1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2009-09-23 och senast reviderad 2012-03-16. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2012-07-01.
Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
2. Inplacering
Kursen ges inom pedagogik och kan ingå i en mastersexamen i pedagogik, specialpedagogik eller
ämnesdidaktik. Kursen ingår även som valbar kurs inom Masterprogram i utbildningsledarskap och kan också ges som fristående kurs.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs
Kandidatexamen med 180 högskolepoäng inom huvudområdet, alternativt lärarexamen med minst 180 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper. Även annan examen med 180 högskolepoäng på grundnivå kan efter särskild prövning ge behörighet om examensarbetet varit inriktat mot utbildningsvetenskapliga frågeställningar.
4. Innehåll
Bedömningens dubbla funktion att stödja lärande och att utvärdera lärandets resultat fokuseras och
problematiseras med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Det anlagda perspektivet är brett och
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
PDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter, 15,0 högskolepoäng
Assessment of Knowledge and Skills, 15.0 higher education credits
Avancerad nivå/Second Cycle
Huvudområde Fördjupning
Pedagogik A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på
grundnivå som förkunskapskrav
inrymmer olika utbildningssammanhang, syften, innehåll och metoder. Vidare analyseras och problematiseras frågor om aktörer, tolkningar och konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Bedömning analyseras även i ett historiskt, socialt, politiskt och internationellt sammanhang. Kursinnehållet relateras till det aktuella forskningsläget inom fältet.
Kursens innehåll är organiserat under följande fyra huvudområden:
Villkor, ramar och förutsättningar
Styrdokument, organisering, likheter och differenser vad avser individuella och grupprelaterade karakteristika
Grundläggande frågeställningar och begrepp
Syften, kunskapsdefinitioner/taxonomier, bedömnings- och analysmetoder, aktörer, effekter och konsekvenser; Begreppen validitet och reliabilitet
Bedömningsformer och betygsättning
Formativa och summativa bedömningsformer; examination och betygsättning; nationella prov och internationella studier
Dokumentation och kommunikation
Olika dokumentationsformer, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, betygsliknande omdömen och betyg; Former för kommunikation, som kontinuerlig
kommunikation/återkoppling och utvecklingssamtal
5. Mål
Efter avslutaad kurs förväntas studenten kunna
Kunskap och förståelse
– redogöra för och analysera utbildningssystems skilda funktioner och styrdokument samt olika bedömningars relation och potential i förhållande till strukturella faktorer
– analysera och diskutera bedömning och betygsättning utifrån grundläggande frågeställningar om syften, innehåll, metoder, aktörer, användningar och konsekvenser, samt kunna diskutera detta i relation till relevanta begrepp och teorier inom området
– anlägga ett historiskt, socialt, nationellt och internationellt perspektiv på bedömning och betygsättning – analysera och diskutera olika dokumentations- och kommunikationsformer inom bedömningsområdet samt koppla detta till grundläggande teorier
Färdighet och förmåga
– diskutera och problematisera olika slags kunskaps- och färdighetsbedömningar inom skolans område samt relatera dessa till olika strukturella faktorer
– granska, diskutera och motivera bedömningsmaterial och procedurer av olika slag, med utgångspunkt i skolans bedömningsuppdrag
– analysera och problematisera olika sätt att dokumentera och kommunicera bedömningar gjorda inom skolans område med fokus såväl på syften som på processer och effekter
– kritiskt granska och diskutera såväl nationell som internationell forskning om bedömning av utbildningsresultat
3 2/
Värderingsförmåga och förhållningssätt
– analysera, värdera och kritiskt granska olika typer av bedömningar inom skolans område, deras användning och konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå
– reflektera över och problematisera såväl potentiellt positiva som negativa aspekter av bedömning, betygsättning, dokumentation och kommunikation av bedömning utifrån olika perspektiv
6. Litteratur
Se bilaga.
7. Former för bedömning
Bedömningen sker genom en skriftlig salstentamen, en enskild inlämningsuppgift samt två muntliga examinationer i grupp.
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen är begränsat till fem. Den student som blivit underkänd vid fem tillfällen kan söka om dispens. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning.
Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
8. Betyg
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
9. Kursvärdering
Kursen utvärderas i muntlig och skriftlig form, under arbetets gång och efter avslutad kurs. Syftet med utvärderingen är såväl formativt som summativt, vilket innebär att den skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser.
10. Övrigt
Undervisningsspråk: svenska.
3 3/
Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Litteraturlista
PDA004, Bedömning av kunskaper och färdigheter
PDA008, Bedömning för och av Lärande II, 15 högskolepoäng
Obligatorisk litteratur (ca 1500 sidor)
Andersson, Per & Fejes, Andreas (2010). Kunskapers värde–validering i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur. Kap. 5-9.
Biggs, John (2003). Aligning Teaching and Assessment to Curriculum Objective. Paper (6 sid.). http://www.josemnazevedo.uac.pt/proreitoria/docs/biggs.pdf
Gardner, John (Ed.) (2011). Assessment and Learning. London: Sage Publications. (301 sid.) Valda kapitel (ca 200 sid).
Gipps, Caroline (1999). Socio-Cultural Aspects of Assessment. Review of Research in Education 24, 355-392 (38 sid).
Lentz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag.
(83 sid.)
Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete i dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. årgång 8. Nr 1- 2. (58-69) (12 sid.)
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red.). (2011). Pedagogisk bedömning. Om att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag (256 sid) Valda delar (ca 175 sid).
Lundgren, Ulf, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (2010). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (630 sid.) Valda delar (ca 200 sid).
Sadler, Royce (1989). Formative Assessment and the Design of Instructional Systems. In Instructional Science 18, 119-144. (25 sid.)
Sjögren, Anna (2010). Betygsatta barn: spelar det någon roll i längden? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). (29 sid.)
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. (ca 200 sid.) Stockholm:
Skolverket.
Sundberg, Daniel (2007). Läroplansteori efter den språkliga vändningen. Några ansatser inom den samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen. Paper presenterat vid Konferens Läroplansteori, Örebro 7-8 sept. 2007. (41 sid.)
Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002).
Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning.. Stockholm:
Statens skolverk: Fritzes. (226 sid.) Valda delar (ca 100 sid)
Torrance, Harry (2007). Assessment as learning? How the use of explicit learning objectives,
assessment criteria and feedback in post-secondary education and training can come to
dominate learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. Special Issue:
2 / 2
Assessment in post-secondary education and training, Vol. 14(3), pp. 281–294.(13 sid.) Wernersson, Inga (2010). Könsskillnader i skolprestationer - idéer om orsaker. SOU 2010:51.(70 sid.)
Till detta kommer vald doktorsavhandling inom relevant område. (ca 300 sid)
Referenslitteratur
Styrdokument, anvisningar och stödmaterial
