• No results found

Skanska Sveriges svar på remiss av Promemorian Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skanska Sveriges svar på remiss av Promemorian Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2020-04-30 Sida 1 (3)

Vår kontakt:

Jeanette Sveder Lundin Telefon 010-448 15 36

Jeanette.sveder.lundin@skanska.se Grön utvecklingschef/hållbarhetsspecialist Hållbar Affärsutveckling

Skanska Sveriges svar på remiss av

Promemorian Klimatdeklaration för

byggnader, DS 2020:4

Under 2018 presenterade branschen, ledd av Skanska en ”färdplanför en klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor”. Under arbetet med färdplanen samlades nyckelaktörer från hela värdekedjan. Branschen enades om mål och prioriterade

åtgärder/uppmaningar. För att nå färdplanens mål krävs ett livscykelperspektiv i planering, projektering, byggande och användning av vår bebyggda miljö. Vi behöver därmed gemensamt se över dagens regelverk, upphandlingskrav och arbetsprocesser. En av de uppmaningar som ställs i färdplanen är att införa krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden. Klimatdeklarationer och dessa data ska vara kvalitetssatta och digitalt tillgängliga.

Sammanfattning och slutsats

Skanska Sverige stödjer lagförslagen. Grundläggande kunskap om byggnaders

klimatpåverkan är nödvändig för vidareutveckling av kravställningar som ger branschen nya förutsättningar att driva affärer. Kunskapsuppbyggnaden behöver skyndas på.

Utvecklingen inom området går dock mycket snabbt och det är av stor vikt med en tidssatt plan för den fortsatta utvecklingen av kravställandet och framtagande av stöd och

vägledning för berörda aktörer. Detta för att inte styra marknaden mot lösningar och material som är optimerade utifrån enbart delar av livscykeln, vilket föreslås ingår i klimatdeklarationen. Dessutom behövs denna plan för att branschen ska samla sig och satsa på att vidareutveckla gemensamma kvalitetsdata och digitalt tillgängliga data och scenarier som krävs för att kunna beräkna resterande skeden. Vi anser att det är viktigt att lagstiftningen är öppen för den utveckling av beräkningsmetodik och den

kunskapsutveckling som sker. Det är också viktigt att Boverkets kommande föreskrifter tydliggör och konkretiserar innehållet eftersom det finns stora tolkningsutrymmen i lagförslaget.

Detaljerade synpunkter och kommentarer

• 4 § Byggherren ansvarar för att en klimatdeklaration upprättas vid uppförande av ny byggnad. Deklarationen ska lämnas in till den myndighet som regeringen bestämmer.

(2)

2020-04-30 Sida 2 (3)

Kommentar: Om klimatdeklaration lämnas när byggnadsverket är färdigställt, så bör

föreskrifterna och informationsmaterialet från Boverket uppmana byggherren att ställa krav på klimatberäkningar i tidigare skeden än vad lagen kräver. Oavsett när en

klimatberäkning görs är det vikigt att Boverkets föreskrifter tydliggör omfattning, kvalité på beräkning, datatäckning etc.

Förslag förordning om klimatdeklaration för byggnader

• 5 §. Klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnadens klimatskärm och byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar och innerväggar.

Kommentar: Förordningen ger utrymme för tolkningar. Det är därför mycket viktigt att i

kommande föreskrifter förtydligar vilka byggdelar som dessa delar avser i de

gemensamma system som branschen använder som till exempel SBEF byggdelar (BSAB 83), BSAB 96 och CoClass. Detta möjliggör också en digital hantering av informationen, vilket anses vara helt nödvändigt. Ekonomiska kalkylprogram kan med största sannolikhet använda byggdelsindelning enligt något av de gemensamma systemen, vilket också gör det möjligt att urskilja vad som ska ingå i deklarationen. Om inte byggdelarna tydliggörs är risken mycket stor att subjektiva bedömningar görs vad som ingå i deklarationen, vilket i sin tur leder till att deklarationer har olika omfattning. Ett sätt att hantera ovan är att inkludera alla byggdelar och att Boverket ges i uppdrag att tillhandahålla schabloner för att täcka ev. dataluckor dvs. där klimatdata saknas. Schabloner finns framtagna i

branschprojekt.

• 6 § I klimatdeklarationen ska beräknad klimatpåverkan anges i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Kommentar: Vilken eller vilka ytenheter som ska redovisas behöver framgå, om inte i

förordningen så i föreskrifterna.

• 8 § Boverket ska föra ett sådant register över klimatdeklarationer som avses i 10 § lagen

Kommentar: Detta register bör ej vara tillgängligt för allmänheten utöver ägare av

deklarationen. Finns annars stor risk att det görs jämförelser av projekt utan tillräcklig kunskap om hur resultaten ska tolkas. Som icke LCA kunniga kommer man till en början ha svårt att förstå hur resultatet hänger ihop med funktion av byggnaden, lokalisering etc. Använder man jämförelser som del av beslutsunderlag finns stor risk för suboptimeringar och felaktiga slutsatser. Om en klimatdeklaration görs publikt tillgänglig bör denna i så fall kvalitetsgranskas i någon form.

Övriga kommentarer och reflektioner

Det är viktigt att den befintliga system och underlag ska kunna användas vilket är en förutsättning för att kunna hantera klimatdeklarationer effektivt och digitalt i dagsläget. Om inköpta mängder skall verifieras och användas i klimatdeklarationer krävs ett systemstöd som inte finns i dagsläget. Det innebär att man skulle behöva granska och kravställa på innehållet i fakturor. Ett sådant förfarande skulle vara mycket tidskrävande och därmed kostnadsdrivande i dagsläget.

(3)

2020-04-30 Sida 3 (3)

Öppen databas

Skanska, liksom aktörerna som undertecknat Färdplanen (2018), ser ett stort behov av öppna, digitala, kvalitetssatta generiska miljödata som accepteras på den Svenska marknaden. Det är viktigt att dataseten är kvalitetssäkrade enligt internationella och nationella normer, samt att man nyttjar branschens kompetens och de data som branschen tagit fram. För att göra det kostnadseffektivt och främja utvecklingen är det viktigt att databasen samordnas med branschens pågående digitaliseringsarbete (t ex via Smart Built Environment). Om Boverket anser att det ligger utanför deras mandat att inkludera kvalitetsdokumenterade specifika LCA-data så bör man stödja de branschinitiativ som pågår nu för att hantera detta (dvs ”Byggsektorns Miljöhubb”), Smart Built

References

Related documents

Länsstyrelsen ser det som värdefullt om klimatdeklarationsregistret hos Boverket utformas så att det finns möjlighet att söka ut och presentera data länsvis för att kunna

Regelrådet finner att beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning är tillräcklig för detta ärende. Beskrivningen är

Därför ser Region Stockholm positivt på att Boverket får i uppdrag att stötta byggherrar genom att utveckla en öppen databas med klimatdata för beräkning av klimatpåverkan

Det omfattar inte befintlig bebyggelse inte heller vid flyttning av tidigare uppförd byggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller vid ändring av byggnad.. Boverket föreslås vara

Genom att ställa krav på att datan ska vara i ett digitalt läsbart format, och förbereda databasens struktur för detta, kan lagförslaget stödja denna utveckling för så väl

Klimatdeklarationen bedöms skapa förutsättningar för att åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan kan vidtas och på sikt leda till att utsläppen från byggsek-

Swedisol delar bedömningen att branschens kunskap ökar om byggnaders klimatpåverkan ge- nom att införa klimatdeklarationer men anser att om deklarerat skede inskränks till A1-A5 och

Vi ser en betydande risk för att författningsförslagets begränsning till delar av byggnadens livscykel får konsekvenser i form av ökade kostnader, felaktiga materialval som leder till