”Menar man nej, då får man fan säga
nej...”
Män och kvinnors uppfattningar om sexuellt samtycke och hur
samtycke utövas i praktiken
Författare: Julia Yunusova Handledare: Aylin Akpinar Examinator: Per Dannefjord Termin: VT20
Ämne: Sociologi
Abstract
Author: Julia Yunusova
Titel: If you mean no, then damn you have to say no - Men and women's perceptions of sexual
consent and how consent is practiced.
The new law of consent in Sweden came into force in 2018 and the purpose of the law has been to clarify each person's right to personal and sexual integrity. The law has both been praised and criticized by many people. This study examines and problematizes how the new law of consent is perceived by men and women and what characterizes sexual consent. A qualitative research method was used in the study whereby eight heterosexual men and seven heterosexual women of different ages were interviewed. Empirical data of the study has been analyzed with the help of theories of sexual script and gender-based power. The theoretical framework of the study has also been shaped by understandings of changeable discourses of sexuality and sexual consent.
The study shows that sexual consent is a complex process as it is an aspect of intimate relations involving sexual interaction and thereby includes many gray zones. How sexual consent is exercised in practice depends on whether men and women are in stable relationships or have temporary partners. Heterosexual norms about sexuality based on gender power characterize how sexual consent is exercised. The consent process is described as quite abstract by several informants as non-verbal consent seems to be most common during the sex act.
Tack!
Jag vill börja med att tacka min fantastiska handledare Aylin Akpinar som har stöttat mig genom hela uppsatsen och som alltid har trott på mig. Denna uppsats hade självklart heller inte funnits utan de män och kvinnor som generöst och modigt delade med sig av sina erfarenheter, stort tack till er och tack för förtroendet.
Nu vill jag vända mitt tack till min fantastiska fästman Jesper Hansson. Det är obeskrivligt hur du har lyckats behålla tålamodet när jag dag efter dag har pratat om min uppsats i två månaders tid. Utan dig hade denna resa inte varit lika färgglad och äventyrlig. Tack för att du alltid finns där för mig och tack för all din kärlek. Jag älskar dig.
Avslutningsvis vill jag tacka alla vänner som har gett sina synpunkter på uppsatsen, Bekka Tarabay du är bäst. Särskilt vill jag tacka Elin Gunnarsson som bidragit med sina kloka tankar genom hela uppsatsen och alltid har funnits där när det har känts tungt. Olivia Jakobsson och Jonathan Madeland, ni har en speciell plats i mitt hjärta. Tack för allt ni har bidragit med under alla tre åren, tillsammans med er har ingenting känts omöjligt.
Detta arbete vill jag tillägna min gudmor. Tack vare dig valde jag att läsa på universitetet igen och började tro på mig själv. Tack för att du inspirerat mig till att kämpa för allas lika värde! Du är min hjälte!
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställning 2
1.2 Avgränsning 2
2 Bakgrund 3
2.1 En historisk tillbakablick av sexualbrottslagen 3
2.2 Kritik mot den nya samtyckeslagen 5
3 Tidigare forskning 6
3.1 Definitionen av samtycke 6
3.2 Komplexiteten i sexuellt samtycke 8
3.3 Samtycke i praktiken 10
3.4 Sammanfattning av bakgrund och tidigare forskning 11
4 Teoretiskt ramverk 12
4.1 Sexualitetens historia och könens uppkomst 12
4.2 Samtyckesdiskursen 14
4.3 Sexuella manus 15
4.4 Könsmaktsordningen 16
5 Metod och material 18
5.1 Urval 19
5.2 Intervjuguide 19
5.3 Tillvägagångssätt 20
5.4 Etiska överväganden 22
5.5 Bearbetning av material 23
6 Resultat och analys 24
6.1 Komplexitet och gråzoner 25
6.1.1 Tjatsex och ställa upp-sex 27
6.2 Konsten att ge och inhämta samtycke 30
6.3 Vilja och vela 32
6.4 Den kåta mannen och den passiva kvinnan 34
7 Slutsatser 37
8 Diskussion 39
8.1 Självkritisk diskussion och vidare forskning 40
Referenslista 41
Bilagor
1 Inledning
I tidningen Nyheter Idag (2019) får en advokat frågan om vad han anser om den nya samtyckeslagen, vilken han besvarar: ”Det har nästan gått så långt att man ska gå över till att man ska ha ett skriftligt avtal”. Sexualbrott som sker i dag är särskilt svåra att utreda eftersom bevisningen i många fall består av ord mot ord-situationer. För att säkerställa att den personliga integriteten skyddas har Sverige en ny samtyckeslag som trädde i kraft första juli 2018. Den nya samtyckeslagen innebär att det blir straffbart att ha sex med någon som inte uttryckligen sagt ja eller visat med sin handling på annat sätt att individen vill delta i den sexuella akten (SFS 2018:618). Syftet med lagen är att man ska göra det tydligt att alla har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet samt självbestämmanderätt. Detta innebär att det infördes två nya brott i Brottsbalken. Dessa är oaktsam våldtäkt samt oaktsamt sexuellt övergrepp. Skillnaden mellan den gamla och den nya samtyckeslagen är att tidigare krävdes det att gärningsmannen skulle ha uppsåt och att kriterierna hot och våld skulle vara uppfyllda, men det avgörande kommer nu istället vara om det var ömsesidigt sex eller ofrivilligt deltagande (a.a., 2018).
Lagrådet är en verksamhet som har till uppgift att granska remitterade lagförslag och ge yttranden över dessa där de menade att förslaget med en ny samtyckeslag inte uppfyllde de krav på förutsebarheten som ska ställas (Lagrådet 2018). Trots att Lagrådet var kritiska till de ändringar som skulle göras i Brottsbalken trädde den nya samtyckeslagen i kraft. Regeringens bedömning var dock att ändring av lagen kommer ha en positiv effekt för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen som innebär att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det är en viktig åtgärd skrev regeringen då statistiken visar att 96 procent av de som anmäler en våldtäkt är kvinnor och 98 procent av de misstänkta är män. Därför ansåg Regeringen att en ny samtyckesreglering behövdes och förslaget förväntades leda till att normer och förhållningssätt till sexualitet samt sexuell samvaro förändras så att färre sexualbrott begås (Justitiedepartementet 2017, s. 76). Statistiken visar även att antalet anmälda våldtäkter har ökat under 2019 med 6 procent, vilket innebär att år 2019 har 8350 våldtäktsfall anmälts jämfört
med 2018 då siffran var 7960 våldtäktsfall (Brå 2019, 2020). Den nya samtyckeslagen kan uppfattas som en "gråzon", särskilt när man läser nyhetsartiklar
kunskapsluckan stor i Sverige vad gäller forskning om hur män och kvinnor uppfattar själva lagen samt hur samtycke utövas i praktiken. Det är viktigt att producera kunskap om detta som både kan bidra till den befintliga forskningen och ge ökad förståelse hos allmänheten vilket är syftet med denna studien. Bortsett från den juridiska karaktären i studiens ämnesval är den sociologiskt intressant och relevant eftersom ämnet samtycke är ett relativt outforskat område i Sverige (se Tidigare forskning) och den nya samtyckeslagen berör hela samhället. Därför blir det särskilt intressant att undersöka från ett sociologiskt perspektiv hur den normativa karaktären i en sexakt kan se ut inom ramen för sexualitetens diskurs och i relation till samtyckeslagen.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse av hur samtyckeslagen uppfattas av män och kvinnor samt vad som karaktäriserar ett sexuellt samtycke. De frågeställningar som denna studie ämnar besvara är följande:
- Hur förhåller sig män och kvinnor gentemot den nya samtyckeslagen? - Hur utövas sexuellt samtycke i praktiken?
- Vilka likheter och skillnader finns det mellan män och kvinnor gällande synen på samtycke?
1.2 Avgränsning
2 Bakgrund
I detta avsnittet kommer jag att presentera remissvar gällande den nya samtyckeslagen från olika myndigheter och organisationer för att få en förståelse för hur lagen togs emot, samt den kritik som lagen har mött. Eftersom syftet med denna studien är att få en ökad förståelse av hur samtyckeslagen uppfattas och hur samtycke utövas i praktiken är det både intressant och relevant att göra en historisk tillbakablick av sexualbrottslagen. Först kommer jag att redogöra för bakgrunden om den nya samtyckeslagen och sedan presenteras den tidigare forskningen. Avslutningsvis kommer en sammanfattning av bakgrund och tidigare forskning.
2.1 En historisk tillbakablick av sexualbrottslagen
Sexualbrottslagstiftningen (6 kap. Brottsbalken) har genomgått stora förändringar när det gäller straffbestämmelserna de senaste årtiondena (Justitiedepartementet 2017). År 1984 ändrades stora delar av sexualbrottslagstiftningen genom en reform. Några av skälen till lagändringarna var bland annat att de tidigare bestämmelserna grundades på en föråldrad syn om kön. År 2005 gjordes det en till reform om straffbestämmelserna i sexualbrottslagen där syftet bland annat var att ytterligare stärka samt tydliggöra varje människas rätt till personlig och sexuell integritet samt sexuellt självbestämmande. År 2013 gjordes det återigen lagändringar då det ansågs att lagen och dess tillämpning fortfarande innehöll en del brister. Utvidgningen innebar att fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliserades som våldtäkt genom att ersatta begreppet hjälplöst tillstånd med begreppet särskilt utsatt situation (a.a., ss. 16–19).
En ny sexualbrottslag byggd på frivillighet är det senaste förslaget som regeringen överlämnade till riksdagen där de föreslog lagändringar om en ny samtyckeslag (Justitiedepartementet 2017). Syftet med förslaget var att tydliggöra varje människas rätt till personlig och sexuell integritet samt sexuellt självbestämmande. Några av de lagändringar som föreslogs av regeringen var att gränsen i en sexuell aktivitet, för att det ska vara en straffbar gärning, ska gå vid frivilligt deltagande. Därför behöver gärningsmannen inte använt sig av våld och hot eller ha utnyttjat offrets särskilt utsatta position för att dömas till våldtäkt. Det föreslogs även ett särskilt oaktsamhetsansvar i lagen för vissa allvarliga sexualbrott (a.a.). Den nuvarande lagen (SFS 2018:618) lyder:
(SFS 2018:618)
6. kap 1a§ Brb. Den som begår en gärning som avses i 1 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år.
2.st Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar (SFS 2018:618)
Regeringen har mött kritik när samtyckesregleringen skulle träda i kraft, dock ansåg de att en samtyckesreglering var nödvändig med syfte att den nya lagen ska gälla de fall där samtycke saknats. Trots att den gamla regleringen av sexualbrott ansågs täcka in de flesta situationer ansåg inte regeringen att den var heltäckande vid situationer där en sexuell handling har utförts mot en person som inte vill delta i den sexuella aktiviteten där hot eller våld inte har förekommit. Offret ska inte heller behöva vara i en särskilt utsatt situation eller i beroendeställning. Därför flyttas fokus istället från offret till förövaren där domstolarna kommer vilja veta vad som fick gärningsmannen att tro att den sexuella akten var frivillig. En kriminalisering av oaktsamhet bedöms vara nödvändig för att motverka icke önskade beteenden i samhället. Närmare förklaring av oaktsamhetsansvaret innebär att den som vill ha ett sexuellt umgänge med den andra parten måste försäkra sig om att viljan till ett sådant sexuellt umgänge är ömsesidig vilket innebär att det ligger ett krav på aktsamhet (Justitiedepartementet 2017, ss. 21–23). Trots att regeringens förslag har mött kritik om en ny samtyckeslag finns det andra organisationer som stöttat förslaget, till exempel Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU 2017), Fatta (2017) som är en ideell förening som bekämpar sexuellt våld och Unizon (2017) som är samlingsnamnet på de tjej- och kvinnojourer och andra stödverksamheter. Till exempel skriver RFSU (2017) att trots att ämnet kan vara komplext kan den lagtekniska lösningen både markera gränsen för det straffbara området när det gäller frivilligt deltagande och är tydlig samt tillämpbar. Fatta (2017) välkomnar regeringens förslag till ändring och menar att denna ändring behövs för att rätten till sexuell självbestämmanderätt ska handla om mer än frihet från våld, hot eller utnyttjande. Unizon (2017) är positiv till ändringen och skriver bland annat att tillägget av oaktsamhetsbrottet är en åtgärd som behövs för att ge rättsväsendet förutsättningar för fällande domar.
2.2 Kritik mot den nya samtyckeslagen
När det gäller den nya samtyckeslagen har det riktats en del kritik från olika myndigheter och sakkunniga personer inom området gentemot lagändringen. Lagrådet (2018) har granskat det remitterade lagförslaget om den nya samtyckeslagen (SFS 2018:618) och gett sitt yttrande. Syftet med lagrådsremissens förslag är att klargöra otydligheterna i lagtexten som är menad att påverka individers värderingar och attityder i samhället. År 2013 gjordes det en utvärdering av 2005 års sexualbrottsreform och lagstiftaren kom fram till att nackdelarna med en samtyckesreglering vägde mer än fördelarna och därför borde våldtäktsbrotten inte konstrueras med kriteriet om bristande samtycke (Lagrådet 2018). Lagrådet avslog regeringens förslag om En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet och menar att regeringens förslag inte uppfyllde de krav på förutsebarhet som ska ställas.
En annan organisation som avslår regeringens förslag är Advokatsamfundet (2017). I deras remissvar till regeringen skriver de att de delar regeringens förslag om att sexuella handlingar ska bygga på frivillighet, ömsesidighet och respekt, dock blir det oklart när frivillighet ska inhämtas inför varje nytt moment eller skede i den sexuella handlingen. Vad som ska betraktas som ett nytt moment framgår inte av regeringens betänkande. Detta innebär att det råder en rättsosäkerhet för den enskilda som kan riskera ett långvarigt fängelsestraff för att personen inte har förstått när den har övergått till ett nytt moment i den sexuella handlingen. När det kommer till frivillighet ska sexuellt umgänge i normala fall präglas av en ömsesidig kommunikation genom handlingar och inte genom ord. Därför riskerar det nya förslaget vara alltför teoretiskt utformat och saknar nödvändig förankring i verkligheten (a.a.).
och gå med på den andras sexuella vilja. Sexualbrottskommitténs betänkande saknar konkreta slutsatser och förslag från kvinnors eller offrens perspektiv eftersom de oftast utgår ifrån gärningsmännen. Avsaknaden av en könad analys av sexualbrotten leder till att betänkandets resonemang inte är grundade i verkligheten, utan i en könsneutral värld som inte finns. I betänkandet föreslår man att våld och tvång tas bort som ett av kriterierna som kan riskera att gärningsmannen ändå frias med motiveringen att gärningsmannen trodde att hon ”frivilligt deltog” i att utsättas för våldet. Kvinnofront menar att i betänkandet borde våldtäktsbrottet diskuteras i förhållande till regeringens jämställdhetsmål om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Därför hade det behövts frågas hur en sådan sexualbrottslagstiftning skulle kunna se ut kopplat till detta mål då den nuvarande betänkandet inte utgick ifrån ett samhälle med könsmaktsstruktur.
Kritiken som riktats mot den nya samtyckeslagen visar att det finns olika risker med att tillämpa en sådan lag, där det kan vara rättsosäkert, det är oklart hur det ska se ut i verkligheten samt att betänkandet saknar en könad analys. Detta innebär att samtyckesregleringen inte återspeglar verkligheten. I denna studie kommer därför fokus ligga på att ta reda på hur det ser ut i verkligheten, hur män och kvinnor går tillväga när de inhämtar samt ger sitt samtycke till den sexuella akten. Därför är det av största vikt att både män och kvinnor deltar i denna studien i relation till jämställdhetsmålet.
3 Tidigare forskning
Inför denna studie har en litteraturöversikt gjorts med flera olika söktekniker och med hjälp av olika databaser. Begreppen sex, samtycke, våldtäkt och samtyckeslagen har använts som sökord både på svenska och på engelska för att finna olika studier som är relevanta till mitt ämne. I följande avsnitt kommer Definitionen av samtycke, Komplexiteten i sexuellt samtycke samt Samtycke i praktiken att presenteras.
3.1 Definitionen av samtycke
Beres (2007) har gjort olika konceptualiseringar av samtycke som analyserats där implicita samt explicita definitioner från juridiska teoretiker samt sexuellt våld och samtyckesforskare ingår. Sexuellt samtycke är ett begrepp som oftast tas för givet där många dessutom använder det utan att definiera det uttryckligen eller ifrågasätta dess användning (a.a., s. 93). Dessutom spelar sexuellt samtycke en avgörande roll i diskussioner samt debatter om sexuellt våld eftersom avsaknaden av samtycke är oftast det viktigaste kännetecknet för sexuellt våld. Trots decennier av feministisk forskning, aktivism och lagliga reformer har sexuellt våld inte minskat. Fastän det finns många studier som gjorts om våldtäkter är kunskapsluckan fortfarande stor när det kommer till studier om sexuellt samtycke, vad det innebär och hur det kommuniceras. De flesta studier som handlar om samtycke har misslyckats med att diskutera hur vissa sociala diskurser används för att skapa den ”rätta” förståelsen av samtycke (a.a.).
Beres (2007) gör en liknelse med Bourdieus begrepp spontan sociologi där hon väljer att kalla samtycket för spontant samtycke. Det innebär att vi antar med vårt sunda förnuft vad olika begrepp betyder utan att kritiskt reflektera över de kulturella, historiska och sociala krafter som producerat dess betydelser, vilket den tidigare forskningen har misslyckats med. Vissa forskare använder begreppet sexuellt samtycke som något som ska förstås som en gräns eller linje. I dessa fall används sexuellt samtycke för att skilja på en dålig sexakt från en bra, obehagligt sex från behagligt sex och moraliskt oproblematiskt sex från problematiskt sex. Om dessa skillnader ska återspegla gränsen som skapats genom sexuellt samtycke borde vi skilja sex med samtycke från sex utan samtycke genom att undersöka själva sexakten och hur det egentligen går till. Då kan vi ställa frågor som: Var det behagligt? Var det bra? Var det moraliskt oproblematiskt? Gränser som skapats av godtyckliga definitioner förvirrar förståelsen av samtycke. Beres (2007) menar att även om människor har sex med samtycke innebär det inte att det var en bra sexakt eller kärlek. I en könsneutral förståelse av samtycke inkluderas inte maktförhållandet som finns mellan parterna som är en av många normativa orsaker till att män och kvinnor har samlag med varandra (Beres 2007, ss. 95–97).
är under hot eller tvång. En till definition som förekommer i studier är att samtycke kommuniceras frivilligt, antingen verbalt eller icke-verbalt, vilket är en känsla av viljan till att ingå i den sexuella akten. Beres (2007) anser att samtycke i slutändan är en överenskommelse av sociala förväntningar vilket individen uttrycker genom sin sociala identitet eller förväntningar av att kunna passa in i en specifik värld. Det skapar utrymme för sex som varken är ömsesidigt, kriminellt eller våldsamt trots att detta kan vara socialt problematiskt (a.a., ss. 97–99).
Beres (2007) lyfter fram diskussioner från andra forskare där de diskuterar om samtycke ska ses som en psykologisk akt där den innersta viljan är i fokus eller en fysiologisk akt där fokus ligger på beteenden som signalerar överenskommelse. Oavsett om det ska tolkas utifrån psykologiska eller fysiologiska perspektiv skapas det en förståelse för hur kontexten kan påverka samtycket till sex (a.a., ss. 99–101).
Beres studie skrevs år 2007 och pekar på att det finns kunskapsluckor i den tidigare forskningen Detta har plockats upp av olika forskare sedan dess, vilket jag återkommer till i nästa stycke. Kunskapsluckan har handlat om förståelsen av hur den dominerande heterosexuella diskursen påverkar vår förståelse och kommunikation av samtycke borde studeras i större omfattning. Det borde även finnas mer forskning på hur samtycke utövas i praktiken, hur individer uttrycker sig och hur de tolkar motpartens vilja att samtycka till sex menar Beres. Vidare borde samtycke studeras i sin kontextuella miljö med kvalitativa metoder snarare än kvantitativa för att fånga dess kontextuella innebörd samt den interpersonella kommunikationen av samtycke (a.a., ss. 101–106) vilket kommer undersökas i denna studie. Den forskning som har gjorts är mestadels utförd utanför Sverige, därför är mitt syfte att ta fram kunskap om ämnet i en svensk kontext, närmare bestämt att ta reda på hur sexuellt samtycke kommuniceras mellan två parter som identifierar sig som heterosexuella.
3.2 Komplexiteten i sexuellt samtycke
ett nej, dock har uppfattningar visat alltmer att det behövs en omformulering av meningen (a.a., ss. 89–90). Eftersom den nya samtyckeslagen enbart har funnits i 2 år är den befintliga forskningen begränsad.
prata med informanterna om kan deras reflektioner om sex och samtycke göra dem medvetna om deras egna beteenden och mönster i samlag (a.a., s. 123).
Samtyckesdynamiker ingår alltid i en social kontext där det även finns mallar för hur sexuella interaktioner ska gå till. Dessa mallar fördelar och anger roller som även genererar olika förväntningar på hur människor ska agera. Gunnarssons studie visar att den typen av könade rollfördelningar kan upplevas som frustrerande och begränsande för informanterna. Människors frihet att delta i sex på det sätt som de vill kan kraftigt begränsas av normer och värderingar (Gunnarsson 2020, ss. 220–221). Den passivisering som sker av kvinnor utifrån den heterosexuella mallen skapar frustration för män och det blir riskabelt för kvinnor om de bryter mot passivitetsnormen. Det finns en dubbelhet i den hårt mallade sexualiteten. Det är enkelt att följa en förutbestämd mall då män och kvinnor slipper ta ansvar om hur de borde gå tillväga. De situationerna som inte har en mall i det sexuella samspelet kan kräva att individen måste veta vad den vill, vilket inte är enkelt (a.a.).
Asp (2010) och Leijonhufvud (2015) menar att begreppet samtycke lätt tas för givet och behöver diskuteras i större omfattning och att en samtyckesreglering skulle bidra till en attitydförändring hos gemene man. Gunnarssons studie visar att föreställningar utifrån de olika könsrollerna fortfarande lever kvar. Som Asp (2010), Leijonhufvud (2015) och Gunnarsson (2020) föreslår behöver vi prata ännu mer om sex och samtycke. Eftersom sex och samtycke kan vara förknippat med många olika tankar och föreställningar är det viktigt att få en djupare förståelse av hur det ser ut i verkligheten vilket är syftet med denna studien.
3.3 Samtycke i praktiken
I likhet med Gunnarssons (2020) studie om samtyckesdynamiker har Shumlich och Fisher (2018) gjort intervjuer om sexuellt samtycke fast med universitetsstudenter i Kanada. Författarna undersöker hur sexuellt samtycke kan uttryckas och verifieras som en del av individernas sexuella interaktioner. Deras studie visar att icke-verbalt sexuellt beteende är de mest beskrivna interaktionerna som uppstår mellan individer och sannolikt är det vanligaste sättet vilket de ger samtycke på som Gunnarsson (2020) också nämnde i sin studie. Det framkommer att det finns en viss tendens hos de unga att de kan råka förstöra stämningen om de pratar om samtycke (Shumlich & Fisher 2018, s. 256). Passivt beteende förekom allt vanligare när det gällde icke-verbala beteenden. De könsmässiga stereotypa beteenden framträder där det är mannen som tar initiativet till sex och kvinnorna är mer passiva, som en typ av ”portvakt” under en sexakt, speciellt under nya sexuella interaktioner jämfört med en långvarig relation. Samtycke diskuterades mer uttryckligen med en långvarig partner än en ny partner. Desto längre tid det går i relationen desto mindre behov finns det att inhämta samtycke från sin partner vilket förklaras med att de vet vad partnern vill och de känner varandra väl (a.a., s. 257). Författarna skriver att dagens forskning lägger mycket fokus på sexuella övergrepp eller frånvaron av sexuellt samtycke. Forskningen lägger sällan vikt vid hur sexuellt samtycke kan uttryckas eller fastställas mellan olika parter (Shumlich & Fisher 2018, s. 249). Genom att inspireras av den tidigare forskningen och undersöka närmare hur ett sexuellt samtycke går till och uttrycks i en svensk kontext vill jag bidra till forskningsfältet med ännu mer kunskap om ämnet.
3.4 Sammanfattning av bakgrund och tidigare forskning
En historisk tillbakablick av sexualbrottslagen visar att lagen har genomgått olika reformer för att stärka varje människas rätt till sexuell integritet varpå den nya samtyckeslagen trädde i kraft. Kriteriet för om en sexakt har varit ömsesidig eller inte går vid frivilligt deltagande där oaktsamhetsansvar har tillförts i lagen. Trots att den nya samtyckeslagen har hyllats av många har den även kritiserats, där kritikerna menar att lagen är för teoretiskt och otydligt utformad. Var gränsen går för sexuellt samtycke eller inte är svårt att definiera och lagen saknar enligt vissa även en könad analys.
samtycket är ömsesidigt eller inte där icke-verbalt sexuellt beteende är det mest beskrivna bland unga människor. Hur samtycke utövas kan påverkas av olika faktorer, bland annat om män och kvinnor är i en långvarig relation eller inte. Dominerande föreställningar om kvinnors och mäns sexualitet är en annan faktor som står i konflikt med vad individer faktiskt upplever och vad de egentligen vill vilket påverkar samtyckesprocessen i den sexuella akten.
4 Teoretiskt ramverk
I följande avsnitt kommer de teoretiska begreppen att presenteras i relation till denna studie. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har ett urval av olika samhällsvetenskapliga teoretiska begrepp gjorts där sexuellt samtycke i lagen samt hur det utövas i praktiken har teoretiserats med utgångspunkt i sexuella manus och könsmaktsordningen. Jag har även blivit inspirerad av sexualitetens historia, sexualiteten som diskurs och samtyckesdiskursen vilket är viktigt att ta i beaktning för att kunna förstå hur olika uppfattningar och föreställningar har påverkat män och kvinnor i relation till sex och samtycke. I följande avsnitt presenteras de teoretiska begreppen var för sig där jag även kommer gå närmare in på hur det relateras till min studie.
4.1 Sexualitetens historia och könens uppkomst
I Sexualitetens historia skriver Michel Foucault (2002) om sexualiteten som diskurs där han diskuterar att det har varit mycket tal om könet men istället för att få fram en sanning har människor maskerat den. Könet har inte enbart varit en fråga om njutning eller om lagar och förbud utan sant och osant där könet har blivit insats i ett sanningsspel. Trots våra försök till att modifiera den finns det inget bevis på att vi har befriat oss från den (Foucault 2002, s. 74). Foucault skiljer mellan sex och sexualitet där sex står för själva akten men sexualitet är ett bredare begrepp. Sexualitet innefattar de begär, fantasier och njutningar som tillhör den fysiska akten men den är också ett historiskt konstruerat koncept som innehåller moraliska föreställningar, diskurser, makttekniker och processer som formar våra beteenden. Foucault (2002) menar att sexualitetens historia sträcker sig långt tillbaka till 1800-talet där den fungerat som ett specifikt sanningsområde men att det bör i första hand beskrivas som diskursernas område. Med hjälp av detta koncept har begreppet sexualitet uppfunnits och som står för könet och dess njutningar (Foucault 2002, ss. 71–89; Nilsson 2008, ss. 115–116).
Hon har analyserat sexhandböckerna från år 1800–1920 talet och avhandlingen har visat hur konstruktionen av sexualitet medverkar till separeringen av maskulint och feminint. Maktanalyser har använts av författaren för att analysera heterosexualitetens historia. Separeringen mellan könen visar på att det finns en aktiv maktutövning. Dock innebär det inte att heterosexuellt begär alltid handlar om att kvinnan, som är underordnad, begärs av mannen, som är överordnad, där ömsesidig heterosexuell njutning går ut på att erotiskt njuta av en hierarkisk könsordning (a.a., s. 18). Laskar (2005) har utvecklat Foucaults tankar angående diskurser om sexualitet. Hon skriver att talet om könet som en hemlighet har varit ett sätt att reglera sexualitet och skapa begär. Det karaktäristiska för ett modernt samhälle är att det ständigt talar om och beskriver sexualitet och samtidigt framhäver denna som en stor hemlighet (a.a., s. 30).
säga nej till oönskad sexualitet och avkomma. Detta var viktigt för kvinnornas utträde från den privata till offentliga sfären (a.a., ss. 347–348).
Thomas Laqueur (1994) är en annan författare som skriver om könens uppkomst och hur kroppen blev manlig och kvinnlig. Innan människor började tolka kroppen på nya sätt hade det endast funnits en grundläggande struktur för människokroppen, nämligen den manliga kroppen (a.a., s. 23). När skillnader upptäcktes började man tolka kroppen på nya sätt. Det ena var kunskapsteoretiskt och det andra politiskt. Kunskapsteorin framhävde innebörden av vad som var manligt och kvinnligt, där frambringades dessutom två motsatta kön under vissa politiska förhållanden. Debatten om sexualiteten handlar om den samhällsordning som den representerar och ger legitimitet där samhället hemsöker kroppens sexualitet. Laqueur (1994) menar att oavsett om det pratas om enköns- eller tvåköns-världen går den endast att förklara i samband med strider om genus och makt. Detta institutionaliserar manlig sexuell dominans och kvinnlig sexuell underkastelse. Kön kan därför ses som sociala relationer som är anordnade på samma sätt, att män kan dominera och kvinnor måste underkasta sig (a.a., ss. 24–26).
I denna studien är jag inspirerad av Foucault (2002) där sexualiteten som diskurs är särskilt relevant för denna studie för att få en ökad förståelse av hur sexualitetens historia har format våra beteenden. Sexualiteten som diskurs tillsammans med könens uppkomst som diskuteras av Laqueur (1994) och Laskar (2005) kan hjälpa oss att få ett bredare perspektiv till hur föreställningar om heterosexualitet som den normala sexualiteten har format kvinnor och mäns uppfattningar om sex samt vad som anses vara manligt och kvinnligt, i detta fall i relation till sexuellt samtycke.
4.2 Samtyckesdiskursen
följa A:s sexuella vilja. Det kan även finnas en risk med samtycke som kan leda till att man tillåter och försvarar grovt sex i samlaget. Gränsen för grovt sex suddas ut och det kan försvaras genom att säga hon bad om det eller samtyckte till detta. Det kan även tolkas som att ett samtycke finns mellan de som prostituerar sig och den som köper sex, eftersom någon har betalat för det (a.a., ss. 442, 447, 459).
Graybill (2017) diskuterar tre problemområden till samtycke i sin artikel där hon vill belysa den intersektionella feministiska kritiken av samtyckesdiskursen. Författaren skriver att med samtycke antar man att alla är lika kapabla till att ge samtycke. Samtyckesdiskussioner blir en artig strategi eller maktteknik mellan de berörda parterna. Graybill (2017) skriver även att samtyckesdiskursen tillämpas alldeles för enkelt som till exempel i USA har man olika träningsprogram och olika appar för att bekräfta ett samtycke innan man har sex med någon. I dessa appar ska människor ge sitt samtycke genom att signera och göra en överenskommelse att samlaget sker under frivilliga termer. Som en del av den feministiska kritiken vill Graybill (2017) lyfta de problem som uppstår när förövaren använder dessa appar eller program för att undvika sanktioner. Vidare ifrågasätter Graybill (2017) om samtycke är allt som krävs för att sex ska räknas som bra sex? Hon menar att njutning är en politisk fråga och när samtycke är en del av en konversation om hälsosam sexualitet tas fokuset bort från njutningen. Detta representerar ett misslyckande av den sexuella och politiska fantasin. Precis som ”samtycke är mer än sexigt”, borde sex vara mer än samtycke.
Författarna MacKinnon (2016) och Graybill (2017) har varit en inspiration i det teoretiska ramverket i denna studie där de teoretiserar och problematiserar hur sexuellt samtycke kan förstås utifrån lagliga reformer och den problematik som kan finnas med en samtyckesprincip. Samtyckesdiskursen är en viktig del att ta i beaktning, eftersom samtycke är det som problematiseras i min studie i relation till samtyckeslagen.
4.3 Sexuella manus
Sexuella manus beskrivs oftast som en teater där människor kan ses som en skådespelare som använder sig av manus för att forma deras sexuella interaktioner. Sexuella manus hjälper ”skådespelaren” att identifiera sexuella situationer, beteenden och föreslår lämpligheten i att engagera sig i vissa beteenden samt i vilken ordning dessa beteenden vanligtvis kommer (Beres 2013, s. 5).
som vi utövar genus och andra identiteter. Sexuella manus blir våra riktmärken som visar oss hur vi bör känna och bete oss som sexuella personer, de är formade efter de grupper och samhällen som vi deltar i och därför kan de sexuella manusen anses vara socialt konstruerade. Fokus på dessa manus betonar vikten av att skapa vår förståelse av vad som är ”normalt”. Människor är inte någonting bara naturligt av sig själv; individer, sexuella begär och identiteter förändras under deras livstider och vad som anses vara ”normalt” är historiskt konstruerad koncept som träder fram i mänskliga gemenskaper. På detta sättet är sexuella manus socialt konstruerade och en del av en diskurs som reflekterar sociala normer och beteenden i specifika samhällen under en specifik tid. Ibland finns det en skam och förvirring som associeras med sexuella manus och de kan lätt bli missförstådda. Det som är acceptabelt eller åtråvärd för den ena parten behöver inte vara för den andra (Lee & Shaw 2020, ss. 280–293).
Sexualitet är en social produkt där en sexakt är beroende av sin kontext. Det normativa sexuella manuset visar att mannen är den som tar initiativet till sex och kvinnor fungerar som ”portvakter” där hon är den som bestämmer om samlag ska ske samt när detta ska ske (Beres 2013, s. 5). Detta bekräftas även av Lee och Shaw (2020) som skriver att i heterosexuella relationer tenderar sexuella manus att uppmuntra männen till att ta initiativ till sex och vara mer sexuellt dominanta trots att fallet inte alltid är så. Skulle kvinnan ta första steget i samlaget riskerar hon att få etiketten ”hora” (a.a., s. 294). I sexuella manus görs distinktionen mellan män och kvinnor eftersom det finns könsskillnader i hur man går tillväga i sexakten (Beres 2013, s. 6).
För att kunna besvara studiens fråga om hur män och kvinnor går tillväga i praktiken vad gäller sexuellt samtycke är det relevant att använda sig av begreppet ”sexuella manus” då det är socialt konstruerat i den kontexten som individer befinner sig i, i detta fallet i en svensk heterosexuell kontext. Detta begrepp ska användas för att beskriva hur den sexuella samtyckesakten går till för att belysa de likheter och skillnader som finns mellan män och kvinnor.
4.4 Könsmaktsordningen
Fastän makt kan utövas på olika sätt kommer jag att begränsa mig till könsmaktsordningen. Detta är relevant i relation till min studie för att se hur samtyckesprocessen ser ut samt vilka tolkningar av lagen som görs av män och kvinnor.
5 Metod och material
En studie som handlar om sex och samtycke kan vara ett känsligt och svårt område att undersöka, där det kan vara svårt att fånga de kontextuella faktorer samt den komplexitet som ofta karaktäriserar ett sexuellt samspel. I följande avsnitt presenteras metoden lite närmare och den metodologiska reflektionen kommer vara närvarande genom hela metodavsnittet.
För att lyckas besvara studiens syfte och frågeställningar ansåg jag att en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer skulle vara relevant. Fördelen med semistrukturerade intervjuer var att jag som forskare hade en stor frihet att utforma frågorna på det sätt jag vill samt att frågorna inte behövde komma i samma ordning som i intervjuguiden (Bryman 2011, s. 415). Eftersom jag var intresserad av män och kvinnors uppfattningar ville jag inte låsa mig vid strukturerade frågor då detta skulle ha kunnat bli problematiskt om jag skulle vilja ställa uppföljningsfrågor (a.a.). Fördelen med intervjuer är att forskaren kan få djupare förståelse för individers tankar, känslor, värderingar och erfarenheter speciellt när det handlar om känsliga ämnen (Denscombe 2010, ss. 173–174). En kvantitativ ansats ansåg jag inte vara relevant då det hade varit metodologiskt omöjligt att fånga de olika nyanser och komplexitet i individers berättelser där det dessutom är svårt att ställa uppföljnings- och sonderingsfrågor (Bryman 2011, s. 229).
5.1 Urval
Ambitionen har från början varit att göra ett målinriktat urval. Målet med detta har varit att välja ut informanter på ett strategiskt sätt som var relevanta för denna studien (Bryman 2011, s. 392). Det innebär att jag har aktivt letat efter informanter i specifika grupper. Även om samtyckeslagen berör alla oavsett kön, ålder och sexuell läggning valde jag att begränsa mig till heterosexuella män och kvinnor från 18 år och uppåt. Urvalet män och kvinnor i olika åldrar gjordes för att majoriteten av den tidigare forskningen hade lagt fokus på de ungas sexualitet och hur ett sexuellt samtycke utövas i praktiken bland universitetsstudenter i andra länder (Muehlenhard & Humphreys et al., 2016; Jozkowski & Marcantonio et al., 2017 Shumlich & Fisher 2018). Därför valde jag att intervjua män och kvinnor i olika åldrar för att få större spridning i materialet och inkludera olika perspektiv baserade på ålder och kön. Informanterna som deltog i studien var mellan 22 och 67 år och av dessa var åtta män och sju kvinnor (se Bilaga 1). Bakgrundsfaktorer som yrke, familj och akademisk bakgrund togs inte i beaktning när urvalet gjordes då syftet med studien var att undersöka de värderingar och åsikter i relation till sex och samtycke som män och kvinnor besitter, oavsett bakgrund.
Avgränsningen som gjordes när det gällde den sexuella läggningen var för att inte få alltför stort datamaterial som sedan skulle analyseras. När det gäller åldersfördelning var ett av kriterierna att informanterna skulle vara 18 år eller äldre för att jag ville att informanterna skulle kunna prata om deras syn på sexualitet samt haft sexlivserfarenheter under en längre period för att kunna diskutera sina egna uppfattningar. Eftersom jag hade talat om för informanterna i förväg med informationsbrevet vad studien skulle handla om samt att frågor om sex och synen på sexualitet kunde förekomma, antog jag att individer som anmälde sig till studien har haft sexuella erfarenheter. Till skillnad från kvinnorna så var det få män som anmälde sig till studien. För att få tag på fler män gjordes ett snöbollsurval vilket innebär att den ena kontakten ledde mig vidare till nästa (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2011, s. 43) vilket ledde mig till ytterligare tre män som ville delta i studien.
5.2 Intervjuguide
innefattar juridiska termer och begrepp valde jag att skriva ett litet stycke om vad som skiljde sig i den tidigare lagen jämfört med den nya för att informanten skulle kunna resonera om lagen utan att fastna på de juridiska termerna. Skillnaden i lagen lästes sedan upp till informanterna som de kunde ta ställning till. Dock försökte jag att inte gå alltför djupt in på lagen under intervjuns gång för att inte påverka informanterna alltför mycket, det viktiga ansåg jag vara de åsikter och uppfattningar män och kvinnor hade, inte hur väl de kunde samtyckeslagen. Innan de riktiga intervjuerna gjordes, gjorde jag tre provintervjuer med en man och två kvinnor för att säkerställa att intervjuguiden fungerade. Efter provintervjuerna uppmärksammade jag att alla informanter hade återkommande frågor. Frågan som väcktes hos informanterna var om de skulle ta ställning till frågorna utifrån en stadig relation eller med en tillfällig partner. Eftersom den tidigare forskningen hade visat att samtycke i praktiken kan se olika ut beroende på vilken relation informanterna hade valde jag efter provintervjuerna att inkludera ytterligare frågor. Intervjuguiden innefattade olika typer av frågor för att få en djupare förståelse av ämnet. Det har ställts inledande frågor om ålder och anledningen till att de ville vara med i studien för att informanterna skulle komma igång och känna sig trygga då ämnet kan vara känsligt att diskutera. Då informanternas uppfattningar har varit viktiga i denna studie har hur- och varför-frågor använts i de flesta fallen. Hur-varför-frågor kan hjälpa forskaren att hålla samtalet flytande och få informanterna att berätta om sina upplevelser och känslor (Kvale & Brinkmann 2014, s. 173). Varför-frågor kan vara viktiga för att informanterna ska kunna ge sina egna förklaringar till olika fenomen där forskaren kan gå längre än informanternas självförståelse (a.a., s. 175). Dock har jag som intervjuare varit försiktigare med varför-frågor för att informanterna inte skulle känna att jag kritiserade eller ifrågasatte deras erfarenheter och uppfattningar. Andra typer av frågor som ställts under intervjun är uppföljningsfrågor för att informanterna skulle kunna vidareutveckla sina svar samt sonderingsfrågor när jag ville veta mer om specifika tankar som dök upp under intervjun (a.a., s. 177). Först ställdes frågor som rör lagen för att informanterna inte skulle känna att samtalet blev för känsligt för snabbt och sedan ställdes det specifika frågor om sexuellt samtycke.
5.3 Tillvägagångssätt
resultat där ytterligare en man anmälde sig till studien. Jag valde att intervjua alla informanter varav tre av intervjuerna användes som provintervju för att se hur min intervjuguide fungerade. Intervjuerna tog mellan 30 och 60 minuter.
transkriberingarna var klara raderades all data med hänsyn till de etiska aspekterna vilket jag kommer gå närmare in på i nästa avsnitt.
5.4 Etiska överväganden
De etiska aspekterna i denna studien har tagits i beaktning med utgångspunkt i Vetenskapsrådets (2017) fyra grundkrav: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet har uppnåtts genom att informanterna har informerats genom ett informationsbrev om vad studien handlade om och att känsliga frågor kunde komma att ställas som berörde sexualitet och samlag. I informationsbrevet framgick det även att alla som deltar kommer vara anonyma och att inga obehöriga kommer ta del av materialet. På så sätt har informanterna fått ta ställning till om de vill dela med sig av eventuellt känsliga upplevelser och tankar. Jag delgav informanterna information om frivilligt deltagande och att de kunde avbryta intervjun när de ville och på så sätt har samtyckeskravet tagits i beaktning. Informanterna har även gett sitt godkännande till att intervjuerna spelas in för att materialet som samlats in ska kunna bearbetas. För att inte åsamka informanterna skada då majoriteten av intervjufrågorna har handlat om sex och samlag skyddades de genom att de får vara anonyma och att inga obehöriga kommer ta del av intervjun och därför har konfidentialitetskravet uppnåtts. Nyttjandekravet innebär att forskaren endast får använda de uppgifter som samlats in för forskningens ändamål, vilket informanterna har informerats om.
försökte jag förklara vad som menades med den specifika frågeställningen eller låta informanten hoppa över till en annan fråga för att inte riskera att tränga mig för nära inpå informanterna eller få dem att känna sig obekväma.
Forskarens roll och integritet är avgörande för den vetenskapliga kunskapens validitet och hållbarhet när de etiska besluten fattas (Kvale & Brinkmann 2014, ss. 111–112). Därför har jag som forskare under intervjuns gång försökt vara observant på informanternas sätt att prata och observerat deras ansiktsuttryck och mimik för att vara lyhörd om frågan eller ämnet skulle upplevas som jobbigt eller påfrestande. De intervjuer som skett genom telefonen har jag istället försökt vara lyhörd på tonläget och informanternas sätt att uttrycka sig. Efter att inspelningen stoppades pratade jag även med informanterna och frågade hur intervjufrågorna kändes och om de tyckte att något var konstigt för att de skulle få chansen att prata av sig och inte känna sig otrygga. I vissa fall har några informanter återkommit med tankar och känslor efter intervjuerna utfördes för att de har känt att intervjun har varit en ögonöppnare för dem vilket jag som forskare har bemött genom att samtala med de och vara lyhörd. En informant har dessutom nämnt att hon möjligtvis har varit med om ett sexuellt övergrepp vilket hon började reflektera över under intervjuns gång och hon ville prata ut om det. Informanten ansåg inte att det skett en våldtäkt som borde anmälas vid händelsens tidpunkt. Hon hade även pratat ut om denna händelsen med den berörda parten både innan vår intervju och efter, därför valde jag att lyssna på henne och samtala med henne och gjorde bedömningen att risken för att åsamka informanten psykisk skada var relativt låg.
5.5 Bearbetning av material
i praktiken, könsskillnader och normer samt omständigheter som påverkar. Nästa steg i bearbetningen var reducering av materialet vilket innebar att jag valde bland de olika teman som hade framträtt i min empiri (a.a., s. 103). Detta kallar Rennstam och Wästerfors (2015) för representationsproblemet som innebär att forskaren inte kan återge allt som framkommer i materialet, utan stora delar av materialet måste väljas bort (a.a.). För att analysprocessen skulle bli hanterbar valde jag därför att slå ihop olika teman som kunde relateras till varandra och därefter valde jag bort olika teman som inte var relevanta för min studie. När detta gjordes gav jag även nya namn till de teman som hade växt fram i första skedet. Resultatet blev att jag slog ihop temat Komplexitet och gråzoner, Samtycke i praktiken fick namnet Konsten att ge och inhämta samtycke, detta tema bröts ner ännu en gång där temat Tjatsex och ställa upp-sex framkom. Andra teman som växte fram var Vilja och vela och slutligen fick kodningarna könsskillnader, könslikheter och normer namnet Den kåta mannen och den passiva kvinnan. Temat Omständigheter som påverkar fick vävas in i andra teman.
Nästa skede i analysprocessen var argumentering där jag har använt mig av excerpt-commentary units som består av fyra viktiga punkter (Rennstam & Wästerfors 2015, s. 137). Det innebär att argumentationen är upplagt på det sättet att den analytiska poängen presenterats som sedan består av orientering, där det empiriska utdraget presenterats i form av citat och slutligen avslutas argumenteringen med en analytisk kommentar baserat på empirin. Målet med denna modell var att argumentera med empirin där jag även ville få fram det teoretiska budskapet vilket jag fann relevant för min studie (a.a., ss. 148–149).
6 Resultat och analys
6.1 Komplexitet och gråzoner
Detta avsnittet lyfter upp de gråzoner som framträder i min empiri i relation till samtyckeslagen. Många ser positivt på den nya samtyckeslagen men lagen uppfattas som en gråzon och ett komplext samspel där gränsen för vad som räknas som ett sexuellt samtycke eller inte förblir en gråzon. Först ska jag redogöra för den positiva synen på lagen och sedan de gråzoner som informanterna identifierar.
Majoriteten av informanterna anser att samtyckeslagen är bra och behövlig då det kan leda till att flera våldtäktsfall kan klaras upp i domstolar, vissa berättar att det är ett starkare skydd för kvinnan. Sara berättar varför hon tror att den nya samtyckeslagen kom till, ”För att stärka kvinnor och den sexuella situationen, ge de bättre lagstöd”. Anna och Emil berättar om deras syn på samtyckeslagen:
Jag tycker den är bra. På ett sätt är det tråkigt att det ska behövas lagföras. Samtidigt tror jag att… för att det ska kunna ske förändringar också för att man på något sätt vill underlätta i sådana här handlingar sen i rätten, så behövs det något mer konkret som en sådan lag. (Anna)
Jag tror att man införde det för att brottsoffer inte fick någon upprättelse, att folk frikändes på väldigt bisarra grunder, misstänkte då i detta fallet. Det är ju den positiva saken med lagen. Att de här misstänkta döms också. Då kan man inte skylla på att hon ville eller att man var för full. Det är ju liksom ingen ursäkt, därför tror jag att den kom till och det är väldigt positiv sak med det. (Emil)
Samtidigt säger några informanter som till exempel Lisa och Joel att det är förfärligt att en sådan lag behöver finnas och att lagen ger en tankeställare:
Jag skulle vilja se det på två sätt. För att på ett sätt tycker jag att det är bra och det är rimligt för att… det känns som att jag börjar fundera på om jag faktiskt har tillåtelsen eller rätten att ligga med någon. Samtidigt tycker jag att det är en jävla dum lag. För att det blir så mycket uppstyrt som kanske inte gör... det är inte så att man kanske behöver en skriftlig underskrift på att det finns samtycke vilket gör att det återigen blir ord mot ord om man skulle liksom använda det. Som lag så tycker jag att det tillför inte så jättemycket […]. (Lisa)
Ja. Det är ju en sådan lag att man tycker att det är fantastiskt att den finns men att det är förfärligt att det ska behöva finnas. För det borde vara så självklart att sex bygger på samtycke, annars är det inte sex. Men tyvärr så är det inte självklart. Även jag själv har upptäckt attityder hos mig som gör att för mig är det inte heller självklart. Därför att jag är så färgad av mäns sätt att se på rätten till sex. Därför tycker jag att det är mer än en lag. Man brukar säga att lagar är trendsättande och påverkar hela samhället. Det är verkligen en sådan lag. (Joel)
[…] när vet jag att jag inte har… ja, vad ska man säga… lite oschysst påverkat henne att inte vilja eller när vet jag att det är den mysiga stunden som gör att hon vill och om hon inte vill längre. Då kan det vara lite luddigt. (Joel)
Jag tycker att det alltid är abstrakt om man inte liksom gör en överenskommelse och skriver under innan. Vad är egentligen ett samtycke? Är det likadant för två personer? Det är jättesvårt att veta om man inte tar upp ett sådant samtal som du och jag har. Där gäller det att läsa av situationen, för man kan råka passera gränsen och göra fel och det är ju inte omöjligt. Förhoppningsvis ska det inte övergå till att man skadar någon annan. Jag tror det blir minst abstrakt när man har fast partner, när man verkligen är van vid varandra. Men även där kan man prova på nya saker, helt plötsligt har vi ett abstrakt samtycke igen. (Anna)
Både män och kvinnor har fått resonera om ett nytt samtycke bör inhämtas när ett nytt moment sker i sexakten. Majoriteten av män och kvinnor tycker inte att de behöver fråga om samtycke varje gång, utan båda parter märker av under sexakten genom kroppsspråk och handlingar. Är det en pågående akt då tolkas detta som att samtycke redan finns menar Sara, ”Är det en pågående akt så har man ju kanske gett samtycke till att akten ska genomföras men det är inte säkert att man går med på vad som för det […]”. Andra berättar att det beror på om man har en stadig relation eller en tillfällig partner. Sven och Linn resonerar så här om samtycke behöver inhämtas när något nytt händer under sexakten:
[…] nej… men återigen det känner… alltså så länge det här lustfyllda finns och ingen säger något och ingen känsla förändras, det är ju en del av akten. Om man säger nu vänder vi på oss, är det ok? Ja. Nu snurrar vi på oss är det ok? Ja. Så funkar det inte. Så nej, samtycket är något som är levande hela tiden. (Sven)
Om man är i en relation eller inte spelar roll. Jag tänker har jag gjort en ställning 200 gånger med min partner så kanske han inte behöver fråga idag om jag behöver göra samma ställning. Men om man byter ställning, så tänker jag också så här till exempel som med icke-verbala samtycken, att föreslår jag att vi ska byta ställning och både tjejen och killen är väldigt på och initierar att man ska byta, så är det ett samtycke. Ligger den andra personen kvar och den ena måste ta tag i henne och vända på henne då kanske det inte är ett samtycke. Då är det ju jag som är dominant och bara bestämmer och inte vet vad den andra parten tycker om hon ligger där bara. Samma om man är osäker, så kan man fråga, känns det här bra för dig? Byta ställning men fortsätta med vaginalt sex, till exempel penetrerande, är en sak men att byta hål då tycker jag definitivt att man ska inhämta samtycke om man gör något sådant. (Linn)
är levande under sexaktens gång. Men samtidigt innebär det inte att kvinnan eller mannen har samtyckt till allting under samlaget. Detta kritiseras av Advokatsamfundet (2017) baserat på samtyckeslagen som menar att hur eller när ett nytt moment ska börja i en sexakt är svårt att uppfatta, samt att frivillighet präglas av ömsesidig kommunikation genom handlingar och inte genom ord. Detta gör att samtyckeslagen blir alltför teoretiskt utformad. Därför blir samtyckeslagen otydlig, vilket bekräftas av män och kvinnor. Männens rätt till sex lyfts i empirin vilket visar på att det heterosexuella samlaget fortfarande är präglat av att mannens sexualitet är normen (Laqueur 1994; Laskar 2005). Ytterligare gråzoner och komplexitet i relation till samtyckesprocessen framkommer i empirin, vilket jag redogör för i nästa avsnitt.
6.1.1 Tjatsex och ställa upp-sex
Ett gränsland för män och kvinnor är de tillfällen när tjatsex äger rum där ena parten tjatar på den andra till att vilja ha sex. Tjatsex gör att man lätt kan hamna i en gråzon och skiljelinjen för samtycke och icke-samtycke suddas ut. När män och kvinnor fick resonera om tjatsex blev det tydligt att uppfattningarna gick isär. Ola säger, ”Det är en svår fråga, men någonstans så sker det ju ändå ett samtycke, möjligtvis att jag har hellre sex än att jag lyssnar på honom i fem minuter till. Så ett sorts samtycke är det ju”. Tony menar att han inte förstår hur ett ja kan bli ett nej, ”Om personen i slutet säger ja så är det fortfarande ett kvalificerat ja. Jag ser inte att ett ja kan bli ett nej” vilket bekräftas av Sven:
Tjatsex är, har du sagt ja då är det ett ja, om du var tveksam till att göra det eller inte. Men då har det ändå skett frivilligt och med visst samtycke. Om man ångrar sig dagen efter, ja det är mycket med att ångra här i livet, men bara för det så kan man inte säga att det har skett en våldtäkt. Så tjatsex, har du sagt ja så är det ett ja. (Sven)
När kvinnorna fick resonera om tjatsex och gråzoner säger till exempel Maria att det inte är ok, det borde ses som våldtäkt, Linn håller med och säger att hur mycket samtycke kan kvinnan egentligen ge när hon vet att det får negativa konsekvenser om hon inte ställer upp? Marias och Linns tankar illustreras nedan:
den andra personen ställer upp för att det får negativa konsekvenser om hon inte ställer upp. Sen är det så här, hur mycket samtycke kan man ge när man vet att det får väldigt negativa konsekvenser om man inte ställer upp. Då kanske man ger ett samtycke fast man egentligen inte vill för att slippa få de andra konsekvenserna som kan komma att bli om någon blir arg, utåtagerande, utövar våld eller använder det här mot personen länge. Nej jag tycker aldrig att tjatsex är ok, jag tycker att vid första nej så ska man acceptera det, då har man inget samtycke. (Linn)
Saga menar att tjatsex är väldigt luddigt, det beror på vad man har för relation och Anna tror att det beror på hur tydlig man är men samtidigt utvecklas hennes tankar under intervjuns gång:
[…] det har också varit så i relationer att den börjar på mig och vill ha sex och jag säger att nej jag vill inte, jag är för trött, jag orkar inte. Då säger han ok, sen frågar han igen, är du säker? Då säger jag ok då, jag ångrar mig, nu vill jag. Men det är inte något som jag farit illa av, men man kanske först inte är så sugen sen så blir man sugen... det är väl också en gråzon vad samtycke är. (Saga)
Det beror på hur tydlig den andra personen är som har sagt nej, alltså den som blir tjatat på. Om det verkligen är ett starkt nej, jag vill inte längre då får man sluta. Om det istället sägs nej jag är trött eller nej jag ser på tv då kanske tjatsex är ok. Men jag tycker inte om att säga det för jag tycker inte det är ok alls. Det är mer ok i ett förhållande när personerna känner varandra men samtidigt ska det egentligen aldrig vara ok. (Anna)
Ställa upp-sex var en annan gråzon som lyftes upp av majoriteten av informanterna. Både män och kvinnor nämnde att de hade haft sex trots att de kanske inte var sugen i stunden eller att de inte ville men gjorde det ändå. Linn säger att hon gjorde det för att det förväntades av henne och Sven berättar att han skulle kunna ställa upp för att slippa handla eller dammsuga. Lisa reflekterar om samlag och samtyckesprocessen och menar att det kan se olika ut om man är i en relation, ” […] då tror jag att man kan ta det lite för givet ibland. Eller typ, jag ställde ju upp förra gången och nu får du ställa upp. Det är ju fel […]”. Joel berättar om en gång när han hade sex utan sitt samtycke:
[…] jag fick stånd, men jag ville egentligen inte och efteråt tyckte jag att det var ganska otrevligt […] Nej, det var inget våld eller påtryckning, men jag ville och tänkte ok, jag ställer upp, men efteråt kände jag att jag inte skulle ha gjort det, jag ville egentligen inte. (Joel)
En annan orsak till att ställa upp kan vara att man vill få det överstökad, där Tony berättar: […] om vi säger att jag inte hade så mycket lust för sex just i det ögonblicket så ja, men jag tror nästan alla har det, både tjejer och killar. Istället för att avbryta det eller säga till, så gör man det för att få det överstökat […]. (Tony)
sex motvilligt vilket blir problematiskt enligt samtyckeslagen. Åsikter om att kvinnan fortfarande är skyldig sin man sex när de är i en relation lever fortfarande kvar, vilket förr avspeglades i lagstiftningen när det var omöjligt att dömas för våldtäkt av sin hustru (Laskar 2005). Baserat på könsmaktsordningen menar MacKinnon (1989) att våld inte behöver förekomma under samlaget för att kvinnan ska tappa kontrollen över situationen vilket tjatsex och ställa upp-sex aspekten bekräftar. En sexakt som baseras på samtycke och frivillighet underlättar inte för informanterna. Tjatsex och ställa upp-sex blir en moralisk och principiell fråga för män och kvinnor där skiljelinjen är svår för vad som räknas som ett samtycke. Detta motbevisar författaren Leijonhufvud (2015) som skriver att ett nej alltid är ett nej men för att tydliggöra detta behövdes en ny omformulering i lagen. Trots en ny omformulering som en samtyckeslag ser vi att ett nej inte alltid betyder ett nej för männen i studien där exempelvis Tony var en av de männen som berättade att ”Om personen i slutet säger ja, så är det fortfarande ett kvalificerat ja. Jag ser inte att ett ja kan bli ett nej”. MacKinnon (1989) problematiserar detta och menar att sex baserat på samtycke inte kommer underlätta så länge samtycke kommuniceras under ojämlika förhållanden. Tidigare forskning och empirin i denna studie visar att både män och kvinnor har svårt att uppfatta skiljelinjen mellan samtycke och icke-samtycke. Kvinnorna är mer benägna att inse att det handlar om ojämlika maktförhållanden jämfört med männen där kvinnor dessutom har en tendens till att definiera tjatsex likt en våldtäkt. Tjatsex och ställa upp-sex blir en problematik som försvårar för män och kvinnor att försäkra sig om att det sexuella umgänget är ömsesidigt. I likhet med Beres (2007) definition av samtycke visar informanternas utsagor att de kan samtycka till att vara med i en sexakt men det innebär inte att samlaget är bra och ömsesidigt. I slutändan är det en överenskommelse av sociala förväntningar som individen uttrycker sin sociala identitet genom, eller förväntningar av att kunna passa in i en specifik värld (a.a.). När män och kvinnor väljer att ställa upp på sex trots att de inte vill kan det vara ett exempel på att de försöker att passa in i den kontexten som de befinner sig i. Beres (2007) menar att detta kan vara socialt problematiskt även om samlaget inte är ömsesidigt, kriminellt eller våldsamt.
samtyckeslagen menar att lagen är alltför teoretiskt utformad och det förankras inte i verkligheten vilket blir synligt i denna studie (se Advokatsamfundet 2017; Kvinnofront 2017). I nästa avsnitt ska jag beskriva hur män och kvinnor går tillväga när de inhämtar och ger samtycke i en sexakt.
6.2 Konsten att ge och inhämta samtycke
Män och kvinnor beskriver sexuellt samtycke som något man inte kan ta på, något som är abstrakt. De berättar att sexuellt samtycke sker naturligt och spontant, det är signaler och en känsla där de bara vet och märker vad som räknas som samtycke eller inte. Några säger att de kommunicerar om det verbalt. Majoriteten av informanterna gör även en liknelse med ett skriftligt kontrakt eller avtal. Emil berättar att det är en känsla som avgör om det finns samtycke:
Jag har väl aldrig i hela mitt liv stannat mitt i och frågat, jag vill höra dig säga ja. Egentligen är det ju det som är rätt och det man ska göra, ja du vet, på något sätt signera, men jag har aldrig gjort det. Utan det bara sker liksom. (Emil)
Peter, Lisa och Moa berättar närmare om hur de kommunicerar om sexuellt samtycke: Det är ju på tusen sätt, det märker man ju. Det kan ju vara att man pratar om det men det är absolut inte ett krav, utan om man kramar varandra så handlar det egentligen om att intensiteten ska vara lika, om man kysser så ska båda kyssa tillbaka. Det är ju inte så att man har ett skriftligt kontrakt eller att man har ett tydligt avtal, typ sätt du dig ner så ska vi avtala först, det går ju inte. (Peter)
Så för mig är det väldigt viktigt att redan från början ta upp: Vad tycker du om, vad tycker du inte om? Hur tycker du att vi ska gå tillväga liksom. Sen kanske jag inte har det här samtalet varje träff. Men jag tror att ha det samtalet för mig och för min partner skapar en tillit att faktiskt kunna säga emot. Samtycke för mig är samtal men även kroppsspråk. Liksom att visa med kroppen att man inte tycker något är ok eller så. (Lisa)
[…] vi frågar varandra väldigt ofta om det känns bra. Om det känns bra då och man säger ja, då är det samtycke. Det har alltid krävts att jag ska få tydliga signaler, att det ena leder till det andra, och så fort man gör något nytt då kollar man med den andra om det känns bra [...]. Förr i tiden så frågade man mycket, numera så läser jag honom ganska väl [...]. (Moa)
Det var intressant, för efter lagen kom till så började jag fråga kvinnorna verbalt och jag tror att nästan alltid alla gånger tyckte de att det var konstigt att jag gjorde så. De kunde tycka att jag förstör stämningen också. (Tony)
Johan tror att det kommer finnas ett stigma mot att prata om samtycke, speciellt med en tillfällig partner:
Det är nog svårare för folk som har one-night-stands. Bara för att samtycke är som kondomen, att ja, ska vi dra fram den och ha den pinsamma diskussionen medan man är inne i det på sätt och vis. Så jag kan tänka mig att det kommer finnas ett stigma mot att prata om det. (Johan)
Sven tycker inte att det behöver inhämtas verbalt samtycke då det kommer ganska naturligt: Det är på en känsla, jag har aldrig frågat en människa är det ok att vi har sex nu? Vill du ha sex med
mig nu? För det kommer ganska naturligt. […] man behöver inte inhämta något samtycke, man kan ju inte ha någon samtyckesapp som någon nämnde när den kom. Jag samtycker, ja, ska man trycka på den var och varannan minut under pågående… ja, nu är det fortfarande samtycke, nu är det fortfarande samtycke. Det funkar ju inte, det är tramsigt. (Sven)
Kvinnorna berättar att de visar samtycke med handlingar eller uttrycker det med ord. Saga berättar:
[…] jag märker när den är sugen och ger gensvar, den klär av mig också och hånglar med mig. Då fattar jag att det är samtycke. Också med ord, nej jag är för trött, nej jag orkar inte, nej jag hinner inte. (Saga)
Anna förklarar hur hon märker av att samtycket finns mellan parterna:
Ett sätt är muntligt, att man säger det om det är sexuellt samtycke, så är det när båda börjar ta på varandra eller närma sig varandra. Då visar man ju samtycke, att du är med på någonting och jag är med på någonting och börjar ta av sig kläderna. Då är man ju med på att någonting kommer ske tills den ena säger stopp. Eller när den ena fysiskt reagerar på att detta vill jag inte. Det handlar också om vad den andra gör, inte bara vad jag själv gör, där någonstans sker samtycket. (Anna)
Samtycke kan även tolkas på olika sätt av motparten vilket kan leda till att män och kvinnor missförstår varandra eller gör olika tolkningar av samma situation. Tony säger att så länge inte kvinnan visar motstånd är det samtycke:
Jag tror att jag bara läser av hur den andra personen reagerar och saker händer spontant för det mesta. Så länge som personen inte visar motstånd och de bara är med på akten och det händer naturligt och spontant. (Tony)
Om inte kvinnan ibland sparkar bort mannen eller skriker nej så tror jag att mannen kan tro att kvinnan vill ändå, även om hon bara ligger där […]. Icke-verbala sätt är till exempel när jag vände ryggen mot honom, jag rörde inte honom, jag visade inte att jag var intresserad. Hade jag börjat ta på honom då kan jag förstå att han hade trott att jag också var intresserad. Men en människa som inte gör något tillbaka, utan bara ligger där antingen apatiskt eller drar sig undan, gör motstånd, fysiskt backar… allt det tycker jag inte är samtycke fast man säger det inte med ord. (Saga)
Empirin visar att med hjälp av sexuella manus kan både män och kvinnor identifiera sexuella situationer som uppstår mellan parterna och olika beteendemönster kan vara indikation på om en sexakt ska påbörja eller inte. Samtyckesdiskursen bland män och kvinnor visar att i verkligheten är icke-verbala samtycken mer förekommande än verbala samtycken då verbala samtycken kan upplevas som en stämningsdödare. Det bekräftar även de resultat som Shumlich och Fisher (2018) har fått i sin studie. Hur samtycke utövas i praktiken kan se ut på olika sätt och inte minst om man är i en stadig relation eller inte, vilket den tidigare forskningen visade (Gray 2015; Muehlenhard & Humphreys et al., 2016; Jozkowski & Marcantonio et al., 2017; Shumlich & Fisher 2018). Baserat på det sexuella manuset visar empirin att det ”normala” i en sexakt när det gäller samtyckesprocessen anses vara icke-verbala samtycken. Skulle män och kvinnor endast ge och inhämta samtycke genom en verbal kommunikation skulle det inte återspegla verkligheten, eftersom det skulle avvika från det sexuella manuset då det inte anses vara ”normalt”, vilket informanterna i studien bekräftar.
Eftersom sexuella manus är socialt konstruerade och formade i de samhällen vi lever i kan dessa manus vara fyllda med potentiella missförstånd (Beres 2013; Shaw & Lee 2020). Detta tar sig i uttryck när mannen tror att så länge kvinnan inte gör motstånd är det ok att fortsätta vilket lätt kan leda till missförstånd i sexakten. När Tony och Saga lyfter upp att så länge inte kvinnan gör motstånd kan detta tolkas som ett samtycke, det kan även förstärkas i det sexuella manuset eftersom männen uppmuntras till att vara den dominanta och kvinnan den passiva. Trots att samtliga informanter kan berätta hur det ser ut i verkligheten finns det återkommande problematik som de identifierar i samband med en sexakt och sexuellt samtycke, detta kommer jag att redogöra för i nästa stycke.
6.3 Vilja och vela
