Våren viktigaste möten

(1)

TEKNIKCOLLEGE TEKNIKCOLLEGE

VÄLKOMNA!

(2)

Dagordningen

• Nya i TCGR-rådet och presentationsrunda (5 min)

• Anteckningar från föregående möte och lokala styrgruppsmöten

• Presentationsrunda kvalitetskriterier 3. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens behov. (2 min per skola)

• Patrik Laanemets, Kommunikatör, Riksföreningen Teknikcollege Sverige - Genomgång av nya teknikcollege webben (30min)

• Strategiskt regionalt samarbete (20min)

• Återkoppling av utvecklingsdagen

• Teknikpraktik – hur kan näringslivet öppna upp sina arbetsplatser för grundskolan?

• Teknikcamp - för tjejer i grundskolan, en gemensam TCGR- aktivitet

• Samarbete mellan Avanto Mikro och GRSA

• Tisdagen den 27/10 i v 44 – TC -Kompetensutvecklingsdag

• Introduktion och årsstämma Riksföreningen teknikcollege

• Lansering av nationella TC handledarutbildningen

• SKF berätta om sitt arbete kring ”gröna tråden” – (15 min)

• Fika mingel (15min)

• Infrastruktur utbildning (20min)

• Plan för återcertifiering (mall) (checklista)och workshop den 22/10, förmiddag

• Ansökningsläget för gymnasiet i GR

• Ansökan Skolverket om försök verksamhet kring processteknik inom TE

• Farid Nolen – Västsvenska handelskammaren, berättar om Mathivation (15 min)

• Övriga frågor

(3)

Våren viktigaste möten

Vårens möten och viktiga datum

30/4 Lämna in argument/Synpunkter från lokal TC till TCGR - Återcertifiering 11/5 Lämna in anteckningarna från lokala TC till AU i TCGR

27/5 TCGR styrgruppsmöte – Nösnäsgymnasiet

(4)

Organisationsmodell TCGR

• Regionalt Teknikcollegeråd (Arbetslivet i majoritet,

rådgivande roll)

• Arbetsutskottet Teknikcollege Göteborgsregionen

samverkansparterna

(Teknikföretagen, IF Metall, GR, BRG, Unionen)

• Lokala Teknikcollegeråd/

lokala programråd

(5)

Struktur TCGR

Regionalt teknikcollegeråd

Rådgivande/styrande roll Varje lokalt college har två platser, en arbetslivsrepresentant och

en utbildare. Ordförande från arbetslivet

Lokal styr- grupp

GTG/

GTC

Göteborg Samägd kommun/

företag

Lokal styrgrupp SKF Tekniska

Gymnasium/- SKF Kompetens-

centrum

Göteborg Fristående företagsägd

Lokal styrgrupp Lindholmens

Tekniska Gymnasium,

Polhems- gymnasiet,Yrke

shögskolan Göteborg

Göteborg Kommunal

Lokal styrgrupp Mimers Hus

Göteborg Kommunal

Lokal styrgrupp

Nösnäs- gymnasiet

Stenungsund Kommunal

Lokal styrgrupp Teknikcollege

Kungsbacka Elof Lindälvs-

gymnasiet Aranäsgymnasiet

Yrkeshögskolan

Kungsbacka Kommunal

Adjungerade

Högskola, Arbetsförmedling, Elever, Externa arbetslivsrepresentanter

Lokal styr- grupp Alströmergy

mnasi^et

Alingsås kommun

(6)

Årshjulet TCGR 2015

27/5 GRTC styrgruppsmöte Marknadsföring

9/12 GRTC styrgruppsmöte Kriterierna 9-10

26/2

Utvecklingsdagen

3/9GRTC Styrgruppsmöte Kriterier 5-6

22/10 GRTC styrgruppsmöte Kriterierna 7-8

29/1 GRTC styrgruppsmöte¨

Kriterierna 1-2

24/3 GRTC styrgruppsmöte Kriterier 3-4

oktober

Kartläggning av studenter November

Verksamhetsberättelsen GRTC

Progressionsplanen

Systematiskt kvalitetsarbete

13/5 AU-möte

20/8 AU-möte 8/10 AU-möte 25/11 AU –möte

15/1 AU möte

10/3 AU möte

(7)

Årshjul aktiviteter 2015

24/2 Dialogkonferens Skolverket och AF

Maj

Ansökan till Utmärkelsen 2015

V 25 SommarCamp för tjejer Vecka 44 – tisdag 27/10

Genomföra

Kompetensutvecklingsinsatser för lärare+ skolledare

7-9 oktober

Gymnasiedagarna + Anställningsbaren Utmärkelsen

9 oktober TC -Kampanjdag November

Rikskonferens TC 12-14 nov

Kunskap&Framtid

5/3 Årsmöte TC 4/3 infomöte Riks

25-26 mars T-konventet 19/3 Blixtlåset 11-12/3 SSA-rikskonferens

Maj -YrkesSM

28 juni-5 juli Almedalen

5/2 Industridagen

16/5 Robot SM på Chalmers

(8)

10 Kriterier

• 1. Regionalt perspektiv

Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal.

• 2. Infrastruktur för utbildningen

Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar.

• 3. Tydlig profil

Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens behov.

• 4. Samverkan med näringslivet

Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet.

• 5. Kvalitetssäkring

Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling inom Teknikcollege.

(9)

10 kriterier

6. Kreativ och stimulerande lärmiljö

Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande.

7. Maskiner och utrustning

Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger de studerande möjligheter till lärande i ny teknik 8. Sammanhållna arbetsdagar

Teknikcollegecertifierade utbildningar kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning.

9. Lagarbete och ämnesintegration

Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i grupp. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt ska finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen.

10. Lärande i arbete

Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att får projektarbeten, gymnasiearbeten, praktik och sommarjobb.

(10)

Självskattning 2014

”….komplettera progressionsplanen med en skattning av processerna som möjliggör en jämförbarhet mellan de lokala delarna…..Det handlar helt enkelt om att identifiera utvecklingsområde och tillsätta en

handlingsplan för hur den lokala delen/regionen ska lyfta kvalitetsnivån”

”…tydlig beskrivning av hur arbetet på regional, lokal och utbildningsnivå sker eller skall ske i form av uppdragsbeskrivningar(för regional och

lokala styrgrupper, processledare, arbetsgrupper m.m.)….hur

återrapportering mellan lokal och regional styrgrupp sker. ….håller era ursprungliga ansökningsdokument som levande dokument som revideras efter varje genomförd självskattning”

” …Företagens engagemang i styrgrupper….Vid samtliga presentationer på självskattningsmötet diskuterades på ett eller annat sätt huruvida

företagen är i majoritet och sätter agendan för mötena. Syftet med detta krav är som bekant att näringslivets kompetensförsörjning och behov ska vara i fokus”

(11)

Regionalt perspektiv

Uppnådda mål:

• Samtliga college använder nu progressionsplanen i excel eller word.

• 6 regionala möten sker enligt årscykel, AU.

Anteckningar på webben.

• Lokala styrgrupper sammanträder. Frågor lyfts in och ut ur den regionala styrgruppen.

• Dagordningen följer kriterierna (två i taget)

• Utmaning: Att få fler i regionen att se möjligheterna

med modellen

(12)

Framgångsfaktorer Regional strategi för långsiktighet

Undvika projektformen som är sårbar

• Grundfinansiera och debitera vid behov

• Bygg in Teknikcollege i ordinarie verksamhet

• Skapa delaktighet regionalt och lokalt

• Delegera till lokala processledare

• Förankra regionalt och lokalt

• Håll den regionala nivån pa ̊ ett strategisktplan

(13)

Omcertifiering, tid o process

- Starta processen lokalt. Ta med Nöhra o intryck

till det lokala råden. Gå igenom den förra ansökan - Dagsläget och vart vill ni – önskat läge

- Börja processen med politikerna

- 30/4 TCGR, argument o principer från lokal

- 9 april och 28 maj Processled+ordf+kommun träffa UG/UC

- Maj/Juni, ordf/processled sammanställa - Fortsatt process UC/UG

- Aug-nov lokala ansökningar klara - Nov/dec GR klar

- Mars ansökan TCGR+lokala in till riks

(14)

Kompetensutvecklingsdag 27/10 v 44

Upplägget:

Moderator - UF

Värd – näringslivsrepresentant Målgrupp – lärare inom TC

Plats – På TC företag/skola inom GR

Steg 1 omvärldsbevakning Steg 2 TC filmer

Steg 3 workshop utifrån olika teman

Varje medverkande skola skall redogöra en gott exempel 5min – samt ett gott exempel på samverkan –

Avslutning - Vad vill vi göra tillsammans – handlingsplan – tidsplan

Kostnadsfritt -

(15)

TEMAN

1) Gymnasiearbeten

2) Uf på yrkesprogrammen 3) APL

4) Teknik 2

5) Ämnesintegration

5 medverkande lärare per program(15 st)/per TC –rektorerna handplockar i snitt 15 personer per teman/plats

(16)

Återkoppling utvecklingsdagen

Sammanlagt var vi ca 40 deltagare

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen handlingsplan utifrån två frågeställningar utifrån teknikcollege 10 kriterier.

(17)

Kriteriet 4: Samverkan med näringslivet

Nuläge:

• Vi upplever ett glapp mellan skola och näringslivet.

• Skolan upplever att förbättringarna inte finns att skapa de kontakter.

• Lyfta nivå på specialistlärare

• Relationsberoende/personberoende (se exempel Scheider &Wäärtsilä)

• Bristande kunskap med kompetens

• Bra samarbete med de största företagen

• Kunskap om kompetensförsörjning saknas

• Otydliga förväntningar på företagsrepresentanter.

• Svårt att få företagen att bli bra beställare

• Regionalt svårt att få företagsrepresentanter att engagera sig i TCGR

• Otydlig struktur, vad förväntas av företagen på respektive nivå: TCGR och lokalt TC råd.

Önskatläge:

• Kunna erbjuda relevant APL till alla elever/

Flera praktikplatser även från kommunerna

• Bredare krets av företag som inkluderar fler mindre företag/ Mer långsiktighet

• Ökad kompetensförsörjningskompetens hos företagen

• Företagen måste kunna påverka på utbildningen så eleverna blir

anställningsbara och motsvarar företagens kravprofil.

• Kommunikation – vinster båda håll

• Kompetensutvecklingsinsatser

• Skolan vad behöver dom?

• Företagen bra beställare

• Mer tillsammans anda inom TCGR

• Samordning för näringslivet

• Gemensam marknadsföring

(18)

Kriteriet 4: Samverkan med näringslivet

Hinder

• Bristande intresse från elever/lågt söktryck

• Tidsbrist och resursbrist

• Göteborgs gymnasieskola har landets lägsta ersättning/per elev)

• Morot" saknas för företagen.

• Resurser, tid/pengar

• Logistik, samordning

• Otydliga förväntningar

• Rektorer som inte vill och inte förstår/Lärare som är negativa och inte vill göra ngt

Resurser

• Staten borde reglera antalet utbildningsplatser tydligare

• Morot finns för företagen.

• Resurser, mötesplatserna och strukturen kring TC

• Logistik, samordning finns

• TCGRs nätverk

• EUs olika program för

finansiering

(19)

Kriteriet 5: Kvalitetssäkring

Nuläge:

• Bristande intresse från eleverna att gå på ”TC-info”- de vill ha lektid istället

• Otydlig bland eleverna vad man får ut av att gå på TC

• Ingen kontinuerlig utvärdering

• Ingen kontinuerlig uppdatering av progressionsplan

• Ingen synliggörande av kvalitetsarbete i det dagliga arbetet.

• Ser olika ut på olika skolor

Önskatäge:

• Tydliga och gemensamma mål kopplade till kriterierna. Gemensamma mål inom GR som är mätbara. Olika mål på olika nivåer.

• Målen i Progressionsplanen måste vara kopplade till kriterierna och mätbara

• Ökad kunskap om kvalitetsarbete och måluppföljning (eller ansvarstagande)

• Omvänt perspektiv – fokus i

Progressionsplanen - vilka är behoven i regionen (näringslivet blir mer aktivt), inte vilken skola vill bli bäst eller få flest elever!

• Utvärdering & justering: vad händer med målen, hur följs de upp och vad blir

egentligen resultaten samt vilka justeringar sker? Bättre med få skarpa mål.

(20)

Kriteriet 5: Kvalitetssäkring

Hinder

• Bristande intresse från eleverna att gå på ”TC-info”- de vill ha lektid istället

• Otydlig bland eleverna, skolorna, företagen vad man får ut av att gå på TC

• Ingen kontinuerlig utvärdering

• Ingen kontinuerlig uppdatering av progressionsplan

• Ingen synliggörande av kvalitetsarbete i det dagliga arbetet.

resurser

• Befintliga progressionsplan

• Undvika projektformen som är sårbar

• Grundfinansiera och debitera vid behov

• Bygg in Teknikcollege i ordinarie verksamhet

• Skapa delaktighet regionalt och lokalt

• Lokala processledare

• Förankra regionalt och lokalt

• Håll den regionala nivån på̊ ett strategiskt plan

(21)

Aktiviteter – kriterier 5

• Regional mall för utvärdering för elever/företag/lärare och skolan – fråga för respektive kriterier.

• Kontinuerlig utvärdering från alla parter – borde göras på regional nivå

• Benchmarkera mot andra skolor som inte gått med i TC; tex Hulebäckgymnasiet – hur tänker dom?

• Var mer självkritisk som utbildningsanordnare – vad får vi ut egentligen av TC?

• Handledarutbildning som koordineras centralt/baserat på Skolverkets godkända webbaserade handledarutbildning.

• Gemensamma regionala mål för mätbara mål – tex höja statusen för yrkesutbildningarna, alla företag skall gå handledarutbildningarna,

• Hur skall vi mätas och vad skall mätas – yrkeslärare kompetens , utrustning via en regional pool

• Konkreta mätbara av våra mål –

• Gemensamt tydligare TC språk som både skolan och företagen förstår

• Uppföljning av eleverna – anställningsbarheten - kartläggning regionalt

• Gemensam handledarutbildning på regional nivå

• Bryt ner kriterierna i mätvärden.

• Konkretisera i mål.

• Lär från företagen hur man jobbar med kvalitetssäkring

• Förslag v44 aktivitet om hur företag jobbar med kvalitetssäkring.

(22)

Aktiviteter – kriterier 4

• Starta pilot case, under våren inom skärande bearbetning hos utvald kund

• Ge studie och yrkesvägledare ett annat uppdrag som gagnar eleverna + ge dom en uppgraderad bild av yrkesvägar inom teknik

• Jobba redan med de unga barnen i grundskolan – 10år för att öka teknikintresset

• TV/serier dokusåpor a la Sveriges mästerkock/Sjöräddarna

• Motivera och skapa positiva bilder av industrin

• Tydligt utsedda företagsrepresentanter och vad som förväntas av dem.

• Mer resurser tex större processledartjänst.

• Vilka företag skall vara med på TCGR? Hur ser listan ut?

• Vad förväntas av företag, skola och fack/organisationer på möten?