Vem gör vad i förskolan? Om undervisning och utbildning i förskolan enligt Lpfö18

(1)

Vem gör vad i förskolan? Om undervisning och utbildning i förskolan enligt Lpfö18

OMEP-seminarium

Göteborg och Stockholm i september 2018

Docent Ingrid Engdahl ingridengdahl@gmail.com

2018-09-24 Ingrid Engdahl

(2)

(3)

• April 2017 regeringsuppdrag till Skolverket, öppet arbetssätt, konferenser och webbenkäter

• December – 2 feb 2018 Formell remissomgång

• 23 mars 2018 Skolverkets lämnar sitt förslag till regeringen

• Departementsberedning

• 23 augusti 2018 Beslut –

Lpfö18 en reviderad läroplan och ny förordning med ikraftträdande 1 juli 2019

Tidsplan

(4)

Förändringar i korthet i läroplanen Lpfö18

Lpfö18 utvecklar förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle

och gör några viktiga tillägg:

FN:s barnkonvention samt Hållbar utveckling

Jämställdhet och integritet, Språkstöd och

Välbefinnande

(5)

Förändringar i korthet i läroplanen Lpfö18, forts.

• Begreppen utbildning och undervisning

definieras i läroplanen utifrån 2010 års skollag

• Förskollärarnas särskilda ansvar för förskolans utbildning och undervisning blir tydligare

• Barnskötarnas betydelse i förskolan lyfts fram och deras roll i undervisningen för att främja barns utveckling och lärande förtydligas

• Lek som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande lyfts fram

• FN:s barnkonvention lyfts in och stärker barns

rätt till delaktighet och inflytande

(6)

Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande

För barn är det lek i sig som är viktigt

…

Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva

…

Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhåll- ningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande

…

Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga

(7)

Lek på gården – utbildning eller?

Inger hjälper till i hallen när Maria, Darin, Johan, Jasmine och fyra andra barn klär på sig jacka och skor och springer ut. Johan och Darin kastar sig upp i gungorna och Maria sparkar besviket i sanden.

– Inger, jag vill också gunga. Det är alltid Johan och Darin som tar gungorna, ropar hon.

– Jadå, det blir snart din tur, svarar Inger, men går sedan iväg och sätter sig på sandlådekanten i solen.

Maria tar en spade och skrapar lite planlöst i sanden på gården.

Jasmine hämtar en stor spade i förrådet och skrapar också i sanden.

Pojkarna gungar högre och högre och skrattar

(8)

Men så händer det något:

Maria går fram till Inger och ber att hon ska låsa upp det andra

förrådet, för Jasmine och hon vill ha sopborstar. Inger ruskar först på huvudet, men sedan verkar hon bli intresserad av barnens förslag.

– Vad ska ni med borstarna till? undrar Inger. Lova mig att det inte blir bråk, som när ni använde dem senast.

– Vi ska vara gatujobbare och vårstäda gården, svarar Maria.

– Ja, och jag ska köra sopbilen, berättar Jasmine, som släpat ut en stor trehjuling med flak och säger att hon behöver hjälp med att sätta fast en sopborste bak på cykeln.

– Okej, säger Inger, behöver ni nåt mer?

– Ja, såna där plastkoner som vi kan ställa ut och visa var bilarna ska köra.

(9)

Vuxnas roll i leken

Leken får plötsligt energi. Gården förvandlas till en arbetsplats, där det finns gatsopare, sopbilar, lastbil för den hopsamlade sanden och

orange plastkoner som markerar var bilarna får och inte får köra.

Johan och Darin har lämnat gungorna och är nu med i leken som

lastbilschaufförer, och flera andra barn har också börjat delta i leken.

Inger sätter en polismössa på Salim, en ny pojke från Irak, och ger honom en visselpipa.

– Sådär Salim, nu får du dirigera trafiken, visa hur bilarna ska köra, säger Inger, nöjd med att ha funnit en viktig roll även för Salim, som ibland kan ha lite svårt att komma in i en roll i lekarna.

(10)

Elizabeth Wood (2014)

• Leken kan beskrivas i tre olika riktningar:

• barninitierad lek

• vuxenstödd lek

• policystyrd/målstyrd lärandelek

BIKUPA

Relationen lek/undervisning/utbildning Relationen lek/lärande??

(11)

Barnrättsperspektivet förstärks

genom direkt koppling till FN:s konvention om barnets rättigheter (som ska bli lag från 1 januari 2020)

- barnets bästa

- barn har rätt till delaktighet och inflytande - barn ska få kännedom om sina rättigheter

Ingrid Engdahl

(12)

Fem rättighetsdimensioner inom early childhood education

(Julie Davis, 2014, p. 23)

Bio/ecocentric rights Intergenerational rights

Collective rights for living together using indigenous knowledges

Agentic participation rights

Foundational children’s rights – UNCRC Survival and development,

Protection and Participation

(13)

Förändringar i korthet i läroplanen Lpfö18, forts.

• Förskolans ansvar att stöda barns utveckling i svenska förtydligas genom att högläsning och samtal om olika texter lyfts fram.

• De nationella minoriteternas rätt till sina nationella minoritetsspråk

inklusive urfolket samerna skrivs in i läroplanen

• Rätt till stöd i modersmål och teckenspråk

(14)

Förändringar i korthet i läroplanen Lpfö18, forts.

• Begreppet hållbar utveckling –

ekonomisk, social och miljömässig – förs in.

• Betydelsen av hälsa och välbefinnande, fysisk aktivitet, rörelseglädje och att vistas i olika naturmiljöer lyfts fram.

• Skrivningarna om jämställdhetsuppdraget förtydligas och skrivningar om barns rätt till kroppslig och personlig integritet skrivs in

• Omskrivna mål samt fyra nya mål

(15)

Hållbar utveckling

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. (s. 2)

Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en

hållbar utveckling, (s. 2)

2018-09-24 / Ingrid Engdahl, OMEP

15

(16)

Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen.

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. (s. 6)

Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling. (s. 6)

2018-09-24 / Ingrid Engdahl, OMEP 16

(17)

Hållbar utveckling

MÅL

– ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället (2.1)

– förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (2.2)

2018-09-24 / Ingrid Engdahl, OMEP 17

(18)

Den röda geten

Ett projekt för hållbarhet

Ewha Institution of Early Childhood Education and Care

Seoul, Sydkorea

O M

E P

E S D

A w a r d

2 0 1 8

(19)

Förskolan samverkar med samhället

• Barnen i förskolan startar ett företag.

• Vinsten används för ett humanitärt ändamål

• Här grundläggs en förståelse för vad ekonomi är – hushållning med resurser

• Projektet ger deltagarna delaktiga i planering, produktion, försäljning och marknadsföring.

• Genom projektet återanvänds material (miljö) och ges möjligheter att utveckla etiska värden, lokalt och globalt, för hållbarhet (socialt)

• Barnens aktörskap ger ökad handlingsberedskap

(20)

2018-09-24 Ingrid Engdahl The p rocess of R ed Goat project

Introduktion ^,Startbidraget – ett arv från förra årets femåringar

Femåringarna samlas och repeterar vad barnen gjorde förra året.

De räknar deras överskott – som blir startbidrag för årets project

De bestämmer sig för att fortsätta projektet – att generera vinst som ska gå till människor i behov

(21)

Vart ska pengarna gå?

Barnen undersöker detta med insamling och att ge gåvor.

Alla barn utforskar möjliga givarobjekt och samarbetspartners

Det finns många olika behov!

De beslutar att forsätta samarbetet med Rädda Barnen och de RÖDA GETTERNA som går till familjer i Afrika, som en start för ett nytt liv.

Vad ska vi tillverka?

Barnen funderar ut saker som de kan tillverka själva.

De samlar in tyger, knappar , tomflaskor, trasiga l leksaker, och till exempel pussel som saknar bitar.

Barnen inspekterar och bestämmer vad som kan och ska göras

De har också fått frukt och bär från trädgårdar

(22)

Produktion

Barnen undersöker vad som saknas

De handlar med hjälp av överskottet på marknaden Sedan startas tillverkningen av

Sylter och teer

Broscher och hårband

Pusselbitar som saknas tillverkas Leksaker lagas, målas och putsas

Bjuda in till en basar - försäljning

Barnen gör skyltar och inbjudningskort De sätter upp bord och marknadsstånd

De diskuterar priset och tillverkar prislappar

(23)

Dags för basaren

Alla barn i förskolan och deras familjer bjuds in Lärare och rektor vid universitetet likaså

Alla är nyfikna på vad det blivit av deras donationer

(24)

3 Behållningen räknas

2018-09-24

Ingrid Engdahl

Översikt över antalet donerade getter – Rädda Barnen och Nödhjälpspaket – Goda grannar

(25)

4 Avslutningskonsert

I slutet av året ordnar femårsgruppen en konsert och en utställning över allt arbete med projektet

De berättar om processen, svårigheter och glädjeämnen De berättar hur mycket pengar de har kvar I kassan

som ska bli grundplåt för nästa grupp

De är stolta och får uppskattning och beröm för sina insatser

(26)

Resultat och konsekvenser av projektet

Inom projektet den Röda geten har barnen upplevt att de kan bidra till en skillnad i andra människors liv

De har fått anledning att fundera över resursanvändning, miljön, ekonomiska klyftor och mänskliga rättigheter

Genom ett ekonomiskt företag har de fått insikt i att de kan bidra på ett påtagligt sätt till samhället

Genom projektets uppläggning har inte bara förskolan utan även alla inblandade familjer, arbetsplatser,

samarbetspartners tagit steg mot hållbarhet

(27)

Utbildning för hållbar utveckling eller?

Kan detta ske i din förskola?

Frågor:

(28)

Anna-Karin Engberg

OMEP Organisation Mondiale pour l’Education Préscolaire World Organisation for Early Childhood Education

www.omep.org.se www.worldomep.org

(29)

Alla barns lika värde- är det en självklarhet i förskolan?

’Förskolan vilar på demokratins grund’

Ett interaktivt material som hjälp i arbetet

med att aktivt

förmedla dessa värden www.teskedsorden.se www.omep.org.se

2018-09-24 Ingrid Engdahl, Svenska OMEP

Arvsfonden ger stöd till Teskedsorden Svenska OMEP Rädda Barnen

Gothia fortbildning

(30)

Välkommen till lansering av boken Barnens planet!

Vi bjuder på bok, handledning, musik, högläsning och fika.

När tisdag 23/10 kl. 10-12

Plats Dieselverkstaden, Marcusplatsen 17, 13134 Nacka

Anmälan Maila info@teskedsorden.se. Det kostar inget att delta

^2018-09-24 Ingrid Engdahl

(31)

Utbildning

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

värden. Den ska främja alla barns och elevers

utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

(Skollagen, 1 kap. 4§, 1 st.)

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.

(8 kap. 2 §, 1 st.)

Utbildning: den verksamhet som pågår inom förskolans öppettider

(32)

Utbildning i förskolan – ett brett begrepp

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg,

utveckling och lärande bildar en helhet.

• Utbildning kan kopplas till ett antal komponenter

• Komponenter:

omsorg, lek, demokratifostran och skapande

• Undervisning i sin tur kan innefatta de övriga komponenterna

Eidevald, Engdahl, Frankenberg, Lenz Taguchi & Palmer, i

Sonja Sheridan & Pia Williams (Red.) 2018 Skolverkets kunskapsöversikt,

(33)

Förskolan har strävansmål

Förskolan är en frivillig verksamhet och barns deltagande i den varierar både när det gäller vid vilken ålder de börjar i förskolan och hur länge de vistas i den per dag. Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger

inriktningen på förskolans arbete och därmed den önskade

kvalitetsutvecklingen i verksamheten. Förtydliganden av vissa delar i

läroplanen innebär inte någon förändring av denna inriktning. I förskolan är det verksamhetens kvalitet och hur den tillgodoser barnens utveckling och lärande som ska värderas.

(Utbildningsdepartementet, 2010)

Målen anger en riktning att sträva mot och är inte utformade som mål att uppnå eller krav på jämförelse mellan enskilda barn.

(Skolverket, 2017, Allmänna råd för förskolan, s. 10)

(34)

Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.

Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har.

Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och

samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen.

Hem Förskola

(35)

Kapitel 2: Mål och riktlinjer

Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen.

Riktlinjerna anger också uppdragetför var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns

utveckling och lärande.

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag.

(36)

Undervisning i Skollagen

(SFS 2010:800)

Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (1 kap 3 §)

(37)

1999 års Skollagskommitté (SOU 2002:121, s. 158)

Undervisning ska utgå från:

… ett varierande arbetssätt med stort inslag av undersökande

undervisningsmetodik, där eleverna med utgångspunkt i sina egna erfarenheter får möjlighet att utvidga och fördjupa sina tidigare erfarenheter. Den gamla synen på undervisning som enbart förmedlande av kunskaper gäller inte längre.

Begreppet antas innefatta både processer där läraren ger fakta och information, och där lärare vägleder elever ”så att de genom egen reflektion kan omvandla denna information till kunskap”.

(38)

Regeringens proposition 1997/98:6, om arbetet i förskoleklassen

… verksamheten i förskoleklassen skall betraktas som undervisning i samma formella mening som den verksamhet som bedrivs i övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet.

Förskolans bredare syn på vad som anses vara pedagogisk verksamhet, där bl.a. leken, skapandet och barnets eget utforskande är viktiga

beståndsdelar, bör inrymmas i undervisningsbegreppet

(39)

Om undervisning, SKOLFS 2018:50

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.

Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. (s. 4)

Barn i förskolan ska inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Därför ska undervisningen vara saklig, allsidig

och ickekonfessionell. (s. 3)

(40)

Om undervisning, SKOLFS 2018:50

Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande i förskolan.

Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till

samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna. (s. 7)

.

(41)

Om undervisning, SKOLFS 2018:50

Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det

målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande.

Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i

utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt.

I undervisningen medverkar även andra i

arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande. (s. 4)

(42)

2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen

Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare …

Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

– omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

– planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,

– spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och

– utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet. (SKOLFS 2018:50, s. 14)

2.8 Rektor ansvarar särskilt för att förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen (s. 14)

(43)

Skolinspektionens slutrapport (2018)

SLUTSATS

• Undervisning som begrepp, form och innehåll är ännu inte självklart i förskolan. Förskollärare ser sig sällan som undervisande lärare.

• Det innebär i sig att insatser behövs för att befästa att undervisning som målstyrd process är en del av det pedagogiska arbetet med barn i förskolan.

(44)

Debatt om andra saker

Är det möjligt och önskvärt att rikta in arbetet mot mål?

(Kunskap är beroende av sammanhang, miljöer och människor och konstrueras som ett resultat av möten)

eller

Ska arbetet vara en öppen process utan i förväg formulerade mål?

(Den vuxna ska inte ha en färdig idé om vad barn kan behöva utveckla eller lära utan inta ett lyssnande och medforskande förhållningssätt)

(45)

Vem får undervisa enligt Skollagen?

(SFS 2010:800)

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. (2 kap. 13 §)

Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.

(2 kap 14 §)

Regeringen exemplifierade vid införandet av skollagen 2010 annan personal med barnskötare, bild-, drama- och musikpedagoger och personer med annat modersmål än svenska.

(46)

Kompetensen avgör arbetsfördelningen

Det är varje persons specifika kompetens (kunskap och förmåga) som ska avgöra om även personer utan

förskollärarlegitimation kan vara delaktiga i undervisningen I skollagens 2 kap. 18 § finns ett tillägg att även personer som saknar förskollärarlegitimation kan anställas som förskollärare på en tidsbegränsad anställning, som vikarierande

förskollärare

^:

… En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

Denna anställningsform kan gälla som mest ett år i taget

(47)

Att utgå från varje barn – gör vi det?

Vid introduktionen i förskola (Broberg, 2017)

– ansvarspedagog eller inte? Folkman (2017) beskriver brist på anknytning, och små barn som inte får tillräcklig omsorg Pedagogisk dokumentation;

- ofta är det de mest aktiva barnen som blir lyssnade på, och deras uttryckta intresse blir styrande för planeringar och

projektarbeten (Elfström Pettersson, 2017)

- att det inte självklart är barnens intresse som styr utan det visar sig vara pedagogernas intresse som avgör aktiviteterna (Folkman, 2017),

- vuxna styr även vad som dokumenteras (Lindroth, 2018;

Nilfyr, 2018

(48)

Utbildningen i förskolan är en komplex verksamhet, med starka rötter, många grenar och ännu fler frön

Undervisning syftar till att åstadkomma en förändring

Undervisning är en responsiv och utforskande process inom utbildningen Det är något som görs gemensamt

(49)

Referenser

Alvarez, H. (2017). Barnens planet. Stockholm: Gothia Fortbildning. www.teskedsorden.se Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan.

Stockholm: Liber.

Eidevald, C., & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: Omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Kommer på Liber under hösten.

Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet.

Stockholm: Liber.

Folkman, S. (2017). Distans, disciplin och dogmer-om ett villkorat lyssnande i förskolan: En studie av lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms

universitet, BUV-institutionen.

Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag: Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse: Ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. (Slutrapport). Stockholm: Skolinspektionen.

SKOLFS 2018:50. Läroplan för förskolan. Stockholm: Regeringskansliet.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). Förskolans måluppfyllelse. (Allmänna råd med kommentarer). Stockholm:

Skolverket.

Sheridan, S., & Williams, P. (Red.). (2018a). Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. Stockholm:

Skolverket.

Wood, Elisabeth (2014). The play-pedagogy interface in contemporary debates. I L. Brooker, L., M.

Blaise & S. Edwards (Red.), The SAGE handbook of play and learning in early childhood (ss. 145–156).

London: Sage.