Hur vet vi att något är begripligt?
Håkan Eftring
Certec, Lunds Tekniska Högskola
Svårt, men vi kan:
• Fråga personen
• Testa personen
• Kontrollera informationen
• Kontrollera processen
Hur vet vi att något är begripligt?
Begripligt för vem?
Begripligt hur då?
Vad menar vi med begripligt?
Hur ser målgruppen för informationen ut?
OBS! Stora variationer inom målgruppen:
• Olika förkunskaper
• Olika förväntningar
• Olika situationer
• Olika motivation
Begripligt för vem?
ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/cost-transport/docs/335-02.pdf
Syftet med informationen?
Vad ska målgruppen kunna göra med hjälp av informationen?
• Upprepa den?
• Följa instruktionerna?
• Förstå vem informationen gäller?
• Förstå konsekvenserna?
• Ingenting?
Begripligt hur då?
Exempel: Kursmål vid högskolan.
Fel: Verb som kunna, förstå, inse.
Rätt: Aktiva verb. Vad skall studenten kunna göra efter kursen?
Begripligt hur då?
Kunskap, förståelse och lärande:
• Sätta in informationen i ett sammanhang.
• Förstå helheter och delar.
• Omforma sin egen kunskapsstruktur när man upptäcker att den inte stämmer.
Begripligt hur då?
Exempel:
Hur uppstår tidvatten (ebb och flod)?
Olika nivåer av förståelse
•Det beror på månen.
Men varför blir det högvatten 2 ggr/dygn?
•Det beror på månen och jorden.
Exempel:
Hur uppstår tidvatten (ebb och flod)?
Olika nivåer av förståelse
Men varför blir det extra högt vatten (springflod) vid nymåne och fullmåne?
•Det beror på månen.
Men varför blir det högvatten 2 ggr/dygn?
•Det beror på månen och jorden.
•Det beror på månen, jorden och solen.
SOLO-taxonomin:
(Structure of the Observed Learning Outcome, Biggs & Collis, 1982)
Olika nivåer av förståelse
Förstår du informationen?
• Ibland vet man att man förstår.
• Ibland vet man att man inte förstår.
• Ofta tror man att man förstår, fast man inte gör det.
• Ibland krävs det mod att säga att man förstår.
• Ofta krävs det mod att säga att man inte förstår.
Fråga om personen har begripit
(Oj, tänk om jag frågar något som är självklart för alla andra.
Då kanske jag verkar dum.)
Är det någon som inte förstår?
Det kan vara bättre att be personen gissa vad andra tycker är svårt.
• Personer ur målgruppen
• Låt personerna göra(!) det som informationen syftar till.
• Testa testet
Testa om personen har begripit
Ger kunskap om en texts begriplighet:
• Korta, vanliga och förutsägbara ord är lättare att förstå och fixeras ofta inte alls.
• Ovanliga strukturer i meningar är svårare att förstå och ger ofta bakåtgående ögon-
rörelser.
Mattias Nilsson, Uppsala universitet
Mäta ögonrörelser
Mäta fingerrörelser
Studier av lässtrategier för punktskrift och taktila bilder
Björn Breidegard
Mäta fingerrörelser
Vänster och höger pekfingrar,
och rösten.
Expertutlåtande, checklistor m m:
• Program för analys av läsbarhet
• Klarspråk och lättläst text
• Designprinciper för användbarhet
Kontrollera informationen
The Readability Checker ”DeLite”:
• bedömer läsbarhet för tysk (+engelsk) text.
• hittar läsbarhets-problem.
• EU-projektet BenToWeb
Program för analys av läsbarhet
• Skriv kort (ha något att säga, säg det och säg inget mer)
• Skriv med enkla ord
• Skriv utan bildspråk
• Skriv konkret
• Skriv samma ord
• Skriv utan onödiga siffror
• Skriv direkt
• Skriv aktivt (vem gör vad)
• Skriv huvudsatser
• Skriv med radfall (ny rad efter punkt)
• Skriv rent (typsnitt, radavstånd, teckenstorlek etc.)
• Använd bilder (förstärker innehållet)”
(Björn Wiman: ”Skriv lättläst”, 2001)
Rekommendationer för lättläst
• Affordance (självförklarande ledtrådar)
• Synlighet
• Logisk koppling (mapping)
• Återkoppling
• Bra mental modell
• Mönsterigenkänning
• Feltolerant
• Minnesstödjande
• Begränsad handlingsfrihet
Designprinciper för användbarhet
Underlätta matchning med målgruppens:
• egen situation
• förkunskaper
• förväntningar
Designtankar
Inte bara:
• Text-begriplighet Tänk också på:
• Bild-begriplighet
• Animations-begriplighet
• Film-begriplighet
Och andra indelningar!
Designtankar
Andra indelningar än text, bild, osv.
• Exempel
• Generella förklaringar
• Scenarier
• Frågor och svar
• Förklaringsordning (ut, in, hur)
• Det viktigaste först
• Nära kopplingar mellan olika delar
• text – bild – bildtext
• rubriker – text
• generella förklaringar – exempel
Designtankar
Koppling text – bild
Koppling generell förklaring – exempel
Det viktigaste först
Informationen är troligtvis begriplig, OM man har …
• Kunskap om målgruppen.
• Ett tydligt syfte med informationen.
• Testat informationen på målgruppen.
• Följt rekommendationer om begriplig information.
Kontrollera processen
Lena Olsson Kihl (2005). Hur begriplig är den lättlästa samhällsinformationen?
www.uppsatser.se/uppsats/293bb685cc
Ingrid Jerkeman (2007). Är en lättläst text också lätt att läsa och förstå? www.uppsatser.se/uppsats/92113fc596
Stig Eriksson (2000). En översikt av forskningsrapporter om högskoleprovet 1969-1999. (se listan över LÄS-provet) www8.umu.se/edmeas/hprov/hp-publik.html
Karin Sandberg, Sara Spånning Westerlund, Karin Wejderot (2005). Prova din text – en rapport om textanpassning och utprovning för olika målgrupper.
www.lattlast.se/pub/4182/provadintext.pdf
Intressanta rapporter och studier
OECD (2000). Literacy in the Information Age: Final Report of the International Adult Literacy Survey.
www.oecd.org/dataoecd/24/21/39437980.pdf
Irwin Kirsch (2001). The International Adult Literacy Survey (IALS): Understanding What Was Measured.
www.ets.org/Media/Research/pdf/RR-01-25-Kirsch.pdf
Charlotte Magnusson:
Introduktion till designmetodik.
Att testa skisser, modeller och prototyper.
Mer om användartest.
www.certec.lth.se/lectures/charlotte/designmetodik
Intressanta rapporter och studier
Bengt Hemlin (2003).
Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga…
www.hemlin.pp.se/Boken.html
Intressanta rapporter och studier
E-post:
hakan.eftring@certec.lth.se
