• No results found

• In English• Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet Tema: Studieavgifter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "• In English• Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet Tema: Studieavgifter"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

5/2009

• In English

• Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet

Tema: Studieavgifter

(2)

Universitetsnytt

LEDARE

Från tanke till handling i översynsprojektet

Ö

versynsprojektet har nu gått in i fas tre, åtgärdsfasen. Jag har givit che- ferna i förvaltningen direktiv om att genomföra åtgärder inom 15 priorite- rade områden, i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten i administratio- nen på alla nivåer inom universitetet.

Åtgärderna kan grupperas i fem områden:

• Administrativa processer av olika slag tar mycket tid, särskilt vid institutio- nerna. Fakturahanteringen tar exempelvis i genomsnitt 1,5 timmar per fak- tura. Likaså är löneadministrationen omfattande. Här handlar det om att öka effektiviteten, bland annat genom att minska antalet moment i pro- cesserna, omfördela vissa moment till central nivå och öka digitaliseringen.

Det gäller också att säkerställa att IT verkligen rationaliserar det admini- strativa arbetet.

• Studieadministrationen är av naturliga skäl ett stort område vid Stock- holms universitet, särskilt vid institutionerna, vilket hänger samman med att vi har landets största utbildning med över 50 000 studenter. Det är läge att nu införa mer av direktrapportering för studenterna på webben. Stu- denterna ska också framöver i större utsträckning kunna få information på nätet, genom en studieadministrativ handbok.

• IT-verksamheten vid universitetet är alltför diversifierad med en mängd olika lösningar vid institutionerna. Det finns till exempel 39 olika system för att skicka och ta emot e-post. Detta innebär en onödigt dyr IT-verksam- het. Samordningen och enhetligheten måste öka. Dessutom ska IT-servicen och -supporten till institutionerna bli bättre och snabbare.

• Relevant och korrekt information inom samtliga administrativa områden ska tillhandahållas på ett samlat och lättillgänglig sätt. Arbetet med pla- ner för jämställdhet, miljö med mera ska centraliseras och förenklas.

• Förutsättningarna för det administrativa arbetet vid institutionerna ska förbättras. Omfattningen på det administrativa arbetet och komplexite- ten i uppgifterna har ökat under senare år. Det är svårt för många institu- tioner att upprätthålla hög kompetens i alla olika uppgifter. Modeller för gemensam administration ska prövas. Det kommer sannolikt främst att handla om samarbeten i olika former mellan institutioner.

Denna tredje genomförandefas är på många sätt den kritiska fasen. Nu ska vi gå från tanke till handling. För att verkligen kunna åstadkomma de för- ändringar som vi föresatt oss, i synnerhet på institutionsnivå, krävs att alla berörda gemensamt fokuserar på målsättningarna, har ett gott samarbete på alla nivåer och att vi kavlar upp ärmarna och enträget arbetar i de rikt- ningar som nu har lagts fast. En alldeles central målsättning med översyns- projektet och de åtgärder vi nu vidtar är att underlätta för prefekter och deka- ner att vara chefer. Det ger i sin tur goda förutsättningar för universitetet att bedriva utbildning och forskning på högsta nivå.

Ann-Caroline Nordström, förvaltningschef fc@adm.su.se

Omslagsbild: Några av alla masterstudenter som sökt sig till Stockholms universitet i höst. Foto: Orasis Foto/MÅ

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet.

Upplagan är nummer är 7 500 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 4464 Grafisk form och layout: B Adolfsson Design / Anna L Andrén

Foto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA) Korrekturläsning: Agneta Paulsson

Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2009 ISSN 1103-2375

Nästa nummer kommer ut 11 december, manusstopp 20 november.

StockholmS UniverSitetS viSion

År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Tema: Studieavgifter

Studieavgifter ställer nya krav 3

Tidskrävande arbete med många ansökningar 5 Avgifter – en internationell trend 6

”Ingen risk för våra masterprogram” 7 Utbildning

HSV föreslår nytt system för utvärdering 8

Inget generellt förbud mot niqab 9

Fler sökande till våren 9

Nystart för ekonomalumner 10

Nationell konferens vid universitetet 11 Forskning

Från EU-forskning till globala aktörer 12 Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet 13

Elinor Ostrom får ekonomipriset 14

Bioteknikföretag mötte forskare och studenter 15

Strindberg i nygammal dräkt 16

Arbetsplats

Uppdragsutbildning i juridik organiseras om 18 Direktiv klara för Översynsprojektet 18 Fler kvinnliga professorer och doktorer 20

Brittiskt riskkapital 21

Pedagoger invigde nya lokaler 22

50 miljoner till Stressforskningsinstitutet 23

Tovetorp firade 40 år 24

Arbete med Norra länken vid Frescati 25

Namn och nytt 26

Samtalet

Foreign Students Wary of Tuition Fees 28

In English 30

Mitt universitet: Linus Hasselström

Som en vandring på Ikea… 32

(3)

3

Universitetsnytt 5/2009

2011 införs avgifter för utomeuropeiska studenter. en arbetsgrupp vid universitetet samordnar förberedelserna. Sannolikt leder avgifter till ett minskat söktryck. men det ställer också universitetet inför flera strategiska utmaningar, bland annat på marknadsföring.

u

Studieavgifter

ställer nya krav och skapar möjligheter

TEMA: STUDIEAVGIFTER

R

egeringen vill införa avgifter för utom- europeiska högskolestudenter. Det avise- rade alliansen i höstens budgetproposition.

Förslaget ruckar på en gammal käpphäst, att högre utbildning i Sverige ska vara avgifts- fri. Forskningsminister Tobias Krantz har motiverat förslaget med att de senaste decen- niernas ökande söktryck från utländska stu- denter kostar för mycket och att utveck- lingen urholkar högskolans finansiering.

En anmälningsavgift är tänkt att avskräcka oseriösa ansökningar och därmed minska

regeringen, föreslår en anmälningsavgift på hundra euro. Studieavgifterna ska i sin tur ge universiteten full kostnadstäckning och nivån bestäms av respektive lärosäte - regeringen räknar med att studieavgiften i genomsnitt kommer att vara runt 70 000 kronor per år.

En proposition med mer detaljerade an- visningar, bland annat tidplan, avgiftsnivåer och undantag, presenteras enligt Utbild- ningsdepartementet i november. Regeringen kommer då också att föreslå två nya stipen- universitetens arbetsbelastning. I år mot-

tog svenska högskolor och universitet nära 115 000 ansökningar från utomeuropeiska studenter – endast 18 000 bereddes plats.

I korthet innebär förslaget att både anmälningsavgifter och studieavgifter införs, sannolikt från och med 2011. Avgif- terna ska gälla för studenter utanför EES- länderna och Schweiz – i praktiken utom- européer. Nivån på avgifterna är ännu inte bestämd. VHS, Verket för högskoleservice, som under sommaren har utrett frågan åt Tema: Studieavgifter

Studieavgifter ställer nya krav 3

Tidskrävande arbete med många ansökningar 5 Avgifter – en internationell trend 6

”Ingen risk för våra masterprogram” 7 Utbildning

HSV föreslår nytt system för utvärdering 8

Inget generellt förbud mot niqab 9

Fler sökande till våren 9

Nystart för ekonomalumner 10

Nationell konferens vid universitetet 11 Forskning

Från EU-forskning till globala aktörer 12 Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet 13 Elinor Ostrom får ekonomipriset 14 Bioteknikföretag mötte forskare och studenter 15

Strindberg i nygammal dräkt 16

Arbetsplats

Uppdragsutbildning i juridik organiseras om 18 Direktiv klara för Översynsprojektet 18 Fler kvinnliga professorer och doktorer 20

Brittiskt riskkapital 21

Pedagoger invigde nya lokaler 22

50 miljoner till Stressforskningsinstitutet 23

Tovetorp firade 40 år 24

Arbete med Norra länken vid Frescati 25

Namn och nytt 26

Samtalet

Foreign Students Wary of Tuition Fees 28

In English 30

Mitt universitet: Linus Hasselström

Som en vandring på Ikea… 32

(4)

4 Universitetsnytt 5/2009 TEMA: STUDIEAVGIFTER

dieprogram. Dels ett program för studenter från svenska biståndsländer, där stipendi- erna ska täcka både avgifter och levnads- kostnader, dels ett program för duktiga stu- denter från övriga länder med stipendier som täcker studieavgifterna.

För Stockholms universitets del är det söktrycket till framför allt masterprogram som kommer att påverkas när avgifter införs, åtminstone inledningsvis, tror Åke Nagrelius, senior advisor vid Studentavdel- ningen och ordförande i universitetets nybil- dade arbetsgrupp.

– De flesta program får kortsiktigt ett minskat antal sökande. Men på lång sikt kan det bli annorlunda, eftersom det blir mer legitimt att aktivt rekrytera. Hittills har marknadsföring av universitetet skett lite vid sidan av.

Fler free movers

Antalet utländska studenter vid Stockholms universitet har ökat stadigt under 2000- talet. Särskilt stor är ökningen av studen- ter som söker sig hit på egen hand, så kall- lade free movers, från länder utanför EES- området. Enligt Högskoleverket har antalet studenter i denna kategori ökat från 180 till 646 mellan läsåren 2002/03 och 2007/08.

Universitetet kommer nu också att ta fram egen statistik. Anna-Karin Orsmark vid Pla- neringsenheten ska, i samband med kom- mande årsredovisning, begära in uppskatt- ningar av antalet free movers från respektive fakultetsnämnd.

Mer än två år återstår innan avgifter är en realitet, och ännu finns ingen detaljerad pro- position, men en arbetsgrupp har redan bil- dats vid Stockholms universitet. Syftet är att följa utvecklingen och att samordna insat- serna inom universitetet. Gruppen består av Åke Nagrelius, Anna-Karin Orsmark samt Paul Parker vid Kommunikationsenheten.

I sitt arbete kommer de att försöka dra nytta av erfarenheter från andra länder, exempel- vis Danmark som införde studieavgifter 2006 (se artikel intill).

En av gruppens första uppgifter blir att, så snart propositionen formellt antagits av riksdagen senare i höst, sprida informatio- nen. Ytterligare en uppgift är att fungera som stöd till institutionerna. Arbetsgrup- pen kommer, utifrån direktiv från regering och myndigheter, att utforma interna anvis- ningar för universitetet. Hur ska exempel- vis de administrativa utgifterna för ett nytt antagningssystem fördelas? Eventuellt kom- mer gruppen också att ta fram en gemen- sam policy.

– Det är viktigt att klargöra vilka frågor som bör avgöras centralt av universitetsled- ningen och vilka beslut som bäst fattas hos fakulteterna eller på institutionsnivå, säger Åke Nagrelius.

Utökad marknads- föring är ett strate- giskt viktigt område som aktualisera med införandet av studie- avgifter. Viss mark- nadsföring av svenska

universitet kommer, som idag, troligtvis att ske nationellt, men väsentligen kommer marknadsföringen att ske lokalt vid respek- tive lärosäte.

– Det blir ett utsökt tillfälle att utöka sam- arbetet inom marknadsföring med KTH och KI, säger Åke Nagrelius.

Ökade krav på universitetet

Införande av studieavgifter innebär också att relationen mellan universitetet och stu- dent förändras. Betalande studenter kom- mer rimligen att ställa mer krav än idag. Det kan exempelvis gälla krav på bostad.

– Hur ska universitetet arbeta för att

erbjuda bostäder? Det blir en strategisk fråga för universitetet på central nivå hur det ska gå till praktiskt, säger Åke Nagrelius.

De flesta bedömare tror att avgifter kom- mer att minska söktrycket – det är också ett av syftena med förslaget. Åke Nagrelius tror att studieavgifter samtidigt kan öka univer- sitetets status och i slutändan leda till fler studenter.

– Studieavgifter kan göra det mer attrak- tivt för till exempel amerikanska universitet att ingå utbytesavtal med oss.

Hur den totala ekonomiska ekvationen kommer att se ut för universitetet och insti- tutionerna är för tidigt att säga. På plus- sidan finns exempelvis intäkter från avgif- terna och besparingar när ett sänkt söktryck minskar institutionernas arbetsbelastning.

På minussidan finns bland annat nya admi- nistrativa kostnader och i viss mån ökade utgifter för marknadsföring.

När studieavgifter införs försvinner dess- utom det statliga stödet för de utomeuro- peiska studenterna. För Stockholms uni- versitet handlar det om 7,2 miljoner kronor per år. Länge var det oklart vad som skulle hända med dessa resurser, som på nationell nivå uppgår till 500 miljoner kronor totalt.

Regeringen har nu lovat att summan från och med 2012 ska återföras till universi- tetssektorn. Men fortfarande återstår stora osäkerheter var pengarna slutligen ham- nar, konstaterar universitetets rektor Kåre Bremer i sin blogg: ”En gissning är att de kommer att användas i det tilltänkta kvali- tetsrelaterade resurstilldelningssystemet för grundutbildningen. Men det dröjer ett antal år innan det är dags för studieavgifter och ny resurstilldelning, ännu längre innan de stra- tegiska forskningsområdena är uppbyggda.

Mycket kan hända på vägen.” n

TExT: HENRIK LUNDSTRÖM FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

SUnil DUwal från nepal läser en mas- ter i hydrology, hydrogeology and water resources.

– om studieavgifter införs måste jag söka stipendier. avgifterna tillsammans med de höga levnadskostnaderna skulle göra att studenter från u-länder inte har råd att komma till Sverige.

nUrgül ozbek är från turkiet och läser en master i international Strategic management. innan hon bestämde sig för Sverige funderade hon noga och jämförde flera olika faktorer, bland annat studieavgifter.

– Jag tror inte att jag skulle tagit ett så radikalt beslut som att studera här om det var avgifter. hon tror dock att vissa studenter har en privatekonomisk situa- tion som gör att de kan betala avgifter.

– men antalet studenter som har råd att betala är färre än de som vill gå den här utbildningen.

Utländska studenter om studieavgifter

(5)

5 TEMA: STUDIEAVGIFTER

amarachi igboegwU från USa läser en master i internationell och jämfö- rande pedagogik. hon skulle ha stude- rat i USa om det var avgifter i Sverige.

eller försökt att komma hit på ett ut- bytesprogram istället.

Sara meJia är från brasilien och läser en master i globalization, environment and Social change. hon har tidigare varit utbytesstudent i Sverige och hade nog även kommit hit om det vore stu- dieavgifter, om de inte var för höga – då hade hon troligen sökt sig till england.

Förut jobbade hon med att marknadsföra svensk utbildning i brasilien på en

Universitetsnytt 5/2009

Tidskrävande arbete med många ansökningar

I

nstitutionen för naturgeografi och kvartär- geologi har totalt cirka 35 utländska studen- ter som under hösten påbörjat studier där.

Ungefär hälften är utbytesstudenter, varav de flesta via Erasmus, och andra halvan mas- terstudenter. Sett över några års tid har anta- let utländska studenter ökat något. Studen- terna kommer från många olika länder. I år har man bland annat studenter från Nepal, Island, Tyskland, Eritrea, Bulgarien, Norge, Tyskland, Frankrike.

Studievägledaren Maria Damberg arbe- tar med studievägledning, antagnings- ärenden och examensfrågor av de utländ- ska studenterna (men även av de svenska studenterna).

Maria Damberg berättar att det brukar vara en överraskning när antagningsstati- stiken kommer. Ett masterprogram med fem internationella platser kan ha nästan 400 sökande. Institutionen har sex master- program för internationella studenter och de som är miljöinriktade får flest sökande.

Totalt fanns uppåt 700 sökande till pro- grammen i våras och av alla dessa antogs till slut 17 studenter varav 9 nu studerar vid institutionen.

När den grundläggande behörighets- kontrollen av ansökningarna är gjorda kan Maria Damberg och hennes kolleger gå in i NyA och kontrollera den särskilda behö- righeten. Det brukar ske i början-mitten av

april. Under en till ett par veckor får hon hjälp med arbetet att göra bedömningen av till exempel en amanuens.

Mer resurser behövs

En ansökan i taget gås igenom. En del stu- denter har skickat in 40 dokument och andra 10, så det är ett tidskrävande arbete.

Även om man inte behöver läsa alla doku- ment för att kunna göra en bedömning av behörighet så kan det vara svårt att sålla, säger Maria Damberg. Slutbedömningen av vilka som ska antas eller reservplaceras gör hon sedan i samråd med huvudlärarna för respektive masterprogram.

– Jag misstänker att många av oss som gör bedömningar på institutionsnivå inte har vana av att läsa utländska betyg och det tar ofta tid att förstå i vilken omfattning stu- denter har läst ett ämne i sin Bachelor. Dess- utom är det ett tidskrävande arbete som ska göras av få personer, snabbt och korrekt.

Jag tror att vi på alla instanser som har med internationella ansökningar att göra skulle behöva mer resurser i form av expertis och personal, säger Maria Damberg.

Vid institutionen har man ännu inte hun- nit diskutera förslaget om att införa anmäl- nings- och studieavgifter för icke-europe- iska studenter.

– Ur min synvinkel som sitter och gör en stor del av antagningsarbetet så hoppas jag att en del av pengarna som kommer in från de utländska studenterna hamnar vid insti- tutioner som själva står för stor del av hand- läggningen. Vi behöver ofta anlita någon extra resurs som hjälper med handlägg- ningsarbetet, då jag som studievägledare samtidigt som bedömningen ska göras har fullt upp inför 15 april då det är sista ansök- ningsdag till höstterminen, säger Maria Damberg. n

TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

mässa. intresset för Sverige var litet, det enda som lockade verkade vara att det är gratis att studera här.

– om avgifter införs tror jag Sverige fort- farande kan vara intressant, om inte avgiften blir lika hög som i england, irland, USa eller Spanien.

Sedan kan även kravet från migrations- verket att kunna uppvisa att du har till- räckligt med pengar att leva på för att få

uppehållstillstånd ställa till problem för dem som planerar längre studievistel- ser i Sverige, tillägger hon.

Det kan vara svårt att sålla bland antagningarna, säger studievägledaren Maria Damberg.

(6)

6

TEMA: STUDIEAVGIFTER

Universitetsnytt 5/2009

Avgifter – en internationell trend

allt fler länder i europa inför avgifter för utländska studenter.

erfarenheterna varierar dock mellan länderna.

D

et är helt klart en trend att tillämpa stu- dieavgifter för studenter utanför EU. 2005 var det femton länder inom EU som hade studieavgifter. Nu har antalet länder stigit till över tjugo, säger Torsten Kälvemark, numera pensionerad från Högskoleverket och egen konsult som under flera decennier sysslat med att utveckla högre utbildning.

Nyligen deltog Torsten Kälvemark på ett seminarium i Stockholm arrangerat av den europeiska samarbetsorganisation ACA, där finansiering av internationella studen- ter diskuterades.

De senaste decenniernas kostsamma sats- ning på högre utbildning kombinerat med en större rörlighet är en orsak till att frågan är aktuell på många håll. De senaste årens glo- bala ekonomiska kris är ytterligare en fak- tor. Exempelvis anser sig Irland i finanskri- sens spår vara tvunget att från och med 2010 återinföra studieavgifter, något man avskaf- fade under 1990-talet.

Fram tills för bara några år sedan var Nordens högskolor och universitet avgifts- fria. 2006 införde Danmark avgifter för utomeuropeiska studenter, Sverige har nyss beslutat att göra det och i Finland pågår en sådan diskussion. Nyligen föreslog OECD att Island bör införa avgifter som ett sätt att motverka effekterna av de ekonomiska ned- dragningar som är nödvändiga.

Vilka erfarenheter finns då i de länder som har avgifter? I Storbritannien infördes avgif- ter för studenter utanför EU, ”overseas fee”, redan 1980. Det ledde till ett minskat antal studenter ur denna kategori. Men mark-

nadsföring och en snabb antagningsprocess har fått upp antalet utländska studenter igen och vissa i Storbritannien argumenterar för att rätt avgifter faktiskt kan bidra till att locka internationella studenter.

Study Destination Sweden, en organisa- tion som marknadsför svensk högre utbild- ning och som ägs gemensamt av Svenska Institutet och trettio svenska lärosäten, bland annat Stockholms universitet, har i två aktuella rapporter jämfört systemen i Nederländerna och Danmark. Båda län- derna, som i likhet med Sverige är relativt små, införde nyligen fullkostnadsavgifter.

Men deras erfarenheter skiljer sig åt.

Nedgång i Danmark

I Danmark har man sedan 2006 noterat en rejäl nedgång i antalet utom europeiska stu- denter, fyrtio procent totalt och bland mas- ters studenter ännu större nedgång, femtio- fem procent. Avgifterna infördes emeller- tid med kort varsel, och beslut om mark- nadsföring av Danmark togs först efter att avgifter införts. Nu diskuterar den danska regeringen nya stipendieprogram för att dels locka utomeuropeiska studenter till danska universitet, dels få dem att stanna i Dan- mark och arbeta efter examen.

Nederländerna har delvis en annan erfa- renhet. Avgifter med full kostnadstäck- ning infördes 2004. Sedan dess har antalet utländska studenter ökat stadigt med femton procent per år, utan att man märkt någon tydlig effekt på antalet utomeuropiska stu- denter. Enligt rapporten från Study Desti-

nation Sweden har Nederländerna dels haft en nationell strategi att locka internationella studenter, bland annat med särskilda kon- tor i tio länder, dels givit enskilda lärosäten frihet att skapa sina egna antagningsregler.

Dessutom har Nederländerna ett flexibelt stipendiesystem.

Några övergripande slutsatser som Study Destination Sweden drar från jämförelsen är att avgifter leder till färre okvalifice- rade ansökningar men att det också inne- bär ökade krav från studenterna på exem- pelvis mottagning och bostäder. Organisa- tionen konstaterar också att en snabb antag- ningsprocess är ett viktigt konkurrensme- del, liksom en antagning som är anpassad för utländska studenter. n

TExT: HENRIK LUNDSTRÖM

Avgifter för utomeuropeiska studenter

• Enligt Study Destination Sweden varierar avgifterna i Danmark för utomeuropeiska studenter mellan 6 000 och 18 000 euro per år. En BA från Roskilde universitet kos- tar exempelvis 7 200 euro per år. I Neder- länderna kan avgifterna variera från 5 000 euro per år till 38 000 euro per år. Exempel- vis kostar en MA från universitetet i Leiden 13 900 euro per år.

• En majoritet av EU-länderna har någon form av avgift för studenter som kommer utanför EU/EES-området. Bland länder som inte har sådana avgifter finns Norge, Tyskland, Frankrike och Tjeckien.

chriStine hammonD är från kanada och läser en master i ecosystems, gover- nance and globalization.

– Ja, jag skulle ha kommit till Sverige även om det vore studieavgifter. Det beror på att det enbart finns några få program med den här inriktningen i världen och att det här troligtvis är det bästa. men om avgiften vore skyhög skulle det inte vara möjligt för mig att studera här.

en anmälningsavgift på 1 000 kronor tycker hon kan vara rimligt. Det är en relativt liten summa jämfört med vad det kostar att komma hit och studera.

i kanada kan studieavgiften vara motsvarande 26 000 kronor per termin.

men samtidigt är levnadskostnaderna lägre, tillägger hon.

toUhiDi Shawkat från bangladesh läser en master i internationell och jäm- förande pedagogik. Den främsta orsaken till att hon bestämde sig för Sverige är att det är gratis utbildning här. om studie- avgifter införs tror hon att de studenter som funderar på att åka till Sverige kom- mer att fundera mer på avgifterna och vilka andra alternativ som finns. De kan då komma att välja andra länder att åka

till istället Sverige som alltid ansetts exceptionellt och mer intressant att stu- dera i.

(7)

7

Universitetsnytt 5/2009 TEMA: STUDIEAVGIFTER

”Ingen risk för våra masterprogram”

F

öretagsekonomiska institutionen är den institution vid universitetet som har fl est utländska studenter. Det är framförallt insti- tutionens masterutbildningar som lockar.

Tre fjärdedelar av de cirka 250 studenter som idag är registrerade på fem masterpro- gram har annan nationalitet än svensk – siff- ran inkluderar alltså även EU-medborgare.

Efter en första central gallring vid VHS, hanteras ansökningarna av institutionens antagningskommitté. Kommittén har ett digert arbete, framför allt med att göra en rättvis bedömning av sökande från hela värl- den med betyg och meriter som inte är direkt jämförbara.

Första året masterutbildningarna arran- gerades, 2007, kom cirka 400 skriftliga ansökningar. Sedan ansökningsförfarandet förra året digitaliserades, genom studera.nu, har arbetsbelastningen ökat väsentligt för antagningskommittén, konstaterar Stefan Ekdahl, byrådirektör för masterprogram- men. Med en anmälningsavgift för utom- europeiska studenter på cirka tusen kronor

ning att framtiden för utbildningarna på något sätt skulle vara hotad.

– Andelen sökande från länder inom EU är så pass stor att jag på intet sätt ser mas- terprogrammen som hotade. Jag tror att vi även i framtiden kommer att ha betydligt fl er sökande än det fi nns platser. n

TExT: HENRIK LUNDSTRÖM FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Universitets-

lärarstämma 2009 19 november Aula Magna, Stockholm

Var finns läraren

– i salen eller på skärmen?

Stämma 2009

Universitetslärarstämma 2009:

Var finns läraren

- i salen eller på skärmen?

Välkommen på en dag om universitetslärar- rollen i förändring.

Programmet består av tre teman:

Hur går lärandet till?

1. (Universitetspedagogiskt,

samhälleligt och biologiskt perspektiv) Hur går undervisningen till?

2. (Tekniska möjligheter,

den akademiska seminarieformen och professionsut- bildningens utmaningar )

Vad behöver vi fundera på?

3. (Akademisk hederlig-

het, upphovsrätt och arbetstid)

Medverkande: Madeleine Abrandt-Dahlgren, Peter Bauhn, Annika Ble- kemo, Kåre Bremer, Anneli Carlsson, Elinor Edvardsson Stiwne, Anna Götlind, Martin Ingvar, Klas-Herman Lundgren, Millan Lundgren, Jan- Martin Löwendahl, Staffan Selander, Sverker Sörlin och Ulf Wickbom.

Läs mer om programmet och anmäl dig på

www.sulf.se/stamman. Antalet platser är begränsat.

Arrangör: Sveriges universitetslärarförbund

tror han att söktrycket och därmed arbets- belastningen vid institutionen kommer att minska.

– Väldigt många som söker idag för att det är lätt kommer inte att ansöka om det fi nns en anmälningsavgift.

Stefan Ekdahl tror dock inte att antalet sökande kommer att minska i sådan omfatt-

Höstens Orientation day för utländska studenter lockade rekordmånga.

(8)

8 Universitetsnytt 5/2009 UTBILDNING

Uppföljning Självvärderingar

Platsbesök

Resultat till regeringen Kvalitetspeng Peer review med bedömning

Utformning av bedömningskriterier och viktningsprinciper

utmärkt

god kvalitet godtagbar kvalitet

godkänd indragen examensrätt ej godtagbar

kvalitet/

ifrågasättande

HSV föreslår nytt system för utvärdering

tre kvalitetsindikatorer och tre graderingssteg. Det är huvuddragen i högskoleverkets förslag till ny utbildningsutvärdering.

I

september presenterade Högskolever- ket (HSV) ett förslag till nytt system för utbildningsvärdering. Systemet ska bygga på 2007 års examensordning som i sin tur delvis bygger på europeiska överenskom- melser inom ramen för Bolognaprocessen.

De nya utvärderingarna blir därmed en del av en europeisk kvalitetssyn som innefat- tar begrepp som lärandemål, lärcentrerad undervisningsplanering och ett tydligt stu- dentcentrerat perspektiv.

Utvärderingarna ska vara uppbyggda på tre kvalitetsindikatorer: Lärandemål och examination, Läranderesultat samt Stu- denternas erfarenheter och inflytande. Indi- katorn lärandemål och examination har tre bedömningsgrunder. Den första handlar om överensstämmelsen mellan utbildningens lärandemål och högskoleförordningens exa- mensbeskrivningar, huruvida lärandemålen är formulerade så de är möjliga att exami- nera samt om betygskriterierna är kända i förväg av studenterna.

Utbildningens användbarhet på arbets- marknaden är den andra bedömningsgrun- den. Här bedöms de överförbara (generiska) förmågor som utbildningen ger för att stu- denten ska kunna komma in på arbets- marknaden samt utbildningens samverkan med arbetsmarknaden. Under den tredje bedömningsgrunden – samlade lärarresur- ser – bedöms lärarnas kompetens avseende vetenskaplighet och högskolepedagogisk kompetens. Till detta knyts den tid som är direkt avsatt för utbildningen.

Indikator två – läranderesultat – ska inne- hålla granskningar av studenternas själv- ständiga arbeten.

Den tredje indikatorn fokuserar på stu- denters erfarenheter och inflytande. Flera länder använder sig redan av sådana enkä- ter och HSV föreslår att någon utländsk modell ska anpassas för svenska förhållan- den. Alumnenkäter ska även användas för att ta reda på studenters erfarenheter.

Gradering i tre steg

Högskoleverket föreslår en graderad be- dömning av utbildningarna med tre steg:

Utmärkt god kvalitet, Godtagbar kvalitet och Ej godtagbar kvalitet. En utbildning

som får omdömet Ej godtagbar kvalitet bör få sitt examenstillstånd ifrågasatt och eventuellt återkallat, enligt HSV. Metoden för examensrättsprövningar omnämns där- emot inte i regeringsuppdraget. HSV kom- mer dock att se över dessa så att de i fram- tiden bygger på samma logik och därmed ansluter till de nya utbildningsutvärdering- arna.

För att förenkla och kvalitetssäkra arbetet med utvärderingsprocessen ska HSV vidare utveckla ett webbaserat utvärderingsstöd som lärosäten ska använda för att skicka in självvärderingar och annan dokumentation.

Det är i grunden rätt tänkt med en sam- manhållen kedja mellan lärandemål, exa- mination och bedömning, säger universi- tetets prorektor Lena Gerholm som anser att universitetet är väl rustat att möta det nya utvecklingssystemet genom att tidigt ha infört Bolognamodellen.

– Men det blir rivstart redan 1 januari 2010. Den som vill förbereda sig bör se över

lärandemålen så att dessa täcks av högsko- leförordningens examensbeskrivningar. Ett tips är att också överväga att föra in inslag i utbildningen som fokuserar på samverkan med arbetsmarknaden. Men mycket arbete återstår till exempel med att utröna indika- torer på kvalitet i de självständiga arbetena, säger hon. n

TExT: PER LARSSON FIGUR: HSV

Förslaget till ny utvärderingsprocess.

Håll dig uppdaterad!

På måndagar går ett utskick ut med aktuella notiser från universitetets

webbplats.

Kontakta redaktionen på info@su.se om du vill ha utskicket.

(9)

9

Universitetsnytt 5/2009 UTBILDNING

Inget generellt förbud mot niqab i lärarutbildningen

F

rågan om studenter ska tillåtas bära den heltäckande klädseln niqab i lärarutbild- ningen har diskuterats aktivt den senaste tiden. Stockholms universitet har gjort bedömningen att universitetet inte generellt kan förbjuda bärande av niqab i lärarutbild- ningen.

Universitetet ska bereda alla personer lik- värdiga möjligheter till utbildning, och dis-

kriminering får inte förekomma, men att bära niqab kan skapa svårigheter i vissa moment. Till exempel kan det medföra svå- righeter i samband med examination, efter- som studenterna måste kunna identifieras.

Det gäller alla utbildningar och är i sig inget olösligt problem.

När det gäller lärarutbildningen kan pro- blem också uppstå i samband med examina- tioner och kommunikativt samspel med ele- ver under den verksamhetsförlagda utbild- ningen, VFU:n. Därför är det nödvändigt att studenter som börjar på lärarutbildningen får information om när bärandet av niqab kan utgöra hinder för att exempelvis uppnå vissa kursmål och krav. Utbildningen ska också innehålla bearbetning och proble- matisering av all form av klädsel och kon- sekvenser kopplat till värdegrund, lagstift- ning kring likabehandling och förebilds- skapande. Riktlinjer för detta togs fram i en utredning som gjordes 2007 vid dåvarande Lärarhögskolan.

– Hittills har det handlat om samman- lagt två studenter hos oss, men frågan är förstås principiellt viktig, säger Anders Gus-

tavsson som är ordförande i Lärarutbild- ningsnämnden och vice rektor vid Stock- holms universitet.

Diskussionen om heltäckande klädsel i lärarutbildningen ställs på sin spets i och med att lärarstudenterna gör verksamhetsförlagd utbildning ute i skolverksamheter. Verksam- heten ställs då inför att acceptera eller inte acceptera en students bärande av niqab.

Lärarnas riksförbund och Lärarförbun- det har gått ut och önskat ett gemensamt regelverk på området. Utbildningsminis- ter Jan Björklund tydliggjorde i sitt svar att frågan måste lösas genom befogenheter till chefer, rektorer och lärare i skolväsendet att fatta beslut.

– Vi följer utvecklingen på området och funderar över om det finns anledning att ytterligare tydliggöra de riktlinjer vi redan har, säger Anders Gustavsson.

Förvaltningschefen vid Stockholms uni- versitet har nu givit Studentavdelningen i uppdrag att titta närmare på frågan. n

TExT: CECILIA PARKERT FOTO: STEVE EWANS/FLICKR

Fler sökande till universitetet inför våren

Ansökningarna till Lärarprogrammet har ökat med nästan 900 personer jämfört med för ett år sedan. 3 154 sökte, i jämfö- relse med 2 291 inför vårterminen 2009; en ökning med 38 procent.

De mest sökta kurserna vid Stockholms universitet är: Företagsekonomi I (1 845

sökande), Psykologi I (1 840), Kriminologi I (1 457), Juridisk introduktionskurs (1 077), Internationella relationer I (1 019), National- ekonomi I (965) och Engelska I (929). n

TExT: MARIA ERLANDSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

V

erket för högskoleservice (VHS) har sam- manställt statistiken över webbanmälning- arna till landets lärosäten. Stockholms uni- versitet har, i jämförelse med inför våren 2009, ökat antalet ansökningar med 13 pro- cent och befäster därmed ställningen som Sveriges mest sökta lärosäte.

– Trenden med ett högre söktryck till Stockholms universitet fortsätter. Vi har också ökat vårt utbud av kurser och pro- gram sedan förra våren, säger Peter Wret- ling, avdelningsdirektör vid universitetets antagningsenhet.

67 procent av dem som anmälde intresse för att läsa vid Stockholms universitet hade universitetet som sitt förstahandsval. De mest sökta programmen vid universitetet är Juristprogrammet med 3 599 sökande, varav 1 412 i första hand; Socionompro- grammet med 3 081 sökande, varav 958 i första hand; Civilekonomprogrammet med 2 944, varav 1 258 i första hand samt Psy- kologprogrammet med 2 281 sökande, 751 i första hand.

Omdiskuterat klädesplagg.

13 procent fler sökte till våren 2010 än till förra vårterminen.

(10)

10 Universitetsnytt 5/2009 UTBILDNING

Nystart för ekonomalumner

bli din egen vinnare! Det var temat för kvällen vid Företagsekonomiska institutionens homecoming Day den 1 oktober.

N

ärmare ett hundratal alumner och nuva- rande studenter hade samlats tillsammans med medarbetare vid Företagsekonomiska institutionen för en kväll med mingel, mid- dag och en inspirerande föreläsning med kartläsaren, coachen och livsnjutaren Tina Thörner.

Kvällen inleddes med ett välkomnande från Marina Mourad som nyligen tagit över som ansvarig för institutionens alumnnät- verk. Marina presenterade den nysatsning som nu görs på alumnföreningen och visade även upp den relanserade webbplatsen för föreningen. Därefter tog Tina Thörner vid.

Under en knapp timme fängslade hon publi- ken med en föreläsning om att våga tro på sig själv, att nå toppen och bli en vinnare.

Tina gav många levande exempel och lik- nelser från sin egen vardag och publiken fick insikt i att små saker kan göra stor skillnad.

Likaså belyste Tina vikten av uppmuntran och att ha en positiv grundinställning.

Kvällen fortsatte med en buffé på temat skördefest. Under middagen bjöds det även på musik, tal och spontana uppträdanden.

Nya kontakter knöts under kvällen samti- digt med återseenden med tidigare studie- kamrater, lärare och andra medarbetare inom institutionen.

– Det var roligt att se att alumnerna upp- skattar att återknyta kontakten med varan- dra och institutionen, säger Marina Mou- rad, ansvarig för alumnnätverket. Det blev en mycket lyckad och uppskattad kväll!

Homecoming Day var det andra evene- manget på kort tid som arrangerades för institutionens tidigare studenter efter några år av mindre aktivitet inom alumnnätverket.

Företagsekonomiska institutionen satsar nu på att öka engagemanget inom föreningen och fler aktiviteter följer framöver. Bland annat har nyhetsbrevet ”Alumni-news” star- tats med fortlöpande information om aktu- ella händelser vid institutionen och inbjud- ningar till olika evenemang. Därtill har även ett antal samarbeten initierats mellan Ekonomernas Karriärcenter och enskilda alumner, exempelvis för rekrytering till praktikplatser och extrajobb.

– Det är viktigt att hålla kontakten med alumnerna eftersom de är våra ambassadö- rer ute i arbetslivet. De kan ge oss värdefull feedback om hur våra utbildningar uppfat- tas i näringslivet/organisationer, med andra ord de levandegör vårt varumärke. Dess- utom vill vi hålla kontakten med alum- nerna då de kan vidareutbilda sig genom oss, exempelvis genom vårt EMBA-pro-

u www.konf.su.se/gender2009

Alumngrupper vid universitetet

V

id Stockholms universitet finns i dag cirka 3 500 alumner varav de flesta är medlem- mar i någon av de 27 olika ämnesgrupper som finns etablerade. Institutionen för soci- alt arbete-Socialhögskolan, Institutionen för biologisk grundutbildning samt Före- tagsekonomiska institutionen är några av de grupper som varit mest aktiva under året.

Universitetet har en central alumn- koordinator, Philip Malmgren (se bilden sidan 11) vid Kommunikationsenheten, som kan hjälpa till att starta alumngrup- per samt ge förslag på verksamhet.

– Det är enkelt att starta en ny ämnes-

• Kontakta Stockholms universitets alumn- koordinator Philip Malmgren och meddela att en ny alumngrupp är på gång att bildas.

• Bestäm kriterier för medlemskap.

• Bestämt hur alumngruppen ska organiseras.

• Utse en alumngruppsansvarig vid institutionen.

• Bestäm hur nätverket ska marknadsföras till en början.

• Bestäm vilken typ av information som ska spridas till alumnerna, i vilken form, hur ofta och vem som ansvarar för att det sker.

• Gör en (enkel) verksamhetsplan.

gram eller uppdragsutbildning för företag.

Alumnföreningen är också en utmärkt platt- form för att nätverka, alumnerna sinsemel- lan, exempelvis när det gäller arbete och för- medla kontakter av olika slag, säger Marina Mourad. n

TExT OCH FOTO: KATARINA CARLéN u www.fek.su.se/sv/Alumnis

grupp inom Stockholms universitets alumnnätverk men det finns några saker som behöver diskuteras innan gruppen etableras. Framför allt ska en ansvarig alumnkoordinator vid institutionen utses, sedan är det förstås bra om man har idéer kring medlemskap, verksamhet och mark- nadsföring, säger Philip Malmgren.

Vill du veta mer om alumnnätverket kan du gå in på alumnportalen, www.

su.se/alumn, eller kontakta Philip Malm- gren på info@alumn.su.se eller telefon 08-16 4663.

Tina Thörner talade om hur man når toppen.

Checklista för uppstart av alumnverksamhet

(11)

11

Universitetsnytt 5/2009 UTBILDNING

u www.konf.su.se/gender2009

Alumnkonferens vid universitetet

V

arje år hålls en konferens med fokus på alumnverksamhet för samtliga lärosäten i Sverige. Syftet med konferensen är att främja erfarenhetsutbyte och nätverkande samt att ge inspiration för att utveckla alumnverk- samheten. Den 8–9 oktober arrangerades denna konferens vid Stockholms universi- tet i samverkan med KTH, KI och Söder- törns högskola. Ett femtiotal personer från landets olika lärosäten deltog och dessutom fanns tre utställare på plats. Konferensen tog upp frågor som strategi och segmente- ring för alumnverksamhet, samarbetsfor- mer mellan lärosäten samt hur man kan lyfta fram goda exempel på samverkan och internationell alumnverksamhet.

Alumnkonferensen inleddes med att uni- versitetets rektor Kåre Bremer hälsade delta- garna välkomna. Sedan talade Anders Par- ment vid Företagsekonomiska institutionen kring hur man arbetar med målgrupper.

En annan programpunkt, ”Retorik räddar

mingelstunden”, fokuserade på kommuni- kation och följdes upp med just mingel och middag. Dag två ägnades främst åt grupp- diskussioner kring frågor om fundraising, sociala medier, internationella alumner och interna processer.

– Konferensen blev ett lyckat möte där alumnkoordinatorer från lärosäten runtom i landet fick en chans att lära känna varand- ra bättre och diskutera gemensamma frå- gor, säger alumnkoordinator Philip Malm- gren (bilden) vid Kommunikationsenheten och den som ansvarade för arrangemanget från universitetets sida.

Utifrån de diskussioner och erfarenheter som utbyttes går det, enligt Philip Malm- gren, att dra slutsatsen att även om alumn- verksamheten vid landets lärosäten kom- mit olika långt och arbetar efter lite olika förutsättningar, så står vi inför liknande utmaningar och möjligheter. Utvecklingen på kommunikationsområdet går dessutom

fort, nya kanaler och sociala forum ställer krav på ett engagerat koordinatorskap vid lärosätena.

– Sammantaget var alumnkonferensen ett tillfälle till reflektion, diskussion och inte minst kontaktskapande som förhoppnings- vis kan driva på alumnarbetet ytterligare, säger Philip Malmgren.

Nästa års konferens ordnas vid Örebro universitet. n

TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Paul lär elever att se skönheten i matteproblem

M

ånga anser att nivån på matematikkun- skaperna i viss mån avgör hur framgångs- rika vi blir som nation. Men hur väcker man en tonårings intresse för matematik?

– Ja, inte genom att tala om hur viktig matematik är. Då bara gäspar eleven. Istället måste man göra matte kul. Presentera intel- lektuella utmaningar.

Det gör Paul Vaderlind. Han är lärare och forskare vid Matematiska institutio- nen. Kanske kan man också se honom som ambassadör för matematikämnet i Stock-

holms grund- och gymnasieskolor. En dag i veckan tillbringar han vid Danderyds mate- matikgymnasium. Därutöver reser han runt bland Stockholms skolor och försöker sprida entusiasm bland lärare och elever.

– Jag försöker fånga eleverna genom att inte diskutera matematik utan genom att resonera kring problemlösningar. På så sätt kan man lära ungdomar att tänka. Man kan också få eleverna att se skönheten i ett mate- matiskt problem.

Paul och de andra lärarna vid Matema- tiska institutionen ser det som en del av tredje uppgiften att besöka grund- och gym- nasieskolor. Mellan fem och tio besök per lärare och år blir det. Men tyvärr är det alltid samma lärare som ringer och ber Paul eller någon av hans kollegor att komma.

Paul skulle vilja nå även de skolor som inte ringer. Det är där han behövs bäst. För år efter år klagar företrädare för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar över att matematikkunskaperna bland studenterna sjunker. Det håller Paul med om. Han ser också hur ämneskunskaperna och intresset för att fortbilda sig sjunker bland lärarna.

Mest aktiv är Paul vid Danderyds gymna- sium, där han sedan 15 år tillbaka går som

barn i huset. Där är alla elever mattebegåv- ningar och det ät lätt att entusiasmera. Även om det finns enstaka matematikklasser vid andra skolor är Danderyd landets enda gym- nasium med ett matematikprogram. Det tycker Paul inte är tillräckligt.

– Det finns massor av mattebegåvningar i landet. Vi är inte sämre rustade än Kina eller Ryssland. Problemet är att vi inte tar hand om våra talanger.

Samtliga elever från Danderyds gymna- sium går vidare till högre utbildning, inte nödvändigtvis i matematik, och var tredje doktorerar. Men även bland doktoranderna i matematik finns samma problem: systemet förmår inte ta hand om dem och ordna jobb i akademin.

I vilken ålder är det mest lämpligt att väcka matematikintresset?

– 10-12-årsåldern är lämpligt. Flickorna kan vara tidigare men tappar inte sällan intresset för matematik i tonåren. Men har man lyckats fånga intresset tidigt så sitter det kvar. Alla ska inte bli matematiker, men alla ska tycka att det är kul med matte. n

TExT: THOMAS HELDMARK FOTO: PRIVAT

Checklista för uppstart av alumnverksamhet

(12)

12 Universitetsnytt 5/2009 FORSKNING

Från EU-forskning till globala aktörer

Jonas tallberg har intervjuat regeringschefer om hur

eU-ordförandeskapet fungerar. nu har han bytt spår och forskar om internationella och icke-statliga organisationer.

S

tatsvetarprofessorn Jonas Tallberg är tro- ligen den svenske forskare som vet mest om hur ett ordförandeskap i EU fungerar. Han ansvarade för en antologi om det svenska ordförandeskapet 2001 och har även skri- vit en monografi om ordförandeskapens inflytande i EU-förhandlingar i allmänhet.

Som en fortsättning på denna forskning fick han anslag för ett projekt om förhandlings- makt i Europeiska rådet, EU:s toppmöten, där han intervjuade dåvarande och tidigare statsministrar, regeringschefer, utrikesmi- nistrar och topptjänstemän i EU om deras erfarenheter. Det blev trettiotalet intervjuer med namn som John Major, Felipe Gon- zález, Javier Solana, Jacques Delors, Wim Kok och Göran Persson. När resultaten var färdiga fick de stor internationell uppmärk- samhet.

Men från att ha ägnat sig åt EU har Jonas Tallberg de senaste åren vidgat sitt forsk- ningsfokus. Nu studerar han internationella organisationer i allmänhet och framför allt den växande rollen för transnationella aktö- rer, som NGO:s, sociala rörelser och mul- tinationella företag, i globalt beslutsfat- tande.

Under 2007 låg Jonas Tallberg bakom ansökningar som drog in två stora forsk- ningsanslag till Stockholms universitet. Ett var via Europeiska Forskningsrådets (ERC:s) första utlysning av ”Starting Independent Researcher Grant” för forskning om effek- tivitet och legitimitet i internationella orga- nisationer under fem års tid (Transaccess).

Tillsammans med statsvetare i Lund fick även en grupp forskare vid Statsvetenskap- liga institutionen i Stockholm ett program- anslag från Riksbankens Jubileumsfond för forskning om demokrati bortom national- staten (Transdemos). Programmet ska pågå i sex år.

Inom Transaccess ligger fokus på att stu- dera hur, varför och med vilka konsekven- ser som vissa internationella organisatio- ner öppnat upp sig för transnationella aktö- rer, medan andra inte gjort det. FN:s mil- jöprogram UNEP och Världsbanken tillhör de organisationer som är mest öppna för

samarbete. Nato och Internationella valu- tafonden, IMF, är extremer åt andra hållet, där möjligheterna till deltagande och infly- tande för transnationella aktörer är ytterst begränsade.

Inom ramen för Transdemos studerar man om och hur internationella organisatio- ner kan göras mer demokratiska. Bakgrun- den är bilden att internationella organisatio- ner lider av ”demokratiska underskott”när allt fler beslut som nu fattas på internationell nivå, utan att demokratiska mekanismer som deltagande och ansvarsutkrävande har följt med. Särskilt undersöker forskarna om ett ökat deltagande av transnationella aktö- rer i beslutsfattandet skulle kunna bidra till en demokratisering av internationella orga- nisationer.

Stor forskningsmiljö

Eftersom den forskning som finansieras via de två olika stöden går in i varandra har man skapat en gemensam forskningsmiljö kring dessa frågor. I Stockholm deltar tolv forskare och i Lund åtta. Nyligen har tre nya doktorander och två postdocs anställts inom forskningsmiljön, alla rekryterade i internationell konkurrens. I forskningsmil- jöns internationella nätverk ingår forskare

vid bland annat London School of Econo- mics, Princeton samt universiteten i Bremen och Berlin.

De forskningsområden vi studerar står högt på den internationella forskningsdag- ordningen, säger Jonas Tallberg.

– Vi är inte de enda som studerar dessa frågor, men vill vara de mest systematiska och nydanande. Med en så stor och ung fors- kargrupp har vi goda förutsättningar.

Men Jonas Tallberg har inte släppt EU- forskningen helt. Förra året utsågs han till ordförande på en treårsperiod för det demo- kratiråd som Studieförbundet näringsliv och samhället (SNS) har. Under denna period fokuserar rådet på EU-forskning. I våras kom det första årets rapport som handlade om hur EU påverkats av östutvidgningen.

Nästa år blir det en rapport om ”europeise- ringen” av Sverige, till vilken även kollegan Åsa Vifell vid Statsvetenskapliga institutio- nen bidrar. Det har då gått 15 år sedan Sve- rige blev medlem i EU. Rådets avsikt är att kartlägga EU-medlemskapets politiska kon- sekvenser i form av effekter på statsskick, förvaltning, partipolitik och välfärdspoli- tik i Sverige. n

TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO / MÅ

Jonas Tallberg behåller kopplingen till EU-forskningen genom SNS Demokratiråd.

(13)

13

Universitetsnytt 5/2009 FORSKNING

Forskare aktiva i EU-ordförandeskapet

Flera forskare vid universitetet är på olika sätt engagerade som experter under det svenska ordförandeskapet.

S

edan den 1 juli och året ut är Sverige ord- förande i EU. Det innebär bland annat att den svenska regeringen leder arbetet i EU:s ministerråd och företräder EU som organi- sation internationellt i olika frågor. Dess- utom ordnas cirka 90 EU-möten i Sverige.

Flera forskare vid Stockholms universitet är engagerade som experter vid mötena under det svenska ordförandeskapet.

Stockholm Centre for commercial law deltar, tillsammans med Justitiedeparte- mentet, i planeringen av en konferens som berör frågan om en eventuell European contract law. Professor Jan Kleineman är moderator för den första dagen och gör även själv ett inlägg för den svenska delegationen.

Ett annat område det hålls flera möten på hög nivå inom är IT, kommunikation och information. Ett toppmöte äger rum i Visby 9–10 november. Bland dem som har en framträdande roll vid detta möte finns Jan Rosén, professor i civilrätt och medlem av regeringens IT-råd.

Karin Wallin-Norman som disputerade i juridik i våras biträder på uppdrag från Jus- titiedepartementet ordförandeskapet med EU-samordning inför och vid en interna- tionell diplomatkonferens inom UNIDROIT (Internationella institutet för privaträtts- unifikation). Hon är vice ordförande vid de möten och den skriftväxling som pågått sedan i somras. En annan jurist som enga- gerats är doktoranden Johan Axhamn som är ämnessakkunnig vid Justitiedepartemen- tet under ordförandeskapet. Inom ramen för de pågående ACTA-förhandlingarna (Anti- Counterfeiting Trade Agreement) mellan bland andra EU, USA och Japan, som syftar till att minska piratkopiering och upphovs- rättsintrång, är Johan Axhamn för Sveriges del ansvarig för de delar som rör upphovs- rättsintrång över Internet.

Underlag till klimatförhandlingar

Även forskare inom andra områden än juri- diken är engagerade i olika expertroller. I våras fick klimatprofessorerna Örjan Gus- tafsson och Henning Rodhe, tillsammans med en kollega i Lund, uppdrag från Mil- jödepartementet att skriva ett vetenskap- ligt underlag om utsläppen av sotpartiklar

(black carbon). Underlaget skulle användas i mötena i en av EU:s expertgrupper för att ta fram EU:s ståndpunkt i kommande kli- matförhandlingar.

Svante Bodin vid Miljödepartementet, som är ordförande i gruppen och som även var ordförande i gruppen i våras under det tjeckiska ordförandeskapet, säger att veten- skapliga underlag som detta är oerhört vik- tiga. Men även om uppgifterna om sotpar- tiklar i vissa avseenden var väldokumente- rade så var det svårt att föra in diskussionen om hur dessa utsläpp ska kunna begränsas i den legala struktur som finns inom klimat- konventionen (UNFCCC)och dess Kyotopro- tokoll, fortsätter han.

Dokumentet fyllde en viktig funktion inom den diskussion som då pågick. Men även om denna typ av dokument sedan inte finns med i de fortsatta diskussio- nerna så kan de användas som bakgrund åt svenska förhandlare – inte minst för att kunna ”syna” om andras argument bygger på korrekt vetenskaplig grund, säger Svante Bodin.”

Flera forskare vid Stockholm Resilience Centre ansvarade för att ta fram ett veten- skapligt underlag till ett högnivåmöte i Strömstad för miljöministrarna i början av september och var engagerade i ett veten- skapligt förmöte. De var också inblandade i arbetet med att utveckla och genomföra ett seminarium om havets ekosystemtjänster i Naturvårdsverkets regi. Dessutom ingick Lisen Schultz i den svenska delegationen vid ett globalt möte vid FN:s miljörgan UNEP i Nairobi angående inrättandet av en veten- skaplig panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster motsvarande FN:s kli- matpanel. n

TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Höstens öppna föreläsningar om EU

Sedan 30 år tillbaka ger Stockholms uni- versitet öppna föreläsningar där forskning presenteras i populärvetenskaplig form.

Höstens serie med föreläsningar går under rubriken ”Sverige, Europa, Världen – om EU i vardag och toppolitik” och består av sju föreläsningar på tisdagskvällar i Södra huset, Hörsal 2, klockan 18-19.30. Hittills har föreläsningarna bland annat handlat om EU:s politik och hur krishanteringen fung- erar, om Sverige och euron samt EU som fredsprojekt. De föreläsningar som återstår handlar om jämställdhet (10 november) och säkerhetspolitik (17 november).

www.su.se/oppnaforelasningar

Det svenska EU-ordförandeskapet har engagerat forskare inom bland annat juri- dik och på klimatområdet.

(14)

14 Universitetsnytt 5/2009 FORSKNING

Sandstubbar och progg på Forskardagarna

Elinor Ostrom vid Stockholm

Resilience Centre får ekonomipriset

K

ungliga Vetenskapsakademien har beslu- tat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekono- misk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 till Elinor Ostrom, Indiana Univer- sity, ”för hennes analys av ekonomisk orga- nisering, särskilt samfälligheter” och Oli- ver E Williamson, University of Califor- nia, ”för hans analys av ekonomisk organi- sering, särskilt företagets gränser”. Elinor Ostrom blir därmed den första kvinnan som får ekonomipriset.

Hon har i sin forskning visat hur gemen- samma tillgångar kan förvaltas framgångs- rikt av föreningar av brukare. Baserat på ett stort antal studier av gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter finner Ostrom att resulta- ten ofta är bättre än vad gängse teori för- utspår. För att hantera konflikter har bru- karna utvecklat sofistikerade mekanismer för beslutsfattande och efterlevnad av regler, och Ostrom visar vad som utmärker fram- gångsrika brukarföreningar.

Ellinor Ostrom ingår i styrelsen för Stock- holm Resilience Centre vid Stockholms uni- versitet. Detta är det enda internationella styrelseuppdrag hon har av denna karak- tär. Elinor Ostrom medverkar regelbundet i forskningen och undervisningen vid cen- tret.

Andreas Duit, statsvetare vid Stockholms

universitet, var 2004 verksam som gästfors- kare vid The Workshop for Policy Analysis and Political Theory vid Indiana University där Elinor Ostrom är forskningsledare.

– The Workshop är en fantastisk forsk- ningsmiljö som samlar framstående fors- kare i olika discipliner från hela världen. Eli- nor Ostrom är en ständigt intresserad och initierad deltagare i debatter och seminarier och har också ett starkt engagemang i miljö- och utvecklingsfrågor, säger Andreas Duit från Seattle där han idag är gästforskare.

Ekonomipriset till Elinor Ostrom är högst välförtjänt men också banbrytande på flera sätt, enligt honom.

– Att Ostrom, som är professor i stats- vetenskap och inte ekonomi, tilldelas priset är en tydlig indikation på en allt starkare förståelse av att marknader och samhälle är långt mer sammanlänkande än vad som tidi- gare antagits. n

TExT: PER LARSSON FOTO: J. LOKRANTz/AzOTE

D

en 7–8 oktober var det dags för årets upplaga av Forskardagarna. Det var elfte året som Stockholms universitet bjöd in all- mänheten till populärvetenskapliga före- läsningar av forskare som disputerat det senaste året. Som vanligt var det ett brett spektrum av ämnen som avhandlades, allt- ifrån kollektiva självmord över progg till fiskarten sandstubbe och hur diamanter kan förbättra cancerbehandling. Totalt var det närmare 60 forskare som höll föredrag.

Totalt besökte cirka 3 000 personer Forskar- dagarna, de flesta av dem var gymnasielever från cirka 36 skolor.

Liksom tidigare år kunde gymnasieklas- serna även besöka flera institutioner för att

få inblick i hur det är att studera där. Bland de institutioner som erbjöd studiebesök var Psykologiska institutionen, Institutionen för tillämpad miljövetenskap samt Institu- tionen för naturgeografi och kvartärgeologi där besökarna bland annat gjorde ett studie- besök i islabbet.

Nytt för i år var att arrangemanget flyttat från Aula Magna till Södra huset. En annan nyhet var att det nu även hölls föreläsningar om hur det är att studera vid Stockholms universitet och att det gick att chatta om utbildning med studievägledare via univer- sitetets webbplats.

Som vanligt, faktiskt, är vi mycket nöjda med evenemanget, säger årets projektledare

Jonas Åblad.

– Flytten till Södra huset var enbart posi- tiv. Besökarna kom närmare verksamhe- ten och fick möta studenternas och fors- karnas vardag vid Stockholms universitet.

Många elever uppskattade det. Den andra nyheten, föreläsningarna om hur det är att plugga, visade sig vara bland de mest popu- lära inslagen. Inga andra lokaler fylldes så snabbt inför föreläsningarna. n

TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Elinor Ostrom vid en föreläsning i Stockholm.

(15)

15

Universitetsnytt 5/2009 FORSKNING

PariSa haShemi, vallentuna gymnasium, tyckte föredragen var intressanta.

– Jag har fått inblick i hur universitetet fungerar och då kan jag förbereda mig bättre.

gena reShetnikov, nt-gymnasiet i Jakobsberg, lyssnade på föreläsningar om immunförsvaret och om istiden.

– Det är många nya saker jag fått veta här.

robert ÖSterman, Samgymnasiet i Jakobsberg, lyssnade bland annat på föreläsningar om koagula- tion och filmcensur.

– Jag tycker det har varit bra. men kanske borde man ha kunnat få mer information om olika ämnen vid utbildningsinformationen.

Bioteknikföretag mötte forskare och studenter

I

samband med Forskardagarnas första dag den 7 oktober anordnades Stockholm University’s Biotech Link 09 i Geovetenska- pens hus. Här kunde läkemedels- och bio- teknikföretag träffa forskare och studenter inom naturvetenskap vid universitetet. Till skillnad från de flesta andra mässor var det inte företagen som presenterade sig själva.

Istället stod forskargrupper och studenter som sökte examensjobb vid ståbord och posters som företagsrepresentanterna fick gå runt till.

Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi hade fyra montrar där man bland annat presenterade forskning om bio- markörer för stress och individuell strål- känslighet samt om resistenta bakterier. Stu- denten Sara Skiöld var en av dem som stod i

tur” med forskare och företrädare för läke- medelsföretag. Och efter debatten blev det mingel igen.

Moa Waara, masterstudent i analytisk kemi, var en av de studenter inom kemi och biologi som tog chansen att möta företag i jakten på examensarbete. Hon hade förbe- rett sig noga och hade cv med sig och samta- lade med flera företagsrepresentanter. ”Har du ett kort?” och ”Är det dig man ska höra av sig till?” var återkommande fraser när hon mötte potentiella arbetsgivare.

– Arrangemanget var väldigt givande, det var en unik chans att få träffa representanter från ens potentiella framtida arbetsgivare.

Jag hoppas att det blir fler sådana här träf- far i framtiden och jag skulle uppmana alla berörda studenter att gå dit. Sen hänger det ju också på att man förbereder sig och tänker igenom hur man bäst presenterar sig själv på kort tid, säger Moa Waara efteråt.

Johanna Pettersson vid Institutionen för biologisk grundutbildning var också ute efter ett examensjobb, och tyckte det här var ett bra initiativ.

– Sådana här tillställningar behövs det mer av, enligt henne.

Ungefär 80 personer deltog i arrange- manget.

– Vi har sett i utvärderingarna att fram- för allt företagsrepresentanterna var nöjda med formen och tyckte det var ett bra ini- tiativ. För att förbättra oss tänker vi i fram- tiden nischa oss ännu mer genom att jobba med ett mindre antal institutioner och på så sätt enklare kunna matcha med rätt före- tagsrepresentant, säger en av arrangörerna, Maria Ljunggren vid Näringslivssektionen vid universtietet. n

TExT OCH FOTO: PER LARSSON

montern om biomarkörer. För henne var det första gången på en sådan här mässa:

– Det är en jättebra idé att företagen får inblick i vad vi forskar om, sade hon.

Några bord bort stod Hans Adolfsson, professor i organisk kemi, och talade om sin forskning om nya metoder för framtag- ning av läkemedel baserade på katalys med en representant för GE Health. Och ytter- ligare en bit bort svarade Sven Hovmöller, professor i strukturkemi, på frågor från Astras representant om att en ny metod för att samla in tredimensionella bilder även fungerar på membranproteiner.

Efter en timme med kontaktskapande vid borden var det dags för paneldebatt under rubriken ”Hur kan samverkan förbättras i Stockholmsregionen – incitament och kul-

Gymnasielever om Forskardagarna:

Moa Waara var en av studenterna som sökte examensarbete.

References

Related documents

Anna Owenius Rutgersson, professor i meteorologi, tel: 018-471 2523, 070- 167 90 44, e-post: Anna.Rutgersson@met.uu.se. Conny Larsson, universitetslektor i meteorologi, tel: 018-471

18.. b) Rekrytering och urval 19.. b) Rekrytering och urval 20.. b) Rekrytering och urval 21.. c) Arbetsförhållanden och social trygghet 22.. c) Arbetsförhållanden och

Forskare III förmedlar liknande tankegångar då hen talar om publiceringsstrategiska möten för unga forskare, där man skulle kunna intervjua framstående forskare, diskutera kring

Stora Salen, Handelshögskolan i Stockholm, Holländargatan 32 Mer info: Forskare tittar på film. I panelen: lars Strannegård (SSe), Josefin Wangel (KtH) och lars-Gunnar

Det faktum att hela 62 procent av respondenterna säger att svenska forskare borde byta arbetsplats oftare eller åtminstone lika ofta som idag indikerar att även forskarna själva

För att förstå motivationen med att representera sig själv tar jag hjälp av sociologi- och antropologiforskaren Erving Goffman (1922 – 1982) som framförallt inriktade sin

För de brittiska lärosätena gäller att 16.8 procent av de publikationer där forskare från ett brittiskt lärosäte har en ledande roll har klassificerats som excellenta

”Grönländarna” är dock en sådan bok. Bakgrunden är att kolonisationen av Grönland avbryts då en något kallare period inträffar. Det rudimentära samhällsbygget med ett