POLICY FÖR
ENSKILDA AVLOPP
Antagen av Miljö-och Byggnadsnämnden 2011-12-08
Inledning
De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer med ut i havet. För mycket näring gör att alger kan föröka sig kraftigt. Vattnet blir grumligt och hindrar ljuset från att komma ner, vilket gör att många djur och växter inte kan överleva på bottnen. När algerna dör och faller till bottnen bryts de ner av bakterier och smådjur som förbrukar mycket syre. När syret tar slut dör livet på bottnen. Stora delar av Östersjöns bottnar lider av akut syrebrist, delvis beroende på utsläpp till följd av en ökad befolkning.
De senaste 200 åren har landskapet förändrats väldigt mycket, vilket har påverkat vattendrag, våtmarker och sjöar i hög grad. När bäckar rörlagts och våtmarker dikats ut har många växter och djur försvunnit eller minskat drastiskt i antal. De vattendrag som blivit kvar är oftast raka och djupa kanaler där vattnet rinner snabbt ut i havet. Den naturliga reningen i vattendraget har därmed minskat. Partiklar och näringsämnen hinner inte sjunka till bottnen eller brytas ner i naturliga processer när vattendragen har rätats ut och blivit ”motorvägar” rakt ut i havet.
Åtgärder för bättre vattenkvalitet
Arbetet med att bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten regleras av EU:s vattendirektiv. Alla vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten har klassats utifrån ekologisk och kemisk status. I Skåne har nästan alla vattendrag dålig eller otillfredsställande ekologisk status, vilket i huvudsak beror på övergödning. Det övergripande målet är att nå god vattenstatus. Därför har vattenmyndigheten bland annat fastställt åtgärdsprogram för olika aktörer.
Skyddsnivå
För kommunerna är en av åtgärderna att ställa krav på enskilda avlopp så att de inte släpper ut för mycket näringsämnen. Utsläpp av orenat avloppsvatten försämrar vattendragens status och bidrar till övergödningen i havet. Avloppsanläggningar med direkt utsläpp till vattendrag skall därför uppnå 90 % fosforreduktion vilket motsvarar hög skyddsnivå enligt NFS 2006:7.
Utgående vatten från avloppsanläggning skall uppnå hälsoskyddskraven för badvattenkvalitet.
Övergödning genererar tång som flyter upp på våra stränder.
Bilden är hämtad från WAB-projektet i Trelleborg
Avlopp
Avloppsvatten innehåller smittämnen, syreförbrukande ämnen och växtnäring.
Avloppsanläggningens uppgift är att säkerställa rent vatten i våra vattendrag.
Ledorden i Vellinge kommuns policy för enskilda avlopp är:
-Enkelt, robust och därmed pålitligt.
Markbaserad rening
Markbaserad rening är en enkel och robust avloppsreningsmetod men har ibland fått ett oförtjänt dåligt rykte. Anledningen till detta rykte är att en del markbäddar placerats felaktigt eller felaktig skötsel av trekammarbrunnen (slamavskiljaren). Med anledning av detta är det några punkter som är viktiga att tänka på.
Fastighetsägaren ska underhålla trekammarbrunnen i samband med slamtömning!
Den absolut vanligaste anledningen att en markbädd sätter igen är slamflykt från
trekammarbrunnen. Om trekammarbrunnen är tillverkad i betong går det att enkelt förhindra slamflykten genom att förse T-röret med en slambroms. Det är också viktigt att återfylla trekammarbrunnen med vatten direkt efter slamtömning, återfyllningen skall ske med trädgårdsslang till kammare tre. I samband med återfyllningen bör trädgårdsslangens spolmunstycke användas för att spola ren slambromsen när den sitter på sin plats i T-röret som utgår från kammare tre. Vissa trekammarbrunnar som är tillverkade i plast saknar möjlighet att eftermontera slambroms, kontakta din entreprenör om du är osäker. Om T-rör nymonteras på en befintlig trekammarbrunn skall fogen tätas med murbruk. Byggskum får inte användas eftersom skummet inte är motståndskraftigt mot frätande ämnen i avloppsvattnet.
Den blågula slamborsten förs ned i sin fulla längd
Markbädden
Markbädden är utformad så att den skapar optimala förutsättningar för de nyttiga bakterierna att bryta ner de skadliga bakterierna som finns i avloppsvattnet. För att processen ska fungera krävs en god syretillförsel och en jämn fördelning av avloppsvatten över hela bädden. Ett självfallssystem med nedgrävd markbädd får en sämre spridning av avloppsvattnet och löper en större risk att överbelastas och drabbas av stopp eftersom allt vattnet koncentreras till första delen av bädden. Den stora koncentrationen av vatten samt risken att grundvatten och ytvatten överbelastar bädden kan få till följd att bakterieavdödningen inte fungerar
tillfredställande.
Nedgrävd och ojämnt belastad markbädd med yt- och grundvatteninträngning Att tänka på:
Grundvattenytan varierar under året och NFS 2006:7 föreskriver placering av den infiltrerande ytan till minst 1 m ovanför grundvattenytan. För att undvika problem med grundvatteninträngning lokaliseras en hög punkt, minst 50 m från vattentäkten (om bädden behöver placeras närmre än 50 m från vattentäkten ska bädden omslutas av tät gummiduk).
För att undvika belastning från yt- och grundvatten bör bädden max grävas ned 600 mm under markytan, resterande delar anläggs ovan mark och övertäcks därefter med jord. Se till att det finns tillräckligt med material för att skapa stöd och övertäcka markbädden Som kantstöd är lerhaltigt material att föredra eftersom det är mera formstabilt. På grund av frysrisk är det viktigt att hölja bädden ordentligt.
Upphöjd och jämnt belastad anläggning
Speciallösningar
Av utrymmesskäl eller estetiska skäl kan det ibland vara motiverat att använda sig av ett system med helt nedgrävd markbädd. Detta är fullt genomförbart under förutsättning att markbädden vid risk för grundvatteninträngning omsluts av tät gummiduk och kompletteras med ytterligare en pumpbrunn vid utloppet från markbädden.
Tät markbädd med nedre stenlager och Gräsmattan döljer den nedgrävda
utloppsbrunn / pumpbrunn markbädden och brunnslocken är placerade i ytterkanten
Minireningsverk
Enligt NFS 2006:7 skall ”den som inrättar eller driver en avloppsanordning ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anordningen underhålls och sköts på ett sådant sätt att dess funktion säkerställs”. Med stöd av NFS 2006:7 kräver Vellinge kommun att innehavare av
minireningsverk skall utföra dokumenterad egenkontroll och inneha serviceavtal, alternativt dokumenterad fackkunskap inom området.
Policy för efterpolering
Vid överbelastning eller driftstopp av minireningsverket passerar avloppsvattnet genom verket utan rening och en extra barriär krävs därför mellan reningsverk och utsläppspunkt.
Vellinge kommun kräver vid nyanläggning av minireningsverk att efterpolering skall ske med robust och skötselfri teknik, företrädelsevis markbädd som dimensioneras utifrån den
beräknade vattenmängden från hushållet.
Pumpbrunn
För att flytta vattnet till den upphöjda markbädden eller infiltrationen installeras i anslutning till trekammarbrunnen en separat pumpbrunn. Det största slitaget för pumpen är start och stopp. Genom att installera en pumpbrunn med diametern 600 mm förlängs pumpens livstid på grund av den längre drifttiden vid varje pumpning. Pumpen bör anslutas med standard rördimension och bajonettfattning till utgående PEM-slang. Backventilen bör vara monterad på utgående rör från brunnen, annars vattenfylls pumpbrunnen då pumpen lyfts upp ur brunnen. Genom pumpning får spridarrören en jämn fyllning och därmed förlängs bäddens livslängd. De första pumpbestyckade markbäddarna anlades 1980 och fungerar fortfarande alldeles utmärkt. Pumpbrunnen kan förses med larm för att varna vid eventuella driftstopp.
I samband med spolning av slamborsten bör även pumpen lyftas upp för spolning.
Pumpen är enkel att lyfta av pga. bajonettfattningen, på bilden syns även backventilen
Anslutningspunkten till markbäddens fördelningsbrunn är en kritisk punkt utifrån frysrisk, sättningar, läckage och felaktig fördelning mellan spridarledningarna. För att säkerställa en god funktion skall material under fördelningsbrunn och anslutningsrör packas väl.
Inkommande rör skall mynna mot botten av fördelningsbrunnen. Anslutningsröret skall vara 1 m långt och vara försett med tätslutande genomföring för PEM-slang. PEM-slangen förs ca 300 mm in i anslutningsröret. Anslutningsrör och fördelningsbrunn måste höljas ordentligt för att eliminera frysrisken.
Anslutningsrör från slang till Anslutningsröret avslutas med en 90°böj riktad mot fördelningsbrunn botten av fördelningsbrunnen för att dämpa vattnet.
Böjen slitsas i bakre kant för att säkerställa flödet
Biofilterdike
Biofilterdiket är ett bra exempel på enkelt och robust växtnäringsupptag efter markbädden.
Biofilterdiket kräver ingen skötsel. Växtnäringsupptag sker av omgivande växtlighet samt infiltreras och fastläggs i marken. Biofilterdiket anläggs i matjordslagret max 20 cm djupt och i anslutning till vedartad växtlighet Totala längden skall vara minst 20 m. Diket makadamfylls och därefter planteras vedartad växtlighet om detta saknas i anslutning till diket.
Biofilterdike Speciallösningar
Även biofilterdiket kan pumpbestyckas och övertäckas om så krävs med anledning av nivåskillnader eller av estetiska skäl. Max 20 cm djup i förhållande till befintlig marknivå gäller även för övertäckt biofilterdike. Önskas ytterligare frostisolering kan ett tjockare lager matjord påföras.
Anslutning från pumpledning med
dämpskärm för en jämn fördelning av vatten i spridarröret
