• No results found

Faktorer som påverkar interprofessionell kommunikation vid multitrauma : En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faktorer som påverkar interprofessionell kommunikation vid multitrauma : En litteraturstudie"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Faktorer som påverkar interprofessionell

kommunikation vid multitrauma

En litteraturstudie

Heidi Perunka

Malihe Shoorni

Röntgensjuksköterska 2021

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

Abstrakt

Inledning:​ Kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvård och innebär utbyte av

information mellan människor. Speciellt vid multitrauma är det viktigt att kommunikationen fungerar eftersom personal från olika avdelningar ska samarbeta med varandra. Dock kan kommunikation påverkas av olika faktorer, som i sin tur kan påverka patienten. ​Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation vid multitrauma. ​Metod:​ Studien genomfördes som en allmän

litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. ​Resultat:​ Resultatet i studien visade fyra olika kategorier som påverkar interprofessionell kommunikation både positivt och negativt vid multitrauma. Dessa faktorer kategoriserades till; strukturerad

överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap samt ledarskap. Att inneha erfarenhet och kunskap inom multitrauma är viktigt för att ett traumateam ska fungera på optimalt sätt. Personal utan erfarenhet eller kunskap kring multitrauma eller kommunikationen mellan teamet påverkar samarbetet negativt. ​Slutsats: ​Studiens resultat visar att det finns ett flertal faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation negativt, men även positivt. Med hjälp av traumaledare kan arbetet struktureras upp, men det krävs en viss nivå av kunskap och erfarenhet för att kommunikationen mellan

traumateamet ska fungera på optimalt sätt.

Nyckelord:​ interprofessionell, kommunikation, multitrauma, röntgensjuksköterska,

traumateam.

(3)

Abstract

Introduction: ​Communication is an important part of healthcare and involves the exchange

of information between people. Especially in the case of multitrauma, it is important that the communication work because staff from different departments must cooperate with each other. However, communication can be affected for various reasons, which in turn can affect the patient. ​Aim: ​The purpose of the study is to describe the factors that can affect interprofessional communication in multitrauma. ​Method: ​The study was conducted as a general literature review where 10 scientific articles were included. ​Results:​ The results of the study showed four different categories that affect interprofessional communication both positively and negatively in multiple trauma. These factors were categorized into;

overreporting, stressful and chaotic work environment, experience and knowledge as well as leadership. Having experience and knowledge in multiple trauma is important for a trauma team to function optimally. Staff without experience or knowledge of multiple trauma or communication between the team has a negative effect on the collaboration. ​Conclusion: The results of the study show that there are a number of factors that can affect

interprofessional communication negatively, but also positively. With the help of a trauma leaders, the work can be structured, but a certain level of knowledge and experience is required for the communication between the trauma team to function optimally.

Keywords: ​collaboration, communication, interprofessional, multiple trauma, trauma team.

(4)

Innehållsförteckning

Introduktion 4 Syfte 7 Metod 8 Litteratursökning 8 Resultat 14 Strukturerad överrapportering 15

Stressig och kaotisk arbetsmiljö 16

Erfarenhet och kunskap 17

Ledarskap 18 Diskussion 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 Slutsats 23 Referenser 24

Bilaga 1 - Granskningsprotokoll för kvalitativa studier 30 Bilaga 2 - Granskningsprotokoll av kvantitativa studier 32

(5)

Introduktion

Röntgensjuksköterskan ska ha överblick över undersökning och patient, förmågan att planera samt utföra undersökningar med hänsyn till kliniska moment som bildkvalitet, strålsäkerhet och samtidigt tillgodose patientens behov (Örnberg & Andersson, 2012). Detta innebär att tänka och reflektera över situationen, vad som kan vara problemet, hur

undersökningen kan utföras på ett relevant och effektivt sätt och hur riskfaktorer kan minimeras (European Society of Radiology & European Federation of Radiographer

Societies, 2019 [ESR/EFRS]). Röntgensjuksköterskan ska ha kompetens för att omhänderta svårt skadade patienter och vid eventuellt livshotande situationer vidta adekvata åtgärder. Röntgensjuksköterskan ska även kunna behandla patienter med smärtor eller andra obehag (Örnberg & Andersson, 2012).

Multitraumapatienter är en patientgrupp med flera skador som kan påverka olika organ och blodkärl vilket kan bli allvarligt för patienten. Ibland uppstår sekundära blödningar eller andra skador som kan vara livshotande och som måste åtgärdas snarast möjligt (Zhang et al., 2019). Det kan uppstå en risk för “medicinska fel” som beskrivs som en handling som antingen utförs på fel sätt eller inte utförs alls. Några av de vanligaste medicinska felen är biverkningar av läkemedel, teknik som inte fungerar och fel patient i rummet. Dessa fel uppkommer vanligen i stressiga och kaotiska miljöer med mycket personal och eventuellt nya rutiner (Rodziewicz & Hipskind, 2020). De flesta av dessa medicinska fel beror på dålig kommunikation mellan hälso- och -sjukvårdspersonal menar Salik och Ashurst (2020). Det finns olika former av trauma som exempelvis penetrerande skador, trubbigt våld eller termisk skada. Penetrerande skador innebär stick- och skottskador, trubbigt våld kan bero på fall eller kollision med fordon och termiska skador kan visa sig som brännskador eller kemiska brännskador (James & Pennardt, 2020). En så kallad triagering, bedömning av patienten, bör göras så snart som möjligt (James & Pennardt, 2020). Triagering är en

bedömning som visar medicinska allvarlighetsgraden hos akuta patienter. Vitalparametrar är avgörande inom triageringen. Resultatet visar med siffror ett till fem eller med färgerna röd, orange, gul, grön, blå hur allvarligt skadad patienten är (Krey, 2009). Triage innebär att patientens ålder, skadetyp och andra faktorer som kan påverkar patients tillstånd bedöms (James & Pennardt, 2020). Med hjälp av ABCDE-struktur kan denna bedömning av patientens vitala status utföras (Haddleton, 2019). Bedömning enligt ABCDE-strukturen

(6)

innebär bedömning av patientens luftväg, andning, cirkulation, medvetandegrad och helkroppsexponering i rätt ordning för att kunna identifiera och behandla livshotande tillstånd (Stenlund, 2020).

När ambulanspersonal ringer akutmottagningen och meddelar att en traumapatient är på väg in ska akut personalen omedelbart börja förbereda sig med relevant utrustning samt

personliga skyddskläder (mask, handskar m.m.) (James & Pennardt, 2020).​ Ett traumalarm utlöses av sjuksköterskan på akutmottagningen om patienten uppfyller något av de

nationella traumalarmskriterierna som delas upp i nivå 1 och nivå 2. Nivå 1 traumalarm utlöses av anatomiska och fysiologiska kriterier, patienten bedöms då ha skador som kan vara livshotande. Nivå 2 traumalarm kan utlösas utifrån skademekanism och andra speciella observandum även om patienten inte är fysiologiskt påverkad. Vid nivå 1 traumalarm larmas ett helt traumateam till akutmottagningen (Landstingens Ömsesidiga

Försäkringsbolag (LÖF), 2016). Enligt Weile et al. (2018) kan ett traumateam variera mellan 9 till 17 personer. Traumateamet kan bestå av traumaledare, ortopedi, kirurgi, anestesi sjuksköterska, akutsjuksköterska, radiolog, röntgensjuksköterska, medicinsk laboratorietekniker och akutläkare. Oftast är trauma ledaren en kirurg eller anestesiläkare (Weile et al., 2018). Innan en patient anländer bör traumateamets roller tydliggöras. Detta underlättar för att det inte ska bli någon oklarhet om vilken roll teamets medlemmar har samt att personalen i traumateamet kan ställa sig på sin plats och kontrollera sin utrustning. Teamet kan därmed påbörja omhändertagandet av patienten direkt (James & Pennardt, 2020). ​Traumaledaren ska snabbt kontakta och förbereda övrig vårdpersonal från andra avdelningar som till exempel röntgen och laboratorietekniker. När röntgensjuksköterskan inte ingår i traumateamet ska röntgensjuksköterskan informeras snabbt så att de är

omedelbart redo och förberedda när patienten anländer (James & Pennardt, 2020). Överrapportering​ av patienten ska utföras noggrant, patientens identitet kontrolleras och anteckningar görs vid behov (ESR & EFRS, 2019).

Röntgensjuksköterskans och radiologens arbete kan påbörjas i traumarummet med ultraljud och med en mobil enhet. Med hjälp av ultraljud, focused assessment with sonography for trauma (FAST), kan radiologen se eventuella inre blödningar. Med en mobil enhet kan röntgensjuksköterskan ta bilder på patientens lungor och thorax för att se om patienten har

(7)

exempelvis frakturer eller pneumothorax. Efter bildtagningen i traumarummet ska röntgensjuksköterskan och radiologen fortsätta undersökningen med hjälp av

datortomografi (DT). En DT-undersökning av multitrauma patienter utförs oftast både med och utan kontrastmedel. Det är önskvärt om DT-undersökningsrummet är nära akuten (Koskinen, s.11-12, 2017). ​Multitraumaundersökningar på röntgen kan ibland vara tvungna att avbrytas eller inte utföras alls på grund av patientens tillstånd (​Örnberg & Andersson, 2012). I arbetet med multitrauma patienter spelar ett välfungerande teamarbete en viktig roll (Zhang et al., 2019). Ett bra teamarbete har som mål att rädda patientens liv och förlänga det, där de huvudsakliga arbetsuppgifterna är att minska blödning, behandla sår och frakturer samt undvika komplikationer. Av denna anledning spelar kommunikationen mellan personal på akutmottagningen, patienter och röntgenpersonal en stor roll (ESR & EFRS, 2019). Det är viktigt att dessa multidisciplinära team kan samarbeta med varandra och​kommunicerar med varandra för att ge bästa möjliga vård. Personalen i teamet måste ha respekt och förtroende för varandra för att samarbetet ska fungera (Salik & Ashurst, 2020). Genom ett bra samarbete med övriga avdelningar, som akutmottagningen, kan dessa akuta situationer åtgärdas och undersökningar blir effektivare och snabbare beskriver Andersson et al. (2008).

Det finns olika professioner och roller inom sjukvården, god kommunikation mellan de olika professionerna ger en gemensam bild av situationen till alla medlemmar i vårdkedjan. Det är viktigt att alla kan ta sitt ansvar i teamarbetet på ett effektivt och optimalt sätt

(Örnberg & Andersson, 2012). Det är viktigt att ha förmågan om att utföra en säker

informationsöverföring kring en patientsituation vilket innebär teamarbete i en akutsituation (Örnberg & Andersson, 2012). Enligt Salik och Ashurst (2020) ökar teamets

prestationsförmåga vid bra informationsöverlämning. Kommunikationen mellan

röntgensjuksköterskor, radiologer och akutpersonal gör att patientinformation överförs på ett korrekt sätt, framför allt vid skiftbyte (ESR & EFRS, 2019). Dock är utbytet av

information som mest avgörande vid överlämning, överrapportering mellan avdelningar samt från akutmottagningen till operationssalen eller intensivavdelningen (Salik & Ashurst, 2020). Begreppet kommunikation betyder enligt Fossum (2013, s. 25-26) ”överföring av information” och är ett viktigt moment inom Hälso-och sjukvård. Baggens och Sandén (2011, s.205) menar att kommunikation är ett sätt att uttrycka sig både socialt och faktamässigt, där hur människan uttrycker sig och vad hen säger har av stor betydelse.

(8)

Dessa författare beskriver två olika kommunikationsmodeller. Den ena handlar om att föra över fakta och information från en person till en annan. Den andra modellen är mer i form av en konversation mellan människor.​ En människa kan kommunicera både verbalt och icke-verbalt, varav verbalt innebär genom muntlig konversation och icke-verbalt är

kroppsspråk (Tørring, Gittell, Laursen, Rasmussen och Sørensen, 2019).Enligt Örnberg och Andersson (2012) har kommunikation stor betydelse inom vård, särskilt i akuta situationer för att det leder till en tryggare och effektivare vård. Vid dålig kommunikation och

samarbete mellan personal kan patienten påverkas negativt (James & Pennardt, 2020).

Samarbete med kollegor och annan personal i vårdkedjan är avgörande i en vårdprocess (Örnberg & Andersson, 2012). Interprofessionellt samarbete innebär att alla

teammedlemmar i olika yrkesgrupper, med olika kompetensområden, ger en högkvalitets behandling och omvårdnad till patienter beskriver Mahler, ​Gutmann, Karstens och Joos (2014). Bristen på interprofessionellt samarbete och kommunikation kan leda till utbrändhet, spända förhållanden och ineffektivitet bland personal. Detta ökar risken för medicinska fel och oväntade händelser menar Salik och Ashurst (2020).

Röntgensjuksköterskor arbetar dagligen med både andra avdelningar och akuta patienter, och det är av största vikt att kommunikationen är optimal. Eftersom dålig kommunikation mellan personal är en av huvudorsakerna till medicinska fel och formar ett dåligt samarbete, så är det viktigt att få kunskap om orsakerna till denna kommunikationsbrist. Därför vill författarna undersöka vilka faktorer som kan påverka denna interprofessionella

kommunikation.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkar interprofessionell kommunikation vid multitrauma.

(9)

Metod

Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturöversikt för att få kunskap om det aktuella problemområdet. Att skriva en litteraturöversikt innebär forskning genom en avgränsad sökning av redan publicerade vetenskapliga artiklar. Genom att välja metoden allmän litteraturöversikt kunde både kvalitativa samt kvantitativa artiklar användas (Friberg, 2017, s.141-142).

Litteratursökning

Litteratursökningen startades med en inledande litteratursökning, pilotsökning, via Luleå tekniska universitet. Detta gjordes för att få en översikt över aktuell forskning inom det valda området och för att avgränsa det. Efter pilotsökningen utfördes den egentliga litteratursökningen för att systematiskt söka fram relevanta artiklar (Friberg, 2017, s.61). Denna sökning utfördes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL tillsammans med Svensk MeSH för att hitta rätta medicinska termer. PubMed och CINAHL valdes ut för att de är inriktade mot medicin och omvårdnad (Karlsson, 2012, s.97).

Enligt Karlsson (2012, s.104) har varje databas ett eget system med ämnesord. I Pubmed är detta Medical Subject Headings (MeSH) och i CINAHL är det Cinahl Headings. För att specificera sökningen användes dessa vid litteratursökningen tillsammans med fritext. De artiklar som var relevanta var artiklar utifrån teamarbete och kommunikation inom multitrauma mellan sjukvårdspersonal. För att hitta artiklarna användes diverse olika söktermer både enskilt samt ihop kombinerade. I enlighet med Friberg (2017, s.72)

användes de valda sökorden tillsammans med de booleska termerna AND och OR för att få fram lämpliga vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

De söktermer som använts var; multiple trauma, trauma care​,​ radiography, interprofessional, emergency department, emergency room management, CT,​ ​x-ray computed tomography​ , multi-slice computed tomography, computed tomography, patient safety, time,

communication ,interdisciplinary communication, health occupations, radiographer, nursing team och collaboration. Litteratursökningen presenteras i Tabell 1, Tabell 2 och Tabell 3.

(10)

Inklusions och exklusionskriterier

I enlighet med Friberg (2017, s.39) börjar forskningen med val av problemområde,

inklusionskriterier och exklusionskriterier för att avgränsa området. Det specifika området avgränsades med publikations år 2005-2020. Artiklarna begränsades till engelska och svenska och undersökningar med barn och djur exkluderades. I CINAHL användes filtret Peer Reviewed för att sortera fram enbart vetenskapliga publikationer​.

Tabell 1: Översikt av litteratursökning PubMed 2020-09-30

Avgränsning: English. År 2005-2020. Human. Free full text. ​FT: Fritext, MSH: MeSH Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal valda 1 ​FT trauma team leader 77 1

2 ​MSH communication 63 926 3 ​FT Trauma team 3837 4​ FT Major trauma 22 706 5 ​MSH emergency department 18 575 6 #3 AND #4 AND #5 54 1 7 ​FT multi trauma 3372 8 ​#2 AND #3 AND #7 3 1

9 ​FT severely injured patient 3094

10 ​MSH emergency medical service 28 593

(11)

Tabell 2: Översikt av litteratursökning PubMed 2020-10-01

Avgränsning: English. År 2005-2020. Human ​FT: Fritext, MSH: MeSH

Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal valda

1 FT Conflict 455517

2 FT Teamwork 6042

3 MSH Communication 168856

4 FT Trauma team 8778

5 #1 AND #2 AND # 3 AND #4 5 1

6 FT Close loop 3076

7 FT Medical errors 77232

8 FT Trauma care 88891

9 #3 AND # 6 AND# 7 AND# 8 # 2 1

Tabell 3: Översikt av litteratursökning

CINAHL 2020-09-30

Filter: 2005 - 2020. År 2005 - 2020. English. Peer reviewed.

Söknr *) Sökterm Antal träffar Antal valda 1 MH Multiple Trauma 3343 2 MH Emergency patients 8150 3 S1 OR S2 11 343 4 MH Collaboration 44 365 5 MH Interprofessional relations 25 964 6 S4 OR S5 66 359 7 S3 AND S6 101 2 8 ​Major trauma 9 S5 AND S8 6 1 10 trauma patients 9861 11 critically injured 762 12 ​#10 AND #11 79 1

(12)

Kvalitetsgranskning

De utvalda artiklarna kvalitet granskades med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa respektive kvantitativa studier utformad av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006, s.

156-157). Därefter poängsattes varje positivt svar med 1 poäng och negativt svar med 0 poäng, för att kunna räkna ut procent. Utifrån procent kunde betygen låg, medel och hög ges. ​Artiklarnas kvalitet redovisas i Tabell 4 och granskningsprotokollet ses i Bilaga 1 och Bilaga 2.

Dataanalys

De utvalda artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017, s.148-149) analysmetod som består av fyra steg. Det första steget var att läsa igenom artiklarna flera gånger och sammanfatta dom. Genom att läsa och gå igenom artiklarna flera gånger så får läsaren en bättre förståelse över helheten i studien enligt Friberg (2017, s.148). I det andra steget dokumenterades olika områden från studien i en översiktstabell. De områden som valdes ut var författare samt år, typ av studie, urval, metod, huvudfynd samt kvalitet. Detta ger en bra överblick över artiklarna. Enligt Friberg (2017, 148) är det här ett bra sätt att få struktur på arbetet. I det tredje steget sökte författarna efter likheter och olikheter i de utvalda

artiklarna. Att göra detta är ett bra sätt att karakterisera studien enligt Friberg (2017, s.149). De utvalda artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa metoder, så exakt jämförelse av resultaten kunde därför inte genomföras. Det fjärde, och sista steget, var att sortera de innehåll i artiklarna som plockats ut och skapa områden i studien.

Etiska överväganden

Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460), paragraf ​1 §​ är syftet att: ” skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid

forskning”. Ett studentarbete räknas inte till forskning och kräver därför ingen etikprövning (Kjellström, s.75, 2012; SFS 2003:460 2 §). Dock är det av vikt att vid studentarbete beakta feltolkningar av test och risk för felbedömning av information (Kjellström, 2012, s.86) I denna studie har författarna kvalitetsgranskat tio vetenskapliga artiklar. I en av studierna framkom det inte om den var godkänd av etikprövningsnämnden eller ej. I artikeln

beskrevs deltagarnas anonymitet och författarna valde ta med artikeln på grund av relevant information i artikeln. Resterande nio var godkända av etikprövningsnämnden.

(13)

Tabell 4: Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=10) Författare / År / Land Typ av studie Deltagare Antal Metod - Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Bost et al. (2012) Australien Kvalitativ 79 ambulanssjuksköte rskor. 65 sjuksköterskor & 19 läkare på akutmottagningen 61 272 patienter Etnografisk metod. Grounded theory. Observationer. Intervjuer. - Krävs förtroende för att kommunikationen ska fungera optimalt. - Överrapportering kan påverkas av upptagen traumapersonal Medel Clements et al. (2015) Australien Kvalitativ Kvantitativ 31 trauma sjuksköterskor 24 sjuksköterskor inom trauma enkätundersökning Prospektiv experimentell studie Enkätstudie Retrospektiv journal granskning Med hjälp av traumaledare blev kommunikationen mer effektiv pga mer kunskap om patient och sin egen roll. Medel Cole & Crichton. (2006) Storbritannien Kvalitativ 11 Trauma personal Fokuserad etnografisk metod. Observationer Intervjuer.

Kaotisk arbetsmiljö, stress och i patientens status påverkar kommunikation med multitrauma teamet . Medel El-Shafy et al. (2018) USA Kvantitativ 89 trauma- aktiveringar Prospektiv longitudinell observationsstudie Trauma video granskning Med hjälp av kommunikationsverktyget closed-loop förbättras kommunikation mellan personal. Hög Harmsen et al. (2017) Nederländerna Kvalitativ 120 deltagare i traumateam Enkätstudie med delfimetod Induktiv Tematisk analys Kommunikationsverktyget ABCD ger otillräcklig information om patienten. Hög Hjortdahl et al. (2009) Norge

Kvalitativ 12 personal inom traumavård

Fenomenologisk analys

Intervjuer

- En bra trauma team ledare är lugn, pålitlig och guidar sitt team för att effektivisera

kommunikationen. - Oerfaren ledare behöver stöd och hjälp

av mer erfaren personal. - Viktigt att trauma personal kan kommuni- cera med traumaledare.

(14)

Tabell4.Forts.Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=10) Författare / År / Land Typ av studie Deltagare Antal Metod - Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Lapierre et al. (2019) Canada Kvalitativ 7 hälso-och sjukvårds personal från akuten (5 Kvinnor & 2 män) Prospektiv. Grounded theory Fas 1: individuella intervjuer Fas 2: observationsstudie Fas 3: Fokusgrupper - En kaotisk arbetsmiljö kan leda till stressad personal som påverkar kommunikationen negativt. - Erfarenhet och förtroende förbättrar kommunikation Hög Murphy et al. (2019a) Australien kvantitativ kvalitativ 44 sjuksköterskor 37 läkare 15 traumateam- medlemmar intervjuade 2389 traumalarm nivå 1 Mixad metod. Retrospektiv granskning av traumaregisterdata. Enkätstudie. Intervjuer. - Ny personal kan påverka kommunikation negativt.

- Rädsla kan göra att trauma personal inte vågar kommunicera Medel Murphy et al. (2019b) Australien kvantitativ 44 sjuksköterskor 37 läkare 5 övrig personal Experimentell studie. Mixad metod. Simulering Enkätstudie i 4 olika faser Vid dålig kommunikation i teamet kan en

ledare bli en barriär och orsaka dåligt samarbete. Medel Zakrison et al. (2016) USA Kvantitativ Kvalitativ 46 personal 50 patienter Prospektiv mixad metod studie. Fokusgrupper med semistruktu- rerad intervju Individuella intervjuer Granskning av traumapatient information/journal - En svår och dålig överlämning av patient kan ge stress och försämra

kommunikationen

(15)

Resultat

Utifrån syftet att beskriva faktorer som påverkar interprofessionell kommunikation vid multitrauma identifierades flera faktorer som påverkar kommunikationen i teamet. Utifrån tio vetenskapliga artiklar skapades fyra kategorier (Tabell 5): Kommunikation påverkas av en strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap och ledarskap påverkar kommunikationen i teamet.

Tabell 5: Kategorier Författare/År/ Land Strukturered överrapportering Stress och kaotisk arbetsmiljö Erfarenhet och Kunskap Ledarskap Bost, 2012 Australien

​X

​X

Clements, 2015 Australien

​X

Cole & Crichton, (2006) Storbritannien

​X

El-Shafy, 2018 USA

​X

Harmsen, 2017 Nederländerna

​X

Hjortdahl, 2009 Norge

​X

​X

Lapierre, 2019 Kanada

​X

X

​X

X

Murphy, 2019a Australien

​X

Murphy, 2019b Australien

​X

​X

Zakrison, 2016 USA

​X

(16)

Strukturerad överrapportering

En strukturerad informationsöverlämning är en faktor som påverkar kommunikationen mellan teamet.​ Överrapportering ​mellan sjukvårdspersonalen kan påverka teamarbetet på ett positivt sätt (Lapierre, ​Lefebvre & Gauvin-Lepage, 2019​). Informationsöverföringen mellan ambulans och traumateam hjälper traumateamet att få övergripande information om

patientens tillstånd, vilka kontroller och eventuella åtgärder som utförts samt om patientens symtom och identitet (Bost, ​Crilly, Patterson & Chaboyer,​ 2012). ​En god patient

överlämning är lugn och organiserad av en teamledare som för vidare den kliniska patientinformationen till traumateamet ​(Zakrison et al., 2016).

Det finns olika kommunikationsverktyg för strukturerad överrapportering som påverkar kommunikationen positivt, metoden​ ​Closed-loop är en sådan. I akuta situationer är många personer inblandade. Closed loop är en praktisk teknik som minskar risken för missförstånd mellan personal. Med closed-loop metoden upprepar traumateamet högt och tydligt allt som de gör, till exempel vid administrering av läkemedel (Lapierre et al., 2019). Med hjälp av kommunikationsmetoden closed-loop går det snabbare att slutföra en uppgift, exempelvis att utföra beställningar (​El-Shafy et al., 2018). Det andra sättet är kommunikation vid överlämnande av patient är rapportering med hjälp av ABCD, och bland annat benämningen ”ABCD-stabil”. Dock är benämningen ”ABCD-stabil” enligt studien otillräcklig som

kommunikationsverktyg. Den ger inte tillräcklig information om patienten, något som leder till svårare fatta beslut kring patienten (Harmsen et al., 2017).

Murphy, Curtis och McCloughen (2019b) beskriver att ​vid otydlig ​kommunikation skapas hinder som försvårar överrapportering. Verbal rapportering mellan enbart läkare och trauma team ledare kan skapa kommunikationsbrist. Kommunikationskvalitet förbättras när hela traumateamet deltar (Murphy et al., 2019b). En högljudd och otydlig patient överlämning kan vara en ledningsfråga som leder till försämrad kommunikation och sämre

informationsöverföring, skapar irritation i teamet och vem som ska ta emot informationen. Detta i sin tur kan leda till missad patientinformation och utgöra en patientrisk​. När en patient överlämnas kan personalen uppge att hen är stabil vilket inte är fallet utan i behov av omedelbar hjälp vilket orsakar stress hos teamet​ ​(Zakrison et al., 2016).

(17)

Ambulanspersonalen måste ofta repetera informationen (Bost et al., 2012) eftersom traumateamet har påbörjat förberedelser som att koppla intravenösa infarter under

rapporteringen. Upprepad information säkerställer god patientvård då all personal har den information som behövs (Lapierre et al., 2019).

Stressig och kaotisk arbetsmiljö

För många individer i undersökningsrummet och externa stressfaktorer påverkar kommunikationen och resulterar i dåligt lagarbete och försämrad patientvård (Cole & Crichton, 2006). En kaotisk arbetsmiljö med multitrauma patienter är en miljö med mycket personal där alla pratar samtidigt. Det kan bero på ny miljö för personalen som har svårt att hitta rätt utrustning. ​Detta är faktorer som påverkar interprofessionell kommunikation på grund av att personalen inte uppfattar all information (Lapierre et al., 2019). I sådana stressiga situationer uppnås inte goda resultat utan leder till för mycket oväsen och ger kommunikationsproblem ​(Cole & Crichton, 2006).

Stressiga situationer påverkar kommunikationen negativt genom att personalen inte förblir lugn och tålmodig och kan förlora lite kontroll över situationen (Lapierre et al., 2019). Att vissa läkare skriker till traumateamet för att förmedla sina instruktioner eller önskemål är en negativ stressfaktor. Sådant beteende har skadlig effekt på en del personal som tappar självförtroendet. En sådan attityd och beteende utgör ett hinder för god kommunikation (Cole & Crichton, 2006).

Patientens status är en faktor som påverkar kommunikationen mellan teammedlemmar. (Cole & Crichton, 2006)​. Personalens stressnivå påverkas av hur pass allvarligt skadad patienten är. ​ Stressen hos personalen ökar ytterligare då patientens tillstånd blir kritiskt (Lapierre et al., 2019). Kommunikationen mellan teammedlemmar försämras om patienten är mycket dålig eller medvetslös, Alla pratar samtidigt och ledare blir tvungen att skrika för att höras. När patientens tillstånd är stabilt jobbar teammedlemmar tystare ​(Cole &

(18)

Erfarenhet och kunskap

Studier visar att tidigare erfarenheter av multitrauma patienter är en faktor som påverkar kommunikation positivt. Erfarenhet ger en säkrare och lugnare personal. Det gör att kommunikationen flyter bättre (Lapierre et al., 2019).

Ibland krävs även en viss nivå av förtroende för varandra för optimal kommunikation (Bost

el al., 2012). Personal som känner varandra och har förtroende för varandra är mer

avslappnad vid multitrauma situationer vilket påverkar kommunikationen positivt (Lapierre

et., 2019). Vid multitrauma så ändras personalen ofta och det kan komma ny personal med

liten erfarenhet av multitrauma (Lapierre et al., 2019). Den interprofessionella

kommunikationen förändras då samarbete brister bland annat vid skiftbyte av personal och ny ovan personal. Eftersom personalen inte känner till varandras kunskap, erfarenheter, ansvar eller professionella roller (Murphy, McCloughen & Curtis, 2019a) påverkas kommunikation och arbetssätt.

En traumateam-ledare utan erfarenhet eller konsulterande läkare i närheten, kan skapa osäkerhet i traumateamet. Därav förväntar sig dessa traumateam ledare att de andra i traumateamet som är mer erfarna, kommunicerar om trauma ledaren är på väg att göra någonting fel (Hjortdahl, Ringen, Naess & Wisborg, 2009). Ett sätt att få personal att prata ut om eventuella problem eller förtydligande av information var genom så kallad

“psykologisk säkerhet”. Dock var det enligt Murphy et al. (2019a) ett flertal team medlemmar som inte pratade ut på grund av rädsla för konflikter eller för att verka inkompetenta.

En annan viktig faktor är kunskap. Genom att känna till rutinerna och arbetsgången vid multitrauma, kan de till exempel samordna och kommunicera på korrekt sätt med röntgenpersonal och radiologer då patient skall röntgen undersökas. Vid bristande

kunskaper åsidosättande av arbetsgången och rutiner påverkas denna kommunikation och samarbete negativt (Lapierre et al., 2019).

(19)

Ledarskap

En faktor som påverkar kommunikationen positivt är genom att ha ett trauma teamledare för att kommunikationen förbättras när traumateamet får tydliga instruktioner (Lapierre et al., 2019). Det är viktigt att en ledare har god kommunikationsförmåga som effektiviserar teamarbetet genom att ge tydliga instruktioner, samordnar arbetslaget och delegerar uppgifter. En ledare med kommunikationsproblem kan utgöra ett hinder (Murphy et al., 2019b). En traumaledare ska guida sitt team och ge tydlig Information, vilket minskar risken för missförstånd och arbetet effektiviseras (Hjortdahl et al, 2009). Detta bekräftas även av Clements, ​Curtis, Horvat & Shaban​ (2015) studie där de utförde en undersökning före och efter en traumaledare anställts. Innan trauma ledarevar kommunikationen dålig bland personalen bland annat på grund av för mycket ljud. Med hjälp av trauma teamledare förbättrades kunskapen om patientens skador och tillstånd. Personalen fick en bättre

förståelse av den egna rollen och förbättrad teamkänsla och kommunikationen mellan teamen förbättrades. Ett bra traumateam ledare ska vara lugn och stabil, om hen istället är stressad påverkas hela arbetslaget. Detta i sin tur skapar osäkerhet i trauma hanteringen. Arbetsledaren bör även ha hög yrkeskompetens för att skapa förtroende i teamet samt att de känner sig mer självsäkra (Hjortdahl et al, 2009).

(20)

Diskussion

Metoddiskussion

Studien utfördes i form av en allmän litteraturöversikt för att beskriva vilka faktorer som kan påverka interprofessionell kommunikation vid multitrauma. För att inte låta

förförståelsen påverka resultatet och för att öka validiteten har ett helikopterperspektiv använts genom alla faser i studien. Detta ökar pålitligheten för studien (Henricson, 2012, s. 472).

En svaghet var att det fanns få artiklar om interprofessionell kommunikation vid multitrauma inom röntgen. Sökningarna var antingen resultatlösa eller inga relevanta artiklar fanns inom området. Målet var helst att sammanställa mer information om kommunikation vid multitrauma på röntgen, men området var tvungen att breddas till kommunikation under hela trauma omhändertagandet.

Artikelsökningarna utfördes i flera databaser för att öka chansen till att hitta relevanta artiklar. Genom att använda mer än en databas ökade trovärdigheten på studien (Henricson, 2012, s. 473). Samt användandet av databaserna PubMed och Cinahl vid litteratursökning är en styrka då dessa databaser är breda med många vetenskapliga artiklar inom medicin och omvårdnad (Östlundh, 2017, s. 67).

Med hjälp av inklusions- och exklusions kriterier utvärderades urval och artiklar (Henricson, 2017, s.478). På grund av att arbetet handlar om interprofessionell

kommunikation användes de artiklarna som gäller olika yrkesgrupper inom vård, inte bara röntgensjuksköterskor. Begreppet “överförbarhet” innebär att en studie kan föras över till andra grupper eller händelser (Henricsson, 2012, s.488). Eftersom denna studie handlar om interprofessionell kommunikation med resultat från olika yrkesgrupper, kan informationen användas hos andra avdelningar än bara röntgen. Detta gör att studiens resultat skulle kunna överföras till många professioner inom traumavården.

Svårigheten med studien har framförallt varit språket, både språkmässigt samt grammatiskt. Artiklarna var på engelska och detta kan resultera i att författarna missförstått eller tolkat artiklarna felaktigt (Henricson, 2013, s. 473). För att försöka undvika detta översattes varje

(21)

intressant stycke från engelska till svenska, och med hjälp av Google och MeSH sökte ytterligare förklaring vid eventuella problem i texten. Dessutom är detta första gången författarna genomför en litteraturöversikt och detta kan påverka både språk och innehåll och påverkats av brist på tid (Henricson, 2013, s. 472-473)

Under studiens gång har författarna fått kommentarer och råd till förbättringar från klassen och övriga handledare vid kursens seminarier. Med hjälp av denna information har

författarna kunnat utveckla sin studie och på så vis förbättra trovärdigheten på arbetet (Henricson, 2012, s. 486).

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att sammanställa olika faktorer som kan påverka

interprofessionell kommunikation vid multitrauma. Resultatet visade fyra olika faktorer som kan påverka denna kommunikation; strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap samt ledarskap.

Resultatet i studien visade att kommunikationsverktygen closed-loop och ABCDE

underlättar den strukturerade överrapporteringen. En annan modell för överrapportering är SBAR. SBAR är en förkortning av Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning samt

Rekommendation och är en effektiv och optimal kommunikationsmodell. Informationen får en struktur vilket leder till en uppfattning av situationen med den viktigaste informationen (Haddleton, 2019). Med hjälp av denna kommunikationsmodell kan mycket information ges på kort tid, som vid exempelvis överrapportering vid skiftbyte eller mellan avdelningar (Fossum, s.214, 2013). Moreira et al. (2019) betonar utbildning och övning för personal med kommunikationsstrategier i stressiga situationer med fokus på mellanmänskliga

färdigheter. Det kan förbättra kommunikationen och minska störande beteenden inom hälso- och sjukvården eftersom kommunikation är nödvändig i interprofessionella samarbeten. Övningarna ger ökad kunskap till olika roller och leder till bättre kommunikation i teamarbetet (Calleja et al., 2011).

Resultatet visade att kommunikation och samarbete påverkas av en stressig och kaotisk arbetsmiljö. Enligt Moreira, ​Callou, Albuquerque och Meneses Oliveira​ (2019) ska olika problematiska beteende i varierande pressade situationer analyseras och hanteras vilket kan

(22)

kräva olika strategier. Vid stressiga situationer kan det hända att flera personer talar samtidigt med patienten. Det kan påverka kommunikationen och konflikter kan uppstå (Zimmer et al., 2010). Vissa oacceptabel beteende som kränkningar och respektlöshet förekommer​ b​land teammedlemmar (Moreira et al., 2019). I en sådan kaotisk arbetsmiljö förloras mycket information om patientens hälsotillstånd (Zimmer et al., 2010). ​Därför föreslås planerade möten som alla får prata öppet och kan ge kontinuerlig feedback och åsikter om etisk och professionell förhållningssätt samt att organisatoriska rutiner och protokoll följs upp. En öppen dialog gör möjligt för alla att identifiera konflikter och åtgärda dem. Ögonkontakt​, aktiv lyssnande och förmåga att förstå budskapet ger effektiv

kommunikation i ett teamarbete (Moreira et al., 2019).

Resultatet i denna studie visade att oerfaren personal och traumaledare kan påverka

kommunikationen negativt och utgöra ett problem. Detta stämmer överens med Andersson, Söderholm, Sundström och Andersson Hagiwara​ (2019) studie. De beskriver att personal med tidigare erfarenhet av teamarbete förbättrar samarbete mellan akutpersonalen samt mellan akutmottagningen och andra avdelningar. Samt personal med erfarenhet kan hantera stress på ett bra sätt och kan hantera flera saker samtidigt. De kan även erkänna när

någonting skett och att de hade fel. Dessutom visade resultatet kunskapens betydelse vid multitrauma kommunikation. Den visade att erfarna akutsjuksköterskor agerar mentor och hjälper och kommunicerar med de med mindre erfarenhet och/eller kunskap vilket skapar en säkrare arbetsmiljö (Andersson et al., 2019). Att känna kunskap och arbetssätt om varandra sedan tidigare är en faktor som påverkar kommunikationen positivt. Med hjälp av kollegor från andra professioner kan akutpersonal diskutera om åtgärder och få ökad kunskap ​vilket förbättrar​ patientvården. Enligt Andersson et al. (2019) kan kommunikationen bli svår och påverka patientöverlämning när de olika professionerna inte alltid har kunskap om

akutpersonalens förmågor och ansvarsområden. I studien av Andersson et al. (2019) beskrivs situationer​ där personal antingen utför felaktigt eller inte utför alls en specifik undersökning, kommunicerade på ett olämpligt sätt, bad inte om hjälp eller hanterade

utrustning på ett felaktigt sätt. Personal med mer kunskap och högre utbildning kan lättare ta bra beslut och kan använda fler källor som hjälp för information.

(23)

En annan viktig faktor i resultatet var en trauma ledarens betydelse för en god

kommunikationsförmåga. Detta bekräftas av en studie av Jacobsson, ​Hargestam och Brulin (2012) där en traumaledare påverkar interprofessionell kommunikation både positivt och negativt. Jacobsson et al. (2012) beskriver olika ledarskapsstil, den befallande, den pedagogiska och den mer jämställda stilen. I den befallande kommunikationsstilen ser trauma ledaren sig själv som överlägsen. De ger ett intryck av att det är bara de som har den kunskap som krävs och de som har kontroll över kommunikationen. Deras

kommunikationsstil är att ställa ledande eller stängda frågor med korta svar tillbaka. Genom den befallande stilen får de trauma teamet att lyssna och utföra de åtgärder som sägs. Sedan finns det trauma teamledare som har en mer pedagogisk kommunikationsstil. Även dessa ser sig själva som överlägsna med all den kunskap som krävs. Det är dock skillnad på befallande stil och pedagogisk kommunikationsstil. Den pedagogiska trauma ledaren kommunicerar i form av samtal och lyssnar på sina teammedlemmar. Dessa traumaledare vill till exempel förklara varför vissa åtgärder utförs på ett speciellt sätt och på så sätt ökas kunskapen i traumateamet (Jacobsson et al., 2012). En trauma ledare kan även

kommunicera genom att diskutera med de andra i traumateamet om situationen, vilket gör att alla blir mer jämställda. När en teamledare kommunicerar på detta sätt lyssnar de på de andra medarbetarna som får möjlighet att vara delaktiga i beslutsfattandet (Jacobsson et al., 2012). Ibland händer det dock att trauma ledaren hamnar i en underordnad ställning där de övriga i teamet inte lyssnar på vad som sägs. Genom att exempelvis prata med mycket låg röst kan ledaren utstråla en känsla av att vara obekväm. En ledare på denna nivå, där medarbetare ignorerar arbetsledaren och inte lyssnar, kan försena undersökningen och arbetet blir mindre effektiv (Jacobsson et al., 2012). Ett gott ledarskap innebär ömsesidig respekt för andra, respekt för andras utbildning förbättrar relationer mellan människor (Moreira et., 2019).

(24)

Slutsats

Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar interprofessionell

kommunikation vid multitrauma.​Dessa faktorer var strukturerad överrapportering, stressig och kaotisk arbetsmiljö, erfarenhet och kunskap och ledarrollen.​ Behovet av kontinuerlig träning och utbildning av vårdpersonal i olika akuta situationer med efterföljande

funderingar och reflektioner lyftes fram.

Kommunikation är en grundsten som bygger på en bra relation i teamarbetet. Röntgen är en mycket viktig del i det teamarbetet, inom diagnostisering vid multitrauma. När multitrauma patienter anländer till sjukhuset är de i kritiskt tillstånd, och kräver god, säker och snabb vård. Som röntgensjuksköterska är det viktigt att kunna hantera dessa stressiga situationer och ge en optimal vård. Med en bra ledare och erfaren personal kan en lugn och säker arbetsmiljö skapas.

Studien visade att olika faktorer kan påverka kommunikationen både positivt och negativt. Det krävs att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap inom detta område, samt om

varandras roller, för att kunna ge den optimala hjälpen och vården för multitrauma patienter. En traumaledare kan hjälpa strukturera arbetet, men det krävs att ledaren kan lyssna på sin personal samtidigt som de kan ge tydliga instruktioner.

Att förbättra kommunikationen vid multitrauma fall är ett viktigt område som är avgörande i trauma processen. Eftersom det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar kring

interprofessionell kommunikation, speciellt inom röntgen, så tyder det på att de krävs ytterligare forskning kring detta ämne. En ökad kunskap inom kommunikation är en viktig faktor som kan åtgärdas med hjälp av träning, gemensam kommunikationsmetod och guidning av erfaren personal.

(25)

Referenser

Artiklar som ingår i resultatet är markerade med asterisk (*)

Andersson, B., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, A. (2008). Radiographers areas of professional competence related to good nursing care. ​Scandinavian Journal of Caring

Sciences, ​22(3), 401–409.​ https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00543.x

Andersson, U., Maurin Söderholm, H., Wireklint Sundström, B., & Andersson Hagiwara, M. (2019). Clinical reasoning in the emergency medical services: an integrative review.

Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine.​ Doi:

10.1186/s13049-019-0646-y

Baggens, C., & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I A. F.

*Bost, N., Crilly, J., Patterson, E., & Chaboyer, W. (2012). Clinical handover of patients arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study.

International Emergency Nursing​, ​20​(3), 133–141. doi:10.1016/j.ienj.2011.10.002

Calleja, P., Atiken, L., & Cooke, M. (2011). Information transfer for multi-trauma patients on discharge from the emergency department: mixed-method narrative review. ​Journal of

Advanced Nursing, 67​(1), 4-18. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05494.x.

*Clements, A., Curtis, K., Horvat, L., & Shaban, R. Z. (2015). The effect of a nurse team leader on communication and leadership in major trauma resuscitations. ​International

Emergency Nursing​, ​23​(1), 3–7. doi: 10.1016/j.ienj.2014.04.004

*Cole, E., & Crichton, N. (2006). The culture of a trauma team in relation to human factors: communication.​ Journal of clinical nursing, 15​(10), 1257-66. doi:

(26)

*El-Shafy, I. A., Delgado, J., Akerman, M., Bullaro, F., Christopherson, N. A. M., & Prince, J. M. (2018). Closed-Loop Communication Improves Task Completion in Pediatric Trauma Resuscitation. ​Journal of Surgical Education​, ​75​(1), 58–64. doi:

10.1016/j.jsurg.2017.06.025

European Society of Radiology (ESR)., & European Federation of Radiographer Societies (EFRS). (2019). ​Patient Safety in Medical Imaging: a joint paper of the European Society

of Radiology (ESR) and the European Federation of Radiographer Societies (EFRS)​.

doi:10.1186/s13244-019-0721-y

Fossum, B. (2013a). Kommunikation och bemötande. I A. B. Fossum (Red).

Kommunikation; samtal och bemötande i vården ​(2 uppl., s. 25-26). Lund: Studentlitteratur.

Fossum, B. (2013b). Kommunikation och bemötande. I A. B. Fossum (Red).

Framgångsrika kommunikationsmodeller ​(2 uppl., s. 214). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) ​Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten​. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Haddleton, E. (2019). ​Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation – SBAR. Hämtad 08 oktober 2020 från

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/samverkan-och-kommunikation/teama rbete-och-kommunikation/situation-bakgrund-aktuell-bedomning-rekommendation---sbar/

*Harmsen, A.M.K., Geeraedts, L.M.G., Giannakopoulos, G.F., Terra, M., Christiaans, H.M.T., Mokkink, L.B., & Bloemers, F.W. (2017). National concensus on communication

(27)

in prehospital trauma care, the DENIM study. ​Scandinavian Journal of Trauma,

Resuscitation and Emergency Medicine, 25​(1), 1-11. doi: 10.1186/s13049-017-0414-9

Henricson, M. (red.). (2012). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

*Hjortdahl, M., Ringen, A. H., Naess, A.-C., & Wisborg, T. (2009). Leadership is the essential non-technical skill in the trauma team - results of a qualitative study / Leadership is the essential non-technical skill in the trauma team - results of a qualitative study.

Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation & Emergency Medicine​, ​17​(48), 1. doi:

10.1186/1757-7241-17-48

Jacobsson, M., Hargestam, M. H. M., & Brulin, C. (2012). Flexible knowledge repertoires: communication by leaders in trauma teams. ​Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation

and Emergency Medicine. 20​(1), 44. doi:10.1186/1757-7241-20-44

James, D., & Pennardt, A. M. (2020). Trauma Care Principles. ​StatPearls ​Treasure Island: StatPearls Publishing

Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), ​Vetenskaplig teori ochmetod: Från idé till examination inom omvårdnad ​(1:7. uppl., s.97, s.104).

Lund:Studentlitteratur AB

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), ​Vetenskaplig teori och

metod: Från idè till examination inom omvårdnad ​(2. uppl., s. 75, s. 86). Lund:

Studentlitteratur

Koskinen, S.K. (2017). Akutradiologi vid trauma. I A S-K.Koskinen & R-B. Sequeiros (red.), ​Akutradiologi​ (1. uppl., s.11-12). Stockholm: Liber

(28)

Krey, J. (2009, maj). Det här är triage. ​Vårdfokus.​ Hämtad 09 november 2020 från

https://www.vardfokus.se/tidningen/2009/nr-6-2009-6/det-har-ar-triage/#:~:text=Triage%20 %C3%A4r%20en%20bed%C3%B6mning%20av,symtom%20och%20ibland%20%C3%A4 ven%20vitalparametrar

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (2016). Nationella traumalarmskriterier 2017: Säker Traumavård [Broschyr]. Hämtad från https://lof.se/filer/trauma-broschyr.pdf

*Lapierre, A., Lefebvre, H., & Gauvin-Lepage, J. (2019). Factors Affecting

Interprofessional Teamwork in Emergency Department Care of Polytrauma Patients: Results of an Exploratory Study. ​Journal of trauma nursing: the official journal of the

Society of Trauma Nurses​, ​26​(6), 312–322. doi:10.1097/JTN.0000000000000469

Mahler, C., Gutmann, T., Karstens. S., & Joos, S. (2014). Terminology for interprofessional collaboration: definition and current practice. ​GMS Z Med Ausbild,​ ​31​(4), 40. doi:

10.3205/zma000932

Moreira, F. T. L. D. S., Callou, R. C. M., Albuquerque, G. A. & Meneses Oliveira, R. M. (2019). Effective communication strategies for managing disruptive behaviors and promoting patient safety. Revista gaucha de enfermagem, 40(spe). doi:

10.1590/1983-1447.2019.20180308

*Murphy, M., McCloughen, A., & Curtis, K. (2019a). Using theories of behaviour change to transition multidisciplinary trauma team training from the training environment to clinical practice. ​Implementation Science 14​(1), 1-14. doi.org/10.1186/s13012-019-0890-6

*Murphy, M., Curtis, K., & McCloughen, A. (2019b). Facilitators and barriers to the clinical application of teamwork skills taught in multidisciplinary simulated Trauma Team Training. ​Injury​, ​50​(5), 1147–1152. doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.injury.2019.01.02

(29)

Rodziewicz, TL., & Hipskind JE. (2020). Medical Error Prevention. ​StatPearls Publishing. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK499956/

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (Red.), ​Vetenskaplig teori

och metod: Från idè till examination inom omvårdnad ​(2. uppl., s. 434–436). Lund:

Studentlitteratur

Salik, I., & Ashurst, J. V. (2020). Closed Loop Communication Training in Medical Simulation. ​StatPearls Publishing.​ Hämtad från

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK549899/

SFS 2003:460. ​Lag om etikprövning av forskning som avser människor.​ Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200 3460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Stenlund, D. (2020). ​Bedömning enligt ABCDE-översikt.​ Hämtad 2020-10-30, från

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-skattning/bedom ning-enligt-abcde/oversikt/

Tørring, B., Gittell, J. H., Laursen, M., Rasmussen, B. S., & Sørensen, E. E. (2019). Communication and relationship dynamics in surgical teams in the operating room: an ethnographic study. ​BMC health services research​, ​19​(1), 528.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12913-019-4362-0

Weile, J., Nielsen, K., Primdahl, S. C., Frederiksen, C. A., Laursen, C. B., Sloth, E.,

Mølgaard, O., Knudsen, L., Kirkegaard, H., Weile, J, Nielsen, K, Primdahl, S C, Frederiksen, C A, Laursen, C B, … vol. 26. (2018). Trauma facilities in Denmark - A nationwide

cross-sectional benchmark study of facilities and trauma care organisation. ​$2​. https://doi.org/10.1186/s13049-018-0486-1

(30)

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). ​Evidensbaserad omvårdnad – en bro

mellan forskning och klinisk verksamhet​. Lund: Studentlitteratur.

*Zakrison, T. L., Rosenbloom, B., McFarlan, A., Jovicic, A., Soklaridis, S., Allen, C., ... Rizoli, S. (2016). Lost information during the handover of critically injured trauma patients: a mixed-methods study. ​BMJ quality & safety​, ​25​(12), 929–936. doi:

10.1136/bmjqs-2014-003903

Zhang, M., He, Q., Wang, Y., Pang, S., Wang, W., Wang, D., … Luan, X. (2019). Combined penetrating trauma of the head, neck, chest, abdomen and scrotum caused by falling from a high altitude: A case report and literature review. ​International Emergency

Nursing 44​, 1-7. doi:10.1016/j.ienj.2019.01.001

Zimmer, M., Wassmer, R., Latasch, L., Oberndörfer, D., Wilken, V., Ackermann, H. & Breitkreutz, R. (2010). Initiation of risk management: incidence of failures in simulated Emergency Medical Service scenarios. 81(7), 882-886.

doi:10.1016/j.resuscitation.2010.03.009

Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). ​Kompetensbeskrivning för legitimerad

röntgensjuksköterska​ [Broschyr]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Från:

https://www.swedrad.com/?fid=3212

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (Red.) ​Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten​. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

(31)

Bilaga 1 - Granskningsprotokoll för kvalitativa studier

(32)

(33)
(34)

Figure

Tabell 1: Översikt av litteratursökning  PubMed 2020-09-30
Tabell 3: Översikt av litteratursökning
Tabell 4: Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=10)  Författare /  År / Land Typ av studie Deltagare Antal Metod -  Datainsamling  /Analys Huvudfynd Kvalitet Bost et al

References

Related documents

Till skillnad från utredningen, var rapporten från Svenskt Näringsliv (2018) mer konkret, dels på grund av att den i synnerhet handlade om korrelationen mellan skola och vinst,

För de flesta lärare handlar kreativitet inte bara om att göra, utan det är för- och efterarbetet som tar tid, särskilt inom skapande verksamhet, men även i andra ämnen såsom

Nilsson med flera (2002) beskriver att denna metod är vanligt förekommande vid värdering av mindre privata företag och går ut på att företaget värderas genom att man

Resultatet  av  detta  projekt  blev  en  fungerande  svängningssimulator  som  installerats  i  en  leksaksgrävmaskin  och  en  monter  som  ska  visa  upp 

Denna begränsade undersökning visar att metoder framtagna för provning av mekaniska egenskaper hos asfaltbetong även går att använda vid provning av mjukgjord asfalt under

[r]

The relationship between utterances and conceptions was closer than in category 1. In the acts close links between utterances and conceptions are identified, unlike the acts

Även om det var journalisterna själva som skrev sina egna texter var de ofta baserade på berättelser eller citat från flyktingar eller andra på plats. Journalisterna skrev inte