REMISS. Datum Dnr Preliminär regional kulturplan

(1)

REMISS

Datum 2012-06-13

Dnr 1200278

1 (54)

Preliminär regional kulturplan 2013 – 2015 1 FÖRORD

Bakgrund och utgångspunkter

Region Skånes kulturplan är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och civilsamhället. Planen försöker samlat spegla Region Skånes utvecklingsambitioner inom kulturpolitikens område och har ett medvetet brett anslag. En dynamisk kulturpolitik säkrar medborgarens kontakt med konst och kultur samtidigt som den stärker det professionella konstnärliga uttrycket och utövandet genom att omfatta även konst- och konstnärspolitis- ka perspektiv och frågeställningar.

Riksdagens beslut 2009 om en ny nationell kulturpolitik - Tid för kultur - innebar nya kulturpolitiska målsättningar men också en ny modell för ett ökat samspel mellan kultursektorns olika politiska nivåer (stat, region och kommun), den så kallade kultursamverkansmodellen. Modellen innebär att ett samlat anslag för statens stöd till regional kulturverksamhet fördelas av regionen, efter dialog mellan stat och region, utifrån de nationella kulturpolitiska målen.

Vad är planens syfte?

Utgångspunkten för Region Skånes kulturnämnd har varit att låta planen beskriva hela det kulturpolitiska uppdraget i Skåne för att på så sätt syn- liggöra de samlade nationella och regionala resurserna. Kulturnämnden vill med denna inriktning förstärka möjligheterna att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala prioriteringar, men också tydliggöra viktiga insatsområden i hela Skånes kulturpolitiska landskap, oavsett huvudman.

Huvudsyftet med kulturplanen är alltså att tjäna som ett regionalt plane- ringsverktyg men även som underlag i dialogen med staten om de regionalt

(2)

fördelade statliga kulturbidragen. Kulturplanen ersätter det tidigare kulturpolitiska programmet i och med att regionfullmäktige fattar beslut i novem- ber 2012.

Det underliggande materialet för planen bygger på regionala kulturpolitiska prioriteringar samt förslag, synpunkter och idéer, fångade i de omfattande samverkansinsatser som genomförts med kommunerna, kulturlivet och ci- vilsamhället i Skåne. Dessa samverkansinsatser är också en del av det arbete som skapar innehållet i den mer övergripande regionala utvecklingsstrategi som tas fram av Region Skåne under planperioden.

Region Skånes roll som utvecklingsaktör utgår ifrån ett processinriktat arbete för att tillsammans med kommunerna och kulturlivets intressenter utveckla Skåne som kulturregion. Region Skåne stimulerar, initierar och utvärderar insatser utifrån de kulturpolitiska målen och strategierna. Region Skåne stödjer kommunerna och kulturlivet genom olika former av bidrag. Region Skåne har en bred kompetens inom olika kultur- och konstområden och har välutvecklade nätverk regionalt, nationellt och internationellt. En central del av den kulturpolitiska samverkan är att tillgodose det gemensamma behovet av att utveckla kompetenser, metoder, dialog och analys för prioriteringar.

Varför bredd och få prioriteringar?

I sina delar kan planen kanske sägas vara oprecis och utan tydliga svar på frågan hur. I andra delar mer exakt och precis med tydlig profil på beskrivna insatser. Detta är inget förbiseende. Region Skåne vill på detta sätt visa hur vi menar att hållbar utveckling inom kultursektorn bäst stimuleras och utformas, nämligen i nära samspel med dem som ska involveras – från de professionella kulturskaparna till de berörda medborgarna – inte minst barn och ungdomar. Region Skånes hållning är att alla de utvecklingsmöjligheter som anges i planen är viktiga. Hur och i vilken ordning de ska utvecklas måste, i de fall processerna inte redan är igång, bli föremål för den fortsatta samverkans- och samrådsprocessen. Att prioriteringar och metoder utvecklas i samverkan är en av de stora fördelarna med kultursamverkansmodellen.

Kulturell infrastruktur och hållbar utveckling

Varför nämns inte fler konsthallar, kulturaktörer, fria grupper, kultursällskap och föreningar? Av det enkla skälet att det inte låter sig göras. Dokumentet ska ses som Region Skånes strategiska handlingsplan där vi i huvudsak väl- jer att beskriva angelägna förhållanden, sektorer och processer snarare än enskilda aktiviteter, grupper och aktörer. Då detta trots allt sker är det för att de ska tjäna som goda exempel eller för att visa på representanter för kulturlivets olika delar. Så trots att arbetet med den regionala kulturplanen innebu- rit fördjupade samtal med kommunerna i Skåne, breda dialoger med kulturlivet och slutligen ett remissförfarande som engagerat samtliga kommuner, kan inte planen sägas fånga allt. Bredden och kraften i skånskt kulturliv är

(3)

omfattande. I Skånes 33 kommuner finns utgångspunkterna för den viktiga väv som utgör grunden i ett myllrande skånskt kulturliv. Att tro att detta är något som till fullo låter sig fångas i en plan som denna, vore inte bara att förminska kulturlivet utan också att reducera dess betydelse och kraft.

Några avgörande förutsättningar för ett framgångsrikt skånskt kulturliv, är väven av olika kulturinstitutioner och kulturföreningar. Mångfalden av teat- rar, orkestrar, museer, konsthallar och kulturföreningar som vi på olika sätt ständigt utgår ifrån och återkommer till, är förhållanden som har stor betydelse för vår landsändas identitet och självkänsla. Region Skåne, de tidigare landstingen, Skånes kommuner, näringsliv, engagerade medborgare och kulturlivet i sig självt, har under lång tid strävsamt byggt upp denna stomme som sammantaget, gör att Skåne har en stark ställning i svenskt kulturliv.

Sist i kulturplanen ges en orientering kring några av dessa för Skånes utveckling viktiga aktörer. Andra centrala förhållanden och byggstenar i kulturens infrastruktur, är de kommunala kulturskolorna, biblioteken och före- ningslivet. De skånska kommunerna har i samverkansprocessen utan undantag lyft dessa och är med rätta stolta över sina kulturskolor och sitt aktiva föreningsliv. Dessa borgar för att tidigt skapa nyfikenhet, lust och engagemang för kulturens olika uttryck hos barn och unga. Det svenska musikund- ret och talangutvecklingen bygger på de insatser som de kommunala kulturskolorna gjort och gör varje dag. Kanske kan det ökade samspelet mellan de kulturpolitiska nivåerna i Skåne också utveckla samspelet mellan kulturskolorna i Skåne och därigenom öka deras genomslag och bidrag till barns och ungas rätt till kultur?

Samverkansprocessen

Under våren 2012 träffade kulturnämnden kommunernas kulturpolitiker i fyra delregionala möten för att diskutera den lokala, delregionala och regionala kulturutvecklingen. Samma period arrangerade förvaltningen ca 15 dialogmöten med ca 200 av kulturlivets aktörer om kulturplanen.

Förslagen och de synpunkter som kom fram i dessa diskussioner har utgjort underlag för kulturplanen. Vi vill rikta ett stort tack för det engagemang och den kunskap som på detta sätt har färgat både kulturplanen och förutsätt- ningarna för den fortsatta samverkansprocessen.

Yngve Petersson (mp) Charlotte Wachtmeister (m) Maria Nyman Stjärnskog (s) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

Cecilia Langemark tf Kulturchef

(4)

1 FÖRORD ... 1

2 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 5

2.1 Nationella kulturpolitiska mål ... 6

2.2 Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar ... 6

3 UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 10

3.1 Teater, dans och musik ... 10

3.2 Bildkonst och form ... 14

3.3 Kulturarv ... 17

3.4 Biblioteksverksamhet ... 20

3.5 Litteratur ... 23

3.6 Film och rörlig bild ... 24

3.7 Folkbildning ... 26

3.8 Barn och unga ... 28

3.9 Internationellt, interregionalt och interkulturellt utbyte ... 30

3.10 Forskning, utveckling och utbildning ... 31

3.11 Kultur och hälsa ... 32

3.12 Kultur och näringsliv ... 34

3.13 Den idéburna sektorn ... 36

4 SYFTET MED SAMVERKAN ... 38

5 KULTURPOLITISK ORGANISATION ... 39

5.1 Region Skåne ... 39

5.2 Primärkommunerna ... 40

6 STRATEGIER FÖR SAMVERKAN OCH SAMRÅD ... 41

6.1 Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna ... 41

6.2 Samråd mellan Region Skåne och kulturlivet ... 42

6.3 Samverkan mellan Region Skåne och staten ... 43

7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 44

8 BILAGA ... 46

(5)

2 KULTURPOLITISKA UTGÅNGSPUNKTER

Skåne är en tätbefolkad och flerkärnig region med cirka 1,3 miljoner invåna- re. Utöver våra stora städer finns 250 tätorter av varierande storlek och Skå- ne har fler tätorter i förhållande till sin areal än någon annan region i Sveri- ge. Tätheten och den flerkärniga strukturen ger god tillgänglighet och är en bas för ett stort kulturutbud. Kulturarvet är rikt och påminner om att Skåne, med tre sidor öppna mot havet, under historien alltid varit en mötes- och handelsplats där kulturer mötts och blandats. Var femte skåning har sina rötter i en annan kultur än den traditionellt skandinaviska. Skåne är också en del av Öresundsregionen som är Nordens största och mest tätbefolkade stor- stadsområde med cirka 3,6 miljoner människor varav en tredjedel bor i Skå- ne.

Den regionala kulturpolitiken ska ha ett tydligt medborgarfokus och engagerar sig förutom i det professionella kulturlivet även i det lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syf- tar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent- och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet.

Ambitionerna inom de olika utvecklingsområdena i kulturplanen utgår ifrån de kulturpolitiska prioriteringar som finns på nationell, regional och lokal nivå. Där dessa sammanfaller blir det naturligt att göra gemensamma satsningar för att skapa den utvecklingskraft som är syftet med samverkansmo- dellen.

Att utveckla kulturens infrastruktur är att utveckla dess delar, men också förbindelsen mellan delarna. Att skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur med erfarenhetsutbyte, kompetensöverföring och upplevelsesprid- ning är en av kulturnämndens viktigaste uppgifter. Det lokala kulturlivet säkrar att medborgarna ges möjlighet att organisera sig utifrån intresse och därigenom få möjlighet att möta olika kulturella utryck. Människors engagemang och skapande förmåga är förutsättningen för ett rikt kulturliv där yttrandefrihet råder och bidrar till att kulturen blir en positiv kraft i samhäl- let för demokratins utveckling. Det lokala kulturlivets idéburna organisationer engagerar och omfattar kulturskapare, såväl professionella som amatö- rer. Dessa utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv tillsammans och var för sig. Att åstadkomma samverkan och ett kulturellt flöde mellan regionens institutioner, föreningar och medborgare ställer krav på öppenhet och förny- else av institutioner och föreningsliv. Att ingå i en levande kulturell infrastruktur är att låta sig påverkas.

(6)

2.1 Nationella kulturpolitiska mål

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrande- friheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken

• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor

• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse

• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan

• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

2.2 Regional kulturpolitisk vision, mål, inriktning och prioriteringar

2.2.1 Kulturpolitisk vision

Region Skånes kulturpolitik ska bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av humanistiska värderingar och intresse för gårda- gens, dagens och morgondagens mångfald av uttryck. Kulturen ska upplevas som en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Skåne ska framstå som en stark, öppen och innovativ kulturregion. Skåne ska vara en tillåtande och inkluderande region där alla känner sig välkomna. Kulturen ska vara en viktig och natur- lig del av samhällets utveckling och människors vardag.

2.2.2 Mål

De regionala kulturpolitiska målen utgår ifrån två perspektiv: verksamhets- perspektivet och medborgarperspektivet.

• Skåne har ett rikt kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets.

• Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser.

Region Skåne ska verka för ett ökat kulturutbud av hög kvalitet i Skånes olika kommuner och delregioner samt på olika sätt bidra till att kultur görs tillgänglig i hela regionen. Det betyder att tillgängligheten blir avhängig den kulturella infrastrukturens flöde och dess verksamma delar ute i landskapet.

Fler oavsett individuella och geografiska förutsättningar ska ha tillgång till ett utbud som är brett och varierat. Kanaler för påverkan, en ökad brukardia- log samt bättre möjligheter till eget skapande ska utvecklas. Dialogen kring

(7)

tillgänglighet och delaktighet bör utvecklas mellan kommuner och institutioner.

2.2.3 Strategisk inriktning

Region Skånes vision är ”Livskvalitet i världsklass”. Det är Region Skånes uppfattning att ett ökat deltagande i kulturlivet ökar medborgarnas välbefin- nande och bidrar till regionens utveckling. Den geografiska balansen och tillgängligheten är centrala utgångspunkter för den regionala kulturpolitiken.

Region Skånes kulturpolitiska ansvar är att göra kulturupplevelser tillgäng- liga för så många invånare och besökande som möjligt. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av Skåne och bidra till att ge människor en hög livskvalitet oavsett ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, funktionshinder, trosuppfattning och etnisk tillhörighet. Mångfalden i Skåne ska bejakas och ge avtryck i Öresundsregionen, nationellt och internationellt. Förutsättningarna för eget skapande ska vara goda.

För att bidra till Skånes tillväxt och attraktionskraft har ett kulturliv präglat av öppenhet, jämställdhet och mångfald stor betydelse. Frågor som integration, folkhälsa och livskvalitet blir allt viktigare. Ett rikt kulturliv, omsorg om natur och kulturarv, miljömedvetenhet och folkhälsoarbete är alla kom- ponenter i ett regionalt utvecklingsarbete. Ett aktivt miljöarbete ska bidra till att miljöpolicy och miljömål uppnås.

Starka kulturinstitutioner med ett öppet förhållningssätt till omvärlden vita- liserar kulturlivet i stort. En långsiktigt hållbar samhällsstruktur med ett starkt föreningsliv och ett stort ideellt engagemang utgör ett kitt i samhälls- bygget. Mötesplatser, tillgänglighet, samverkan mellan olika politikområden kan vara verktyg för att med kulturpolitikens hjälp bidra till Skånes bärkraft och balans.

Genom att initiera, samordna och sätta kulturfrågorna på dagordningen ska Region Skåne synliggöra och ge utrymme åt kulturen som utvecklingsfaktor i alla delar av samhället. Insikten om kulturens betydelse ska göra kulturpolitiken till ett högt prioriterat politikområde i hela Skåne.

Konstnärens och det konstnärliga uttryckets frihet ska värnas och stödjas också när det utmanar och provocerar rådande normer. Detta är en förutsätt- ning för en dynamisk utveckling av hela kultursektorn.

2.2.4 Kulturpolitiska prioriteringar

För att nå de kulturpolitiska målen gör Region Skåne följande kulturpolitiska prioriteringar:

• Stärkt kulturell infrastruktur

(8)

Med stärkt kulturell infrastruktur menas att utveckla kulturens delar, men också förbindelsen mellan delarna så att det blir resurser för varandra.

• Förbättrade villkor för konstnärligt skapande

Med förbättrade villkor för konstnärligt skapande menas att finansiering, organisatoriska strukturer och möjligheterna till kompetensutveckling ska underlätta för professionella kulturskapare att skapa och livnära sig på konst och kultur. Möjligheterna att bedriva yrkesarbete i hela Öresundsregionen är en viktig aspekt av villkoren för konstnärligt skapande i Skåne.

• Utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga Med utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga menas att kulturnämnden ska stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialogen mellan skola, kulturliv och forskning samt verka för kunskapsuppbyggnad kring barn- och ungdomskultur.

• Ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområ- den/politikområden

Med ökad samverkan mellan kultur och andra samhällsområ-

den/politikområden menas att kulturens roll inom områden som t.ex. vården, skolan, näringslivet och stadsplaneringen ska lyftas och utvecklas tillsammans med de aktörer som ansvarar för utvecklingen av dessa områden.

• Stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling

Med stimulans av kulturdriven näringslivsutveckling menas att förutsätt- ningarna för aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska förbättras genom tvärsektoriellt samarbete för att stärka de lokala stödstrukturerna för dessa branscher. Det innebär också insatser för ökad innovationskraft genom att stimulera till samarbeten och mötesplatser mellan kulturlivets aktörer och näringslivets företrädare.

• Stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet

Med stimulans av det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet menas att det ska skapas resurser och kompetens för ett ökat kulturellt utbyte över både Skånes och kulturens gränser. Minoritetslagstiftningen ska beaktas.

• Stärkt dialog inom kultursektorn

Med stärkt dialog inom kultursektorn menas att dialogen mellan kommunerna, institutionerna, den fria sektorn och civilsamhället ska hitta tydliga

(9)

och ändamålsenliga former för att utveckla verksamheten genom att utnyttja de gemensamma resurserna bättre.

• Stärkt kunskapsutveckling och forskning

Med stärkt kunskapsutveckling och forskning menas en starkare koppling mellan forskningen och såväl de kulturpolitiska prioriteringarna som den kulturella verksamheten.

(10)

3 UTVECKLINGSOMRÅDEN

Utifrån de kulturpolitiska utgångspunkterna och resultatet av samverkansprocessen har ett antal utvecklingsområden identifierats. De regionala kulturpolitiska prioriteringarna i kapitel 2.2.4 har varit den centrala utgångs- punkten för dialogen om kulturplanen med kommunerna och kulturlivet samt i bearbetningen av resultatet av dessa dialoger. Prioriteringarna slår igenom i olika grad under olika utvecklingsområden.

3.1 Teater, dans och musik

Nuläge

Skåne har en utvecklad infrastruktur på teater-, dans- och musikområdet med institutioner, fria grupper, enskilda kulturskapare och arrangörer. Till- sammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av före- ställningar och konserter i hela regionen. Här finns ett antal konstnärliga utbildningar vid teater- och musikhögskolorna, folkhögskolor m.m. samt forskning inom scenkonstområdet vid universitet och högskola.

Institutionerna på scenkonstområdet har tydliga uppdrag: de ska bevara och levandegöra ett kulturarv, svara för kunskap, konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling. Institutionerna garanterar en kontinuitet i utbudet inom respektive konstområde och kan i kraft av sin identitet och legitimitet locka såväl nationella som internationella konstutövare till regionen. De står också för en betydande del av arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare.

Region Skåne är huvudman för tre av sju scenkonstinstitutioner: Malmö Opera och Musikteater, Skånes Dansteater och Musik i Skåne. Symfonior- kestrar och stadsteatrar med egen ensemble finns i såväl Malmö som Hel- singborg.

De fria grupperna är en viktig del av kulturlivet och bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse. I regionen finns ett stort antal fria teater-, dans- och musikgrupper som är pådrivande aktörer när det gäller att nå ut med produktioner till barn och ungdomar. Deras föreställningar produceras oftast för turné och når därmed en betydande del av Skånes barn och unga. Ett antal scenkonstgrupper med avancerad estetik och experimentellt inriktad tvär- konstnärlig verksamhet finns i Malmö. Ett nära förhållande mellan de fria scenerna och högskolornas utbildning och forskning bidrar till uppmärk- sammad utveckling och förnyelse av scenkonsten. I Malmö finns också flera fria gästspelscener, som Dansstationen och Inkonst.

Riksteatern Skåne är med sina 25 medlemsföreningar runtom i Skåne en viktig aktör för spridningen av scenkonst och kommer framöver att öka sitt samarbete med Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd. Loka-

(11)

la arrangörer, t.ex. jazz- och kammarmusikföreningar, står för ett omfattande utbud av professionell musik på mindre orter. Många professionella kulturarbetare är bosatta i regionen, inte minst frilansande musiker, som har en stor arbetsmarknad genom närheten till Danmark och övriga Europa.

Utveckling

Scenkonstens starka ställning i Skåne ska värnas och utvecklas. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag och att ge det fria scenkonstlivet och de professionella kulturskaparna bättre förutsättning- ar att skapa och tillgängliggöra teater, dans och musik av hög kvalitet i hela regionen. Ledord för den fortsatta utvecklingen på scenkonstområdet är till- gänglighet, förnyelse, kvalitet och mångfald.

Tillgänglighet

En av scenkonstens stora utmaningar är att vidga deltagandet och att göra utbudet av professionell teater, dans och musik till en angelägenhet för fler människor, oavsett kön, ålder, bostadsort eller etnisk och kulturell bakgrund.

Det handlar dels om att nå nya publikgrupper och dels om att öka engage- manget och delaktigheten i kulturlivet. Att främja institutionernas och de fria gruppernas arbete för ett vidgat deltagande är därför en fortsatt prioriterad uppgift. Den kunskap och erfarenhet om publikdialog som byggts upp hos flera av scenkonstens aktörer i Skåne ska tas tillvara och ett kulturpeda- gogiskt arbete inom teater, dans och musik utvecklas.

Kollektivtrafiken spelar en viktig roll för tillgängligheten till scenkonsten.

En kartläggning av tillgängligheten till regionens kulturinstitutioner – både scenkonstinstitutioner och museer – i relation till befintlig kollektivtrafik i Skåne har gjorts och kommer att utgöra ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett interregionalt samarbete mellan Skåne, Kronoberg och Ble- kinge kring tillgänglighet genom kollektivtrafik är under uppbyggnad.

Under de kommande åren ska nya modeller för att nå ut med föreställningar och konserter undersökas. De lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för ett brett och varierat utbud av teater, dans och musik i hela regionen.

Fr.o.m. 2012 har Riksteatern Skåne, Teatercentrum Södra regionen och Danscentrum Syd etablerat ett samarbete inom ramen för ett så kallat resurscentrum. Syftet är att öka samarbetet mellan producenter och arrangörer, stärka infrastrukturen inom det fria dans- och teaterområdet, stärka arran- görsledet samt underlätta för arrangörer att ta emot turnerande föreställning- ar inom scenkonstområdet. Under 2013–2015 kommer utvecklingsarbetet inom ramen för resurscentrum att utvecklas och fördjupas exempelvis genom administrativa stödfunktioner för producentledet, tillgängliggörandet av föreställningar via digitala medier och utvecklandet av residens i samarbete med kommunerna.

(12)

Malmö Symfoniorkester kommer i samarbete med Musik i Syd att pröva nya turnéformer utanför Malmö. Musik i Syd fortsätter att inom ramen för sitt uppdrag utforska delvis nya former för att nå ut med konsertupplevelser i hela regionen, bl.a. på orter där det idag inte finns ett fungerande arran- görsnätverk. Även Malmö Opera och Skånes Dansteater fortsätter att utveckla den regionala turnéverksamheten i syfte att öka tillgängligheten till opera/musikteater respektive samtida dans.

Barn och unga

Barn och unga är en prioriterad målgrupp för Region Skånes insatser på scenkonstområdet. I syfte att främja barns och ungas möte med scenkonst fördelar Riksteatern Skåne på Region Skånes uppdrag arrangörsstöd och subventioner till förskolor, skolor och arrangörer för deras inköp av teater- och dansföreställningar. För att bättre möta behoven hos arrangörer och skolor behöver kriterierna för subventioner av teater, dans och musik ses över och förtydligas. I det sammanhanget bör möjligheterna att utöka subventio- nerna till att även omfatta gymnasieskolan prövas.

Scenkonstbiennalen bibu.se är en nationell mötesplats som bidrar till utveckling och förnyelse av scenkonst för barn och unga. Syftet med biennalen är bl.a. att synliggöra, utveckla och stärka positionerna för den scenkonst som speciellt riktar sig till en ung publik och möjliggöra erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Inför 2014 års biennal ska möjligheterna att säkra finansieringen och en fortsatt utveckling av biennalen att utredas.

Infrastruktur dans

För att stärka utvecklingen av dans och dess möjligheter att nå ut i regionen behöver dansens infrastruktur utvecklas. Samarbetet inom resurscentrum för scenkonst och den där ingående danskonsulentverksamheten är ett led i detta arbete liksom de samverkansformer som finns mellan institution och fria dansaktörer. Förutom att stärka de befintliga organisationernas arbete och samverkan behöver strukturerna för dansens utveckling ses över. De perso- ner som utbildar sig inom dans söker sig till andra delar av landet eller till andra länder där danshögskolor finns. Det finns därför ett behov av en stärkt struktur kring forskning och utveckling inom dans i regionen där erfarenheter från andra konstområden är viktiga.

Konstnärlig utveckling

Region Skåne ställer krav på att de institutioner och fria grupper som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete, vilket bl.a. sker genom framförandet av nyskrivna verk, hustonsättare, residens, mentorskap m.m. Gränsöverskridande projekt och produktioner, som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras.

Likabehandling – jämställdhet och mångfald

(13)

En viktig utvecklingsfråga för scenkonsten handlar om att utveckla metoder som främjar likabehandling i förhållande till tillgänglighet, genus samt kulturell och etnisk mångfald. Behovet av att öka jämställdheten inom scenkonsten, i synnerhet på musikområdet, är stort. Genom villkor för bidrag, kompetensutvecklings- och uppföljningsinsatser vill Region Skåne verka för en långsiktig utveckling mot en mer jämställd scenkonstbransch. På samma sätt krävs insatser för att främja det mångkulturella samhällets uttrycksfor- mer som bidrar till att mångfalden i Skåne speglas i scenkonstinstitutioner- nas och det fria scenkonstlivets utbud, repertoar och publik.

Villkor för konstnärligt skapande

Många kulturarbetare i Öresundsregionen arbetar på båda sidor sundet och drabbas därmed av de problem som uppstår med olika skatte- och socialför- säkringssystem, a-kassetillhörighet m.m. Det är därför fortsatt viktigt att genom samarbete och opinionsbildning verka för att gränshinder undanröjs.

Det finns överlag ett behov av ökat samspel dels mellan kommun, region och stat, dels mellan olika politikområden (vad gäller t.ex. arbetsmarknad, näringsliv, utbildning) för att stärka grunden för professionell konstnärlig verksamhet inom alla konstområden och därigenom förbättra kulturskaparnas möjligheter att verka i regionen. Arbetsmarknaden på scenkonstområdet, som i hög grad präglas av korta anställningsperioder, påverkas negativt av dagens pensionssystem, vilket drabbar framför allt dansare och sångare.

Villkoren för konstnärligt skapande är också beroende av möjligheter till kompetensutveckling. Inom såväl institutioner som det fria kulturlivet är dessa begränsade. I målsättningen att förbättra kulturskaparnas villkor är det viktigt att beakta behovet av kompetensutveckling på lång sikt.

Samverkan

Samverkan och dialog mellan institutioner/producenter, arrangörsled och kommuner kring turnéer/regional verksamhet behöver utvecklas. Det nära samarbete som institutionerna har både administrativt och konstnärligt ska stärkas. En struktur för gemensamma överläggningar mellan Region Skåne och kommunerna kring de samfinansierade scenkonstinstitutionerna införs och de regionala respektive lokala uppdragen utvecklas och förtydligas.

Samrådsformerna mellan regionen och den fria scenkonsten, liknande det kollegium som redan finns för de sju scenkonstinstitutionerna i Skåne, utvecklas. Samverkan mellan scenkonstens aktörer och forskningen vid universitet och högskolor bör utvecklas, bl.a. inom det kulturpedagogiska fältet.

Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på scenkonstens utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det an- geläget att beakta scenkonstbranschens särskilda villkor.

Det internationella utbytet och samarbetet inom scenkonsten är omfattande, med turnéer, gästspel och festivaler. För scenkonstens utveckling i Skåne är det fortsatt viktigt att stödja uppbyggnad och medverkan i internationella

(14)

nätverk, utveckling av partnerskap för att utveckla EU-projekt samt kompetens-, metod- och erfarenhetsutbyte med parter i andra länder.

Region Skåne vill

• verka för ökat deltagande i kulturlivet

• öka tillgängligheten till institutionernas och den fria scenkonstens verksamheter

• stimulera konstnärlig utveckling

• främja samverkan mellan institutioner, den fria scenkonsten och kommunerna

• stärka arrangörsledet och bl.a. utveckla och tydliggöra arrangörsstöd och subventionsmodeller samt främja dialogen mellan producent- och arran- görsled

• stärka kopplingen mellan scenkonstaktörerna och forskningen, bl.a.

inom det kulturpedagogiska fältet

• främja internationellt utbyte och samarbete på scenkonstområdet

3.2 Bildkonst och form

Nuläge

Skåne har ett stort utbud av bildkonst och form genom institutioner, fria aktörer, enskilda kulturskapare och organisationer. Tillsammans står dessa aktörer för ett omfattande och varierat utbud av bildkonst och form i hela regionen.

Region Skånes kulturnämnd har genom förstärkta och nya verksamhetsbidrag fått en tydligare relation till operativa aktörer för dialog och gemensamt utvecklingsarbete. Dessa nyckelaktörer är en förutsättning för fortsatt utvecklingsarbete inom infrastrukturen på området. Verksamheter som har förstärkts är konstnärliga kollektivverkstäder, institutioner, fria grupper, främjandeorganisationer, centrumbildningar samt olika nätverk.

Skåne är en stark bildkonstregion med verksamheter som också är uppmärk- sammade nationellt och internationellt. Inriktningen mot samtidskonst är tydlig. I Skåne finns ett flertal institutioner och kommunala konsthallar, flera av dessa är bland de största i landet. I Skåne finns också en mångfald av privata aktörer såsom gallerier och curators- och konstnärsdrivna utställ- ningsrum inriktade på internationellt utställningsarbete och bildkonstper- formance. Några av dessa verksamheter har regionalt verksamhetsbidrag.

Institutioner med regionalt verksamhetsbidrag är bland andra Moderna Mu- seet Malmö, Wanås konst, Malmö Konstmuseum och Form/Design Center.

Varje år arrangeras välbesökta konstrundor, en av dessa verksamheter erhål-

(15)

ler regionalt verksamhetsbidrag med fokus att utveckla samverkan mellan konstrundorna i regionen.

Konstkonsulentverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen som konst- och kulturfrämjande verksamhet. Verksamheten ska stärka konsten regionalt och verka för att det regionala kulturlivet speglar samhällets etniska och kulturella mångfald inom såväl utbud och publik som konstlivets utövare.

I Sverige finns ett flertal konstorganisationer som på olika sätt stödjer och arbetar för konstnärers arbets- och upphovsrättsliga behov. Konstorganisa- tioner med regionalt verksamhetsbidrag är Konstnärscentrum Syd och Konsthantverkcentrum Skåne. Det finns även ett antal konstfrämjande organisationer i landet såsom Konstfrämjandet, vars avdelning i Skåne har regionalt verksamhetsbidrag, och Sveriges konstföreningar, vars förbundskansli finns i Skåne.

Utbildningsmöjligheter finns på både förberedande- och universitetsnivå.

Lunds universitet har sedan 2010 rätt att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå. I Skåne finns ett stort antal yrkesverksamma konstnärer, närhe- ten till kontinenten gör att många konstnärer väljer att bosätta sig här och ha regionen som bas för sitt professionella utövande.

Utveckling

Med en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället ska bild- och formkonstens ställning i Skåne värnas och utvecklas. Det handlar både om att säkra institutionernas möjligheter att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utvecklingsarbete inom ramen för sina uppdrag och att ge professionella kulturskapare bättre förutsättningar att skapa och tillgängliggöra bildkonst och form av hög kvalitet i hela regionen. Ledord för den fortsatta utvecklingen på bildkonst- och formområdet är tillgänglighet, förnyelse, kvalitet, likabehandling och mångfald. I utvecklingsarbetet med infrastrukturen på området ingår att bredda intresset för bildkonst och form, stärka konstens ställning och främja samarbetet mellan utövare, institutioner och andra aktörer.

Tillgänglighet och samverkan

Tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter ska öka genom samverkan med konstfrämjande verksamheter. Samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna ska utvecklas och samverkan mellan konst, konstförmedling och civilsamhälle ska för- stärkas.

Samverkan med andra samhällsområden, t.ex. näringsliv, skola, vård och omsorg har också bäring på bildkonst- och formområdets utveckling. Inom ramen för utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar i regionen är det angeläget att beakta bildkonst- och formområdets särskilda villkor.

(16)

Barn och unga

Utvecklingsarbetet inrymmer att hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola, att stärka konstnärer som söker sig till skolans område och lärare som söker sig till konsten. 2012 genomfördes en analys av det konstpedagogiska fältet i Skåne vilken ligger till grund för kulturnämndens fortsatta satsningar på konstpedagogik genom regionala uppdrag för konstinsti- tutioner.

Strategiskt publikarbete

Genom stöd till och samverkan med nätverk för strategiskt publikarbete som sker på såväl regional som nationell och nordisk nivå utvecklas dialogen med befintliga och nya publikgrupper genom ökad kunskap om och intresse för samtidskonst, konsthantverk och form och design.

Konstnärlig utveckling

Region Skåne ställer krav på att de institutioner och fria aktörer som får regionalt stöd bedriver konstnärligt utvecklingsarbete. Gränsöverskridande projekt som blandar olika konstformer i nya uttryck och format ska fortsatt främjas. Medverkan i internationella nätverk och internationella utbyten stimuleras. Genom att verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet synliggörs att området har utvidgats från att främst ha förknippats med utformning av bruks- och inredningsföremål, konsthantverk och grafisk formgivning till att även omfatta områden som samhällsbyggnad, stadsmiljö och hållbarhetsfrågor.

Villkor för konstnärligt skapande

MU (Medverkans- och Utställningsersättning) är samlingsnamnet för det nya statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställ- ning som började gälla den 1 januari 2009. Implementering av MU-avtalet ska ske genom informations- och utbildningsinsatser och genom villkor för verksamhetsbidrag från och med 2013. Betydelsen av konst i offentliga rum och miljöer ska lyftas även utifrån ett stadsplaneringsperspektiv genom informations- och utbildningsinsatser. MU-avtalet och 1%- rekommendationen är två centrala frågor för att förbättra villkoren för konstnärligt skapande.

Forskning och utveckling

Kunskapsbasen om aktuell forskning inom exempelvis kommunikation, konstpedagogik och marknadsföring stärks inom publika verksamheter.

Kulturnämndens relationer med universitet och högskola och mötet mellan konst- och kulturpolitik genom kompetens- och kunskapsutbyten utvecklas.

Kompetensutveckling är en förutsättning för konstnärlig utveckling och för- nyelse och konferenser och samrådsträffar ger möjligheter till kunskapsut- byte.

(17)

Region Skåne vill

• genom att verka för att MU-avtalet tillämpas och att 1%-

rekommendationen vid nybyggnation gällande konstnärlig gestaltning tillämpas, förbättra villkoren för konstnärigt skapande

• verka för ökad kunskap kring det vidgade designbegreppet

• stärka mötet mellan konst, kreativa näringar och näringsliv

• främja internationellt utbyte och samarbete

• stimulera konstnärlig utveckling

• fortsätta utvecklingsarbetet inom det konstpedagogiska fältet

• verka för ökad tillgängligheten till institutionernas och den fria bildkonstens verksamheter

• utveckla samverkan mellan institutioner, den fria bildkonsten och kommunerna i Skåne

• stärka forskningsförankringen i institutionerna, bl.a. inom det konstpedagogiska fältet

3.3 Kulturarv

Nuläge

Skåne står inför stora utmaningar. En av de främsta utmaningarna är integra- tionsfrågan. Sverige är Europas tredje största asylland och huvuddelen av de asylsökande kommer till Skåne. Invandringen förändrar villkoren för dem som redan bor i regionen och är en stor omställning för dem som kommer till en helt ny tillvaro. Skåne av idag rymmer genom sina invånare många olika kulturarv. Att med respekt och i dialog lyfta kulturarvsfrågor är en stor utmaning för kulturarvsaktörerna. De regionala kulturarvinstitutionerna med bidrag från Region Skåne är Regionmuseet i Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, Malmö Museer, Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige, Fredriksdals museer och trädgårdar samt Österlens museum, Uppåkra Arke- ologiska Center, Regis, Lunds universitets historiska museum och slutligen Medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg. De kulturarvsförbund som har regionalt bidrag från Region Skåne är Skånes Hemslöjdsförbund, Skånes Hembygdsförbund, Skånes Arkivförbund och Skånes Näringslivsar- kiv.

I en nutid som kan beskrivas som ett höghastighetssamhälle sker samhälls- utveckling i ett rasande tempo. Information kan nås genom flera olika kanaler och då fungerar de regionala kulturarvsinstitutionerna och förbunden som viktiga kunskapsbanker och mötesplatser. De står dock inte ensamma och oemotsagda utan medborgaren har en uppsjö av olika möjligheter att skapa sig en uppfattning av det förflutna.

(18)

Kulturarvssektorn har en tydlig uppgift i arbetet med integration och spelar därmed en viktig roll i samhällsutvecklingen. I synnerhet för medborgarnas möjligheter till identitetsbyggande och förståelse för sin samtid. Kulturarvs- området har en viktig funktion att göra sambanden mellan det som varit och det som är nu, begripligt. De skånska museerna, arkiven, hembygdsföre- ningarna och hemslöjdskonsulenter är viktiga aktörer i detta arbete. Det är av stor vikt för människor att förstå, känna sig delaktiga och kunna påverka sin vardag för en ökad livskvalitet. Genom att stärka medborgarnas kritiska tänkande och skapa ett förhållande till historiebruk kan kulturarvssektorn bidra till integration.

Utvecklingsarbetet inom kulturarv och livsmiljö på Region Skåne regleras av flera styrinstrument. Under 2012 tar Region Skånes kulturnämnd fram en kulturarvsstrategi och därtill verkar Region Skånes Regionalt Utvecklings- program för Skåne 2009-2016 med olika infallsvinklar som påverkas genom olika sektorsprogram som Grönstruktur i Skåne – Strategier för en utveck- lad grön struktur och Strukturbild för Skåne. Europarådets Europeiska land- skapskonvention ratificerades i Sverige 2011 och är ytterligare ett viktigt dokument vars intensioner ska beaktas i samhällsplaneringen. Konventio- nens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dessutom har de statliga aktörerna sina vägledande dokument: Tänka i tid (Riksantik- varieämbetet) och Skånes kulturmiljö profil (Länsstyrelsen i Skåne Län).

Utveckling

Kultur ger människor möjlighet att påverka, ifrågasätta och förändra. Kul- turarvssektorn har förutsättningar att bidra i det gemensamma arbetet att skapa en hållbar utveckling. Kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvsföreningar är samhällsaktörer som kan medverka till en ökad social och kulturell delaktighet samt ökat inflytande som motverkar utanförskap och ohälsa. Utifrån detta preciseras det regionala uppdraget under planperioden.

Region Skåne vill utveckla regionala roller för kulturarvsinstitutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och hur de ska vara en resurs för kommunal nivå. Detta kan ske genom ökat samarbete mellan kommunerna, civilsamhället, kunskapsnätverk och ideella krafter inom kulturarvssektorn. Region Skåne ser det som strategiskt viktigt att verka för ett ökat samarbete mellan kulturarvsektorn och övriga samhällssektorer. Kultur- nämnden lägger därför särskild vikt vid att skapa förutsättningar för att kul- turarvsaktörerna i sina regionala roller utifrån detta perspektiv kan förnya sina insatser inom kulturarvsområdet.

Kulturmiljö

Region Skåne vill att Landskapskonventionen och dess innebörd implemen- teras i samhällsplaneringen. Det regionala kulturmiljöarbetet är en viktig ingång i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen har det statliga ansvaret medan

(19)

Landsantikvarien tillsammans med de tre regionmuseerna har en särskild roll i stödet till kommunerna i arbetet med att ta fram översiktsplaner.

Region Skåne samordnar sina utvecklingsresurser i en destinationsplattform.

Genom destinationsplattformen effektiviseras det interna arbetet och om- världsbevakningen för att stärka ekonomiska satsningar och öka synergief- fekterna mellan verksamhetsområden. Destinationsplattformen tydliggör samarbetsmöjligheter för kulturarvssektorn i gränssnitten till turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljöarbete.

Tillgänglighet

Arbetet med att göra kulturarvet tillgängligt och synligt behöver utvecklas.

Att ge fördjupade upplevelser av vårt kulturarv är ett demokratiskt åtagande om ökad social och kulturell delaktighet. Kulturarvs- och kulturmiljösektorn är inne i ett skede av snabb teknisk utveckling. Genom att stödja projekt och verksamheter som arbetar aktivt med digital visualisering kan förutsättning- ar skapas för ett vidgat deltagande. Digital visualisering har också ett till- gänglighetsperspektiv. Det immateriella kulturarvet har stor potential att utvecklas i en digital miljö. I Skåne finns flera exempel på kulturmiljöer med kapacitet att utvecklas till intressanta besöksmål genom visualisering.

Barn och unga

För våra barn och unga är det viktigt att på olika sätt kunna förstå och tolka sin samtid och sig själva. Demokrati och människors lika värde är värde- ringar som behöver grundläggas och befästas på flera olika sätt. Kulturarvs- institutionerna, hemslöjds-, hembygds- och arkivförbunden och kulturarvs- föreningar är verksamheter som kan ge barn och unga viktiga nycklar för detta. Det är prioriterat att utveckla metoder, samverka med forskningsinsti- tutioner och ta del av andras och förmedla egna erfarenheter och kunskaper för att ge barn och unga upplevelser som stärker deras empati och demokra- tiska förmåga. Det är en utmaning att framöver nå ut med den kunskap och kompetens som verksamheterna har och den kulturpedagogiska verksamheten är ett viktigt verktyg som ska utvecklas och utnyttjas för detta. Samver- kan inom kulturarvssektorn är viktig och det är viktigt att även hitta andra kompetensarenor som sysslar med förmedling på olika sätt för att stärka den egna utvecklingen inom kulturpedagogiken. Kulturarvsinstitutionerna och förbunden fungerar även som en arena för möten med andra aktörer som t.ex. konstnärer, musiker, skådespelare och pedagoger från skolor och folkbildning.

Uppföljning/Forskning

Region Skåne kommer under planperioden att ha fokus på den analys verksamheterna gör av sitt utvecklingsarbete. Region Skånes måste i samarbete med andra, främst forskningsvärlden, utveckla metoder för att belysa effekter av kulturpolitiska mål och prioriteringar. Analyser av regionala satsningar har hittills baserats på kvantitativa metoder men kulturpolitiska effekter

(20)

kan inte bara förstås utifrån kvantitativa data utan Region Skåne måste utveckla kunskapen om kvalitativa data.

Region Skåne vill

• att kulturarvsaktörerna ska ge barn och unga bättre möjligheter att förstå det samhälle och den värld vi lever i

• att kulturarvsaktörerna ska vara tillgängliga för fler

• att de regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna ska stödja de kommunala kulturarvsaktörerna

• att museer och kulturarvsföreningar ska samverka närmare i sam- hällsplanerande funktioner för att verka för en god livsmiljö

• att destinationsplattformen ska tydliggöra samarbetsmöjligheter för kulturarvssektorn med turism, kulturella näringar, upplevelseindustrin och miljösektorn

3.4 Biblioteksverksamhet

Nuläge

Folkbiblioteksverksamheten regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplys- ning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. De ska även låna ut litteratur kostnadsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bl.a. barn och unga. Även det regionala uppdraget regleras i bibliotekslagen.

Regionbibliotekets uppgift är bl.a. att ansvara för biblioteks- och kompetensutveckling samt att bistå folkbiblioteken med kompletterande medieför- sörjning. En ny bibliotekslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2013 och kan komma att förändra delar av både folkbibliotekens och regionbibliotekens uppgifter. Regional kulturplan för Skåne 2013-2015 utgör också den lag- stadgade regionala biblioteksplanen.

Biblioteken är närvarande i samtliga skånska kommuner: totalt finns drygt 160 folkbibliotek i Skåne. Biblioteksverksamheten omfattar ca 9 miljoner lån och ungefär lika många besök per år. Biblioteken är därmed vitala delar i den kulturella infrastrukturen och kan ytterligare utvecklas mot medborgar- nära kulturella noder, som är en förutsättning för att det skall utvecklas en levande och kreativ kultur i hela regionen.

Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturellt, digitalt och demokratiskt.

Omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande är omfattande och biblioteksservicen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska biblioteks-

(21)

tjänster såväl som ett brett spektrum av kulturella upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Att medverka till att biblioteken utvecklas i samspel med dessa förändringar är en grundläggande uppgift för Region Skåne.

Utveckling

För att kunna svara på nya vanor och livsmönster och förbli en nödvändig aktör i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet bör bibliotekens roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna stärkas.

Bibliotekens verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga på, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv.

Tillgänglighet

Att vara delaktig i kulturella processer behöver inte vara liktydigt med fy- siska besök. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna användas i ett föränderligt samhälle och för att kunna möta alla medborgare. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. En närvaro i lokalsamhället utanför institutionen kräver utveckla- de eller nya arbetsmetoder. Delregionernas arbete möjliggör en förbättrad resursanvändning. Här kan bokbussar och andra mobila enheter integreras på ett bättre sätt i utvecklingen.

Biblioteken som kulturhus

Region Skåne vill fokusera på utvecklandet av biblioteken som kulturhus.

Genom ett aktivt samspel med medborgarna och lokalsamhället stärks bibliotekens roll och tillgänglighet som mötesplatser, fysiskt och digitalt. Med- borgaren skall kunna få kulturupplevelser och hämta information, kunna avnjuta och delta i kulturupplevelser och läroprocesser på plats och kunna skapa och producera konst, kultur och information. Verkstäder inom olika kultur- och lärområden bör vara ett naturligt inslag i ett modernt bibliotek/kulturhus, t.ex. i samarbete med folkbildningen. Inte minst är det viktigt att skapa möten mellan det professionella kulturlivet och hela skalan av aktiviteter från amatörer och semiprofessionella. I arbetet med att utveckla biblioteken till kulturhus är det viktigt för biblioteken att skapa kontakter med näringsliv, civilsamhälle och forskning i kommunen.

Meröppna bibliotek

Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form av meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar effektivare en befintlig resurs. Bib- lioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna i det lokala samhället. Det är viktigt för den fortsatta processen mot allt fler mer- öppna bibliotek att denna process får sin teoretiska uppföljning.

(22)

Gemensam infrastruktur

Region Skåne ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Utvecklandet av en ny regional mediestruktur skall baseras på målet att skånska medborgarna skall få en likvärdig tillgång till media. Ge- nom att utveckla mediaförsörjningsplaner, utveckla ansvarsfördelningen mellan den lokala, delregionala och regionala nivån och stimulera samord- ningen mellan offentligt finansierade bibliotek tas även de gemensamma resurserna tillvara på ett effektivt sätt.

Den nationella bibliotekskartan ritas om. Behovet av samordnande, ansvars- fördelning och utvecklande insatser ökas i det nätverk som bildas av Kung- liga biblioteket, Kulturrådet, region och länsbibliotek, universitets- och hög- skolebibliotek och folkbiblioteken.

Läsfrämjande

Bibliotekens arbetsuppgifter inom läsning, berättande och skrivande behö- ver omformuleras i skenet av utvecklingen. Området berör viktiga demokrati- och yttrandefrihetsaspekter och utvecklas idag med en hög grad av delaktighet. Inte minst behövs en ny metodik inom läsfrämjande, litteraturför- medling/samtal och skapande verkstäder. En väg kan vara att utveckla nät- verk mellan förlag, bokhandel och bibliotek, men också med studieförbund.

Den digitala dimensionen kan också utvecklas – i förmedlingsarbetet med t.ex. digitala bokcirklar och i bestånd med e-böcker och annan digital media.

Skolbibliotek/Barn och unga

Den nya skollagen kräver nya insatser för skolbiblioteken. Ur ett regionalt perspektiv bör ett särskilt fokus läggas på de integrerade biblioteken. Sam- verkan med skolan om skolbiblioteken stimuleras genom att stödja samarbete och goda exempel.

Biblioteken har en lång och gedigen statistiktradition, men statistikens roll som utvecklingsfaktor behöver utvecklas.

Region Skåne vill

• synliggöra bibliotekens roll i den regionala kulturella infrastrukturen

• stimulera och utveckla metoder för att öka bibliotekens mobilitet

• stimulera och stödja folkbiblioteken utveckling till att bli kulturhus

• medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsätt- ningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället

• stödja en ny regional mediesamverkan, för allas likvärdiga tillgång till media och information

(23)

• stödja läsfrämjande insatser för barn och vuxna i form av samarbete mellan forskning/högskola, vård, skola och andra litterära nätverk

• stimulera till att utveckla relationerna och öka samverkan mellan folkbiblioteken och andra områden inom samhällslivet, bl.a. med skolan

3.5 Litteratur

Nuläge

Skåne har ett gynnsamt litterärt klimat med flera nätverk och centrumbildningar kring litteratur och författare. Utbildningarna i skrivande och serie- skapande på universitet och folkhögskolor har bidragit till framväxten av många uppmärksammade författarskap. Andra viktiga aktörer i ett skönlitte- rärt nätverk är förlag, kulturtidskrifter, folkbildningen, aktörer inom film och spelutveckling och bibliotek.

För litteraturen som konstform är biblioteken jämförbara med konserthus och scener för musik och teater; en plats för mötet mellan författaren och läsaren. Biblioteken är därför en förutsättning för att utveckla litteraturen som konstform. För flertalet författare är biblioteksframträdanden och andra författar/läsarsamtal dessutom en nödvändig del av inkomsten.

Utveckling

Samarbete

Skåne behöver flera olika arenor för litterära möten och litterärt skapande.

Ett ökat samarbete mellan olika litterära aktörer – författare, skånska förlag, bibliotek, bokhandlare, folkhögskolor, studieförbund – och andra konstarter som t.ex. filmen kan bidra till detta. En mångfald i former liksom den geografiska spridningen skall uppmuntras, gärna i samverkan med t.ex. turism eller andra verksamheter inom regional utveckling. Region Skåne vill också utveckla de digitala möjligheterna att sprida större litterära arrangemang t.ex. Internationell författarscen utanför storstäderna.

Barn och unga

Tillsammans med organisationer och nätverk verka för att författare och serieskapare får möjlighet att öka sin pedagogiska erfarenhet och kompetens och därmed i högre grad kan få uppdrag som inspiratörer i skrivarverkstäder och workshops, framförallt för barn och unga. Ge kännedom om författare, metoder och framgångsrika skapande skola-projekt genom utbudsdagar riktade mot skola och bibliotek.

Läsningen minskar i stora befolkningsgrupper, barn och unga läser allt säm- re och föräldrar som läser högt för sina barn minskar dramatiskt. Region Skåne vill främja ett samarbete kring läsfrämjande. Att lyfta litteraturen i

(24)

andra sammanhang än de rent traditionella och som möter målgrupperna, till exempel i idrottssammanhang och via dataspel, kan vara ett sätt. Läsfräm- jande åtgärder kopplade till det vidgade textbegreppet, som förutom det skrivna och talade ordet även innefattar, bild, film och ljud, kan också utvecklas. Viktigt är delaktighet och läsaren i centrum – läsarsamtal och samtal om läsning.

För såväl delaktighet som språkutveckling är det viktigt för både barn och vuxna att möta författarskap på sina hemspråk. Region Skåne vill främja vidgad kännedom om regionens litterära mångfald genom ökad synlighet för författare som skriver på sitt modersmål. Seriekonsten är stark i Skåne, men serieskaparna har med få undantag svenskklingande namn.

Fristad

Region Skåne ska utveckla den kompetens och samordning som gör det möjligt för Skåne att bli en region där fristadsförfattare utgör ett inslag inte bara i stora kommuner utan även i mindre.

Region Skåne vill

• stödja utvecklingen av litterära mötesplatser och deras arrangörer och därigenom stödja framväxten av litterära scener, festivaler och mötes- platser i alla delar av Skåne

• stimulera till möten mellan barn, författare/serieskapare och pedagoger och andra konstarter

• stödja läsfrämjande insatser för barn och unga i möten med andra konstområden, men också andra områden inom samhällslivet

• verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap på sitt mo- dersmål och de nationella minoritetsspråken samt författare från olika delar av världen

• verka för att kunskapen om fristadsprogrammet ökar och att antalet fri- stadsförfattare ökar inom regionen

3.6 Film och rörlig bild

Nuläge

Filmverksamheten i Skåne är rik och mångfasetterad och rymmer såväl filmpedagogisk verksamhet i skolor och studieförbund som kontinuerliga kvalitetsfilmvisningar och internationella filmfestivaler, såväl talangutveckling inom film och transmedia som professionell produktion av kort- och dokumentärfilm, TV-serier och långfilmer.

(25)

Flertalet av Skånes runt 150 bolag och 300 filmarbetare försörjer sig växel- vis på olika uppdrag inom beställningsfilm, reklam, tillfälliga frilansuppdrag för TV och långfilm samt arbete med egna, konstnärliga projekt. Ett tiotal bolag har erfarenhet av långfilmsproduktion för biograf och ytterligare en handfull levererar kontinuerligt program till TV.

Digitaliseringen av biografer, nya visningsfönster som till exempel mobilte- lefoner och internet, bidrar till nytt innehåll, nya visuella berättelser och uttryck. Tack vare ny teknik demokratiseras möjligheten till att skapa film och kostnaderna för produktionen kan hållas relativt låga. Detta gör också att tillgängligheten blir större och fler får möjlighet att se och uppleva film, men även det egna skapandet stimuleras. Idag är 25 av 35 biografer i Skåne digitala.

Region Skåne är huvudman för det regionala resurs- och produktionscentret Film i Skåne.

Utveckling

Tillgängligheten till teknik och kompetens, fortbildning och experimentytor, visningsarenor och mötesplatser behöver ständigt utvecklas i takt med en förändrad omvärld. Det är betydelsefullt att vidareutveckla strukturer och arenor, inte minst filmfestivalerna, även för professionella filmaktörer och publik i syfte att skapa ett dynamiskt och gynnsamt klimat för filmkonsten i Skåne.

Förbättrade villkor för konstnärligt skapande

Utvecklingen av infrastrukturerna kring film/rörlig bild/crossmedia ska stär- kas genom att lokala, regionala och nationella resurser samspelar kring fil- mens utveckling i Skåne. Flera nyckelaktörer verkar regionalt för att förbätt- ra villkoren för filmkonstnärligt skapande och stärka området crossmedia.

Talangutvecklingen i Skåne är stark, med nyckelaktörer som verkar för att möjliggöra att filmen och dess professioner kan utvecklas. Flödet mellan ung talangutveckling, det semiprofessionella och professionella fältet är viktigt för utvecklingen inom filmområdet och måste kontinuerligt stimuleras.

Nya deltagarkulturer uppstår spontant bland barn och unga och flera av dem berör film och rörlig bild, framförallt inom crossmedia. För att stimulera detta är det viktigt att det finns möjligheter till filmskapande samt ge möj- ligheter till växthusverksamhet och talangutveckling. Bibliotekens utveckling till att bli moderna kulturella och samhälleliga mötesplatser i lokalsam- hället kan också komplettera detta behov. Folkhögskolorna, högskolorna och universiteten är viktiga nyckelaktörer för ungas eget skapande och för- djupning av film och rölig bild.

(26)

Internationellt

Flera festivaler och visningsfönster finns i Skåne, men verkar i en global omvärld där många interregionala och internationella insatser och samverkan redan pågår. Inom Öresundsregionen och Norden pågår sedan tidigare interregionala samarbeten som bör stimuleras ytterligare och tillåtas bredda sina verksamheter som berikar utbud, samverkan, kompetens och utbyte.

Lokal infrastruktur

För att få en lokal hållbar utveckling av området behöver de lokala intres- senterna och resurserna inventeras och stimuleras i samråd och dialog med de regionala resurserna. Att hitta hållbara modeller, metoder och fortsätta med strategiskt utvecklingsarbete utifrån lokala förutsättningar är av största vikt för en regional utveckling av film och rörlig bild.

Region Skåne vill

• stärka infrastrukturerna kring film, rörlig bild och crossmedia, bl.a.

genom att skapa arenor för möten mellan filmaktörer i Skåne

• fortsätta att främja talangutvecklingen i Skåne för att säkra

kopplingarna mellan barn- och ungdomsverksamhet och den professionella verksamheten

• satsa på eget skapande och visning av film för barn och unga

• stimulera till att det regionala filmområdet verkar i samspel med en global arena

• verka för att stärka lokal infrastruktur som ökar delaktigheten kring film och rörlig bild

3.7 Folkbildning

Nuläge

Folkbildningen har till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutveck- lingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och ut- bildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Samtliga studieförbund är verksamma i Skåne. Varje studieförbund har sin egen profil och ideologi med basen i de anslutna medlemsorganisationerna.

Region Skåne lämnar årligen ett anslag till studieförbunden till stöd för de regionala uppgifterna som avser utveckling, infrastruktur med mera.

(27)

I Skåne finns 17 folkhögskolor, varav flera har en kulturell profil. De utgör en viktig lokal tillväxtfaktor och är en självklar del i den kulturella närings- kedjan för både bildning och kulturell utveckling.

Utveckling

Intresset för att delta i studieförbundens kulturverksamheter är stort. De estetiska ämnesområdena konst, musik och media står för en stor del av stu- dieförbundens verksamhet.

Barn och unga

En stor del av kulturell barn- och unga verksamhet vänder sig till barn upp till 12 år. Studieförbunden bedriver en omfattande musikverksamhet, men även annan kulturverksamhet för ungdomar 13-26 år. Region Skåne ser det som en viktig uppgift att se till att denna verksamhet synliggörs och utvecklas.

Samverkan

Sedan några år finns det en samarbetsmodell mellan studieförbund och folkhögskolor samt de regionala museerna. Samverkan har resulterat i aktiviteter riktade till medborgare i Skåne och gemensam kompetensutveckling för museipersonal och folkbildningspersonal. Denna samverkan ska fortsätta och utvecklas att gälla även andra konstområden och andra museiformer.

Region Skåne vill öka synligheten av och samspelet med folkbildningen och ett system för kvalitativa utvärderingar utvecklas gemensamt av folkbildningen, Lunds universitet och Region Skåne. Region Skåne har också nyli- gen inlett arbetet med att utveckla nya samverkansformer med folkhögsko- lesektorn i Skåne.

Flera kommuner i Skåne vill undersöka möjligheterna att skapa gemensamma riktlinjer och lika/liknande system som gäller fördelningen av studieför- bundsbidrag kommunerna emellan. Detta är ett utvecklingsarbete som sker i samråd med studieförbunden och kommunerna.

Region Skåne har initierat nätverksarbete mellan kommunala och regionala kulturtjänstemän i syfte att ge en ökad utvecklingskraft inom folkbildnings- området. Behovet har tillkommit i samband med förändrad bidragshantering på regional nivå och behovet av att anpassa bidragssystemet till samhällsut- vecklingen. Målet är att stärka folkbildningens roll och möjligheter till samverkan kring bidragshantering, både mellan kommunerna och mellan kommunerna och Region Skåne.

Det livslånga lärandet är en realitet för alla medborgare och studieförbun- dens roll i det frivilliga lärandet är viktigt. Den explosionsartade utvecklingen av Internet skapar digitala klyftor. Initiativ för att skapa digital delaktig-

(28)

het kräver samspel mellan många aktörer, inte minst folkbildning och bibliotek.

Region Skåne vill

• särskilt stimulera studieförbundens arbete med unga vuxna 13-26 år

• stärka förutsättningarna för samverkan mellan studieförbunden och folkhögskolorna samt med övriga aktörer

• stimulera interkommunal samverkan mellan studieförbunden och kommunerna

3.8 Barn och unga

Nuläge

I Skåne är ca en tredjedel av befolkningen under 25 år. Det är en grupp vars kulturella behov och rättigheter uppmärksammas nationellt, regionalt och lokalt.

Barns och ungas kulturvanor är idag nära förbundna med deras medievanor.

Gränsen mellan kultur, medier och olika livsstilar är flytande. Bl.a. ny teknik har möjliggjort att barn och unga konsumerar och producerar kultur på ett nytt sätt. Nationella utredningar visar att villkoren för eget kulturutövan- de och graden av offentliga satsningar skiljer sig väsentligt åt inom ålders- gruppen barn och unga, där de yngre grupperna ofta prioriteras. Studieför- bundens verksamhet är en betydelsefull arena för ung kultur men statistik visar att det behövs ett skarpare genusperspektiv för att säkra tjejers kultur- utövande. 2012 genomfördes en kulturvaneundersökning i Skåne som visar att ålderskategorin 16-29 år är uttalat kulturaktiv grupp och att det i mycket handlar om skapande och/eller kulturutövande som i stora delar ligger utan- för områden som kulturnämnden traditionellt stödjer. Situationen för unga och deras delaktighet och tillgång till kultur bör betonas och har särskilt lyfts i kulturnämndens överläggningar med Skånes kommuner inom ramen för kulturplanearbetet.

Det är främst via olika kommunala verksamheter som barn och unga möter den organiserade kulturen. I de flesta kommuner representerar kulturskolan och biblioteken viktiga plattformar för detta. Genom kommungränsöver- skridande samarbeten och regionala nätverk kan lokal kulturutveckling för barn och unga stärkas. Skapande skola, skolbiblioteksfrågor och kulturga- rantier är några av samarbetsområdena. Samtliga kommuner i Skåne har använt Skapande skola-medel men inte alla skolor är involverade. Trenden är dock att allt fler involveras.

Utveckling

(29)

Region Skåne verkar för och stödjer utvecklingen för barns och ungas rätt till kultur i enlighet med barnkonventionen. I arbetet med att främja kultur för, med och av barn och unga prioriterar kulturnämnden insatser inriktade på kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. För att säkra att kulturnämn- dens insatser bättre speglar barn och ungas rättigheter och behov, förstärks insatserna för att följa, analysera och förstå effekterna av bidragsgivning och satsningar. Skillnader mellan de olika barn- och ungdomsgruppernas möj- ligheter till kultur och eget skapande ska belysas. För att lyckas med detta behövs såväl nätverk som samarbeten på olika nivåer, där högskolor och universitet är viktiga aktörer.

Tillgång till kultur och eget skapande är av flera skäl centralt för barn och unga. Olika kulturella och estetiska uttrycksmedel och upplevelser bidrar inte bara positivt till barns och ungas hälsa och utveckling, utan också till deras utveckling till självständiga och kritiskt tänkande människor. Kultu- rens plats i barns och ungas vardag, i skolan och på fritiden är därför avgö- rande. Detta måste också gälla det som barn och unga själva definierar som kultur och som kulturutövande. Att stödja kulturformer som bättre speglar barns och ungas kulturutövande ska prioriteras.

Ungas kultur och eget kulturutövande är viktiga byggstenar för att långsik- tigt stärka social hållbarhet och ökad delaktighet i Skåne. Kulturnämnden ser det som viktigt att underlätta för kulturaktörer och institutioner att i ökad utsträckning arbeta för att barn och unga ska uppfatta kulturlivet som till- gängligt och meningsskapande. Ungas möjligheter till eget skapande kan innebära behov av insatser för att öka förutsättningar att aktivt involveras i det organiserade kulturlivet. Kulturnämnden vill stärka möjligheterna för att ungas kulturutövande kan bli en professionell försörjning. Kulturnämnden ska verka för tvärsektoriella samarbeten på lokal och regional nivå med fokus på ung kultur och unga kulturskapares arbetsmarknad.

För att stödja lokal kulturutveckling för barn och unga krävs samarbeten och allianser. För kulturnämnden är därför kommunala företrädare, skolor, professionella kulturaktörer, civilsamhället tillsammans med olika statliga myndigheter inom området viktiga samarbetspartners. Att på olika sätt till- gängliggöra och stimulera samarbeten med forskning kring barn och ungas möjligheter för delaktighet och inflytande samt estetiska lärprocesser är av vikt.

De kulturpedagogiska uppdragen ska utformas i dialog mellan Region Skå- ne och respektive organisation. För att stärka utvecklingsflödet ska uppfölj- ning och analys ske kontinuerligt. Region Skåne prioriterar metodutveck- ling, intern och extern kunskapsöverföring samt samspel med forskning och utbildning.

Region Skåne vill