Patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid Diabetes Typ 2
En litteraturstudie
The patients experience of diet and exercise changes with Diabetes Type 2 A literature review
Nathalie Björnfot Simon Gustafsson
Fakultet för Hälsa, Natur- och teknikvetenskap Omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå
Handledare: Anna Hollsten & Jonas Svanström Examinerande lärare: Jan Nilsson
2020-03-31
SAMMANFATTNING
Titel: Patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid Diabetes Typ 2
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Nathalie Björnfot och Simon Gustafsson Handledare: Anna Hollsten och Jonas Svanström Examinator: Jan Nilsson
Sidor: 29
Nyckelord: Diabetes Typ 2, Upplevelse, Livsstilsförändring, Motion, Kost
Introduktion: Enligt Världshälsoorganisationen var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall relaterades till diabetes under 2016. Kost- och motionsförändringar är en central del i behandlingen av diabetes, vilket kan innebära svåra situationer för patienten. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienten kan uppleva kost- och motionsförändringar i samband med diabetes typ 2.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid diabetes typ 2.
Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks nio steg. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för databassökning. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna återstod tio kvalitativa artiklar.
Resultat: Efter dataanalysen framstod fyra övergripande teman:’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’.
Kostförändringar diskuterades under de tre första teman, medan motionsförändringar tilldelades en egen rubrik.
Slutsats: Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2.
I resultatet framkom det att patienterna i de flesta fall hade en negativ upplevelse av förändringarna. I de fall där patienten upplevde det som positivt hade de lyckats integrera kost- och motionsförändringen i det vardagliga livet.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
Bilaga 1, Artikelmatris ... 4
Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd ... 5
1. Introduktion ... 5
2. Bakgrund ... 5
2.1 Diabetes Mellitus ... 5
2.1.1 Behandling vid DM2 ... 6
2.2 Kost och DM2 ... 6
2.3 Motion och DM2 ... 6
2.4 Sjuksköterskans ansvar ... 7
2.5 Egenvård ... 7
2.6 Personcentrerad vård ... 7
2.7 Problemformulering ... 8
2.8 Syfte ... 8
3. Metod ... 8
3.1 Litteratursökning ... 9
3.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
3.2 Dataurval ... 12
3.2.1 Urval 1 ... 12
3.2.2 Urval 2 ... 12
3.2.3 Urval 3 ... 12
3.3 Databearbetning ... 12
3.4 Forskningsetiska ställningstaganden ... 13
4. Resultat ... 14
4.1 Känslor vid kostförändringar ... 14
4.2 Familj och närstående ... 15
4.3 Sociala och kulturella sammanhang ... 15
4.4 Upplevelsen av motionsförändringar ... 16
5. Diskussion ... 17
5.1 Resultatdiskussion ... 17
5.1.1 Känslor vid kostförändringar: ... 17
5.1.2 Familj och närstående ... 18
5.1.3 Sociala och kulturella sammanhang: ... 18
5.1.4 Upplevelsen av motionsförändringar ... 19
5.2 Metoddiskussion ... 20
5.2.1 Sökningsprocessen ... 20
5.2.2 Urvalsprocessen ... 20
5.3 Klinisk implikation ... 21
5.4 Förslag på fortsatt forskning ... 21
5.5 Slutsats ... 21
REFERENSER: ... 22 Bilaga 1, Artikelmatris
5 Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd
1. Introduktion
Enligt Världshälsoorganisationen [WHO] (2018a) var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt, ungefär 422 miljoner människor levde med sjukdomen år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall kunde relateras till diabetes under 2016. Utvecklingen ser inte ut att minska och har på senare tid ökat i låg- och medelinkomstländer (WHO 2018a). Sjukdomen har etablerats i samhället då inte tillräckligt med preventiva åtgärder har satts in för att motverka sjukdomen (WHO 2018b). Sjuksköterskan har ett ansvar i att arbeta förebyggande och lindrande vid diabetes med ett personcentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen 2018). Vid en personcentrerad vård beaktas alla dimensioner av patienten: det fysiska, psykiska, existentiella och andliga. (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Livsstilsförändringar, där kost- och motion är i fokus, är den primära behandlingen vid diabetes typ 2 (SBU 2009). Det kan uppstå många svåra situationer för patienten i samband med livsstilsförändringar, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
2. Bakgrund
2.1 Diabetes Mellitus
Diabetes mellitus är en sjukdom som kännetecknas av en avstannad eller försämrad produktion av hormonet insulin (Svensk sjuksköterskeförening 2013). Insulin är ett hormon som utsöndras från bukspottkörteln och har som funktion att reglera blodsockernivån. Patienter med diabetes får förhöjda blodsockernivåer i blodet, hyperglykemi, vilket på lång sikt kan leda till komplikationer för patienten. Komplikationerna uppstår främst i blodkärl och nerver (WHO 2018a).
Diabetes är en växande sjukdom, både globalt och i Sverige, och det talas om en hotande diabetesepidemi (Svensk sjuksköterskeförening 2013). År 2018 levde ungefär 440 000 personer i Sverige med diabetes (Nationella Diabetesregistret 2018). Ungefär 2 100 personer dog 2018 till följd av diabetes i Sverige (Socialstyrelsen 2019b).
Diabetes delas generellt sätt in i två grupper: diabetes mellitus typ 1 [DM1] och diabetes mellitus typ 2 [DM2]. Vid DM1 har cellerna i bukspottkörteln som producerar insulin förstörs, vilket resulterar i total insulinbrist. Patienten behöver livslång behandling av insulin tillsatt i form av en injektion (SBU 2009). DM1 debuteras oftast i barn- och ungdomsåldern (Svensk sjuksköterskeförening 2013). Den vanligaste typen av diabetes är DM2 som utgör cirka 80 – 90% av all diabetes. Vid DM2 är insulinkänsligheten nedsatt, vilket innebär att kroppens egen produktion av insulin inte är tillräcklig för kroppens behov (SBU 2009). DM2 debuterar oftast i vuxen ålder (Svensk sjuksköterskeförening 2013). Celik et al. (2019) beskriver att det finns flera riskfaktorer för att utveckla DM2 Riskfaktorerna är en ohälsosam livsstil, exempelvis fysisk inaktivitet, övervikt, fetma, ohälsosam kost, rökning, samt förekomst av DM2 i arvsanlag och med ökad ålder (Celik et al. 2019).
6 2.1.1 Behandling vid DM2
Behandlingen vid DM2 syftar till att minska insulinresistensen i kroppen för att upprätthålla en jämn blodglukosnivå. Detta medför att akuta och långsiktiga komplikationer minskar. Det finns flera olika behandlingsmöjligheter för att målet skall uppnås: livsstilsförändringar, perorala läkemedel samt insulinbehandling. De flesta patienter som har behandlats med läkemedel i fem till tio år kommer att behöva inleda behandling med insulin, då DM2 är en progressiv sjukdom.
Den primära behandlingen för patienter med DM2 är livsstilsförändringar, med fokus på kost- och motionsförändringar (SBU 2009). Patienterna bör få ett strukturerat program från hälso- och sjukvården hur hen kan påverka livsstilsförändringarna (Socialstyrelsen 2018). Tidigare forskning har visat att följsamheten till läkemedelsbehandling vid DM2 är högre än följsamheten vid kost- och motionsförändringar (Broadbent et al. 2011).
2.2 Kost och DM2
Kostbehandling är en central del i behandlingen av DM2. Med en lyckad kostbehandling minskar risken för komplikationer vid diabetes, behovet av läkemedel fördröjs, blodsockret stabiliseras och ger en förbättrad metabol kontroll (Socialstyrelsen 2011).
Enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2010) har lågfettkost samt lågkolhydratkost liknande fördelaktiga effekter på långtidsblodsockret och kroppsvikten hos patienter med DM2. Vid lågfettkost består kosten av mindre än 30 E% av fett. Vid lågkolhydratkost ska högst 40 E% bestå av kolhydrater. Med E% menas energiprocent, det vill säga hur mycket av kostens energiinnehåll som kommer från exempelvis fett eller kolhydrater (SBU 2010). Enligt Socialstyrelsen (2011) finns det flera olika typer av kost och livsmedel som har visat sig ha positiv effekt vid diabetes, vilket ger utrymme att komponera ihop en kost utifrån personliga önskemål. Ett framgångsrikt koncept vid kostrekommendationer är att hitta en kost som behåller så mycket som möjligt av patientens ordinarie kost. Vid behov av en mer radikal förändring är det fortfarande bäst att göra små förändringar under en längre tid (Socialstyrelsen 2011). Socialstyrelsen (2011) beskriver vidare att den kost som ger en bra effekt består av frukt och grönsaker, bönor, linser, ärtor, fullkorn och fisk. Att använda dessa livsmedel i sin nya kost kan i vissa fall räcka. Detta visar sig exempelvis vid en medelhavskost, menar Biesalski (2004). I studien framkommer det att medelhavskost, som vanligtvis har ett högre glykemiskt index, har en positiv effekt på blodsockret. Detta kan bero på en ökad konsumtion av fibrer, omättade fetter tillsammans med ett högre intag av frukt och grönsaker (Biesalski 2004).
2.3 Motion och DM2
Motion, kombinerat med kostförändring, är förstahandsbehandlingen vid DM2 (SBU 2009).
Motion minskar kroppsfettet (Elliott et al. 2006), sänker blodfetterna, sänker blodtrycket samt ökar insulinkänsligheten, vilket ger en positiv effekt på kroppens blodsockernivå. Motion ökar även det psykiska välmåendet och minskar bland annat ångest (Harvard Health Publishing u.å.).
7 Styrke- och konditionsträning har positiva effekter på blodsockernivån. Bäst effekt på insulinresistensen uppnås när träningsformerna kombineras (Harvard Health Publishing u.å.).
Jiang et at (2020) beskriver hur konditionsträning en timme, tre gånger i veckan hjälper till att sänka insulinresistensen och hålla en jämn blodsockernivå. I studien beskrivs vidare att motionsträning hjälper till att minska kroppsfett och sänka halten av dåligt kolesterol (Jiang et al. 2020). För diabetiker är det generellt bättre att träna en till tre timmar efter måltid, då motion har en blodsockersänkande effekt. De som behandlas med insulin bör kontrollera sitt blodsocker innan motion och medta exempelvis glukostabletter som höjer blodsockret snabbt vid behov (Harvard Health Publishing u.å). Trots att motion har stora fördelar på hälsan för patienter med DM2 är följsamheten till motionsförändringar låg (Ausili et al. 2017).
2.4 Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan har ett ansvar att göra en aktuell bedömning av hälsotillståndet hos patienter som söker vård, och har därmed ett ansvar i det förebyggande arbetet vid diabetes. I kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor beskrivs det att sjuksköterskan skall informera, följa upp och hjälpa patienter som befinner sig i riskzonen att utveckla en sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan har ett stort ansvar i att försöka få patienten att inse vikten av sunda levnadsvanor. Minimeras risken att sjukdomen utvecklas, medför det även att patienten undviker komplikationer som sjukdomen kan medföra (Socialstyrelsen 2018;
Svensk sjuksköterskeförening 2017). Det minskar även kostnaden för samhället och sjukvården (Socialstyrelsen 2018)
2.5 Egenvård
SBU (2009) beskriver att egenvård vid diabetes är en av de centrala rollerna inom diabetesvården och utgör den rutinmässiga delen i vården som patienten själv utför. Egenvård beskrivs av Socialstyrelsen (2019a) som utförda hälso- och sjukvårdsåtgärder som bedrivs i hemmet. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att bedöma om en patient är kapabel nog att kunna utföra egenvård, då egenvård kan medföra risker då utförda åtgärder kan ge komplikationer.
Anses patienten vara inkapabel att bedriva egenvård får sjuksköterskan ej lägga över ansvaret på patienten. Det är viktigt att följa upp patienter som utför egenvård då förutsättningar kan förändras. SBU (2009) beskriver att de egenvårdsåtgärder som patienten utför vid diabetes utgår från att uppnå en god blodsockernivå. Detta gör patienten genom en god kosthållning, motion och eventuellt läkemedel. För att patienten skall klara av detta själv behövs utbildning från sjukvårdspersonal (SBU 2009).
2.6 Personcentrerad vård
Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver personcentrerad vård som vård där hela människan uppmärksammas. De behov som patienten kan uppleva, vare sig det är existentiella, andliga, psykiska eller fysiska, skall tillgodoses i lika hög utsträckning. Patientens upplevelse skall bekräftas och respekteras, det är utifrån patientens perspektiv och upplevelse av sjukdom som vården skall utgå ifrån. Patientens levnadsberättelse är i centrum, där faktorer som exempelvis vem hen är idag, vanor, värderingar, behov och personlighet är i fokus. Patienten
8 är delaktig och medbestämmande i vården och det är utifrån detta som sjuksköterskan utformar omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
2.7 Problemformulering
I Sverige levde ungefär en halv miljon patienter med diabetes år 2018, varav cirka 2 100 patienter dog till följd av sjukdomen. DM2 kan leda till följdkomplikationer för patienten och orsaka en stor ekonomisk belastning för sjukvården. Kost- och motionsförändringar är förstahandsvalet vid behandling av DM2, vilket kan innebära stora förändringar i patientens liv.
Tidigare forskning visar däremot att följsamheten till kost- och motionsförändringar är mindre än till farmakologisk behandling, trots positiva effekter på sjukdomen. Många patienter är drabbade av DM2, och fler förväntas drabbas, vilket innebär att sjuksköterskor kommer att möta patienter med DM2 mer frekvent. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat: att beakta hela människan, där patientens perspektiv och erfarenheter är i fokus. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om de upplevelser som patienten kan ha i samband med behandling av DM2, där kost- och motionsförändringar är i fokus. Detta kan skapa bättre förutsättningar till en god följsamhet vid kost- och motionsförändringar, vilket underlättar för patienten och minskar kostnaden för samhället.
2.8 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionförändringar vid DM2.
3. Metod
Studien var utformad som en litteraturstudie, där relevanta artiklar samlades in, granskades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Studien utgick från Polit och Beck (2017) nio steg för planering och genomförande av studien.
1. Formulera syftet med studien
2. Identifiera sökord och val av databaser
3. Sökning efter vetenskapliga artiklar
6. Tolkning av artiklarna
5. Artiklarna läses i sin helhet. Eventuell komplettering av nya
artiklar
8. Analysera och bearbeta artiklarna.
Kategorisera informationen
9. Sammanställning av informationen 4. Granska artiklarna efter relevans och syfte.
7. Kritisk granskning av artiklarna
9 Figur 1. Litteraturstudiens 9 steg enligt Polit och Beck (2017), fritt översatt.
3.1 Litteratursökning
Steg ett i litteraturstudien var att formulera ett syfte till studien, enligt Polit och Becks (2017) nio steg för att genomföra en litteraturstudie. Under steg två bestämdes vilka sökord och databaser som skulle användas. De databaser som användes vid litteratursökningen var CINAHL och PsycINFO, då dessa hade fokus inom omvårdnad och psykologi vilket stämde överens med syftet till litteraturstudien. I databasen CINAHL användes Major Headings (MH) för att få fram rätt sökord vilket resulterade i relevanta artiklar. I databasen PsycINFO användes Thesaurusbegrepp. De MH som användes i Cinahl var: “Diabetes Mellitus, Type 2”,
“Reflection”, “Life Style Changes”, “Self-Management” samt “Exercise”. Frisökning med ordet “Experience” samt “Diabetes Management” gjordes.
Thesaurusbegrepp som användes i PsycINFO var “Type 2 Diabetes”, “Self-Management”,
“Aerobic Exercise”, “ Exercise” och “Diets”.
I steg tre enligt Polit och Beck (2017) utfördes en databassökning, först med varje sökord för sig för att sedan kombinera sökorden med hjälp av Boolean operatorn ”AND” och “OR”.
Sökord som kombinerades med ”AND” resulterade i sökresultat som innehöll valda sökord.
Sökord som kombinerades med “OR” resulterade i sökresultat som innehöll någondera av kombinerade sökorden.
3.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier: Vetenskaplig granskade (peer-reviewed). Publicerade mellan 2015-01-01 och 2020-01-31. Patienter som hade utvecklat DM2. Skrivna på engelska.
Exklusionskriterier: Patienter under 18 år. Litteraturstudier. Artiklar som fokuserade på ett annat perspektiv, exempelvis från ett närståendeperspektiv.
10 Tabell 1. Resultatet av databassökningen i CINAHL. Sökningen genomfördes mellan 20200201 - 20200202
Databas: Sökning: Sökord: Antal träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3:
CINAHL S1 MH Diabetes Mellitus, Type 2 14 354
S2 Experience 85 401
S3 MH Reflection 3 678
S4 MH Life Style Changes 2 708
S5 Self-Management 486
S6 Diabetes Management 1 179
S7 MH Exercise 12 811
S8 (S1) AND (S2 OR S3) 344 22 7 7
S9 S8 AND (S4) 17 5 (5) 0 0
S10 S8 AND (S5) 6 3 (3) 0 0
S11 S8 AND (S6) 23 2 (2) 0 0
S12 S8 AND (S7) 16 3 (1) 0 0
Totalt: 24 7 7
() – interna dubbletter.
11 Tabell 2. Resultatet av databassökningen i PsycINFO. Sökningen genomfördes mellan 20200202 – 20200203.
Databas Sökning Sökord Antal träffar Urval 1: Urval 2: Urval 3:
PsycINFO S1 ThesaurusType 2 Diabetes 951
S2 Experience 100 445
S3 Reflection 9075
S4 Lifestyle Changes 2198
S5 Thesaurus Self-Management 1 344
S6 ThesaurusAerobic Exercise 460
S7 ThesaurusExercise 6380
S8 ThesaurusDiets 2 537
S9 (S1) AND (S2 OR S3) 98 10 2 2
S10 S9 AND (S4) 3 1 0 0
S11 S9 AND (S5) 18 4 (2) 1 1
S12 S9 AND (S6) 4 3 (3) 0 0
S13 S9 AND (S7) 4 4 0 0
S14 S9 AND (S8) 1 1 (1) 0 0
Totalt: 13 3 3
() – interna dubbletter.
12
3.2 Dataurval 3.2.1 Urval 1
Första urvalet gjordes enligt steg fyra i Polit och Beck (2017). Artiklarna granskades genom att läsa titel och abstrakt. De artiklar som inte svarade på studiens syfte eller inklusions-/ och exklusionskriterierna sorterades bort. De artiklar som vid första anblick stämde överens med syftet gick vidare till urval två. Under urval ett lästes 531 stycken titlar och abstrakt, där 37 artiklar ansågs vara relevanta till studiens syfte. Interna dubbletter redovisades i tabellen med
”()”.
3.2.2 Urval 2
Enligt steg fem och sex i Polit och Beck (2017) läste författarna av litteraturstudien de utvalda artiklarna. Artiklarna lästen i sin helhet för att säkerställa att artiklarna stämde överens med litteraturstudiens syfte. För att säkerställa att artiklarna uppfyllde syftet hade författarna ett pappersark med litteraturstudiens syfte uppskrivet framför sig. Enligt Fridlund & Mårtensson (2017) minimeras risken att författarna tog med resultat som kunde vara intressanta, som inte uppfyllde syftet.
Vidare i urval två valdes tio artiklar, då de övriga artiklarna inte svarade på litteraturstudiens syfte eller inklusions- och exklusionskriterier. Det artiklar som exkluderades handlade exempelvis om andra typer av diabetes än typ 2, eller om faktorer som påverkade följsamheten till livsstilsförändringar, snarare än hur patienten upplevde dem.
3.2.3 Urval 3
Urval tre utgick från steg sju enligt Polit och Beck (2017). De tio artiklar som återstod efter urval två granskades kritiskt. Artiklarna kvalitétsgranskades med hjälp av mallen ”Guide to an Overall Critique of Qualitative Research Report” av Polit och Beck (2017). Samtliga tio artiklar ansågs ha god kvalitét och godkändes i granskningen. Artiklarna redovisas i en matris (bilaga 1).
3.3 Databearbetning
I steg åtta enligt Polit och Beck (2017) analyserades och bearbetades artiklarna, för att kategorisera resultatet i olika teman.
Databearbetningen började med att artiklarna skrevs ut och lästes i sin helhet. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades, vilket Forsberg och Wengström (2016) beskrev att det innebar att insamlingen av fakta sker förutsättningslöst inom området. Artiklarna lästes upprepade gånger för att få en god förståelse av artiklarnas innehåll. De lästes först individuella för att sedan diskutera innehållet tillsammans. Författarna markerade sedan artiklarnas resultat var för sig, vilket jämfördes sinsemellan för att se att det överensstämde med varandras uppfattningar. De viktiga punkterna diskuterades och sammanställdes tillsammans. Punkterna användes sedan för att upptäcka likheter och skillnader, vilket enligt Polit och Beck (2017) används för att
13 identifiera viktiga teman. Punkterna markerades med olika symboler för att tydliggöra vilken del i artikeln som belyste respektive tema med hjälp av tematisk analys. De fyra teman som identifierades var: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’motion’. Ytterligare markeringar med olika symboler och färgmarkeringar gjordes i artiklarna, för att lättare kunna identifiera var i texten respektive tema framkom.
Steg nio enligt Polit och Beck (2017) var att sammanställa informationen till ett resultat.
3.4 Forskningsetiska ställningstaganden
Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien hade blivit kvalitetsgranskade i syfte att fastställa att de mötte de forskningsetiska kriterierna. Forskningsetiska kriterier innebär bland annat att det inte får förekomma plagiat eller systematiska avvikelser som kan påverka resultatet signifikant (Polit & Beck, 2017).
Artiklarna som användes till litteraturstudien granskades och översattes av både författarna, först individuellt och sedan tillsammans, för att undvika feltolkningar. Författarna hade ett objektivt förhållningssätt för att minimera risken för vinkling av resultatet. Feltolkningar från engelska till svenska undveks i största mån genom användning av ett lexikon vid bearbetning av artiklarna. Citat som används i resultatet har skrivits på originalspråket för att minimera risken för misstolkning ytterligare.
Författarna arbetade för att inte undanhålla, dölja eller förvränga resultatet som framkommer i studien, vilket enligt Polit och Beck (2017) är att arbeta med ett forskningsetiskt förhållningssätt. Samtliga artiklar som användes till litteraturstudiens resultat refereras till i en referenslista. Artiklarna som ingick i litteraturstudien hade fått ett godkännande från en etisk kommitté eller hade noggrant gjort etiska överväganden.
14
4. Resultat
Studiens resultat baserades på tio artiklar. Artiklarna var publicerade i Australien (n=2), Kina (n=2), Nederländerna (n=2) , Norge (n=1), Storbritannien (n=1), Sverige (n=1) samt USA (n=1). Samtliga artiklar var kvalitativa. Artiklarna redovisas i bilaga 1. Resultatet
sammanställdes under fyra övergipande teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’.
4.1 Känslor vid kostförändringar
Blomqvist et al. (2018), Carolan et al. (2015), Carolan-Olah och Cassar (2018), Sabire et al.
(2018) samt Sherman och Fawole (2018) belyste i respektive studie de individuella
svårigheterna som deltagarna upplevde i samband med kostförändring. Deltagarna upplevde det besvärligt att få ihop det vardagliga livet och upplevde att de behövde begränsa sig i sin nya kost. Detta hade en negativ inverkan på deltagarnas välmående. Känslor som frustration (Carolan et al. 2015; Carolan-Olah & Cassar 2018), stress och oro var vanliga känslor bland deltagarna i samband med kostförändringen (Carolan-Olah & Cassar 2018). En deltagare beskrev: ”It [diabetes] has made me feel pressured, because I feel I cannot eat what I want without feeling stressed” (Carolan-Olah & Cassar 2018 s. 175). För många upplevdes den nya kosten vid DM2 som att få en ny livsstil. Det upplevdes antingen positivt eller negativt, de flesta kände att de fick en bättre livsstil och upplevde att de mådde bättre. Några upplevde det negativt då känslor av skuld var vanligt då deltagarna lade sitt personliga värde i hur väl de skötte sin kostförändring (Sabire et al. 2018).
I´m going to be good and go back on my diet, it's entirely my fault because I know the rights and the wrongs and the dos and the don’t dos…. It was also summer and barbeques and I just think I’d been very naughty and stupid and allowed this to happend, but I see the dietician on Thursday so it’s entirely my own fault (Sebire et al. 2018 s. 5).
Svårigheter att hitta en balans mellan att hålla sig till kostrekommendationer och att njuta av mat var en vanlig upplevelse hos deltagarna (Carolan-Olah & Cassar 2018). Deltagarna beskrev att en av förutsättningarna för att upprätthålla kostförändringarna var att förbereda mat i förhand, då alternativen när de åt ute oftast var ohälsosamma. Deltagarna upplevde att kostförändringar vid DM2 var emotionellt krävande (Carolan et al. 2015). Det uppstod frustration då de alltid behövde tänka på nästkommande måltid och inte kunna njuta av det som var lättillgängligt (Carolan-Olah & Cassar 2018). De upplevde att de alltid behövde planera inför nästa måltid och ständigt tänkte på mat, en deltagare från Blomqvist et al. (2018) beskrev:
And then, there´s . . . there´s the thing about food you’re supposed to eat six times a day---it´s . . . you think about nothing else but food, constantly. You finished your breakfast and then---”Hmm what am I going to have for a snack? What should I have now?”---and once you had it, it´s like ”what am I going to have for lunch?” it gets a bit hysterical—but it got to work (Blomquist et al. 2018 s. 3673).
Att upprätthålla en hälsosam kost var ett tidskrävande moment, vilket gjorde att flera av deltagarna i Sherman och Fawole (2018) studie föredrog att behandlas med medicin. De uppfattades att det var mer bekvämt än att behöva förhålla sig till en strikt kosthållning (Sherman och Fawole 2018).
15
4.2 Familj och närstående
Familjen var en stor faktor som påverkade upplevelsen av kostförändringar visade studier av Blomqvist et al. (2018), Jager et al. (2019), van Smoorenburg et al. (2019), Carolan et al. (2015) samt Yue et al. (2019). Familjen medförde en positiv upplevelse av kostförändringar (Jager et al. 2019) eller en negativ upplevelse (Blomqvist et al. 2018; van Smoorenburg 2019). Några deltagare upplevde familjen som en motiverande faktor till kostförändringar (Carolan et al.
2015; Yue et al. 2019).
I de fall där deltagarna upplevde en negativ upplevelse av kostförändringarna var när familjen åt annorlunda från deltagaren. Deltagarna upplevde ett utanförskap, då de sitter med en kost som resterande familj inte vill äta (Blomqvist et al. 2018; van Smoorenburg et al. 2019). En deltagare i Blomqvist et al. (2018) beskriver:
Yeah…No, but you can feel a bit that way, that you’re sort of on the outside, in family situations when you sit there with your special food – it would have been fun to eat the same thing, but kids aren’t that into greens – otherwise, you could make really nice dishes that are nutritious for everyone, but that wouldn’t be popular (Blomqvist et al. 2018, s 3674).
Deltagarna kunde uppleva familjen som en motiverande faktor vid kostförändringar. De upplevde att de behövde göra en förändring för att inte belasta sin familj med eventuella komplikationer i framtiden (Carolan et al. 2015). Även deltagare i Yue et al. (2019) beskrev att de behövde göra förändringen. De kände sig ”värdelösa” om de inte kunde finnas där för sina barn i framtiden.
I studien av Jager et al. (2019) beskrev deltagarna att kostförändringen medförde en positiv upplevelse för deltagaren och dess familj. De fick en känsla av att de gjorde bra kostförändringar för familjen i stort. Detta i sin tur minimerade risken för att barnen skulle drabbas av sjukdomar relaterade till kost i framtiden. Deltagarna upplevde däremot en känsla av skuld då de varit ett dåligt exempel för deras barn tidigare, vilket de inte reflekterat över förrän i samband med kostförändringen.
4.3 Sociala och kulturella sammanhang
Kost var en central del i sociala (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al. 2017; Carolan et al. 2015; Wu et al. 2019) och kulturella sammanhang (Carolan-Olah & Cassar 2018; Jager et al. 2019; Yue et al. 2019; Wu et al. 2019). Samtliga studier belyste de svårigheter som deltagarna upplevde i sociala eller kulturella sammanhang.
Inom kulturen upplevdes det som ohövligt att inte äta den mat som serverades, oavsett vilken mat det var. Deltagarna fick då välja att neka maten som serverades eller äta den, trots att de var medvetna om att det var ett sämre val. Kostförändringen hamnade då i andrahand, då många deltagare hellre åt sämre än att verka oartiga (Yue et al. 2019; Jager et al. 2019). Det förekom att deltagarna tackade nej till att följa med till olika sociala och kulturella sammanhang, då de hellre stannade hemma för att ha möjligheten att äta nyttigt (Jager et al. 2019). Även i sociala sammanhang upplevdes det ohövligt att tacka nej till mat. Deltagarna beskrev det som ett
16 dilemma att följa kostrekommendationen eller att avvika från vad de andra åt. De upplevde att de inte kunde göra rätt i sådana situationer (Wu et al. 2019).
Deltagarna kände sig begränsade vid sociala tillställningar, då maten som serverades inte var anpassade till deras kostrekommendation (Carolan-Olah & Cassar 2018; Wu et al. 2019).
Deltagarna behövde anpassa sig vid tillställningarna för att undvika att berätta att de hade DM2.
De valde att undanhålla informationen relaterad till sin kost för att inte behöva förklara sina kostförändringar (Knutsen et al. 2017). De sociala och kulturella tillställningarna ledde till en cykel av frestelser, eftergivenhet och till slut skuld (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al. 2017; Wu et al. 2019). Detta medförde att deltagarna valde bort att delta vid sociala tillställningar (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al. 2017).
It’s [diabetes] stopped me from having fun. At parties there are always lots of sweets and plenty of food. It’s hard to celebrate and join in and be social when you can’t eat a lot of the things people have prepared (Carolan-Olah & Cassar 2018, s 175).
4.4 Upplevelsen av motionsförändringar
Upplevelsen av motionsförändringar som en del av behandlingen av DM2 beskrevs i studier av Sherman och Fawole (2018), Wu et al. (2019), Carolan-Olah och Cassar (2018) samt Sebire et al. (2018). De flesta deltagarna i studierna beskrev att motionsförändringen var en positiv förändring. Förändringen kunde däremot upplevas som svåra att genomföra.
I studien av Sherman och Fawole (2018) beskrev vissa deltagare att det var lättare att behandla sin DM2 med hjälp av tabletter. De upplevde att tablettbehandling var ett mer bekvämt val jämfört med kost och motionsförändringar som upplevdes vara ansträngande och tidskrävande.
I prefer the pill because I don’t know no better, it’s convenient. If I knew another way I probably would do that but ummm…diet and exercise is hard for me (Sherman &
Fawole 2018, s. 782).
Resterande deltagarna i samma studie upplevde däremot att motionsförändringen var ett bättre alternativ än både insulin och tablettbehandling. Deltagarna beskrev att när det väl blivit en del av deras vardag upplevdes motion som positivt. I studier av Carolan-Olah och Cassar (2018) samt Sebire et al. (2018) beskrev deltagarna i båda studierna hur motionsförändringen blev en del av deras vardag och att de upplever att de fick en ökad livskvalitet av förändringen (Carolan- Olah & Cassar 2018; Sebire et al. 2018). Särskilt i de fall där de efter motionsförändringar, tillsammans med förändringar i kosten, slutade med insulinbehandling och övergick till tablettbehandling (Sherman & Fawole 2018).
Deltagare i Wu et al. (2019) beskrev den positiva upplevelsen i samband med motionsförändring då de såg konkreta siffror på hur blodsockret blev mer stabilt. En deltagare beskrev däremot att motion var ytterligare en faktor att beakta när hen skulle ha kontroll över sin diabetes i de vardagliga liv. Det upplevdes av deltagarna att det var farligt att motionera för mycket (Wu et al. 2019).
I studier av Carolan-Olah och Cassar (2018) samt Sebire et al. (2018) beskrev deltagarna i respektive studie hur motionsförändringen blev en del av deras vardag och att de upplevde att de fick en ökad livskvalitet av förändringen.
17
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att undersöka av kost- och motionsförändringar vid DM2.
Litteraturstudiens resultat delades upp i fyra teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’.
Patienter med DM2 hade både positiva och negativa upplevelser av kost- och motionsförändring. Litteraturstudiens artiklar berörde ämnet om kost i större utsträckning än motion.
5.1.1 Känslor vid kostförändringar:
Upplevelserna av kostförändringar hos patienter med DM2 var både negativa och positiva.
Olika faktorer spelade in på hur deltagarna upplevde den nya livsstilen och anpassade sig därefter. Studierna utförda av Blomqvist et al. (2018), Carolan et al. (2015), Carolan-Olah och Cassar (2018), Sherman och Fawole (2018), Sebire et al. (2018) samt van Smoorenburg et al.
(2019) belyste detta tema.
Många deltagare hade det svårt att anpassa sig till den nya livsstilen, vilket blev ett återkommande hinder när de skulle utföra kost- och motionsförändringarna. Ett problem som deltagarna upplevde var att kostförändringen var ett tidskrävande moment. Detta stryks av Youngson et al. (2015) resultat, vilket belyste att när deltagarna hade ändrat tankesättet till att kostförändringarna ingick i deras dagliga liv blev DM2 enklare behandlat. Handley et al. (2010) belyser vidare att bemästra DM2 är ett komplext problem som kräver integration i vardagen och acceptans av sin sjukdom. Även van Smoorenburg et al. (2019) diskuterade detta i sin studie och förklarade att egenvård sågs ofta hos deltagarna som haft DM2 längre än fem år som en rutin. De beskrev hur de levde istället för att de aktivt tog hand om sin DM2.
Edwall et al. (2008) belyste behovet av att införliva DM2 i vardagen med hjälp av internaliserad behärskning med stöd av diabetessjuksköterskor. Detta gjorde att patienten blev mer självsäker och självständig i sin DM2, enligt Edwall et al. (2008). Andersson och Funnel (2010) belyste problematiken i att patienter med DM2 ofta hade svårt med följsamhet till diabetesråd som var för generella. Ett personcentrerat vårdförlopp bör upprätthållas för att patienter med DM2 skall få den bästa vården. Sebire et al. (2018) fortsatte på spåret att egenvård vid DM2 borde blir mer anpassat för patienten och fokusera på dess kvaliteter. Stuckey och Tisdell (2010) resonerade också kring fördelen med att förstå patienten vilket ledde till bättre stöttning i deras DM2.
Sabire et al. (2018) beskriver att kost och DM2 väckte känslor hos människor. Dåliga beteende att kosten missköts väckte känslor att individen tyckte sig vara ”dum”. Stuckey och Tisdell (2010) diskuterade att DM2 sjuka individer ofta fokuserar på det negativa vilket inte är hjälpsamt ur ett egenvårdsyfte.
18 5.1.2 Familj och närstående
Familj och närstående var en stor faktor som påverkade hur deltagarna med DM2 upplevde sin kostförändring i litteraturstudiens resultat, vilket belystes i studier av Yue et al. (2019), Carolan- Olah och Cassar(2018), Carolan et al. (2015), Blomqvist et al. (2018), Jager et al. (2019) samt van Smoorenburg et al. (2019). Familjens inverkan hade en stor roll, då majoriteten av måltider planerades för, förbereddes och konsumerades i hemmet (Vanstone et al. 2017).
Laranjo et al. (2015), Albright et al. (2001) samt Beverly et al. (2008) belyste vikten av att ha ett stöd från familjen i sina studier vilket stärker litteraturstudiens resultat. Albright et al. (2001) studie beskrev att i de fall där patienten hade ett socialt stöd ökade följsamheten till medicin, motion och kost. Laranjo et al. (2015) undersökte resurser, barriärer och förväntningar vid egenvård av diabetes. De belyste att brist på stöd från familjemedlemmar fungerade som en barriär vid kostförändringar.
I litteraturstudiens resultat framkom det att det upplevdes svårt att ändra redan befintliga kostmönster hos familjen, vilket gjorde att deltagarna kunde känna en skuld över att resterande familjemedlemmar behövde förändra deras vanor i och med deltagarens kostförändring Vanstone et al. (2017) samt Gomersall et al. (2011) belyste skillnaden i kostförändringen beroende på om det var mannen eller kvinnan i förhållandet som hade drabbats av DM2. I de fall där familjen bestod av en man med DM2 upprätthölls en kostförändring i större utsträckning än där kvinnan hade DM2. Detta berodde antagligen på att familjen anpassade sig till mannens behov, medan kvinnan istället var mer benägen att avstå från en kostförändring för att anpassa sig till familjens önskemål (Vanstone et al. 2017). Kvinnor ansåg att hanteringen av DM2 var deras egna ansvar att integrera i familjen, vilket kunde resultera i att de lade sina egna behov åt sidan. De män i studien som hade DM2 ansåg däremot att deras fruar var ansvariga för kostförändringen, att de hade ansvaret att servera den ”rätta” maten (Vanstone et al. 2017).
5.1.3 Sociala och kulturella sammanhang:
Sociala (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al. 2017; Carolan et al. 2015; Wu et al. 2019) och kulturella (Carolan-Olah & Cassar 2018; Jager et al. 2019; Yue et al. 2019; Wu et al. 2019) sammanhang påverkade hur deltagarna upplevde kostförändring vid DM2. De sociala och kulturella sammanhangen ledde till en cykel av frestelser, eftergivenhet och till slut skuld (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al. 2017; Wu et al. 2019), vilket medförde att deltagarna valde bort att delta vid tillställningar (Carolan-Olah & Cassar 2018; Knutsen et al.
2017).
Begränsningen vid sociala (Buchmann et al. 2016) och kulturella tillställningar belyste även Benavides-Vaello och Brown (2016). Majoriteten av deltagarna upplevde det stötande att avstå maten som serverades vid sociokulturella tillställningar (Benavides-Vaello & Brown 2016), vilket även framkom i litteraturstudiens resultat. Buchmann et al. (2016) belyste att det var svårt att upprätthålla kostrekommendationen vid sociala tillställningar, vilket gjorde att de kunde känna sig exkluderade. I båda fallen ledde det till att deltagarna valde att inte delta vid kulturella respektive sociala tillställningar (Benavides-Vaello & Brown 2016; Buchmann et al. 2016).
SBU (2010) belyste i sin rapport att matvanor var personligt knutna och hade oftast en grund i ens familj och tradition, vilket även framkommer i litteraturstudiens resultat. SBU (2010) belyser att det kan uppfattas som en kränkning av den personliga integriteten i samband med
19 kostrådgivning. I vissa fall kunde patienten välja att behålla sin nuvarande kost, trots att en ändring hade minskat risk för komplikationer samt ökat chansen för fler levnadsår, då dessa inte vägde upp för förlusten av kvalitén på livsstilen. Wu et al. (2019) diskuterade att mat och dryck var avgörande vid social evenemang och att det testade patientens självdisciplin. De belyste i studien att kostrestriktioner ofta ledde till berövande av individens livskvalitet och sociala liv. Ahlin och Billhult (2012) beskrev att kostrestriktionerna vid DM2 upplevdes som en inre kamp och en känsla av att bli berövad av sitt gamla liv. Knutsen et al. (2017) beskrev att mat var en grundläggande del av människans liv och att maten gav mening till sociala aktiviteter.
I kulturella sammanhang var mat oftast en grund i traditioner och ett sätt att hålla kontakten med den kulturella gemenskapen. Den kulturella identiteten hos deltagaren kunde vara kopplad till viss kulturell mat. I de fall där de behövde exkludera vissa livsmedel på grund av sin DM2, kunde det upplevas som att de avvisade kulturen (Finucane & McMullen 2008). Inom vissa kulturer togs inte kostrekommendationen vid DM2 på allvar och deltagarna ”tvingades” att äta maten vid kulturella sammanhang (Sapkota et al. 2017).
5.1.4 Upplevelsen av motionsförändringar
Upplevelsen av motionsförändringar var generells sätt positiva bland deltagarna, enligt Sherman och Fawole (2018), Wu et al. (2019), Carolan-Olah och Cassar (2018) samt Sabire et al. (2018). Jämfört med upplevelsen av kostförändringar undersöks upplevelsen av motionsförändringar marginellt.
Detta bekräftades även av Blomqvist et al. (2018), där författarna till studien diskuterade att problem relaterat till kost var ett centralt tema när egenvård diskuterades, medan motion inte diskuterades lika spontant. Detta belyste även Nagelkerk et al. (2006). De undersökte de upplevda hindren och effektiva strategier för egenvård hos patienter med DM2. Även där framkom motionsförändringar som en liten del av behandlingen, jämfört med kostbehandling.
Deltagarna uppgav att motionsförändringar var lågt prioriterade jämfört med kostförändring, stöd från hälso- och sjukvården samt behandling med medicin. Blomqvist et al. (2018) resonerade att en av anledningarna till detta kunde vara att fysisk aktivitet ansågs vara ett känsligt ämne att prata om. Det kunde även bero på att det hade en lägre prioritet än kostråd inom hälso- och sjukvård. Nagelkerk et al. (2006) belyser att mer fokus bör läggas på fysisk aktivitet.
Wu et al. (2019) belyste vikten av att fysisk aktivitet bör integreras i patientens vardagliga liv, vilket deltagarna i Sherman och Fawole (2018), Carolan-Olah och Cassar (2018) samt Sabire et al. (2018) beskrev som en positiv upplevelse vid motionsförändring. Detta beskrev Wu et al.
(2019) som en utmaning för sjuksköterskor. Sjuksköterskan och patienten bör sträva mot att motion skall integreras i det vardagliga livet, istället för att fokusera på ett antal minuter motion per dag.
20
5.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio steg (figur 1) som arbetssätt för studiens utförande. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid DM2.
5.2.1 Sökningsprocessen
Sökningarna i databaserna PsycINFO samt Cinahl gjordes med Major Headings, Thesaurusbegrepp samt frisökning. Med hjälp av dessa blev sökningen mer specifik. Det fanns däremot en risk att de senaste publicerade artiklarna omedvetet exkluderas då kategoriseringen av dessa artiklar inte skett. Författarna beslutade att artiklarna skulle avgränsas till de senaste fem åren för att få fram aktuell forskning. Artiklarna i både PsycINFO och Cinahl var peer- reviewed, vilket enligt Henricson (2017) stärker trovärdigheten, då en bedömning att artiklarna var vetenskapliga hade gjorts.
Författarna till litteraturstudien valde databaserna Cinahl och PsycINFO. I Cinahl finns det artiklar som främst berör det vårdvetenskapliga området medan PsycINFO innehåller artiklar som berör psykologi (Kristensson 2014). I Cinahl gjordes en sökning med MH “Diet Therapy”, tillsammans med “Diabetes Type 2” och “Reflection” eller “Experience”. Denna sökning gav däremot endast ett resultat som var orelevant för syftet. Därmed framkom inget resultat med en specifik sökning på kostbehandling i Cinahl.
PsycINFO användes som databas framför PubMed, då databasens inriktning ansågs passa litteraturstudiens syfte bättre. Kristensson (2014) beskrev vidare att PubMed var den största databasen och hade ett primärt fokus mot medicin. Författarna till litteraturstudien uppmärksammade att det kan anses som en svaghet att PubMed inte användes som databas, då detta ökade risken att författarna har missat viktig information.
5.2.2 Urvalsprocessen
Ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Trots att författarna till litteraturstudien hade tillräckligt god kunskap för att läsa artiklarna, hade ingen av dem engelska som modersmål. Detta kunde enligt författarna vara en svaghet. Författarna försökte minska risken för misstolkning genom användning av svensk-engelskt lexikon.
När det är människor som är deltagarna i en forskningsstudie är det viktigt att ta hänsyn till att deras rättigheter skyddas, enligt Polit och Beck (2017). Författarna inkluderade därför endast artiklar som hade blivit godkända av en etisk kommitté eller hade tydliga etiska överväganden.
Författarna valde att inte ha någon exkludering gällande länder och dess population som artiklarna undersökte. Detta kunde anses som både en styrka och en svaghet, enligt författarna.
På detta vis exkluderas inget land eller nationalitet, däremot kunde detta påverka hur överförbart resultatet är. Författarna ansåg däremot att det var av vikt att sjuksköterskor hade kunskap om hur personer från andra länder och kulturer kunde uppleva kost- och motionsförändringar.
Litteraturstudien hade inte heller någon exkludering gällande hur länge deltagarna i studierna hade haft DM2. Författarna till litteraturstudien uppmärksammade att detta troligtvis påverkade resultatet, då tid antagligen påverkade upplevelsen av kost- och motionsförändringar. Detta kunde påverka överförbarheten samt kunde anses som en svaghet.
Litteraturstudien belyser patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar. Enligt svenska akademiens ordbok (2020) är en patient en ”person som är föremål för medicinsk
21 behandling”. Författarna är medvetna om att det finns personer som inte identifierar sig som patienter. Detta kan påverka resultatets trovärdighet, då det finns en risk att alla som behandlas i form av kost- och motionsförändringar vid DM2 inte har inkluderats.
5.3 Klinisk implikation
Sjuksköterskan skall ha ett personcentrerat förhållningssätt till personen de har framför sig.
Genom att ha kunskap i hur kost- och motionsförändringar kan upplevas hjälper det sjuksköterskan i sin profession. Resultatet av litteraturstudien belyste de svårigheter som patienterna ställdes inför i samband med kost- och motionsförändringar. Patienterna upplevde individuella svårigheter samt svårigheter inom familjen, sociala situationer och kulturella situationer. Kunskapen från litteraturstudien möjliggör för sjuksköterskan att få förståelse för hur patienter kan uppleva kost- och motionsförändringar, både på ett individuellt plan och i relation till andra människor. Sjuksköterskan kan därmed i sitt arbete tillsammans med patienten utveckla verktyg och strategier anpassat för att patienten skall kunna upprätthålla en god livskvalitet trots de kost- och motionsförändringar som DM2 innebär.
5.4 Förslag på fortsatt forskning
Litteraturstudiens syfte var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid DM2. Författarna till litteraturstudien upplevde att det fanns många studier där kostförändringar var i fokus, däremot fanns det inte lika mycket forskning på motionsförändringar. I de artiklar där motionsförändringar studerades upptog det en marginell del av artikeln. Författarna till litteraturstudien tycker att vidare forskning behövs för att undersöka hur patienter med DM2 upplever motionsförändringar och hur sjukvårdspersonal tillsammans med patienten integrerar motionsförändringen till det vardagliga livet på bästa sätt.
5.5 Slutsats
Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2. Kunskapen om patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar kan bidra till en större förståelse för patienten. Detta kan i sin tur förbättra förutsättningarna för följsamheten till kost- och motionsförändringar. I resultatet framkom det att det fanns flera olika faktorer som påverkade upplevelsen av kostförändring: individuella, familj och närstående, sociala och kulturella sammanhang. I resultatet belystes även upplevelsen av motionsförändring. För att patienten med DM2 ska lyckas upprätthålla sin motivation vid kostförändringar är det viktigt med stöd från familj och närstående i form av förståelse och motivation. Egenvård spelar en stor och betydelsefull roll i behandlingen av DM2, där sjuksköterskan har en nyckelroll i att ge stöd och information till patienten och närstående. Genom att utbilda och skapa strategier för hur patienten ska kunna hantera sin kost och motion förbättras förhoppningsvis patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar.
22
REFERENSER:
Artiklar markerade med * används i litteraturstudiens resultat.
Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study, Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), 41-47. doi: 10.3109/02813432.2011.654193
Albright, T. L., Parchman, M., & Burge, S. K. (2001). Predictors of selfcare behavior in adults with type 2 diabetes: An RRNeST study. Family Medicine, 33, 354–360.
Andersson, R. M. & Funnel, M. M. (2011). Patient empowerment:Myths and misconceptions.
Patient education and counseling 79(3): 277-282 doi:10.1016/j.pec.2009.07.025.
Ausili, D., Bulgheroni, M., Ballatore, P., Specchia, C., Ajdini, A., Bezze, S., Di Mauro, S. &
Genovese, S. (2017). Self care, quality of life and clinical outcome of type 2 diabetes patientes: an observational cross sectional study. Acta Diabetol, 54(11), 1001-1008. Doi: 10.1007/s00592-017-1035-5
Benavides-Vaello, S. & Brown S. A. (2016). Sociocultural construction of food ways in lowincome Mexican-American women with diabetes: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing. 25, 2367 - 2377. doi: 10.1111/jocn.13291.
Beverly, E. A., Miller, C. K., & Wray L. A. (2008). Spousal support and food-related behaviour change in middle-aged and older adults living with type 2 diabetes. Health Education & Behavior, 35(5), 707-720. doi: 10.1177/1090198107299787
Biesalski, H. (2004). Diabetes preventive components in the Mediterranean diet. European Journal of Nutrition, 43(1), 26-30. doi: 10.1007/s00394-004-1106-6
*Blomqvist, K., Gardsten, C., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018).
‘Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study’, Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(19–20), 3666–3678. doi:
10.1111/jocn.14330
Boradbent, E., Donkin, L. & Stroh, J. C. (2011). Illness and treatment perception are associated with adherence to medications, diet and exercise in diabetic patients.
Diabetes Care, 34(2), 338-340. Doi: 10.2337/dc10-1779
Buchmann, M., Wermeling, M., Lucius-Hoene, G. & Himmel, W. (2016). Experiences of food abstinence in patients with type 2 diabetes: a qualitative study. BMJ Open, 6, 1- 9. doi:10.1136/bmjopen-2015- 008907
23
*Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes self‐management: A focus group study among australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 1011-1023. doi:http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12724
*Carolan-Olah, M. & Cassar, A. (2018) The Experiences of Older Italian Migrants With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing.
2018;29(2):172-179. doi:10.1177/1043659617696974.
Celik, S. Y., Kumsar, A. & Yilmaz, F. T. (2019). Assessment of the Quality of Live and Factors Effecting in Patients with Diabetes Type 2. International Journal of Caring Sciences, 12(2), 1111 - 1119. [2020-01-26].
Edwall, L. L., Hellstrom, A. L., Ohrn, I., & Danielson, E. (2008) The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing, 772 – 781. doi: 10.1111/j.1365- 2702.2007.02015.x
Elliott, E., Naughton, G., & Thomas, D. (2006). Exercise for type 2 diabetes mellitus.
Cochrane Database of Systematic Reviews.
doi:10.1002/14651858.CD002968.pub.2
Finucane, M. L. & McMullen, C. K. (2008). Making Diabetes Self-management Education Culturally Relevant for Filipino Americans in Hawaii, The Diabetes Educator, 34(5), 841–853. doi: 10.1177/0145721708323098.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl.
Stockholm: Natur och Kultur
Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M.
(red.) Vetenskaplig Teori och Metod: från idé till examination inom omvårdnad.
Lund: Studentlitteratur, 421 – 436.
Gomersall, T., Madhill, A., & Summers, L.K.M. (2011). A metasynthesis of the self-
management of type 2 diabetes. Qualitative Health Research, 21, 853 - 871. doi:
101177/1049732311402096
Harvard Health Publishing. (u.å.). The importance of exercise when you have diabetes.
https://www.health.harvard.edu/ [2020-02-21].
Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig Teori och Metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, 411 – 420.
*Jager, M. J., van der Sande, R., Essink-Bot, M.-L., & Muijsenbergh, M. E. T. C. van den.(2019) ‘Views and experiences of ethnic minority diabetes patients on dietetic care in the Netherlands – a qualitative study’, European Journal of Public Health, 29(2), 208–213. doi: 10.1093/eurpub/cky186
24 Jiang, Y., Tan, S., Wang, Z., Guo, Z., Li, Q. & Wang, J. (2020). Aerobic exercise training at
maximal fat oxidation intensity improves body composition, glycemic control, and physical capacity in older people with type 2 diabetes, Journal of Exercise Science & Fitness, 18(1), 7-13. doi.org/10.1016/j.jesf.2019.08.003
*Knutsen, I. R., Foss, I. C., Todorova, E., Roukova, P., Kennedy, A., Portillo, M. C. &
Rogers, A. (2017). Negotiating diet in networks: A cross-european study of the experiences of managing type 2 diabetes. Qualitative Health Research, 27(3), 299-310. doi:http://dx.doi.org/10.1177/1049732315610318
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forksningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. Uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Laranjo, L., Neves A. L., Costa, A., Ribeiro, R. T., Couto, L. & Sá, A. B. (2015). Faciliators, barriers and expectations in the self-management of type 2 diabetes - a qualitative study from Portugal. European Journal of General Practice, 21 (2), 103 - 110.
doi: 10.3109/13814788.2014.1000855.
Nagelkerk, J., Reick, K. & Meengs, L. (2016). Perceived barriers and effective strategies to diabetes self management. Journal of Advanced Nursing, 54, 151 – 158. doi:
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03799.x.
Nationella Diabetesregistret (2018). NDR årsrapport 2018
https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_NDR_2018.pdf [2020-02-05]
Polit, D.F. & Beck C.T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Sapkota, S., & Brien, J. E., Gwynn, J., Flood, V. & Aslani, P. (2017). Perceived impact of Nepalese food and food culture in diabetes. Appetite, 113, 376 - 386. doi:
10.1016/j.appet.2017.03.005
*Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A., &
Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: a prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health, 18, 1–N.PAG.
https://doi.org/10.1186/s12889-018-5114-5
*Sherman, L. D., & Fawole, T. (2018). “The more I do, the better I'll be”: The treatment preferences of type 2 diabetes among african american men. American Journal of Men's Health, 12(4), 779-787.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/1557988316642274
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2009). Patientutbildning vid diabetes. https://sbu.se/ [2020-01-26]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2010). Mat vid diabetes - en systematisk litteraturöversikt. https://www.sbu.se/ [2020-01-22]
25 Stuckey, H. L. & Tisdell, E. J. (2010). The Role of Creative Expression in Diabetes: An
Exploration Into the Meaning-Making Process. Qualitative Health Research, 20(1), 42–56. doi: 10.1177/1049732309355286
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvård.
https://www.socialstyrelsen.se/ [2020-01-22]
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. https://www.socialstyrelsen.se/
[2020-01-26]
Socialstyrelsen (2019a). Egenvård. https://www.socialstyrelsen.se/ [2020-01-26]
Socialstyrelsen (2019b) Statistik för dödsorsak. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx [2020-02-05]
Svensk sjuksköterskeförening (2013). Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för specialistsjuksköterska i diabetesvård. https://www.swenurse.se/ [2020-03-06]
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. https://www.swenurse.se/
[2020-01-27]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/ [2020-01-26]
Svenska akademiens ordböcker (2020). Patient. https://svenska.se/tre/?sok=patient&pz=1 [2020-03-29]
*Van Smoorenburg, A. N., Hertroijs, D. F. L., Dekkers, T., Elissen, A. M. J. & Melles, M.(2019) ‘Patients’ perspective on self-management: type 2 diabetes in daily life’, BMC Health Services Research, 19(1). 605. doi: 10.1186/s12913-019- 4384-7.
Vanstone, M., Rewegan, A., Brundisini, F., Giacomini, M., Kandasamy, S. & DeJean, D.
(2017). . Diet modification challenges faced by marginalized and nonmarginalized adults with type 2 diabetes: A systematic review and qualitative meta-synthesis. Chronic Illness. 13(3), 217-235. doi:
10.1177/1742395316675024
WHO (2018a). Diabetes. https://www.who.int/ [2020-02-05]
WHO (2018b). Healthy diet. https://www.who.int/ [2020-02-05]
*Wu, F.-L., Tai, H.-C. and Sun, J.-C. (2019) ‘Self-management Experience of Middle-aged and Older Adults With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study’, Asian Nursing Research, 13(3), 209–215. doi: 10.1016/j.anr.2019.06.002.
Youngson, A., Cole, F., Wilby, H., & Cox, D. (2015) ‘The lived experience of diabetes:
Conceptualisation using a metaphor’, British Journal of Occupational Therapy, 78(1), 24–32. doi: 10.1177/0308022614561240.
26
*Yue, P., Chen, X., Xiao, S., Feng, X., Wu, Y., Lamb, K. V., & Wang, Y. (2019).
Identification of Family Factors That Affect Self-Management Behaviors Among Patients With Type 2 Diabetes: A Qualitative Descriptive Study in Chinese Communities. Journal of Transcultural Nursing, 30(3), 250–259.
https://doi.org/10.1177/1043659618793713
27
Författare, Årtal, Land Syfte Metod: Huvudresultat:
Blomqvist, K., Gardsten, C., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018).
Sverige
Identifiera upplevda utmaningar i samband med egenvård hos patienter med diabetes typ 2
Kvalitativ metod Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer Urval: Strategiskt urval. 11 deltagare.
Bortfall: 1 person.
Analysmetod:
Innehållsanalys
Utmaningar för egenvård identifierades och
kategoriserades i tre huvudteman: “förståelse”, “utveckla färdighet och kompetens” samt “använda personliga styrkor”. Under ”utveckla färdigheter och kompetens”
samt ”använda personliga styrkor” beskriver deltagarna sina erfarenheter av att ändra sina kostvanor och de svårigheter de upplevde.
Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M.
(2015).
Australien
Syftet med denna studien var att utforska erfarenheterna och oro som individer med typ 2 diabetes kan uppleva som befinner sig i en dålig socioekonomisk situation.
Kvalitativ metod Datainsamling:
Fokusgrupp med öppna frågor
Urval: Randomiserat urval, för att sedan inkluderas i studien om kriterier uppfylls.
22 deltagare.
Bortfall: Framkommer inte.
Analysmetod: Tematisk innehållsanalys
Fyra huvudteman: “diabetes, den tysta sjukdomen”, “en personlig resa”, “arbetet med att hantera diabetes” samt
“tillgång till resurser och tjänster”. Under ’en personlig resa’ och ’arbetet med att hantera diabetes’ beskrivs den individuella upplevelsen av kostförändringar samt hur individen upplever kostförändringar i en social kontext.
Carolan-Olah, M. & Cassar, A. (2018).
Australien
Undersöka upplevelsen av att leva med diabetes samt utforska faktorer som underlättar eller förhindrar personens tillgänglighet till information om sin diabetes.
Kvalitativ metod Datainsamling:
Fokusgrupp.
Urval: Randomiserat urval, för att sedan inkluderas i studien om kriterier uppfylls.
13 deltagare.
Bortfall: 2 personer.
Analysmetod: Tematisk innehållsanalys
Fem huvudteman: “värderingen av hälsa”, “påverkan av diabetes”, “att göra förändringar”, “att hantera diabetes”
samt “tillgång till information och tjänster”. Under temat
’påverkan av diabetes’ och ’att hantera diabetes’ beskrivs hur personen upplever svårigheter i sociala sammanhang relaterad till sin diabetes. Det beskrivs även att de
upplever svårigheter med att genomföra kostförändringar.
Jager, M. J., van der Sande, R., Essink- Bot, M.-L., & Muijsenbergh, M. E. T.
C. van den. (2019).
Utforska synen på en hälsosam kost samt vård med hjälp av kost hos minoriteter med diabetes typ 2.
Kvalitativ metod Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Kulturella faktorer som utformar synen på vad en hälsosam kost är och förhållandet till det, exempelvis gästfrihet, förväntningar, tillit till dietist.
