Sida 1 (38)
Patientsäkerhetsberättelse Närsjukvården 2019 Region
Norrbotten
Innehållsförteckning
Sammanfattning och Inledning ... 3
Struktur... 6
Övergripande mål och strategier ... 6
Organisatoriskt ansvar för patient- säkerhetsarbetet ... 7
Struktur för uppföljning/utvärdering ... 8
Samverkan för att förebygga vårdskador ... 9
Patienter och närståendes delaktighet ... 9
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 10
Avvikelser ... 10
Klagomål och synpunkter ... 12
Uppföljning genom egenkontroll ... 14
Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 16
Riskanalys ... 17
Utredning av händelser - vårdskador ... 19
Informationssäkerhet ... 20
Resultat och analys ... 21
Egenkontroll ... 21
Avvikelser ... 25
Mål och strategier för kommande år ... 36
Sammanfattning och Inledning
Detta är en gemensam patientsäkerhetsberättelse för Närsjukvårdens verksamheter i lä- net, vilka omfattar primärvård och specialistsjukvård för psykiatriska- och medicinska spe- cialiteter, samt akutsjukvård. Närsjukvården är indelad i 2 divisioner, Division Luleå-Boden och Division övriga länet, vilken omfattar 3 geografiska närsjukvårdsområden, Piteå, Kalix och Gällivare-Kiruna.
Inom varje närsjukvårdsområde har alla verksamhetschefer skrivit en egen patientsäker- hetsberättelse. Dessa har sedan aggregerats upp till en berättelse för varje närsjukvårds- område/division. Dessa berättelser utgör grunden för den samlade patientsäkerhetsberät- telsen för divisionerna inom Närsjukvården i Region Norrbotten. Eftersom denna rapport påbörjas innan årsslut, så är statistiken baserad på rullande 12 månader om inte annat anges.
Om läsaren önskar en mer utförlig beskrivning av patientsäkerhetsarbetet från något verk- samhetsområde eller närsjukvårdsområde, så hänvisas denne till respektive patientsäker- hetsberättelse för enskild enhet.
Mycket har hänt 2019
2019 har varit ett händelserikt år när det gäller patientsäkerhet. Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet för Region Norrbotten är en nollvision för undvikbara vård- skador och detta mål genomsyrar hela verksamheten sen många år tillbaka.
Under våren 2019 anställdes 2 spetspatienter i Region Norrbotten, samt att patienter och anhöriga har sen i våras fått möjlighet att lämna in sina klagomål i regionens avvikelsesy- stem via nätet. Klagomålen hamnar direkt i verksamhetens inkorg för avvikelser. Dessa två händelser har inneburit att Region Norrbotten legat på framkant i Sverige vad det gäller patienternas möjlighet att påverka vården det senaste året.
Antalet klagomål har efter detta ökat och ute på närsjukvårdsområdena har man organise- rat sig för att kunna ta emot och besvara klagomål även från patienter och anhöriga på ett systematiskt sätt. På stabsnivå finns organisation för att metodiskt bearbeta statistik och stötta verksamheten i detta arbete.
Det har skett ett byte av regiondirektör, divisionschef och chef för verksamhetsutveckling under året, samt att en stor genomlysning av hela Region Norrbotten pågår, vilket innebär att organisationen är under omdaning.
Enstaka patientsäkerhetsronder har genomförts under året, vilka genererat i förbättringsar- beten i form av t.ex.arbete med Gröna Korset.
Avvikelserapporteringen har ökat något sen förra året och nu rapporteras det över 7 000 rapporter per år. Fler ärenden blir avslutade, samt att fler ärenden handläggs som nega- tiva händelser med vårdskada.
Färre handläggare har lett till bättre kvalitet. Något fler avvikelser ligger i inkorgen utan att ha påbörjats 529 st. Ej avslutade ärenden uppgår till 950 st.
PaN ärenden har ökat marginellt. 455 ärenden har kommit in under 2019, varav 146 finns registrerade i avvikelsesystemet, vilket är en minskning med 30 %. Man har inte registrerat dessa som avvikelser i avvikelsesystemet i lika hög grad som tidigare år. Målet är att alla PaN ärenden ska registreras i avvikelsesystemet.
Allvarliga vårdskador
Antalet Lex Maria ärenden är i paritet med föregående år 33 st. (32). Ett flertal är även på gång, så i slutänden kommer det nog att röra sig om ungefär samma mängd som tidigare år. Dock är inte alla ännu inlagda i avvikelsesystemet, vilket visar på 20 st. ärenden för 2019.
Bild 1 A. Lex Maria per kategori Närsjukvården 2018-2019
Det vanligaste Lex Mariaärendet är suicid, följt av vård-och behandling, diagnostiska fel, samt omvårdnad. Chefläkare har konsulterats i 144 st. (138) ärenden under 2019, enligt statistik från Synergi, vilket är en ökning sen tidigare år.
31 (22) patienter har under året avlidit på grund av allvarlig vårdskada och 52 st. (21) pati- enter har erhållit behandlingskrävande skada med bestående men.
Över 1 250 st. (874) vårdskador finns totalt rapporterade för 2019, vilket är en ökning från föregående år. Detta kan ses som ett resultat av ökad rapportering och en mera rätt ären- dehandläggning. 65 % av alla vårdskador är bedömda som obehag.
Enligt markörbaserad journalgranskning, MJG vilket anses vara är ett säkrare mått, så ökar inte antalet vårdskador i länet, utan det är rapporteringen i avvikelsesystemet som ökar. Journalgranskning pågår i hela länet året runt, där olika team, läkare och sjukskö- terskor vilka slumpmässigt granskar utvalda journaler i sökandet efter undvikbara vårdska- dor. Sista mätningen för första halvåret 2019 visar på en undvikbar skadefrekvens på 5,1
% för närsjukvården, vilket är i paritet med våra mål på 5 %.
Bild 1 B. Markörbaserad journalgranskning 2016-2018 helår Närsjukvården.
2019, Avvikelseprocessen ses över allmänt och verksamheterna organiserar sig med ut- vecklingssköterskor och lokala patientsäkerhetssamordnare. Verksamheterna arbetar med att uppdatera sina rutiner kring patientsäkerhetsområdet.
Över 30 händelseanalyser är genomförda, samt 3 riskanalyser. Fler mindre riskanalyser har genomförts, vilka inte finns registrerade i avvikelsesystemet.
En patientsäkerhetskulturmätning är genomförd i hösten 2018. Resultatet visar på ett bättre resultat än 3 tidigare mätningar 2011, 2013 och 2016 även om frågorna inte är di- rekt lika. Resultatet är kommunicerat i hela närsjukvården.
Bild 2. Översiktsbild från patientsäkerhetskulturmätningen hösten 2018
Struktur
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Patientsäkerhetsarbetet i Närsjukvårdens divisioner bygger på ett systemperspektiv. Det övergripande målet enligt divisionsplaner är att succesivt minska antalet vårdskador och att kunna erbjuda god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård till befolkningen i Region Norrbotten. Detta ska vara känt och förankrat i den egna verksamheten.
Regional anvisning finns för det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Den har tagits fram under 2019 och numer finns även ett ledningssystem för patientsäkerhet presenterat på intranet.
Inom bägge divisionerna har under året arbetet fortsatt ute på enheter att ta ett helhets- grepp om hela patientsäkerhetsområdet, enligt den regionala anvisningen. Detta enligt vad den nya lagstiftningen kräver.
Det finns idag 35 verksamhetschefer inom Närsjukvården, varav 11 st. tillhör division Lu- leå-Boden. Alla verksamhetschefer har blivit anmodade att göra en berättelse hur patient- säkerhetsarbetet har bedrivits under 2019 på deras enhet-/er. En verksamhetschef kan ansvara för många enheter. Den nya mallen från SKL har skickats ut 1 november. Dessa berättelser har samlats ihop på närsjukvårdsnivå och en berättelse är skriven för 3 när- sjukvårdsområden och en division. Dessa 4 berättelser ligger som grund för denna ge- mensamma patientsäkerhetsberättelse för Närsjukvården.
NO Kiruna-Gällivare skriver att de viktigaste åtgärder som genomförts i deras område är att avvikelser har blivit en prioriterad arbetsuppgift och det utbildas patientsäkerhetssam- ordnare, vilken har detta som ansvarsområde och att de även är kulturbärare för patientsä- kerhet. I verksamheterna är kommunikationen kring risker och avvikelser öppen och det fokuseras kring lärandet av avvikelserna. Patientsäkerhet, avvikelser och hygien är stå- ende punkter på arbetsplatsträffar.
För att uppnå målet med att minimera antalet vårdskador är strategin i Piteå NO att identifiera typ av vårdskada, dess omfattning, samt risker för vårdskador genom att aktivt arbeta riskförebyggande med ett systematiskt förbättringsarbete. En förutsättning för att uppnå en hög patientsäkerhet är att medarbetarna har goda kunskaper inom
patientsäkerhetsområdet, vilket i sin tur kan öka benägenheten att rapportera in händelser.
Division Boden-Luleå tar varje år fram en handlingsplan med långsiktiga mål och strate- gier. I 2019 års handlingsplan framgick det att verksamheterna skulle arbeta gemensamt, så att medborgarna erbjöds en tillgänglig och säker vård av hög kvalitet. För att uppnå detta ska arbetet utgå utifrån patientens perspektiv på ett sådant sätt att inga onödiga för- dröjningar skedde. Medborgarna ska uppleva att vården är tillgänglig och säker.
Division Boden-Luleå vill vara en attraktiv arbetsgivare, vilken möjliggör rekrytering av medarbetare med rätt kompetens och tillräckligt många i antal.
Det ska finnas utsedda patientsäkerhetssamordnare inom alla verksamheter. Medarbetare ska utbildas i flödesutbildning. Möjlighet till digitala besök ska genomföras. Äldre och multi- sjuka patienters behov av samordnad vård ska bli tillgodosedd via upprättande av ”Min Plan”.
Undvikbara vårdskador relaterade till omvårdnad inom slutenvård elimineras via ett vård- preventivt arbetssätt med riskbedömningar/åtgärder och Seupp rundor.
Löpande arbete med avvikelser görs, dels via rapportering i avvikelsesystemet Synergi och även via användning av ”Gröna Korset”.
Utföra och följa resultat via egenkontroller, dels de nationella och lokala PPM mätningarna, MJG och tillgänglighetsresultat.
Personal ska informeras om vikten av följsamhet till basala hygien- och klädregler och in- formationssäkerhet, samt att de får skriva under överenskommelserna gällande dessa.
Division Boden-Luleå kontrollerar att den personal vilken anställs har rätt formell utbildning för sin anställning och att den planerade verksamheten styrs dagligen via ”daglig styrning”
för att anpassa verksamheten efter befintliga resurser.
Organisatoriskt ansvar för patient- säkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Varje division utformar sin egen divisionsplan. Den övergripande planen för Region Norr- botten ligger till grund för divisionsplaners utformande.
Utifrån regionplanen bryter divisionerna ner övergripande mål och ansvarsförhållanden.
Slutligen så godkänns divisionsplanen av regiondirektören efter dialog med berörd divis- ionschef. Det är divisionscheferna som har det övergripande ansvaret som vårdgivare för patientsäkerheten inom närsjukvården. Chefen för verksamhet och utveckling har ansvar för att driva och utveckla patientsäkerhetsarbetet i närsjukvården mot de uppställda mål vilka finns i divisionsplanen. I staben för närsjukvård har medarbetare ansvar för olika om- råden inom patientsäkerhet.
Varje enhet på verksamhetsnivå utformar sina egna planer med divisionsplanen som ut- gångspunkt. Dessa planer fastställs varje höst i dialog med närmaste närsjukvårdschef.
Närsjukvårds-/verksamhetschef ansvarar tillsammans för att ta fram gemensamma rutiner och regler för hur patientsäkerhetsarbetet skall säkras inom det egna närsjukvårdsområ- det. Varje verksamhet har en lokal rutin för sitt patientsäkerhetsarbete. Dessa lokala ruti- ner är baserade på den övergripande regionala anvisningen för systematiskt patientsäker- hetsarbete.
Utsedd avvikelseansvarig, patientsäkerhetssamordnare eller enhetschef ansvarar på en- hetsnivå för bearbetning och analys av enhetens avvikelser. Denne ansvarar även för be- dömning om avvikelsen ska gå vidare till analysgrupp eller verksamhetschef för handlägg- ning. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet på sin enhet. Hen är även ansvarig att händelseanalyser och riskanalyser genomförs vid allvarliga händelser eller tillbud och om bedömning om Lex Maria anmälan av chefläkare skall genomföras.
Verksamhetsutvecklare finns inom varje division och närsjukvårdsområde. De utgör en stödfunktion till verksamhetschef i patientsäkerhetsarbetet. Antal utvecklare eller uppdra- gets storlek eller innehåll är beroende på närsjukvårdsområdet omfattning. Samverkans- möten finns löpande mellan verksamhetsutvecklare på närsjukvårdsområdesnivå och stabsnivå.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Patientsäkerhetsarbetet följs upp systematiskt i verksamheten. Rutiner finns för att analy- sera och återkoppla resultat till högsta ledningen från lokala, regionala och nationella mät- ningar i form av resultatrapporter, vilka skickas ut och presenteras på ledningsgrupper. Uti- från dessa resultat initieras förbättringar. Exempel på rapporter kan vara resultat från PPM-mätningar, som trycksår, VRI (vårdrelaterade infektioner) MJG (markörbaserad journalgranskning) eller följsamhet till BHK (basal vårdhygien och klädregler).
Antal vårdskador mäts på enhets-, divisions- och närsjukvårdsområdesnivå i region ge- mensamt IT-stöd, Synergi för avvikelsehantering, samt via strukturerad journalgranskning, MJG. Inträffade vårdskador och dess allvarlighetsgrad registreras i avvikelsesystemet och följs upp i realtid via dashboard på den egna enheten eller på närsjukvårdsområdesnivå.
Målet är att alla avvikelser ska vara avslutade inom 60 dagar och påbörjade inom 14 da- gar. Den nya klagomålslagen 2017:372 har kraven skärpts och tiden dragits ned till 30 da- gar för att avsluta ett klagomålsärende.
Bild 3. Tid för att avsluta ärenden inom tidsramen 60 alt 30 dagar Närsjukvård
Uppföljning kommer under 2020 att kunna ske via uppföljningsportalen, där har verksamheten alltid tillgång till daglig statistik. Integreringen är under uppbygg- nad. Styrtavlor finns på de flesta enheterna idag. Uppföljning sker även via tertial- rapportering, årsrapportering, samt via den årliga patientsäkerhetsberättelsen.
I avvikelsesystemet kan varje verksamhet identifiera inom vilka områden de har
flest risker, tillbud eller negativa händelser. De kan även finna bakomliggande or-
saker till dessa och därmed hitta förbättringsområden. Ett flertal mål i divisions-
planen redovisas på divisionens uppföljningsportal, BI och i divisionens årsrap-
port.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Samverkan med i stort alla divisioner sker via deltagande i patientsäkerhetsrådet, vilket har sina möten 1 gång per månad. Även PaN, vårdhygien, Service och Länsteknik och en representant från länets kommuner deltar i detta råd. Mellan möten pågår förbättringsar- beten, där deltagarna ingår som en naturlig del.
Samverkan ute i länet sker via löpande kontakt mellan kommuner och lokala enheter. Cen- tral samverkan sker via Länsstyrgruppen. Samverkan sker även vid uppkomna händelser där händelseanalyser görs i samverkan. Många avvikelser finns gällande vårdplanering
Bild nr 4. Avvikelser gällande vårdplanering i samverkan med kommuner NS 2019. Totalt per NO resultat visas på motsatt axel.
Fler och fler händelseanalyser görs i samverkan mellan kommun och region. Tyvärr har det varit svårt att få kommunerna att medverka vid utredningarna och vid flera tillfällen tackar de nej till att delta, utan kanske bara skriver ett utlåtande om händelsen.
På stabsnivå pågår sen flera år ett kontinuerlig samverkan med länssjukvården i form av gemensamma projekt och gemensamma verksamhetsutvecklingsmöten. På alla områden som är gemensamma söker divisionerna i största grad samverkan.
Patienter och närståendes delaktighet
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patienter och närstående sker i form av, patient- och närståendemöten, patientenkäter och deltagande i händelseanalyser. I Norrbotten kan patienterna nå sin egen journal via nätet 1177,samt att man kan checka in via nätet vid besök.
Implementering av användandet av webbtidböcker pågår, där patienterna själv bokar in sina tider för besök. Två spetspatienter har blivit anställda i slutet av 2019 och detta är ett
stort steg i att få mer delaktighet i patient- och närstående perspektiv i utvecklingsarbetet.
Tyvärr så avslutas deras anställning vid årsskiftet, vilket kanske är ett led i omställningsar- betet och att deras anställningar var ett projekt.
Division Luleå Boden skriver arbetet med att involvera patienter och närstående är under utveckling och deras synpunkter och erfarenheter ses som en viktig källa att förbättra vår- den.
NO Piteå skriver att i samstämmighet med Region Norrbottens strategi för framtidens hälsa och vård 2035, har Piteå närsjukvårdsområde ambition att öka patienternas och anhörigas delaktighet i vården. I dagsläget görs detta systematiskt vid genomförande av händelseanalyser, men arbetet kommer att fortsätta vidareutvecklas.
Den samverkan som idag sker i Piteå med patient och närstående är främst kopplad till avvikelsehantering, klagomål/synpunkter och patientnämndsärenden. Målsättningen är att verksamheterna ska återkoppla till patienter/närstående eller den myndighet som
efterfrågar uppgifterna så snart som möjligt. Ambitionen är även att vara lyhörd och skapa god samverkan mellan berörda parter. I samband med upprättandet av en samordnad individuell plan (SIP) kontaktas alltid närstående när patienten är i behov av det.
Personalen gör därefter den samordnade planen tillsammans med patient och närstående.
Det förekommer dialoger mellan patientorganisationer och hälsocentraler i syfte att förmedla primärvårdens uppdrag samt tillvarata representanternas synpunkter.
Patienterna på Psykiatrin länsgemensamt erbjuds delta i klinikens patientråd som sammanträder ca sex gånger/år.
I Kiruna-Gällivare skriver man att i utskrivningsprocessen/samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, sker planeringen tillsammans med patient och/eller närstående för att säkra en så trygg övergång som möjligt till hemmet eller annan vårdnivå.
Patienter och anhöriga i NO Kalix blir informerade om riskbedömningar, samt patientsäker- hetsarbete vilket rör den enskilda patienten och dessa anhöriga. I patientrådet får patient- föreningar information och de har även möjlighet att vara delaktiga i det övergripande pati- entsäkerhetsarbetet. Delaktighet kan vara på individnivå, verksamhetsnivå eller system- nivå.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Avvikelser
Det rapporteras många avvikelser i Närsjukvård Region Norrbotten.
Under året har över 7 000 avvikelser registrerats. Aldrig tidigare har så många rapporter kommit in, vilket är glädjande.
Bild 6. Avvikelserapportering 2017- 2019 Närsjukvården
Det finns avvikelseansvariga på de flesta enheter. En förvaltningsgrupp bestående av re- presentanter från alla olika divisioner erbjuder löpande utbildning i handläggning.
Verksamhetschefer har ansvaret för att deras personal känner till sin skyldighet att rappor- tera risker och tillbud, samt inträffade negativa händelser. Vid tidigare kontroll 2017 angav verksamhetschefer att de har rutiner som stöder avvikelsehanteringsprocessen, vilket in- nebär att händelser rapporteras, utreds sammanställs, analyseras och återkopplas. Grund- läggande utbildnings material i patientsäkerhet finns att tillgå för alla på webben.
Rutinen vid misstanke om allvarlig vårdskada är att verksamhetschef kontaktar alltid chefsläkare för konsultation och eventuell Lex Maria anmälan. Inblandade medarbetare gör sin egen redogörelse, vilken de själv sparar som arbetsmaterial inför eventuell intervju vid utredning.
Bild 6. Ärenden i NS som skickats till chefläkare för genomläsning och bedömning
Alla verksamhetschefer har fått kännedom om de två nya författningarna som kom hösten gällande Vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete HSLF-FS 2017:40 och Anmä- lan av händelser som har medfört eller kunna medföra en all-varlig vårdskada (lex Maria) HSLF-FS 2017:41
På Medicin- och rehabiliteringskliniken NO Piteå läggs fokus på att lyfta det som medarbe- tarna har gjort bra, utan att flytta fokus från det som kan förbättras. Kliniker noterar att avvikelserapporteringen har ökat i samband med att Gröna korset har införts. Arbetssättet i form av dagliga reflektioner över vad som hade kunnat ske har lett till att personalen nu ser på avvikelserapportering på ett nytt sätt. Under året har kliniker lagt stort fokus på att ge nya medarbetare en god introduktion vad gäller riskbedömningar med tillhörande åtgärder för inneliggande patienter.
Via den grundläggande patientsäkerhetsutbildningen och vid introduktion blir alla medar- betare i Luleå-Boden informerade om sin skyldighet att rapportera avvikelser. Ny personal får hjälp av erfaren personal på enheterna om de känner sig osäkra i systemet. Alla med- arbetare ska ha tillgång och kunskap att rapportera i Synergi. Gula och röda avvikelser kommuniceras med verksamhetschef. Verksamhetschef kommunicerar med chefsläkare angående utredningsnivå vid misstanke/bedömd lex Maria anmälan.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Under året så har det nya verktyget för klagomål via webben tagits i bruk. Det innebär att patienter och anhöriga kan skicka sina klagomål och synpunkter direkt till den klinik de önskar via ett webbformulär. Verktyget finns på startsidan norrbotten.se som en stor grön puff ”Klaga på vården” och är mycket lätt att hitta.
Bild 8. Webb möjlighet att klaga på vården i Region Norrbotten.
Alla närsjukvårdsområden har svarat att det finns lokala rutiner som stödjer att klagomål och synpunkter från patienter och närstående rapporteras, utreds, sammanställs, analyse- ras samt återkopplas.
Inkomna klagomål kommer även in via funktionsmail eller via telefon, brev eller vid fysiska möten. Klagomål omhändertas på samma sätt som övriga avvikelser, de läggs in i avvikel- sehanteringssystemet Synergi. Detta gäller även PAN och IVO ärenden. Denna rutin är ännu inte helt implementerad, men en ökning av ärenden syns i Synergi.
Bild 9. Klagomål över tid till Närsjukvården Region Norrbotten.
Tittar man i avvikelsesystemet så ser man dock att klagomål i mycket större omfattning do- kumenteras på riktigt sätt och de ökar hela tiden. Väljer man att även titta på klagomål via PaN och IVO, så ser vi även att handläggningen av dessa som avvikelser har ökat. Verk- samheten som helhet följer inte helt fastlagda riktlinjer för hur klagomål ska handläggas, men läget har förbättrats rejält. Klagomål ska numer tas om hand inom en vecka och av- slutas inom 30 dagar.
Utbildning i klagomålshantering har skett hösten 2019 över länet via SKYPE utbildning, samt att en workshop hölls under patientsäkerhetskonferensen i november 2019.
Från Patientnämnden PaN, 2019, så det kommit in 455 ärenden Under 2018 kom det in 432, vilket innebär en liten ökning. Större delen gäller kvinnor. Vård och behandling är den vanligaste ärendetypen, vilket även statistiken från Synergi visar på.
Ser man till Enskilda klagomål via IVO, så ser vi att volymen har minskat sen det nya ar- betssättet med klagomål införts. IVO tar inte längre emot enskilda klagomål som tidigare, utan skickar de ärenden som kommer in, vidare till berörd verksamhet för handläggning.
Bild 10. Klagomål inkomna via webb & handläggningstider 2019 NS
NO Kiruna-Gällivare skriver att enhetschef och verksamhetschef hanterar i första hand kla- gomål och synpunkter på vård. Dessa hanteras enligt rutin. Varje patient och närstående kan vända sig till valfri enhet vid klagomål. Var man ska vända sig vid synpunkter på vård finns uppsatt på anslagstavlor. De ger även upplysning ges till patient/närstående om att de kan vända sig till Patientnämnden och IVO för att få stöd i sitt klagomål/synpunkt på vård. Även dessa ärenden hanteras enligt rutin med registrering i Synergi. Åtgärder lyfts i första hand på arbetsplatsträffar och läkarmöten, så dessa kan användas i lärande syfte.
Från NO Piteå Rapporterar att många klagomål kommer från patienter vilka söker mycket sjukvård. Många klagomål handlar om brister i kommunikation mellan olika kliniker och sjukhus.
Division Luleå-Boden tar upp att avvikelser registreras i journal för spårbarhet enligt reg- ionens anvisning, men att detta inte är helt implementerat ännu. De nämner också att alla klagomål ska omhändertas på samma sätt om övriga avvikelser, de läggs in i Synergi och det gäller även ärenden från PaN och IVO.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Divisionen har genomfört egenkontroll under 2019. En del mätningar är nationella och ge- nomförs i hela landet. Många verksamheter har deltagit i de nationella mätningarna. Reg- ionala mätningar har även genomförts varje månad inom BHK. Följsamheten till denna mätningar har varit mycket låg och endast en handfull enheter har mätt varje månad under året.
En del enheter har egna mått som de följer som egenkontroll.
NO Piteå skriver att arbetet med Gröna korset är implementerat i de flesta verksamheter och fyller en viktig funktion i patientsäkerhetsarbetet. De verksamheter som ännu inte har infört Gröna korset planerar att göra det 2020. Inom vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin sker kontinuenlig uppföljning genom Markörbaserad journalgranskning (MJG).
Egenkontroll Omfattning och mål
Källa Kommunikation
av resultatet Ledningssystemet:
Handläggningstider för avvikelser och lex Maria ärenden och Enskilda klagomål
1-2 gånger per år 100 % påbörjade inom 14 dag Avslutade inom 60 dagar
Synergi ger handläggningsti- der för avvikel- ser.
Rapporteras årli- gen via Patientsä- kerhetsberättel- sen.
Vårdskador handlägg- ning negativ hän- delse, klassificering av vårdskadan
Löpande, samt 1 gång per år Ökning av antalet ärenden med be- dömd vårdskada
Synergi Patientsäkerhets- berättelsen Dashboard vecko- vis, vilken kan ses av varje verksam- het
Patientsäkerhetskul- tur mätning
1 gång var 2-3 år Förbättrat resultat sen 2016
EvaSys enkät Senast 2018
Rapport efter mät- ningen samt via patientsäkerhets- berättelsen.
Följsamhet till basala hygienrutiner
Månadsvis, samt riksomfattande PPM 1 gång per år
100 % följsamhet
BHK webb, samt central databas
Rapport efter PPM mätningarna må- nadsvis och på vå- ren i samband med riksomfat- tande mätning, samt i patientsä- kerhetsberättelsen Vårdrelaterade infekt-
ioner
PPM mätning 1 gång per år Markörbaserad journalgranskning
< 10 %
Central databas Efter PPM mät- ningarna på våren samt MJG redovi- sas halvårsvis.
Patientsäkerhets- berättelsen Hygienronder Avrop mot vård-
hygien Vårdskador antal Markörbaserad
journalgransk- ning, löpande sta- tistik från Synergi MJG 5 %
Synergi samt da- tabas för MJG
Löpande via dash- board på APT och utvecklingsdagar samt via patient- säkerhetsberät- telse
Trycksår PPM mätning
0 %
Central databas Rapport när alla PPM mätningar är genomförda på våren
Gröna korset lö- pande
Fall mm Avvikelserappor-
ter i Synergi samt MJG
Synergi Central databas
Tertialrapport och patientsäkerhets- berättelsen Patientsäkerhetsrond Löpande hela
året
Divisionschef planerar själv
Patientsäkerhets- berättelsen
Egenkontroll Omfattning och mål
Källa Kommunikation
av resultatet
PaN Varje halvår
Minskning av ärenden
Skickas ut av PaN
Rapport från PaN
Tabell 1 Uppföljningsområden patientsäkerhet
Åtgärder för att öka patientsäkerheten
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Patientsäkerhetsarbetet har under 2019 har bedrivits på bred front i närsjukvården. Arbete pågår lokalt på de enskilda enheterna, men även inom varje närsjukvårdsområde och centralt på Region nivå.
Patientsäkerhet utvecklas ständigt, särskilt på de enheter där medarbetare fått uppdrag som lokala patientsäkerhetssamordnare. Man har organiserat sig och patientsäkerhets- grupper har skapats, vilka träffas löpande under året för att utvärdera det egna arbetet på respektive närsjukvårdsområde. För att förstärka arbetet kring patientsäkerhet har en del större enheter har skapat egna patientsäkerhetsteam. Uppdraget som patientsäkerhets- samordnare utformas utifrån den egna verksamheten och det finns underlag för vilka upp- gifter som bör ingå.
Under 2019 har utbildning av lokala patientsäkerhetssamordnare fortsatt inom närsjukvår- den. Den sista utbildningen slutfördes våren 2019 och 36 personer deltog, varav flera på distans.
Utbildningen har vid sista tillfället bedrivits från verksamhetsavdelningen och den har varit öppen för alla divisioner. Även en kortare utbildning för chefer har genomförts.
Målet med den längre utbildningen har varit att på verksamhetsnivå säkra en funktion med kompetens att arbeta som lokalt stöd i patientsäkerhetsarbete. I utbildning deltog PaN, chefläkare, vårdhygien, patientsäkerhetsstrateg med flera.
Bakgrund till utbildningssatsningen var att närsjukvårdens kompetenscentra och hälsocen- traler saknade kompetens inom området patientsäkerhet. Det saknades resurser, vilka kunde skapa strukturer, samt att se över processer inom området.
På lokal verksamhetsnivå medverkar patientsäkerhetssamordnare till att skapa ett lokalt ledningssystem för patientsäkerhet, vilket ska vara känt och följas av
medarbetare, men
även att man på den egna enheten ska ha kunskap om hur man genomför en mindre eller mer omfattande händelseanalys av inträffade allvarliga avvikelser eller tillbud på ett kvali- tetssäkert sätt. För kontinuerlig utveckling av en patientsäkerhetskultur inom alla verksam- heter, behövs ett lärande och systematiskt förbättringsarbete av inträffade händelser.Efter utbildning så erbjuds patientsäkerhetssamordnare att delta i nätverksträffar och andra aktiviteter inom olika områden som tillhör patientsäkerhetsområdet.
De har genomförts ett par gånger per termin i syfte att utveckla patientsäkerhetsarbetet.
Många har valt att delta i dessa träffar. Närsjukvården använder i arbetet med händelse- analyser webbverktyget Nitha. Nitha infördes för två år sen. Utbildning händelseanalys, samt Nitha har genomförts löpande under året. Utbildning i riskanalys har även genom- förts.
Regional konferens har genomförts gällande kvalitet och patientsäkerhet under hösten 2019.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Under 2019 så har det riskförebyggande arbetet legat i fokus med riskbedömning av inneliggande patienter. Uppföljning sker via uppföljningsportalen.
Bild 11 A. Andel genomförda riskbedömningar NS 2019
Dagliga risker identifieras via Gröna korset och registreras vid behov i avvikelsehante- ringssystemet. Allvarlighetsgrad på den identifierade risken avgör hur risken ska hanteras.
Under året har rutin gällande riskbedömning tagits fram.
Metod för riskanalys utgör ett viktigt verktyg i ledningssystemet i det förebyggande patient- säkerhetsarbetet.
Bild 11 B Rapportering av avvikelser gällande riskområden 2017-2019 NS
Arbete med risker sker enligt modellen nedan.
Arbete med risker Hur gör ni detta arbete?
Arbete med vårdpre- ventiva riskbedöm- ningar
Riskbedömningar görs på alla patienter inom slu- tenvården.
Inom primärvården har interna flöden setts över gäl- lande handläggning av vissa diagnoser med syfte att kunna förebygga risker.
Arbetar med förbättringstavlor
Arbetar med Gröna korset
När avvikelser tagits upp på Gröna korset-möten avsätts tid för personal att se över arbetssätt och ru- tiner. All personal informeras sedan om detta, skrift- ligt och muntligt.
Gröna korset Dagligen inom de verksamheter som har infört arbetsme- toden.
Införandet av nya ar- betsmetoder/rutiner och riktlinjer.
Delges medarbetarna på APT eller via veckobrev.
Konsekvensbedömningar görs vid planerade för- ändringar.
Implementering av SBAR/Teach back Riskanalys enligt me-
tod
Görs vid större förändringar av arbetsmiljön.
Samråd sker alltid med fackliga företrädare.
Uppdrag krävs Tabell 2 Arbete med Risker i vården
Kiruna Gällivare anger att två verksamheter har genomfört en riskanalys i samband med införande av jour på distans.
Med anledning av rådande brist på barnmorskor har flera riskanalyser utförts på primärvår- dens barnmorskemottagning i Piteå. Resultatet visar att det föreligger en risk för händelser
vad gäller brister i patientsäkerheten. Underbemanningen medför dessutom en ökad stress och belastning för ordinarie personal. Det faktum att vikarier inte alltid kan de beslu- tade rutinerna medför också en ökad risk för patientsäkerheten.
På psykiatrin länsgemensamt i Piteå har det genomförts en riskanalys över att återigen öppna en avdelning som varit stängd en längre tid.
På IVAK i Piteå har riskanalys genomförts vid strukturförändring när Jourcentralen föränd- rades och bemanningen övergick till beredskap i hemmet må-to.
.
Utredning av händelser - vårdskador
HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket
Löpande under året så utreds vårdskada vid varje negativ händelse patientrelaterad.
Nedan följer ett par exempel:
Ett närsjukvårdsområde rapporterar om ett klagomål från en anhörig, vilket föranlett upp- starten av ett gemensamt förbättringsarbete mellan hälsocentralen och kommunen. Sam- verkan har bland annat lett till att vissa ambulanstransporter till kusten har kunnat förhind- ras.
På en hälsocentral i regionen har det uppdagats om läkemedelsförskrivningar med felaktig dosering, vilket medfört risk för vårdskada. Händelsen har lett till nya rutiner samt uppfölj- ning av dessa. Samma enhet har också noterat en brist i ett patientärende vad gäller upp- följning av avvikande labprovsvar. Händelsen hade kunnat leda till en vårdskada. Även denna händelse har föranletts av tydligare rutiner, främst gällande vilken läkare som täcker upp för vem vid frånvaro.
En annan hälsocentral har uppmärksammat risker med en hög förskrivning av beroende- framkallande läkemedel och arbetssätten för förskrivning av denna typ av läkemedel har setts över. En ny rutin har tagits fram och implementerats. Rutinen har antagits av närsjuk- vårdsledningen och ska nu införas i samtliga verksamheter i närsjukvårdsområdet.
Ytterligare en hälsocentral har sett över läkemedelsförskrivningen. Behovet av en översyn uppdagades i samband med att en överförskrivning av läkemedel ledde till en IVO-anmä- lan. Händelsen har lett till att hälsocentralen har infört en PAL samt antagit en ny rutin om läkemedelskontrakt vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.
Slutligen på en hälsocentral har två avvikelser utretts under året vilket har resulterat i att hälsocentralens dokumentationsrutiner och flöde vid utredningar har setts över och förbätt- rats.
Inom akutsjukvården IVAK har årets händelseanalyser berört bemötande och handlägg- ning av patienter, vilket har utmynnat i att nya rutiner och arbetssätt har införts inom dessa områden.
Verksamheter, kommuner och vuxenpsykiatrin har samverkat utifrån gemensamma pati- enter vid ex. vårdövergångar för att det visat utifrån avvikelser att vårdskador skett.
Även utredningar kring hantering av patientärenden där oklarhet kring diagnossättning har skett på många verksamheter.
En patient vars fraktur på lårbenet blev försenad i diagnostiseringen och var tvungen att amputeras blev utredd i en händelseanalys, vilken visade hur svårt det är att kommunicera
med patienter med kognitiv svikt, att det är svårt att ta få en ordentlig anamnes och en kor- rekt beskrivning av det inträffade och att undersökningar, bland annat röntgen, därför måste utökas för att liknande händelser inte ska ske igen.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalfö- ring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården; 7 kap. Patient- säkerhetsberättelse
Cheferna i närsjukvården anser att det finns en medvetenhet hos personalen kring övergri- pande mål och åtgärder gällande informationssäkerhet. All personal ska informeras om sekretessregler och skriva under ett sekretessbevis vid nyanställning. Regelbundet ge- nomförs loggkontroller i VAS gällande journaler för att identifiera om någon obehörig tagit del av handlingen. Vid utvecklings- och analysarbete som innebär att journaler behöver granskas av annan anledning än direkt vård, loggas på eget sätt i VAS mot de uppdrag ve- derbörande innehar.
Alla händelseanalyser som genomförs ska all information vara avidentifierad på person och enhetsnivå. Analyserna kopplas till rätt person via Synerginummer.
Vid utlämning av dokument som är offentlig handling efterföljs Regionens anvisning ”ut- lämnande av allmänna handlingar” Här är menprövning speciellt viktig, så att ingen enskild person blir utpekad. Patienter uppmanas att läsa sin journal på nätet via 1177
Piteå sjukvårdsområde beskriver att i en kommun har åtgärder vidtagits för att förbättra sekretesskyddet för inkomna handlingar, genom förändring var inkommande post förvaras.
I Luleå-Boden samlas alla händelseanalysser i verktyget Nitha och där ska all information vara avidentifierad på person och enhetsnivå. Analyserna kopplas till rätt person via Sy- nerginumret. De anger vidare att all personal ska informeras om sekretessregler och skriva under ett sekretessbevis vid nyanställning.
Piteås verksamheter erbjuder nyanställda en omfattande introduktion i informationssäker- het. De använder checklistor och går bland annat igenom sekretess, hygien och andra lo- kala rutiner. Nyanställda informeras också om att loggkontroller genomförs regelbundet.
Från NO Kiruna-Gällivare rapporterar man att det hos medarbetarna finns en medvetenhet kring övergripande mål och åtgärder för informationssäkerhet, men den kan förbättras både bland medarbetare och ledningen. Även rutiner för informationssäkerhet, bedömning och uppföljning av åtgärder samt kontroller kan förbättras inom området liksom samverkan mellan enheter.
I Kalix nämner man att det finns brister i informationsöverföringen, då regionen inte har krypterad information. Det medför svårigheter då exempelvis handräckningsintyg ska skickas till polisen.
Bild nr 12. Antal avvikelser gällande informationssäkerhet RN 2018-2019
Resultat och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §, 7 kap.2 §
Analys av klagomål och synpunkter visar att handläggningen av dessa ärenden i avvikel- sesystemet har blivit bättre i jämförelse med tidigare år. Nya klagomålsföreskriften, samt IVO.s förändrade arbetssätt kan vara en bidragande orsak till denna förändring. Dock finns det fortfarande brister i att ärenden inte rapporteras in i avvikelsesystemet, samt att man inte följer sina lokala rutiner gällande handläggning på en del enheter.
Det finns enheter, vilka inte alls rapporterar eller har mycket få klagomål/avvikelser per år.
Detta gör att det inte finns någon kännedom om hur många klagomål från patienter/anhö- riga och närstående som inkommer.
Ärenden gällande PaN och IVO läggs inte på alla enheter rutinmässigt in i avvikelsesyste- met. Fler enheter har dock under det gångna året fått igång processen.
Detta gör också att vi inte får en rättvisande statistik. Statistiken från PaN visar dock att det kommer många klagomål 455 st. 2019. Av dessa är hel del inlagda i avvikelsehanterings- systemet, vilket är ett gott tecken för framtiden.
Egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap 2§, 7 kap 2§ p2
Egen kontrollen består enligt tidigare beskrivning av ett antal områden
Markörbaserad journalgranskning MJG, riksomfattande punktprevalens mätningar PPM, gällande BHK, VRI och trycksår, Egna månadsmätningar PPM-BHK. Verktyg för att för- bättra arbetet med egenkontroll är Riskbedömningar, Gröna Korset, daglig styrning och Se upp ronder.
När det gäller markörbaserad journalgranskning utförs det löpande av granskningsteam i hela länet. Även psykiatrin genomför journalgranskning löpande.
En översiktsbild tas fram varje vår gällande de viktigaste egenkontrollmätningarna, tryck- sår, VRI MJG och BHK totalt.
Bild 13. Översikt PPM mätningar 2019 närsjukvården. MJG baserad på 2018 halvårs re- sultat.
Bilden ovan är en sammanställning av nationella PPM-mätningar vilka genomfördes under våren 2019, samt markörbaserad journalgranskning för hela 2017. Nya mått för MJG 2018 och 2019 6 mån, se sid 4. Varje närsjukvårdsområde har fått ta del av sina resultat lö- pande under året.
Trycksår
När det gäller trycksår, så har de områden med mindre bra resultat genomfört åtgärdspla- ner och de har även genomfört nya mätningar, vilka visar på ett bättre resultat. Målet är att ingen patient ska drabbas av trycksår. Risk och hudbedömningar vid ankomst till enheter har ökat, vilket resulterat i förbättrad dokumentation, fler åtgärder.
Division Luleå-Boden skriver att internmedicin behöver arbeta med att minska antal fall samt att arbeta med att minska trycksåren inom slutenvården. Målet är nolltolerans gäl- lande fall och trycksår genom att aktivt arbeta med förbyggande åtgärder och medvetan- degöra personal och patienter om risker. Fortsatt utbildning i riskbedömning samt åtgär- der.
Det går idag vid rätt dokumentation att skilja ut andelen trycksår som uppstått på enheten eller om patienten hade trycksår vid inskrivningen. Trycksår och fall är dock mycket under- rapporterade i Synergi och här behöver rapporteringen öka. Införandet av Gröna korset och Se Upp Ronder är också en del i arbetet att förebygga trycksår, men även fall.
Bild 13 B. Trycksår rapporterade i avvikelsesystemet per division 2018-2019
VRI - vårdrelaterade infektioner
När det gäller VRI så är resultatet för närsjukvården sämre om man tittar på de senaste årens mätningar. Det närsjukvårdsområde, vilket hade sämre resultat skriver i sin berät- telse att de ska satsa på utbildning.
Bild 14. Antal vårdrelaterade VRI vid PPM mätning våren 2016-2019 NS
MJG
Markörbaserad journalgranskning visar på ett bra resultat även om något område visar på något högre siffror, se bild 13. Vad man då ska veta är att de granskar många fler journa- ler än de övriga. Den vanligaste vårdskadan är blåsöverfyllnad och vårdrelaterade infekt- ioner, varav urinvägsinfektioner är den vanligaste formen.
Bild 15. Vårdskador över tid markörbaserad journalgranskning 2018
BHK
När det gäller följsamhet till basal vårdhygien och klädregler, så har resultatet fallit det sen- aste året. Användningen av det nya webbaserade verktygen har dock inneburit att trenden har vänt och allt fler har börjat mäta igen varje månad. Här finns det mycket att göra. Verk- samhetscheferna ansvarar själv för att genomföra utbildningspass och mycket material till hjälp finns att hämta på vårdhygiens hemsida. Utbildning av observatörer har genomförts under 2019 vid ett flertal tillfällen.
BHK- Närsjukvården 2019
Bild 16. Resultat av månadsmätningarna BHK i november mätte 24 enheter av 94 registre- rade. Kläder visar på 40 % följsamhet och hygien 47 % följsamhet. Målet är att alla ska ha en följsamhet på 100 % gällande både kläder och hygien.
Avvikelser
Ser man till inkommande rapportering, så ligger i systemet idag 470 st. (17 dec 2019) avvi- kelserapporter, vilka inte har tagits om hand. De ligger fortfarande i inkorgen. Det går inte i nuläget att avgöra hur många av dem som är klagomål från patienter och anhöriga. Nya klagomålsföreskriften 2017:372, samt regionens mål att patienter och anhöriga ska få en väg in via webben för sina synpunkter och klagomål, kan vara en väg att få ordning på detta. Lagen är tydlig och den kräver att patienter och anhörigas klagomål ska tas omhand skyndsamt inom 1 dag, påbörjad handläggning inom en vecka, samt vara avslutade inom en månad.
Bild 17. Ärenden som inte blivit omhändertagna 2019 per NO och totalt
Bild 18. Rapportering i avvikelsehanteringssystemet Synergi
757 416 364
2295
1110
4942
786 519 325
2527
908
5065
1055 762
426
3394
1539
7176
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
NO Gällivare NO Kalix NO Kiruna Div Luleå/Boden
NO Piteå Totalt Närsjukvården
Rapporterade ärenden 2019 Närsjukvården
2017 2018 2019
Rapporteringen av avvikelser har ökat rejält sen förra året. Alla närsjukvårdsområden har ökat sin rapportering. Ökningen motsvarar över 40 %.
Bild 19. Avslutade ärenden närsjukvården 2019
Många ärenden avslutas, en ökning från föregående år. Fortfarande ligger det dock avvi- kelser kvar i systemet, vilka inte har omhändertagits.
Bild 20. Vanligaste händelse/iakttagelse vilket genererat avvikelser NS 2019
Denna bild visar att vård och behandling är den vanligaste händelsen eller iakttagelsen som rapporteras i närsjukvården. Detsamma gäller den statistik som kommer via PaN. Det finns även många ärenden som handlar om information och kommunikation.
82%
65%
70%
75%
80%
85%
90%
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
NO Gällivare NO Kalix NO Kiruna DIV Luleå/Boden
NO Piteå Totalt Närsjukvården
Andel avslutade avslutade ärenden 2019 NS
totalt antal avvikelser Andel avslutade
Bild 21. Negativa händelser utveckling över tid.
Även antalet negativa händelser har ökat sen förra året efter en dipp under två tidigare år.
Detta kan bero på den ökade rapporteringen och att man börjat handlägga klagomål och andra ärenden på rätt sätt. De flesta ärenden är negativ händelse med vårdskada, ef- tersom lidande ingår i vårdskadebegreppet.
Bild 22. Vårdskador enligt skadeklass per NO och division
Bild 23. Vårdskador per division och totalt, negativa händelser NS 2019. Antal negativa händelser och ej behandlingskrävande skada antal avläses på motsatt sida.
Ökad rapportering leder till ökat antal antalet negativa händelser. På bilden ovan ser man att den största delen av de negativa händelser, inneburit vårdskada med obehag för pati- enten. Endast en liten del av rapporterade vårdskador är allvarliga.
Enligt den nya författningen om vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete HSLF- FS 2017:40, så ska alla vårdskador handläggas, varav de flesta bör hamna i denna kate- gori. Antal rapporterade dödsfall är i paritet med tidigare år. Något fler avvikelser finns i år gällande behandlingskrävande skada med bestående men.
Bild 24 Vårdskador över tid 2015-2019 NS. Antal dödsfall avläses på höger sida av tabel- len.
Bild 25. De vanligaste händelserna vid allvarlig vårdskada NS 2019
Här ser man att det vanligaste händelserna som orsakat vårdskada är vård- och behand- ling, följt av information och kommunikation. Samma resultat som övriga mätningar visar.
Fall
BILD 26 Antal fall per månad i Närsjukvården
Denna bild visar antalet fall fördelat över årets månader. Att frekvensen minskar under sommaren kan bero på minskad rapportering. Trenden över året är minskande. Kan bero på riskbedömning av patienter vid inläggning på slutenvårdsavdelning.
Bild 27 Antal rapporterade fall närsjukvård 2015-2019
På denna bild ser vi att antalet rapporterade fall har ökat genom åren. Det beror nog på den ökade rapporteringen av incidenter samt användandet av gröna korset och daglig styr- ning.
Läkemedelsgenomgångar
Generellt fortsatt positiv utveckling vad gäller läkemedelsgenomgångar om än nå- got avstannande under sista tertialet. Piteå NO närmar sig Gällivare NO när det gäller följsamhet till målet. Divisionens mål 2019 var att minst hälften av listade patienter som är 75 år eller äldre och ordinerade fem eller fler läkemedel ska ha en årlig läkemedelsgenomgång. Två hc i Gällivare och Piteå NO klarade målet men Gällivare NO var enda närsjukvårdsområdet som uppnådde målsättningen.
Spridning mellan hälsocentralerna var stor; mellan 15-70 procent, länssnittet låg
på 35 procent, en ökning med 3 procentenheter sedan 2018.
Bild 28 Läkemedelsgenomgångar genomförda i NS i Region Norrbotten
Samordnade individuella vårdplaneringar (SIP)
Under perioden 2014-2017 registrerades i snitt 307 SIP årligen för personer i åldrarna 65 år och äldre. Alla dessa planer utgjordes av SIP i öppenvård. Efter lagförändringen 2018 som innebär att även vårdplanering vid utskrivning från sjukhus ska registreras som SIP har antalet SIP givetvis ökat. För personer ≥ 65 år har cirka 1350 utformats SIP de sen- aste två åren. Eftersom regionen har begränsade uppföljningsmöjligheter i vårdplanerings- systemet (Lifecare), så går det inte att följa hur stor andel av dessa planer som utgörs av SIP i öppenvård. Även yngre personer kan ha behov av en SIP, men nästan 90 procent av planerna omfattar personer ≥65 år. För dessa patienter har fast vårdkontakt registrerats i 76 procent av planerna, en minskning med nio procentenheter jämfört med 2018.
Totalt, alla åldrar inräknade så utformades 1552 SIP under 2019 vilket är oförändrat resul- tat jämfört med 2018. Gällivare, Luleå Boden och Piteå NO ökade dock antal registrerade SIP. Hälsocentralernas har i snitt medverkat vid fem SIP per månad med en spridning på 1,7- 13,6 planer. Piteå hc följt av Örnäset hc och Stadsviken hc hade flest registrerade SIP utifrån andel listade patienter ≥ 65 år. 2019 höjde divisionen målsättningen vad gäller pati- entmedverkan vid SIP-möten från 50 procent till 80 procent. Endast Gällivare NO klarade målsättningen. I snitt har patienterna varit delaktiga i 74 procent av SIP-mötena vilket är en minskning jämfört med 2018 då patientdelaktigheten var 82 %.
Bild 29. Genomförda SIP inom primärvård
Fast vårdkontakt (FVK)
Att utsedd fast vårdkontakt finns registrerad i VAS är viktigt vid patientkontakter och därför efterfrågar divisionen ökad registrering. Vid fem hc, alla inom Luleå Boden NO, finns fler registreringar om FVK i Lifecare än i VAS vilket betyder att det fortfarande är en underregi- strering i VAS. Positivt är ändå att registreringen har ökat sedan 2018 då utfallet var 1,2 procent av listade patienter. Målsättningen för 2019 var 2 procent och divisionen som hel- het klarade målet med Gällivare NO (3,3 %) i spets. Kalix (1,8 %) och Luleå Boden(1,4 %) har fortfarande ett jobb att göra för att målet ska uppfyllas. Stadsvikens hc går före och är
länsledande hälsocentral med 6,3 procent. De visar att ett aktivt arbetat med att identifiera patienter, utse och registrera fast vårdkontakt för sina listade ger resultat.
PAN, IVO med flera
Bild 30. Statistik från avvikelsehanteringssystemet 2018-2019
På bild 30. ser vi statistik uppfångad via avvikelsehanteringssystemets statistikmodul. Här kan vi se att antalet klagomål från kommunen har minskat senaste året samt att antalet kri- tik på ärenden från IVO har minskat sen förra året. Vi har även mindre antal påminnelser från IVO.
Bild 31. PaN ärenden över tid Närsjukvården 2017-2019
Här ser vi att antalet PaN ärenden som handlagts i systemet minskar sen förra året. Av to- talt 455 ärenden är i år 163 inlagda i avvikelsehanteringssystemet.
Fler kan vara inlagda, men man har glömt att registrera att det är ett PaN ärende.
32 händelseanalyser är genomförda. Alla analyser genomförs i det nationella verktyget Nitha i närsjukvården.
Bild 32 Enskilda klagomål, Lex Maria, PaN, Händelseanalyser m.fl. per division 2019 Verksamheten kan idag via avvikelsesystemet följa antal Lex Maria ärenden, enskilda kla- gomål, kritik från IVO och PaN ärenden är ett steg i rätt riktning.
Bild 33. Ärenden som blivit handlagda som förbättringsområden 2016-2019 per NO Fortfarande handläggs många ärenden som förbättringsförslag. Dock har det minskat mycket sen ett par år tillbaka. Utbildningen har genomförts under flera år för att få bukt med denna felhandläggning. Handläggning av ärenden till förbättringsförslag har och är en genväg att kunna snabbt avsluta ärenden, utan att bedöma vårdskada eller genomföra riskbedömning enligt gällande lagstiftning.
Bild 34 Antal och andel ärendet avslutade inom 60 dagar samt andel, vilket avläses till hö- ger.
De flesta avvikelser blir inte avslutade inom tidsmarginalen 60 dagar, endast 45 % 2019.
Från och med i år så innehåller siffrorna alla avvikelser även de som fortfarande ligger öppna.
Klagomål och synpunkter
Bild 35 Innehåll klagomål som kommer via webb NS 2019
På denna bild ser vi att klagomål som inte kommer via webb mest handlar om information och kommunikation. De ärenden som har ”ej vald” har ännu ej handlagts av enheterna.
Här ser man även att vård och behandling samt läkemedelsbehandling är frekventa.
Bild 36 Antal klagomål från patienter och närstående per månad NS 2019
Denna bild visar att sen möjligheten öppnades för patienter och närstående att klaga direkt via webben, så har klagomålen ökat. Trenden är att antalet klagomål ökar. I november uppstod ett tekniskt problem som innebar att ärenden inte kunde hanteras, därav tappet i statistiken.
Bild 37. Bakomliggande orsaker till klagomål från patienter och anhöriga 2019 NS Denna bild visar att kommunikation och information är de stora områden som patienter och anhöriga klagat på. Här ingår ärenden där handläggning är påbörjad
Bild 38 Vårdskador som gått till chefläkare/Lex Maria anmälningar
På denna bild ser vi ärenden med vårdskada, vilka har skickats till chefläkare för bedöm- ning. Vi ser också vilka typer av ärenden som blivit föremål för Lex Maria anmälan.
Mål och strategier för kommande år
Ser man till de övergripande mål och strategier för 2020, så noteras det att patientsäkerhet har blivit ett område där många verksamhetschefer engagerar sig mycket mer än tidigare.
Målet är att undvikbara vårdskador ska elimineras och det genomsyrar organisationen idag.
Inriktningen bör därför fortledes vara att fortsätta följa uppgjorda handlingsplaner, samt mål och mått, vilka tagits fram för Region Norrbotten. Ledningen visar vägen och de ska fortsätta arbeta för att hjälpa och stötta verksamheten att strukturera, skapa processer, samt följa upp resultat gällande patientsäkerhet.
När det gäller kompetensförsörjning allmänt är det en av Region Norrbotten och division Närsjukvårds stora utmaningar. Nuvarande bemanningsstruktur kommer inte att vara håll- bar över tid med tanke på den demografiska utvecklingen och tillgången av kompetens på arbetsmarknaden. Det är därför helt avgörande att divisionen lyckas förändra strukturer, yrkesroller och yrkesgrupper för ett mer effektivt resursanvändande.
Divisionen arbetar med strategiska kompetensförsörjningsplaner där verksamheterna pla- nerar för sin kommande kompetensförsörjning för att kartlägga både rekryteringsbehov, kompetensutvecklingsinsatser samt behov av kompetens- och uppgiftsväxling för rätt an- vänd kompetens. För att vara framgångsrika i vår kompetensförsörjning behöver vi också arbeta strategiskt med att utveckla och behålla vår personal. Det gör vi bland annat genom att utveckla och ta fram modeller för karriärutveckling och se över möjlighet till kompetens- utveckling efter verksamhetens behov.
Även kompetensutveckling inom patientsäkerhetområdet kommer att fortsätta, vilket pri- märt innebär att utbilda alla medarbetare i grundläggande patientsäkerhet, samt fortsätta att bedriva högre utbildning i patientsäkerhet, samt att erbjuda utbildningar där vi ser att kompetensbrist föreligger, typ utbildning i Riskanalys, Händelseanalys eller utbildning i kommunikationsmodeller.
Användningen av Nitha ökat under året och arbetet med detta kommer att fortsätta under 2020. 46 analyser finns i dag registrerade för 2019 i systemet för närsjukvården. Verktyget bidrar till att händelseanalyserna blir lättare att genomföra, samt att man får en enhetlig struktur på deras innehåll, samt att de blir lätt att hitta. Totalt finns för närsjukvården 109 analyser inlagda i systemet. Systemet utgör en kunskapsbank för förbättringsarbete.
Vidare arbetar verksamhetscheferna se till att avvikelsehanteringsprocessen är fastlagd, känd och att det finns en kultur som manar medarbetarna till att rapportera när man upp- täcker risker och felhändelser i vården. Det är viktigt att återkoppla till medarbetare resulta- tet, så att felhändelser leder till ett kontinuerligt lärande hur vi ska bli bättre. Utbildning i pa- tientsäkerhet för chefer har genomförts under året och den kommer att fortsätta under 2020.
Under 2020 kommer fler att utveckla arbetet med omvårdnadsverktygen Gröna korset och Se Upp Ronder, även om många redan idag arbetar med verktygen, så kommer intensite- ten att öka.
Dessa verktyg är förutsättning för att andelen patienter med vårdskador ska minska som t.ex. trycksår, fall och vårdrelaterade infektioner. Fortsatt arbete med riskbedömningar vid inskrivning och utskrivning från vårdavdelningar är ett viktigt fokusområde vilket kommer att fortgå under 2020, se divisionsplan för närsjukvården.
Ett område kommer att lyftas 2020 är PPM-mätningar gällande basal vårdhygien och kläd- regler BHK. Resultaten är långt ifrån tillfredställande och fler behöver komma igång och mäta följsamheten till regionens hygienpolicy.
Det nya webbverktyget finns tillgängligt för alla sen ett par år tillbaka och verksamheten bör på bred front sätta igång att mäta varje månad, år ut och år in. Mätningarna bör före- gås av utbildning av personalen i basal vårdhygien och klädregler. Utbildningen ska ge- nomföras av verksamheten själva och det finns material framtaget av Vårdhygien på intra- nätet. Vårdhygien ansvarar också för utbildning av observatörer, vilka har i uppgift att ge- nomföra följsamhetsmätningarna.
Vad som också behöver utvecklas är samverkan med patienter. De nya spetspatienternas roller var spännande att följa under året. Tyvärr så fortsätter inte projektet under 2020, men troligen har vi lärt oss en del hur vi kan engagera patienter i utvecklingsarbetet.
Den nya klagomålsföreskriften har sjösätts i hela organisationen och vi se hur fler klago- mål kommer ifrån patienter och anhöriga.
Rutiner för avvikelsehantering bör ses över och skrivas om för att omfatta hela patientsä- kerhetsområdet.
När det gäller avvikelser måste de hanteras snabbare och mer effektivt. Ny lagstiftning gäl- ler och avvikelser ska påbörja handläggas inom en vecka och de ska vara avslutade inom en månad. Vi behöver i större utsträckning lyssna till patienters och deras anhörigas syn- punkter hur vården ska utvecklas och bli mer patientsäker. Ett nytt system för att särskilja förbättringsförslag har tagits fram om kommer att provas av några verksamheter under året. Problemet med att förbättringsförslag handläggs i ett avvikelsehanteringssystem blir att dessa förslag drunknar i avvikelser som handlagts på fel sätt.
NO Kiruna-Gällivare beskriver att under kommande år ska närsjukvårdsområdet ha fortsatt målinriktat arbete med patientsäkerhet bland annat genom utveckling av digitala tekniker för vård och behandling. Arbete med bättre samverkan och mer strukturerat omhänderta- gande pågår mellan verksamheter och kommun kring de mest sjuka äldre, patienter med palliativ diagnos och att utskrivningsprocessen utförs enligt lagstiftning där samordnad in- dividuell plan utformas i all högre
utsträckning. Tonvikten läggs på patientens medverkan i processen.
Luleå Boden skriver att en klinik ska arbeta med att minska antal fall samt att arbeta med att minska trycksåren inom slutenvården. Målet är nolltolerans gällande fall och trycksår genom att aktivt arbeta med förbyggande åtgärder och medvetandegöra personal och pati- enter om risker. Fortsatt utbildning i riskbedömning samt åtgärder.
Piteå NO skriver att s
amtliga verksamheter ska införa funktionen ”hygienobser- vatör” och förbättra frekvensen av registrering av månatliga observationer.
Förbättrat resultat vad gäller vårdrelaterade infektioner. Hygienronder ska in- föras och åtgärder ska vidtas utifrån resultatet från dessa.
Fortsätta arbetet med att minska förskrivningen av antibiotika.
Hälsocentraler som har behov av en utökad säkerhet ska uppgraderas med larm och fler låsta dörrar med mera, samt att nödvändiga ombyggnationer ska ske för att förbättra säkerheten för både medarbetare och patienter.
Implementera arbetet med två centrala analysledare som utför händelseana- lyser vid komplicerade händelser som berör flera kliniker i närsjukvårdsom- rådet.
Mål: Undvikbara vård- skador ska elimineras
Mått Kommentar
