• No results found

Plan mot kränkande behandling och aktiva åtgärder mot diskriminering. Läsår: 22/23

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plan mot kränkande behandling och aktiva åtgärder mot diskriminering. Läsår: 22/23"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Plan mot kränkande behandling och aktiva åtgärder mot diskriminering

Läsår: 22/23

(2)

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen Vår vision & mission

Planen gäller från

Planen gäller till

Elevernas delaktighet

Vårdnadshavarnas delaktighet

Gymnasieskolan

Rektor i samråd med personal och elevhälsoteam

Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden – och i framtiden.

2022‐01‐10

2022‐12-22

Eleverna var delaktiga i arbetet med planen genom att respektive årskurs arbetade med uppgifter kopplade till Planen mot diskriminering och kränkande behandling under perioden 2021‐08‐27 till 2021‐10‐29. I enlighet med elevernas åsikter revideras planen. Under året arbetas det löpande med planen genom temadagar, projekt, kurser, elevråd och mentorstid. Trivselundersökning genomförs två gånger per läsår och utvärderas tillsammans med elever samt personal. Eleverna har även löpande möjlighet att vara delaktiga i arbetet med diskriminering och kränkande behandling inom ramen för:

• Klassråd (på mentorstid)

• Elevråd

• Utökat arbetslag (elevrådet deltar på ett arbetslagsmöte – sker 1–2 gånger/termin)

• Rektors‐PMI 3 gånger per termin. Eleverna får skriva vad som varit plus, minus och intressant med den gångna månaden.

Eleverna har även undervisningsfri mentor som är tillgänglig alla dagar i veckan vilket underlättar för eleverna att ta upp känsliga ämnen.

Vårdnadshavarna blir delaktiga genom att planen i aktuell form delges via Canvas i början av terminen. Vårdnadshavare uppmanas att läsa igenom den och att sedan komma med förslag på förändringar. Vid årets första vårdnadshavaremöte ges tillfälle att diskutera och kommentera planens innehåll. Då planen är ett levande dokument informerar vi vårdnadshavare att det alltid är positivt med förslag till förändring under året. Planen finns tillgänglig i aktuell form på skolans hemsida.

(3)

3

Personalens Delaktighet

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

(elever, medarbetare, vårdnadshavare etc.)

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Personalen arbetar praktiskt och kontinuerligt med eleverna under återkommande temadagar, mentorstid, elevråd och löpande i projekt. Trivselundersökning genomförs två gånger per läsår och utvärderas tillsammans med elever och personal. Mentorerna arbetar kontinuerligt med elevvård under återkommande arbetslagsmöten.

Fjolårets plan utvärderades på ett arbetslagsmöte för personalen och tillsammans med pedagoger i klasserna. Vårdnadshavare har fått möjlighet att läsa och skicka in synpunkter till rektor Frank Eldh

Samtliga elever, personal och ett fåtal vårdnadshavare har varit delaktiga i utvärderingen.

Elever och personal har identifierat ett antal riskområden:

• Raster (korridorer och uppehållsrum)

• Sociala medier, t.ex. klasschat (snapchat)

• Fler åldersintegrerade temadagar. Pga covid-19 har dessa inte blivit av som planerat.

Eleverna har uppmärksammat att dessa dagar ökar tryggheten på skolan.

Både personal och elever lyfter att de klassrumsplaceringar som eleverna haft, d.v.s. att alla elever har haft fasta placeringar i kurser där man läser i helklass, har fungerat bra och resulterat i att det inte finns risk för att någon elev känner sig utanför i klassrummet.

2022‐11‐31

Utvärderas med samtliga elever och personal under HT 22 Utvärderas med vårdnadshavare under vårdnadshavaremöten.

Frank Eldh, rektor

(4)

4

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev eller en medarbetare sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst

gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev eller medarbetare på ett sätt som har

samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling

nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det

gemensamma för trakasserier är att de gör att den utsatte känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad

(5)

5

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

T.ex. enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer, trygghetsvandringar, arbetsplatsträffar eller andra samtal, händelserapportering rörande kränkningsärenden samt hot och våld etc.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur eleverna har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen

Resultatet från trygghetsenkäten enkät (skala 1-10):

Skolarbetet är intressant. 6,12

Skolarbetet är roligt. 5,25

Jag kan få svårare uppgifter om jag vill. 7,42

Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan. 7,32

Jag har studiero på lektionerna. 6,14

På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet. 5,01

Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna. 6,49

I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter. 6,41

I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen. 6,48

I min skola finns det elever som jag är rädd för. 8,96

I min skola finns det personal som jag är rädd för. 8,89

Jag känner mig trygg i skolan. 8,39

Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar. 8,90

I min skola respekterar vi varandras olikheter. 7,84

Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling. 7,68 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt. 8,31 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev. 8,54

Resultat och analys

• Medarbetarenkät som samtliga personal har genomfört.

• Elevenkät två gånger per läsår

• Mentorssamtal

• Utvecklingssamtal

• Hälsosamtal årskurs 1

• Personligt brev årskurs 1

• Gemensamt arbete kring plan mot kränkande behandling

• Händelserapportering rörande kränkningsärenden samt hot och våld.

• Diskriminering (se Aktiva åtgärder nedan)

• Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Genom svar och delaktighet, klassvis, klassöverskridande och enskilt.

I utvärderingar av enkäter. Elevvårdspunkter på arbetslagsmöten, samtal med elever och diskussioner.

(6)

6

Personalens arbete med att vara uppmärksamma på språkbruk relaterat till kön såsom att inte kalla elever hästtjejer eller äventyrskillar, tycks ha resultat på elevernas upplevelse av värdegrundsarbetet på skolan. Eftersom både elever och personal identifierar sociala medier som ett riskområde ska skolan fortsätta att arbeta förebyggande med sociala medier genom samtal med eleverna. Elever och vårdnadshavare informeras om att kränkningar som sker på nätet bör polisanmälas av vårdnadshavare eller myndig elev. Det kommer att ske ett projekt om nätmobbning i år 1, 2 och 3 på mentorstiden för att arbeta förebyggande. De eventuella kränkningar som förekommer där ska behandlas på samma sätt som övriga händelser. När det uppstår händelser hanteras detta enligt de rutiner som finns.

Det är viktigt att arbeta förebyggande med hänsyn till sexuell läggning och omklädning

utifrån de lokaler vi har till förfogande. Personalen ska vara uppmärksam på detta om det verkar vara ett problem, särskilt eftersom eleverna ser omklädningsrummet som ett riskområde.

Eleverna har hög upplevelse av trygghet enligt resultatet. Vidare upplever eleverna att skolan har ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling vilket indikerar att skolan ska fortsätta arbeta, följa skolans rutiner vid kränkande behandling, arbeta klassöverskridande, involvera eleverna i värdegrundsfrågor, fasta placeringar i klassrummet, samtal och uppföljningar med elever om

skolnärvaro och lunchsituationen.

Kartläggningen som vi redan gjort visar på detta

• Eleverna känner sig trygga på skolan.

• Eleverna upplever att det finns ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling.

• Personalen delar elevernas upplevelse i enkätundersökningen.

• Personalen känner sig trygg enligt medarbetarenkäten.

(7)

7

Främjande insatser

Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt.

Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt både på och utanför lektionstid och det är målinriktat. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen och den undervisningsfria tid som eleverna tillbringar på skolan. Det handlar bland annat om att lärare har samma positiva förväntningar på alla klasser och på alla enskilda elever, hur grupper organiseras så att alla elever kommer till sin rätt och hur lärare och elever bemöter varandra.

Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas, att eleverna får samtala om vilka värderingar som är viktiga att vårda och att de görs delaktiga i skolans verksamheter.1

(8)

8

Främjande insatser

Namn

Så här arbetar vi främjande för att motverka diskriminering gällande etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning

Skolan strävar efter ett öppet och tryggt klimat där elever och personal känner sig trygga oavsett vilken etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning de har. Vi vill att alla på skolan är medvetna om innebörden av trakasserier och kränkande behandling och att ett respektfullt språkbruk och förhållningssätt till varandra är viktigt.

Exempelvis är nedsättande uttryck kopplat till etnicitet, religion eller annan trosuppfattning helt oacceptabelt. Skolan ska också motverka stereotypa porträtteringar som tillhör en viss etnicitet, religion eller annan trosuppfattning.

Insats

Skolan tillgodoser önskemål och behov som är kopplade till etnicitet, religion och annan trosuppfattning, exempelvis specialkost, eller ledighet för högtider. Vidare arbetar skolan aktivt med området i projektet ”Mänskliga rättigheter” inom ramen för kurserna

samhällskunskap 1a1 och naturkunskap 1a1. I religionskunskap 1 arbetar eleverna kontinuerligt med hur religioner, trosuppfattning, etik och moral förhåller sig till området. I engelska och svenska diskuteras området exempelvis via litteratur och andra medier.

Skolans elevunderlag är ganska homogent när det gäller etnicitet, religion och

trosuppfattning vilket gör att elever och personal måste vara medvetna om sitt språkbruk och dess konsekvenser. Det är viktigt att personal på skolan ifrågasätter normbilder som gör sig synliga på skolan, i undervisningen, i uppgifter och i vår omgivning, exempelvis kränkande språkbruk. Personal på skolan ska vara uppmärksamma på det klimat som råder på skolan samt det

språkbruk som används. Personalen ska också vara lyhörd och arbeta för ökad insikt hos eleverna för vilket språkbruk som används och vad det kan ha för konsekvenser.

Ansvarig

Rektor, elever, personalgrupp och elevhälsoteam Datum när det ska vara klart

Pågående arbete under hela läsåret.

(9)

9 Namn

Såhär arbetar vi främjande för utesluta diskriminering gällande kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning

Skolan strävar efter ett öppet och tryggt klimat där elever och personal känner sig trygga oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck. Vi vill att alla på skolan är medvetna om

innebörden av trakasserier och kränkande behandling och att ett respektfullt språkbruk och förhållningssätt till varandra är viktigt. Exempelvis är nedsättande uttryck kopplat till kön helt oacceptabelt. Skolan ska motverka stereotypa könsroller och elever och ska ha kunskaper om könsöverskridande identitet och könsuttryck.

Uppföljningen sker via elevenkäter, samtal I klasserna med mentorer, utvärdering I de enskilda kurserna samt möjlighet med samtal med rektor.

Insats

Skolan arbetar aktivt med området i projektet ”Mänskliga rättigheter” inom ramen för kurserna samhällskunskap 1a1 och naturkunskap 1a1. I religionskunskap 1 arbetar eleverna med hur religioner, trosuppfattning, etik och moral förhåller sig till kön. I engelska och svenska diskuteras området exempelvis via litteratur och andra medier.

Skolans inriktningar är ibland väldigt könsuppdelade vilket gör att elever och personal måste vara medvetna om sitt språkbruk och dess konsekvenser. Det är viktigt att personal på skolan ifrågasätter normbilder som gör sig synliga på skolan, i undervisningen, i uppgifter och i vår omgivning, exempelvis kränkande språkbruk och på internet. Personal på skolan vara uppmärksamma på det klimat som råder på skolan samt det språkbruk som används.

Personalen ska också vara lyhörd och arbeta för ökad insikt hos eleverna för vilket språkbruk som används och vad det kan ha för konsekvenser. Könsövergripande identitet och uttryck tas upp i samband med sex- och samlevnadsundervisningen, idrott och hälsa, i projekt samt likabehandlingsdagar.

Ansvarig

Elever, personalgrupp och skolhälsovård.

Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela läsåret.

(10)

10 Namn

Så här arbetar vi främjande för att motverka diskriminering gällande funktionshinder och bristande tillgänglighet.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling och funktionsnedsättning Mål och uppföljning

Målet är att ge alla elever de förutsättningar som behövs för att nå sina mål oavsett om/när mentala och fysiska funktionsnedsättningar finns och att medvetandegöra alla elever om att vi har olika förutsättningar och behov.

Insats

Att se över lokaler, miljöer som vi rör oss i samt även de hjälpmedel och anpassningar som är nödvändiga hos såväl elever som personal. I riskvandringar även be eleverna ta hänsyn till olika funktionshinder. En viktig del i det förebyggande arbetet är de hälsosamtal

skolhälsovården genomför i årskurs 1 för att kartlägga behov. Även det brev som nya elever i årskurs 1 skriver för att berätta om sina behov används för att kartlägga eleverna. Breven vidarebefordras till arbetslag och elevteam vid behov.

Personalen på skolan skall fortbildas inom aktuella områden se de funktionsnedsättningar som finns på skolan och i samråd med berörd person informera och sprida kunskap om detta. I sex- och samlevnadsundervisningen diskuteras rätten till sin sexualitet i förhållande till funktionsnedsättningar

Ansvarig

Rektor i samråd med personal samt elever.

Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela läsåret.

(11)

11 Namn

Så här arbetar vi främjande för att förhindra diskriminering gällande ålder.

Områden som berörs av insatsen Ålder

Mål och uppföljning

Elever och personal ska aldrig känna sig diskriminerade utifrån ålder. För att säkerställa att målet uppfylls genomförs en trivselenkät 2 gånger/läsår där frågan behandlas.

Insats

Möten hålls där både personal och elever är deltagande på lika villkor. Det kan gälla exempelvis ambassadörsmöten eller möten om ordningsregler på skolan. Gemensamma dagar mellan årskurserna ordnas I form av Hälsodag och andra temadagar/temaveckor.

Gemensamma frukostar, fikastunder och skolavslutningar anordnas I samband med högtider och/eller start av projekt såsom Hälsodagen.

Elevråd anordnar aktiviteter på skolan efter skoltid tillsammans med personalen.

Ansvarig

Personalgrupp, mentorer och rektor.

Datum när det ska vara klart Pågående under hela läsåret.

(12)

12

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Elevenkäter genomförs 2ggr/läsår där frågor om diskriminering, mobbning, språkbruk, förtroende för lärare mm tas upp.

Eleverna har kontinuerliga mentorssamtal, utvecklingssamtal med mentor, klassråd samt elevråd.

Eleverna erbjuds välkomstsamtal och hälsosamtal i åk1. Personal och elever arbetar gemensamt med Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Lokalerna ses över med avseende på

tillgänglighet, trygghet och risk för kränkningar.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Genom enkätsvar och delaktighet i diskussion, både klassvis och enskilt.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

I utvärderingar av enkäter samt i diskussioner om elevers trygghet och personalens trivsel.

Resultat och analys

Kartläggningen visar att: - Vuxna behöver finnas i skolans korridorer och uppehållsrum för att främja trivsel och god stämning.- skolan är tillgänglig även för elever med funktionshinder. Lokalen saknar höga trösklar, det finns handikapptoalett, automatisk dörröppnare och hiss. Däremot behöver vi se över lunchsituationen om vi skulle få elever som har svårt att ta sig ut och äta på restaurang med övriga elever.

Vi behöver tänka på jämställdhet mellan könen då vi har en mycket liten andel av våra elever som är pojkar. Skolan har jobbat aktivt med detta de senaste åren och man ser en tydlig förbättring

där vi inte könsgeneraliserar mellan profilerna, utan I nuläget går grupperna under benämningen

“profileleverna”.

Vi måste fortsätta jobba med nedsättande uttryck kopplat till etnicitet, religion eller annan

trosuppfattning. Vårt arbete gällande genus och jämlikhet har nått framgång i verksamheten, vilket syns på utvärderingar gällande trygghet för våra elever gällande könstillhörighet.

(13)

13

Förebyggande åtgärder

Namn

Personal synlig i korridorer och elevutrymmen Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling Mål och uppföljning

Genom att ha personalnärvaro i elevutrymmena på skolan känner eleverna sig mer trygga, ett hårt språk kan förhindras och stämningen förblir god. Detta innebär också att mobbning och kränkningar förhindras och/eller uppmärksammas tidigt och korrekta åtgärder kan tas.

Resultatet följs upp genom enkäter, utvärderingar, mentorssamtal mm.

Åtgärd

Personalen rör sig i elevutrymmena och umgås med eleverna.

Motivera åtgärd

För att upprätthålla vårt trevliga klimat på skolan, dessutom har åtgärden visat sig effektiv sen tidigare.

Ansvarig

Rektor och hela personalgruppen.

Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela läsåret.

(14)

14 Namn

Åldersintegrerade möten

Områden som berörs av åtgärden Ålder

Mål och uppföljning

Målet är att eleverna ska få mer insikt i sin skolgång och begreppet elevdemokrati. Eleverna ska få möjlighet att möta skolkamrater av annan ålder genom årskursöverskridande projekt under läsåret. Ett annat mål är att engagera dem i skolans utformning och marknadsföring.

Åtgärd

Ett par gånger per läsår ska elevrådsrepresentanter från alla klasser bjudas in till

personalmöten där de får ta del av aktuell information från rektor och personalgruppen. Detta förmedlas sedan ut till klasserna. På skolan finns ett tätt samarbete mellan personal

(kommunikatörer) och elever (elevambassadörer) när det gäller marknadsföring. Inför, under och efter öppet hus, mässor och liknande är det elevambassadörerna som är drivande i utformning, planering och genomförande.

Under de projekt som skolan håller kring exempelvis hälsa eller likabehandling ska åldrar blandas I så stor utsträckning som möjligt.

Motivera åtgärd

Syftet med elevers medverkan på personalmöten är att öka deras insikt i vad som pågår på skolan, att öka elevdemokratin och transparensen. Syftet med elevambassadörskapet är detsamma, men också en möjlighet för eleverna att känna ett större engagemang i skolan och dess verksamhet. Det är av vikt att eleverna känner respekt, förståelse och tolerans mot varandra oavsett ålder.

Ansvarig

Rektor, mentorer och kommunikatörer.

Datum när det ska vara klart Sker kontinuerligt under läsåret.

(15)

15 Namn

Fortbildning av personal

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Personalen behöver kontinuerlig fortbildning av elevhälsan, rektor och utomstående föreläsare inom flera områden för att kunna hålla det förebyggande och främjande arbetet levande. All personal behöver också kontinuerligt se över alla rutiner vid akuta händelser samt handlingsplaner, tillbudsrapporter och andra blanketter tillsammans med rektor för att känna trygghet i det främjande och förebyggande arbetet.

Åtgärd

Elevhälsoteamet gör tillsammans med arbetslaget upp en plan för fortbildning av personalen.

Om någon deltar i en extern utbildning delar hen med sig till personalgruppen som

gemensamt ansvarar för att ny kunskap implementeras i undervisningen där det finns behov av det.

En analys av behov såväl som personalen kunskaper ska göras av ledningsgruppen bestående av rektor och biträdande rektor.

Motivera åtgärd

För att snabbt kunna fånga upp de behov som finns bland elever och personal och jobba vidare med att tillgodose dessa behov och att verka för att skolans kärnvärden Trygghet, Utveckling, Team och framgång hålls levande.

Ansvarig

Rektor, elevhälsoteam och övrig personal.

Datum när det ska vara klart

Analys av personalens kunskaper och saknade kunskaper ska göras senast 2 februari 2022.

I övrigt är det pågående arbete under hela läsåret.

(16)

16 Namn

Elevledda utvecklingssamtal

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Målet är att främja elevens personliga utveckling och att kunna upptäcka behov i god tid för att rätt åtgärder skyndsamt ska kunna anpassas efter behovet. Målet är också att så snart som möjligt få kännedom om det pågår kränkande eller annan nedsättande behandling, vantrivsel eller annat bland elever och personal och att skyndsamt kunna åtgärda det.

Eleven ska genom elevledda utvecklingssamtal få möjlighet att växa I sin personliga utveckling och genom detta även får känna att hen äger en egen röst av vikt.

Åtgärd

Skolan erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin tillsammans med mentor där även vårdnadshavare erbjuds delta.

Under utvecklingssamtalet ligger fokus på elevens personliga utveckling, trivsel, trygghet och studiesituation. Samtalet ger också möjlighet att diskutera alla områden. I samband med utvecklingssamtalen får eleverna också möjlighet att enskilt träffa varje lärare för samtal vilket gynnar skapandet av trygghet på skolan.

Motivera åtgärd

Eleven ges möjlighet att påverka sin studiesituation och psykosociala miljö samt att få förtroende för en vuxen och ventilera eventuella tankar och frågor kring områdena ovan.

Eventuella problem som uppstår eller behov som finns kan åtgärdas skyndsamt.

Ansvarig Mentor

Datum när det ska vara klart Två gånger per läsår.

(17)

17 Namn

Ordningsregler

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Varje elev ska känna sig trygg under sin studietid för att få ut så mycket som möjligt av sin sina studier. Vilket klimat vi vill ha i skolan i såväl klassrum som och kring övriga ytor på skolan, bestäms gemensamt på skolan mellan elever och personal. Även gemensamma åtgärder att vidta upprättas om ordningsreglerna inte efterföljs. Hur ordningsreglerna fungerar följs upp i enkäter, på klassråd och utvecklingssamtal.

Åtgärd

Tillsammans med mentorer diskuterar eleverna vad som är acceptabelt vad gäller tilltal och bemötande gentemot varandra med stöd av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta sker kontinuerligt under läsåret. Vid skolans uppstart i augusti ska samtliga elever delta I workshops kring ordningsreglerna för att prata kring vikten av dem, samt hur man skapar trygghet på skolan.

Skolan kommer även att vid årets första elevrådsmöte tas ordningsreglerna upp för genomgång och eventuella kompletteringar i samarbete med skolans personal.

Motivera åtgärd

Alla elever ska vara delaktiga i framtagandet av ordningsregler för att de ska kännas relevanta och därmed efterlevas.

Ansvarig

Mentorer, lärare, rektor och elever Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela läsåret.

(18)

18 Namn

Kränkande behandling på nätet Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Varje elev ska känna sig trygg under sin studietid för att få ut så mycket som möjligt av sin sina studier. Vilket klimat vi vill ha i skolan i såväl klassrum som och kring övriga ytor på skolan, bestäms gemensamt på skolan mellan elever och personal.

Åtgärd

På vårterminen 2022 föräldramöte informeras vårdnadshavare om statistik gällande kränkningar på internet och hur skolan planerar att jobba med det. Vårdnadshavare uppmuntras till att samtala kring ämnet hemma. Eleverna kommer få föreläsningar av nätverksaktivisterna för att ytterligare belysa vikten av en respektfull ton på internet.

Mentorer jobbar aktivt mot all typ av kränkningar och lifter också på mentorslektioner om vet och etikett på internet. Personalen I sin helhet är uppmärksam på eventuella kränkningar som sker mellan elever på internet och finns synliga genom pedagogiska konton på olika sociala medier.

Motivera åtgärd

Alla elever ska känna sig trygga på skolan oavsett om de är fysiskt I klassrummet eller befinner sig på internet för att jobba med skolarbete. Eleverna lär sig att visa tolerans, acceptans och förståelse I alla delar av sina liv såväl I det fysiska motet som på sociala medier.

Ansvarig

Mentorer, lärare, rektor och elever Datum när det ska vara klart Pågående arbete under året

(19)

19 Rutiner för akuta situationer

Policy

En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkandebehandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt förkränkande behandling i sambandmed verksamheten, är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommandefall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra

kränkandebehandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som av diskrimineringslagen (2008:567). Skollagen, 6 kap 10 §

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Det ska råda nolltolerans på vår skola gällande alla former av trakasserier och kränkande behandling och personal rör sig i skolans lokaler och umgås med eleverna.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Frank Eldh 0738035298

Rutin vid kränkande behandling

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Åtgärder samma dag

1.

a. Elev eller personal som uppmärksammat kränkningen anmäler omedelbart till rektor.

b. Elev som upplever sig eller känner sig kränkt kontaktar omedelbart mentor eller rektor.

2. Rektor underrättar huvudmannen om kränkningen och för enskilda samtal med de inblandade, som var och en får berätta sin version.

3. Rektor informerar elevhälsan.

4. Rektor kontaktar de inblandades vårdnadshavare.

5. Rektor beslutar om eventuell konferens.

6. Rektor informerar om händelsen till annan berörd personal.

7. Rektor dokumenterar förlopp och beslut.

Åtgärder inom en vecka

• Rektor ansvarar för åtgärder inom en vecka, med avseende på händelsens art och innehåll.

Uppföljning

• Rektor för uppföljningssamtal och utvärderar åtgärdsprogram med de inblandade så länge behov finns och tills händelsen är utredd.

• Beroende på tillfälle och grad av kränkning, så kan rektor delegera uppföljningen till annan pedagogisk personal.

Anmälan till huvudmannen

• Rektor dokumenterar klagomål samt förbättringsåtgärder i den månatliga rektorsrapporten som skickas till affärsområdeschef och huvudman.

Rutiner för dokumentation

Händelser och åtgärder dokumenteras löpande, dateras och förvaras hos rektor. Händelserapport och rutin finns att tillgå på Lärande I Sverige Abs intranät.

Ansvarsförhållande

Rektor ansvarar för att rutinerna i planen följs i övrigt ansvarar delaktig personal enligt rutinerna i planen.

(20)

20 Länkar som stöd

Kränkande behandling

h ttps://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankning‐av‐elev

h ttps://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/krankning‐av‐elev/stodmaterial‐i‐arbetet‐ 1 .250686

h ttp://www.riksdagen.se/sv/dokument‐lagar/dokument/svensk‐forfattningssamling/skollag‐ 2 010800_sfs‐2010‐800#K6

h ttps://www.riksdagen.se/sv/dokument‐lagar/dokument/svensk‐forfattningssamling/rubriken‐ u pphor‐att‐galla‐u2017‐01‐01_sfs‐2006‐1083

Aktiva åtgärder

h ttps://www.skolverket.se/regelverk/nya‐regler‐om‐aktiva‐atgarder‐i‐diskrimineringslagen‐1.256400 h ttp://www.do.se/lag‐och‐ratt/diskrimineringslagen/#Kapitlet‐3‐Aktiva‐atgarder‐2017

h ttp://www.do.se/globalassets/stodmaterial/nya‐bestammelser‐for‐forskola‐skola.pdf h ttp://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod‐oversikt‐aktiva‐atgarder‐arbetsgivare.pdf

h ttp://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod‐faktablad‐aktiva‐atgarder‐for‐arbetsgivare.pdf Revidering av Likabehandlingsplanen 20210811

1. Språkbruk- skillnad på APL och skolan- diskuteras i sv 1 (språklig variation), ta bort samarbetet mänskliga rättigheter, halloween-gelatingodis endast. Bjuda in föreläsare, RFSL- projekt över tid.

2. Ålder- elevambassadörer är inte med, ex möten med lärare/rektor- skapa kultur för åk 1.

Funktionsvariationer.

References

Related documents

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna, kön, könsidentitet

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller