulle vara densamma för informanterna (David & Sutton, 2016).
3.6 Analys av metodvalet
Då vi valde att använda oss utav kvalitativ metod i intervjuform har detta påverkat resultatet något enormt. Genom detta metodval har vi kunnat få fram betydelsefulla svar och tankar från respektive kommuns samhällsplanerare, utan deras medverkan hade ett resultat inte varit möjligt att nå. Det är svårt att säga vilka konsekvenser vårt resultat får och hur det kommer att påverka. Förhoppningsvis vill respektive kommun läsa vår uppsats och ta till sig det vi har kommit fram till och se över sitt arbetssätt.
4 Resultat
4.1 Historiens betydelse
Det som bägge kommuner påstår är att den forna bostads- samt invandringspolitiken har bidragit till den segregering som finns idag. Då man förr behövde arbetskraft var det naturligt att man hade en hög grad invandring vilket i sin tur ledde till bostadsbrist. Resultatet blev prisvärda bostäder som kom att kallas miljonprogrammet, dessa områden drog till sig en stor del av invandrarna och därför finns hög grad etnisk segregering i bägge kommuner i
dagsläget.
4.1.1 Kungälv
Arbetskraftsinvandringen har i Kungälv haft stor betydelse för dagens segregering. När fabrikerna växte i Kungälv ökade arbetskraftsinvandringen och bostadsbristen blev ett tydligt problem förklarar Kungälvs informant. Många av de som arbetade i Kungälv bodde på områden som Komarken eller Ytterbyvägen som på den tiden var nya funktionalismbostäder som byggts i ändamål för att stoppa bostadsbristen. När fabrikerna sedan lades ner blev dessa områden “socialbidrags områden” där de arbetslösa från fabriken bodde. Den långa lågkonjunkturen gjorde det svårt för medborgarna att skaffa nya jobb och socioekonomisk segregering blev ett tydligt problem. Den utformningen som funktionalism bidragit med gjorde att isoleringsproblemen blev större och den etniska segregeringen ökade. Informanten från Kungälv hävdar att dessa historiska händelser är orsaken till segregeringsproblematiken som idag finns i Kungälv.
4.1.2 Trollhättan
I Trollhättans fall var det industrierna som krävde mycket arbetskraft och
arbetskraftsinvandringen var hög. Det informanten från Trollhättan menar är att ju mer invandring en kommun har, desto mer invandring får kommunen. Invandring genererar alltså invandring. En stor del av Trollhättans arbetskraftsinvandring bosatte sig i
miljonprogramsområdena vilket resulterade i områden med hög grad utlandsfödda. Följden av detta blev etnisk segregering då svenskfödda flyttade därifrån. Trollhättans informant menar att de svenskfödda flyttade på grund av stök och oroligheter från unga vuxna som hade
arbetskraftsinvandrat. När industrierna senare lades ner stod många lägenheter tomma, just på Kronogården i Trollhättan stod som mest 400 lägenheter tomma. För att fylla dessa tomma bostäder sänktes hyrorna, och helt plötsligt hade personer med sämre ekonomi råd med att bo i miljonprogramsområdena. Detta bidrog till ökning av den socioekonomiska segregering i Trollhättans mest utsatta områden menar Trollhättans informant. På grund av att industrin
minskade samt lades ner stod många utan arbete i Trollhättan, detta menar informanten bidrog till segregering i områden med lägre bostadspriser som miljonprogramsområdet.
4.2 Nutida segregering i respektive kommun
I denna del delas inte texten upp efter kommunerna utan styckena är efter frågorna vi ställt i vår intervju för att du som läsare lättare ska uppfatta skillnaderna i kommunernas svar.
I frågan om vem som har ansvaret för segregering svarade bägge informanterna ganska likt.
Både Kungälvs och Trollhättans informant menar att ansvaret ligger hos politikerna inom både kommunal, regional och riksnivå. Kungälv menar även att det är dem som kommun som bär ett ansvar för hur segregeringen ser ut. Trollhättan svarade även att byggherrarna har ett ansvar för att bygga mer inkluderande, eftersom de styr vilka bostäder som ska byggas. Med detta konstateras att man har liknande uppfattning om vem som ansvaret för att förebygga segregering, med undantaget att Kungälv ser sig själva som ansvariga och Trollhättan ser även byggherrarna som ansvarig aktör.
Vi frågade hur kommunernas segregering ser ut idag och vart i kommunen som problemen finns. Kungälvs informant svarade att de är två områden som har segregerings problem, Komarken och Ytterbyvägen. På Ytterbyvägen är det socioekonomisk segregering som är dominerande, orsaken grundar sig i dålig variation på bostäder där låg hyra gör att
människor med låg inkomst hamnar på ett begränsat område. I Komarken är det både etnisk- och socioekonomisk segregering som är dominerande. Orsaken tros främst vara på grund av miljonprogrammets utformning. Den fysiska utformningen (funktionalismen) har lett till dålig genomströmning av människor med olik livssituation samt dålig variation på bostäder svarade Kungälvs informant. Enligt Trollhättans informant är hela kommunen segregerad, alla stadsdelar har olika typer av invånare med olik inkomst och härkomster. Staden är väldigt uppdelad i “vi och dom” vilket bidrar till segregering. Mest segregerade området är
Kronogården där det är ett miljonprogramsområde. Man tror på samma sätt som Kungälv, att den fysiska omgivningen i miljonprogrammet har bidragit till segregering i detta område.
Här är kommunerna eniga, bägge kommuner konstaterar att miljonprogrammets fysiska utformning är en faktor till nutida segregerings problem i respektive kommun.
Vidare frågade vi vilka insatser som finns i dessa utsatta stadsdelar för att minska
segregeringen. Kungälvs informant svarade att de rustar upp områdena, exempelvis genom att byta fasader, göra parker samt att blanda bebyggelser. Skolan har varit en viktig del för att nå ut till ungdomarna i området, och man har därför lagt mycket pengar på att skolan ska vara en trygg mötesplats. Fritidsaktiviteter och ungdomsgårdar har varit högt prioriterade i området. Det har även anställts tre socionomer som enbart jobbar med social hållbarhet för dessa områden berättar Kungälvs informant. Trollhättans informant menar att det är svårt att förklara vilka insatser de jobbar med eftersom att hela kommunen är så pass segregerad, ett generellt arbetssätt finns inte. Det kommunen jobbar med är förtätning av sina stadsdelar med fler bostadstyper för att locka olika typer av människor. Man förhandlar även med byggherrar så det ska byggas 50% hyresrätter och 50% bostadsrätter för att få en mer blandad
befolkning. Även Trollhättan satsar på mötesplatser i vardagen såsom lekplatser där man redan från tidig ålder kan möta personer med annan livsstil. Det vi kan fastställa är att kommunerna har liknande insatser i utsatta områden, men Kungälv har ett mer distinkt arbetssätt genom exempelvis sin anställning av socionomer i dessa områden.
4.3 Framtidsvision
4.3.1 Kungälvs kommun
För att minska segregeringen i framtiden krävs strategier. Kungälvs informant berättade att man sedan 2014 har jobbat med en social detaljplan som består av 12 stycken olika
indikationer där man kollar på arbetslöshet, utbildning, lön, livslängd med mera. Detta för att få en övergripande bild på hur omfattande segregerings problemen är i kommunen samt se vilka områden som behöver direkta insatser eller långtidsverkande insatser. Kungälvs
informant berättar att översiktsplanen underlättar deras framtida arbete och ger en tydlig bild på hur man i framtiden bör agera.
4.3.2 Trollhättans kommun
Trollhättans informant svarade att de jobbar med att få bort segregeringen genom att investera pengar i de mest utsatta områdena genom att bland annat rusta upp områdena. Att få kvinnor mer engagerade i samhället ser Trollhättan som en framtidslösning då informanten menar att kvinnorna ofta är förtryckta i de segregerade områdena. Alltså måste kvinnorna lämna hemmen och knyta egna kontakter samt nätverk för att i framtiden få jämlikhet. I kommunernas framtida arbete fick vi någorlunda lika svar, Kungälv använder sig av sin sociala detaljplan för att kartlägga vart insatser och byggnationer bör placeras för att bli av med sin segregering. Trollhättan satsar på förtätning av mixad bebyggelse inom alla stadsdelar för att råda bot på hela stadens segregering.
5 Analys
I detta kapitel delas inte texten upp efter kommunerna utan efter teorierna. För att lätt kunna kunna koppla samman materialet med teorierna har vi valt att göra på detta sätt för att kunna urskilja mönster mellan kommunerna och hur de förhåller sig till respektive teori.
5.1 Teori om fysisk utformning samt stigmatisering
5.1.1 Bostadspolitik
Lilja (2013) skriver om teorin att segregering är ett resultat av den fysiska utformningen vilket även kom att bli vårt resultat i den historiska aspekten. Bägge kommuners informanter konstaterade att den forna stadsplaneringen samt invandrings- och bostadspolitiken har kommit att forma det nutida samhället och dess segregering. Att både Kungälv och Trollhättan haft en hög arbetskraftsinvandring gjorde att befolkningen sköt i höjden i samband med babyboomen och helt plötsligt stod man med bostadsbrist liksom resten av Sverige. Staten bestämde sig för att uppföra miljonprogrammet vilket blev prisvärda lägenheter på liten yta, och hit flyttade många av de som invandrat på grund av att priserna var överkomliga. Miljonprogrammet gjorde att många med liknande livssituation hamnade på liten yta vilket skapade en socioekonomisk segregering, då det även var många invandrare bidrog det till den etniska segregeringen. Precis som Liljas teori (2013) beskriver är det den fysiska utformningen som har skapat den segregering som finns i respektive kommun. Att miljonprogramsområdena byggdes i bägge Kungälv och Trollhättan gjorde att många nya medborgare flyttade hit, framförallt i Trollhättan där deras informant berättade att 400 lägenheter stod tomma. De tomma lägenheterna gjorde att priserna sjönk och helt plötsligt hade en större del av befolkningen råd att bo i miljonprogramsområdena. I Kungälv berodde flytten till miljonprogramsområdena på grund av nedläggningen av fabriker menar deras informant och området blev snabbt klassat som ett “socialbidrags område”.
5.1.2 Invandringspolitik
I och med den höga invandring som skedde under miljonprogramsåren ökade även
främlingsfientligheten, helt plötsligt kom invandrare som inte arbetskraftsinvandrade utan var
flyktingar. Sverige gick snabbt från att vara ett öppet och välkomnande land till ett land med ett hårt debattklimat och man såg invandrare som kriminella. I och med det förändrade klimatet ökade stigmatiseringen. Fördomarna mot invandrarna ökade och
miljonprogramsområdena där många invandrare bodde fick allt sämre rykte och dessa områden klassades som farligare och oroligare än andra områden i samhället. Att
främlingsfientligheten ökade skapade stigmatisering i samhället vilket också har varit en bidragande faktor till segregeringen, precis som Liljas teori (2013) om att det är våra normer och fördomar som skapar segregering. Exempel på detta kan man se i Trollhättans kommun där informanten menade att områden där invandrare bodde i sågs som stökiga vilket gjorde att infödda svenskar flyttade till andra områden. Därför kan man fråga sig om områdena egentligen var mycket stökigare än andra i samhället eller om det var
stigmatiseringen som gav denna bild och förvärrade segregeringen.
Att segregering är vanligare i miljonprogramsområden gör att man lättare stigmatiserar dessa, vilket leder till en ännu större segregering i och med de rykten och fördomar som finns. Hur vi har stigmatiserat områden har gjort att de fått ett visst rykte vilket har varit bidragande till segregering i bägge kommuner. Ryktet i Kungälv om Komarken som “socialbidrags område”
har gjort att denna plats inte lockar till sig en viss typ av människor och detta leder till en segregering då människor med olika typer av livssituation delas upp i samhället. I
Trollhättan är det tydligt hur stigmatiseringen har delat upp staden, som Trollhättans informant menade att infödda svenskar flyttade från Kronogården på grund av stök och oroligheter som arbetskraftsinvandringen bidrog till, och än idag lever dessa fördomar kvar mot området. Hur mycket man än kommer satsa på förtätning genom olika typer av bostäder är det svårt att få bort etiketterna som redan finns på vissa områden, så att så länge
stigmatisering finns kvar gentemot vissa stadsdelar i respektive kommun är det svårt att se en minskad segregering. Detta kan kopplas ihop med Liljas (2013) andra teori om att det är just stigmatiseringen som skapar segregering. Att invånarna karaktäriserar vissa områden som
“bra” och “dåliga” skapar strukturer i samhället som är svåra att bli av med och resultatet av invånarnas stigmatisering blir segregering.
5.1.3 Framtidsstrategi
Det framtida arbetssättet som kommunerna har för att minska segregering skiljer sig något åt, Trollhättan tror på förtätning av blandade hustyper vilket kommer generera olika typer av invånare. Detta sätt går hand i hand med teorin om fysisk utformning, om man bygger bostäder för olika typer av inkomster och livssituationer kommer den fysiska utformningen påverka segregeringen positivt. Genom detta kommer inte “rika” bo där “rika” bor och
“fattiga” kommer inte längre bo där bara “fattiga” bor. Förtätning genom fysisk utformning menar Trollhättans informant är lösningen på deras problematik. Kungälvs informant menar också på att förtätning kommer göra skillnad, men menar också att den sociala detaljplanen kommer göra skillnad. I Trollhättans fall kan man se deras försök att bygga 50% hyresrätter och 50% bostadsrätter som en teori till hur fysisk utformning ska lösa den segregering som kommunen har men informanten i Kungälv menar att det sociala detaljplanen är lösningen vilket betyder att kommunen tror på bägge teorier som lösningen. Den sociala detaljplanen anger 12 strategier som innefattar bägge mål för byggnation som insatser för individerna där man hoppas kunna minska stigmatiseringen genom att bygga nätverk mellan invånarna.
För att jämföra kommunerna och se om vi kan finna svaret på varför de har många likheter men stor skillnad i segregering har våra intervjuer varit till hjälp. Det man kan urskilja är att i sitt sätt att arbeta har respektive kommun någorlunda lika arbetsgång, men när det kommer till synsättet finns det vissa skillnader. Att Kungälv redan antagit en social detaljplan och jobbar efter den kan man se som ett faktor till varför Kungälvs segregering har minskat med 4% sedan 2005. Trollhättan har inte samma typ av lösningar utan försöker få byggherrar att bygga 50% hyresrätter och 50% bostadsrätter, men tyvärr utan större resultat. Detta gör att Trollhättan hamnar i en rävsax, antingen byggs ingenting eller så byggs bara bostadsrätter för personer med högre inkomst. Hur det än blir så blir det problematik, om inget byggs fortsätter man ha bostadsbrist och byggs bara bostadsrätter så ökar segregeringen.
Ska man se till nutiden kan man urskilja vissa likheter i kommunernas arbete såsom förtätning och upprustning. Men likheterna är så pass generella och allmänna, det är säkerligen därför de är just likheter. Varken Kungälv eller Trollhättan har samma arbetssätt eller syn på segregering vilket leder till att de har så pass olika förutsättningar, och det är därför som Kungälv har ett betydligt lägre index av segregering än vad Trollhättan har.
5.2 Teori om neo-liberalism
Kommunerna konstaterade att ansvaret för segregerings problemen är både kommunens och statens ansvar. Detta bevisar att vår teori om neo-liberalismen är med i hur
kommunerna ser på ansvaret för segregering och dess påverkan på bostadsutveckling.
Under 60- och 70-talet var det staten som hade mest makt vilket gjorde att staten kunde garantera likvärdiga kvaliteter i kommunerna, arbetssätten samt bostäderna var på samma sätt vilket gjorde att utfallen också blev mer likvärdigt för kommunerna. Men i och med att Sverige började bli mer neo-liberalistiskt fick kommunerna ett större ansvar och
kommunerna fattade nu egna beslut. Kommunernas politiker fick mer inflytande för hur styrningen och byggnationerna skulle se ut, vilket gjort att kommunerna i Sverige kom att skilja sig åt. Detta är en av orsakerna till varför våra två kommuner skiljer sig åt när de har haft en nästan identisk historia, neo-liberalismens framväxt gjorde att olikheterna i
kommunerna blev tydligare där privatiseringen av bostäder fick betydelse.
Vi kan även med hjälp av deras olika svar på fördelning av ansvaret för segregering se hur neo-liberalismen spelat roll för deras olika arbetssätt med segregering. Trollhättans informant svarade att byggherrarna har ett ansvar för segregering. Här visar Trollhättan att neo-
liberalismen har mer betydelse i deras kommun eftersom de privata byggherrarna styrs av neo-liberalismen. Har kan man lätt koppla trollhättans svar till våran teori om neo-
liberalismens betydelse för bostadsutvecklingen. Hur man gått från att haft statligt styre över bostäder till att nu låta privat byggherrar styr marknaden. Riskerna som finns när man låter neo-liberalismen styra bostads utvecklingen är att samhälleliga problemen som exempelvis segregering är att vinstintresset blir huvudintressent. Detta göra att de mest utsatta i
samhället inte får den prioritering som behövs och deras möjligheter till att påverka blir ännu mindre. Som tidigare nämnts gynnas byggherrarna av en viss grad av segregering vilket kan göra att deras ambitioner går emot kommunens ambitioner. Vilket i sin tur försvårar
Trollhättans arbete med att förebygga segregering. Detta är med sannolikhet en av grunderna till varför Trollhättan har högre segregering än Kungälv i dagsläget.
När man i Trollhättans fall låter vinst aktörer styra bostadsmarknaden gör det också att
långtidsverkande arbeten blir svårare eftersom man inte kan garantera hur intresset på marknaden kommer se ut framtiden. Det visar på att teorin om neo-liberalismens finns tydligt
i Trollhättan. Detta kan försvårar deras framtida arbetet och de riskerar att inte kunna förebygga sin segregeringen på ett hållbart sätt. I Kungälv har man inte samma bild om att byggherrarna har ansvar för segregeringen vilket gör att de själva gjort en social detaljplan för hur man ska förebygga segregering i framtiden. Detta göra att deras framtida arbetssätt skiljer sig åt då Kungälv inte styrs av byggherrarnas intressen utan mer efter hur kommunen ska sätta stopp på segregerings problemen. Därför påverkar den nutida neo-liberalismen även Trollhättans framtida arbetssätt till en oklarhet, man kan omöjligt veta hur marknaden
kommer att se ut om tio år vilket försvårar deras hållbara arbete. Medan Kungälv inte låter neo-liberalismen styra deras hållbarhetsarbete, vilket gör att deras arbete blir mer effektivt.
Sammanfattningsvis kan man se Kungälvs synsätt och strategier som den bästa om man ställer kommunerna mot varandra, hur dem jobbar har påverkat kommunen positivt då segregeringen minskar medan den i Trollhättan ökar där man inte alls har samma typ strategier och synsätt.
6 Slutsats och rekommendationer för framtiden
6.1 Slutsats
Då syftet med uppsatsen var att förstå varför segregering skiljer sig åt i två kommuner med liknande historia, framtidsvisioner och geografiskt läge valde vi tre huvudfrågor för att kunna hitta svaret. Men hjälp av tidigare forskning och teorier om segregering fick vi fram ett resultat på våra frågeställningar som behandlar frågor om hur förd bostads- och
invandringspolitik har kommit att påverka den nutida segregeringen i respektive kommun samt en fråga om kommunernas framtidsstrategier. Resultatet på varför segregering skiljer sig åt i kommunerna beror på många orsaker. De främsta anledningar vi har hittat är det synsättet som respektive kommun har på problemet. Det ligger även viss tyngd i historien, men inte lika mycket som vi trodde sedan innan. Historien för kommunerna är ganska lik, så hur kommunerna arbetar i dagsläget och deras synsätt har vi kommit fram till är varför segregeringen skiljer sig åt. Det neo-liberala samhället påverkar även segregeringen i respektive kommun då man bygger för vinst i olika hög grad i kommunerna. Detta påverkar segregeringen då man i Kungälv bygger mer inkluderade för invånarna i kommunen medan Trollhättan fokuserar på vinst vilket exkluderar en stor del av befolkningen. Synsätten som kommunerna har och deras neo-liberala synsätt är vårt resultat till varför segregeringen minskar i Kungälv medan den ökar i Trollhättan.
Vårt resultat skulle förmodligen mest påverka de två kommunerna som vi jämfört och hjälpa dem i deras fortsatta arbete med segregering. Även andra kommuner kan ta hjälp av de resultatet som vi fått fram, eftersom de kan tillämpa det arbetssätt som är mest effektiva.
Men det finns ingen garanti att det kommer funka lika bra för en annan kommun, då de historiska påverkningarna kan se annorlunda ut för dem. Därför finns det ingen generell mall för hur alla kommuner ska jobba för att få samma resultat som Kungälv.
6.2 Rekommendationer för framtiden
Då vi som tidigare nämnt använt oss av en kvalitativ intervjuform som utvecklar resultatet då reliabiliteten blir högre genom att vi som forskare har fått en omfattande datainsamling. Den omfattande datainsamlingen leder till större kunskap vilket gjort att vi fått en bredare kunskap
om hur och varför segregering skiljer sig åt mellan kommuner. Att använda sig av en kvantitativ metod med exempelvis observationer skulle hjälpt oss att förstå vilken typ av människor som rör sig i respektive kommuns segregerade område. Detta hade gett oss en större koppling till de strukturer som finns och kunnat appliceras på vissa av de teorier vi har använt oss av.
För att följa upp vår studie skulle man i framtiden kunna jämföra med ytterligare kommuner för att få ett större mått på segregeringen och dess skillnader i landets olika delar. Att sedan koppla detta till politiken hade gett en stor förståelse varför vissa kommuner är mer
drabbade än andra. Något annat som skulle kunna fördjupas i framtiden är forskningen om minskningen av Allmännyttan och dess betydelse för ökad segregering.
Referenslitteratur
Archide AB (2013). Kungälv- trästaden mellan de två fästningarna. Hämtat från:
https://www.kungalv.se/contentassets/ccf56a1b12984dea8aea20ea89a52233/riksintressebeskr ivning-vastra-gatan.pdf [2018-05-18]
Allmännyttan (u.å). Historiska epoker. Hämtat från:
https://www.allmannyttan.se/historia/historiska-epoker/ [2018-04-23]
Arkivportalen (2014). Svenska sko och läderindustriarbetareförbundet Kungälv. Hämtad från: http://www3.arkivportalen.nu/svenska-sko-och-laderindustriarbetareforbundet-kungalv/
[2018-05-18]
Björk, C., Nordling, L., Reppen, L. (2008). Så byggdes staden: [stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad]. (2., [uppdaterade och utök.] uppl.) Stockholm: Svensk byggtjänst.
Boverket (2017). Bostadsmarknadsenkäten 2017. Hämtat från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsm arknadsenkaten-i-korthet/ [2018-04-24]
Boverket (2014). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder. Hämtat från:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/ [2018-06- 09]
Christophers, B. (2013) A Monstrous Hybrid: The Political Economy of Housing in Early Twenty-first Century Sweden. Hämtad från:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13563467.2012.753521 [2018-05-30]
David, M., Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. uppl 1:1. Lund:
Studentlitteratur
Forsberg, G. (2013). Planeringens utmaningar och tillämpningar. uppl 2:1. Stockholm: Liber AB
Halth, G., Sundling, J. (2016). Segregationen ökar i 209 kommuner. Hämtat från:
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/segregationen-oekar-i-209-kommuner-24868 [2018-04-04]
Höjer, H. (2017). Därför kan byggboomen inte lösa bostadskrisen. Hämtat från:
https://fof.se/tidning/2017/2/artikel/darfor-kan-byggboomen-inte-losa-bostadskrisen [2018- 04-24]
Juhlin, J. (2016). Saab – mellan hopp och förtvivlan. Hämtat från:
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/turerna-bakom-saabs-konkurs [2018-04-24]
Kungälvs kommun (2016). Behöver vi förändra vårt arbetssätt för att nå ett socialt hållbart samhälle på riktigt? Hämtat från: http://www.kungalv.se/kommun--politik/almedalen- 2016/social-hallbarhet-och-sociala-investeringar/ [2018-04-16]
Kungälvs kommun (2012). Översiktsplan 2010 för Kungälvs kommun antagen av kommunfullmäktige. Hämtat från:
http://www.kungalv.se/contentassets/5410e69f8bf74561a896bb620a2c6cad/op2010- planbeskrivning.pdf [2018-04-16]
Kungälvs kommun (2018), Kommunfakta. Hämtat från: http://www.kungalv.se/kommun- - politik/kommunfakta/ [2018-04-09]
Larsson, U., Molander, L. (2009). Efterkrigstidens bostadsbebyggelse. Hämtat från: http://www.vastarvet.se/siteassets/vastarvet/kunskap-o-
fakta/efterkrigstidensbostadsbebyggelseetapp1.pdf [2018-04-24]
Lilja, E. (2013). Förorten som dröm och verklighet. Forsberg, G. Planeringens utmaningar och tillämpningar. Stockholm: Liber AB. s. 175-193.
Motallaodds (u.å). Flyktingar och invandrare sedan 1930-talet i Sverige. Hämtad från:
http://www.motallaodds.org/factualweb/se/2.3/articles/1930_talet.html [2018-04-25]
Nationalencyklopedin (u.å.). Bostadspolitik. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bostadspolitik [2018-06-08]
Nationalencyklopedin (u.å.). Etnisk segregering. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/etnisk-segregering [2018-06-08]
Nationalencyklopedin (u.å.). Invandringspolitik. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/invandringspolitik [2018-06-08]
Nationalencyklopedin (u.å.). Segregation. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/segregation [2018-06-08]
Regeringen (2018). Regeringen växlar upp arbetet för att bryta segregationen. Hämtat från:
http://www.regeringen.se/artiklar/2018/03/regeringen-vaxlar-upp-arbetar-for-att- bryta-segregationen/ [2018-04-22]
Svanberg, I., Tyden, M. (1998). Tusen år av invandring. 2.Uppl. Stockholm: Gudlunds bokförlag
Statistiska centralbyrå (2018). Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund, ålder, kön och år. Hämtat från:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlS vBakgGrov/table/tableViewLayout1/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 [2018- 05-31]
Statistiska centralbyrå (2015). Urbanisering från land till stad. Hämtat från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/ [2018-05- 18]
Sköld, R. (2016). Stadens stolta sverigefinnar i centrum. Hämtat från:
http://www.ttela.se/nyheter/trollh%C3%A4ttan/stadens-stolta-sverigefinnar-i- centrum-1.4014609 [2018-04-25]
Säll, J (2011). Ombyggnad av miljonprogrammet – information och riktlinjer vid projektledning. Hämtat från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:417330/FULLTEXT01.pdf [2018-04-22]
Trollhättans Stad (2018). Befolkning och statistik. Hämtat från:
https://www.trollhattan.se/startsida/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning- och-statistik/ [2018-04-09]
Trollhättans Stad (2016). Trollhättans historia. Hämtat från:
https://www.trollhattan.se/startsida/kommun-och-politik/kommunfakta/trollhattans- historia/ [2018-04-19]
Trollhättans Stad (2014). Översiktsplan 2013: Plats för framtiden. Hämtat från:
https://www.trollhattan.se/globalassets/dokument/bygga-bo-och-miljo/hallbart- samhalle/op2013/op2013_plats-for-framtiden.pdf [2018-04-20]
Bilagor
Bilaga 1: Intervjumall
Syfte: Vi har fått som uppgift av Karlstads Universitet att skriva en B-uppsats om segregering, där vi har valt att granska två kommuners olikheter på segregering. Under intervju kommer vi ställa cirka 15 frågor till respondenten, som får svara så gott hen kan. Vi kommer att använda oss av kvalitativ intervju. Du som informant kommer förbli anonym i uppsatsen, vilket innebär att vi endast kommer presenterar dina svar utan att avslöja din identitet. Du har rätt att avbryta intervjun eller inte svara på vissa frågor. Vi kommer använda oss av inspelning om respondenten inte har någon invändning på det.
Frågor:
1. Hur länge har du jobbat här?
2. Hur ser en vanlig dag ut för dig?
3. Vad skulle du säga är det största problemet med segregering?
4. Vem bär ansvaret för segregering?
• Kan du förklara varför det är deras ansvar?
5. Vilka områden är mest segregerade i kommunen?
• Varför tror du att det är sån hög segregering i just dessa områden?
6. Har ni några speciella insatser för att motarbeta segregeringen i dessa områden?
• Vilka?
7. Tycker du att kommunen gör tillräckligt för att motarbeta segregering?
• Om inte, vad ska man göra istället/tänka om?
• Om JA, så fråga varför det är så bra och vilka resultat det har gett 8. (Trollhättan varför tror du ni har den näst högsta segregeringen i landet?)
9. (Kungälv varför tror du ni har en lägre segregering än många andra kommuner?).
10. Hur påverkar segregeringen i er kommun den sociala hållbarheten?
11. Tror du äldre stadsideal/planering har lett till ökad segregering i eran kommun?
12. Hur ska man i framtiden forma samhället för att inte få de problem som nämnts tidigare?
13. Finns det något sätt som eran kommun arbetar som skiljer sig från andra kommuner som är bättre eller sämre?
14. (Trollhättan, vi läste om en motion från regeringen där ni ska få pengar varje år fram till 2027 för att arbeta bort segregeringen, hur ska pengarna användas?)
