G r a n k u l l a s t a d
L ä r o p l a n f ö r d e n g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g e n p å s v e n s k a
i G r a n k u l l a
Innehåll
1 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall anordnas ...1
1.1 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen i Grankulla... 1
1.2 Verksamhetsidé... 2
1.3 Allmänna mål för fostran och utbildning... 2
2 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall genomföras ...3
2.1 Synen på kunskap och lärande... 3
2.2 Den pedagogiska miljön ... 3
2.3 Verksamhetskultur... 4
2.4 Arbetsmetoder ... 5
3 Språkprogrammet i den grundläggande utbildningen...6
4 Allmänt stöd för studierna ...7
4.1 Samarbete mellan hem och skola ... 7
4.2 Stödåtgärder ... 8
4.3 Specialundervisning på deltid... 8
4.4 Undervisning av elever som tagits in eller överförts till specialundervisning... 9
4.5 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas... 10
4.6 Stödundervisning... 11
4.7 Elevvård... 12
5 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper ...15
5.1 Samer ... 15
5.2 Romer ... 15
5.3 Elever med teckenspråk som modersmål ... 15
5.4 Elever med invandrarbakgrund... 15
6 Klubbverksamhet...16
7 Bedömningskriterier ...17
7.1 Allmänna principer för elevbedömning... 17
7.1.1 Läsårsbetyg...19
7.1.2 Slutbedömning...19
7.2 Bedömning av elev i behov av särskilt stöd ... 20
7.2.1 Tillrättalagd undervisning inom allmänundervisningen ...20
7.2.2 Elever överförda till specialundervisning ...20
7.3 Bedömning av uppförande... 21
7.3.1 Riktlinjer för vitsord i uppförande i åk 1-6...21
7.3.2 Riktlinjer för vitsord i uppförande i åk 7-9...23
8 IT-strategi ...25
8.1 Allmänt ... 25
8.2 IT i undervisningen ... 25
8.3 Åtgärder ... 26
9 Utvärdering och fortgående utveckling av verksamheten ...27
10 Timfördelningen inom den grundläggande utbildningen ...28
1 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall anordnas
1.1 Värdegrunden för den grundläggande utbildningen i Grankulla
Den grundläggande utbildningen i Grankulla betonar en finlandssvensk identitet där vi vill befästa traditioner, undervisa med lokal förankring, bejaka vår särart och ge trygghet. Skolan stöder elevernas delaktighet i det finländska samhället.
Vi lever i en nordisk gemenskap, där jämlikhet, respekt för demokratin och omsorg om individen är framträdande drag. Därför fäster vikt vid en europeisk bildning med ett humanistiskt synsätt och kritiskt tänkande. Vi tar även ansvar för framtiden och betonar vikten av global rättvisa.
I skolorna främjas social gemenskap, samarbete, ansvarskänsla och re- spekt för individens friheter och rättigheter. Grankullas och Esbos lokala särdrag beaktas liksom det som är kännetecknande för nationen Finland.
Tolerans och förståelse för andra människor och kulturer betonas och den ökade kulturella mångfalden i vårt land synliggörs.
I all undervisning strävar skolan efter att stärka elevens självkänsla och att uppmuntra eleverna till att visa empati och tolerans. Eleverna sporras till sunda levnadsvanor och till att kunna ta ansvar för sina egna handlingar.
Jämställdheten mellan könen främjas genom att ge flickor och pojkar fär- digheter att med lika rättigheter och skyldigheter verka i samhället och i arbets- samt familjelivet. En hållbar utveckling betonas och eleverna uppmuntras till ett livslångt lärande. I undervisningen tas hänsyn till ele- ver i behov av särskilt stöd.
I den grundläggande utbildningen är undervisningen i de olika läroäm- nena politiskt obunden och konfessionslös.
.
1.2 Verksamhetsidé
Den grundläggande utbildningen i Grankulla har som uppgift att utbilda och i samarbete med hemmen fostra eleverna. Inom den grundläggande utbildningen i Grankulla fullgör eleverna sin läroplikt. Samtidigt skaffar de sig allmänbildning. Eleverna får beredskap för fortsatta studier för att som aktiv medborgare kunna delta i och utveckla det demokratiska sam- hället.
Den grundläggande utbildningen har som mål att säkerställa samhällets kontinuitet och bygga en framtid. Skolan skall föra över kulturarvet från en generation till en annan, bidra till att kunskapen i samhället ökar och sprida kunskap om de värden och handlingssätt som bildar samhällets grundpelare. Skolans uppgift är också att utveckla den analytiska omdö- mesförmågan, skapa en ny kultur och att utveckla nya sätt att tänka och handla.
1.3 Allmänna mål för fostran och utbildning
De allmänna målen för fostran och undervisning fastställs i lagen om den grundläggande utbildningen, i förordningen och i de nationella grunderna för läroplanen.
Målet för fostran och undervisning är att eleven utvecklas som människa, blir en ansvarsmedveten och kritisk samhällsmedlem samt får en gedigen allmänbildning och en vid världsbild.
Skolsamfundets mål är att stöda elevernas utveckling genom att främja stabilitet, sund självkänsla och samarbetsförmåga, tolerans, omsorg om hälsa och välbefinnande, goda seder samt självförtroende, tillit till andra och tro på framtiden.
Elevens lust till lärande stöds och uppmuntras. Eleven ges verktyg till kunskapshantering och till livslångt lärande. Ett gott modersmål, goda ar- betsvanor och kommunikationsfärdigheter är sådana verktyg.
2 Utgångspunkterna för hur undervisningen skall genomföras
2.1 Synen på kunskap och lärande
Eleven skall utgående från sina tidigare erfarenheter och kunskaper inspi- reras till att aktivt delta i inlärningssituationen i syfte att inhämta nya fär- digheter och kunskaper. Lärarens roll är av största betydelse vid inlär- ningssituationen. Läraren är garant för den trygga och pedagogiskt mång- sidiga miljön. Läraren är också handledare i processerna med beredskap att delta i elevernas reflektioner och att föra en dialog.
Konstruktiv respons till eleverna i kombination med uppmuntran till att kritiskt ifrågasätta den information eleverna möter hör också till lärarens uppgifter.
Läraren möter eleverna på den nivå där han/hon står utvecklingsmässigt oberoende av ålder. Ifråga om elevens inlärning och välmående samarbe- tar läraren med vårdnadshavare och elevvårdspersonal.
2.2 Den pedagogiska miljön
Undervisningen förverkligas som en sammanhållen grundläggande utbild- ning i Granhultsskolan och Hagelstamska högstadiet. Hagelstamska hög- stadiets elever kommer från Granhultsskolan och skolor i Esbo med un- dervisning i åk 1-6.
Skolorna har en elevvårdsgrupp som består av rektor, skolpsykolog, skol- kurator, speciallärare, studiehandledare (åk 7-9) och skolhälsovårdare.
Undervisningen i åk 1-6 sköts i huvudsak av klasslärare som därmed har en regelbunden kontakt med klassen.
Undervisningen i åk 7-9 sköts i huvudsak av ämneslärare. Klassförestån- daren har en regelbunden kontakt med sin klass bland annat under klassfö- reståndarsamlingen.
I åk 7-9 arbetar elevkåren tillsammans med handledande lärare. Detta ar- bete är betydelsefullt för gemenskapen i skolan.
Skolorna satsar på ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna.
Föräldrarna deltar i informationsmöten, utvecklingssamtal, utvärdering av skolans verksamhet och Hem och Skola-arbetet.
Skolornas verksamhet är också en del av det omgivande närsamhället.
Skolan har ett nära samarbete med förskolan, ungdomsgården, med soci- ala myndigheter, medborgarorganisationer och med kyrkan. Skolan sam- arbetar också gärna på olika plan med det finska skolväsendet samt med Gymnasiet Grankulla samskola. Skolan strävar också efter att öka samar- betet med andra svenskspråkiga skolor i huvudstadsregionen.
Den pedagogiska miljön stöder elevens tillväxt och lärande. Den skall fysiskt, psykiskt och socialt vara trygg samt stöda elevens hälsa. Målet är att stöda elevens inlärningsmotivation och nyfikenhet samt främja hans eller hennes aktivitet, självstyrning och kreativitet genom att bjuda på in- tressanta utmaningar och problem. Den pedagogiska miljön ger eleven verktyg för att ställa upp egna mål och bedöma sitt eget arbete.
Den pedagogiska miljön skall också stöda en växelverkan mellan såväl lä- raren och eleven som mellan eleverna. Den skall främja en dialog och stö- da eleverna i att arbeta som medlemmar i en grupp. Målet är en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. Ansvaret för att upprätt- hålla en sådan atmosfär ligger såväl på läraren som på eleven.
2.3 Verksamhetskultur
I skolans verksamhet beaktas skolans ordningsregler, krisplan och plan för att undvika mobbning och för att undvika användning av rusmedel.
Ordningsreglerna finns i skolans informationsblad, på skolans webbsida och i klassrummen. Blivande elever bekantar sig i förväg med skolan och får klassvis egna vänelever som handleder och fungerar som stöd.
Nya lärare erhåller en lärarhandledning samt en tutor utsedd bland skolans lärare.
Gemensamma morgonsamlingar ordnas regelbundet. Morgonsamlingar kan hållas av församlingen eller någon annan samarbetspart. Temadagar arrangeras årligen och beskrivs närmare i läsårsplanen.
I åk 7-9 får eleverna via elevkårens styrelse sin röst hörd.
Föräldramöten arrangeras och ett s.k. utvecklingssamtal ordnas minst en gång varje läsår och information sänds till hemmen vid behov. Kontakten mellan hem och skola uppmuntras.
I läsårsplanen för varje läsår beskrivs undervisningen närmare, så att även undervisning och verksamhet utanför skolan, fester, temadagar och olika evenemang för ifrågavarande läsår specificeras.
2.4 Arbetsmetoder
Undervisningen är flexibel och betonar elevens och gruppens behov. Pla- nerad, målmedveten och för eleven meningsfull verksamhet ger eleven möjlighet och motivation att lära sig.
Innehåll och struktur i de enskilda läroämnena styr valet av arbetsmeto- derna. Mångsidig undervisning bjuder eleverna på skapande verksamhet, lek och upplevelse, individuellt och i grupp, och utvecklar elevens inlär- ningsfärdigheter.
All undervisning tar hänsyn till elevernas inlärningsnivå. Arbetsmetoderna styrs av de enskilda läroämnens mål och innehåll samt temahelheter som integreras i de olika läroämnena.
Elevernas studieframgångar utvärderas genom reflektion, dokumentation och samtal med både eleven och elevens vårdnadshavare.
3 Språkprogrammet i den grundläggande utbildningen
årskurs 3 finska som andra inhemska språk, A1-språk årskurs 4 engelska eller tyska som frivilligt A2-språk*
årskurs 7 finska som B1-språk för elever som inte läst finska på åk 3-6
årskurs 8 engelska, tyska och franska som B2-språk
*Undervisning i tyska som A-språk i Granhultsskolan förutsätter att minst 12 elever väljer språket.
Den grundläggande utbildningen i Grankulla bjuder som andra inhemska A-språk studier i finska från och med åk 3. För elever med tvåspråkig bakgrund erbjuds studier modersmålsinriktad finska. Från och med åk 4 erbjuds eleverna ett främmande frivilligt A-språk.
Från och med åk 7 erbjuds finska som B-språk åt elever som inte läst fins- ka på åk 3-6.
Eleverna kan i åk 8 välja ytterligare ett främmande språk (B2) som valfritt ämne.
4 Allmänt stöd för studierna
4.1 Samarbete mellan hem och skola
Ett kontinuerligt samarbete mellan hem och skola är ett effektivt stöd för elevens lärande och utveckling. Huvudansvaret för fostran ligger hos för- äldrarna och huvudansvaret för undervisning ligger hos skolan. Föräldrar- nas uppgift är att stöda, uppmuntra och leda barnens skolarbete samt ta ansvar för att barnet fullgör sin läroplikt. Skolans uppgift är att stöda hemmen i deras fostrargärning genom att uppmuntra föräldrarna till ett ansvarsfullt föräldraskap och att aktivt stöda barnen i studierna. Skolan ansvarar särskilt för att fostra barnet som medlem av skolsamfundet.
Ett konstruktivt samarbete bygger på ett jämbördigt fostrande partnerskap.
Alla parter ansvarar för upprätthållandet av detta partnerskap. För att stöda partnerskapet erbjuder skolorna vårdnadshavarna mångsidiga samarbets- former med tillgång till information och samarbete kring arrangemang i undervisningen. Vårdnadshavarna respekteras för sin kännedom om sitt barn och det ansvar de bär för sitt barn, och bemöts som jämställd part.
För att kunna arrangera undervisningen väl behöver skolan information om barnets hemförhållanden. I fråga om sådan information gäller be- stämmelserna om tystnadsplikt.
Föräldrarna har rätt till representation i skolkommittéerna. Föräldrarna har också rätt att delta i skolans läroplansarbete, i synnerhet då det gäller defi- nitionen av målen för fostran. Dessutom har föräldrarna rätt att delta i ut- värderingen av undervisningsarrangemangen. Utöver redan befintliga strukturer för samarbete utvecklar skolorna nya samarbetsformer som även de stöder barnets skolarbete. Skolan ordnar årligen ett tillfälle för vårdnadshavarna att träffa barnets lärare. Föräldrarna får information om läsårets program samt principer för förverkligandet. Vårdnadshavarna har rätt att årligen träffa barnets klasslärare eller -föreståndare personligen och att vid behov ta kontakt med skolans elevvårdsgrupp.
4.2 Stödåtgärder
Vid inlärningssvårigheter skall eleven få hjälp genom olika stödformer, som bestäms av svårigheternas art och omfattning. Det centrala är att upptäcka inlärningssvårigheterna och sätta in stödåtgärderna i god tid för att undvika att inlärningssvårigheterna får negativa följder i elevens ut- veckling. Samarbete mellan vårdnadshavarna och personalen inom skolan är viktig.
Särskilt stöd i undervisningen behöver elever vars utveckling, tillväxt och inlärningsförutsättningar har försvagats p g a skada, sjukdom eller funk- tionshinder. Särskilt stöd ges också åt elever vars psykiska och sociala till- stånd kräver det. Detsamma gäller elever med riskfaktorer som anknyter till inlärningsfärdigheterna då dessa konstaterats av undervisningspersonal och elevvårdare samt av vårdnadshavare.
Stödet till eleven kan ges på olika sätt, beroende på behovet. Speciallära- ren ger eleven specialundervisning om enbart stödundervisning inte räcker till. I motsats till stödundervisning kan specialundervisning vara kontinu- erlig (se kapitel ”Stödundervisning”). Om undervisning inte kan ges på annat sätt skall eleven överföras till specialundervisning. Lärokurserna och undervisningsarrangemangen samt stödtjänsterna inom undervisning- en fastställs då i en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas.
4.3 Specialundervisning på deltid
En elev med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter som i sam- band med den övriga undervisningen är i behov av särskilt stöd för att förbättra inlärningsförutsättningarna skall ges specialundervisning på del- tid. Specialundervisning på deltid anordnas som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen, som arbete i smågrupper eller individuellt och den skall på ett målinriktat sätt anknytas till den övriga undervisning som eleven får. I allmänhet koncentreras specialundervis- ningen till centrala ämnen som modersmål och matematik. I årskurserna
1-6 ges också specialundervisning på grund av tal- och språksvårigheter.
För att nå ett optimalt resultat för den individuella eleven behövs ett nära samarbete med och handledning av klass- och ämneslärare samt andra be- rörda personer. Vid behov uppgörs en plan för elevens lärande och denna uppgörs i samråd med vårdnadshavaren, lärarna och eventuellt andra sak- kunniga.
Specialundervisning på deltid ges även till en elev som administrativt överförts till specialundervisning.
4.4 Undervisning av elever som tagits in eller överförts till specialun- dervisning
Det övergripande syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stöda eleven så att han eller hon har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin lä- roplikt enligt sina egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga.
Utgångspunkten är elevens starka sidor samt hans eller hennes individu- ella inlärnings- och utvecklingsbehov. Undervisningen skall stöda elevens initiativförmåga och självförtroende.
Om det inte är möjligt för eleven att studera i enlighet med övrig under- visning eller om det med tanke på elevens utveckling inte kan anses än- damålsenligt, skall undervisningen helt eller delvis ordnas i gruppen för specialundervisning.
De ämnesvisa målen är i första hand att stöda elevens studier så att det är möjligt att fullfölja den allmänna lärokursen. Om eleven trots stödåtgärder inte når målen enligt den allmänna lärokursen, skall lärokursen individua- liseras.
Innan en elev befrias från att avlägga en lärokurs är det första alternativet att individualisera lärokursen. En individualisering som avviker från inne- hållet i den allmänna lärokursen förutsätter alltid ett administrativt beslut om överföring till specialundervisning. Individualiseringen gäller läro- kursen på elevens årskurs, eller endast enskilda ämnen. För att en elev skall bli helt befriad från att avlägga en lärokurs krävs tungt vägande skäl.
En elev som befriats från att studera ett visst läroämne skall få undervis-
ning i andra läroämnen eller handledd verksamhet så att hans eller hennes antal årsveckotimmar inte minskas.
I den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas fastställs de läroämnen i vilka elevens studieprogram avviker från skolans timfördel- ning.
En elev som tagits in eller överförts till specialundervisningen omfattas antingen av den allmänna läroplikten eller av förlängd läroplikt (11-årig) i enlighet med vad som slagits fast i beslutet om intagning eller överföring.
I undervisning av en elev som omfattas av förlängd läroplikt kan läroäm- nena sammanslås till läroämneshelheter. Sådana helheter eller block kan bildas av läroämnen som är gemensamma för alla, samt av valfria ämnen enligt det som fastslås i läroplanen.
Varje år görs en bedömning av om eleven skall vara överförd till special- undervisningen eller gå tillbaka till allmänundervisningen. Om eleven inte längre är i behov av att vara överförd till specialundervisningen skall ett administrativt beslut fattas om att han eller hon återförs till allmän under- visning.
4.5 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
För varje elev som tagits in eller överförts till specialundervisningen skall det utarbetas en individuell plan (IP) som baserar sig på den godkända lä- roplanen. Syftet med den individuella planen för undervisningen är att långsiktigt stöda elevens individuella inlärningsprocess. Planen skall in- nehålla följande uppgifter:
- en beskrivning av elevens inlärningsförutsättningar och starka si- dor, av särskilda behov i anslutning till lärandet samt av de ut- vecklingsbehov som gäller undervisningen och den pedagogiska miljön
- mål för undervisning och inlärning på kort och lång sikt
- en anteckning om läroämnen i vilka eleven följer allmän lärokurs
- en förteckning över läroämnen i vilka elevens studier avviker från lärokursen enligt den övriga undervisningen
- mål och centralt innehåll i de läroämnen där eleven har en indivi- duell lärokurs
- principerna för uppföljning och bedömning av elevens framsteg - tolknings- och assistenttjänster som deltagandet i undervisningen
förutsätter, övriga undervisnings- och elevvårdstjänster, kommu- nikationssätt samt speciella hjälpmedel och läromedel
- en beskrivning av undervisningsarrangemangen i samband med övrig undervisning och/eller specialundervisning i grupp
- personer som hjälper till att ordna undervisnings- och stödtjänster för eleven samt deras ansvarsområden
- kontinuerlig uppföljning av hur planen förverkligas.
Bedömningen av eleven grundar sig på den lärokurs som har fastställts för eleven i den individuella undervisningsplanen.
I uppgörandet av IP:n deltar i ett yrkesövergripande samarbete elevens lä- rare, sakkunniga inom elevvården och elevens vårdnadshavare.
Genomförandet av IP:n skall bedömas och uppföljas regelbundet. I syn- nerhet då en elev övergår från förskoleundervisningen till den grundläg- gande utbildningen, från en klass och en skola till en annan under den grundläggande utbildningen samt vid övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet bör genomförande och uppföljning av IP:n beaktas.
4.6 Stödundervisning
Stödundervisning är en temporär stödåtgärd som präglas av individuella uppgifter, individuell tidsdisposition och handledning. Stödundervisning- en skall inledas efter det att man i skolan konstaterat att en elev har tillfäl- liga inlärningssvårigheter. Detta som en åtgärd för att eleven inte varak-
tigt skall bli efter i sina studier. Innan en elevs prestationer i ett läroämne eller ett ämnesområde bedöms som svaga, skall eleven beredas möjlighet att delta i stödundervisning.
I första hand är det klass- eller ämneslärare som tar initiativ till att ge ele- ven stödundervisning. Skolan bör sträva efter att anordna stödundervis- ning i samförstånd med elevens vårdnadshavare, som skall få information om hur stödundervisningen ordnas.
Stödundervisning ges antingen under lektionstid i enlighet med elevens arbetsordning eller utanför lektionstid.
4.7 Elevvård
Elevvården arbetar i enlighet med skolans värdegrunder, och är en del av skolsamfundet. Elevvårdarna ser eleven som en fysisk, psykisk och social helhet och arbetar för elevens välbefinnande.
I detta avsnitt om elevvården avses med elevvårdare i första hand psyko- log, kurator och hälsovårdare. Speciallärarnas del behandlas främst i av- snittet om specialundervisning. Speciallärarna är en viktig del av elev- vårdsgruppen. Samarbete mellan de olika yrkesgrupperna betonas.
Elevvården har hand om de grundläggande förutsättningarna för barnets och den ungas lärande och om det fysiska, psykiska och sociala välbefin- nandet. Elevvården innebär både stöd till individen och till skolgemenska- pen. Målet är att skapa en sund och trygg pedagogisk miljö, att värna om den mentala hälsan, förebygga utslagning och att främja välbefinnandet i skolan.
Genom elevvården främjas en sådan verksamhet i skolan som omfattar hänsynstagande till och omsorg om andra och positiv växelverkan. Elev- vården har som mål att säkerställa möjligheten till jämlikt lärande för alla.
Elevvården stöder individens och gemenskapens förmåga att fungera i si- tuationer där den fysiska och psykiska tryggheten är hotad.
Elevvården främjar barnets och den ungas lärande samt harmoniska upp-
möjligt förebygga, upptäcka, avhjälpa och eliminera hinder för lärandet, inlärningssvårigheter och andra problem i samband med skolgången.
Elevvården omfattar elevvård i enlighet med den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana tjänster som i folkhälsolagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen avses med stöd vid fostran.
Elevvården finns tillhands för alla som jobbar i skolan och de myndighe- ter som svarar för elevvårdstjänster. Den genomförs i samarbete med vårdnadshavarna. Vid planeringen av nödvändiga stödåtgärder som berör en enskild elev skall barnet eller den unga och vårdnadshavarna höras.
Elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet eller den unga och vårdnadshavarna samt av bestämmelser om parternas informa- tionstillgång och tystnadsplikt.
I Grankulla samordnas elevvårdsarbetet i den grundläggande utbildningen av två elevvårdsgrupper, en i åk 1-6 samt en i åk 7-9. Elevvårdsgruppen består av rektor (ordförande), speciallärare, psykolog, kurator, hälsovårda- re och studiehandledare ( i åk 7-9). Skolläkaren deltar i elevvårdsmöten vid behov. Målet är att skolläkaren deltar 1-2 gånger per läsår. Lärarna är med på elevvårdsmöten enligt behov, antingen på eget initiativ eller in- bjudna av elevvården. Elevvårdsgruppen sammankommer regelbundet under läsåret, i allmänhet en gång i veckan.
Elevvårdsarbetet är ett kontinuerligt arbete. Samarbetet inom elevvården, med lärarna och övrig skolpersonal, samt med föräldrarna betonas. Även samarbete mellan de olika skolstadierna samt med förskolorna sker konti- nuerligt. Övriga instanser som elevvården samarbetar med är t ex Sam- fundet Folkhälsan, Jorvs sjukhus (barn- och ungdom), familjerådgivningar samt med social– och hälsovårdsväsendets övriga områden ( ex barnskyd- det, barnrehabiliteringsgruppen). Nätverksarbetet är viktigt eftersom elev- vårdsarbetet i första hand är förebyggande och stödande, inte vårdande.
Tyngdpunkten i elevvårdsarbetet ligger på det förebyggande arbetet. Det är viktigt att bygga upp kontakter med eleverna, att arbeta med kompis-
relationer samt att stärka och stöda elevernas självförtroende. Övrigt fö- rebyggande arbete i syfte att främja sundhet, välmående, trygghet, socialt ansvar och växelverkan är t ex familjegrupps- samt vänelevsverksamhe- ten. Elevvården gör en årlig verksamhetsplan.
Åtgärder samt arbets- och ansvarsfördelning för att förhindra, upp- täcka och åtgärda problem- och krissituationer
Läraren har ett primärt ansvar i fråga om att upptäcka och tidigt ingripa i problem hos eleverna. Läraren är elevens viktigaste stöd i skolan. Läraren kontaktar elevvårdspersonalen då problem uppstår(, fortgår och/eller blir stora). Elevvårdspersonalen (kurator, psykolog, hälsovårdare, speciallära- re, studiehandledare) gör i samråd med eleven, läraren och vårdnadsha- varna upp strategier för att stöda elevens välbefinnande. Elever och vård- nadshavare tar också direkt kontakt med elevvårdspersonalen.
Centrala arbetsområden
- Arbete med elevens självkännedom, kroppsliga uppfattning samt mentala hälsa
- Arbete med att stärka elevernas självkänsla
- Arbete med elevernas inställning och attityder till tobak, alkohol och övriga droger.
- Arbete för sunda levnadsvanor bland eleverna.
- Arbete med sexualitet och pubertetsutveckling
- Arbete mot frånvaro, skolk, mobbning, våld och trakasseri (anti- mobbningsplan som bilaga).
- Arbete för krisberedskap (krisberedskapsplan som bilaga) - Samarbete kring frågor som berör elevens inlärning
5 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper
5.1 Samer
Enligt läroplansgrunderna.
5.2 Romer
Enligt läroplansgrunderna.
5.3 Elever med teckenspråk som modersmål
Enligt läroplansgrunderna. Se även specialundervisningen.
5.4 Elever med invandrarbakgrund
Enligt läroplansgrunderna, samt kapitel 7.2. Se även specialundervisning- ens helhetsplan.
6 Klubbverksamhet
För att stöda fostransuppgiften och undervisningen kan skolan ordna klubbverksamhet. Klubbverksamheten stöder elevens etiska och sociala tillväxt och mångsidiga utveckling. Syftet med klubbverksamheten är att inspirera eleven till positiva fritidssysselsättningar och att ge eleven möj- ligheter till annat än vanligt skolarbete. Klubbverksamheten kan också an- knyta till skolämnen då eleverna bereds möjlighet till att utvecklas inom särskilda ämnen. Klubbverksamheten definieras årligen i skolans läsårs- plan.
7 Bedömningskriterier
7.1 Allmänna principer för elevbedömning
När elevens arbete utvärderas beaktas inte endast kunskaper, utan även inlärningsprocessen. Elevens sätt att sköta sitt arbete och sina hemuppgif- ter samt aktiviteten under lektionerna poängteras. På de lägre årskurserna är de skriftliga proven mera en övning inför de högre årskurserna och inte av avgörande betydelse vid utvärderingen. Läraren följer, iakttar och do- kumenterar elevens studier och samtalar regelbundet med eleven om skol- arbetet och gjorda framsteg. Eleven har med jämna mellanrum möjlighet att värdera sitt skolarbete utgående från egna förutsättningar och resultat.
Med hjälp av denna självutvärdering kan eleven utveckla sin självkänne- dom och få kunskap om sina egna inlärningsfärdigheter.
Samverkan mellan elev, lärare och vårdnadshavare kring utvärderingen av elevens studier är mycket viktig. Alla parter tar del i att definiera de mål som uppställs för elevens studier och är medvetna om deras innehåll och om det samarbete som förutsätts för att målen ska uppnås. Vårdnadshava- ren involveras i elevens skolgång och får, liksom eleven själv, mångsidig respons på skolarbetet.
I Granhultsskolan använder man följande metoder för utvärdering:
- I slutet av höstterminen ges ett mellanbetyg som kallas termins- betyg. Detta betyg ges inte i årskurs 1.
- I slutet av varje läsår ges ett läsårsbetyg.
- Under varje läsår hålls ett samtal mellan lärare, elev och vårdnads- havare. I åk 1 deltar inte eleven i samtalet.
I Hagelstamska högstadiet använder man följande utvärderingsmetoder:
- Läsåret är uppdelat i tre terminer och vid slutet av terminerna ges terminsbetyg.
- Terminsbetygen bygger på föregående terminsbetyg.
- Varje läsår hålls ett utvecklingssamtal mellan klassföreståndare, elev och vårdnadshavare.
Eleven bedöms utgående från mål uppställda i läroplanen. Mål och inne- håll i den kommunala läroplanen för de svenskspråkiga skolorna i Gran- kulla är fördelade årskursvis utgående från nationellt fastställda grunder.
Bedömningen i de olika ämnena utgår från ”Profilen för goda kunskaper”
som finns i grunderna för läroplanen. Elevens arbetssätt och inlärningsfär- digheter utvärderas i ämnesbedömningen.
Den kommunala läroplanen för de svenskspråkiga skolorna i Grankulla bygger på en tredelad modell. Modellen definierar lärostoffet i undervis- ningen, krav för goda kunskaper samt krav för godkänt vitsord per ämne.
Krav på kunskap för godkänt vitsord iakttas när risk föreligger att en elev inte klarar kursen i ifrågavarande ämne.
Om en elevs prestation underkänts i ett eller flera ämnen kan man fatta ett beslut om att eleven går om årskursen. I samråd med eleven, vårdnadsha- varen och elevvårdspersonal tar läraren och skolan beslut om huruvida eleven går om årskursen eller på annat sätt tillägnar sig den kunskap som krävs för uppflyttning till följande årskurs. Eleven kan flyttas upp till föl- jande årskurs trots underkända vitsord om man bedömer att eleven klarar följande års studier med godkänt resultat. I beslutet anges hur eleven kan fullgöra/tentera för godkänt vitsord.
En elev som underkänts får möjlighet att tentera sina kunskaper i ämnet eller tid att utföra en kompletterande uppgift. Detta genomförs under läs- året eller efter läsårets slut, tidpunkt anges i skolans läsårsplan. Om eleven
villkorliga beslutet flyttas eleven upp till följande årskurs. I annat fall kan eleven gå om årskursen. Anteckning om uppflyttande, kvarstannande eller villkorligt kvarstannande görs i läsårsbetyget.
Ett godkänt villkorsprov innebär att eleven bedöms med vitsordet 5.
En elev kan gå om årskursen också i de fall då det är nödvändigt med tan- ke på elevens allmänna framgång i skolan, även om eleven inte har några underkända prestationer.
Då ett vitsord sänks med fler än två steg bör vårdnadshavaren informeras i förväg.
7.1.1 Läsårsbetyg
I läsårsbetyg för årskurserna 1 - 4 används verbal bedömning. Från och med höstterminen i årskurs 5 får eleven bedömning i siffror. På årskurs 7 – 9 kan ämnen som inte bedöms på avgångsbetyget bedömas verbalt.
Skolorna kan använda egna bilagor, som fogas till läsårsbetygen.
7.1.2 Slutbedömning
Efter avslutad skolgång får eleven ett avgångsbetyg. Vid slutbedömningen beaktas elevens utveckling under skoltiden med tyngdpunkt på den sista tiden. Bedömningen skall vara nationellt jämförbar och behandla eleverna likvärdigt. Som grund för slutbedömningen ligger de ämnesvisa kriterier som utgivits av Utbildningsstyrelsen. En elev kan få avgångsbetyg om alla ämnen som eleven studerat bedöms med minst vitsordet 5 eller bokstaven G (godkänd).
Eleven kan tillsammans med vårdnadshavaren anhålla om att få ett B2- språk bedömt med godkänt i stället för sifferbedömning. Anhållan riktas till skolans rektor senast i april i åk 9.
På avgångsbetyget ges eleverna inte vitsord i uppförande.
Elever som avbryter sin skolgång eller får ett underkänt vitsord vid avslu- tad skolgång tilldelas ett skiljebetyg.
7.2 Bedömning av elev i behov av särskilt stöd
7.2.1 Tillrättalagd undervisning inom allmänundervisningen
Inom den allmänna undervisningen finns elever som är i behov av tillrät- talagda undervisningsarrangemang, extra hjälp eller stöd, utan att eleven är överförd till specialundervisning. Bedömningen av elev i behov av sär- skilt stöd bör utgå från elevens förutsättningar och beakta elevens svårig- heter. Förutom skriftliga prov och förhör bör speciellt stor vikt fästas vid själva inlärningsprocessen. En elev med tillrättalagd undervisning bedöms enligt allmänundervisningens kriterier. Information om detta delges vård- nadshavarna i samband med beslutet om tillrättalagd undervisning.
7.2.2 Elever överförda till specialundervisning
För en elev som överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall anordnas (IP) (se ”Allmänt stöd för stu- dierna”). En elev som är överförd till specialundervisning bedöms enligt riktlinjerna och målen i den individuella planen. Bedömningen av en elev med förlängd läroplikt baserar sig på den allmänna läroplanen för den grundläggande undervisningen.
I det ämne där eleven läser en avvikande kurs får eleven en asterisk (*) vid siffervitsordet. I punkten tilläggsuppgifter på betyget görs en notering om att eleven har studerat de läroämnen som försetts med en asterisk (*) enligt en avvikande lärokurs.
7.3 Bedömning av uppförande
7.3.1 Riktlinjer för vitsord i uppförande i åk 1-6
Kriterierna gäller både för bedömning med siffror och verbalt 10 eller utmärkt. Aktivt och positivt uppförande Eleven
• hjälper, hälsar och tar hänsyn till andra.
• är pålitlig, korrekt och ansvarskännande.
• arbetar koncentrerat och noggrant och kan hålla tider.
• visar omsorg om material, uppgifter och sin omgivning på eget initia- tiv.
9 eller berömligt. Gott uppförande Eleven
• förhåller sig positivt till skolan och sina kamrater.
• har ett gott språkbruk
• kommer ihåg givna instruktioner
• är ansvarskännande
8 eller god. Läraren måste ge påminnelser angående uppförandet Eleven
• kan samarbeta med andra, men sysslar ibland med andra saker än skolarbetet under lektionerna
• är glömsk samt brister i fliten och koncentrationen några enstaka gånger
• korrigerar sina brister efter uppmaning
7 eller nöjaktig. Läraren måste ofta anmärka på uppförandet bl a av följande orsaker:
Eleven
• försenar sig ofta till lektionerna
• visar motvilja mot att följa regler
• uppför sig ibland osakligt mot andra och använder opassande språk.
• bär inte ansvar för sina uppgifter och bryr sig inte om instruktioner.
• klarar inte av att arbeta noggrant och koncentrerat.
• kommer ofta till skolan utan material.
- För vitsord lägre än 7 bör kontakt ha tagits med hemmet
6 eller svag. Eleven klarar inte av att följa överenskomna regler vilket syns t ex på följande sätt:
Eleven
• stör ofta, tilltalar andra på ett oartigt sätt och använder ett opassande språk.
• trakasserar, slåss och mobbar.
• bryr sig inte om att sköta gemensam egendom.
• kommer till skolan utan material och arbetsredskap, uppgifterna är oftast ogjorda.
5, 4 eller svag. Uppförandet är oacceptabelt Eleven
• förekommer enbart i negativa sammanhang.
• försöker inte ändra sitt uppförande trots att han eller hon får hjälp.
• uteblir från lektioner.
• uppför sig avsiktligt dåligt.
7.3.2 Riktlinjer för vitsord i uppförande i åk 7-9 10. Aktivt och positivt uppförande
Eleven
• hjälper, hälsar och tar hänsyn till andra.
• är pålitlig, korrekt och ansvarskännande.
• arbetar koncentrerat och noggrant och kan hålla tider.
• visar omsorg om material, uppgifter och sin omgivning på eget initia- tiv.
9. Gott uppförande Eleven
• förhåller sig positivt till skolan och sina kamrater.
• har ett oklanderligt språkbruk
• kommer ihåg givna instruktioner
• är ansvarskännande
8. Läraren måste ge påminnelser angående uppförandet Eleven
• kan samarbeta med andra, men sysslar ibland med andra saker än skolarbetet under lektionerna.
• är glömsk samt brister i fliten och koncentrationen några enstaka gånger.
• korrigerar sina brister efter uppmaning.
7. Läraren måste ofta anmärka på uppförandet bl a av följande orsa- ker:
Eleven
• försenar sig till lektionerna och visar motvilja mot att följa regler.
• retas, knuffas, skrattar när någon svarar fel och använder opassande språk.
• bär inte ansvar för sina uppgifter och bryr sig inte om instruktioner.
• klarar inte av att arbeta noggrant och koncentrerat.
• kommer till skolan utan material.
- För vitsord lägre än 7 bör kontakt ha tagits med hemmet
6. Eleven klarar inte av att följa överenskomna regler vilket syns t ex på följande sätt:
Eleven
• stör ofta, tilltalar andra på ett oartigt sätt och använder ett opassande språk.
• trakasserar, slåss och mobbar.
• bryr sig inte om att sköta gemensam egendom.
• kommer till skolan utan material och arbetsredskap, uppgifterna är oftast ogjorda.
5, 4. Uppförandet är oacceptabelt Eleven
• förekommer enbart i negativa sammanhang.
• försöker inte ändra sitt uppförande trots att han eller hon får hjälp.
• uteblir från lektioner.
• uppför sig avsiktligt dåligt.
8 IT-strategi
8.1 Allmänt
Informations- och kommunikationsteknologin (IT) är en viktig del av skol- och inlärningsmiljön. Dess betydelse ökar år för år, eftersom många av de arbetsmetoder som används i skolorna, liksom även allt fler lärome- del, finns på datanätet. Nätets betydelse i skolornas dagliga liv, eftersom samarbetet mellan elever, lärare, föräldrar och samarbetspartners i allt större grad sker via Internet.
Skolornas datorer används som hjälpmedel i studierna och förvaltningen.
8.2 IT i undervisningen
Enligt inlärningssynen sker inlärningen som en individuell och social uppbyggnadsprocess av kunskaper och färdigheter som leder till kulturell delaktighet. Inlärningen är målinriktad och sker som en process där eleven arbetar självständigt, under ledning av läraren och i växelverkan med lära- ren. Utöver kunskaper tillägnar sig eleverna inlärnings- och arbetsmetoder som kan utnyttjas vid senare inlärning.
Informationsteknik undervisas endast i liten utsträckning som ett själv- ständigt ämne. IT integreras i olika skolämnen. Informationsteknik an- vänds i de flesta ämnen vid sidan av de ämnesspecifika studierna.
I Grankullas skolor byggs en inlärningsmiljö som svarar mot inlärnings- situationen i klasserna och extern nätverksbildning. Eleverna och små- grupperna skall ges möjlighet att studera med hjälp av en informations- teknisk miljö och förbindelser till inhemska och utländska samarbetspart- ners. På elevnivå tillägnar sig eleverna sådana arbetsmetoder som hjälper dem i det livslånga lärandet.
8.3 Åtgärder
Eleverna
Eleverna skall ha möjlighet att använda IT i klassrummen och datorklas- sen. Dessutom skall hela klasser ges möjlighet att använda IT också i and- ra lokaler, såsom exempelvis skolans bibliotek.
Lärarnas fortbildning
För att trygga förutsättningarna för att skolorna aktivt och självständigt skall kunna utveckla IT-användningen bör antalet lärare med IT- färdigheter motsvarande OPE.FI III vara minst 10 % och majoriteten OPE.FI II:or och alla ha färdigheter som motsvarar OPE.FI I.
Lärarna skall också lära sig förstå sådana grundläggande fakta om datorns och applikationsprogrammens funktion som senare hjälper dem tillägna sig behövliga ytterligare färdigheter. Målet för den informationstekniska kompetensen är en sådan grundläggande kompetens som gör det möjligt att ständigt underhålla färdigheterna och kritiskt utvärdera och välja de bästa verktygen för respektive situation. Som grundläggande nivå för kommunikationsteknisk kompetens kan ses att lärarna förmår producera undervisningsmaterial med hjälp av informationstekniken, utnyttja elek- troniska informationskällor, databaser och övrigt nätbaserat material samt på ett mångsidigt sätt använda olika applikationsprogram samt olika pre- sentationstekniker i sin undervisning.
9 Utvärdering och fortgående utveckling av verksamheten Utvärderingen omfattar skolans verksamhet.
Självutvärdering
Skolan utvärderar sin egen verksamhet under gemensamma möten och planeringstillfällen. Skolornas ledningsgrupper utvärderar verksamheten kontinuerligt och bereder utvecklingen av skolans verksamhet.
I skolan hålls också utvecklingssamtal mellan lärare och rektor i vilket in- går en utvärdering.
Extern utvärdering
Elevernas utvärdering av skolan
I åk 7-9 har skolan har en elevkår med representanter i skolkommittén. I elevkåren utvärderas skolans arbete. Elevkåren påverkar skolan via utsed- da handledande lärare för elevkåren och via elevrepresentanterna i
skolkommittén.
Trivseln i skolan utvärderas med så kallade trivselundersökningar som görs i klasserna av elevvården.
Föräldrautvärdering
Föräldrar bereds flera olika möjligheter att utvärdera skolan. Vid behov kan enkäter göras. Föräldrarna har även möjlighet att utvärdera skolan ge- nom utvecklingssamtal med klasslärare i åk 1-6 och klassföreståndaren i åk 7-9.
Skolkommittén och Hem och skola
Föräldrarepresentanter sitter i skolkommittén och i föreningen Hem och Skola. Skolkommittén och Hem och Skola utvärderar och utvecklar sko- lan tillsammans med skolans personal.
Internationella och nationella utvärderingar
Skolorna deltar i internationella och nationella utvärderingar. Vilka utvär- deringar skolan deltar i bestäms i skolans läsårsplan.
10. Timfördelningen inom den grundläggande utbildningen
8.3.2005
Läroämne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt
Modersmål och litteratur 7 7 6 5 5 5 4 3 3 45
A-språk (finska) — — — — — — — — 3 3 2 2 2 3 3 18
Frivilligt A-språk (eng/ty) — — — — — — — — 2 2 2 2 3 2 13
Matematik 3 4 4 4 4 4 3 3 4 33
Miljö- och naturkunskap 2 2 3 3 33
Omgivningslära
Biologi och geografi 2 2 2 2 3
Fysik och kemi 1 1 2 3 2
Hälsokunskap Integreras i åk 1 - 6. 1 1 1
Religion eller livsåskådningsk. 2 1 1 1 1 2 1 1 1 11
Historia och samhällslära — — — — — — — — — — — — — — — — 2 1 2 2 3 10
Konst- och färdighetsämnen 61
Musik 2 2 2 1* 2 2 2
Bildkonst 1 1 2 1* 2 2 2
Slöjd 2 2 2 2 2 2 3
Gymnastik 2 2 2 3 3 3 2 2 2
Huslig ekonomi — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 3 3
Elevhandledning — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 2/3 2/3 2/3 2
Tema 2 1 1/3
Valfria ämnen 5 5 13 1/3
Elevens minimitimantal 21 21 25 26 28 28 31 2/3 30 2/3 31 242 1/3
- - - = Läroämnet undervisas inte på årskursen om annat inte bestäms i läroplanen. 242 1/3
* + 1 h valfritt musik/bildkonst
