DetaljplaneringFöretagsbesökGrovplaneriringKompetenshöjandeInsatsUtvärderingÅterkopplingAvslut/Nästa steg

(1)

VästKraft

En presentation 2009-06-03

(2)

VästKrafts vision

Att öka kompetensen hos individer inom

teknikbranschen, och därigenom stärka

(3)

Bakgrund

• VästKraft startade 23 mars 2009 och ska pågå under två år.

• VästKraft är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) med utgångspunkt i den dramatiska

arbetsmarknadsutvecklingen i Göteborgsregionen och dess teknikbransch.

• Projektet har beviljats 50 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF-rådet Västsverige.

• VästKraft ägs av GR och har samverkanspartner från staten, näringslivet och fackförbunden.

(4)

Syfte

• Projektet ska leda till att yrkesverksamma inom teknikbranschen ges en

kompetensutveckling som bildar grund för arbetskrafts- och kompetensförsörjning inom branschens framtida utveckling.

• Arbetsformerna ska bilda långsiktig grund för samverkan kring vuxnas

lärande inom regionen, även efter projektets avslutande.

• På sikt utveckla en gemensam grund kring väglednings-, validerings- och

utbildningsinsatser mellan regionens tretton kommuner, samt fullfölja det pågående samarbetet mellan GR/kommunerna, Arbetsförmedlingen och parterna på arbetsmarknaden kring det breda och långvariga

partnerskapet.

• Koordinering mellan de arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare

(5)

Målgrupper

Projektdeltagarna är uppdelade i två målgrupper: Målgrupp 1

- individer med anställning

- ca 2 500 individer

Målgrupp 2

- individer utan anställning (som var i anställning 2009-01-08)

- ca 1 000 individer

(6)

Kvantitativa mål

• 3 500 individer ska få kompetensutveckling (varav minst 1000 kvinnor)

• 700 ska läsa vidare

• minst 70% av deltagarna utan anställning ska innan projekttidens slut ha

en ny anställning

• 100% av deltagarna med anställning ska vara kvar i arbete – varav 25%

ska ha mer kvalificerade arbetsuppgifter

(7)

Kvalitativa mål

VästKraft ska leda till

• efterfrågestyrd kompetensutveckling från näringslivet

• ökad samverkan kring vuxnas lärande

• att entreprenörsandan ökar

• VästKrafts arbetsmodell ska vara applicerbar på andra branscher och

(8)

Samverkanspartner

• Arbetsförmedlingen (Arbetsmarknadsområde Göteborg) • Business Region Göteborg AB

• IF Metall

• Teknikföretagen Region Väst • Unionen

(9)

Projektorganisation

ESF (Louise Stiernström) ESF (Louise Stiernström) Projektgrupp VästKraft PROJEKTLEDNING

Magnus Kallenberg - Projektledare Kajsa Olsson - Projektkoordinator

PROJEKTLEDNING

Magnus Kallenberg - Projektledare Kajsa Olsson - Projektkoordinator

UTBILDNINGSPLANERING

Johan Furulind – Administratör Lotta Malm – Planerare målgrupp 1 Anders Bergius – Planerare målgrupp 2

UTBILDNINGSPLANERING

Johan Furulind – Administratör Lotta Malm – Planerare målgrupp 1 Anders Bergius – Planerare målgrupp 2

POLITISK LEDNING

Utbildningsgruppen (ordf. Helene Odenjung)

POLITISK LEDNING

Utbildningsgruppen (ordf. Helene Odenjung)

PROJEKTÄGARE GR Utbildning – Börje Rådesjö

AU

Projektägare GR – Börje Rådesjö Projektledare – Magnus Kallenberg Styrgruppens ordf – Boye Johansson

AU

Projektägare GR – Börje Rådesjö Projektledare – Magnus Kallenberg Styrgruppens ordf – Boye Johansson

STYRGRUPP

Representanter från:

GR, BRG, IF Metall, Unionen, Teknikföretagen Arbetsförmedlingen, Vux-gruppen, Trygghetsrådet, Adj. ESF-representant

STYRGRUPP

Representanter från:

GR, BRG, IF Metall, Unionen, Teknikföretagen Arbetsförmedlingen, Vux-gruppen, Trygghetsrådet, Adj. ESF-representant

STÖDRESURSER Redovisningsekonom Externt projektledarstöd Temporära resurspersoner STÖDRESURSER Redovisningsekonom Externt projektledarstöd Temporära resurspersoner PLANERINGS- /REFERENSGRUPPER Beredningsgrupp Teknik College Omställningskontoret – BRG Omvärldsanalysgrupp Upphandlingsgrupp PLANERINGS- /REFERENSGRUPPER Beredningsgrupp Teknik College Omställningskontoret – BRG Omvärldsanalysgrupp Upphandlingsgrupp Målgrupp 1 & 2 UTBILDNINGSANORDNARE & ENTREPRENÖRSSATSNINGAR UTBILDNINGSANORDNARE & ENTREPRENÖRSSATSNINGAR ANGRÄNSANDE PROJEKT GRowth, Vide2010, GTCs Kompetensanalys produktion, GRUL, Kunskap & Framtid,

Tillväxt Start

ANGRÄNSANDE PROJEKT

GRowth, Vide2010,

GTCs Kompetensanalys produktion, GRUL, Kunskap & Framtid,

Tillväxt Start

KONTAKT MOT MÅLGRUPP

AF-arbetsförmedlare Studie- och yrkesvägledare

TRR

Medverkande företag

KONTAKT MOT MÅLGRUPP

AF-arbetsförmedlare Studie- och yrkesvägledare

TRR

(10)

Utkast till process för målgrupp 1

(individer med anställning)

Projektgrupp (VästKraft) Företag Utbildnings-anordnare (UBA) Prioritering Företag steg 1 Företags-kontakt Analys-behov Samman-ställning Detalj pla neri n g Upphandla UBA F ö retagsbes ök Grovplan eriri n g Kompetens höj ande Insats Beslut Beslut

Kriterielista Erfarenhet _pilotfall

Styrgrupp Beredningsgrupp Samverkanspartner Omvärldsanalys-grupp Framtida Kompetensbehov

Fortsatt input och beslut Utvärdering – VästKraft för oss? Djupanalys Utvärdering Prioritering steg 2 Utkast - Förslag Utvärderi n g Återkoppl ing Avslut/Nästa steg Analys-behov Intr. anmälan Besvara upphandl, förfrågan Samverkans-parter

Informera potentiella deltagare

Kompetensbehov inom tekniksektorn Omvärlds-Bevakning/analys Föreslagna företag

(11)

Utkast till process för målgrupp 2

(arbetssökande individer)

Projektgrupp (VästKraft) Vux SYV Utbildnings-anordnare (UBA) Sammanställa behov

Informera potentiella deltagare

Kompetenshöjande insatser Beslut Fånga upp deltagare Fånga upp deltagare Utvärderi n g Återkoppl ing Avslut Nästa steg AF Samverkans-partner Vägledning Urval Beslut Kriterielista Föreslagna företag Erfarenhet pilotfall Styrgrupp Beredningsgrupp Samverkanspartner Omvärldsanalys-grupp Framtida

kompetensbehov Fortsatt input och beslut Kompetensbehov inom tekniksektorn Omvärlds-bevakning/analys TRR Inventera utbud Fånga upp deltagare Vägledning Ev. upphandla UBA Svar upphandlings-förfrågan Beslut

(12)

Angränsande projekt

ESF-projekt

GTCs Kompetensanalys produktion

Kompetensanalyser för att skapa en samlad bild över ett antal industriföretags behov. Utförs maj till september 2009.

GRowth

Ett projekt som skall öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt lärande inom gymnasie- och vuxenutbildning.

Vide2010

Ett projekt som ska öka kompetens och kunskap gällande entreprenörskap för personal som kommer i kontakt med den studerande.

Andra relaterade projekt

GRUL (GR Upplevelsebaserat Lärande)

Konstruerar och designar pedagogiska spel och hjälpmedel inom det upplevelsebaserade lärandet.

Kunskap & Framtid

12-14 november 2009 på Svenska Mässan. En mässa om utbildning och arbete, som arrangeras årligen.

Tillväxt Start

(13)

Kontaktuppgifter

Magnus Kallenberg - projektledare

magnus.kallenberg@grkom.se 0734-22 51 13 Kajsa Olsson – projektkoordinator

kajsa.olsson@grkom.se 0734-21 97 82 Lotta Malm – utbildningsplanerare målgrupp 1

lotta.malm@grkom.se 0734-22 51 14

Anders Bergius – utbildningsplanerare målgrupp 2 anders.bergius@grkom.se 0703-67 44 20

Johan Furulind – utbildningsadministratör johan.furulind@grkom.se 0734-22 52 30

(14)

Magnus

Kajsa

Lotta

(15)

Gemensam

_{enkätstrategi}

- Göra en kartläggning av

vilka enkäter som används

inom GR idag

-

Föreslå en enkätstrategi

(16)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Enkätstrategigrupp

Rachel Törnell, utvecklingschef BOU

Alingsås

Repr Lerums kommun, sektor lärande

Göran Olsson, utvcecklingschef Utb,

Göteborg

Jonas Hassling, ekonom, BOU Partille

(17)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Resultat från kartläggningen

-

Kvantitativa brukarenkäter

-

Positiva och negativa erfarenheter

-

Olika enkätverktyg

-

Arbetskrävande, av tjänstemän

-

Politiskt initierade

-

Statistiskt användbara resultat

(18)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Slutsatser

Stort intresse finns att göra

gemensam brukarenkät, kvantitativ

En utökning av enkätstrategin kan

komma senare

(19)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Slutsatser

Varje kommun behöver ha

möjlighet att lägga till

kommunspecifika frågor till

enkäten

Leverantörer ska kunna bistå

kommunerna med även andra

enkäter, så som personalenkät

(20)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Slutsatser

Varje kommun får ta ställning till

om man vill köpa hela processen

eller endast nyttja frågorna.

Erfarenheterna från dagens enkäter

ska tas tillvara av leverantören

(21)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Slutsatser

Leverantören ska vara enkätkunnig,

inte bara teknikkunnig

Enkätstrategigruppen/kvalitetsnätverke

t bör vara referensgrupp till

Upphandlingsbolaget vid

upphandlingen

(22)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Slutsatser

Varje kommun som tar del av en

helhetslösning utser en ”statistik-

samordnare” som ansvarar för att

distributionen fungerar tillfredsställande

Varje kommun utser en person

(kvalitetsnätverkets representant) som

ansvarar för att innehållet i enkäten blir

riktigt och kommunspecifikt samt bidrar

till ständigt förbättringsarbete

(23)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Syfte

- Kunna göra jämförelser även

inom ”mjuka frågor” inom GR

- Få en effektivare hantering,

både ekonomiskt och

(24)

Gemensam

_{enkätstrategi}

Förslag till beslut

-

Förbereda för upphandling

-

Genomföra ev enkät våren

(25)

Göteborgsregionens kommunalförbund:

Gymnasiepropositionen - GR

• Regeringens proposition 2008/09:199

Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop. 2008/09:199

(26)

Gymnasiepropositionen – påverkan på Göteborgsregionens samverkan

• Grundskolan ska stärka måluppfyllelsen

Behörighetskrav till gymnasieskolan

Utformning av IV-program eller liknande?

• Likvärdiga villkor för kommunala och

fristående gymnasieskolor

Utbudet kommer att smalna av

Konkurrensen är fortsatt grund för kvalitetsutveckling

• Frisök (andrahandsmottagning till alla

utbildningar i landet)

(27)

(28)

Gymnasiepropositionen och dess påverkan på GR

• Ersättning till fristående skolor (ny modell)

• Gymnasieskolan ska vara bas för nationell och regional kompetensförsörjning (Nytt i Skollagen) Huvudmannen ska samverka med det omgivande samhället

• Dimensionering enligt ungdomars önskemål så långt det är möjligt

• Hemkommunen ansvarar för att ALLA behöriga ungdomar erbjuds utbildning på nationellt program (allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar)

(29)

Gymnasiepropositionen - GR

• Lärlingsutbildning likvärdigt med nationellt program Inte samma skyldighet för kommun att erbjuda den variant

• Nationella programråd för yrkesprogram Hur matcha dessa med regionala/lokala programråd? Dessa blir förordningsstyrda

• Genusperspektiv på utbildningar Regional insats?

• Fjärde år?

• Samverkan om det kommer?

• Garanti för yrkeselever att läsa in allmän

(30)

Gymnasiepropositionen - GR

• Vissa inriktningar kan börja år 1, 2 eller 3 och ska vara sökbara

Hur påverkar det intagningen via Indra?

Hur garanteras elever att komma in på en inriktning som startar år 2 eller 3?

• Ansökan om särskild variant är möjlig men kräver stark förankring i arbetsliv/region

Gemensamma ansökningar för kommunala skolor i samverkan med bransch?

(31)

Gymnasiepropositionen - GR

• Programfördjupning mot yrkesutgångar

Vem erbjuder vilka yrkesutgångar?

Hur stämma av med branschen (krav)?

• Särskild behörighet även inom

yrkesutbildningar för att nå

högskolebehörighet

Hur skapa ett regionalt system vilket ger dessa möjligheter? Ska alla erbjuda eller i samverkan?

• Entreprenörskap – Särskilt inom

yrkesutbildningar

(32)

Gymnasiepropositionen - GR

• Individuella val – skyldighet att erbjuda vissa

kurser

Kan ske bland annat via Gemensamma gymnasiet om elevgruppen är liten

• Elitidrottsutbildningar som komplement till de

riksrekryterande idrottsutbildningarna

Ska godkännas av Skolverket – Ska vi söka regionalt eller ska huvudmännen söka enskilt?

• Riksrekryterande utbildningar

(33)

Gymnasiepropositionen - GR

• Antagningsorganisation får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning

• En kommuns eller ett landstings

antagningsorganisation får även vara gemensam för andra kommuner och landsting samt för fristående skolor

Finns redan

• Lokala kurser försvinner men det är möjligt att

ansöka hos Skolverket om kvalitetssäkring av en kurs som behövs lokalt eller regionalt. Arbetsliv eller

högskola ska vara delaktiga i ansökan Ska vi söka gemensamt för någon kurs?

(34)

Gymnasiepropositionen - GR

• Ungdomars påbörjande, avbrutna eller avslutade studier hos annan huvudman ska anmälas till

hemkommunen Finns redan via GRUUS

• Tillgång till studie- och yrkesvägledning stärks

• Krav på APL för att en yrkesutbildning ska få erbjudas

Krävs regional samverkan mellan huvudmän (olika), branscher och fack?

(35)

Verksamhetsidé

Validering/Ledarutveckling

(36)

• Inbjudan från Frank Andersson/Agneta

Granberg till SDNs presidier; SDC och

verksamhetschefer

• Åtgärder för att minska gruppen elever med

avsaknaden av eller otillräckliga betyg i år 9

• Uppdrag till förvaltningscheferna inom

SDF/UBF att gemensamt skapa möjligheter

för en högre måluppfyllelse

Bakgrund: Utbildningsnämnden

inbjudan till SDN ht 2006

(37)

”Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska ge eleverna en stabil grund att stå på, den ska

förbereda eleverna för nästa steg inom

utbildningen, för arbetslivet och för livet som helhet. Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker, för att utveckla ny kunskap och nya

färdigheter. Skolans kunskapsuppdrag är dess huvuduppgift.”

(KF budgetbeslut juni 2007)

(38)

• Utbildningssatsningar i ledarskap ska

genomföras för alla rektorer och lärare

• För att säkerställa kvaliteten hos befintliga

ledare krävs validering* av ledarskapet samt

utvecklingsinsatser inom denna grupp

• Ledarskapet inom socialtjänsten skall

utvecklas

* ”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”

(39)

Styrgrupp för verksamhetsidén

• Sven Höper (ordf.) chef UBF

• Ulla-Carin Olsson sdc Lärjedalen

• Katarina Othelius sdc Härlanda

• Hans Erngren sdc Tynnered

• Linda Eklöf sdc Kärra-Rödbo

• Anne Söderberg Stadskansliet

• Helen Torstensson Stadskansliet

• Jan Mellgren Center för skolutveckling

• Christer Holmström processledare

• Inga-Maj Adolfsson processledare

(40)

Styrgruppens mål

Målet är att öka skolans

måluppfyllelse med fokus

på att förbättra arbetsmiljön

och att öka andelen elever

med godkända betyg.

(41)

Åtgärder utifrån budgetuppdraget:

• Generell ledarsatsning som stöd för

implementeringen av

verksamhetsidén/skolplanen

• Generell kompetensutveckling för

förvaltnings- och verksamhetschefer

• Individuell kompetensutveckling för

rektorer

• Ledarutveckling för pedagogisk

personal (lärare)

(42)

VERKSAMHETSIDÉ

(43)

1. Elevernas/ barnens inre motivation och lust att lära

För oss innebär detta att varje enskild elev/barn känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan.

2. Delaktighet och medskapande

För oss innebär det att eleven/barnet känner det angeläget och har en reell möjlighet genom medskapande att påverka hela sin skolsituation.

3. Helhetssyn i lärandet

För oss innebär det att eleven/barnet utifrån sammanhang känner sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar.

(44)

Vad är det för nytt med idén?

• Gemensam värdegrund för förskolor

och skolor i Göteborgs Stad.

• Verksamhetsidén ska genomsyra

skolan dvs. leva i ALLA samtal och

ALLA situationer som har med

skolan att göra.

• Det är ett sätt att leda och styra

skolan

(45)

1/9 2008

1/7 2009

Processchema för arbetet med ökad måluppfyllelse

STYRGRUPP

RAPPORT KS

VERKSAMHETSIDÉN

1/7 2010

VALIDERING & LEDARUTVECKLING

UPPFÖLJNING

SDF/UBF

(46)

Ökad måluppfyllelse i skolan Verksam_hetsidé Validerad e skolled are

(47)

(48)

Ledarkriterier

Generella kompetenser,

det personliga ledarskapet

Verksamhetsspecifika kompetenser

Generella kompetenser, det formella chefsskapet

(49)

Generella kompetenser

• Lyhördhet • Social säkerhet • Förändringsorientering • Mål- och resultatorientering • Analytisk förmåga • Helhetssyn • Påverka andra • Verksamhetsledning • Juridik • Arbetsgivarfunktionen • Intern och extern

kommunikation

(50)

Verksamhetsspecifika kompetenser

• Grundläggande värderingar och

verksamhetsidé

• Styrdokument och rektors uppdrag

• Ledare av pedagogisk verksamhet

• Systematisk kvalitetsutveckling

(51)

Hur går kartläggningen till?

Introduktion Självskattning Omvärldsskattning Fördjupat samtal inkl. återkoppling Utveck- lingsplan Kompetenshöjande insatser

(52)

Självskattning och omvärldsskattning

Kollega Jag själv Med-arbetare Min chef

(53)

Nämndernas uppdrag

• Ansvarar för det lokala utvecklingsarbetet med

verksamhetsidén i förvaltningen

• Nämndens kvalitetsredovisning upprättas som

en bilaga till årsredovisningen. Beskrivningen

blir utgångspunkt för utvecklingsarbetet i varje

förvaltning/enhet

Kvalitetsredovisning - förvaltningens egen samlade bedömning och analys utifrån tidigare insamlad dokumentation och enheternas kvalitetsredovisningar

(54)

Forskningssamarbete/

Medforskare

(55)

I varje stadsdel sker urval av…

• 2 skolor , åk 7-9

• 2 skolor med åk 1-6

• 2 förskolor

Baserat på föräldra-, elev samt

medarbetarenkäterna (allsidighet

eftersträvas) Skolledare, lärare och elever

(åk 4 -9 ) intervjuas

(56)

Forskningssamarbete

Arbetet med verksamhetsidén följs

vetenskapligt av Karlstads universitet som

leder ett medforskningsarbete där lärare

och skolledare själva samlar in data och

bidrar till analys.

(57)

Medforskarfrågor

Till lärare

• ”Vilka lärdomar har du gjort om hur man som lärare på bästa sätt kan bidra till elevernas/barnens lärande och utveckling”

Till skolledare

• ”Vilka lärdomar har du gjort om hur man som skolledare på bästa sätt kan bidra till så hög kvalitet som möjligt i undervisningen på skolan”

I gruppintervjuer med eleverna

• ”Hur tycker du att det skall vara i klassrummet för att du skall få så bra hjälp som möjligt när du lär dig”

(58)

Verksamhet med hög kvalitet Verksamhet med hög kvalitet

Verksamhetsidén och ett gemensamt förhållningssätt

Arbetssätt och organisation Ledarskap Medarbetarskap En fram- gångsrik skola En fram- gångsrik skola