Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

(1)

Bilaga 1

Verksamhetsrapport

2016-02-26 Dnr 400-2015:5698

Skolinspektionen

Verksamhetsrapport

efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan

Backa Kyrkogata 7, Göteborgs kommun

(2)

Skolinspektionen

Verksam hel:s7rapo:

2016-02-26 1(10) Dnr 400-2015:5698

Innehåll

Inledning

Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat

Syfte och frågeställningar Metod och material

Inledning

Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern

2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner.

Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, grupp- storlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. För- skolan Backa Kyrkogata 7 i Göteborgs kommun ingår i detta urval.

Förskolan Backa Kyrkogata 7 besöktes den 18 och 19 november 2015. Ansvariga inspektörer har varit Sven-Olof Lundin och Matilda Yvede. Vid besöket deltog också Parvaneh Bayat Bayatani. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitets- granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande.

När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

Begreppet undervisning i förskolan

I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför

(3)

Skolinspektionen

Verksamhelsrapp=

2016-02-26 2(10) Dnr 400-2015:5698

viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.

Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1

Bakgrundsuppgifter om förskolan Backa Kyrkogata 7

Förskolan Backa Kyrkogata 7 ligger i stadsdelen Norra Hisingen i Göteborgs kommun. Förskolan har två avdelningar, Rutan och Pricken. På Rutan finns 22 barn i åldrarna 3-5 år inskrivna medan det på Pricken finns 17 barn inskrivna i åldrarna 1-3 år.

Skolinspektionen har besökt avdelningen Rutan där det vid tiden för granskningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i för- skola och två barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare två förskolor samt pedagogisk omsorg. Vid tiden för Skolin- spektionens besök har förskolechefen haft sin tjänst i två månader.

Enligt verksamhetsplanen för förskolan Backa Kyrkogata 7 ska ett prioriterat område under 2015 vara att "Tydliggöra yrkeskategoriernas (förskollä-

rare/barnskötare) ansvarsområde". Förskolechefen uppger att hon inte hunnit tyd- liggöra den rollfördelning hon vill ska gälla mellan förskollärare och övrig personal i barngruppen. Förskolechefens ambition är att förskollärarna ska ägna en större del av sin arbetstid åt att vara tillsammans med barnen istället för att göra afidra arbetsuppgifter av mer administrativ karaktär. Arb'etslaget uppger att det inte förekommer någon skillnad i vem som utför de olika arbetsuppgif- terna, även om den intervjuade förskolläraren är medveten om det ansvar som vilar på hennes axlar. Arbetslaget uppger också att de har bett förskolechefen att förtydliga arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare.

Förskolan är en fristående byggnad i ett plan med avdelningarna placerade i vardera änden. Avdelningen som besöks har förutom en tambur, sex rum av vilka två är större än övriga. I ett av de större rummen finns ett litet kök och två matbord. I det andra finns en matta för samling, men också ett utrymme avsett för lek med byggklossar av olika slag samt ett matbord. Vart och ett av de mindre rummen har namn efter den tänkta aktiviteten, såsom dockrummet,

1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218

(4)

Skolinspektionen

2016-02-26 3(10) Dnr 400-2015:5698

målarrummet, kojarummet, biblioteket och så vidare. Måltider serveras till barnen i tre av rummen, dels i de två större rummen, dels i målarrummet.

Till förskolan hör en stor och kuperad gård för utevistelse. På gården finns asfalterade gångar, sandlådor, gungor liksom buskage och träd där barnen kan leka avskilt. I förskolans närområde finns också flera allmänna lekplatser samt en skog som regelbundet besöks vid uteaktiviteter.

Undervisning i förskolan

Begreppet undervisning används inte i verksamheten vid Backa Kyrkogata 7.

Förskolechefen uppger vid intervjun att begreppet associerar till bedömning, vilket gör att det för henne inte känns bekvämt. Förskolechefen vill hellre säga att förskolan arbetar med lärandesituationer. Arbetslaget uppger vid intervjun att det känns konstigt att prata om undervisning i förskolan. "Jag ser inte vår verksamhet som undervisning, det känns som överkurs." Arbetslaget vill hellre an- vända begreppet lärande, vilket de tycker låter mjukare.

(5)

Skolinspektionen

2016-02-26 4(10) Dnr 400-2015:5698

Resultat

1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet

Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utma- nar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare grans- kas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker bar- nets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet.

Lyhördhet och uppmärksamhet

Arbetslaget uppger vid intervjun att lyhördhet och uppmärksamhet för dem innebär att ta reda på vad barnen är intresserade av och att välja aktiviteter efter detta. Arbetslaget menar också att miljön kan anpassas efter barnens intressen. Att det finns en lyhördhet för barnens intressen och behov syns enligt arbetslaget bland annat på allt det material som tillhandahålls på avdelningen.

Den barngrupp som nu finns på avdelningen tycker till exempel om att bygga och gör det helst självständigt.

Vid intervjun framkommer också att det är viktigt att vara lyhörd för hur kli- matet i barngruppen är. "Fungerar inte gruppen kan det bli problem."

Förskolechefen uppger vid intervjun att det kan finnas en tendens att vuxna i förskolan vet vilka aktiviteter man ska anordna utan att man har tagit reda på vad barnen egentligen är intresserade av. Med hänvisning till att förskolechefen är relativt ny på sin tjänst uppger hon att hon inte ännu vet hur det förhåller sig på förskolan Backa Kyrkogata 7.

Vid de observationer Skolinspektionen gör noteras flera tillfällen där personalen visar lyhördhet och är uppmärksamma på barnens behov. Exempel på detta är måltidssituationerna där personalen uppmärksammar barnens individuella

(6)

Skolinspektionen

2016-02-26 5(10) Dnr 400-2015:5698

behov av att få mer mat, mer mjölk eller barnens signaler om att de inte vill äta mer. Men det förekommer emellertid oftare att personalen inte visar samma lyhördhet för barnens signaler. Exempel på detta är en situation som observeras i bygghörnan där totalt fem barn leker, tre med större klossar, ett med Kaplastavar och ett utan material. Trots att det finns minst en vuxen närva- rande i bygghörnan under större delen av observationen uppfattas inte barnens signaler, där ett av barnen tydligt signalerar att hen vill leka ifred. Detta leder till att en konflikt uppstår mellan barnen.

Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter

Även i detta avseende uppger förskolechefen sig vara osäker på hur personalen arbetar för att låta verksamheten utgå från de intressen barnen visar. Förskole- chefen framhåller dock att hon har känslan av att barnens utmanas i sitt lä- rande. Den som arbetar i förskolan "måste se det lilla intresset som kittlar för att kunna utmana vidare", menar förskolechefen.

Arbetslaget uppger vid intervjun att de genom att observera barnen när de pratar med varandra kan fånga barnens intressen och därmed också arbeta för att vidga barnens intresseområden. Just nu förefaller barnen vara mycket intresserade av fantasifigurer, "men när vi hade en samling för några veckor sedan frågade vi barnen vad de är nyfikna på och vad de vill lära sig. Då handlade det om stora fåglar, olika fiskar och stora båtar".

Enligt den intervjuade personalen var en av de observerade aktiviteterna också planerad utifrån barnens intressen; Vid samling efter en stund med fri lek frå- gar personalen barnen om de vet vad de ska göra idag. "Ni ska måla havet." Bar- nen delas in i grupper och personalen berättar vad de olika grupperna ska göra.

"Hur ska vi måla havet? Vilken färg?" frågar en vuxen. "Blå", svarar barnen. "Kan man måla med andra färger?" fortsätter den vuxne. "Nej, det kan man inte", svarar barnen. Därefter pratar barnen och de vuxna om vad man kan hitta i havet liksom vad olika farkoster som flyter på vattnet heter. När samlingen är över bör- jar grupperna måla sina hav. Någon grupp målar fiskar med penslar medan en annan grupp målar fiskarna med hjälp av tryck.

Barnens vetgirighet och nyfikenhet

Arbetslaget uppger vid intervjun att personalen är lyhörd och lyssnar till exempel vid samtal av vad barnen visar nyfikenhet på. Enligt personalen har arbetslaget vid sin planering diskuterat hur de ska gå tillväga för att ta vara på såväl barnens vetgirighet och nyfikenhet som intressen och bestämt sig för att arbeta med hjälp av en tankekarta. Med tankekarta som metod har det enligt

(7)

Skolinspektionen

Verksamhetsrappc:-:

2016-02-26 6(10) Dnr 400-2015:5698

arbetslaget visat sig att barnen är nyfikna på havet, hajar och andra vilda djur i vattnet. Enligt personalen har arbetslaget utgått från denna nyfikenhet vid pla- neringen av verksamheten där barnen tidigare bland annat fått titta och läsa i böcker med vilda djur, se "häftiga klipp" med späckhuggare och blåvalar, samt måla havet och olika djur som finns däri.

Personalen berättar att det ibland kan vara svårt att veta svaren på barnens alla frågor. Vid sådana tillfällen tar de reda på fakta tillsammans med barnen så att det blir ett gemensamt lärande för barn och vuxna. Vid en matsituation säger ett barn att maten är varm och det uppstår en samtal mellan barn och vuxen om vattenånga och vatten. Vid samtalet tar den vuxne väl vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet. Men vid besöket på förskolan observerar Skolinspekt- ionens inspektörer också flera tillfällen där barnen visar nyfikenhet för olika saker utan att personalen tar någon notis om detta. Ett exempel är en promenad till en närbelägen teater där en grupp av barnen ska se tecknad film tillsammans med barn från andra förskolor. Under promenaden till teatern passeras en liten bondgård med en get utanför, vilken väcker barnens nyfikenhet, liksom även ett fågelbo och en mängd små blommor som växer i diket. Under denna promenad ges flera tillfällen för personalen att ta vara på barnens nyfikenhet utan att så sker.

Barnets lek som verktyg för lärande

Enligt den intervjuade personalen händer det vid vissa tillfällen att de deltar i barnens lek, oftast när barnen bygger, pusslar eller pärlar. När barnen leker i dockvrån är personalen inte alltid välkomna att delta i leken. Personalen uppger att syftet med att delta i barnens lek är att kunna observera barnen och höra vad barnen diskuterar. Samtidigt uppger de att barnen inte bara ska uppfatta personalen som att de "bara är fröknar" utan att de också kan vara "en av er".

Därför brukar de, när de deltar i leken, försöka inta rollen som "en i gruppen"

hellre än att vara "fröken".

Förskolechefen uppger vid intervju att hon ser leken som ett viktigt verktyg för att stimulera barnens lärande. Genom leken kan personalen skapa lärsituation- er men det är också viktigt att personalen följer upp barnens lärande. Förskole- chefen nämner "kompispåsen" med vilken personalen slumpmässigt delar in barnen i par och grupper vilket ger barnen förutsättningar att utvecklas socialt.

Men förskolechefen ser också en möjlighet att utveckla leken som verktyg för lärande genom att de vuxna i större utsträckning ser till att leken är utveck- lande och också följer upp barnen i deras vidare utveckling.

(8)

Skolinspektionen

Verksam he2s

U`E! p p (C -

h:

2016-02-26 7(10) Dnr 400-2015:5698

Vid Skolinspektionens besök på förskolan observeras att de vuxna oftast intar en passiv och övervakande roll istället för att delta i barnens lek när barnen leker enskilt eller tillsammans.

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen inte i tillräck- lig utsträckning genom uppmärksamhet och lyhördhet fångar upp barnens nyfikenhet och intressen för att kunna stimulera lusten att erövra nya färdig- heter, erfarenheter och kunskaper. Skolinspektionen bedömer också att personalen inte i tillräcklig utsträckning tar en aktiv del i barnens lek för att göra leken till ett verktyg för lärande utifrån läroplanens intentioner.

2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utom- hus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande.

Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utfor- mad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen an- vänder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans läranderniljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.

Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande

Avdelningen disponerar sex rum av varierande storlek, vart och ett med ett relativt tydligt användningsområde. Den intervjuade personalen uppskattar de många små rummen och uppger att de har låtit barnen vara med och påverka innehållet i dem. Som exempel nämns "Kojarummet" och att de har ordnat en sandlåda inomhus. Ett annat rum, "Målarrummet", är avsett för skapande verksamhet. "Biblioteket" är inrett med en soffa och en bokhylla medan "Lego- rummet" innehåller material för mindre pyssel. I de större rummen finns pussel och spel av olika slag liksom en bygghörna. I ett av de större rummen finns också avdelningens samlingshörna där barn och personal samlas minst en gång varje dag.

Utomhusmiljön är varierad och erbjuder barnen många möjligheter till aktiviteter. Enligt arbetslaget leker barnen självständigt och aktivt på gården där de bland annat kan klättra och gömma sig bland buskar. Den asfalterade gången

(9)

Skolinspektionen

Verksam hetsrapport

2016-02-26 8(10) Dnr 400-2015:5698

är spännande och utmanande för barnen då den är linjerad med mittlinje, stopplinje och andra trafikmärken och dessutom har en brant backe upp mot förskolans huvudentré. Det finns förutom öppna ytor, buskar och klätterträd också en liten bod för förvaring av materialet samt sandlåda, gungor, klätter- ställning och en liten bensinstation.

Den intervjuade personalen uppger att syftet med att ge rummen olika och tyd- liga aktiviteter är dels att barnen ska uppleva miljön som rolig och inbjudande, dels att barnen ska veta var materialen finns. Men personalen uppger också att

"vi byter aktivitet efter barnens intresse." Som exempel på det nämns att barnen ville ha en bondgård i kojarummet, varpå personalen såg till att det nu finns en bondgård i det aktuella rummet. Personalen uppger också att de genom att byta ut och ta fram nytt material gör så att miljön är utmanande även för de barn som varit på förskolan längst.

Personalen uppger vidare att de gärna tar med barnen på promenad till lekplatser eller skogen som finns i närheten, detta för att ge barnen variation under sin utevistelse och för att barnen ska få "koll på sin närmiljö". Under Skolin- spektionens besök genomfördes en utevistelse på en offentlig lekplats i närom- rådet. Förskolechefen uppger att utemiljön är den del av förskolan som det är svårast att påverka, då det kostar mycket pengar att göra förändringar. Försko- lechefen uppger också att hon skulle vilja se lägre bord inne på avdelningen för att göra den mer inbjudande och tillgänglig för barnen.

Material för utveckling och lärande

I målarrummet finns en liten koja med en madrass på golvet. Utanför kojan i rummet finns en större madrass samt en bondgård med byggnader, djur- och människofigurer. I dockrummet finns dockor och kläder tillsammans med annat för ändamålet lämpligt material, i målarrummet finns olika typer av färger och penslar och stämplar tillsammans med papper. Här finns också ett bord att arbeta vid. I biblioteket finns en soffa tillsammans med en mindre bokhylla. I de större rummen finns dels material för konstruktion såsom kaplastavar och större byggklotsar av skumgummi, pussel i olika storlekar och diverse spel.

Materialet är placerat så att barnen själva har möjlighet att se det och ta fram det, men påfallande mycket av det barnen producerat i form av till exempel teckningar och mobiler är uppsatt på väggarna relativt högt upp eller i taket.

Ute på gården finns det traditionella uteleksaker såsom spänner och spadar, bollar, cyklar med mera i en bod.

Förskolechefen uppger att hon är noga med att det ska finnas ett syfte med det material som används och köps in. Finns bara den ekonomiska förutsättningen och ett syfte med materialet har förskolechefen förtroende för att personalen beställer material som används för att stimulera och utveckla barnen. Förskole-

(10)

Skolinspektionen

Verksamhetsrapper1-

2016-02-26 9(10) Dnr 400-2015:5698

chefens ambition är dock att barnen ska få använda sig mer av friare material att utforska från till exempel återvinningscentret REturen2. "Man ska inte ta bort färdiga leksaker men fylla på med annat material".

Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande

Vid intervju uppger arbetslaget att barnens behov av stimulans är styrande när de väljer vilket material som ska finnas på avdelningen. Det är också ibland barnens ålder som styr vilken typ av material som används även i de fall en aktivitet ska omfatta alla barnen på avdelningen. Som exempel nämner arbetslaget aktiviteten där barnen målar hav och fiskar. Barnen delas in i grupper och materialet anpassas efter gruppen. I det aktuella exemplet får de äldre barnen måla med pensel och vattenfärger medan de yngre barnen får använda svam- par och stämplar när de målar. Arbetslaget berättar vidare att de vill att så mycket som möjligt av materialet ska finnas framme för barnen och nytt material presenteras för barnen i samband med samlingar.

Förskolechefen uppger vid intervju att hon inte hunnit bilda sig en klar uppfattning om det material som finns på avdelningen, men säger sig vilja se till så att det finns mer återvunnet och ofärdigt material. Material som är mer inbjudande och friare som barnen kan utforska.

Under de samlingar som observeras använder personalen en påse — "kompis- påsen" — innehållande lappar med barnens olika namn. Tillsammans läser barn och vuxna namnen på lapparna allt eftersom de dras fram ur påsen. Med hjälp av "kompispåsen" delas barnen slumpmässigt in i grupper som sedan får komma överens om i vilket rum de vill vara och leka. Under dessa fria lekar noterar Skolinspektionens inspektörer att materialet inte används för att stimulera till utveckling och lärande i en egentlig mening. Vid en observerad lek i bygghörnan finns som exempel en vuxen passivt på plats utan att delta i leken eller prata med barnen. Vid en annan observerad situation i kojarummet förhål- ler sig den vuxne passiv förutom när de barn som leker med bondgården vill byta med de barn som finns i kojan.

Vid den planerade aktiviteten som refereras till ovan ska barnen i fyra grupper måla hav och fiskar. Gruppindelningen vid den här aktiviteten utgår från barnens ålder och materialet är anpassat till barnen. Vid denna aktivitet pratar vuxna och barn om de olika färgerna och vad som händer om man blandar dem, men också om olika djur som finns i havet.

2 REturen är ett kreativt återvinningscenter som samlar restmaterial från samhället. Det är en plats för hållbarhet, kreativitet, hållbarhet, teknik och delande mellan människor. REturen är ett initiativ från Sektor utbildning på Norra Hisingen, Göteborg och drivs som projekt med pengar från Miljöförvaltningen, Göteborgs stad.

(11)

Skolinspektionen

2016-02-26 10(10) Dnr 400-2015:5698

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans utemiljö är varierad och inbjuder till lek och aktiviteter som tillgodoser barnens behov av stimulans och utmaningar. Inomhusmiljön är i huvudsak utformad så att den ger förutsättningar att stimulera barnens utveckling och lärande. Utformningen av rummen ger en variation av möjligheter till aktiviteter. Materialet är anpass- sat efter barnen och exponerat på ett sätt som gör att barnen i huvudsak inte är beroende av att personalen tar fram det. Såväl miljö som material används dock inte för att stimulera barnens utveckling och lärande i sådan utsträckning som läroplanen ger uttryck för.

Syfte och frågeställning

Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:

o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?

Metod och material

Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån lärTlartens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektione"-n bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet.

Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.

Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer.

All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs

och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.