Marknadsbrev
februari 2013
Utvecklingen i världsekonomin har onekligen stor betydelse för vårt sparande. Det har vi blivit påminda om under de senaste åren där finanskris och europeisk skuldkris har varvats med upp- och nedgångar för konjunkturen. Det har även lett till betydande svängningar på de finansiella marknaderna och haft stor påverkan på många svenskars sparande. För att förbättra rådgivningen till våra kunder har vi därför utökat vår egen makroekonomiska analys som du säkert har märkt av här i marknadsbrevet under hösten. Ett viktigt steg i den här satsningen är den konjunkturprognos som vi publicerade i slutet av januari.
Vår chefekonom Heidi Elmér har döpt rapporten till ”Lyckosam seg- lats bland isberg”, vilket ger en indikation om vår syn på konjunkturlä- get. På kommande sidor sammanfattar Heidi huvudbudskapet i rappor- ten, men om du vill läsa hela rapporten finns den att ladda ned på vår hemsida och via vår blogg.
Vidare på temat nyheter – jag har tidigare skrivit att vi arbetar med en översyn av vårt fonderbjudande. Nu har vi kommit en bra bit på vägen, vilket resulterar i sex nya fonder på Skandias fondplattform med utvärderade fonder. Samtliga fonder har genomgått vår noggranna analysprocess, vilket innebär att de uppfyller de kvalitetskrav som vi ställer på fonder som vi erbjuder till dig som kund. På sidan 4 beskriver vi de nya fonderna och hur de kan passa in i din portfölj. Översynen av fonderbjudandet fortsätter och kommer att resultera i fler nyheter längre fram.
Slutligen har vi även gjort en djupdykning inom ett av de många tillgångsslag som ingår i Skandia Livs traditionella portfölj – nämligen private equity. Vad är private equity? Varför placerar vi i detta tillgångsslag? Och vad bidrar det med till portföljen?
Det försöker vi besvara i artikeln på sidan 7.
Trevlig läsning!
Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management
Bottenkännin¯
i konjunkturen
Marknaden i korthet
• Fortsatt mycket lätt penning- politik under 2013 gör att den globala konjunkturen får fäste.
• Den svenska konjunkturned- gången blir relativt kortvarig med hjälp av ytterligare rän- tesänkning från Riksbanken till 0,75 procent i februari.
• Under andra halvåret är det rimligt att räkna med suc- cessivt stigande marknads- räntor.
Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad!
lj
MAKROPERSPEKTIV
Lyckosam se¯lats bland isber¯
Trots att den globala tillväxten under hösten och vintern sett riktigt blek ut ser vi nu allt fler tecken på att konjunk- turen håller på att bottna för att framåt sommaren kunna återhämta sig igen. 2012 var ett år som präglades av pys- punka i konjunkturen samtidigt som stor politisk osäkerhet i såväl Europa, USA som Kina gjorde sikten framåt grumlig.
Detta har speglats i att konjunkturbedömares allmänna uppfattning om tillväxten i de flesta länder kontinuerligt har justerats ned det senaste året.
Centralbanker har manövrerat väl
Man skulle kunna likna den globala konjunkturen vid ett fartyg som seglar på ett hav där en mängd isberg flyter omkring som man måste väja för och därför har farten sänkts ordentligt. De synliga isbergen har burit namn som skuldkris i euroområdet, budgetstup i USA och ledarbyte i Kina. Tidvis har fartyget stött på och skrapat i ett isberg.
Ibland har ett hål sprungit läck, men krishanteringen ombord har fungerat hjälpligt. I förarhytten på fartyget är det trångt. Där trängs nationella regeringar, centralbanker, IMF, EU-kommissionen och andra politiker och myndighe- ter. Och det är centralbankerna som agerat snabbast och mest handgripligt för att täta sprickorna. Övriga kaptener har mest ägnat tiden åt att dividera vad och hur man ska göra. Men i sista stund har dock även de lyckats komma
Fortsatt mycket lätt penningpolitik från världens centralbanker under 2013 gör att de gröna skott vi nu ser i den globala konjunkturen får fäste. I takt med att konjunkturläget ser ljusare ut framåt som- maren är det rimligt att räkna med successivt stigande marknadsräntor och att centralbanker börjar lätta på gasen. Extremt låg avkastning på räntemarknaden i kombination med expansiv penningpoli- tik bör leda till omallokeringsflöden som gynnar aktiemarknaderna.
överens och täppt till hålen. På så sätt har man lappat och lagat och fartyget har kunnat segla vidare – med blotta för- skräckelsen i behåll.
Så skulle man kunna beskriva utvecklingen den senaste tiden. Det är främst en mycket expansiv penningpolitik från världens centralbanker – både konventionell och okonventionell – som bidragit till att kraftigt minska reces- sionsrisken. Förutom att de flesta länder redan har styrrän- tor mycket nära noll stimulerar dessutom centralbankerna på en rad andra sätt som exempelvis genom att ge lån till banksektorn och köpa obligationer på andrahandsmarkna- den. Det syns genom att centralbanker som Fed, ECB och Bank of England har balansräkningar som har expanderat kraftigt de senaste åren. Det har fungerat som smörjmedel för den finansiella sektorn, vilket på senare tid också börjar visa sig i form av bättre konjunktursignaler. Inköpschefs- index för tillverkningsindustrin i både USA och Kina indike- rar ett neutralt läge. Även i Europa verkar den snabba ned- gången under vintern ha stannat upp.
På bättrin¯svä¯en
Nu ser vi fler och fler tecken på stabilisering. I USA fortsät- ter husmarknaden att återhämta sig. Även i Kina ökar akti- viteten igen efter att ha bottnat under hösten och det ger draghjälp åt den globala konjunkturen. I euroområdet är
BNP-prognoser
Årlig procentuell förändring Skandia Consensus Economics
2011 2012 2013 2014 2013 2014
USA 1,8 2,3 2,4 3,0 2,0 2,8
Japan -0,7 2 1,3 2,2 0,7 1,0
Euroområdet 1,5 -0,4 -0,2 1,5 -0,1 0,9
Sverige 3,9 1,2 1,2 3,0 1,2 2,6
Världen 3,1 2,9 3,3 4,1 – –
utvecklingen fortfarande som helhet mycket svag och det råder stor tudelning mellan de olika länderna. De krisdrab- bade länderna i syd fortsätter att befinna sig i recession och det tynger även det nordligare blocket även om förut- sättningarna i exempelvis Tyskland i grunden ser stabilare och bättre ut.
Även Sverige har drabbats hårt av inbromsningen i den globala konjunkturen. Men den konjunkturnedgång vi nu ser är mer att likna vid en normal lågkonjunktur än den tvärnit som drabbade Sverige i samband med den finan- siella krisen 2008. Men den för närvarande svaga konjunk- turen i kombination med dämpat inflationstryck gör att vi räknar med att Riksbanken behöver sänka reporäntan
ytterligare en gång till 0,75 procent det närmaste kvarta- let. Majoriteten i Riksbanken har under hösten lyft fram att man även tar hänsyn till eventuella finansiella obalanser när man fattar beslut om reporäntan. Framför allt riksbanks- chefen Stefan Ingves har uttryckt tydligt att han inte vill se en ökning av hushållens skulder i förhållande till disponibel- inkomsten. Det gör att vi i vårt huvudscenario räknar med att Riksbanken ligger kvar med reporäntan på 0,75 procent året ut för att sedan successivt höja igen under 2014 när konjunkturläget är klart bättre. Men trots att ljusare utsik- ter stundar längre fram kommer den svaga arbetsmarkna- den fortsätta vara både Riksbankens och regeringens största huvudvärk.
Ökad riskaptit
Finansiella marknader fortsätter att få stöd från centralban- kerna i form av fortsatt stora mängder överskottslikviditet även under 2013. Vi räknar också med att både ECB och Fed fortsätter att hålla sina respektive styrräntor oföränd- rade ännu ett bra tag. Men nedsidan för statsobligationer är begränsad. Under andra halvåret är det rimligt att räkna med successivt stigande marknadsräntor i takt med att konjunkturläget ser ljusare ut och centralbanker lättar på gasen. Extremt låg avkastning på räntemarknaden i kombi- nation med fortsatt expansiv penningpolitik bör leda till omallokeringsflöden som gynnar aktiemarknaderna. Trots ökad riskaptit och kärvt konjunkturläge har många bolag starka balansräkningar med låg skuldsättning och stora kassor. Det gör att de står relativt väl rustade och talar för fortsatt höga utdelningar.
Nedåtrisker dominerar
Trots att vi har en optimistisk grundsyn – låt oss vara tydli- ga med att en hel del utmaningar och risker kvarstår för världsekonomin. Som alla vet är isberg som störst under ytan. Centralbankernas massiva stimulans har främst hand- lat om att bota symptomen på finans- och skuldkrisen. Det har inte löst de underliggande problemen med mycket hög och ohållbar skuldsättning. De åtgärder som politikerna hittills levererat har varit tillräckliga för att hantera de akuta situationer som uppstått. Men åtgärderna har varit senfär- diga och knapphändiga. Det gör att det finns risk att gamla surdegar återkommer.
Samtidigt finns också möjligheten till betydligt ljusare utsikter än i vårt huvudscenario. Det finns ofta en tendens att underskatta styrkan i en återhämtning – särskilt som det nu sker en kombination av mycket lätt penningpolitik och pågående reformarbete som kan vara bränsle för en starkare konjunkturuppgång.
Heidi Elmér Chefekonom
”Majoriteten i Riksbanken har under hösten lyft fram att man
även tar hänsyn till eventuella finansiella obalanser när man fattar beslut om reporäntan.”
0 1 2 3 4 5 6
06 07 08 09 10 11 12 13 14 ECB
FED Riksbanken Fortsatt låga styrräntor
Procent
Skandias prognos
PLACERA
Nya fonder – nya
investerin¯smöjli¯heter
Ny USA-fond med tillväxtprofil
Som ny USA-fond har vi valt Morgan Stanley US Advantage där förvaltarna har visat stor skicklighet i att välja rätt aktier. Det här är en tillväxtorienterad fond där förvaltarna fokuserar på typiska tillväxtkriterier för att identifiera intressanta aktier. Investeringar sker i bolag med en etable- rat hög tillväxttakt och som förväntas kunna upprätthålla tillväxten även framöver. Fonden skiljer sig därmed från typiska värdefonder där förvaltaren letar efter lågt värdera- de bolag med stabila balansräkningar, hög direktavkast- ning och bra kassaflöden.
Morgan Stanley US Advantage har en mer konservativ urvalsprocess än många jämförbara tillväxtfonder. Det innebär att de ofta undviker bolag som befinner sig tidiga- re i tillväxtfasen. Det har visat sig vara en vinnande strategi då fonden har haft högst avkastning bland samtliga ameri-
kanska tillväxtfonder på den svenska marknaden under de senaste fem åren1).
Inriktningen mot tillväxtbolag gör Morgan Stanley US Advantage till ett mycket bra komplement till typiska vär- defonder eftersom fondernas avkastning kommer att skilja sig åt från år till år.
Fokus på lån¯sikti¯a vinnare i nya Kina- och Europafonder
I valet av ny Kina- och Europafond har vi fokuserat på bre- da fonder som har kunnat hantera de senaste årens mark- nadsturbulens bra. Här har vi valt två fonder från förvalt- ningsbolaget Schroder – China Opportunities och European Special Situations.
Båda dessa fonder har historiskt gett högre avkastning än sina jämförelseindex2) under de senaste fem åren. En viktig anledning till fondernas starka avkastning är förval- tarnas goda förmåga att hantera skiftande marknadsklimat.
Aktiemarknaderna tenderar att röra sig i cykler där en viss typ av aktier går bra under en period, medan aktier med
Vi vill att det ska vara enkelt att välja fonder. Därför har vi, vid sidan av Skandiabankens öppna fondtorg, även vår fondplattform med utvärderade fonder. Här erbjuder vi ca 100 fonder, där majoriteten är utvärderade av våra fondanalytiker. Nu utökar vi vårt erbjudande med sex nya fonder som har genomgått vår utvärderingsprocess. Fonderna kommer att finnas tillgängliga på Skandias fondplattform från början av februari. I den här artikeln beskriver vi de nya fonderna, hur förvaltarna investerar och hur de kan passa in i din portfölj.
”En vikti¯ anlednin¯ till fondernas starka avkastnin¯
är förvaltarnas ¯oda förmå¯a att hantera skiftande
marknadsklimat.”
Nya fonder
• Morgan Stanley US Advantage – Amerikansk aktiefond
• Schroder China Opportunities – Kinesisk aktiefond
• Schroder European Special Situations – Europeisk aktiefond
• BlackRock Global Absolute Return Bond – Flexibel räntefond
• JP Morgan Global Healthcare – Global hälsovårdsfond
• Skandia TIME Global
– Global teknologifond 1) Enligt analysföretaget Morningstars kategorisering ”USA, tillväxtbolag” per den 1 februari 2013.
2) Avser MSCI Europe och MSCI China inklusive återinvesterade utdelningar.
andra egenskaper går bättre andra år. Dessa trendskiften har fondförvaltarna varit skickliga på att hantera. Båda dessa fonder har som mål att ge högre avkastning än sina jämförelseindex2) utan att ta större risk. Tydligt fokus på aktiespecifik risk i urvalsprocessen har varit en annan viktig förklaring till den starka avkastningen och har lett till att fonderna har stått emot bättre än jämförbara fonder under perioder av nedgångar på börserna. Samtidigt tenderar fonderna att utvecklas något svagare än konkurrenterna under perioder av kraftiga börsuppgångar.
Teamen som förvaltar de båda fonderna har grundliga analysprocesser som de följer i sina investeringsbeslut. Det är en viktig faktor för att den historiska utvecklingen ska kunna upprepas även i framtiden.
Flexibel räntefond för alla miljöer
BlackRock Global Absolute Return Bond är en helt ny och innovativ räntefond som har möjlighet att investera i alla obligationstyper och ränteinstrument globalt. Filosofin bygger på att flera specialiserade förvaltarteam tillsam- mans presterar bättre än en förvaltare som ska täcka hela
räntemarknaden. BlackRock kan här utnyttja sin globala närvaro i form av 28 ränteteam som vart och ett är snävt specialiserade på ett enskilt tillgångsslag eller en region.
Teamen bidrar med sina bästa idéer inom sin region eller sitt tillgångsslag till förvaltningen. Varje team bidrar dess- utom med lika stora andelar till fondens totala risk för att få
så bra riskspridning som möjligt. Om något av teamen bedömer att det inte finns tillräcklig avkastningspotential inom sitt specialistområde kan de avstå från att göra inves- teringar och istället placera i statsobligationer i väntan på bättre investeringsmöjligheter.
Resultatet blir en räntefond med mycket stor risksprid- ning och med syfte att kunna skapa avkastning i olika marknadsmiljöer. Till sin hjälp använder förvaltarna så kall- lade derivat och kan på så sätt begränsa fondens känslighet för stigande obligationsräntor jämfört med traditionella räntefonder. Detta gör att fonden lämpar sig väl i en miljö med stor osäkerhet kring vart konjunkturen och räntorna är på väg.
BlackRock Global Absolute Return Bond riktar sig till sparare som vill investera på räntemarknaden med låg risk.
Fonden passar för den som söker alternativ till en penning- marknadsfond sett till risknivå. Förvaltarnas avkastnings- mål är interbankräntan (Libor) plus ca 3 procentenheter efter avgifter. Eftersom fonden är nystartad finns ingen avkastningshistorik tillgänglig.
Specialiserad hälsovårdsfond
I JP Morgan Global Healthcare integreras finansiellt och vetenskapligt kunnande i förvaltningen. Teamet bakom
fonden består av personer med erfarenhet och bakgrund från både den finansiella och medicinska sektorn. Detta är särskilt viktigt i hälsovårdssektorn där förståelsen för före- tagens komplexa produkter kräver specialistkompetens.
Det är främst genom sitt stora innehav i biotech-aktier som JP Morgan Global Healthcare skiljer sig från många traditionella läkemedelsfonder. Förvaltarna har visat stor skicklighet i att identifiera framgångsrika biotech-bolag,
”Filosofin by¯¯er på att flera specialiserade förvaltarteam tillsammans presterar bättre än
en förvaltare som ska täcka hela räntemarknaden.”
”Teamet bakom fonden består av personer med erfarenhet och
bak¯rund från både den finan- siella och medicinska sektorn.”
2) Avser MSCI Europe och MSCI China inklusive återinvesterade utdelningar.
Johan Lundqvist vilket har bidragit till fondens historiskt höga avkastning.
Fonden har även en något större andel bolag som är note- rade i tillväxtmarknader i sin portfölj jämfört med sitt jäm- förelseindex3) samt flertalet av konkurrenterna, vilket ock- så har bidragit positivt.
Den här fonden ger bred exponering mot hela hälso- vårdssektorn, vilket skapar en bra portföljsammansättning.
Till exempel tenderar stora läkemedelsbolag att vara mer defensiva i sin karaktär och uppvisa mindre kursrörelser än aktiemarknaden som helhet, medan biotech-bolagen tvärtom ofta svänger desto mer. Genom att kombinera aktier från olika delar av hälsovårdssektorn skapas därmed större riskspridning än i fonder som endast fokuserar på antingen läkemedel eller biotech. Fonden investerar i både stora, mellanstora samt små bolag.
Bredd i ny¯ammal teknolo¯ifond
Teknologifonden Skandia TIME Global är en nygammal fond som har funnits på Skandiabankens öppna fondtorg tidigare, men som nu även görs tillgänglig på Skandias utvärderade fondplattform. Namnet TIME står för de bran-
scher som förvaltarna investerar i – Telekom, Information, Media och Entertainment (underhållning). Dessa fyra branscher skapar större bredd i portföljsammansättningen jämfört med traditionella teknologifonder. Inriktningen mot teknologirelaterade aktier gör den här fonden mer riskfylld än en bred portfölj av globala aktier. Dessutom tenderar fondens avkastning att svänga mycket från år till
år. Fonden riktar sig till investerare som tror att teknologi- aktier kommer att utvecklas väl.
Om vår fondanalysprocess
Bakom de fonder som vi erbjuder på vår plattform med utvärderade fonder ligger ett stort analysarbete. Ett omfattande globalt utbud ska reduceras till ett hundratal fonder som vi erbjuder våra kunder. Ett naturligt första steg blir därför att filtrera bort fonder som är så lika att de är att betrakta som dubbletter. Nästa steg är att begränsa vår sökning till fonder som uppfyller våra administrativa krav, t.ex. att de är tillräckligt stora och att våra kunder kan handla med fonderna dagligen. Sedan kommer vi till
avkastningen. Här kräver vi att förvaltarna har visat sig skickliga på både tre och fem års sikt. Efter dessa gallringar har listan över potentiella fonder minskat betydligt.
Av dessa utgallrade fonder tar vi analysen av avkastning- en ett steg längre. Det räcker inte med att bara ha haft hög avkastning. Vi vill se hur förvaltarna har presterat i olika marknadsklimat för att få en indikation på deras skicklighet över tiden. Efter den här granskningen väljer vi ut en hand- full fondbolag (antalet varierar från gång till gång) som har klarat våra krav bäst och dessa träffar vi på plats och följer upp ännu närmare. Sedan väljer vi den som vi anser har bäst förutsättningar för att ge hög avkastning i framtiden.
Den här processen ligger bakom de fonder som vi har beskrivit ovan, och det borgar för hög kvalitet i vårt fond- erbjudande till dig som kund.
”Fonden riktar si¯ till investerare som tror att teknolo¯iaktier
kommer att utvecklas väl.”
”Ett omfattande ¯lobalt utbud av fonder ska minskas ned till endast de bästa som vi
erbjuder våra kunder.”
3) Avser MSCI World Healthcare inklusive återinvesterade utdelningar.
Vad är private equity?
Private equity är ett samlingsbegrepp för flera typer av bolag som inte är noterade på börsen. I investeringssam- manhang sker den vanligaste indelningen mellan buyouts och venture capital. I brist på lämpliga svenska översätt- ningar används de engelska termerna på dessa bolags typer.
Buyout-bolag är ofta etablerade, vinstdrivande företag. Här går en investerare oftast in som majoritetsägare i företaget.
Exempel på sådana bolag, som även ingår i Skandia Livs portfölj, är Plantagen och Apoteket Hjärtat. Venture capi- tal-bolag är oftast mindre utvecklingsbolag som ännu inte går med vinst och som behöver ett kapitaltillskott för att ta utvecklingsprocessen vidare. I dessa fall är det vanligaste att flera investerare går in som minoritetsägare.
Vikti¯ del av Skandia Livs portfölj
Skandia Liv investerar i både buyout- och venture-bolag via investeringsfonder. Dessa investeringsfonder har ofta en löptid på omkring tio år och investerar i genomsnitt i 10–20 bolag. Fondens förvaltare brukar genomföra sina inves- teringar under de första 5–6 åren av löptiden. Innehaven behålls vanligtvis i 3–6 år innan de avyttras.
Eftersom investeringar i venture capital-bolag oftast innebär högre risker än buyout-bolag har Skandia Liv en mindre andel venture capital-bolag i portföljen. Av den totala värdepappersportföljen står buyout-bolag för 5–6 procent av innehavet och venture-bolag för ca 1,5 procent.
Varför private equity?
En central anledning till att Skandia Liv investerar i private equity är att tillgångsslaget historiskt har gett god avkast- ning. Skandia Livs långsiktiga avkastningsmål är att den del av livportföljen som avser investeringar i private equity ska ge 3 procentenheters högre avkastning än index över världens samlade börser. Under de senaste tio åren har Skandia Livs
FÖRDJUPNING
Ökad avkastnin¯ och risk-
spridnin¯ med private equity
En betydande del av Skandia Livs portfölj består av onoterade innehav. Från att endast utgöra en bråkdel av innehavet före 2005, har dessa investeringar vuxit till närmare 7 procent av den samlade portföljen. Det här är bolag som är svåra för privatpersoner att investera i. Oftast kräver de både betydande kapitalinvesteringar och lång placeringshorisont. Men som sparare i Skandia Liv får du ta del av möjligheterna som dessa investeringar kan erbjuda.
private equity-portfölj gett högre avkastning än världsindex under sju av tio år och ackumulerat uppgår överavkastningen mot världsindex till 14 procentenheter sedan 2004.
Förutom god avkastning bidrar investeringar i private equity även till ökad riskspridning i Skandias livportfölj.
Detta beror på att avkastningen i private equity-bolag inte följer utvecklingen på börsen. Under den senaste tioårspe-
rioden har Skandia Livs private equity-portfölj haft några av sina bästa år när börsen har gått dåligt och vice versa.
Den här skillnaden i avkastningsmönster mellan olika till- gångsslag är önskvärd eftersom det jämnar ut svängning- arna i portföljen, vilket betyder att risken minskar.
Skandia Liv bland de största i Norden
Skandia Liv är bland de största investerarna inom pri- vate equity bland de nordiska livbolagen. Det ger oss en stor konkurrensfördel och gör oss mindre beroende av utvecklingen på aktie- och räntemarknaden. Som sparare i Skandia Liv får du ta del av möjligheterna som dessa inves- teringar kan erbjuda i en välkomponerad allvädersportfölj som har visat sig fungera i vitt skilda marknadsklimat.
Johan Lundqvist Jonas Nyquist
”Förutom ¯od avkastnin¯
bidrar investerin¯ar i private equity till ökad riskspridnin¯
i Skandias livportfölj.”
Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankom- mer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar.
Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad.
Marknadsuppdatering 2013-01-29
Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år
Sverige, OMX30 2,83% 12,99% 21,84% 21,42%
Norden, FTSE NOREX 30 4,04% 18,61% 13,08% -1,42%
Euroområdet, Euro STOXX 50 1,89% 10,91% -16,92% -34,34%
USA, S&P 500 1,27% 8,52% 21,09% 10,29%
Japan, Nikkei 225 -1,15% -1,74% -8,57% -5,14%
Brasilien, MSCI Brazil -1,08% -17,67% -24,75% -20,39%
Ryssland, RTS 4,45% -0,78% -4,98% -19,49%
Indien, S&P CNX Nifty 0,44% 4,52% -7,83% -16,10%
Kina, Hang Seng China Ent. -0,40% 2,36% -9,33% -9,51%
Global, MSCI AC World 0,82% 6,66% 7,31% -3,70%
Tillväxtmarknader, MSCI EM -2,54% 0,48% -1,17% -3,34%
Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år
USDSEK 6,37 -1,78% -5,50% -13,76% -0,36%
EURSEK 8,60 0,49% -3,00% -16,09% -9,01%
GBPSEK 10,04 -4,76% -5,20% -14,98% -21,04%
EURUSD 1,35 2,32% 2,65% -2,68% -8,69%
Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år
Olja (WTI Crude, 1st future) 97,6 4,78% -1,22% 33,86% 6,47%
Olja (Brent Crude, 1st future) 114,4 1,68% 3,26% 60,03% 24,30%
Guld (Spot) 1 663,8 -1,37% -3,83% 53,93% 80,11%
Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)
Riksbanken 1,00 0,0 -75,0 75,0 -300,0
ECB 0,75 0,0 -25,0 -25,0 -325,0
Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 -325,0
Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)
Sverige 2 år 1,02 24,6 10,3 -59,0 -263,7
USA 2 år 0,28 2,3 6,7 -53,4 -200,8
Tyskland 2 år 0,27 24,2 9,8 -84,5 -319,9
Sverige 10 år 1,93 28,2 21,0 -125,3 -207,6
USA 10 år 2,00 16,2 15,5 -158,5 -167,8
Tyskland 10 år 1,69 24,8 -10,3 -150,6 -230,4
Valutor (mot SEK) Styrräntor
Marknadsuppdatering 2013-01-29
Valutor (mot SEK) Styrräntor
5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0
jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12
EURSEK USDSEK
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0
feb-08 aug-08 feb-09 aug-09 feb-10 aug-10 feb-11 aug-11 feb-12 aug-12
Riksbanken ECB Fed
