• No results found

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

NILS KARLSON & THEO HEROLD

nr 18

(2)

sund konkurrens på

EU:s inre marknad

(3)

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Mer information finns på ratio.se

Nils Karlson är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och vd för forskningsinstitutet Ratio. Han forskar om samspelet mellan stat, marknad och civilsamhälle inom den moderna välfärdsstaten, med särskilt fokus på arbetsmarknadsmodeller i Sverige och internationellt.

Se http://ratio.se/medarbetare/nils-karlson-2/

Theo Herold studerar masterprogrammet i nationalekonomi vid Lunds universitet och har en kandidatexamen i nationalekonomi från Uppsala universitet. 2020 arbetade han som forskningsassistent vid Ratio.

Rapport nr 18 – Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

© Författaren och Ratio 2021

Omslag & sättning: Magnus Frederiksen Glafisk Tryck: Publit

ISBN: 978-91-8020-323-4

(4)

Sammanfattning ...5

1 Inledning ...6

2 Syfte och disposition ...8

3 Konkurrensbegreppet i EU:s fördrag och konkurrenslagstiftning ...9

4 Sund konkurrens som jämlik spelplan ...13

5 En empirisk undersökning ...14

5.1 Val av konkurrenstermer ... 14

5.2 Datamaterial och tillvägagångssätt ... 15

5.3 Resultat ... 17

6 Analys och diskussion ...21

6.1 Ett tydligt mönster ... 21

6.2 Några viktiga brytpunkter ... 22

6.3 Förändringens drivkrafter ... 24

6.4 Förändringens konsekvenser ... 28

7 Sammanfattande slutsatser ...31

Referenser ...33

Bilagor ...36

(5)
(6)

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta har skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren, nämligen år 1970 till 2019.

Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande dokument som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolu- tioner, rättspraxis med mera.

Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet.

EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.

Detta medför en risk för att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas. Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad.

Nyckelord: Europeiska unionen, EU, fri konkurrens, sund konkurrens, rättvis konkurrens, jämlik spelplan

(7)

6 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

1 Inledning

1

EU:s inre marknad har utgjort en grundbult i det europeiska samarbe- tet sedan dess tillkomst. Den bygger på de fyra friheterna, det vill säga en fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och personer. Den innebär att omkring 20 miljoner företag kommer i kontakt med 500 miljoner konsu- menter i unionens 27 medlemsländer samt i Island, Norge och Schweiz, vilket har inneburit ökad välfärd och ekonomisk tillväxt för unionens medlemsländer.2

Enligt Fördraget om Europeiska unionen ska denna föra en ”ekonomisk politik […] som bedrivs enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens.”3 En fungerande marknadsekonomi bygger på möj- ligheten för marknadens aktörer – företag och konsumenter – att fritt konkurrera med varandra. Avtals- och etableringsfrihet ska råda och prisbildningen ska vara fri, och gränserna ska vara öppna för varor, tjäns- ter, kapital och personer. Det är den inre marknadens fria konkurrens som skapat ökad tillväxt, välstånd och välfärd för de europeiska ländernas medborgare.4

I den gemensamma europeiska konkurrenspolitiken används även begrep- pet ”sund konkurrens” (fair competition) vilket syftar till att befrämja konkurrens på lika villkor. Konkurrensrätten betonar därvidlag förbud

1) Vi är tacksam för kommentarer på tidigare utkast från biträdande professor Lars Niklasson, Sieps, och Johanna Grönbäck, Ratio.

2) Karlson (2019), s. 7

3) Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

4) Se exempelvis Acs (2002), Audretsch (1995), Audretsch (2008), Audretsch , Baumol & Burke (2001,) Baumol (2002), Hayek (1945) och Schumpeter (1934).

(8)

Över tid har dock begreppet sund konkurrens fått allt vidare tillämpning och större spridning, även inom EU:s direktiv och förordningar. Under senare år har det alltmer frekvent kommit att användas i samband med frågor som rör löner, arbetsvillkor, social rättvisa, miljöpolitik och digita- lisering. Sund konkurrens i betydelsen jämlik spelplan (level playing field) tycks ha blivit allt vanligare på bekostnad av den tidigare, mer snäva, tolkningen.

Begreppet sund konkurrens lämnar utrymme för skilda tolkningar och vad som avses är inte alltid självklart.

(9)

8 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

2 Syfte och disposition

Denna studie har som syfte att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, och om detta skett på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi är även intresserade av att se hur frekvent de analyserade begreppen har använts av de olika EU-institutionerna över tid.

För att undersöka hur frekvent begreppen använts över tid görs en kvan- titativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga handlingar från EU:s centrala institutioner under åren 1970 till 2019.

I den därpå följande analysen diskuteras vad som kan förklara de trender som går att se i datamaterialet. Finns det brytpunkter och olika drivkraf- ter som kan var viktiga för att förstå utvecklingen? Och vilka är konse- kvenserna för den inre marknadens dynamik och därmed hela EU:s kon- kurrenskraft och fortsatta utveckling?

I nästa avsnitt presenteras hur konkurrensbegreppet används i EU:s för- drag och konkurrenslagstiftning. Därefter diskuteras om tolkningen av begreppet ”sund konkurrens” har ändrats. Detta följs av den empiriska undersökningen, med en genomgång av datamaterialet, vald metod och de viktigaste resultaten. I nästkommande avsnitt följer en analys och dis- kussion om vad som kan förklara de trender vi funnit. Och vilka konse- kvenser utvecklingen kan få. Avslutningsvis ges några sammanfattande slutsatser.

(10)

3 Konkurrensbegreppet i EU:s fördrag och konkurrenslagstiftning

Etablerandet av den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) genom Parisfördraget 1951 var startskottet till den gemensamma mark- naden.5 Redan då var de dåvarande sex medlemsstaterna överens om att det fanns ett behov av konkurrens på lika villkor. Som följd inrättade de ett konkurrensråd med syfte att motarbeta orättvisa förhållanden på den inre marknaden och upprätthålla ”normala konkurrensvillkor”.6 I Romfördraget 1957 om upprättandet av den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) var en gemensam inre marknad det viktigaste målet.

År 1968 bildades en tullunion, vilket innebar avskaffandet av tullavgif- ter vid handel mellan gemenskapernas medlemsstater och införandet av gemensamma tullavgifter mot tredjeländer. Det var dock den Europeiska enhetsakten, som trädde i kraft 1987, som lade grunden för den inre marknadens fria rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Dessa stipulerades slutligen år 1993 genom Maastrichtfördraget. Genom detta fördrag ersattes EEG med Europeiska Gemenskapen (EG) som tillsam- mans med andra samarbetsområden utgjorde den Europeiska unionen (EU). Fördraget lade också den rättsliga grunden för den monetära unio- nen. Senare fördrag, senast i Lissabonfördraget som trädde i kraft 2009, har i princip överfört regelverket kring inre marknaden och konkurrens- reglerna i oförändrad form.

5) Busch-Hansen & Wigger (2011).

6) Busch-Hansen & Wigger (2011).

(11)

10 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Det innebär att EU i dag är baserat på Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och Fördraget om Europeiska unionen. Den sist- nämnda inkluderar grundbulten i den ekonomiska politiken, nämligen att denna ska vara:

[B]ased on the close coordination of Member States’ economic policies, on the internal market and on the definition of common objectives, and conducted in accordance with the principle of an open market economy with free competition.7

Den öppna marknadsekonomin med fri konkurrens utgör således den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma poli- tik inom EU. FEUF identifierar även behovet att skydda och upprätthålla dessa principer genom att bevaka att sunda konkurrensförhållanden råder, bland annat genom att avskaffa olika former av handelshinder. I fördraget står det bland annat att:

[T]he removal of existing obstacles calls for concerted action in order to guarantee steady expansion, balanced trade and fair competition.8

Det senare kommer även till uttryck i EU:s konkurrenslagstiftning, som den formuleras i artikel 101 och 102 i avdelning VII kapitel 1 i FEUF. Dessa konkurrensregler innehåller två förbud: ett mot konkurrensbegränsande avtal (artikel 101 FEUF) och ett mot missbruk av dominerande ställning (artikel 102 FEUF). Det finns också särskilda bestämmelser för prövning av företagskoncentrationer samt regler kring statsstöd och offentlig upphandling.9

Förbudet mot konkurrensbegränsande avtal handlar om samarbeten och avtal mellan företag som kan påverka handeln mellan EU-länder medan

7) Fördraget om Europeiska unionen, kapitel 2 artikel 2.

8) Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

9) Se Konkurrensverket (2020).

(12)

avtal som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen är förbjudna.

Förbudet gäller i första hand avtal som:

• direkt eller indirekt fastställer priser,

• begränsar produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar,

• leder till marknadsuppdelning,

• innebär att handelspartners får olika villkor vid likvärdiga transaktioner eller

• innehåller krav som inte har något samband med det som avtalet avser, så kallat kopplingsförbehåll.

För samarbeten där de positiva effekterna anses överväga de negativa finns ett generellt gällande undantag från förbudet mot konkurrensbe- gränsande samarbete. Företagen får på egen hand avgöra om avtalet eller beteendet uppfyller de villkor som fastställts i fördraget.

Det är även förbjudet för ett företag som har en dominerande ställning att missbruka denna. Enligt detta förbud får ett företag inte:

• tvinga en avtalspart att betala oskäliga priser eller acceptera andra oskäliga affärsvillkor,

• begränsa sin produktion, sina marknader eller sin tekniska utveckling till nackdel för konsumenterna,

• tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner,

• kräva att en avtalspart ska acceptera vissa villkor som inte har med avtalet att göra, så kallat kopplingsförbehåll.

Företagskoncentrationer med gemenskapsdimension, det vill säga kon- centrationer som leder till att konkurrensen påverkas i flera medlemslän- der, ska i vissa fall anmälas till Europeiska kommissionen för prövning.

EU:s konkurrensregler riktar sig också mot medlemsländernas reger- ingar. Ett land får inte agera på ett sätt som hindrar den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster och kapital. Kommissionen kan förbjuda stat-

(13)

liga stödåtgärder som snedvrider konkurrensen mellan medlemslän- derna. Offentliga förvaltningar får inte heller diskriminera företag från andra EU-länder när det gäller upphandling av varor och tjänster.

Detta är vad ”sund konkurrens” innebär i konkurrensrätten. Det hand- lar således om att konkurrens på den inre marknaden kräver förbud mot fusk, olagligheter, pris- och kartelluppgörelser, marknadsuppdelning, missbruk av dominerande ställning samt restriktioner vad gäller hante- ringen av statsstöd.

Det är ett synsätt som i huvudsak överensstämmer med vad de flesta eko- nomer brukar mena med fri konkurrens och fria marknader.10 Den fria konkurrensen fungerar som en ”upptäcksprocedur” som genom prissys- temet och företagens vinster och förluster leder till att information om tillgång och efterfrågan, innovationer och effektiva lösningar, sprids till marknadens aktörer utan central styrning eller planering, och i förläng- ningen till tillväxt och välstånd.11, 12

EU:s konkurrensrätt kan sägas ha sin grund i den så kallade Freiburger- skolan, vars ordoliberala13 perspektiv betonar att marknadsekonomin behöver ett statligt regelverk utöver den privata äganderätten och avtals- friheten som ser till att konkurrensen är ”sund”. Tyskland var också det första landet i gemenskapen med en omfattande konkurrenslagstiftning.14

11) Hayek (1980), s. 87.

12) Se bland annat Hayek, F. A. (1945) och Baumol (2002).

13) För en introduktion om ordoliberalism, se Dold & Krieger (2019).

14) Se bland annat Bork (1978), Posner (2001) och Weitbrecht (2008). För utmärkande rättsfall i denna utveckling, se Commission Decision of January 31, 2001—SCA /Metsä tissue [2002] OJ L57/1; Commis- sion Decision of July 3, 2001— General Electric/Honeywell [2004] OJ L48/1; Commission Decision of October 10, 2001 — Schneider/Legrand [2004] OJ L101/1; Commission Decision of October 17, 2001 — CVC/Lenzing [2004] OJ L82/20; Commission Decision of October 30, 2001 — Tetra Laval/Sidel [2004] OJ L43/13.

(14)

15) Se bilaga 2.

4 Sund konkurrens som jämlik spelplan

Begreppet ”sund konkurrens” kan emellertid ges en utvidgad och del- vis annorlunda mening, som istället handlar om att ”alla ska ha samma förutsättningar”, att spelplanen ska vara rättvis eller jämlik, på engelska ofta benämnt level playing field. Sund konkurrens likställs då snarast med

”rättvis konkurrens” eller ”jämlik spelplan”. Då är innebörden inte längre att marknaden som sådan ska vara fri från regleringar eller andra ingrepp (utöver vad som diskuterats i föregående avsnitt), utan istället att mark- naden ska korrigeras så att förutsättningarna är rättvisa eller jämlika.

Ett aktuell sådant exempel, som vi ska återkomma till, är EU:s pelare för sociala rättigheter15, där 20 principer och en rad olika sociala rättigheter förespråkas:

The principles and rights enshrined in the Pillar are structured around three categories: equal opportunities and access to the labour market, fair working conditions and social protection and inclusion.

Förverkligandet av de sociala rättigheterna ska således tillse att den inre marknaden präglas av lika möjligheter, rättvisa arbetsvillkor och ett inkluderande socialt skydd. Först då kan konkurrensen anses vara sund och spelplanen rättvis. Detta är en delvis annan tolkning av begreppet sund konkurrens, en tolkning som inte längre på samma sätt är förenlig med ”fri konkurrens”.

I det följande kommer vi därför att skilja mellan fri konkurrens, sund konkurrens i meningen fri konkurrens respektive sund konkurrens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens samt jämlik spelplan.

(15)

14 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

5 En empirisk undersökning

En fråga är huruvida det skett en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, på bekostnad av fri konkurrens. Har användandet av begreppet sund konkurrens för- ändrats och har denna senare, utvidgade tolkning kommit att dominera över begreppet tolkat som fri konkurrens inom direktiv, förordningar och andra handlingar från EU:s ledande institutioner?

Vi kommer att studera detta kvantitativt genom att undersöka frekven- sen av de olika begreppen i närmare 14 000 officiella handlingar inom EU under perioden 1970 till 2020 ur databasen EUR-lex. Metoden liknar den som används inom området kvantitativ lingvistik, men också tekniken hos populära söktjänster som Google Trender och liknande.

5.1 Val av konkurrenstermer

För att kunna kartlägga frekvensen av de tre begreppen fri konkurrens, sund konkurrens i meningen fri konkurrens respektive sund konkurrens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens samt jämlik spelplan i olika EU-dokument har således tre termer eller sökord i första hand identifie- rats som intressanta16:

1 ”Free Competition” (fri konkurrens) 2 ”Fair Competition” (sund konkurrens) 3 ”Level Playing Field” (jämlik spelplan)

16) Som redogörs för senare utgick sökningarna från den engelska översättningen av begreppen.

Hädanefter utgår denna rapport från dessa.

(16)

För att även kunna kartlägga frekvensen av sund konkurrens i meningen fri konkurrens respektive sund konkurrens i meningen rättvis eller jäm- lik konkurrens är förekomsten av dokument med följande kombinationer av intresse:

4 ”Fair Competition” och ”Free Competition”

5 ”Fair Competition” och “Level Playing Field”

Synonymer till ”free competition” skulle kunna tänkas vara ”free enter- prise”, ”open market economy” eller ”free market economy”. Dock används dessa termer särskilt ofta tillsammans med ”free competition”

– det är sällan som diskussioner kring en fri marknad inte samman- kopplas med fri konkurrens. Dessa exkluderades därför som synonymer till fri konkurrens. Som framgått ovan kan även ”free competition” ha

”fair competition” som synonym, men inte ”level playing field” och inte

”fair competition” tillsammans med ”level playing field”. Andra syno- nymer till ”fair competition” skulle kunna vara ”fair competitive con- ditions”, men även här rör det sig om en term som sällan används skilt från ”fair competition” eller ”level playing field”.

5.2 Datamaterial och tillvägagångssätt

Den empiriska analysen syftar till att kartlägga frekvensen av begreppen hos EU:s centrala institutioner. Vår data kommer från EUR-lex som är en förgrening av Europeiska unionens publikationsbyrå17 vilken tillhandahåller juridiska dokument och handlingar från unionens alla institutioner. Där ingår fördrag, rättsakter från EU-institutionerna, förberedande doku- ment som rör EU-direktiv och rekommendationer däribland motioner och resolutioner, EU-rättspraxis, internationella avtal, Efta-dokument, referenser till nationella införlivandeåtgärder och referenser till nationell rättspraxis med koppling till EU-rätten.

17) Ursprungligen användes data från både Europeiska unionens publikationsbyrå sammanlagda databas (som inkluderar informella handlingar och dokument såsom flygblad, partimaterial och skrivna kommenta- rer, med mera) och EUR-Lex, men på grund av att publikationsbyråns sammanlagda databas uppvisade en hög grad av osäkerhet i sökresultaten trots identiska sökkriterier uteslöts denna. Genom korrespondens med publikationsbyråns teknikavdelning bekräftades det att den totala databasen har brister i sin sökmotor.

(17)

16 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Insamlingen av datamaterialet skedde manuellt genom specificerade sökningar i databasen. Sökspråket var engelska men språken på de häm- tade dokumenten var inte specificerade. De sökta termerna bestod av Free Competition, Fair Competition och Level Playing Field, samt Fair Competition och Free Competition samt Fair Competition och Level Playing Field. Sök- motorn visade dokument där den sökta termen förekommer åtminstone en gång vilket betyder att den inte tagit hänsyn till hur många gånger ett begrepp förekommit per dokument. Med andra ord är en observation det- samma som ett dokument där det valda sökordet förekommer åtminstone en gång.

I de tre första sökningarna utgick sökmotorn från de exakta termerna. I sökningarna fyra och fem utgick sökmotorn ifrån att finna dokument där både Fair Competition och Free Competition samt Fair Competition och Level Playing Field förekommer åtminstone en gång.

Tidsperioden för sökningarna sträckte sig mellan 01-01-1970 till 31-12- 2019 för att få in så mycket data som möjligt. För en överblick av sök- kriterierna, se bilaga 2.

Totalt utfördes således fem sökningar efter de valda kriterierna och totalt sett identifierades 13 816 dokument som innehåller våra sökord åtmins- tone en gång. Alla hämtade dokument följde formatet år-månad-datum men transformerades efter inmatning till att innehålla endast årtalet för lättare behandling.

Vi registrerade även dokumenten utifrån institutionen, alltså efter EU-kommissionen, Europaparlamentet, Ministerrådet, Europeiska rådet respektive EU-domstolen. Dock visade det sig att Europeiska rådet endast hade ett fåtal totala datapunkter över samtliga sökningar, varpå denna institution togs bort innan sökningarna. I sökningarna togs också hand- lingar berörande specifika medlemsländer bort, såsom införlivandeåt- gärder och nationell rättspraxis, eftersom detta faller utanför ramen för denna rapport och riskerade att snedvrida resultatet.

(18)

5.3 Resultat

I tabell 1 nedan redovisas resultatet från sökningarna av termerna för hela tidsperioden för de olika aktörerna.

Tabell 1: Förekomst av olika konkurrenstermer 1970 – 2019.

Frekvens

Aktör Free

Com- petition

Fair Com- petition

Level Playing Field

Fair Competition och Free Competition

Fair Competition och Level Playing Field

Totalt

EU-kommissionen 378 1 657 3 104 74 546 5 759

Europaparlamentet 288 689 920 37 213 2 147

Ministerrådet 84 848 1 330 24 258 2 544

EU-domstolen 492 338 119 39 8 996

Övriga* 457 773 934 60 146 2 370

Totalt 1 699 4 305 6 407 234 1 171 13 816

N = 13 816

*Övriga är definierat som den totala summan av framtagna dokument subtraherat med de träffar som tillfaller ovan- nämnda institutioner.

Level Playing Field står för den största mängden observationer, nästan tre gångare så många som Free Competition, medan Fair Competition lig- ger ungefär mittemellan. Fair Competition och Level Playing Field är fem gånger vanligare än Fair Competition och Free Competition.

I kategorin ”övrigt” faller samtliga kommittéer och institutioner som inte direkt lyder under de andra institutionerna – denna kategori är endast med här för att illustrera alla de observationer som ingår i det totala resultatet men som inte syns i analysdelen där vi fokuserar på de ledande institutionernas användning av konkurrenstermerna.18

18) Dessa består bland annat av European Economic and Social Committee och European Committee of the Regions, men det förekommer även mindre avgreningar inom unionen.

(19)

18 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Sett till vilka institutioner som använt termerna kan konstateras att EU-kommissionen i särklass mest frekvent nyttjat termen Level Playing Field, följt av Ministerrådet och Europaparlamentet. EU-domstolen där- emot har använt termen betydligt färre gånger, EU-kommissionen använder den 26 gånger oftare än domstolen. Sett till Free Competition däremot är EU-domstolen den mest frekventa användaren, följt av EU- kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. Noterbart är även att EU-domstolen knappt har använt Fair Competition och Level Playing Field, vilket står i skarp kontrast till i synnerhet EU-kommissionen. När det gäller Fair Competition och Free Competition är förekomsten generellt låg och relativt jämnt fördelad.

Vi har även undersökt hur termernas användning har förändrats över tid.

I figur 1 nedan.

Figur 1: Frekvensen av konkurrenstermerna hos EU:s institutioner, 1970 – 2019.

Källa: EUR-Lex.

0 100 200 300 400 500 600 700 800

Level Playing Field Fair Competition Free competition

2020 2010 2000 1990 1980

1970 0

50 100 150 200

Fair Competition och Level Playing Field Fair Competition och Free Competition

2020 10 00 90 80 70 60 1950

I det vänstra diagrammet redovisas frekvensen av Free Competition, Fair Competion och Level Playing Field 1970 till 2019. Level Playing Field märks först kring 1990, för att därefter successivt komma att dominera.

I det högra diagrammet redovisas hur användandet av Fair Competition

(20)

Figur 2: Frekvensen av konkurrensbegreppen per EU-institution, 1970 – 2019.

0 50 100 150 200 250 300

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

2020 2010 2000 1990 1980 1970

0 50 100 150 200 250 300 350

2020 2010 2000 1990 1980

1970 0

5 10 15 20 25 30

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Europaparlamentet Kommissionen

Ministerrådet EU-domstolen

0 20 40 60 80 100

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

och Free Competition förhåller sig till Fair Competition och Level Playing.

Även här syns ett skifte kring 1990, varefter Fair Competition och Level Playing Field blir allt vanligare.

I figur 2 redovisas hur EU:s olika institutioner har använt konkurrenster- merna över tid. Notera att de olika diagrammen har olika skala.

0 50 100 150 200 250 300

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

2020 2010 2000 1990 1980 1970

0 50 100 150 200 250 300 350

2020 2010 2000 1990 1980

1970 0

5 10 15 20 25 30

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Europaparlamentet Kommissionen

Ministerrådet EU-domstolen

0 20 40 60 80 100

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

Level Playing Field Fair Competition Free Competition

EU-kommissionen

Ministerrådet

Europaparlamentet

EU-domstolen

Figur 2 fortsätter nästa sida >>

(21)

Fortsättning | Figur 2: Frekvensen av konkurrensbegreppen per EU-institution, 1970 – 2019.

0 10 20 30 40 50 60

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Europaparlamentet Kommissionen

Ministerrådet EU-domstolen

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 5 10 15 20 25

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 20 40 60 80 100

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 1 2 3 4 5

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field 0

10 20 30 40 50 60

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Europaparlamentet Kommissionen

Ministerrådet EU-domstolen

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 5 10 15 20 25

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 20 40 60 80 100

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

0 1 2 3 4 5

2020 2010 2000 1990 1980 1970

Fair Competition och Free Competition Fair Competition och Level Playing Field

EU-kommissionen

Ministerrådet

Europaparlamentet

EU-domstolen

Källa: EUR-Lex. Notera att de olika diagrammen har olika skala.

Konstateras kan att den förändrade frekvens i användandet av konkurrens- termerna som redovisats ovan – den allt vanligare användningen av Level Playing Field och Fair Competition – inleddes av EU-kommissionen runt 1990 följt av en kraftigt ökad takt strax före år 2000. Europaparlamentet ligger cirka fem år efter med samma mönster, följt av Ministerrådet som kommer ytterligare ett antal år senare. Hos EU-domstolen saknas mot- svarande mönster.

(22)

6 Analys och diskussion

Vad kan förklara de trender som går att se i datamaterialet? Finns det brytpunkter och olika drivkrafter som kan var viktiga för att förstå utvecklingen? Och vilka är konsekvenserna för den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft och fortsatta utveckling?

6.1 Ett tydligt mönster

Det är ett tydligt mönster som framkommer: fri konkurrens och sund konkurrens i meningen fri konkurrens har över tid kraftigt minskat i betydelse, till förmån för sund konkurrens i meningen rättvis eller jäm- lik konkurrens, respektive jämlik spelplan, i officiella EU-dokument som fördrag, rättsakter från centrala EU-institutioner. Åtminstone har använ- dandet av de kompetenstermer som kopplats till de redovisade begreppen fått en ändrad användning på beskrivet sätt.

Detta är också en indikator på att begreppet ”sund konkurrens” över tid har fått en utvidgad och delvis annorlunda mening, jämfört med konkur- rensrättens förbud mot fusk, olagligheter, pris- och kartelluppgörelser, marknadsuppdelning samt restriktioner vad gäller hanteringen av stats- stöd. I dag handlar det snarare om att alla ska ha samma förutsättningar, att spelplanen ska vara jämlik. Denna utveckling tog sin början i början av 1990-talet för att sedan accelerera kring år 2000.

EU-kommissionen har varit den drivande motorn i denna utveckling, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet. EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av denna utveckling.

(23)

22 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

6.2 Några viktiga brytpunkter

Det finns ett antal brytpunkter i EU:s utveckling som kan vara viktiga för att förstå varför fri konkurrens kommit att domineras av sund konkur- rens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens och jämlik spelplan.19

I figur 3, där för tydlighetens skull endast användandet av konkurrens- termerna Free Competition, Fair Competion och Level Playing Field tagits med, har några sådana brytpunkter lagts in.

19) De brytpunkter som tas upp nedan, beskrivs närmare i exempelvis Karlson (2014) och Tallberg (2016), såvida särskild källa saknas.

Figur 3: Brytpunkter och kompetenstermers frekvens, 1970 – 2019.

Level Playing Field Fair Competition Free competition

0 100 200 300 400 500 600 700 800

2020 2010

2000 1990

1980 1970

Den inre marknaden och Maastrichtfördraget

Införandet av euron

Östutvidgningen

Den sociala pelaren

En första sådan brytpunkt är Maastrichtfördraget år 1993 då grunden för den inre marknadens fria rörlighet för varor, tjänster, personer och kapi- tal lades. Att frågor kring fri konkurrens och innebörden av sund kon- kurrens kom att diskuteras är närmast en självklarhet. När kapital och människor fritt kan röra sig över gränserna ökar omvandlingstrycket och tidigare framgångsikta sektorer och regioner ställs inför nya krav.

En minst lika viktig förklaring finns sannolikt i att majoritetsomröst-

(24)

20) Taylor (2008).

21) Amsterdamfördraget 2 kap 2 §.

22) Se Vaughan-Whitehead (2003). För tidigare inlägg kring ”social dumpning” vid en utvidgning av EU, se bland annat Pochet (1990) och Mosley (1995).

23) Den sociala pelaren SWD (2017) 201 final.

24) Den sociala pelaren SWD (2017) 201 final.

ning samtidigt infördes på flera områden, vilket i sin tur öppnade upp för beslut på områden som tidigare kunnat blockeras genom veto.20

En andra brytpunkt är införandet av euron år 1999. De första tre åren var den nya valutan en ”osynlig” valuta som bara användes för redovisnings- ändamål och elektroniska betalningar, men år 2002 sattes mynt och sedlar i omlopp i tolv EU-länder. Det innebar ett ökat behov av samordning även av områden som finans- och socialpolitik. Till detta ska läggas att redan 1997 hade Amsterdamfördraget antagits, följt av Nicefördraget år 2000, där EU gavs större inflytande på politikområden gällande bland annat gällande sysselsättning, miljö, jämställdhet, folkhälsa, konsumentfrågor och socialpolitik.21 EU fick också en gemensam rättighetsstadga. Samtidigt förstärktes Europaparlaments roll ytterligare i beslutsfattandet.

Nästa viktiga brytpunkt är östutvidgningen 2004 och 2007. Redan 1995 hade Sverige, Finland och Österrike blivit medlemmar. 2004 till- kom ytterligare tio länder, följt av Bulgarien och Rumänien 2007. I flera av dessa nya medlemsländer var de ekonomiska och sociala villkoren väsentligt annorlunda och lägre än i väst. Som en följd ville många av de tidigare medlemsländerna skydda sig mot, som de uppfattade det, otill- börlig konkurrens och ”social dumpning”.22

En fjärde viktig brytpunkt är den redan nämnda Europeiska pelaren för sociala rättigheter som antogs 2017. Det är ett ambitiöst projekt som omfattar 20 vägledande principer med syfte att minska skillnader i arbetsförhållanden och levnadsstandarder inom EU.23 Dessa 20 prin- ciper delas i sin tur in i tre kategorier: ”Equal opportunities and access to the labour market; Fair working conditions; samt Social protection and inclusion”24, vilka i sin tur innehåller flera specifika rättigheter

(25)

24 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

som ska gälla alla medborgare i EU. Arbetstagare ska bland annat har rätt till minimilön, arbetslöshetsunderstöd, att informeras skriftligt av arbetsgivaren om sina rättigheter och skyldigheter, att informeras i god tid innan uppsägning, till tvistlösning gentemot arbetsgivaren med mera.

Den sociala pelaren sades ursprungligen inte vara juridiskt bindande utan snarare en rekommendation där medlemsländerna själva väljer vilka delar i pelaren de vill ratificera efter nationella förutsättningar.25 I realiteten har EU-kommissionen presenterat en rad direktiv som direkt refererar till den sociala pelaren, exempelvis direktivet ”Transparent and predictable working conditions” som tillskrev arbetsgivare en rad med nya skyldigheter gentemot arbetstagarna.26 Även ”Work-Life Balance”-direktivet27 och reformer till det tidigare ”Working Time”- direktivet28 medför social- och arbetsmarknadspolitiska förändringar inom unionen och har gjort delar av den sociala pelaren bindande. Under 2019 inrättades även Europeiska arbetsmyndigheten med syfte att över- vaka medlemsländernas arbetsmarknadsförhållanden.

Under 2020 har EU-kommissionen utlovat fortsatt implementering av den sociala pelaren under mandatperioden och eftersträvar att skapa ett juridiskt instrument för att garantera en minimilön för samtliga med- borgare och ett gemensamt arbetslöshetsunderstöd inom Euro-zonen.29

6.3 Förändringens drivkrafter

Vilka drivkrafter kan ligga bakom denna utveckling? Trots att vi här inte kan bidra med någon ny undersökning, kan några korta reflektioner vara på sin plats. Politisk eller institutionell förändring av detta slag kan oftast

25) COM (2017) 250 Final.

26) Karlsson & Wennerberg (2018), s. 13.

27) COM (2017) 253 final.

28) Direktivet bygger på Working Time direktivet från 2003.

29) Direktivet bygger på Working Time direktivet från 2003, s. 9.

30) Se Karlson (2018) och Acemouglu & Robinson (2012). Specifikt tillämpat på EU, se t.ex. Dunleavy (1997) och Niklasson (2013).

(26)

förklaras, visar tidigare forskning30, av idémässiga övervägande och av intressen, vilka i sin tur ofta är beroende av olika omvärldsförändringar och tidigare institutionella förändringar.

Som vi har sett är det EU-kommissionen som mest frekvent och tidigast har anammat ett utvidgat och förändrat konkurrensbegrepp där fri kon- kurrens nedtonats till förmån för sund konkurrens i meningen rättvis konkurrens eller jämlik spelplan. Att så är fallet är inte förvånande då EU-kommissionen är EU-systemets enda EU-institution som kan före- slå nya lagar som sedan läggs fram för Europaparlamentet och Rådet för beslut. EU-kommissionen är också EU:s verkställande organ som genomför besluten.

Frågan är dock varför EU-kommission har drivit utvecklingen i beskriven riktning. Den inre marknadens fria konkurrens är, enligt fördragen, unio- nens ursprungliga och viktigaste uppgift och grundläggande idé. Över tid har dock, som framgått i föregående avsnitt, nya uppgifter adderats till fördragen. EU-kommissionens huvuduppgift sedan Romfördraget i att bidra till ”an ever closer union among the peoples of Europe” har således fått en vidare tolkning. Utvecklingen har samtidigt givit EU-kommission en viktigare roll inom EU, vilket kan antas har legat i dess eget intresse.

Dess makt och befogenheter har ökat och utvidgats till fler policyområ- den när sund eller rättvis konkurrens tillsammans med jämlik spelplan premierats.

Samma sak kan sägas om Europaparlamentet som efter en kortare efter- släpning följt EU-kommissionen i spåren när det gäller förändringen av konkurrensbegreppet. Genom ett antal fördragsändringar beskrivna ovan har Europaparlamentets roll och betydelse utökats i EU-systemet.

Att parlamentet, bestående av partirepresentanter från medlemslän- derna, vill vidga sitt inflytande till nya områden, utöver konkurrenspo- litikens redan etablerade fokus på den inre marknadens frihet, är inte så konstigt. Sannolikt har både ideologi och intressen spelat in, precis som för EU-kommissionen.

(27)

26 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Dessutom har möjligheten att förändra konkurrenspolitiken underlättats av att kvalificerade majoritetsomröstningar fått större betydelse inom EU-politiken. Denna institutionella förändring har minskat möjligheten för enskilda länder att blockera beslut de ogillar, och på motsvarande sätt ökat möjligheterna för majoriteter att få igenom de beslut de föredrar.

Det innebär också att större länder med många invånare har fått ökat inflytande.

Besluten bakom den förändrade politiken baseras förstås även på grund- läggande samhälls- eller omvärldsförändringar. Som nämnt fick östut- vidgningen till följd att löner och andra ekonomiska och sociala förhål- landen kom att variera betydligt inom EU. Samtidigt har de ekonomiska skillnaderna mellan Nord- och Sydeuropa vidgats under de senaste decennierna. Problem med konkurrenskraft, arbetslöshet, budgetun- derskott, offentlig skuldsättning och liknande är i många fall större i länder som Grekland, Italien och Spanien än i Nord- och Centraleuropa.

Införandet av den gemensamma valutan har delvis bidragit till detta, då möjligheten att devalvera sig ur problemen inte längre finns.31

Tillsammans har dessa ökade skillnader bidragit till en ökad efterfråga dels på stöd och bidrag till länder inom EU med sämre sociala villkor, dels på ett ökat skydd för löntagare i högkostnadsländer från att drabbas av

”social dumpning. Den sociala pelarens olika principer och rättigheter kan vara ett sätt att försöka möta bägge kraven samtidigt.

Ytterligare en drivkraft är troligen även tjänstehandelns ökade betydelse.

Tjänster utgör i dag 70 procent av ekonomin inom EU. Det finns dock få gemensamma regler på tjänsteområdet och EU har sedan 2006 istället ett generellt tjänstedirektiv. Det finns också ett särskilt utstationerings- direktiv, senast reviderat 2018, som innehåller bestämmelser om villkor för arbetstagare som är utstationerade, det vill säga de som utför arbete i en annan medlemsstat än i den där de är anställda, något som är vanligt vid tjänsteexport. Detta direktiv innebär just krav av typen sund konkur-

31) För en analys, se Stiglitz (2016).

(28)

rens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, i det uttalade syftet att värna de utstationerade arbetarnas sociala rättigheter.32

Andra områden där begrepp som rättvis konkurrens och jämlik spel- plan har kommit att få ökad betydelse på grund av viktiga omvärlds- och samhällsförändringar är handels- och miljöpolitiken. I det förstnämnda handlar det om Kinas ökade ekonomiska betydelse som framkallat en översyn av interna statsstöds- och upphandlingsregler, mekanismer för att granska utländska statssubventionerade bud och investeringar i kri- tisk infrastruktur, och i förlängningen en förändrad syn på EU:s egen industripolitik.33 Samma sak kan sägas gälla miljöpolitikens ökade bety- delse, där argumentet är att konkurrensen ska vara rättvis i meningen att inget land ska få konkurrera genom sämre miljöregler.34

Ministerrådet, som enligt den empiriska undersökningen således först senare kommit in i processen kring det utvidgade och förändrade kon- kurrensbegreppet, kan antas ha haft likartade överväganden som EU- kommissionen. Idéer och intressen har sannolikt samverkat, och för att klara de ofta tuffa majoritetskraven har kompromisser och kohandel behövts. Intressant är dock att i vissa fall har så kallade subsidiaritetsin- vändningar gjorts av parlamenten i enskilda medlemsstater. Exempelvis begärde den svenska Riksdagens arbetsmarknadsutskott år 2018 en sub- sidiaritetsprövning av EU-kommissionens direktivförslag om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor, vilket är en del av den social pelaren.35 Likaså begärde Sveriges riksdag i december 2020 att EU:s förslag om minimi- löner skulle subsidiaritetsprövas eftersom det ansågs hota den svenska arbetsmarknadsmodellen.36

EU-domstolen, till sist, har som noterats i huvudsak stått vi sidan av utveckling mot en förändrad konkurrenssyn. Domstolens uppgift är att

32) Karlson (2019).

33) För en diskussion, se Wiberg (2020) och Flam (2021).

34) Reitberger (2019).

35) Arbetsmarknadsutskottets utlåtande 2017/18:AU11.

36) Arbetsmarknadsutskottets utlåtande 2020/21:AU6.

(29)

28 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

tolka EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder, varför detta dock kan förväntas att ändras framöver som en följd av de nya direktiv och förordningar som tillkommit under senare år. En intressant fråga är då hur domstolen ska väga fördragens fria konkurrens mot det utvidgade och förändrade konkurrensbegreppet.

Värt att notera är dock att EU-domstolen i likhet med EU-kommissionen har till uppgift att verka för ”an ever closer union”, vilket måhända kan antyda hur avvägningen kommer att ske.

Sammantaget förefaller således en kombination av idémässiga övervä- gande och intressen, vilka i sin tur ofta varit beroende av tidigare insti- tutionella förändringar och omvärldsförändringar, ha varit drivkrafter bakom utvecklingen i en sorts självförstärkande process.

6.4 Förändringens konsekvenser

Frågan är vilka konsekvenserna är för den inre marknadens dynamik och därmed hela EU:s konkurrenskraft och fortsatta utveckling. Vad kan vi förvänta oss av att fri konkurrens och sund konkurrens i meningen fri konkurrens över tid kraftigt har minskat i betydelse till förmån för jämlik spelplan och respektive sund konkurrens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens i officiella dokument från EU:s centrala institutioner? Finns det exempelvis risk för att den inre marknadens dynamik och därmed hela EU:s konkurrenskraft kommer att försvagas?

Mycket talar för att så är fallet. Om avtals- och etableringsfriheten, den fria prisbildningen och den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer inskränks genom olika krav – utöver den egentliga konkur- rensrättens förbud mot fusk, olagligheter, pris- och kartelluppgörelser, marknadsuppdelning samt restriktioner vad gäller hanteringen av stats- stöd – kommer marknadsekonomins välstånds- och innovationsska- pande förmåga sannolikt att minska. Fri konkurrens och öppna markna- der kan ersättas av merkantilism och protektionism.

Denna risk förstärks i den mån olika resursstarka och etablerade aktörer och löntagare i högkostnadsländer framgångsrikt lyckas använda argu-

(30)

mentationen om orättvis eller osund konkurrens gentemot konkurrenter i mindre utvecklade medlemsstater som har lägre kostnader och löne- nivåer. Väst ställs mot öst och syd. De förändringar som gjordes i utsta- tioneringsdirektivet 2018, där krav på minimilön ersattes med krav lika lön som i värdstaten, kan tolkas som en protektionistisk åtgärd av detta slag.37 I december 2020 avslog EU-domstolen också Ungerns och Polens kritik mot att direktivet strider mot den fria tjänstehandeln.38

Motsvarande invändningar kan även göras mot den förändring av EU:s industripolitik som ser ut att växa fram som en konsekvens av Kinas ökade ekonomiska betydelse, en utveckling som förstärkts av Coronakrisens konsekvenser, där tidigare etablerade konkurrensrättsliga synsätt kan vara på väg att upphävas.39

För att marknadsekonomin ska kunna bibehålla sin förmåga att generera tillväxt och en ökad välfärd för EU:s medborgare behöver konkurrensen, som påpekats redan i inledning, vara fri. Det innebär att avtals- och eta- bleringsfrihet behöver råda och prisbildningen vara fri, och att gränserna ska vara öppna för varor, tjänster, kapital och personer. Det är en för- utsättning att entreprenörer och företag ska kunna utveckla, testa och erbjuda nya och bättre produkter och tjänster till köpare och konsumen- ter, i konkurrens med andra producenter. Med William Baumols ord pre- mierar fri konkurrens the free-market Innovation machine.40

En eventuell invändning mot detta resonemang kan vara att en avvägning mellan den fria konkurrensens välståndsskapande förmåga och värdet av en mer jämlik spelplan eller sund konkurrens i meningen rättvis eller jämlik konkurrens inom EU är nödvändig och önskvärd. Så kan förstås vara fallet, men det är tveksamt – åtminstone så vitt vi kan bedöma – om

37) Karlson (2019), Shotter (2017) 38) EU & arbetsrätt (2020)

39) För aktuella analyser, se Engberg (2021), Youngs (2020) och Nyberg (2020).

40) Baumols (2002).

(31)

denna diskussion har förts i tillräcklig utsträckning. Risken är att barnet slängs ut med badvattnet.

EU-institutionernas förskjutning mot sund konkurrens i meningen rätt- vis konkurrens eller jämlik spelplan innebär också en centralisering av beslut till EU-nivå på medlemsstaternas bekostnad. Allt fler beslut som berör företag, löntagare och konsumenter kommer att fattas på överstat- lig nivå. Inte minst kommer de olika europeiska arbetsmarknadsmodel- ler som i dag finns att påverkas och bli alltmer likriktade. På sikt kan till och med viktiga välfärdsstatsfunktioner flyttas till överstatlig nivå. Vad detta kommer att betyda för sammanhållningen och legitimiteten i det europeiska projektet går att fråga sig.41

41) För en diskussion, se Karlson & Wennerberg (2018) och Loven Selldén (2020).

(32)

7 Sammanfattande slutsatser

Enligt fördragen ska den Europeiska unionens gemensamma ekonomiska politik bygga på marknadsekonomiska principer med utgångspunkt i fri konkurrens.

Vårt syfte har varit att analysera huruvida regleringen av den Europeiska unionens inre marknad har förändrats genom en ökad användning och omtolkning av vad som kallats sund konkurrens, eller fair competition, på bekostnad av fri konkurrens inom EU:s lagstiftning och dokument från EU:s ledande institutioner. Vi har empiriskt undersökt förändringen genom en kvantitativ kartläggning av närmare 14 000 offentliga hand- lingar från EU:s centrala institutioner under de senaste 50 åren.

Vår slutsats är att den grundläggande principen för medlemsländernas gemensamma politik inom EU har förskjutits från fri konkurrens och en öppen marknadsekonomi till ”sund konkurrens” i meningen rättvis eller jämlik konkurrens, eller jämlik spelplan, i officiella EU-dokument.

Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet.

EU-domstolen har dock i huvudsak stått vid sidan av den beskrivna utvecklingen.

En kombination av idémässiga övervägande och intressen, vilka i sin tur ofta varit beroende av tidigare institutionella förändringar och omvärlds- förändringar, förefaller ha varit drivkrafter bakom utvecklingen i en sorts självförstärkande process.

(33)

En konsekvens är risken för att den inre marknadens dynamik och där- med EU:s konkurrenskraft kan försvagas.

I den mån detta är ett medvetet vägval borde en mer öppen diskussion om avvägningen mellan fri konkurrens och tillväxt å ena sidan och sund kon- kurrens i meningen jämlik spelplan å den andra vara av stort värde. En sådan diskussion skulle onekligen underlättas om en tydligare åtskillnad mellan de olika begreppen kom till stånd. Som konstaterats har de helt olika innebörd och konsekvenser.

Förändringen innebär även en centralisering av beslut till EU-nivå på med lemsstaternas bekostnad. Även denna fråga kan behöva diskuteras mer.

(34)

Referenser

Litteratur

Acemoglu, D. & Robinson, J.A. (2012). Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity and Poverty.

New York: Crown, 529.

Acs Z.J. (2002) Innovations and the Growth of Cities. Edward Elgar,

Audretsch D (1995). Innovation and industry evolution. MIT Press, Cambridge, Mass. ; London Audretsch D (2008). The Entrepreneurial Society. Oxford Uiversity Press, Oxford

Audretsch D., Baumol W., Burke A. (2001). Competition policy in dynamic markets International Journal of Industrial Organization 19:613-634

Baumol, W. J. (2002). The Free-Market Innovation Machine: Analyzing the Capitalist Growth Miracle, Princeton: Princeton University Press.

Bork, R. (1978). The Antitrust Paradox: A Policy at War with Itself. New York: Basic Books.

Busch-Hansen, H. & Wigger A. (2011). The Politics of European Competition Regulation: A Critical Political Economy Perspective. Routledge, 2011.

Dold, M., & Krieger, T. (2019). Ordoliberalism and European economic policy: An introduction. In M.

Dold & T. Krieger (Eds.), Ordoliberalism and European economic policy: Between realpolitik and economic utopia (pp. 1–20). London: Routledge.

Dunleavy, P. (1997). Explaining the Centralization of the European Union: a public choice analysis.

Aussenwirtschaft. 52, nos. 1–2, pp. 183–212.

Engberg, K. (2020). Coronakrisen påskyndar skydd mot fientliga företagsuppköp. Perspektiv. Maj 2020. SIEPS.

Flam, H. (2021). Bör EU föra en tuffare handelspolitik mot Kina? Europapolitisk analys. Januari 2021:1epa. SIEPS.

Hayek, F. A. (1980). Individualism and Economic Order. Chicago: University of Chicago Press.

Hayek, F.A. (1945). The use of knowledge in society American Economic review 35:519-530 Karlson, N. (Red.). (2014). Vilket EU vill vi ha? Stockholm: Ratio.

Karlson, N. (2018). Statecraft and Liberal Reform in Advance Democracies. London: Palgrave MacMillan. https://www.palgrave.com/gb/book/9783319642321

Karlson, N. and Wennerberg, F. (2018). “The European Social Pillar: A Threat to Welfare and Proseperity?” Ratio Working Paper No. 314. http://ratio.se/app/uploads/2018/11/the- european-social-pillar-wp-314.pdf

Karlson, N. (2019). “EU:s förändrade utstationeringsdirektiv – social skydd eller förtäckt protektionsim?” http://ratio.se/app/uploads/2019/01/eus-fo%CC%88ra%CC%88ndrade- utstationeringsdirektiv.pdf

Lovén Seldén, K. (2020). “Challenges posed by the EU minimum wage initiative to the ETUC and European trade union cooperation”. Transfer: European Review of Labour and Research. https://

journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1024258920945111

(35)

34 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Mosley, H. (1995). “The ‘Social Dumping’ Threat of European Integration: A Critique”. Ur: Unger, B.

and van Waarden, F. (red.). Convergence or Diversity? Internationalization and Economic Policy Response. Avebury: Aldershot, sid. 182–199.

Niklasson, L. (2013). Den motsägelsfulla unionen: EU:s skiftande politik för företagande och konkurrenskraft. I red. Engelbrekt, A., Oxelheim, L, och Persson, T. (2013). Ett konkurrrenskraftigt EU till rätt pris. Europapeerspektiv 2013. Santérus förlag.

Nyberg, L. (2020). Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning.

Sieps 2020:2.

Pochet, P. (1990). “Dumping social: un concept operationnel?”. Nota Bene, 56: 1–4.

Posner, R. (2001). Antitrust Law, 2nd edition. University of Chicago Press.

Reitberger, M. (2019). Rättvis handel – vad står på spel? Statsvetenskaplig tidsskrift. Vol 121 Nr 2 2019.

Schumpeter, J.A. (1934). The theory of economic development. Harvard University Press, Cambridge, Mass.

Shotter, James (2017). ”Hungary PM takes EU to task over Polish ‘inquisition’.” Financial Times.

Artikel publicerad 2017-09-23. Länk: https://www.ft.com/content/4429d7b6-9f8a-11e7- 9a86-4d5a475ba4c5.

Stiglitz, J.E. (2016). The Euro: and its threat to the future of Europe. London: Allen Lane.

Tallberg, Jonas (2016). EU:s politiska system. Lund: Studentlitteratur.

Taylor, P. (2008). The End of European Integration: Antieuropeanism Examined. London and New York:

Routledge, ch. 1 (The waxings and wanings of European integration), sid. 8-23

Vaughan-Whitehead, D. (2003). “EU Enlargement versus Social Europe? The Uncertain Future of the European Social Model. Cheltenham: Edward Elgar.

Weitbrecht, A. (2008). From Freiburg to Chicago and Beyond—the First 50 Years of European Competition Law. European Competition Law Review. Issue 2.

Wiberg, M. ed. (2020). EU Industrial Policy in a Globalised World – Effects on the Single Market.

2020:1op. SIEPS.

Youngs, R. (2020). Geopolitics and the Covid-19 pandemic: a distorted turn in EU external relations.

June 2020:5epa. SIEPS.

Förberedande dokument

Directive 2003/88/EC of the European Parliament and of the Council of 4 November 2003 concerning certain aspects of the organisation of working time. Bryssel, 18 november 2003.

COM(2017) 253 final. Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on work-life balance for parents and carers and repealing Council Directive 2010/18/EU. Bryssel, 26 april 2017

COM (2017) 250 final. Communication from the Commission to the European Parliament, The Council, the European Economic and Social Committee of the Regions: Establishing a European Pillar of Social Rights. Bryssel, 26 april 2017.

SWD(2017) 201 final. Följedokument till ’Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Bryssel, 26.4.2017.

Fördrag

Amsterdamfördraget.

Fördraget för Europeiska unionens funktionssätt.

Fördraget om Europeiska unionen.

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Europeiska pelaren med sociala rättigheter.

(36)

Commission Decision of October 17, 2001 — CVC/Lenzing [2004] OJ L82/20 Commission Decision of October 30, 2001 — Tetra Laval/Sidel [2004] OJ L43/13.

Övrigt

EUR-Lex. Complete database. (https://eur-lex.europa.eu/homepage.html) EU & Arbetsrätt. (2020). Nr 3-4.

Arbetsmarknadsutskottets utlåtande, 2017/18:AU11.

Arbetsmarknadsutskottets utlåtande, 2020/21:AU6

Konkurrensverket. (2020). EU:s konkurrensregler. Hämtad från http://www.konkurrensverket.se/

konkurrens/om-konkurrensreglerna/--ovrigt--/eus-konkurrensregler/ (2020-07-12) Konkurrensverket. (2020). Missbruk av dominerande ställning. Hämtad från http://www.

konkurrensverket.se/konkurrens/om-konkurrensreglerna/missbruk-av-dominerande- stallning/ (2020-06-19)

(37)

36 Från fri konkurrens till sund konkurrens på EU:s inre marknad

Bilagor

Bilaga 1. Den Europeiska pelaren för sociala rättigheter

Kapitel I: Kapitel II: Kapitel III:

Lika möjligheter och tillgång till arbets- marknaden

Rättvisa arbetsvillkor Social trygghet och social integration 1. Utbildning och

livslångt lärande

5. Trygg och anpassningsbar anställning

11. Barnomsorg och stöd för barn

2. Jämställdhet 6. Lön 12. Socialt skydd

3. Lika möjligheter 7. Information om anställ- ningsvillkor och skydd vid uppsägning

13. Arbetslöshets- förmåner

4. Aktiva arbetsmark- nadsåtgärder

8. Dialog mellan arbets- marknadens parter och arbetstagarnas inflytande

14. Minimiinkomst

9. Balans mellan arbete och privatliv

15. Åldersinkomst och ålderspension 10. Hälsosam, säker och

välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd

16. Hälso- och sjukvård

17. Inkludering av personer med funktionsnedsättning 18. Långvarig vård och

omsorg 19. Boende och stöd

för hemlösa 20. Väsentliga tjänster

References

Related documents

Vidare har jag utrett om bolag och medlemsstater har incitament till bolagsrättslig konkurrens, om det finns risk för en Delaware-effekt inom EU och om konkurrens kan leda till

Det blir en krock mellan olika styrsystem i denna maskin, då de i Detaljtillverkningen använder körplan för prioritering och kompositartiklarna försöker takta fram sina artiklar,

Inte minst var LO en stark pådrivare för striktare regleringar, som i förlängningen också syftade till att minska det privata näringslivets makt.. När sedan statliga

Samtidigt innebär förekomsten av nätverksexterna- liteter att företagen inom informations- ekonomin har tillgång till kraftfulla instrument för att exploatera en domine-

ModERAToR : Nina Ekelund , programdirektör, Hagainitiativet 9.50–10.30 innovation och systemförändringar för. ett

Vidare stärker rapporten detta genom att hänvisa till kursplanen, där man menar att elever ska fortsätta att utveckla sin egen läskunnighet, så att de kritiskt kan

Privata och kommunala bolag dominerar olika hanteringssteg inom branschen. Endast ett fåtal av återvinningsanläggningarna ägs kommunalt medan det nästan bara är kommunala

Previously most decisions regarding revision surgery have, in uncertain cases of aseptic loosening, been based on clinical examination, planar radiography and factors including