Ideellt engagemang inom idrottsvärlden

Sofia Arvidsson & Elin Larsson

Ideellt engagemang inom

idrottsvärlden

Effekter på familjeliv, partner och livspussel

Non-profit commitment in the world of sports

Effects on family life, partner and work-life balance

Arbetsvetenskap

C-uppsats 15hp

Termin: VT-2019

Förord

Vi vill börja med att tacka de personer som varit vänliga att ställa upp på våra intervjuer. Deras berättelser och upplevelser har gjort den här undersökningen möjlig. Vi vill även tacka vår handledare Kristian Vänerhagen som gett handfasta råd under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka varandra för ett väl fungerande samarbete. Hela arbetet har genomförts gemensamt där båda bidragit i lika stor utsträckning och har tack vare det goda samarbetet resulterat i den här uppsatsen.

Maj 2019, Karlstad.

Sammanfattning

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka varför individer väljer att engagera sig ideellt inom idrottsföreningar, vilka strategier de använder sig av inom familjen för att få vardagen att gå ihop samt hur situationen upplevs utav såväl den aktive som dennes partner. Vi har genomfört tolv intervjuer med sex par som är engagerade inom olika föreningar och idrotter. De ideellt engagerade har också olika uppdrag inom föreningarna vilket därigenom påverkar mängden tid och kraft som läggs inom det ideella arbetet. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval genom att kontakta personer som finns i vår omgivning vilka passar in i de kvalifikationer vi satt, och låtit våra intervjupersoner besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som en grund till vår studie har vi utgått ifrån teorier om work-life balance, ideellt arbete, motivation, passion och lojalitet. Dessa använde vi sedan för att analysera den empiri som framkommit genom intervjuerna. Resultaten pekar på att de ideellt aktiva drivs av passionen för idrotten samt känslan av att bidra till andra genom en form av samhällsnytta. Ytterligare ett bidrag med vår studie var att vi även studerade partnern till den ideellt aktive. Denne anser i de flesta fall att det ideella arbetet är någonting positivt, även om det tar tid och energi från dem båda på olika sätt. Paren menar att de kan få ihop de olika sfärerna, men att det då krävs strategier i form av planering, prioritering och vilja att lösa det.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Problemformulering ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 7

1.3 Disposition ... 7 2 Teoretisk referensram ... 8 2.1 Work-life balance ... 8 2.1.1 Arbetsliv ... 8 2.1.2 Familjeliv ... 10 2.1.3 Övrigt liv ... 10 2.2 Kombination av sfärerna ... 11 2.3 Ideellt arbete ... 13

2.3.1 Anledningar till ideellt arbete ... 13

2.3.2 Ideellt arbete inom idrottsrörelsen ... 14

2.4 Ideellt arbete och work-life balance ... 14

2.5 Motivation ... 15

2.5.1 McGregors teori X och Y... 16

2.5.2 Self-Determination Theory ... 17

2.5.3 Motivation till att engagera sig ideellt ... 18

2.6 Passion ... 18

2.7 Lojalitet ... 20

3 Metod ... 22

3.1 Val av forskningsmetod ... 22

3.2 Förberedelse och intervjuguide ... 23

3.2.1 Intervjuguide ... 23

3.2.2 Upplägg ... 24

3.3 Urval ... 25

3.4 Insamlande av material ... 26

3.5 Bearbetning och analys av material ... 28

3.6 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 28

3.7 Forskningsetiska övervägande ... 30

3.8 Presentation av intervjupersonerna ... 31

4 Analys och Resultat ... 33

4.1.1 Bidragande i ett större sammanhang ... 35

4.1.2 Yttre påverkansfaktorer... 36

4.2 Baksidan av ett ideellt engagemang ... 37

4.3 Strategier för att kunna vara ideellt engagerad ... 39

4.3.1 Rättfärdigande och prioriteringar ... 39

4.3.2 Arbetet ... 40

4.3.3 Hushållet ... 42

4.4 Partnerns syn på det ideella arbetet ... 43

4.4.1 Vinningen med engagemanget ... 44

4.4.2 Förståelsen hos partnern ... 45

4.5 Parens upplevelser och strategier ... 47

4.5.1 Agnes och Andreas ... 47

4.5.2 Björn och Beatrice ... 48

4.5.3 Carl och Cecilia ... 48

4.5.4 Daniel och Denise ... 49

4.5.5 Ellen och Emil ... 49

4.5.6 Frida och Frans ... 50

5 Sammanfattande diskussion ... 51

5.1 Slutsatser ... 51

5.1.1 Motivationsfaktorer till ett ideellt arbete ... 51

5.1.2 Livspusslet och strategier för att hantera det ... 52

5.1.3 Partnerns upplevelser ... 53

5.2 Diskussion ... 53

5.2.1 Avslutande reflektioner och vidare studier ... 55

6 Referenslista ... 57

7 Bilagor ... 61

7.1 Bilaga 1 ... 61

6

1 Inledning

I det här inledande kapitlet presenteras bakgrunden till området samt en första inblick i varför området är väsentligt att undersöka. Vidare redogör vi för den problemformulering och det syfte samt frågeställningar uppsatsen är ämnad att undersöka. Avslutningsvis finns en förklaring över uppsatsens disposition.

Idrottsrörelsen i Sverige är den enskilt största ideella sektorn med över 20 000 föreningar och med mer än 600 000 engagerade individer (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 4). Det ideella arbetet utgör en viktig del för att föreningslivet överhuvudtaget existerar och kan fortsätta finnas. Genom att individer engagerar sig ideellt, utan att få betalt för sin insats, kan idrottsföreningar hålla en lägre avgift för de som utövar idrotten. Detta i sin tur skapar en möjlighet för att så många som möjligt ska kunna delta och testa på sporten (Robertsson, 2015). Det blir också en grund för att de olika klubbarna i Sverige ska kunna leva vidare och skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Utan det ideella engagemanget skulle antalet existerande föreningar kraftigt reduceras och därmed även minska antalet alternativ och möjligheter till att skapa en aktiv fritid (Robertsson 2015; von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 6).

Vad är det då som gör att en så stor andel personer väljer att engagera sig samt arbeta ideellt på sin fritid och hur får de ihop sin vardag? I dagens redan hektiska samhälle, med krav från såväl arbetsgivare som familj och övriga samhället, finns ändå ett stort intresse och engagemang kopplat till idrottens värld. Det kan finnas flera anledningar till att personer väljer att engagera sig ideellt i idrottsföreningar. Von Essen och Wallman Lundåsen (2016, s 12f) lyfter bland annat att en stor del av de ideellt engagerade inom idrottens värld består av föräldrar till barn och ungdomar som är utövare inom föreningen. Att vara förälder till ett barn som är aktivt inom en idrott kan därför vara en anledning till att engagera sig ideellt. En annan anledning till det ideella engagemanget kan grunda sig i att individen själv har varit utövare inom idrotten samt att dennes egna föräldrar har varit ideellt aktiva under uppväxten. Andra aspekter att ta hänsyn till gällande orsaker till att engagera sig ideellt är möjligheten till ett socialt liv, utveckling, motivation och passion (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 53).

Eftersom vi båda har erfarenheter av att vara aktiva såväl som spelare som arbetande inom ideella verksamheter i idrottssammanhang har vi insikt i vad som krävs av individen. Det vi inte har upplevt är hur det är att kombinera detta engagemang med familj och barn. Att arbeta ideellt kan vara både tidskrävande och ansträngande samtidigt som det också kan vara givande och utvecklande för personen i fråga. Något som blir en avvägning för den ideellt aktive att förhålla sig till, där denne måste bestämma om engagemanget leder till övervägande positiva eller negativa konsekvenser.

7

1.1 Problemformulering

Det finns sedan tidigare en hel del forskning kring ideellt arbete, varför människor väljer att engagera sig och vad det är som gör att de väljer att fortsätta. Det finns även forskning kring att kombinera det ideella engagemanget med familjeliv och arbetsliv, se till exempel von Essen och Wallman Lundåsen (2016) eller Bradley, et al. (2005). Vi ansåg att det var ett intressant område men att det finns en viss kunskapslucka och vi upplevde att det saknades något i den litteratur vi gick igenom. Det var dels vilka strategier som de ideellt aktiva använder sig av för att hantera balansen i vardagen, men också hur det ideella engagemanget upplevs av partnern samt dennes upplevelser kring att få ihop familjelivet. Om partnern upplever att den får lägga mer timmar i hemmet samt åsidosätta sina egna fritidsintressen till förmån för sin respektive eller om så inte alls är fallet.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för varför människor väljer att engagera sig ideellt samt vilka strategier de använder sig av för att få ihop familjelivet med såväl arbetslivet som ena partnerns ideella engagemang. Vi vill även ta reda på hur detta påverkar den ideellt aktiva personen samt upplevelserna kring det hos dennes respektive. Syftet har mynnat ut i tre olika frågeställningar som lyder:

• Vad är det som gör att människor väljer att engagera sig ideellt?

• Hur upplever de sin situation sett till livspusslet i kombination med sina ideella uppdrag och vilka strategier använder de sig av för att hantera det?

• Hur upplevs det ideella arbetet av partnern?

1.3 Disposition

Efter detta inledande kapitel går vi igenom teorier som finns kopplade till ämnet. Vi lyfter begrepp som senare kommer att användas för att presentera och analysera resultatet. Det tredje kapitlet handlar om hur vi valt att genomföra vår studie, där vi beskriver processen i studiens framkomst. Vidare redogör vi för vilken metod, urval och tillvägagångssätt vi valt att tillämpa följt av hur vi genomfört vår analys. I detta kapitel finns även en presentation av intervjupersonerna och deras fiktiva namn. I kapitel fyra presenterar vi det analyserade material samt det resultat som vår studie har gett. Här kopplas det empiriska materialet samman med de teorier vi lyft under vårt teorikapitel (kapitel två). I det femte och avslutande kapitlet presenteras de slutsatser vi har kommit fram till i studien. Här diskuteras även styrkor och svagheter med vår undersökning.

8

2 Teoretisk referensram

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för teorier och begrepp kopplade till vårt syfte och frågeställningar. Begrepp som work-life balance, ideellt arbete, motivation, passion och lojalitet kommer att behandlas.

2.1 Work-life balance

I takt med ökade krav från arbetsgivarna i kombination med att få ett fungerande familjeliv är pressen på dagens föräldrar hög. Genom att dessutom addera ideellt arbete, ökar pressen ytterligare och livspusslet blir svårare att få ihop. Utifrån det här har det myntats ett begrepp som kommit att kallas för work-life balance (Noon, et al. 2013, s 342). Det här begreppet handlar om hur individer kombinerar sitt arbetsliv med familjeliv och övrigt liv. Det handlar dock inte enbart om att kunna kombinera det utan att också kunna göra det på ett bra sätt för att få den balans som är önskad. En bra balans mellan de två olika sfärerna innebär att kunna utföra uppgifterna i dem utan att den ena tar överhanden och spiller över i den andra sfären (Noon, et al. 2013, s 342). Det kan dock finas en skillnad i uppfattningarna kring balans, vad vissa upplever är balans behöver inte vara det för andra. Det kan variera beroende på vilket skede i livet personen befinner sig i och därigenom är det svårt att specificera exakt vad som är work-life balance (Ungerson & Yeandle 2005, s 246).

Det finns olika sfärer som påverkar balansen inom work-life balance och de olika sfärerna som vi kommer att lyfta är arbetsliv, familjeliv och övrigt liv. Arbetslivet innefattar det som är kopplat till arbetet såväl på arbetsplatsen som utanför. Familjeliv och övrigt liv har vi valt att separera som olika sfärer där familjeliv innefattar tiden som spenderas med familjen och de sysslor som sker i hemmet. Det övriga livet har vi valt att definiera som den övriga tid som individen kan ägna åt sig själv i form av till exempel återhämtning, fritidssysslor och egna intressen. Dessa sfärer kommer vi att presentera djupare nedan.

2.1.1 Arbetsliv

“Arbete kan definieras som de verksamheter som försiggår inom ramen för de interna sociala relationer – arbetsformer – som organiserar nödvändighetens sfär i ett samhälle”. Så väljer Jan Ch Karlsson (2017, s 51) att definiera begreppet arbete. Med detta menar Karlsson (2017, s 50f) att arbete är en syssla som behöver utföras för att kunna försörja sig och för att överhuvudtaget kunna överleva. För vissa kan det handla om ekonomisk ersättning i form av lön medan det för andra istället kan handla om sociala relationer i form av kollegor. Historiskt har arbetet ansetts som något nödvändigt ont och därmed förknippats med en viss tristess (Ivarsson 2011, s 67). Samtidigt lyfter Karlsson (2011, s 11) att arbetet ska vara lustfyllt och han citerar Fourier (1983:99 refererad i Karlsson 2011, s 11) som menar att den som tvingas arbeta med något den inte gillar, pinar sig igenom arbetslivets gång. Det här är något som har förändrats över tid, från att vara ett nödvändigt ont till att bli en stor del av livet där det finns möjlighet till utveckling och gemenskap (Karlsson 2011, s 11). Genom sitt arbete kan individen skapa en meningsfull tillvaro och få utlopp för sin kreativitet samtidigt som den genom detta inbringar sin försörjning (Kantelius, 2011 s 142ff).

9

Människor hittar olika anledningar till att spendera sin tid på arbetsplatsen, dels för att utföra det arbete som de är anställda för att genomföra, men det finns även andra aspekter att ta hänsyn till. Det är flera av dessa anledningar som bidrar till att arbetet kan upplevas som något lustfyllt. Hochschild (2001) har undersökt ett stort industriföretag i ett mindre samhälle i USA under början av 1990-talet. Företaget utger sig för att vara “familjevänligt” och erbjuder sina anställda möjligheter för att underlätta arbetslivet i kombination med familjelivet. Trots policys kring anpassningsbara anställningsförhållanden är det ytterst få anställda som tar möjligheten att gå ned i tid eller förlänga sin föräldraledighet för att få mer tid till familjen och hushållet. Det är detta som Hochschild (2001) undersöker och vill få svar på i sin bok The Time Bind. De orsaker som gör att de anställda på företaget väljer att inte ta del av de familjeförmånliga erbjudanden som ges grundas bland annat i trivseln på arbetsplatsen. Detta visar sig på flera olika sätt hos de olika intervjupersonerna i boken. Flertalet lyfte att de genom sitt arbete upplever känslor av uppskattning, stimulans och utveckling genom sin arbetsinsats, som inte framkommer på samma sätt inom andra delar i livet. Genom arbetet har de även skapat sig en social umgängeskrets, där kollegorna istället benämns som nära vänner. Något som leder till att arbetsplatsen också blir en trygg plats där det går att finna stöd, tröst och möjlighet till att få prata av sig (Hochschild 2001).

En annan aspekt som visar sig i The Time Bind är mängden arbetstid som de anställda spenderar på arbetsplatsen. Flera uttrycker det som att en bra anställd är en anställd som lägger ner tid i sitt arbete samt jobbar mycket övertid. Det är till exempel en av de intervjuade som berättar att för att överhuvudtaget kunna avancera i företaget är övertidstimmar inte bara en nödvändighet, utan en självklarhet. Det är inte ovanligt att cheferna inom företaget arbetar upp mot 60-timmars veckor, något som i sin tur smittar av sig. När man ser någon annan arbeta hårt och prestera bra resultat, vill även denne följa det här och arbeta än hårdare för att visa framfötterna. Detta skapar en tävlingsorienterad miljö som trissar upp kraven och förväntningarna utan att det kommer som direktiv från ledningen (Hochschild 2001, s 56f).

Hyman, et al. (2005) stödjer de tendenser vi kan se i Hochschilds (2001) resonemang, att det har skett en ökning genom åren sett till mängden tid som spenderas åt arbetet. Detta visar sig på olika sätt genom såväl betald som obetald övertid på arbetet samt genom att ett stort antal individer tar med sig arbetsuppgifter hem efter den normala arbetsdagens slut (Hyman, et al. 2005, s 123; Noon, et al. 2013, s 347). I och med dagens flexibla ekonomi, kan även extra-timmar komma oväntat och oförberett för den anställde. Något som blir extra tydligt inom exempelvis servicesektorn där kunderna, tillgängligheten och servicen till dem spelar en avgörande roll. Utöver mängden tid som spenderas med arbetet har det även framkommit växande bevis på ökad intensitet i arbetet, något som till stor del skett till följd av den tekniska utvecklingen (Hyman, et al. 2005, s 123). Genom detta har till exempel tillgängligheten till information ökat, det är lättare att vara tillgänglig och kunna kommunicera med hjälp av dagens teknologi. Samtidigt går det även med hjälp av denna teknologi att övervaka och därigenom säkerställa bra prestation hos de anställda. Mycket tid i ett intensivt arbete kan för individen leda till symptom av utmattning, stress, sjukdomar samt en känsla av att inte kunna släppa arbetet och därigenom ta med sig det hem (Hyman, et al. 2005, s 123).

10 2.1.2 Familjeliv

Historiskt sett har det så kallade hemarbetet som innefattar barnomsorg, städning och matlagning skötts av kvinnan i hemmet. Mannen har istället ansvarat för försörjarrollen och även om det finns en traditionell bild över hur fördelningen ska ske, är detta något som till viss del luckrats upp. Trots detta är det fortsatt denna fördelning som till stor del råder (Holmberg 1993, s 14). Enligt statistiken befinner sig kvinnor i allt större utsträckning på arbetsmarknaden och förvärvsarbetar. Dock finns det inga tecken som visar att männen ägnar sig mer åt hushållsarbete (Jordansson, et al. 2011, s 44; Holmberg 1993, s 59). Det här stöds även av Noon, et al. (2013, s 361) som också menar att kvinnorna får jobba ett andra skift när de kommer hem från förvärvsarbetet och behöver ta itu med städning, matlagning, återhämtning samt ta hand om barnen. Enligt Ungerson och Yeandle (2005, s 247) innefattar familjeliv flera olika delar. Vidare väljer de att separera sfären familjeliv till något de kallar Care Time och Personal Time. Den här uppdelning blir aktuell då människor generellt har andra att ta hand om, i form av egna barn eller äldre familjemedlemmar, vilket då går utanför och ibland tar över den tiden som spenderas åt att ta hand om sig själv och sina egna intressen (Ungerson & Yeandle 2005, s 247).

För att sköta det som ingår i familjelivet utan att kvinnan i förhållandet sliter ut sig finns det några olika sätt att hantera sysslorna på. Det kan till exempel göras genom att en av parterna går ned i arbetstid eller genom att ta hjälp av släktingar för att passa barnen, vilka har varit några mer traditionella lösningar på problemet. Det här är sätt som Hochschild (2001, s 59f; s 147f) lyfter som tillvägagångssätt hos några av hennes intervjupersoner. Detta är fortfarande användbara tillvägagångssätt och Haraldson (2012, s 61) menar att deltid är ett sätt att gå tillväga för att kunna hinna med saker som upplevs viktiga, men som är svåra att hinna med vid ett heltidsarbete. Det finns numer ännu fler sätt att hantera det så kallade andra skiftet i form av exempelvis färdiga matkassar, städhjälp samt självgående dammsugare och gräsklippare som underlättar arbetet med hemmet. Det här är även något som stöds av Grönlund (2004, s 150) som menar att vi har halverat vår arbetsmängd under de senaste 100 åren men ändå tycks vi ha mindre tid till familjeliv och övrigt liv. I hemmen går det även att ta hjälp av maskiner som ska underlätta hushållsarbetet såsom disk- och tvättmaskiner, samtidigt som befolkningen äter allt mer färdiglagad mat utan att kunna se någon större skillnad i mängden tid som kan spenderas med familjen eller till fritidsintressen. En anledning till detta kan bero på att vi senarelägger vårt familjebildande till förmån för utbildning samt satsningar på karriären. Detta gör att när individen förväntas vara som mest produktiv i arbetslivet så sammanfaller det med familjebildning och/eller småbarnslivet (Grönlund 2004, s 150). Att sedan också kombinera detta med övrigt liv gör att mängden tid inom de olika sfärerna konkurrerar och kan på så vis skapa en konflikt hos individen.

2.1.3 Övrigt liv

Den sista sfären övrigt liv har vi valt att definiera likt den tid som ägnas åt sig själv samt sina egna fritidsintressen. Den innefattas i life-sfären i work-life balance men här väljer vi alltså att särskilja på familjeliv, som innefattar att ta hand om barn och hushållet, samt övrigt liv. Det

11

blir inom life-sfären och under kategorin övrigt liv som det ideella arbetet hamnar, vilket vi kommer lyfta under rubriken 2.3.

Vad övrigt liv innebär skiljer sig från person till person och kan innehålla olika delar. Övrigt liv har fått en ökad betydelse för individen jämfört med tidigare, där anledningen till detta främst är ökade inkomster samt lagstadgad och betald ledighet (Tebelius 2012, s 17). Övrigt liv eller som det också går att benämna det, fritid, går enligt Tebelius (2012, s 27) att definiera på två olika sätt, fri tid samt residual tid. Fri tid är den tid som individen själv kan bestämma över och som kan användas för avkoppling eller för att kunna tillgodose sig själv givande upplevelser. Residual tid är istället den tid som finns över när uppgifterna i familjelivet är genomförda, den tid som av föräldrar ofta ses som den egentliga fria tiden. Båda definitionerna av fritiden går att använda för att beskriva den del av livet som individen själv har möjlighet att påverka och styra över utan några egentliga förpliktelser (Tebelius 2012, s 27f).

Vad är det då för aktiviteter som ingår inom det övriga livet? Ericsson (2012, s 84f) lyfter bland annat idrottsrörelsen som handlar om eget utövande av idrott eller i form av att vara ideellt arbetande som till exempel tränare eller ledare. Det kan också vara aktiviteter inom föreningslivet, som visserligen också innefattar idrottsföreningar, men även andra typer av föreningar såsom politiska, religiösa eller hobby-inriktade. För män handlar ofta engagemanget i föreningslivet om att stärka sitt inflytande samt för att utöka sitt sociala nätverk. Kvinnorna å andra sidan, som oftast befinner sig lägre i hierarkin inom föreningslivet, sköter istället mer administrativa och praktiska uppgifter (Ericsson 2012, s 85ff). Andra viktiga aktiviteter inom övriga livet kan handla om avkoppling, resor, shopping eller att socialisera med andra människor (Onsér Franzén 2012, s 129ff).

2.2 Kombination av sfärerna

Traditionellt har arbetstiden spenderats under dagtid för att sedan kunna ägna kvällar och helger i familjelivs-sfären. I takt med att gränserna mellan de olika sfärerna tänjts har de traditionella ramarna förändrats. Detta har lett till att sfärerna blivit allt mer överlappande och går in i varandra. Vad det betyder i praktiken är att det finns en möjlighet att kunna ta med sig arbetet hem och då framförallt i form av att kunna svara på mail och ta samtal efter arbetstid. Samtidigt som det också ger en möjlighet att ta emot privata samtal eller utföra privata angelägenheter under arbetstid (D’Abate 2005, s 1010). De mer utsuddade ramarna mellan de olika sfärerna skapar möjligheten för individen att hantera sin work-life balance. Sammanlänkningen mellan dessa blir på så sätt nödvändiga för att kunna hantera de krav som kommer från samtliga områden i livet, oavsett inom vilket område personen befinner sig i vid just det ögonblicket (D’Abate 2005, s 1014).

Enligt Noon, et al. (2013, s 343) kan en obalans mellan arbete och övrigt liv samt familjeliv visa sig på två olika sätt. Den ena handlar om att kraven från arbetet tar över och gör det svårt för individen att möta krav och ansvar i de andra sfärerna. Det andra handlar i motsättning om att kraven från familjelivet och övrigt liv gör det svårt att hantera och möta kraven från

12

arbetet. Den här obalansen och konflikten mellan sfärerna kan grunda sig i tre olika ursprung, vilka är tidsbaserade, stressbaserade och beteendebaserade konflikter. Tidsbaserad konflikt handlar om att individen lägger mer tid i en av sfärerna, vilket resulterar i för lite tid än behövligt i de andra. Stressbaserad konflikt handlar om att pressen och stressen ifrån en sfär tar över och gör det svårt för individen att klara av de förpliktelser denne har i de andra områdena. Beteendebaserad konflikt i sin tur har att göra med att det beteende som är förväntat i en sfär inte passar sig i de andra och att omställningen mellan de båda kan upplevas svårhanterlig (Noon, et al. 2013, s 343).

Grönlund (2004, s 152f) menar att en stor orsak till konflikter mellan arbetslivssfären och familjelivssfären grundar sig i den flexibilitet som vi kan se på dagens arbetsmarknad. En ökad flexibilitet är inte alltid positiv även om det ger möjlighet att lämna barnen senare på dagis, stanna kvar lite längre på arbetet då partnern hämtar barnen eller ger möjligheten att göra några arbetsuppgifter efter att barnen somnat på kvällen. Det innebär också att om kraven är höga från arbetsgivare samt från familjen blir möjligheten till flexibilitet en stressande faktor och skapar en konflikt mellan de båda sfärerna. Det som gör att det blir en stressande faktor är att individen själv behöver prioritera och välja mellan områdena. Utöver det behöver denne också motivera sina prioriteringar såväl för andra som för sig själv (Grönlund 2004, s 152f).

I ett försök att förklara anledningarna till olika problem som kan uppstå mellan sfärerna, har det framkommit tre olika modeller. Modellerna handlar om segmentering, överspridning och kompensation. Den första kallas för segmenteringsmodellen och den menar att arbete och övrigt liv, vilket inkluderar familjeliv, existerar sida vid sida men utan att ha någon direkt inverkan på varandra. Tanken med att det fungerar på detta sätt är att individen får en paus från arbetet och dess krav, vilket skapar en möjlighet till återhämtning i det privata livet, för att sedan prestera än bättre på arbetet (Roos 2012, s 38f). Nästa modell heter överspridningsmodellen, vilken handlar om att den ena sfären har en viss inverkan och påverkar den andra sfären. Det här visar sig genom att man allt som oftast tar med sig de erfarenheter och attityder som finns i arbetsrollen in i den privata sfären. Vilken arbetsroll individen har påverkar hur dennes fritid utformas. Ett arbete som inte upplevs stimulerande innebär mindre aktivitet på fritiden, varpå ett mer aktivt och utmanande arbete leder till en mer aktiv fritid (Roos 2012, s 38f). Den sista modellen heter kompensationsmodellen och denna är till viss del kritiserad, eftersom modellen anses vara för enkel för att förklara situationen. Här handlar det om att det som saknas i ena sfären kan tillgodoses i den andra. På så sätt vägs balansen upp mellan arbetet och det privata livet. Dessa modeller är, sett till den flexibla arbetsmarknaden som växt fram på senare år, något ouppdaterade då de främst utgår från industrisamhället. Samtidigt visar de också på hur det kan skapas problem samt lösningar mellan sfärerna (Roos 2012, s 38f).

Det finns många olika strategier för att hantera de konflikter som uppstår inom work-life balance, där de flesta antingen är arbetsinriktade eller hushålls-inriktade. Sett till arbetsplatsen handlar det om tillvägagångssätt som att byta skift med en kollega, söka ledighet eller helt enkelt gå ner till deltid och därmed jobba mindre timmar i veckan. Det går även att ta sig an

13

mer motsträviga strategier i form av oanmäld frånvaro eller en vägran i att ta sig an mer ansvar på arbetet (Hyman, et al. 2005, s 137ff). I hushållet handlar istället strategierna om att dela på ansvaret kring hushållsarbetets uppgifter med sin partner, ta hjälp av övrig familj såsom mor- och farföräldrar gällande barnpassning samt ta hjälp av offentlig omsorg i form av dagis eller liknande (Hyman, et al. 2005 s 139f).

2.3 Ideellt arbete

Svedberg, et al. (2010, s 13) har valt att definiera ideellt arbete som sådant arbete som inte genererar en ekonomisk inkomst alternativt endast en symbolisk ersättning. Arbetet ska ske på frivillig grund samt utföras på fritiden. Detta kan även kallas för frivilligt arbete och innefattar många olika typer av aktiviteter såsom ledaruppdrag, utbildning, styrelseuppdrag, kioskverksamhet i samband med evenemang eller liknande (Svedberg, et al. 2010, s 13; Ericsson 2012, s 88). Den symboliska ersättningen som en individ kan få för sitt engagemang kan visa sig i form av exempelvis bidrag, gåvor, medaljer, troféer eller rekommendationsbrev. Detta visar på en uppskattning för det arbete och engagemang som den ideellt aktive har bidragit med, något som blir en bekräftelse för individen själv och dennes förmåga kring att klara av olika uppgifter (Wu, et al. 2019, s 2).

2.3.1 Anledningar till ideellt arbete

Orsakerna till att engagera sig i ideellt arbete är många och det finns flera olika faktorer som påverkar viljan att bidra till den ideella sektorn. En faktor som påverkar är det övergripande samhällsperspektivet som kan skilja sig mellan olika länder och vilket typ av samhällssystem som finns. Sverige är ett land med en hög andel frivilligt arbetande i förhållande till många andra länder och det invånarna främst väljer att engagera sig inom är idrott, kultur, fritid och fackföreningsrörelser (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 8). Det finns främst fem bidragande faktorer till att förstå varför och vem som väljer att arbeta ideellt och dessa är demografiska, socioekonomiska, socialisering, religiositet och boendeort (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 8f).

De demografiska faktorerna handlar om ålder, kön och boendeförhållanden. De socioekonomiska faktorerna berör vad för typ av utbildning personen i fråga har samt inkomst, medan faktorerna rörande socialisering snarare handlar om fostran till arbete. Här gäller det mer inställningen till att arbeta ideellt samt påverkan från till exempel uppväxten. I de fall föräldrarna utfört frivilligt arbete är chansen större att individen själv arbetar ideellt (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 8f). Von Essen och Wallman Lundåsen (2016, s 8) lyfter även religiositet som en bidragande faktor till engagemanget i ideella verksamheter men säger att det främst är forskning från andra länder som visar på detta. Dock menar Ericson (2012, s 87) att det finns ett uppsving gällande det ideella engagemanget även i religiösa verksamheter inom Sverige. Den femte och sista faktorn som von Essen och Wallman Lundåsen (2016, s 8f) lyfter som anledning till engagemang i ideella verksamheter är boendeort. De menar att var man är bosatt kan ha en inverkan i mängden frivilligt arbetande. Det är då främst mindre eller medelstora städer som har ett högre antal aktiva. Det här är även något som Balish, et al. (2018, s 210) lyfter i sin artikel gällande ideellt arbete inom

14

idrottsvärlden. De menar att engagemanget i mindre, men inte små, samhällen är betydligt mer utbrett än i större städer. De har gjort en undersökning i 19 länder som visar på att det inte är någon utmärkande skillnad gällande nämnda tendenser mellan de olika länderna (Balish, et al. 2018, s 210). Dock visar studier att så inte alltid är fallet i Sverige, där det istället har visat sig handla mer om vad individen väljer att engagera sig inom snarare än vart den bor (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 8f). Detta stöds också av Balish, et al. (2018, s 210f) som lyfter att andra sysselsättnings-möjligheter såsom bio, barer och evenemang finns i större städer och därför bidrar till att det ideella arbetet existerar i mindre utsträckning.

De ovannämnda faktorerna förklarar till stor del varför individer väljer att engagera sig i ideella organisationer, men vad är det som får dem att komma i kontakt med den ideella organisationen? Detta är något som ofta beror på att människor har vänner eller bekanta som själva har en koppling till verksamheten och bjuder därför in, uppmanar och i vissa fall till och med kräver att deras nära ska börja arbeta ideellt i föreningen. Von Essen & Wallman Lundåsen (2016, s 9) menar att anledningen till ett fortsatt frivilligt arbete grundar sig i att individerna upplever det ideella arbetet som meningsfullt, utvecklande, kopplat till individens identitet samt att en lojalitet till organisationen byggts upp.

2.3.2 Ideellt arbete inom idrottsrörelsen

Det ideella arbetet som utförs inom en idrottsförening kan visa sig på många skilda sätt. Samtidigt som en person kan vara aktiv i form av att själv utöva sporten, kan denne också vara tränare, sitta med i en styrelse eller kommitté, ta hand om material eller sköta uppgifter i rollen som lagledare (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 6). För att klargöra vår syn på begreppet ideellt arbete, vill vi här tydliggöra att vi i den här uppsatsen ser ideellt arbete som de uppgifter vilka är relaterade till sporten och föreningen, men inte som aktiv utövare av sporten.

Sett till det ideella arbetet är idrottsrörelsen den mest populära rörelsen hos svenska befolkningen att engagera sig inom (Ericsson 2012, s 84). Det frivilliga engagemanget som dessa bidrar med har en stor inverkan och ses som en betydande resurs för att de olika idrottsföreningarna ska kunna överleva och utvecklas. Cirka hälften av alla vuxna svenskar är på något sätt engagerade inom en ideell verksamhet, där majoriteten av dessa befinner sig inom just idrottsrörelsen (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 6). Enligt Ericsson (2012, s 85) är det 20 procent av alla vuxna som är ideellt aktiva inom någon form av idrottsförening. Något som både sticker ut ur ett internationellt sammanhang, men även sett till andra typer av föreningar såsom kulturella eller religiösa grupper. Det finns här ingen direkt skillnad sett till varken män eller kvinnor och den tid de lägger i verksamheten (Ericsson 2012, s 85).

2.4 Ideellt arbete och work-life balance

Att få ihop livspusslet med arbete och familjeliv kan ses som en utmaning, att dessutom addera ideellt arbete kan göra det än mer svårhanterligt. På så sätt finns det krav på individen från alla tre sfärerna och om dessa krav inte hanteras på ett balanserat sätt finns risk för stress

15

och utbrändhet med mera. Ytterligare en faktor som spelar in är föräldrarnas stöttning inom barnens idrottsaktiviteter. Något som leder till situationer där föräldrarna tvingas välja bort andra aktiviteter, exempelvis semester, egentid eller möjlighet till återhämtning till förmån för idrotten (Ivarsson 2014, s 185f). I och med att de hjälper till med barnens idrotter har de därigenom fått en inkörsport in i det ideella arbetet vilket i sin tur kan leda till att de tar på sig än mer arbete. Något som resulterar i att de får lägga än mer tid och energi på det ideella engagemanget (von Essen & Wallman Lundåsen 2016, s 31).

Det finns många olika strategier för att kunna hantera de olika sfärerna och de krav som ställs. Ett sätt är att genom att balansera och främst organisera sin och familjens vardag hitta ett sätt som fungerar för att kunna få ihop samtliga delar. Genom att i sin organisering vara strukturerad och bestämd i hur situationer ska lösas samt prioritera på ett bra sätt kan individen få den balans som är önskad och behövlig mellan de olika sfärerna. I de fall då en av sfärerna oväntat kräver mer uppmärksamhet än tänkt, kan dock det organiserande systemet visa sig något bräckligt eftersom det blir svårt för personen att tillgodose det nya behovet i ett redan fullspäckat schema (Bradley, et al. 2005, s 222ff). Ett annat sätt att hantera work-life balance med inslag av ideellt arbete är, vilket nämnts tidigare, att ta hjälp av människor i sin omgivning. Något som främst blir aktuellt när det gäller uppgifter kring barnen såsom hämtning, passning och körning et cetera. Här spelar partnern en viktig roll för att göra det möjligt. Genom att ha en stöttande och förstående partner finns möjligheten att lyckas med balansen mellan sfärerna. Andra personer som kan vara till hjälp är föräldrar, svärföräldrar, syskon, vänner och grannar. Det som kan vara negativt med det här tillvägagångssättet är det beroende som byggs upp kring att ha hjälp av sitt kontaktnät (Bradley, et al. 2005, s 224f). Det går även att göra åtgärder inom arbetsplatsen som ett sätt att hantera work-life balance, genom att exempelvis gå ner i tid eller ha flexibla arbetstider. Genom att ha ett stöd samt förstående chefer och arbetsledare går det att hitta andra lösningar för att kunna fortsätta sköta såväl sitt ordinarie arbete som hemmet och det ideella arbetet. Även den här strategin blir dock i ett beroende läge då förståelse från chefen är avgörande för att det ska fungera (Bradley, et al. 2005, s 225f).

2.5 Motivation

En annan aspekt som förklarar och beskriver individers engagemang i ideella verksamheter handlar om motivation. All typ av engagemang för idrott, träning och aktivitet behöver någon form av motivationsfaktor. Om motivationen saknas blir det svårt för individen att hålla intresset för sysselsättningen uppe och denne kommer då sakna drivet för att utföra något (Lindwall, et al. 2019, 13). Motivation är ett väl undersökt och beforskat ämne med många teorier inom området. Vi kommer dock avgränsa oss en aning då motivation endast är en del av vad som kan förklara individers ideella engagemang. Revstedt (2014, s 32) definierar motivation som att människan strävar efter att vara målinriktad, konstruktiv, aktiv och social. Människan har ett mål och en vilja att kunna leva ett så självförverkligat och meningsfullt liv som möjligt. Innebörden av att sträva efter att uppnå detta är att människan själv tar ansvar för och utnyttjar de möjligheter denne ges (Revstedt 2014, s 32).

16

Motivation kan delas in i två olika typer och de punkter som lyfts ovan är sådant som faller in under det som kallas för inre motivation. Inre motivation handlar om ett utövande eller deltagande i en aktivitet som skapar ett egenvärde för individen (Ivarsson 2011, s 72). Sett utifrån en ideellt engagerad som älskar sin sport men på grund av exempelvis skada inte kan delta, så kan denne istället få möjlighet att vara tränare inom sporten. Detta kan ge individen en känsla av delaktighet i idrotten och är något som skapar ett värde hos tränaren. Här blir själva deltagandet som tränare och kopplingen till sporten det som skapar den inre motivationen hos personen i fråga. Den andra typen av motivation kallas för yttre motivation och handlar istället om när en person drivs av yttre faktorer. Då uppfattas inte själva deltagandet i aktiviteten eller utövandet som det motiverande utan istället som ett slags medel för att uppnå någonting annat (Ivarsson 2014, s 72). För att koppla detta till vår studie går det att se det som en förälder som är ledare i sitt barns idrottsförening. Föräldern har kanske ingen direkt koppling till själva sporten och därigenom inte till utövandet. Men i och med att barnet är aktivt kan föräldern ändå se en vinning i att delta som ledare då detta blir ett medel för att få barnets lag att fungera.

2.5.1 McGregors teori X och Y

Ett annat sätt att se på inre och yttre motivation, och då främst arbetsmotivation, är genom att tillämpa McGregors (1987, refererad i Börnfelt 2017, s 153f) teorier om X och Y. Teori X:s utgångspunkt är att människan är en lat varelse som ogärna arbetar och i den mån det är möjligt undviker detta. Människan vill helst inte ta någon form av ansvar i arbetet och för att ändå få individer att arbeta så krävs det att de är under ständig kontroll och styrning samt under tvång och hot. Genom att styra och kontrollera arbetet strikt kan det leda till att människorna i ett sådant arbetsförhållande hämmas från att växa samt får en minskad personlig utveckling (Börnfelt 2017, s 153). Teori Y:s utgångspunkt å andra sidan utgår från att människan vill ta ansvar och utvecklas. Genom att ge dem ansvar, befogenheter och utvecklande arbetsuppgifter så kommer individerna att växa i sin roll (Börnfelt 2017, s 153).

Kopplat till de båda teorierna menar Börnfelt (2017, 152f) att de olika drivkrafterna har att göra med incitament. För teori X är det de yttre incitamenten som påverkar och motiverar de arbetande. Yttre incitament är sådant som visar sig genom till exempel direktkontroll, strikt regelstyrning eller olika typer av tvingande kontroll. Belöningarna för de yttre incitamenten kan då visa sig i form av bonusar eller prestationsbaserade löner (Börnfelt 2017, s 152). Teori Y styrs istället av inre och sociala incitament, vilket handlar om att individerna motiveras av att få ta ansvar och utvecklas. De sociala incitamenten bygger på den gruppsammanhållning vilken skapas på en arbetsplats och som leder till motivation hos människan. Något som kan rubba de inre och sociala incitamenten är om de förväntningar som finns på arbetsledningen inte uppfylls (Börnfelt 2017, s 153).

För att återkoppla samt beskriva motivationen som finns kopplat till det ideella engagemanget krävs här att själva föreningen har ett teori Y-inspirerat förhållningssätt. Där de ideellt arbetande upplever sitt uppdrag i föreningen som något utvecklande som ger möjlighet till att växa och ta ansvar. I de flesta ideella idrottsföreningar finns ingen möjlighet till att ge någon

17

större ekonomisk ersättning och de kan därav heller inte locka med belöningar (Svedberg, et al. 2010, s 13) enligt ett teori X-inspirerat förhållningssätt. Kontrollen och styrningen skulle visserligen gå att tillämpa men skulle ganska snabbt kunna få förödande effekter på en ideellt engagerad individ.

2.5.2 Self-Determination Theory

Self-Determination Theory (SDT) handlar om motivation och hur sambandet mellan den inre och yttre motivationen påverkar individen och dennes handlingar samt beteende (Schreiber 2017, s43f). Schreiber (2017, s 43f) menar att i de fall där SDT inte appliceras blir motivationen framtvingad genom olika kontrollerande strategier. Detta kan visa sig genom exempelvis övervakning i form av kameror, förbestämda mål, tävlingar med olika belöningar eller mutor, där om en individ klarar av en viss uppgift får den något i belöning. Dessa tillvägagångssätt leder dock inte till någon direkt motivation till själva uppgiften mer än för stunden (Schreiber 2017, s 43f). Likt McGregors teori X och Y förklaras med hjälp av inre och yttre incitament, lyfter SDT inre och yttre mål som förklaring till vad det är som driver människan. De inre strävandena handlar till exempel om personlig utveckling och sociala band med andra personer av olika karaktär, medan yttre målsättningar främst handlar om status, ekonomiska fördelar eller utseende. Vid förverkligande av inre målsättningar upplever individen ett högre välbefinnande och självförverkligande samt mindre fysiska besvär. Förverkligande av yttre mål har istället visat sig ha den motsatta effekten (Lindwall, et al. 2019, s 43f).

Drivkraften att engagera sig inom idrott och träning går att koppla till de känslor och tankar som individen förverkligar i samband med utövandet. Känslor handlar om hur individen upplever aktiviteten, om den har en positiv eller negativ inverkan. Tankar har att göra med den inställning individen har och om denne tror på att aktiviteten kommer leda till något fördelaktigt samt om det finns en tilltro till den egna förmågan. Vid inre motivation är såväl tankar som känslor av positiv art och individen drivs av aktiviteten vilket blir likt en belöning. Därigenom blir en förutsättning för skapandet av inre motivation att individen upplever återkommande positiva känslor kring aktiviteten (Weman Josefsson & Lindwall 2019, s 96ff). Detta bidrar till att de ideellt aktiva individerna drivs till att fortsätta engagera sig i den ideella verksamheten.

För att istället få en mer långsiktig och för individen mer drivande känsla av motivation finns det tre viktiga delar inom SDT vilka är autonomi, kompetens och sammankoppling. Alla tre delar bör uppfyllas för att kunna nå den långsiktiga och mer genuina motivationen (Schreiber 2017, s 43f). Autonomi handlar om individens upplevda känsla av möjlighet till självbestämmande, när personen har en valmöjlighet att delta i en viss aktivitet utan att någon eller något utifrån påverkar valet. Autonomi får dock inte blandas ihop med att vara självständig, utan handlar snarare om möjligheter att få engagera sig i de områden som intresserar en. Vid högre autonomi har individen en större känsla av frihet samt en lägre stressnivå (Schreiber 2017, s 44f). Kompetens i sin tur handlar om individens kunskap inom området och hur väl den möts upp av de uppgifter den har ansvar för. Dels bör nivån på de

18

uppgifter som ska genomföras vara passande i förhållande till den kompetens som utföraren besitter. Samtidigt bör också utförarens kompetens vara tillräckligt hög för att kunna hantera uppgifterna (Schreiber 2017, s 45). Uppgifterna får därför inte vara vare sig för lätta eller för svåra. I de fall de är för enkla utmanas inte individen och i de fall där de är för svåra kan uppgifterna kännas omöjliga att genomföra. Sista delen, kallad sammankoppling, innebär att individen behöver utveckla relationer som håller på sikt. Människan är i behov av att hitta vänskapliga och omhändertagande relationer och interaktioner som ett säkerhetsnät. Dessa relationer bygger på respekt och vi tenderar att söka oss till personer som visar intresse och uppskattning för oss (Schreiber 2017, s 46).

2.5.3 Motivation till att engagera sig ideellt

Sett till ideellt engagemang är SDT en beskrivande teori där engagemanget förklaras genom de tre ovan nämnda faktorerna. Som ideellt arbetande ges individen en möjlighet till självbestämmande i form av autonomi genom det frivilliga engagemanget. Kompetens kopplas samman med vilka uppdrag man får eller väljer att ta sig an. I en idrottsorganisation finns många och ofta likasinnade människor med ett fritidsintresse som liknar ens egna. Det här är någonting som också framkommer i Ahns (2018, s 201f) artikel kring OS i PyeongChang. Det ideella arbetets motivationsfaktorer höjs när den ideellt aktiva får möjlighet att arbeta inom ett område som intresserar dem, som de är specialiserade inom och som utmanar dem, något som leder till personlig utveckling. Den personliga utvecklingen sker främst eftersom de använder sig av sina färdigheter inom arbetet. Detta i kombination med att de får ta del av den sport som de älskar vilket är det som bidrar till en ökad motivation hos de ideellt arbetande (Ahn 2018, s 201f).

Då ideellt arbetande inte förväntar sig någon direkt form av ekonomisk ersättning för sitt engagemang, visar sig istället tillfredsställelse som en tillräcklig belöning. I de fall där organisationen kan tillgodose och möta den ideellt aktivas behov av motivation och hjälpa denne i sin roll samt låta den utvecklas, kommer också individen vara aktiv längre (Wu, et al. 2019, s 3). Något som ideella föreningar, och som i vårt fall idrottsföreningar, bör tänka på för att kunna bibehålla den kraft och det engagemang som ideellt aktiva bidrar med genom sitt arbete. Även om kravet i dessa fall inte ligger på ekonomisk grund så förväntar sig de ideellt aktiva andra typer av kompensationer, såsom exempelvis hjälp i de situationer som krävs eller att arbetet kan struktureras och planeras utefter behov samt känsla av gemenskap. Vid de fall där detta uppfylls kommer också motivationen till att vara ideellt aktiv fortsatt finnas eller till och med öka, något som både den ideellt aktive som föreningen vinner på (von Essen och Wallman Lundåsen 2016, s 50).

2.6 Passion

Ytterligare en viktig drivkraft som förklarar varför personer väljer att ägna sig åt ideellt arbete på sin fritid går att koppla till passion. Att känna passion eller att vara passionerad innebär att individen känner en stark lust för att engagera sig i en aktivitet. Det är då en aktivitet som upptar mycket tid och energi hos personen i fråga (Verner-Filion, et al. 2017, s 20). Karlsson (2011, s 9) är inne på samma spår och väljer att definiera passion som en intensiv, positiv

19

känsla vilket överensstämmer med hur Verner-Filion, et al. (2017, s 20) beskriver ordet. Ivarsson (2011, s 71) väljer istället att utgå från lite olika synvinklar sett till passion och driver olika resonemang utifrån personer som försörjer sig genom sina intressen, såsom sport, musik eller skådespeleri. Passionen som individer känner för exempelvis en viss sport eller ett visst instrument är i många fall svår att förklara. Den oemotståndliga känslan blir något liknande en förtrollning som fängslar individen, ofta i tidig ålder, för att sedan hålla i sig livet ut. Passionen för området hänger i många fall ihop med både individens identitet och dennes motivation (Ivarsson 2011, s 72).

De allra flesta beskriver starten av passionen som en direkt och stark känsla likt en förälskelse och i flera fall kan personer berätta om när samt hur passionen för det specifika området startade (Ivarsson 2014, s 175ff). Ivarsson (2014, s 176) förklarar det som att något magiskt sker vid kontakten med samt agerande inom området och menar att “vi blir tagna med storm och vi kan inget annat än förlora oss själva och mer eller mindre blint följa med – det är en sorts ovillkorlig kärlek” (Ivarsson 2014, s 176). Det här skulle kunna vara en förklaring till varför så stor andel människor väljer att engagera sig inom ideell verksamhet. Även om det inte går att fortsätta som spelare, så går det att bidra inom föreningen och i längden sporten så att de lever vidare och utvecklas. Samtidigt som de själva får möjlighet att leva ut sin passion, om än på ett annat sätt än tidigare. Eftersom individerna engagerar sig inom sporten, skapar detta en stolthet kring den identitet som byggts upp samt bidrar till positiva känslor och självförtroende (Wann, et al. 2000 refererad i Aiken, et al. 2018, s 70).

Alla kan inte och har inte möjlighet att leva ut sin passion som försörjning, varpå att kunna utöva passionen som en hobby blir en tillräckligt god lösning (Ivarsson 2014, s 194f). En fördel med att utöva det som sin hobby istället för att livnära sig på det, är att mängden krav minskar samtidigt som friheten ökar. I och med friheten får individen en större möjlighet till inflytande över sin egen insats och kan planera utefter egna behov. De krav som de ideellt aktiva får på sig ställs oftast från dem själva, vilket gör att uppgifterna hamnar på en passande men utmanande nivå. Får föreningen och de ideellt aktiva det här att fungera på ett bra sätt, kommer också upplevelsen kring det ideella arbetet att vara positiv (Ivarsson 2014, s 405).

Med tanke på den förundran och de starka känslorna, kan det vara svårt att hitta logiska förklaringar eller argument till varför passionen finns där. För individen själv är detta fullt naturligt och en del av en själv, vilket gör det svårt att på ett mer innerligt plan uttrycka och förklara de känslor som väcks med passionen. I många fall kanske individen inte ens själv vet riktigt varför den upplever de starka känslorna vid kontakten med det område som den är passionerad för (Ivarsson 2014, s 177). Istället landar förklaringar kring att något är roligt eller att det är något som individen alltid har gjort. Då de känslor som finns kring passionen kan vara både diffusa och svårförklarliga, kan det också i sin tur leda till att andra personer runt omkring har svårt att förstå sig på det. Något som kan leda till meningsskiljaktigheter och missförstånd, eftersom personerna i fråga inte riktigt kan förstå varandra, eftersom de till exempel inte ser på utövandet eller området på samma sätt (Ivarsson 2014, s 177).

20

2.7 Lojalitet

Likt passion för det ideella arbetet blir lojalitet ett centralt begrepp att lyfta i samband med vår undersökning. Anledningen till att vi anser detta är då de ideellt aktiva behöver förhålla sig till såväl arbetsliv, familjeliv som ideellt arbete och därmed hantera sin lojalitet sett till vart den ska riktas vid olika situationer. Begreppet lojalitet är inte helt enkelt att definiera, men Arvidson och Axelsson (2014, s 56f) menar att vara lojal innebär att vara hängiven till en sak eller en person. Detta skulle kunna vara familjen, sporten, föreningen eller arbetet och är dessutom något som kan ske på såväl frivillig som ofrivillig basis. Att det sker utifrån ett frivilligt perspektiv innebär att individen upplever att den behöver vara lojal mot saken eller personen (Arvidson & Axelsson 2014, s 57f). Om vi kopplar det till sporten, sker det i de flesta fallen på frivillig grund, eftersom det finns en stark passion till idrotten som driver personen till att engagera sig. Ofrivillig lojalitet å andra sidan handlar om att individen gör något för att den måste, då personen i fråga känner ett tryck eller krav på engagemang från andra personer (Arvidson & Axelsson 2014, s 57f). För att koppla detta till vår studie skulle det kunna liknas med de krav en förening kan ställa på att ha deltagande föräldrar. Föräldrarna måste inte känna lojalitet till föreningen eller sporten, men tvingas till engagemang då det i andra fall kan resultera i att det inte finns ett lag eller en möjlighet att utöva sporten för barnen.

Arvidson och Axelsson (2014, s 58ff) lyfter även att lojaliteten kan ses i ytterligare två olika led, horisontell och vertikal. Den vertikala lojaliteten är den vanligaste och handlar om att lojalitet riktas uppåt. Detta kan visa sig genom att en anställd visar lojalitet gentemot sin överordnad eller till organisationen överlag. Den horisontella handlar istället om lojalitet som sker mot en jämbördig part, någon som befinner sig på liknande nivå i hierarkin som sig själv. Det kan handla om vänskap, partnerskap eller lojalitet mot sina kollegor (Arvidson & Axelsson 2014, s 59f). Utifrån dessa i kombination med den frivilliga och ofrivilliga aspekten har de skapat en modell för att förklara hur dessa hänger ihop. Detta har utmynnat i fyra sociala lojalitetsformer, som är: frivillig och vertikal lojalitet, frivillig och horisontell lojalitet, ofrivillig och vertikal lojalitet samt ofrivillig och horisontell lojalitet.

Figur 1. Modell över de fyra lojalitetsformerna.

21

Med hjälp av fyrfältaren går det att analysera flera områden och framförallt när det kommer till lojalitetskonflikter, som handlar om en konflikt mellan de olika lojalitetskategorierna (Arvidson & Axelsson 2014, s 62). Detta är något som är ett relevant område i vår studie där vi undersöker work-life balance i kombination med ideellt arbete, då lojaliteten kan ta olika form och därigenom ställa olika förväntningar på lojalitet från individen.

Lojalitet gentemot ett ideellt arbete och därigenom till en förening av något slag kan drivas och uppmuntras av föreningen på olika sätt. Något som visat sig ha ett starkt samband med lojaliteten och påverka den på ett positivt sätt är i hur stor mån den ideellt aktive upplever tillfredsställelse i sitt engagemang. I de fall där organisationernas styrelser gör sitt arbete på ett ansenligt och riktigt sätt, leder det till en ökad tillfredsställelse hos individerna inom organisationen vilket i sin tur ökar lojaliteten de känner gentemot organisationen (Wu, et al. 2019, s 8). Som nämnt tidigare, får de ideellt aktiva i de flesta fall ingen direkt ekonomisk kompensation för det arbete som utförs. Samtidigt går det att se att de istället får ut andra delar som i sin tur driver och i många fall är en av anledningarna till det ideella engagemanget.

22

3 Metod

Under detta kapitel kommer vi att redogöra för det tillvägagångssätt som vi använt för att genomföra studien. Här kommer vi att beskriva uppsatsens genomförande steg för steg. Vi belyser även studiens etiska aspekter samt att en presentation av de intervjuade ges.

3.1 Val av forskningsmetod

I början av ett forskningsarbete behöver ett problem formuleras. Problemet i sig ska handla om ett område som personen i fråga vill undersöka och få fram ny eller djupare kunskap om (Patel & Davidson 2011, s 9). För oss stod det klart ganska tidigt att vi ville undersöka och förstå hur människor får ihop sitt privatliv och arbetsliv i kombination med ett ideellt engagemang. Detta är för oss intressant eftersom vi själva varit aktiva inom idrottsföreningar, såväl som spelare som ideellt aktiva i form av styrelsemedlem och tränare. I och med detta har vi båda erfarenheter och upplevelser kring att vara ideellt aktiva, varpå vi är intresserade av att fördjupa oss inom ämnet samt undersöka hur livspusslet hanteras och vilka effekter det får på familjeförhållandet.

Patel och Davidson (2011, s 41) lyfter att vid valet av problemområde, bör den som undersöker ställa sig själv några frågor innan arbetet kan påbörjas. En av dessa handlar om huruvida området denne valt är väl utforskat eller om det finns ett behov av att få ut mer kunskap kring det. Vid närmare granskning av vårt område, framkom det tidigt att det finns en hel del forskning kring ämnet work-life balance i kombination med ideellt arbete. Efter vidare diskussion valde vi därigenom att undersöka par i vår studie, där endast den ena partnern är ideellt aktiv. Genom detta har vi riktat oss mot ett område där det finns något mindre forskning sedan tidigare. Det här är av intresse då partnern spelar en betydande roll för att få vardagen att fungera.

Utifrån det valda problemområdet påbörjade vi en övergripande sammanställning kring vilka teorier, begrepp och övrig litteratur som kunde komma att vara relevanta för vår studie. Efter att ha fått fram en överblick kring detta, formulerade vi vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet ska på en mer övergripande nivå sätta ord på vad målet är med undersökningen och vad som önskas uppnås. Detta bryts sedan ner och specificeras i frågeställningarna (Patel & Davidson 2011, s 50f). Hur syftet och frågeställningarna formuleras, avgör vilken typ av metod den som undersöker bör använda sig av. Då målet med undersökningen var att få en ökad kunskap kring varför individer engagerar sig ideellt, vilka strategier de använder sig av för att hantera livspusslet samt hur de själva och deras partner upplever att det fungerar på en mer ingående nivå, har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats. Vid kvalitativa undersökningar är målet att försöka förstå och se tänkbara mönster inom området (Trost 2010, s 32). Om vi istället hade som mål att undersöka hur vanligt förekommande det är att kombinera ideellt arbete med familjeliv och arbetsliv hade det varit mer passande att tillämpa en kvantitativ metod i form av exempelvis enkäter. Trost (2010, s 32) menar att det som kan ses som en svaghet i att göra en kvalitativ studie är att den inte blir lika bred samt att det inte går att se hur vanligt förekommande det specifika ämnet är. Samtidigt skapar den kvalitativa

23

undersökningen istället en djupare förståelse inom ämnet och kan visa på en variation i intervjupersonernas svar (Trost 2010, s 32). I denna fråga är vi eniga med Trost (2010, s 32) och anser att utifrån vårt intresseområde och syfte så passar det sig bättre med en kvalitativ undersökning.

Det finns flera tillvägagångssätt för att genomföra en kvalitativ studie och vi har valt att tillämpa intervjuer i vår undersökning. Syftet med att genomföra en intervjustudie är att upptäcka, undersöka och identifiera de olika uppfattningar som kan finnas kring till exempel olika egenskaper eller fenomen. Genom att intervjua personer kring deras attityder sett till skilda företeelser skapas en förståelse som sedan kan användas för att besvara forskningsområdet (Patel & Davidson 2011, s 82). Det är på grund av detta vi har valt att använda oss av intervjuer som tillvägagångssätt för denna studie.

3.2 Förberedelse och intervjuguide

Efter beslut kring problemområde och metod, påbörjade vi genomgången av litteratur. I en litteratursökning är målet att hitta relevant information sett till det ämne som ska undersökas. Informationen går att hitta på flera olika ställen, såsom böcker, artiklar eller vetenskapliga tidskrifter (Patel & Davidson 2011, s 42). Den information som kommer fram i litteratursökningen är sedan till hjälp både sett till sammanställning och analys av resultatet, såväl som en hjälp att avgränsa och snäva in sitt område för att hålla det relevant (Patel & Davidson 2011, s 48). Parallellt med insamlandet av litteraturen formulerade vi även två olika intervjuguider, med de frågeområden och frågor som vi tänkt ställa under intervjuerna. Eftersom vi valde att intervjua par där ena parten är aktiv och den andre inte är det, fick vi också skapa två olika intervjuguider för att på ett bättre sätt kunna fånga deras separata upplevelser kring ämnet. En intervjuguide är ett stöd till intervjuaren och bör innehålla de frågeområden som är tänkta att lyftas under intervjuerna. Det finns många olika idéer kring hur dessa bör vara utformade, men det viktigaste är att intervjuaren känner sig trygg och säker i sin intervjuguide (Trost 2010, s 71f).

3.2.1 Intervjuguide

Vid skapandet av intervjuguider och dess frågor finns det två olika aspekter att ta hänsyn till, nämligen standardisering och strukturering. Standardisering handlar om hur frågorna formuleras under intervjun, vilken ordning de ställs i samt hur stor variation det är mellan de olika intervjuerna. Vid hög grad av standardisering har samtliga intervjuer gått till på ett så likt sätt som möjligt, där frågorna ställts i samma ordning och med samma ton samt känsla. Låg standardisering innebär att intervjuerna har haft en större variation sett till hur de har gått till och frågorna har ställts på ett friare sätt efter intervjupersonernas svar (Trost 2010, s 39). Strukturering däremot kan handla om två olika saker, dels sett till själva frågorna och dels sett till intervjuguiden. Vid ostrukturerade frågor, finns en stor frihet i hur intervjupersonerna kan svara på frågan. En strukturerad fråga lämnar i sin tur ingen direkt möjlighet för individen att svara fritt, utan är mer styrd efter vad intervjuaren valt. Sett till strukturering vid intervjuguiden, syftar det istället på huruvida den har en struktur eller inte. Behandlas de områden som främst är aktuella sett till undersökningen är den strukturerad, medan en mer

24

ostrukturerad intervjuguide inte är lika väl genomarbetad och kan innehålla vissa irrelevanta områden (Trost 2010, s 40).

I vårt fall har vi haft två relativt strukturerade intervjuguider. Detta till följd av att vi läst in oss på området och därigenom fått en någorlunda klar bild kring vad vi främst ville fråga våra intervjupersoner om. Det här kände vi även var viktigt att göra, då vi skulle intervjua par angående den ena partnerns ideella arbete. Eftersom detta dels kan vara ett känsligt ämne, likväl som det kan vara något som de inte reflekterat över innan, kände vi att det var viktigt att vara väl förberedda inför intervjuerna. Samtidigt har intervjuguiderna varit ostrukturerade sett till frågorna, då vi lämnat det öppet för intervjupersonerna att svara på våra frågor utifrån deras egna erfarenheter och åsikter. Gällande standardiseringen har den varit ganska hög sett till intervjuerna i sin helhet. Vi har i de flesta intervjuerna följt ordningen på frågorna i intervjuguiden, då vi upplevde att den var väl genomarbetad och gick att få in på ett bra sätt i samtalet. Däremot har frågorna inte blivit ställda på exakt samma sätt varje gång, samtidigt som vissa förbestämda följdfrågor blivit onödiga och istället ersatts med följdfrågor utifrån de svar vi fått från intervjupersonerna. Här kan vi i motsättning se en lägre grad av standardisering. Därigenom har vi i förberedelserna skapat en intervjuguide som är semistrukturerad. Vid semistrukturerade intervjuer finns det vissa förutbestämda områden som ska bearbetas, där frågorna är öppna sett till hur de kan besvaras och de kan vara såväl i en förutbestämd ordning likväl som de kan anpassas utefter intervjupersonernas svar (Patel & Davidson 2011, s 82). Vi har valt att strukturera och genomföra våra intervjuer på det här sättet då vi, trots den ökade säkerheten vi känner att vi har fått i intervjusituationer, fortfarande är såpass oerfarna att vi vill ha en mer detaljerad intervjuguide med relativt färdiga frågor. Detta för att det inte ska skapa en stress hos oss i de fall vi inte riktigt vet hur vi ska gå vidare under intervjun samt för att undvika en oro kring att glömma fråga om vissa delar.

3.2.2 Upplägg

Gällande frågor och deras ordning under intervjun väljer oftast den som intervjuar att starta och avsluta intervjuerna med något mer neutrala frågor. Det kan handla om att i början ställa enklare bakgrundsfrågor, för att i slutet av intervjun fråga om intervjupersonen har något att tillägga eller något den vill framhäva lite extra. Det är mellan dessa mer neutrala frågorna som de mest intressanta områdena, sett till undersökningen, sedan lyfts. Gällande ordningen på dessa bör intervjuaren försöka hålla en röd tråd och passande följd sett till de olika områdena (Patel & Davidson 2011, s 77f). I vår intervjuguide har vi startat med bakgrundsfrågor där intervjupersonerna fått berätta sin ålder samt hur deras arbetssituation, familjesituation och arbete inom ideell verksamhet ser ut. Vi har sedan på ett djupare plan frågat om varje område enskilt, för att se hur deras upplevelser är kring kombinationen av de olika sfärerna. Vi har vidare avslutat med två olika frågor, där tanken har varit att göra dem mer lättsamma för att få ett bra avslut på intervjun. En fråga som skiljer sig mellan de båda intervjuguiderna samt en fråga om de har något att tillägga som vi inte lyft (Se bilaga 1 & 2).