Apportegendom i form av
ar-bete och tjänst?
-‐ Ur ett borgenärs-‐ och värderingsperspektiv
Kandidatuppsats i affärsjuridik (associationsrätt)
Författare: Norén Louise
Handledare: Andersson Jan
Bachelors thesis in Company law
Title: Could work and services be included as a form of property other than cash applied in payment for shares or regarding issue of new shares? – with a creditors and a valueation-‐ perspective.
Author: Norén Louise
Supervisor: Andersson Jan Date: 2010-‐05-‐26
Subject Company Law
Abstract
The enormous expansion of knowledge society has lead to a path away from the industrial enterprises toward the more knowledge-‐based entrepreneurship com-‐ panies. This development has also meant that intellectual capital now can be seen as the core of the new business structure. However the growth has not been re-‐ flected in either the legal or the economic regulations in relation to what could have been expected, which means that there is thus a gap between de lege lata and de lege ferenda. This can specifically been seen regarding the prohibition of adding property other than cash applied in payment for shares or regarding issue of new shares when it comes to work and services. The prohibition may therefore be considered to stand against the knowledge companies’ advancement. Consequently the question is therefore whether or not changes can be made with consideration to the creditors and to the current legal foundation. It is my opinion that some changes can be made if de development of valuation methods continue to progress and if the regulations regarding labor would open up to more detailed agreements between employers and employees. If such steps were to be taken the possibility of payment with work and services would increase, however the cost of developing those improvements is today in my opinion not defensible and therefore intellectual capital continues to fall between the Swedish regulations.
Förkortningslista
ABL 75
Aktiebolagslag (1975:1385)
ABL
Aktiebolagslag (2005:551)
AD
Arbetsdomstolen
Andra bolagsdirektivet
77/91/EEG
BFL
Bokföringslag (1999:1078)
EES
Europeiska ekonomiska samar-‐
betsområdet
IAS
International Accounting Stan-‐
dards
RR
Redovisningsrådets rekommenda-‐
tioner
ÅRL
Årsredovisningslag (1995:1554)
R
EES
Innehåll
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Metod och Material ... 2
1.4 Avgränsning ... 3
1.5 Disposition ... 4
2
Kunskapssamhället och Aktiebolag ... 6
2.1 Aktiebolag ... 6
2.1.1 Introduktion ... 6
2.1.2 Borgenärsskydd... 8
2.1.3 Bildande av ett aktiebolag... 10
2.1.4 Nyemission... 11
2.1.5 Redovisnings- och revisionsregler ... 12
2.2 Kunskapsföretag... 13
2.2.1 Introduktion ... 13
2.2.2 Humankapital... 14
2.2.3 Strukturkapital ... 15
2.2.4 Kundkapital... 16
2.2.5 Skillnader mellan kunskapsföretag och traditionella industriella företag ... 17
2.2.6 Skillnader mellan kunskapsföretag och tjänsteföretag... 17
2.2.7 Skillnader på kunskap och kunskap ... 18
2.2.7.1 Professionella serviceföretag... 18
2.2.7.2 FoU-företag ... 19
2.3 Kunskapsföretag och aktiebolagsrätten... 19
2.4 Kunskapsföretag och borgenärsskydd... 20
2.4.1 Delanalys ... 20
2.5 Kunskapsföretag och redovisning- och revision... 21
2.5.1 Delanalys ... 21
2.5.2 Olika metoder för att mäta intellektuellt kapital ...22
2.5.2.1 Skandianavigatorn ... 23
2.5.2.2 IC-rating™ ... 24
2.5.3 Skandianavigatorn och IC-rating som värderingsmodeller. ...26
3
Apportegendom ... 27
3.1 Vad är apportegendom? ... 27 3.1.1 Introduktion ... 27 3.1.2 Förutsättningarna för apportbetalning ... 27 3.1.2.1 Avskiljande ... 28 3.1.2.2 Nyttorekvisit ... 29 3.1.2.3 Värdering ... 29 3.2 Apportegendom i kunskapsföretag... 30 3.2.1 Delanalys ... 303.2.1.1 Apportegendom i form av immateriella rättigheter ... 32
4
Förslag till förändring ... 34
4.1 Svårigheterna med att tillämpa arbete och tjänster som apportegendom... 34
4.1.1 Allmänt ... 34
4.2 Lösningar ... 35
4.2.1 Introduktion ... 35
4.2.2 Escrow account... 36
4.2.2.1 I relation till hur värdet på företaget ökar... 38
4.2.2.2 Baserat på en tidsram ... 38
4.2.2.3 Vad en person enligt kontrakt presterat ... 38
4.2.3 Pantsättning ... 39
4.2.4 Bindande av personal genom arbetsrättsliga aspekter...39
4.2.4.1 Skyddet för kunskap enligt lag ... 40
4.2.4.2 Skyddet för kunskap enligt avtal... 41
4.2.4.3 Apportegendom och arbetsrätt i framtiden ... 41
4.2.5 Genom bildande av enmansbolag ... 42
4.3 Avslutande analys ... 43 4.3.1 Slutsats... 43
5
Sammanfattning... 48
Referenslista ... 50
Förkortningslista
ABL 75
Aktiebolagslag (1975:1385)
ABL
Aktiebolagslag (2005:551)
AD
Arbetsdomstolen
Andra bolagsdirektivet
77/91/EEG
BFL
Bokföringslag (1999:1078)
EES
Europeiska ekonomiska samar-‐
betsområdet
IAS
International Accounting Stan-‐
dards
RR
Redovisningsrådets rekommenda-‐
tioner
ÅRL
Årsredovisningslag (1995:1554)
R
EES
IAS
1 Inledning
1.1
Bakgrund
Kunskap. Ordets definition har genom åren erhållit en allt mer omfattande inne-‐ börd då kunskapens roll fått en allt större betydelse i vårt samhälle. Det traditionel-‐ la industrisamhället har luckrats upp för det framväxande kunskapssamhället och företag så som konsultbyråer och bloggbaserade företag har de senaste åren blivit allt mer spridda vilket inneburit att de också till i viss utsträckning ersatt de tradi-‐ tionella varuproducerande företagen. I dagens samhälle konsumeras det således allt från dyra timmar hos psykologen, utvecklande samtal hos livscoacher, juridisk expertis till hjälp med IT-‐relaterade problem vilket innebär att ”produkterna” man köper, tagit en ny form. Det är ur denna samhällsförändring som ny problematik vuxit fram. Äldre lagstiftning kan följaktligen i många avseenden vara svår, om inte omöjlig, att tillämpa på situationer som uppstår i samband med kunskapsutveck-‐ lingen. Trots detta har steg tagits för att försöka finna lösningar på dagens allt mer komplexa behov och krav. Immaterialrätten1 har vuxit fram, utan att egentligen be-‐
röra övriga lagar, och kreditgivningen för kunskapsintensiva företag har i teorin mildrats men de traditionella tankesätten har dock inte rubbats och trots den stän-‐ digt växande kunskapssektorn har få framsteg egentligen åstadkommits. 2 Det sy-‐
nes således stå klart att de ändringar som genomförts varken har förändrat aktie- bolagslagen (2005:551) eller annan närliggande lagstiftning utan de ändringarna har enbart ”skrapat lite på ytan”.
I det andra bolagsdirektivet (77/91/EEG)3, artikel 7, fastslogs det att;
”Det tecknade kapitalet får endast bestå av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa till-‐ gångar får dock inte inräknas åtaganden att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänster.”
1 Se t.ex. Patentlagen (1967:837), Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och
varu-märkeslagen (1960:644).
2 T.ex. så har Lag (2004:297) om bank och finansieringsrörelse antagits vilket öppnat upp kreditgivningen till
kun-skapsintensiva företag då kravet på fast och lös egendom slopats och ersatts med ett krav på att förpliktel-serna ska med goda grunder förväntas bli fullgjorda.
Förbudet är implementerat med den svenska ABL och därmed föreligger det ett förbud mot att använda arbete och tjänst som en form av apportegendom vid bil-‐ dande av ett aktiebolag samt vid nyemission.4 Bestämmelserna i det andra bolags-‐
direktivet utformades dock för de publika aktiebolagen men då Sverige inte har nå-‐ gon uppdelning mellan privata och publika aktiebolag har förbudet kommit att gäl-‐ la även privata aktiebolag. Inskränkningen får dock anses stå i strid mot den rå-‐ dande tillväxten av kunskapsföretag. Frågan som därför bör ställas sig är om, och i så fall hur, en förändring av reglerna kring apportegendom skulle kunna modifieras eller totalt revideras för att på sätt möta dagens behov?
1.2
Syfte
Mot bakgrund i vad som ovan anförts är syftet med förevarande framställning att undersöka och utreda om en eventuell ändring i ABL, gällande apportegendom inom privata aktiebolag, kan realiseras, och då med hänsyn till borgenärsskyddet och de komplexa värderingsreglerna samt ge förslag på hur ett möjliggörande av arbete och tjänster som apportegendom skulle kunna komma att genomföras.
1.3
Metod och Material
För att uppnå syftet med förevarande framställning kommer stort fokus att ligga på doktrin med utgångspunkt ur gällande lag. Valet av att använda doktrin i stor ut-‐ sträckning motiveras med att det på området finns sparsamt med material och det råder därmed en brist på primära källor. Därmed används inte, till fullo, en tradi-‐ tionell rättsdogmatisk metod där rättskällorna nyttjas i hierarkisk ordning utan gäl-‐ lande rätt och då främst aktiebolagslagen, analyseras med hjälp av såväl förarbeten som doktrin där doktrinen tillmäts stor tyngd. Eftersom det råder ett klart förbud mot arbete och tjänster som apportegendom blir praxis av mindre betydelse och kommer således endast användas i ett fåtal fall.
Då frågan om intellektuellt kapital är komplex och då det gällande apportegendom finns klara överlappningar mellan olika rättsområden är också analysen hypotetisk utformad dvs. begränsad hänsyn tas till gällande lag, och lösningarna delges därför i stor utsträckning utan hänsyn till samtliga involverade rättsområden. Det innebär att t.ex. de immateriella, familjerättsliga och de skattemässiga aspekterna inte be-‐ aktas. När det gäller arbetsrätten är dock utredningen och analysen mer ingående. Slutligen bör det poängteras att analysen och slutsatsen i stor utsträckning baseras på mina personliga tankar och idéer då tidigare utredningar gällande apportegen-‐ dom i form av arbete och tjänst inte återfunnits.
1.4
Avgränsning
Då syftet med uppsatsen är att utreda huruvida en eventuell ändring av ABL:s reg-‐ ler, dvs. att tillåta arbete och tjänst som apportegendom, är möjlig och i så fall för-‐ enlig med borgenärsskyddet blir beaktandet av aktieägarskyddet i stor utsträck-‐ ning att utelämnat. För att besvara syftet utgår uppsatsen således från borgenärs-‐ skyddet. Utgångspunkten är vidare bolagsrättslig, vilket innebär att den arbets-‐ rättsliga aspekten inte beaktas, på grund av platsbrist, till önskvärd nivå.
Förbudet mot arbete och tjänst som apportegendom gäller såväl vid bildandet av bolaget som vid nyemission vilket innebär att det finns två infallsvinklar inom samma problemkomplex. Då själva bildandefasen är en isolerad företeelse samti-‐ digt som nyemission utgör ett instrument som kan aktualiseras vid behov ges sist-‐ nämnda förfarande större utrymme i analys och slutsats även om de båda förfaran-‐ den kontinuerligt belyses.
Eftersom ABL inte är isolerad, i den bemärkelsen att den utgör en del av Sveriges Rikes Lag, när det kommer till intellektuellt kapital, (skattelagstiftningen, arbetsrät-‐ ten, immaterialrätten m.fl.) går det inte heller att analysera apportegendom utan att beakta övriga rättsområden. För att begränsa omfattningen av uppsatsen tages därför liten hänsyn till övriga lagar, vilket även påpekats i metodavsnittet, utan problematiken diskuterats utifrån ABL med inslag av övriga lagar där så anses re-‐
levant. Därmed är analysen av en mer hypotetisk karaktär där eventuella lösningar och förslag presenteras.
Vidare diskuteras endast privata aktiebolag dvs. publika aktiebolag har helt att ute-‐ slutets. Valet av att utelämna publika aktiebolag baseras på att förbudet mot arbete och tjänster som apportegendom, enligt andra bolagsdirektivet, endast gäller publika aktiebolag. Då Sverige inte har en laguppdelning mellan de två bolagsfor-‐ merna i den bemärkelsen att ABL gäller samtliga aktiebolag och där lagskillnaderna mellan publika ocj privata aktiebolag endast delges i slutet av varje kapitel, har re-‐ gleringen dock kommit att gälla även privata aktiebolag. Det är därför enligt min mening, av intresse att diskutera förbudet angående de privata aktiebolagen. För att ge en bredare förståelse av svårigheten med att värdera intellektuellt kapi-‐ tal har en grundläggande introduktion till den ekonomiska aspekten av komplexite-‐ ten på området presenterats. Det ges dock inte någon djupare analys av de olika värderingsmetoderna utan presentationen utgör endast en del av den deskriptiva del som anses vara erforderlig för att den utredande analysen skall kunna genom-‐ föras och då främst gällande värderingsproblematiken.
1.5
Disposition
För att på ett klart och övergripligt sätt besvara frågeställningen beträffande arbete och tjänst i form av apportegendom, har förevarande framställning delats in i fem kapitel.
I det andra kapitlet ges en grundläggande introduktion till aktiebolaget vari bildan-‐ det av ett aktiebolag samt ett belysande av borgenärsskyddet ligger till grund för förståelsen kring de aktiebolagsrättsliga reglerna. Vidare ges en förklaring av ny-‐ emission samt en inblick i de grundläggande redovisnings-‐ och revisionsreglerna för att även ge en ökad uppfattning beträffande problematiken kring ett realiseran-‐ de av arbete och tjänst som apportegendom. Därefter presentras en mer ingående redogörelse av kunskapsföretaget och dess specifika format samt hur ett kunskaps-‐ företag skiljer sig från andra bolagsformer. Slutligen knyts aktiebolaget och kun-‐ skapsföretaget samman både ur ett generellt perspektiv men även mer ingående
beträffande borgenärsskyddet och redovisnings-‐ och revisionsreglerna för att på sätt ge en delanalys av kunskapsföretaget ur ett bolagsperspektiv.
I det tredje kapitlet ges en kort beskrivning av apportegendom och därefter pre-‐ senteras en mer ingående förklaring av vilka rekvisit som nödgas vara uppfyllda för att apportegendom skall kunna aktualiseras. Mot denna redogörelse sammanförs sedan apportegendom med kunskapsföretaget och en deldiskussion/analys kring de svårigheter som föreligger presenteras.
I det fjärde kapitlet presenteras huvudanalysen av problemställningen. Det är såle-‐ des här som frågeställningen angående arbete och tjänst som apportegendom i re-‐ lation till kunskapsföretagets behov diskuteras. Denna diskussion har sin utgångs-‐ punkt ur borgenärsperspektivet samt de värderingsaspekter som är av betydande faktor. Kärnan i diskussionen utgörs till stor del av fyra olika förslag på lösningar vari problematiken konkret analyseras. I anslutning därtill ges en avslutande analys där de tre främsta svårigheterna med en eventuell förändring av rättsläget presen-‐ teras och där samtliga förslag med ingående analyseras.
I det femte kapitlet återfinns en sammanfattning av förevarande framställning där den deskriptiva delen och slutsatsen knyts samman.
2 Kunskapssamhället och Aktiebolag
2.1
Aktiebolag
2.1.1 Introduktion
För att förstå och kunna sätta sig in den faktiska komplexiteten kring de kunskaps-‐ intensiva bolagen, och då med fokus på reglerna gällande apportegendom, får det anses vara relevant och givande att först ge en kort introduktion om aktiebolag i allmänhet samt ge en mer ingående beskrivning av borgenärsskyddet och redovis-‐ nings-‐ och revisionsreglerna.
När man tar beslutet att starta upp ett företag finns det flera olika företagsformat att välja mellan. De vanligaste formerna är enskild firma, handelsbolag samt aktie-‐ bolag. I Sverige bedrivs den största delen av stora företag i aktiebolagsform men även små och medelstora företag ändvänder sig allt mer flitigt av bolagstypen och år 2009 fanns det 350 903 registrerade aktiebolag i Sverige.5 Aktiebolagets popula-‐
ritet kan till stor del förklaras med att ägarna inte står personligt ansvariga för bo-‐ lagets eventuella skulder vilket i sin tur står i kontrast till att den attraktiva bolags-‐ formen har många krav och ett komplext regelsystem för att trygga sin intresse-‐ krets.6 Tryggheten för intressekretsen återfinns till viss del i aktiekapitalet som ut-‐
gör det grundläggande skyddet genom att det skall finnas en marginal mellan till-‐ gångar och skulder.7 Den 1 januari 2006 började den nya ABL att gälla, vilket med-‐
fört ett nytt regelverk för aktiebolagen, men främst innebär den nya lagen ett klar-‐ görande av tidigare osäkerheter, en modernisering och en uppdatering av den språkliga delen.8
När det gäller aktiebolag bör några grundläggande aspekter först klargöras. Först och främst delas aktiebolagen upp i publika och privata aktiebolag varav de privata
5 http://bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp.
6 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts Juridik AB,
Stockholm 2009 s 177.
7 Lundén B, Aktiebolag -Skatt, Ekonomi, Juridik, uppl. 16:1, Björn Lundén Information, Uddevalla 2007 s 32. 8 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 9 ff.
aktiebolagen utgör den markant största andelen. 9 Den största skillnaden mellan de
två är att privata bolag till skillnad från publika bolag inte får sprida sina aktier till allmänheten utan endast till närstående eller en mindre grupp av investerare.10
Utgångspunkten i ABL är att bolagets verksamhet bedrivs i egenskap av att ge vinst som därefter skall fördelas mellan de berörda aktieägarna.11 Den bakomliggande
tanken gällande vinstsyftet får anses vara ett skydd för aktiebolagets intressenter då ledningen inte skall ha möjligheten att plocka ut tillgångar och på sätt skada dess intressekrets.12 I ABL finns det även flertalet principer vilka bör nämnas och förkla-‐
ras. Bland dessa principer återfinns likhetsprincipen, majoritetsprincipen och även i förhållande till uppsatsens syfte, lojalitetsprincipen samt vårdplikten.13 Det är dessa
principer tillsammans med beaktandet av de olika intressekretsarna som tillsam-‐ mans utgör grunden i ABL och därmed grundkonstruktionen för dagens aktiebolag. Då beslut skall fattas aktualiseras majoritetsprincipen vilken innebär att det är ma-‐ joriteten som får bestämma hur ärendet skall avgöras. Graden av hur pass stor ma-‐ joritet som krävs för att beslutet skall röstas genom varierar beroende på hur pass viktig och omvälvande frågan är. Det krävs t.ex. en klar majoritet när röstning om ändring av bolagets verksamhetssyfte sker, graden av hur pass stor majoritet som sedan erfordras beror dock på vad ändringen medför för konsekvenser.14 För att
inte majoriteten skall kunna genomdriva samtliga av sina förslag finns det dock ef-‐ fektiva regler som skyddar minoriteten.15 Detta skydd grundar sig i att aktieägare
skall våga investera i aktiebolag utan att riskera att majoriteten fattar beslut som direkt eller indirekt missgynnar minoriteten.16
Likhetsprincipen17 skapar sedan en balans mellan majoritet och minoritet och in-‐
nebär att alla aktier skall vara lika värda om igen annat stadgats i bolagsordningen. I anslutning till likhetsprincipen bör även generalklausulerna nämnas även om de
9 1 kap 2 § ABL. 10 1 kap 7 § ABL. 11 3 kap 3 § ABL. 12 Prop 2009/10:61 s 6 f.
13 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 133 ff. 14 7 kap 42-45 § ABL.
15 Skog R, Rodhes Aktiebolagsrätt, uppl. 2:1 Norstedts Juridik AB, Stockholm 2006 s 23.
16 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen – En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare,
Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 17 f.
inte skall likställas. Generalklausulerna stadgar att bolagsstämman eller styrelsen inte får fatta beslut som ger otillbörlig fördel eller nackdel för någon aktieägare.18
Likhetsprincipen innebär således att alla aktier skall vara lika värda om igen annat stadgats i bolagsordningen och generalklausulerna stadgar i sin tur att bolags-‐ stämman eller styrelsen inte får fatta beslut som ge otillbörlig fördel eller nackdel för någon aktieägare.
Lojalitetsplikten tar sedan sikte på att tillse att ledningen har företagets intresse i åtanke vid beslut dvs. de får inte agera på ett sådant sätt att det medvetet gynnar dem personligen samtidigt som det missgynnar bolaget. Lojalitetsplikten betydelse kommer att mer ingående analyseras i kapitel fyra. Vårdplikten, vilken även utgör en viktig aspekt, innebär däremot att ledningen inte får handla på sådant sätt att det medvetet skadar bolaget dvs. agera på ett sätt som inte vårdar bolagets intres-‐ sen.19
Då uppsatsen utgår ifrån ett borgenärsperspektiv bör stor vikt läggas vid en av de viktigaste aspekterna i ABL, nämligen borgenärsskyddet. Detta skydd ligger till grund för flertalet bestämmelser i ABL och innebär i vissa fall ett hämmande när det kommer till dagens utveckling. Nedan kommer en mer ingående presentation göras av borgenärsskyddet.
2.1.2 Borgenärsskydd
Bergström och Samuelsson definierar borgenärsskyddet i aktiebolagsrätten mer som ett tema än ett rättsligt område.20 Detta resonemang får anses vara korrekt då
bestämmelserna till borgenärens förmån återfinns systematiskt genom hela ABL och således får anses utgöra en betydelsefull del. Borgenär kan också definieras som fordringsägare och är därmed den som har fodringar på bolaget dvs. på gälde-‐ nären. Typiska borgenärer för bolag i allmänhet är långivare men det kan också fö-‐ rekomma situationer då part både är gäldenär och borgenär. Som nämnts tidigare
18 7 kap 47 § resp. 8 kap 41 § ABL.
19 Bengtsson, Bertil, Särskilda avtalstyper I, uppl. 2:1, P.A. Norstedt & Söners Förlag, 1979 s 157 ff.
20 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts juridik AB,
svarar inte aktieägarna för bolagets förpliktelser vilket medför att bolagets borge-‐ närer inte heller kan hålla aktieägarna ansvariga för bolagets ekonomiska situation dvs. borgenärerna kan inte kräva betalning eller kräva att aktieägarna skall gå in med mer kapital vid t.ex. insolvens.21 Detta medför att alla fordringar som bolagets
borgenärer har skall täckas ur bolagets tillgångar och då framförallt det bundna kapitalet.22
Kravet på det minsta aktiekapitalet har nyligen ändrats och gått från 100 000kr till 50 000kr.23 Detta bundna aktiekapital kan, som nämnts tidigare, ses som den
grundläggande stenen för borgenärsskyddet samt kapitalskyddet.24 Att aktiekapita-‐
let utgör en säkerhet för borgenärerna är dock diskuterat då aktiekapitalet också har ansetts vara en seriositetsspärr dvs. en ekonomisk spärr för att säkra ägarnas seriositet och på så sätt minska uppstartandet av redan på förhand dömda bolag.25
Aktiekapitalets vara eller icke vara, är en ständigt pågående diskussion som dock inte kommer att vidare analyseras i uppsatsen.
Skyddet för borgenärerna tillgodoses därmed till viss del genom att företaget skall ha ett minimikapital varav flertalet regler hindrar kapitalet från att reduceras.26
Borgenärsskyddet grundas således i det aktiekapital samt nyemission som tillförts bolaget i förhållande till ett förbud mot att detta aktiekapital tillkommer aktieägar-‐ na eller övriga utan att borgenärerna först tillgodosetts. När det gäller reglerna inom aktiebolagsrätten som åsyftar att beakta borgenärsintresset bör framförallt minskning av aktiekapitalet i kap 1 och 19, utdelningsreglerna i kap 17-‐18 samt be-‐ loppsspärren i 25 kap 3§ nämnas. Det finns självklart fler betydelsefulla regler som syftar till borgenärsskyddet, nedan kommer jag dock att betrakta borgenärsskyd-‐ det som ett tema och därför undvika att ingående analysera de specifika reglerna om det inte är av större relevans. Slutligen kan därför borgenärsskyddet samman-‐
21 Bergström C, Samuelsson P, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 3:1, Författarna och Norstedts juridik AB,
Stockholm 2009 s 177.
22 A a s. 177.
23 1 kap 5 § ABL, SFS 2010:89.
24 Nerep E, Samuelsson, Aktiebolagslagen –En lagkommentar kapitel 1-10, Thomson Fakta, Stockholm 2007
s 113.
25 Prop 2009/10:61 s 7. 26 A a s 8.
fattas som de regler som finns till för att beakta borgenärernas intresse och skydda deras investeringar.
2.1.3 Bildande av ett aktiebolag
För att få en djupare inblick i kunskapsföretaget och specifikt apportegendom i för-‐ hållandet till bildandet av ett aktiebolag har jag valt att ge en kortare beskrivning av förfarandet. Ett aktiebolag kan bildas av en eller flera stiftare. Stiftaren kan både vara en fysisk person, bosatt inom ESS området, och en juridisk person, som bildats och har sitt säte inom ESS området.27 Det finns dock undantag till huvudregeln som
återfinns i 2 kapitlet 2 § ABL vilka gäller underåriga, personer under förvaltare, personer försatta i konkurs samt de som innehar näringsförbud. För att få starta ett aktiebolag finns det vidare ett krav på ett lägsta aktiekapital dvs. ägarna måste gå in med en med en viss summa vid själva uppstartandet. Detta krav är som nämnts i ovanstående avsnitt sedan den 1 april 2010 50 000 kr.28
Själva bolagsbildningen kan därefter delas upp i 5 steg. Inget talar dock emot att samtliga steg utförs vid ett och samma tillfälle.29 Det första steget vid bildande av
ett bolag, är att ett utkast till en stiftelseurkund upprättas. Denna stiftelseurkund innehåller även bolagsordningen vari en beskrivning av verksamheten ska ingå.30
Det andra steget blir att teckna aktierna.31 Därefter skall betalningen av aktierna
äga rum. Denna betalning sker som framförts ovan antingen med pengar eller med apportegendom. Betalningen får inte heller understiga aktiens kvotvärde. Efter be-‐ talningen skall undertecknandet av stiftelseurkunden ske. Det är då undertecknan-‐ det skett som bolaget anses vara bildat.32 Det sista steget är sedan att registrera bo-
laget. Ansökan om registrering i aktiebolagsregistret görs till bolagsverket.33 Efter
att samtliga steg genomförts har ett nytt aktiebolag tillkommit.
27 2 kap 1 § ABL.
28 1 kap 5 § ABL, SFS 2010:89.
29 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen –En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare,
Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 22.
30 2 kap 5-7 §, 10 § ABL. 31 2 kap 12 § ABL. 32 2 kap 4 § ABL. 33 2 kap 22 § ABL.
När att ett aktiebolag registrerats utgör bolaget en juridisk person vilken kan an-‐ skaffa sig rättigheter och åta sig skyldigheter. Aktiebolaget kan vidare föra talan vid domstol och myndigheter. 34
Man kan även köpa ett färdigt registrerat bolag, så kallat lagerbolag eller portfölj-‐ bolag, om man vill kringgå processen med att starta upp ett aktiebolag.35 Detta
kommer dock ej att mer ingående diskuteras.
2.1.4 Nyemission
Nyemission är ett medel som aktieägarna kan ta till för att öka aktiekapitalet. I praktiken innebär en nyemission att nytt kapital tillskjuts bolaget vilket medför att aktiernas anskaffningsvärde ökar med motsvarade belopp dvs. nya aktier ges ut vilket medför att bolagets totala aktiekapital ökar.36 Vidare krävs det för att en ny-‐
emission skall kunna genomföras att en majoritet av bolagsstämman röstar för be-‐ slutet enligt 7 kapitlet 40 § ABL. 37
Som nämnts ovan fattas beslut om nyemission av bolagsstämman och de specifika reglerna om förfarandet återfinns i kap 11 och 13 ABL. Betalningen för de tecknade aktierna sker sedan antingen genom en kontantemission dvs. att en ren penning-‐ summa tillförs bolaget och sätts in på ett specifikt bankkonto som är öppnat för än-‐ damålet.38 Eller, som nämnts tidigare, genom apportemission där betalningen sker
med annan egendom än pengar dvs. med apportegendom.39 Det bör även påpekas
att en apportemission innebär ett undantag till huvudregeln vilket statuerar att ak-‐ tieägarna skall ha företrädelserätt till de nya aktierna i förhållande till tidigare in-‐ nehav.40
34 Skog R, Fäger C, Aktiebolagslagen – En introduktion för aktieägare, bolagsledningar och deras rådgivare,
Författarna och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2007 s 23 f.
35 Af Sandberg C, Aktiebolagsrätten, uppl. 2:1, Studentlitteratur Lund 2007 s 39.
36 Lundén B, Aktiebolag -Skatt, Ekonomi, Juridik, uppl. 15:1, Björn Lundén Information, Uddevalla 2007 s
141.
37 11 kap 2 § ABL.
38 2 kap 17 § Jfr Prop. 2004/05:85 s 234.
39 Thomasson J, Arvidsson P m.fl. Den nya affärsredovisningen, uppl. 17:1, Liber AB Malmö 2006 s 324. 40 13 kap 1 § 2 st ABL.
Nyemission ändvänds därmed i situationer då bolaget är i behov av nytt kapital t.ex. om de riskerar insolvens eller behöver öka sin likviditet för att locka nya inve-‐ sterare eller för att kunna satsa på kostsamma projekt.
2.1.5 Redovisnings- och revisionsregler
Aktiebolag har, som nämnts tidigare, en hel del krav varav ett utav dessa krav inne-‐ bär att redovisningen och revisionen är mer omfattande än för andra företagsty-‐ per.41 Bolagen måste därmed upprätta en årsredovisning där balans och resultat-‐
räkning presenteras.42 Det finns vidare ett brett fält med regler som ämnar reglera
redovisning och revision varför inte alla kan nämnas, men det får stå klart att det finns ett nära samband mellan aktiebolagslagen och redovisnings-‐ och revisionsla-‐ garna. Det bör dock nämnas att bolaget minst måste ha en revisor som granskar bo-‐ lagets verksamhet.43
I ABL ges endast de grundläggande bestämmelserna inom redovisning och revision medan de mer ingående reglerna återfinns främst inom t.ex. årsredovisningslagen (1995:1554) samt bokföringslagen (1999:1078). I årsredovisningslagen återges de specifika reglerna angående resultat och balansräkning samt vad som ska anses vara en så kallad anläggningstillgång respektive omsättningstillgång.44 Enligt 4 kap
2 § i nyss nämnda lag får forskning och utvecklingsarbeten tas upp som en immate-‐ riell anläggningstillgång vilket även gäller t.ex. patent, licenser och goodwill. Det finns dock inget lagstadgat om ren kunskap dvs. intellektuellt kapital, och hur detta ska värderas. Enligt International Accounting Standards 38 (IAS 38), som återfinns i Redovisningsrådets Rekommendationer 15 (RR 15), anses immateriella tillgångar utgöra;
41 Johansson S, Nials Svensk Associationsrätt –I huvuddrag, uppl. 9:1, Författaren och Norstedts Juridik AB
2007 s 206 f.
42 6 kap 1 § BFL jfr 2 kap 1 § ÅRL. 43 9 kap 1 § ABL.
”… en identifierbar icke-‐monitär tillgång utan fysisk substans som innehas för att användas i pro-‐ duktionen eller för att tillhandahålla varor eller tjänster, för uthyrning till andra eller i administra-‐ tivt syfte.” 45
För att en immateriell tillgång sedan skall kunnas redovisas dvs. tas upp i balans-‐ räkningen måste följande krav vara uppfyllda;
i. Tillgången ska förväntas ge ekonomiska fördelar till bolaget i framtiden. ii. Tillgången ska kunna kontrolleras av bolaget.
iii. Tillgången ska ha uppkommit som en följd av inträffade händelser.
iv. Tillgångens anskaffningsvärde ska kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt.46
Dessa regler, och då främst första och fjärde punkten, utgör följaktligen ett problem för kunskapsföretag då personalen utgör en flyktig tillgång vilken därmed blir svår för bolaget att kontrollera samt att anskaffningsvärdet i realiteten blir svårt att be-‐ räkna på ett tillförlitligt sätt. Denna problematik kommer att diskuteras mer ingå-‐ ende i kapitel 4.
2.2
Kunskapsföretag
2.2.1 Introduktion
Under de senaste decennierna har det i världens utvecklingsländer skett en föränd-‐ ring av samhällets struktur. Den traditionella industriella samhällsuppbyggnaden har fått lämna plats åt den mer informationsrika samhällsstrukturen där kunskap i form av tjänster nu utgör den centrala rollen. Det har således skett en förflyttning från det industriella samhället till det postindustriella47. Skiftningen av samhälls-‐
strukturen kan liknas vid den då det agrara samhället fick träda tillbaka för att ge plats åt den snabbt växande industriella sektorn.48 Ur denna förändring har också
yrkesrollen förändrats. De industriella jobben har minskat avsevärt, dock inte lika
45 RR 15 Immateriella tillgångar, punkt 2. 46 RR 15 Immateriella tillgångar, punkt 18-22.
47 Castells beskriver det postindustriella samhället som ett informationssamhälle vilket i stor utsträckning har
ersatt det industriella samhället.
markant som de agrara under den industriella expansionen. Minsknigen kan förkla-‐ ras med att de kunskapsintensiva jobben blivit allt mer efterfrågande samtidigt som teknikens utveckling inneburit att de traditionella industrijobben ersatts av tekniskt revolutionerande maskiner. Dagens kunskapsföretag innebär därmed en ny tid där nya lösningar och mått krävs.
Det som definierar ett kunskapsföretag är att tjänsterna resulterar ur personalens kunskap och erfarenheter dvs. den primära resurskällan är det humankapital som företaget innehar.49 Tjänsterna kan variera i allt från livscoacher, reklambyråer till
medicinska rådgivare men det som knyter företagen samman är att det intellektuel-‐ la kapitalet utgör kärnverksamheten.50 Arbetsgruppen Konrad har i sin bok påvisat
fyra karakteristiska grundpelare för kunskapsföretag och menar att dess verksam-‐ het är;
i. icke standardiserad ii. kreativ
iii. starkt individberoende iv. komplext problemlösande51
Dessa grundpelare får anses gälla även idag flera decennier senare. Det intellektuel-‐ la kapitalet kan i sin tur delas upp i humankapital och strukturkapital samt kundka- pital.52
2.2.2 Humankapital
Humankapitalet består av de individer som besitter de immateriella tillgångarna och som för företaget framåt. Med andra ord är humankapitalet de kunskaper och erfarenheter som de anställda personerna har erhållit genom t.ex. utbildning och
49 Edvinsson L, Malone M S, Det intellektuella kapitalet, uppl. 1:1, Liber AB, Malmö 1998 s 28 f.
50 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004
s 23 ff.
51 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning
och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 10.
som därmed bidrar till företagets framgång.53 Vidare kan humankapitalet delas in i
tre olika parametrar; Kompetens Privata nätverk
Motivation och attityd54
Enligt Konradgruppen är de personer som är verksamma inom företagets huvud-‐ sakliga affärsidé dvs. dess kunskapsområde, de som är mest betydelsefulla för hu-‐ mankapitalet (Individkapitalet). Dessa intäktspersoner kan bl.a. ses i form av advo-‐ kater på en advokatbyrå, läkare på ett medicinskt uthyrningsföretag och arkitekter på en arkitektbyrå. Intäktspersonerna är således experter inom verksamhetsområ-‐ det och det är deras kunskap, utveckling och förmåga att realisera en affärsidé som utgör kunskapsföretagets expansion och framgång.55
2.2.3 Strukturkapital
Utöver investeringen som görs i företagets anställda görs även investeringar i före-‐ tagets organisationsstruktur. Denna struktur brukar benämnas som strukturkapi-‐ talet och innebär en förvaltning och strukturering av humankapitalet.56 De immate-‐
riella tillgångarna i de kunskapsintensiva företagen består av i idéer, olika koncept, varumärken, organisationsstrukturer och vissa fall patent och licenser som de an-‐ ställda arbetat fram. Strukturkapitalet kan sedan ses som en förvaltning av de an-‐ ställdas intelligens dvs. hur företaget organiserar kunskapen för att på ett så effek-‐ tivt sätt som möjligt driva företaget framåt.57 Edvinsson och Malone beskriver
strukturkapitalet som det finns kvar när de anställda går hem.58 Det ska även tilläg-‐
53 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1,
Förfat-tarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s. 34 ff.
54 Nyllinge P, Analys av kunskapsföretag, Balans 1999 nr 6-7 s 15 f.
55 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning
och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 23.
56 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning
och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 28.
57 Edvinsson L, Malone M S, Det intellektuella kapitalet, uppl. 1:1, Liber AB, Malmö 1998 s 56 ff. 58 A a s. 93.
gas att affärer kan göras med strukturkapitalet då detta kan ägas till skillnad från humankapitalet.59 Även strukturkapitalet kan enligt Nyllinge delas in i tre olika pa-‐
rametrar; Relationer Organisation Tillväxtkapacitet60 2.2.4 Kundkapital
Om human-‐ och strukturkapitalet utgör grunden för det kunskapsintensiva företa-‐ get innebär ett starkt kundkapital att företagets verksamhet frodas. En av de vikti-‐ gaste delarna av kunskapsföretaget är således relationen till dess kunder. Företa-‐ gets lönsamhet är starkt beroende av dess förmåga att etablera och därefter inneha en stabil och stadigvarande kundrelation. Som diskuterats tidigare är generellt kun-‐ skapsföretagets ”produkter” komplexa vilket i sin tur kräver kunniga köpare. Därför måste företagets personal till viss utsträckning och i vissa fall även investera tid i köparna då dessa kräver ”utbildning” för att kunna tillgöra sig av den köpta tjänsten. Eftersom kunderna utgör en stor del i kunskapsföretagets framgång är fö-‐ retagets rykte på marknaden avgörande för dess framsteg och kunderna i sin tur bidrar till att skapa detta goda rykte genom att förse företaget med komplexa för-‐ frågningar som leder till en klar kompetensutveckling för personalen. Det kan där-‐ med konstateras att kunderna och företaget går hand i hand och det blir därför vik-‐ tigt för kunskapsföretaget att välja kunder som både skapar ett gott rykte och ima-‐ ge men som även genererar ökade intäkter.61
59 A a s. 29.
60 Nyllinge P, Analys av kunskapsföretag, Balans 1999 nr 6-7 s 15.
61 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen -Nyckeltal för redovisning, styrning
och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 43 ff.
2.2.5 Skillnader mellan kunskapsföretag och traditionella industriella företag
Som framlagts tidigare har utvecklingen från det produktbaserade samhället till det mer kunskapsbaserade samhället varit kraftig. I dagens kunskapssamhälle har följ-‐ aktligen fokus skiftat från ett kollektivt produktbaserande klimat till ett mer indi-‐ vid-‐ och tjänstebaserat där den nya ekonomin62 inneburit en förflyttning från den
traditionella svenska industrin till den mer utpräglade kunskapsbaserade tjänste-‐ sektorn.63 Utvecklingen är främst synbar beträffande personalens betydelse för
verksamheten då de genom sin kunskap och erfarenhet för företaget framåt. Det finns även en klar skillnad mellan företagens uppbyggnad. I kunskapsföretag är skillnaderna i hierarkin mindre påtagliga. Detta kan förklaras med att kunskapsfö-‐ retag i många fall består till stor del av högt kvalificerade anställda och att skillna-‐ derna av olika befattningar därmed blir mindre markanta dvs. ledningen och de an-‐ ställda jobbar på en relativt likvärdig nivå. Detta står följaktligen i kontrast till det traditionella industriella företaget där skillnaderna i hierarkin är mer påtaglig och där det finns en stor klyfta mellan arbetarna och ledningen både beträffande er-‐ sättning och inflytande.64
2.2.6 Skillnader mellan kunskapsföretag och tjänsteföretag
Skillnaderna mellan kunskapsföretaget och tjänsteföretaget är inte lika markanta utan här kan skillnaderna främst ses i hur pass standardiserat ett företag är dvs. hur pass standardiserade produkterna är som företaget säljer. Denna skillnad kan även formuleras så att strukturkapitalet är av större betydelse än humankapitalet i ett tjänsteföretag. Det kunskapsintensiva företaget säljer främst komplexa och kre-‐ ativa lösningar till specifika problem vilket således kräver en större kompetens av personalen. I tjänsteföretagen rör det sig istället om mer standardiserade produk-‐ ter och lösningar till en större kundkrets. Därmed är inte humankapitalet i den cen-‐
62 Tuula M, It-bolagen och de immateriella tillgångarna -vid företagsrekonstruktion och konkurs uppl. 1:1,
Författaren och Norstedts Juridik AB, Stockholm 2002, s 55.
63 Sandgren C, Andersson J, Andersson A m.fl., Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, uppl.1:1,
Förfat-tarna och Fritzes Förlag AB, Stockholm 1995 s 19 ff.
64 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004
trala kärnan utan personalen kan med små medel bytas ut utan att kvalitén försäm-‐ ras.65
2.2.7 Skillnader på kunskap och kunskap
Att definiera kunskap som kunskap får anses vara allt för enkelt varför kunskapsfö-‐ retag till stor del kan delas upp i två grupper, professionella serviceföretag och FoU- företag. Som professionella serviceföretag innefattas t.ex. advokatbyråer, reklam-‐ byråer och investmentbanker medan FoU-‐företag till stor del består av forsknings-‐ baserade företag så som läkemedelsföretag och bioteknikföretag.66 Det finns såle-‐
des ett stort spektra av kunskapsföretag varför de två företagsformerna kräver en mer ingående beskrivning.
2.2.7.1 Professionella serviceföretag
Professionella serviceföretag har ett nära samspel med marknaden dvs. att de tjänster som produceras och säljs är situationsanpassade efter klientens behov. Det innebär att de anställdas arbetsuppgifter sträcker sig från utveckling av de kun-‐ skapsbaserade tjänsterna till marknadsföring vilket medför klart divergerade åta-‐ ganden. Eftersom kundkontakten och marknadsföringen utgör en del av kärnverk-‐ samheten blir även klientkontakten av stor betydelse vilket kan medföra en svårig-‐ het att balansera utvecklingen av kunskapsprodukten och den klientorienterade hanteringen. Situationen för de anställda på det professionella serviceföretaget kan illustreras genom att man som kund söker hjälp med ett juridiskt problem vilket den kunniga juristen i fråga löser baserat på sina kunskaper. Det kan även ske ge-‐ nom att man som kund skall bygga om sitt hus och söker hjälp av en arkitekt för att erhålla hjälp med själva ritandet och på så sätt undgå att göra konstruktionsmässi-‐ ga misstag.67
65 Annell E m.fl., Arbetsgruppen Konrad, Den Osynliga Balansräkningen –Nyckeltal för redovisning, styrning
och värdering av kunskapsföretag, Affärsvärlden Förlag AB och Arbetsgruppen Konrad, Stockholm 1989 s 10.
66 Alvesson M, Kunskapsarbete och kunskapsföretag, uppl. 1:1, Mats Andersson och Liber AB, Malmö 2004
s 24 f.
