Förskoleförvaltningen
Redovisning av uppdrag att ta fram ett
uppföljningssystem för att säkra kvalitet
Inkluderar uppdragen att förvaltningens ska återkomma med förslag till uppföljningssystem för förskolans systematiska kvalitetsarbete samt att ta fram indikatorer för uppföljning
2020-04-06
Innehåll
1 Bakgrund ... 3
1.1 Styr- och stödkedja ... 3
1.2 Grunden för systematik ... 4
2 Nationell- och kommunal nivå ... 5
3 Nämnd- och förvaltningsnivå ... 7
3.1 Planering ... 7
3.2 Uppföljning ... 7
4 Utbildningsområdesnivå ... 9
4.1 Planering ... 9
4.2 Uppföljning ... 9
5 Rektor- och enhetsnivå ... 11
5.1 Planering ... 11
5.2 Uppföljning ... 11
6 Indikatorer ... 12
7 Fortsatt arbete ... 14
8 Bilagor ... 15
1 Bakgrund
I kommunfullmäktiges budget för 2019 fick förskolenämnd i uppdrag att ta fram ett nytt uppföljningssystem för att säkra kvaliteten. I förskolenämndens inriktningsdokument konkretiserades uppdraget genom att förvaltningen ska återkomma med förslag till uppföljningssystem för förskolans systematiska kvalitetsarbete samt ett uppdrag att ta fram ett flertal indikatorer som nämnden ska följa upp i uppföljningsrapporter samt i årsrapporten.
Redovisningen avser omhänderta samtliga uppdrag.
Sedan förvaltningen bildades har stadsdelarnas tidigare uppföljningssystem utvärderats och omhändertagits i förvaltningens fortsatta arbete med att skapa ett nytt uppföljningssystem.
1.1 Styr- och stödkedja
Ett redskap i förvaltningens arbete är den bild över styr- och stödkedjan (se nedan) som åskådliggör olika roller och ansvarsnivåer utifrån gällande lagstiftning och förordning (Kommunallag, Skollag, Lpfö18).
Utbildnings-, avdelningschefer och förvaltningskontroller utgör
förvaltningsledningen. Den leds av förvaltningens skolchef, som ansvarar inför förskolenämnden. Nämnden ansvarar i sin tur för att, inom givna ramar, ge de förutsättningar som krävs för att uppfylla uppdraget utifrån gällande
lagstiftning.
Eftersom ansvaret för utbildningen är uppdelat utifrån olika roller och ansvar har förvaltningen inlett arbetet med att skapa strukturerade forum för dialog mellan varje ansvarsnivå i styrkedjan, med ett tydligt innehåll som fångar upp resultat och behov av stöd för ökad måluppfyllelse. Dialogen skall utmynna i en återkoppling, där det tydligt framgår vilka förändringar de olika nivåer har för avsikt att göra för att skapa bästa möjliga förutsättningar inom gällande lagstiftning och befintlig ram.
Nedan inleds redovisningen av förvaltningens planering och uppföljning med en beskrivning av systematiken utifrån nivå och ansvar. Varje nivå delas upp i avsnitten planering och uppföljning med exempel på förutsättningar och relevanta underlag utifrån respektive nivå.
1.2 Grunden för systematik
Skollagens fjärde kapitel anger att huvudman, i likhet med rektor, systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. En
förutsättning för att möjliggöra lagkraven blir därmed att respektive nivå, baserat på varandras samt övriga relevanta underlag, planerar, analyserar och följer upp verksamheten utifrån sitt ansvarsområde.
För att systematiskt utveckla en verksamhet så kan ovan beståndsdelar redogöra för vad som generellt krävs för att planera och följa upp en verksamhet. Oavsett om utvecklingen avser en specifik förskoleenhet eller huvudmannens ansvar för utveckling av alla förskolor är samma logik för hantering genomgående – analysera, planera, genomföra och följa upp för att synliggöra behov av utveckling. Det är nödvändigt att ha tillräckliga underlag för att fatta väl grundade beslut och styra och leda förvaltningen på ett ändamålsenligt sätt. Det innebär att utbildningschef som representant i förvaltningsledningen planerar, följer upp och analyserar utifrån sitt uppdrag för att i sin tur skapa
förutsättningar för rektor som på motsvarande sätt ska planera, följa upp och analysera utifrån sitt uppdrag. Utbildningschefens underlag och analys bidrar i sin tur till förutsättningar för skolchefen att få en samlad bild över
förvaltningens arbete i sin helhet och därmed kunna göra nödvändiga prioriteringar.
Styrningen i Göteborgs stad sker utifrån mål och uppdrag men även genom intern kontroll. Denna redovisning avser omhänderta hur förskoleförvaltningen tillgodoser de målstyrda processerna, detta medför att redovisningen inte kommer fokusera på intern styrning som nämnden även är skyldig att omhänderta på årlig basis inom planeringsprocessen.
2 Nationell- och kommunal nivå
Enligt skollagen ska huvudmannens planerings- och uppföljningssystem säkerställa att lagens krav fullföljs och att det stödjer rektorer i deras egna utvecklingsarbeten. I Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete beskrivs hur huvudmannen bör skapa tydliga rutiner för kvalitetsarbetet.
Rutinerna underlättar systematiken.
Kvalitet inom utbildningsväsendet är ett samlingsbegrepp för hur väl verksamheten uppfyller och svarar mot nationella mål och riktlinjer samt i vilken grad verksamheten strävar till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket).
Utöver skollagens krav har nämnden även ansvar utifrån kommunallag och de riktlinjer samt reglemente som kommunfullmäktige fastställer för att säkerställa att nämndens verksamhet bedrivs enligt mål och riktlinjer (Kommunallag kap 5,
§ 1, kap 6 §§ 6 och 44) samt övrig för verksamheten relevant lagstiftning.
För att huvudmannen ska kunna ta sitt fulla ansvar bör förskolenämndens system hänga samman med stadens övergripande system för planering och uppföljning som fastställs i riktlinjerna för styrning, uppföljning och kontroll.
Utöver riktlinjerna har Göteborgs stad 2019 beslutat om ett nytt
uppföljningssystem för alla stadens nämnder och bolag (KF-beslut 2019).
Uppföljningssystemets intentioner är att rapporteringen bör ha:
• ökat fokus på organisationens grunduppdrag,
• ökat fokus på analys av utveckling och vad resultat innebär för de verksamheten är till för, samt
• ökat fokus på att uppföljning ska driva förbättrings- och utvecklingsarbete.
Delårsrapporterna som följer upp stadens utveckling är konstruerade utifrån att avsnitt 1–3 omhändertar det som efterfrågas som styrinformation till
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fokus för denna del av rapporteringen är nyckeltal för att synliggöra verksamhetens utveckling, avvikelserapportering och redovisning av måluppfyllelse samt avstämning av uppdrag. Avsnitt 4 är utformat för att ge fördjupad styrinformation till nämnd (se längre ner för redogörelse av hantering av avsnitt fyra).
Med stadens uppföljningssystem som utgångspunkt föreslås i detta ärende den systematik som följer på nämndens uppdrag som huvudman för Göteborgs stads förskolor.
Utöver huvudmannens krav på systematik för planering och uppföljning ska även förskolenivån planera, följa upp och utveckla verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vidare vara de mål som finns för utbildningen i skollag och andra föreskrifter.
Bilden avser redogöra för nämndens planering och uppföljning utifrån stadens riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll 2019-2021
3 Nämnd- och förvaltningsnivå
3.1 Planering
Utifrån kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll ska nämnd årligen fastställa en budget med utgångspunkt från
kommunfullmäktiges budgetbeslut samt reglementen och för verksamheten relevanta styrande dokument. Därtill ska nämnd fatta beslut om en
verksamhetsplan som anger hur nämnden ska styra utifrån tilldelade mål och uppdrag (§10 Riktlinje för styrning uppföljning och kontroll).
I samband med nämndens beslutade budget samt verksamhetsplan tar förvaltningen fram en verksamhetsplan på förvaltningsnivå som synliggör förvaltningens planerade aktiviteter utifrån nämndens strategier i
verksamhetsplanen samt årliga aktiviteter kopplade till den strategiska planen.
Denna verksamhetsplan omhändertar även den strategiska plan som tagits fram på förvaltningsnivå för att säkerställa utvecklingen mot tilldelade
förstärkningsområden på kort och lång sikt.
3.2 Uppföljning
Utifrån kommunfullmäktige- och nämndens budget samt verksamhetsplan sammanställs en uppföljningsplan för nämnden (bilaga 4). Delar av uppföljningen består av den information som efterfrågas i avsnitt 1–3 i
delårsrapport från kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Fokus för denna
redovisning är dock det avsnitt som nämnden själv omhändertar, alltså avsnitt fyra – styrinformation till nämnd.
Utöver delårsrapporter för mars och augusti samt årsrapport så kommer nämnd att månadsvis även följa upp vissa för verksamhetsområdet givna
förutsättningar – budget i balans, personal i balans samt platser i balans.
Angivna förutsättningarna är de som nämnd ansvarar för så att stadens barn får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt mot målen i läroplanen. Det är även inom dessa givna ramar som rektor styr sina verksamheter. De tre områdena redovisas utifrån mått och nyckeltal.
Dessa tre områden – budget i balans, personal i balans samt platser i balans – kommer kvartalsvis, vid delårs- samt årsredovisning, analyseras särskilt utifrån att dessa förutsättningar samvarierar och påverkar verksamhetens utveckling.
I delårs- samt årsrapport under avsnitt fyra kommer även ett
fördjupningsområde att redovisas till nämnd som är angeläget för att ge en mer gedigen och sammanhållen analys av ett visst område utifrån förskolans grunduppdrag att ge en utbildning och undervisning av god kvalitet för alla stadens barn.
I årsrapport görs en fördjupad redogörelse av måluppfyllelsen med
utgångspunkt i ärendets framtagna indikatorer (se sida 12) för att mäta och analysera förskolenämndens utveckling mot målen. Särskilt fokus för
måluppfyllelse är förstärkningsområdena som nämnd och förvaltning har som långsiktig inriktning för att genomföra förändring och utveckling av
verksamheten i staden.
I årsrapport bedöms särskilt om nämndens sytem för styrning, uppföljning och kontroll fungerar på ett tillfredställande vis eller om det finns behov av utveckling.
Till stöd för planering och uppföljning finns en förvaltningsövergripande samordningsgrupp (FSM) som stödjer förvaltningsledning med framtgande av underlag och analyser.
Förvaltningens beslut- och beredningsforum
4 Utbildningsområdesnivå
4.1 Planering
Utbildningschefens uppdrag och ansvar är tvåfaldigt, att vara ledare för sitt
utbildningsområde och samtidigt vara representant i förvaltningsledningen med ansvar och uppdrag att se till alla stadens barn får en likvärdig utbildning (och undervisning). För att axla dessa båda ansvar krävs en eftertänksamhet utifrån styrning- och ledningsperspektivet med att bygga ett hållbart och robust system. Detta är pågående och under utveckling.
För att stödja utbildningschefens möjlighet att styra och leda sina rektorer utifrån deras förutsättningar och stadens behov har funktioner från
stödavdelningarna samordnats kring utbildningschef - UC-stab (se bild s. 8).
Förvaltningsledningen ansvarar för planerings- och uppföljningsprocess och gör utifrån dess innehåll bedömningar för att fatta strategiska beslut för hela staden.
Stödcheferna mottar utifrån identifierade behov uppdrag, från såväl skolchef som utbildningschefer inom givna ramar och gällande lagstiftning. Stödchef säkerställer även efterlevnad av lagkrav utifrån avdelningens uppdrag.
För att omhänderta styrning från nämnd och förvaltningsledning sammanställs på utbildningsområdesnivå en verksamhetsplan som ska bidra till att säkra handlingar mot politiska mål och uppdrag och tydliggöra om satsningar ska särskiljas mellan områdena. Aktiviteterna är likt verksamhetsplanen på förvaltningsnivå kopplade till strategier i nämndens verksamhetsplan samt den strategiska planen som är en prioritering och konkretisering av förvaltningens nuläge och riktning mot förstärkningsområdena.
Nödvändiga förutsättningar för att identifiera behov är ändamålsenliga underlag från rektor. För utbildningsområdet hämtas underlag från rektors beskrivning av sina förutsättningar och rektors ansvar, kap 2.8, i läroplanen i rektors
verksamhetsplan, samt från uppföljningarna av läroplansmålen (se beskrivning nedan) från föregående år. Dessa underlag tillsammans med dialoger, statistiska underlag och indikatorer samt enskilda uppföljningsfrågor till rektorer
analyseras och beskrivs i utbildningschefs verksamhetsplan.
4.2 Uppföljning
Utbildningschef har i sin roll som ansvarig för ett utbildningsområde och representant i förvaltningsledning ansvar för att kontinuerligt följa upp sitt områdes förutsättningar och omhänderta den planering som görs på nämnds-
och förvaltningsnivå. En kontinuerlig bedömning av måluppfyllelse,
avstämning av aktiviteter, månadsvisa nyckeltal, rektors verksamhetsplan samt uppföljningar och dialoger är grund för att svara upp mot den planering som genomförts på förvaltnings- samt nämndnivå och som analyseras för staden genom delårs- och årsrapport.
Utbildningschef säkerställer att underliggande nivå, rektorer, får återkoppling på de beslut som tas utifrån den styrinformation som lyfts på respektive nivå.
5 Rektor- och enhetsnivå
5.1 Planering
Skolverket anger att det ska finnas en gemensam kärnstruktur i enheternas kvalitetsarbete och i huvudmannens övergripande kvalitetsarbete, därutöver måste varje förskola utvidga och anpassa sitt kvalitetsarbete utifrån sina behov och förutsättningar. I den reviderade läroplanen (2019) framgår en tydligare gränsdragning mellan rektors uppdrag och förskollärarens uppdrag. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor planerar därför och följer upp på två nivåer. Planeringen rektor gör som chef för sina enskilda förskolor utgår från utvalda mål och riktlinjer i läroplanen samt förskollärarens ansvar utifrån läroplanens kapitel 2.7, Förskollärares ansvar i undervisningen. Planeringen bygger på rektors systematiska kvalitetsarbete på förskolan. Den planering rektor gör för sina samtliga förskolor, utgår från kapitel 2.8, Rektorns ansvar, i läroplanen. Här beskriver rektor insatser och chefsbeslut för organisering, fördelning av resurser och budget för samtliga förskolor - resultatenheten. Som underlag till denna planering har rektor olika statistiska underlag,
kartläggningar, dialoger och enkäter.
5.2 Uppföljning
Rektor gör tre uppföljningar fördelat över året på följande läroplansområden:
normer och värden, omsorg, utveckling och lärande, barns delaktighet och inflytande, förskola och hem samt övergång och samverkan. Uppföljningen är rektors avstämning, på respektive nivå, av de aktiviteter och eventuella förändringar i de prioriteringar rektor gjort i sin planering under varje läroplansmål. Övriga delar av läroplanen omhändertas med olika frekvens i dialoger samt med enskilda uppföljningsfrågor.
6 Indikatorer
Som del i en planerings- och uppföljningsprocess följer förvaltningen ett antal indikatorer. En indikator kan beskrivas som ett observerbart, indirekt mått som används för att antyda ett visst underliggande förhållande eller en särskild utveckling då inget direkt mått finns att tillgå (Lindgren 2019). Till skillnad från nyckeltal är indikatorer avsedda att mäta skeenden på lång sikt, det är inte ovanligt med 5–10 års intervaller. Därför är indikatorernas validitet över tid avgörande, det vill säga att datakällan är beständig och statistiken
pålitlig. Indikatorerna (samt förvaltningens övriga statistik) organiseras, valideras och säkerställs genom förvaltningens statistikgrupp.
Indikatorerna bildar enskilt och/eller tillsammans den riktning förvaltningen tar för att utvecklas mot ökad likvärdighet och kvalitet i stadens förskolor och följs kontinuerligt men redovisas i förskolenämndens årsrapport.
Enligt skollagen ska förskolan vara likvärdig och erbjuda alla barn en
förskoleverksamhet av hög kvalitet. Skolverkets definition av likvärdighet utgår från tre aspekter som bygger på skollagen och dess förarbeten; lika tillgång (kap 1 8§4), lika kvalitet (kap 1 9§5, Prop. 10:165, s6386) och det kompensatoriska uppdraget (kap 1 4§7). Alla barn skall inte erbjudas en likadan
förskoleverksamhet utan en verksamhet baserad på en analys där barns olika villkor kan mötas. Utifrån vetenskapsrådets forskningsöversikt (2015) är viktiga områden för likvärdighet, interaktion och samspel mellan förskolepersonal och barn, personalens utbildningsnivå och kompetens, personalens villkor, samt förskolans tillgänglighet viktigast för lärande och utveckling.
Förvaltningens indikatorer är indelade utifrån redovisad definition av likvärdighet, lika tillgång, lika kvalitet och det kompensatoriska uppdraget (Skolverket). De tre aspekterna säkerställer indikatorerna utifrån skollagen samt bedöms utifrån förvaltningens uppdrag mot förstärkningsområdena:
1. Tydligare ansvar, styrning och ledning för barns lärande och utveckling
2. Ökad kvalitet i undervisningen för barns lärande och utveckling 3. Ökad likvärdighet mellan förskolor för att alla barn ska få tillgång till
undervisning av hög kvalitet och kompensera för barns olika förutsättningar
(2017 Utredning av förskolan inför överföring till central nämnd).
Det finns inga skarpa avgränsningar eller skiljelinjer mellan indikatorerna och dess fördelning mellan aspekt och förstärkningsområde, utan det är möjligt att tolka och analysera indikatorernas resultat utifrån alla förstärkningsområden och aspekter. Bilaga 2 redogör mer detaljerat för indikatorerna.
Aspekt Indikator Syfte Lika tillgång Andel barn (1–5 år) ej placerade i
förskoleverksamhet i befolkningen
Ökat deltagande i relation till befolknings- struktur, familjers socioekonomiska bakgrund
Lika kvalitet
Andel förskollärare med legitimation Säkra skollagens (kap 8 2§, 8§ m.fl.) och läroplanens uppdrag
Andel barnskötare Höja lägsta nivån
Rektors utbildningsnivå Kontinuitet, kvalitet, utveckling Personalstabilitet Förutsättningar för att kunna arbeta mot
läroplanens mål
Förskollärares undervisningsansvar Förskollärarens förutsättningar att ansvara för undervisningen utifrån läroplan Vårdnadshavares upplevelse av inflytande Samverkan med vårdnadshavare är av vikt
för likvärdigheten
Kompensering Medel till
uppdragsutbildningar/kompetens- utveckling
Öka den pedagogiska medvetenheten
Bild 4 Schematisk bild över åtta indikatorer med rubriker utifrån aspekt, syfte. Se bilaga 2
7 Fortsatt arbete
I den systematik som redovisas i detta uppdrag utifrån kravet att planera,
analysera, följa upp och utveckla verksamheten återstår fortsatt arbete. Eftersom systematiken bygger på en ambition att hålla samman nivåerna i styrkedjan från barn till nämnd krävs ett arbete med att, utifrån strukturen, återföra
styrinformation inte bara till nämnd utan även tillbaka för att barnen i verksamheten ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov så långt som möjligt.
Med ovan resonemang kommer fortsatt fokus vara att implementera
systematiken på alla nivåer i förvaltningen. Tydliggöra roller och ansvar för att varje nivå ska planera, analysera och följa upp verksamheten så att under- och överliggande nivåer kan omhänderta de beslut som krävs för att utveckla verksamheten.
Ett förslag på systematik för dialogerna är framtaget och beslutas av förvaltningsledningen under våren. Även principer för verksamhetsplan på utbildningsområdesnivå ska tas fram inför 2021.
Fortsatt arbete krävs även för att ta fram relevanta och begripliga underlag till stöd för analys och utveckling.
Hur hanteringen av planering och uppföljning för förvaltningen fortskrider och utvecklas utvärderas årligen inför årsrapport.
8 Bilagor
Bilaga 2 - Indikatorer
Bilaga 3 - Systematik utifrån stöd- och styrkedjan Bilaga 4 - Uppföljningsplan 2020
